Traditionell byggnadskultur // Traditional building
Länka till denna samling:
Samlingen innehåller exempel på traditionella byggnadstekniker inom konstruktion, byggnad och samhälle.
Alla bilder är fria att använda under Creative Commons-licens CCBY.
The collection contains examples of traditional building techniques in construction, building and society.
All images are free to use under Creative Commons license CCBY.
Browse
Browsar Traditionell byggnadskultur // Traditional building efter Publicerad
Visar 1 - 20 av 81
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostTunnvalv, principmodell(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1953)Tunnvalv är en tunnelliknande valvtyp, vars grundform är en halv cylinder. Det är en enkel stenbyggnadsteknik, som lämpar sig för långa men relativt smala rum. Valven muras med hjälp av en halvcirkelformad träställning. Se också modellerna 47, 260, 272 och 282.
- PostRomanskt valvsystem, principmodell(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1954) Söderström, Sten; Tedro, SvenDe romanska kyrkorna har slutna rum liksom de fornkristna, men rum och väggar har givits rytmik genom indelning med valv, bågar och kolonner. Kryssvalven består av fyra tunnvalv, som skär varandra i räta vinklar. I tyska domer släppte man in ljus i mittskeppet, genom att just slå kryssvalv över det. Planen blev bunden av ett system av kvadratiska rumsdelar och rummets bredd begränsades. Se också modell 93.
- PostBamilekehydda(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Löfström, Gertrud; Palmgren-Hultén, ChristinaModellen visar en hydda, där rummets väggar är byggda på traditionellt vis av dubbla skikt bambu, som surrats samman med hjälp av palmbladoch sedan klinats. Hyddan kan vara delad i flera rum. Gårdens mest betydelsefulla hydda omges av pelare. Landet är tättbebyggt och gårdarna ligger i samhällen, tidigare kungadömen, kring hövdingens gård, som är en stor anläggning axiellt uppbyggd med hövdingens hus centralt beläget vid ett torg. Se också modell 16.
- PostBågstångskåta(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Björby-Palmgren, Monica; Olsson, LennartModellen visar en inredd bågstångskåta. Kåtan indelas i förstuga, avgränsad av tröskelstockar, eldstad, där bakom köksavdelningen och boningsrum vid sidorna. Se också modell 6.
- PostBostadshus hos Kwakiutlindianer(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Branzell, Arne; Lilja, NilsOlofModellen visar ett flerfamiljshus hos Kwakiutl-stammen, ett fiskar- och valfångarfolk vid Canadas västkust. Familjerna flyttade under året längs kusten mellan sådana här hus. Husets stomme byggdes av cederträ och utgjordes av syllram, samt åsar på stolpar. På syllen restes väggar av plank och på åsarna lades takved. De tunga stommarna fick stå kvar, medan de lätta delarna flyttades till nästa boplats. Byarna bestod av en rad hus vända med sina bemålade gavlar mot vattnet.
- PostJapanskt bostadshus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1956) Ekholm, Mats; Semrén, Per RuneDet traditionella japanska huset är byggt av trä och sammanfogat med träförband. Stommen består av ett stolpverk med vågräta och lodräta träreglar och helt i avsaknad av snedsträvor och triangulära förbindningar. Golvet ligger 50-80 cm över mark. På plintar av trä , som står på flata stenar, ligger golvbjälkar och på dem reglar, på vilka golvbrädorna vilar. I bostadsrummen täcks golven av 6 cm tjocka mattor. De få fasta väggarna är lerklinade. Mellan väggstolparna flätas bambu, som bestryks med lera, armerad med hackad halm. De flesta väggar utgörs av skjutbara dörrar och fönster. Också takstolen är byggd av timmer, som fogats samman endast vågrätt och lodrätt. Ett naturligt snedväxt träd utgör huvudbjälke. Innertaket ligger på ribbor mellan väggarna. Se också modell 225.
- PostBostad från folkvandringstiden(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Andersson, Alf; Fridell, HasseI Vallhagar på Gotland finns ruiner av en bosättning från mitten av den nordiska järnåldern, år 100-550. Det finns 24 hus av vilka de största, långhusen, varit bostäder. Modellen visar en möjlig rekonstruktion av hus nr 1. Vid utgrävningarna har en omslutande mur och hål i marken efter nedgrävda pålar trätt fram och man har funnit stora mängder förmultnat trä. Muren är en jämnhög skalmur med jordfyllning och det har funnits en ingång med dörr vid varje gavel. Taktäckningen har troligen varit torv. Se också modell 40.
- PostStorhässja(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Klarqvist, Björn; Thorsén, IngemarModellen visar en storhässja för spannmål, bestående av spjälväggar i tre rader. Hässjan är sammanbyggd med logen, och golvet förlänger tröskvalsbanan.Den här typen av sammansatta hässjor med tak och golv har varit särskilt vanlig i södra Västerbotten.
- PostBybostadshus Foulbé Yagoua(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Jönsson, Birgit; Persson, UllaNummer 17B stämmer inte med 1986 års katalog, det är ur tidigar rgister.
- PostCong Ying, byhus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1958) Arfwidsson, Gunnar; Eklöv, Evald; Olsson, Hans; Persson, ClaesModellen visar en Cong Ying, ett by- eller manshus hos Lamet-folken. Huset är av en ålderdomlig typ, enklare byggt än bostadshusen. Det står direkt på marken och alla fogar är knutna. Jämför med modell 27. I huset samlas männen för arbete och umgänge. Sysslor, som är förbjudna i bostäderna, utförs här, tillverkning av jaktverktyg och slakt t ex. Här lagar männen ibland mat och här sover de ogifta männen och män som förbereder sig för jakt. Huset har två huvudingångar och två eldstäder - för byns två hälfter. I huset är husanden fastgjord under sin pelare och utanför byanden under sin. Huset är invändigt prytt med jakttroféer.
- PostMudif(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1959) Axell, Stig; Gunnarsson, Bengt; Kinnander, GöstaModellen visar den matthydda, som byggs av Ma'daner, ett arabfolk som bebor marsklandet kring Eufrat och Tigris i Irak. De livnär sig på uppfödning av vattenbufflar, litet risodling och tillverkning av vassmattor. Hyddorna byggs på mattinhägnade, utfyllda öar i sumpmarken. Vassknippen snörs samman och binds till bågar, som täcks av flätade vassmattor. Hyddtypen har en mångtusenårig tradition.
- PostAtreus' skattkammare, sektion(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1961) Alespong, Jan; Jarefeldt, Stig; Ode, PeterAtreus' skattkammare från 1330 f Kr är en av kungagravarna i Mykene och var antikens dittills största öppna rum, 14 m i diameter och nästan lika högt.Graven är utgrävd i en sluttning och kupolen har byggts med finhuggna, vågräta, överkragade skift, som hålls i läge och trycks fast av ovanliggande skift och jorden ovanpå. Också avlastningsvalven över överliggarna i portalerna är överkragade. Väggarna har varit klädda med bronsplattor. Rummet är avsett att ge en bild av både grotta och himlavalv.
- PostAtreus' skattkammare, ingången(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1961) Alespong, Jan; Jarefeldt, Stig; Ode, PeterAtreus' skattkammare från 1330 f Kr är en av kungagravarna i Mykene och var antikens dittills största öppna rum, 14 m i diameter och nästan lika högt.Graven är utgrävd i en sluttning och kupolen har byggts med finhuggna, vågräta, överkragade skift, som hålls i läge och trycks fast av ovanliggande skift och jorden ovanpå. Också avlastningsvalven över överliggarna i portalerna är överkragade. Väggarna har varit klädda med bronsplattor. Rummet är avsett att ge en bild av både grotta och himlavalv.
- PostKorjakiskt tält, jaranga(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1962) Ehrning, Birgitta; Lindström, RolfModellen visar ett flerfamiljstält, som används av de renskötande korjakerna på den sibiriska tundran. Tältstommen består av en tripod omgiven av en väggring av sammanbundna träkäppar. Från varje knutpunkt reses en takkäpp mot toppen. Taket stöds av T-formade stöttor. Täckningen av renskinn surras fast och hålls mot marken av stenar. Stommen är elastisk och står emot hård storm.Centralt i tältet finns eldstaden och runt väggarna familjernas sovtält. Flera tält byggs ibland samman. Jämför med jurtan, modell 8.
- PostAinohus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1962)"Aino är ett jägar- och fiskarfolk, som bor på den japanska ön Hokkaido och Kurillerna. Aino bor i hyddor som byggs av en ställning av grova pålar, som klads med flera lager flätade vassmattor. Taket byggs färdigt för sig och sätts sedan upp på ramen, som bildas av väggarnas överliggare. Taket är byggt av två tripoder, som bär ryggåsen. Mot den lutar ribbor och taket täcks med "takpannor" av vassjok, som lagts om käppar.Entrén finns i kortsidan mot söder, fönster mot norr och väster. Elden brinner mitt i hyddan, oavbrutet sedan den dag huset stod färdigt. Vassmattor hängs upp inomhus som rumsdelare. Föräldrarna sover mot norr, barnen mot söder och det nordöstra hörnet är reserverat för gäster."
- PostBurjatihydda(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1963) Öjersjö, SvenModellen visar en variant av burjatihyddan. Här är det pyramidformade taket timrat. Se också modellerna 25 och 31.
- PostSkiva(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1964) Johanson, Mats; Harlén, Bo; Larsson, Sören
- PostFackverk, principmodell(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1964) Bengtsson, Lena; Björklund, Tony; Bostrand, EvaFackverket är uppbyggt av stänger i triangulära mönster. En triangel av stänger utgör en stabil konstruktion till skillnad från en rektangulär form. Vinkelförändringarna blir i princip obefintliga. Alltså kan stabila, stora konstruktioner av varierande form skapas genom att addera trianglar till varandra. Stängerna i ett fackverk är antingen tryckta eller dragna, så länge yttre krafter påförs vid knutpunkterna. Fackverket som helhet får en böjning i likhet med en homogen balk. Se också modell 211.
- PostLångt cylinderskal(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1964)Modellen visar principen för ett långt cylinderskal. Gavlarna har en förstyvande verkan, som förhindrar att skalet glider isär och motverkar också en nedböjning av hela cylindern.
- PostKonsolbalk med osymmetriskt tvärsnitt(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1964) Forssén, Arne; Sparring, Peter; Tengblad, LasseModellen illustrerar hur balken med det osymmetriska tvärsnittet vrides vid sidobelastning.