Världen // World
Länka till denna samling:
Samlingen innehåller modeller av byggnader av namngivna arkitekter eller konstruktörer från olika delar av världen förutom Norden.
Alla bilder är fria att använda under Creative Commons-licens CCBY.
The collection contains models of buildings by named architects or constructors from various parts of the world apart from the Nordic countries.
All images are free to use under Creative Commons license CCBY.
Browse
Browsar Världen // World efter Publicerad
Visar 1 - 20 av 172
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostSchweizisk bondgård(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1950) Pétremand, ClaudeDenna typ av bondgård, med varianter, är särskilt vanlig i de västra alpområdena och utvecklades under högmedeltiden. Efter det romerska storgodssystemets upplösning, började alltefter ensamgårdar att uppföras. Boskapsskötseln dominerade framför åkerbruk. Under vintern hölls djuren i stall och ladugårdar och de krävde stora förråd av hö. Ladugårdarna försågs med övervåningar för höet och bostäderna integrerades med bottenvåningarna. Värmen har kunnat utnyttjas effektivt och under snörika vintrar har det varit praktiskt att gården legat under ett tak. Gåva av Claude Pétremand, Colmar, Frankrike.
- PostMoriskt ribbvalvsystem(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1954) Graudums, Andrejs; Hansson, LarsIslamiterna var de första att konstruera lätta valv med ribbor. Modellen visar ett stjärnvalv som det i moskén i Cordoba i Spanien, byggd på 900-talet. Se också modell 143.
- PostUnggotiskt valvsystem, Bourges(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1954) Molid, Gunnar; Sonmark, JanModellen visar valvsystemet i katedralen i Bourges (se också modell 255). Gotiken uppstod i Frankrike omkring 1150 med en ny religiös anda. Medan det romanska kyrkorummet präglades av stillhet, speglar det gotiska spänningen mellan det jordiska och det ogripbara himmelska. Spetsbågen, ribbvalvet och strävbågen är gotikens byggnadstekniska förutsättningar, men de hade skapats tidigare. De formade rum, där murarna ersattes av tunna skelett, där varje bärande linje gavs en egen form och väggarna utgjordes av glas. Valven kunde göras högre och vidare än tidigare. Spetsbågen förde ner sidotrycket från valven mer vertikalt och möjliggjorde rektangulära travéer, som halverade bördan. Ribborna förenklade stödkonstruktionernavid bygget. Genom strävbågen flyttades det horisontala trycket ut till en stödpelare. De gotiska katedralbyggena var långvariga och engagerade periodvis hela städers befolkning.
- PostSt Paul's Cathedral(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1954) Brolin, Göran; Winblad, UnoEfter branden i London 1666 fick Sir Christopher Wren i uppdrag att utöver ett 50-tal mindre kyrkor också återuppbygga St Paul's Cathedral. Han var inte utbildad murare eller arkitekt, utan naturvetenskapsman. Han uppfann en ny konstruktion för kupolens byggande. Den består av ett inre halvklot av sten och ett yttre av kopparplåt på trätakstol. En mellankupol av tegel bär upp den tunga stenlanterninen och stöder yttertaket. Tegelkupolen är konformad, för att spara material, men blev därigenom stabilare. Nertill är den armerad med en dubbel järnkätting, som tar upp sidotrycket.
- PostEskimåtält(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Krontorp, Jan; Pålsson, GudmundurModellen visar det speciella eskimåtältet med ryggås, som har använts i olika varianter i polarområdet. Stommen byggs av ett minimum av korta käppar och har vid brist på trä kunnat göras av djurben. Modellen visar centraleskimåernas variant. Den dubbla åsen bärs upp av två par stöttor. Mot de bakre stöttorna vilar flera käppar, så att det inre av tältet blir högre och vidare. Stommen täcks av hopsydda hudar av t ex säl. Vintertid kan flera tält kopplas samman.
- PostBostadshus på Celebes(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Jansson, Bertil; Lindén, BoKoelawiområdet i centrala Celebes är ett bergslandskap, genomskuret av djupa dalgångar, där vattendragen forsar fram. Den mesta bosättningen finns i dalgångarna, där de svagt sluttande lerslätterna, forna sjöar, används för risodling. Bevattningssystem reglerar vattentillförseln till dammarna och leder bort vattnet vid regnperioder. Husen byggs med höga träfundament. Grunden består av korslagda stockar i sex lager. De nedersta stockarna vilar på stenar. Huset utgörs av ett rum med väggar av uppfläkt och flätad bambu och taket täckt av palmblad. Takåsen är täckt av idjoek, långa palmfibrer. Mitt i rummet finns eldstaden, en sandfylld låda i golvet, och över den hänger en fyrkantig låda för förvaring av torkad mat eller ved. Dörren utgörs vanligen av en skärm av flätad bambu.
- PostOstenfeldtsstugan(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1956) Malmsten, Björn; Holger-Nilsson, Gustav; Santesson, Åke; Williams, Eskil; Wässmar, GöranModellen visar en nordtysk gård av halltyp, som sedan 1901 finns på Frilandsmuseet i Lyngby utanför Köpenhamn. Huset består av ett stort rum med loft. Rummet inrymmer både människobostad, djurstallar, lada, loge och vagnsport. I bostadsdelen vid den inre gaveln finns eldstaden direkt på golvets stenläggning. Röken letar sig ut genom halmtaket. Huset är troligen från 1500-talet och har senare byggts till med två boningsrum vid gaveln.Det stora taket bärs huvudsakligen upp av en invändig timmerkonstruktion av stolpar och tvärbjälkar på vilka två system av taksparrarna står. De yttre sparrarna stöds av den låga ytterväggen som är förbunden med den inre stommen medels korta bjälkar. Ytterväggarna är av korsvirke med fyllnader av tegel.De långa smala sidorummen mellan stolpar och vägg är inredda som djurstall och på loftet förvarades säd, halm och hö.
- PostMounghus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Lindberg, Staffan; Wallin, GöranModellen visar ett Muonghus. Jämför med Thohuset, modell 28. Förutsättningarna är desamma, men Mounghuset har en rymligare och öppnare interiör. Hela husets volym är 17 x 11 x 10 meter. Taket bärs upp av en stomme av bjälkar på kraftiga pelare i enkla rader utefter långväggarna.Förutom modell 28, se även modell 329.
- PostCapanna(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Lindberg, Gösta; Lundberg, PerModellen visar en capanna, en rishydda, som herdar och kolare på campagnan i Italien bygger som en- eller flerfamiljsbostad. Hyddan byggs ny vid behov, flyttas inte. Höga stänger lutas mot varandra och surras mot en nock. Pålar slås ner i marken en bit innanför stängerna och surras fast vid dem. Mellan pålarna flätas vidjor till en vägg och ovanför väggen flätas taket. De sneda stängernas nedersta delar sågas sedan bort. Taket täcks med gräs eller vass. Se också modell 10.
- PostTho-hus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Dahl, Kaj; Hansson, OlleModellen visar ett Thohus i bergsområdet i norra Vietnam. Huset är anpassat till det regnrika och fuktiga klimatet. Golvet ligger på pålar två meter över marken. På en timmerstomme av traditionell asiatisk typ, med pelare och tvärbjälkar, vilar taket av korsande bambukäppar. Det branta taket sluttar åt fyra sidor och är täckt med bambufibrer. Väggarna är flätade av bambu. Huset skyddar mot häftiga regn. Det stora rummet är ljust, men tak och väggar skärmar av det ofta mycket starka soldiset. Mitt i rummet finns eldstaden. Olika delar av rummet rymmer olika funktioner. Bara kvinnornas del är avbalkad med väggar. Se också modell 86 och 329.
- PostS Apollinare in Classe(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1958) Andersson, Bert; Garellik, Veronika; Lindgren, GöranDe första kristna kyrkorna tog som förebild de romerska basilikorna (kejsarnas audienshallar), en tre- eller flerskeppig byggnad sär mittskeppet höjer sig ovanför sidoskeppet. S Apollinare in Classe byggdes i mitten av 500-talet. Också takstolen över mittskeppet var ett antikt arv. Se modell 269.
- PostTakstol enligt Philibert de l'Orme(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1958) Hanzi, Gösta; Lamm, Johan; Pettersson, Cajs; Westerlind, GunnarModellen visar takstolarnas konstruktion i en större hallbyggnad enligt den franske 1500-talskonstruktören Philibert de l'Orme. Se vidare modell 152.
- PostUtställningshall, Berlin 1952(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1958) Malmsten, Anders; Nygren, Sven; Pettersson, Stig; Weiman, LennartTill industriutställningen i Berlin 1952 ritade arkitekt H. Stettbacher och konstruktören H. Osterwald den schweiziska paviljongen. Det var en flyttbar byggnad av trä med tak av hängtakskonstruktion. Väggstolpar av trä bar två snedställda limträbågar, i vilka de förspända linorna fästes. Tak och väggar var täckta med tyg. Hela paviljongen kunde plockas isär i lättrransportabla delar. Idén till bygget kom troligen från den samtida Raleigh-arenan, som var den första byggnad där den nya konstruktionsprincipen med hängande tak utnyttjades.
- PostCrystal Palace(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1958) Bellman, Jöran; Envall, Ingrid; Gertzén, Sigvard; Jönsson, Sven; Lindqvist, Snorre; Sterner, HaraldPå nio månader uppfördes den mer än 7 ha stora utställningsbyggnades för världsutställningen i London 1851. Arkitekt var J. Paxton som hade erfarenhet av växthusbygge.Ett snabbt och billigt bygge möjliggjordes genom firman Fox och Henderssonstillverkning av järndelar i stora serier samt ett standardiserat måttsystem i plan och höjd. Byggnaden bestod nästan enbart av järn och glas. Modellen visar ett parti av tvärskeppet, som förhöjdes med välvda ribbor med diagonala förstagningar i järnsmide. I stället för strävbågar lades stora plåtar som motvikt mot valvet jäms med valvets båda långsidor.
- PostNiashus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1958) Månsson, Finn; Sterner, Sonja; Winqvist, DorisNias är ett jordbruksfolk. Byarna är ordnade med hyddorna hierarkiskt placerade utefter en centralaxel med hövdingens hus i fonden. Modellen visar stommen till ett hövdingehus, som är större och mer omsorgsfullt byggt än de övriga husen. Från kortsidan leder en brygga mot husets mitt. Stommen består av stolpar och bjälkar i ett komplicerat fackverkssystem. Ett typiskt konstruktivt element är de V-formade stöden i underrede och entréfasad.
- PostMonterbart hus, engelskt system(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1959) Bäckman, Tosten; Carlsson, Lars Olov; Linders, Gudrun; Samuelsson, TorbernÅren 1810-1830 utvecklades, framförallt i England, system för industriellt byggda bostäder i trä. Husen producerades särskilt för emigranter och exporterades till Californien och Australien. Modellen visar det system för flyttbara hus, som uppfanns av den engelske ingenjören William Manning. Det modulanpassade systemet har sitt ursprung i den traditionella skiftesverkestekniken, en syllramskonstruktion med träfyllningar. Delarna är lätta och husen skruvades snabbt ihop. I Sverigeutvecklade firman Siwers och Wennberg ett snarlikt byggsystem.
- PostIshockeystadion(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1959) Blomberg, Anders; Lindmark, Barbro; Tommos, IngemarPå 1950-talet utvecklades en ny typ av tak, hängkonstruktioner av dragna stålkablar. Principen är densamma som för uråldriga hängbroar eller tältkonstruktioner. De dragna linorna spänns över tryckta stöd. Eero Saarinens ishockeystadion på Yaleuniversitetet täcks av ett väldigt kabelhängt tak, som hålls upp av en parabelformad ryggåsbåge av armerad betong samt två tryckta väggbågar. På kablarna sitter ett rörligt brädtak. Längsgående inre stållinor och yttre linor mellan ryggås och väggar ger vindförstyvning.
- PostJurt(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1959) Edman, Martin; Palme, ErikModellen visar en jurt, det alltjämt vanliga, huslika och rymliga tält med tusenåriga anor, som används på den centralasiatiska stäppen från Kaspiska havet till sydöstra Sibirien. Jurtan skyddar väl mot hårda vindar och sträng vinterkyla. Tältets väggar består av flera sammansnörda spaljésektioner. De hopskjutbara spaljéerna görs av kluvna, svagt böjda videkäppar, som knyts samman med läderremmar. På väggen knyts takstängerna, som hålls samman i en takring mitt över rummet. Väggen hålls upptill in av ett spännband, som knyts fast i dörrkarmen. Över stommen läggs valkade färfiltar, under vintern i många lager, och de hålls på plats av rep. Dörren kan bestå av filtar, men görs oftast i trä. Jurtan har varit kvinnornas hemgift och rests av dem. Mongolerna ser i jurtan en bild av universum, där taket med sitt hål symboliserar himmel och sol medan eldstaden därunder är jorden med dess fem element; jord, trä (ramen), eld, metall och vatten (kitteln).
- PostHöggotiskt valvsystem, Amiens(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1959) Blomberg, Anders; Lindmark, Barbro; Tommos, IngemarKatedralen i Amiens, byggd 1220-1270, är en sen byggnad i den franska gotiken. Det 42 m höga och 14 m breda mittskeppet ger rummet en stark riktning uppåt. De smala arkaderna och dess enhetliga pelare ger samtidigt rummet en rörelse åt öster och koret. I tvärskepps- och korslut har väggen bakom triforiet försetts med fönster, varigenom enhetligheten ökat ytterligare.
- PostSenromanskt valvsystem, Durham(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1959) Göransson, Jonas; Johansson, Sture; Wikberg, Björn; William-Olsson, OlovI Durham infördes för kanske första gången i Europa (jmfr modell 54) ribbvalvet, där valvkapporna stöttas av ribbor i valvens skärningslinjer. Först murades ribbor i kordelen, där de avlånga rumsdelarnas gördelbågar ställdes på styltor, för att nå samma höjd, som de halvcirkelformade diagonalribborna. Så är också sidoskeppen byggda. I mittskeppet löstes problemet med att anpassa bågarnas höjder, genom att gördelbågarna blev spetsbågade (två cirkelsegment ställda mot varandra). Valvslagningstekniken möjliggjorde en fulländning av den romanska kyrkoarkitekturen, en rytmisk uppdelning av rummet i travéer (rumsenheter). Kyrkorummet är alltjämt slutet och tungt, men spetsbågen och ribborna skulle komma att bli viktiga element i gotiken. Ändå tycks välvningstekniken i Durham vara konstruktivistiskt betingad. Ribborna byggdes först, sedan fylldes valvkapporna. Vissa hjälpkonstruktioner i trä kunde slopas.