Sverige // Sweden
Länka till denna samling:
Samlingen innehåller modeller av byggnader i Sverige av namngivna arkitekter eller konstruktörer och byggnader av traditionell byggnadstyp.
Alla bilder är fria att använda under Creative Commons-licens CCBY.
The collection contains models of buildings in Sweden by named architects or constructors and buildings of traditional building type.
All images are free to use under Creative Commons license CCBY.
Browse
Browsar Sverige // Sweden efter Publicerad
Visar 1 - 20 av 289
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostStavkyrka Hedared(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Grönquist, Bo; Ros-Brandt, UllaKyrkan i Hedared är Sverige enda bevarade stavkyrka, byggd under sen medeltid, men troligen var ett stort antal medeltidskyrkor byggda i stavkonstruktion. Väggplankorna är resta i ramar, bestående av syllar, hörnstolpar och hammarband. Plankorna är försedda med tappar i ändarna och fogade till varandra och stolparna med fjäderkanter. Korets sidoväggar förbinds inte med långhuset genom hörnstolpar, utan hammarbanden vilar på plankor i tvärväggen. Ursprungligen fanns troligen endast ett fönster i det västra gavelröstet och alltså inte heller innertak. Det dunkla kyrkorummet lystes enbart upp av gavelfönstret och ljusen i kor och altarskåp.
- PostFlyttbart bostadshus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Carlsson-Edgren, Roy; Ehn, Jörgen; Hulthén, Göran; Lähdet, OlofIndustrialismens principer började under 1800-talets förra hälft prövas inom byggnadskonsten. I Sverigeutvecklade översten och arkitekturprofessorn Fredrik Blom flyttbara hus i trä. De var lättransportabla och kunde snabbt monteras, också om de flesta inte flyttades. Några uppfördes som tillfälliga byggnader såsom utställningspaviljonger och militärkaserner. Husen uppmärksammades utanför Sverigeoch byggdes också för utländska beställare. Systemet tillät byggnader i upp till två våningar. Blom var den förste, som betraktade delar av den färdiga väggen som element och inte materialdelen. Elementen fästes ihop med järnkramlor. I stället för tunga och skrymmande takstolar satte Blom ett dragband, som kunde spännas med vantskruv, på hanbjälkens plats. Fasaderna utformades med senklassisk ornamentik, målad i klara färger. Se också modell 221.
- PostParstuga(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Gustavsson, Bo; Öhman, SvanteModellen visar ett boningshus av parstugutyp i 1 1/2 våning. Bottenvåningen innehåller förstuga, stuga med eldstad och två oeldade kamrar. Övervåningen, tillbyggd på 1800-talet, är indelad på samma sätt. De mindre rummen har använts för förvaring och gavelrummet som sovkammare. Vid gaveln finns förrådsrum i två våningar, men utan inre förbindelse med bostadsdelen. Jämför med modell 183.
- PostStolpkvarn(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Nygren, Hans; Svedhem, KristerStolpkvarnen är vår ursprungliga väderkvarnstyp, som varit vanlig sedan medeltiden. På Öland hade ofta varje gård sin egen kvarn, ibland flera för olika utmalningsgrad. Malningen skedde framför allt på vintern, då det blåste bäst. I stolpkvarnen bärs kvarnhuset upp av en mittstock, som är infäst i ett sviktande underrede. Hela kvarnhjulet är rörligt och vrids av den s k kvarnhästen. På vingarna fästs tunna träluckor, s k segel, till ett antal som bestäms av vindstyrkan. Kvarnarna byggdes av ek med vingar av furu eller gran. Huset består av två våningar. I den övre, kvarnloftet, sker malningen. Den övre kvarnstenen drivs, genom en utväxlingsanordning, av det stora kugghjulet på gångåsen, tväraxeln som vingarna är fästa vid. I den övre, kvarnloftet, sker malningen. Den övre kvarnstenen drivs, genom en utväxlingsanordning, av det stora kugghjulet på gångåsen, tväraxeln som vingarna är fästa vid. I den nedre våningen förvarades mjöl och spannmål. Faran för antändning var stor vid drift, så lagren i maskineriet smordes omsorgsfullt. Björnhovdakvarnen flyttades till Skansen 1922.
- PostOktorpsgården(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Friström, Sune; Flodin, Carl-ErikBakhäbbaret (härbret) i mangårdsbyggnaden samt uthusen i Oktorpsgården är byggda i skiftesverk. Samtliga tak är halmtäckta. Modellen visar principen för bygget. Ett ramverk bestående av syllar, stolpar och väggband (avslutar väggen uppåt) byggs. Facken fylls med liggande plank, skiften, som passas in i lodräta skåror i stolparna. Till den bärande stommen användes ek, till skiften också bok eller furu. Skiftesverkestekniken har använts i södra Sverige blandskogsområde, där det varit brist på långt och rakt virke. Taken är på sydsvenskt vis halmtäckta med bindning. Halmen breds ut i skikt och låses med slanor, som binds i till taktäkten. Nästföljande skikt döljer slanorna. Vid ryggåsen hålls halmen fast av takryttare. Oktorpsgården finns sedan 1896 på Skansen.
- PostLoftbod(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Rimfors, LarsModellen visar en loftbod från Finnsjön i Medelpad, numera uppförd på Medelpads fornhem. Loftbodar av det här slaget med två rum utan inre förbindelse i var våning och utvändig stege till svalgången har sedan 1400-talet varit vanlig övar hela landet. I bottenvåningen fanns visthus- och mjölbodar och i övervåningen nattstugor för gårdens ungdom och för gäster. I sovbodarna förvarades ofta kläder och textilier.De smala öppningarna i svalgången tyder på att boden är av relativt sent datum. Taket är täckt av näver, som hålls på plats av slanor.
- PostEldhus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Back, Stanley; Holmén, LarsEldhuset är en ålderdomlig nordisk bostadstyp och har bevarats i byggnader för säsongsbosättning, särskilt i fäbodarna. Modellen visar ett eldhus från Forsbodarna, byggt 1659. Härden mitt i huset omges av stenar och utefter långväggarna löper britsar använda som bord, sittbänkar och liggplatser. Vedtaket vilar inte på ryggås, utan på två närliggande sidoåsar och röken släpps ut genom en springa mellan de två takfallen. Under yttertaken finns två åsar, som bär tvärstänger i vilka kittlar hänger. Dessa åsar är relikter efter ett lägre värmetak. Se modell 33. Ingångsgaveln är försedd med svale. Fönster saknas, i väggarna finns bara små gluggar. Vanligtvis har jordgolvet legat lägre än den omgivande marken och också frontgaveln har varit försedd med brits.
- PostRavlundagården(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1955) Jakobsson, Bengt; Lundquist, HolgerModellen visar ett parti av manbyggnaden, som är uppförd i korsvirke. Väggarna har en stomme, timra, av ekträ och lerklinade fyllningar. Syllen ligger på en stenrad. På syllen står stolpar, som sammanbinds av ett väggband upptill. Mellan stolparna är tvärträ infällda som stöds av korta stolpar. I hörnen finns snedsträvor som förstärkning. Väggarna har två slags lerfyllnad. Leran som blandats med hackad halm, har från båda sidor klinats på vertikala stakar omlindade med halm, eller flätade vidjor. Klineväggar kräver mycket underhållsarbete med omklining och kalkning. Taket är halmtäckt av bindtakstyp. Se modell 87.
- PostLinberedningsverk(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1956) Ancker, Axel; Brandberg, Lars; Sterner, SonjaLinberedning och tillverkning av linnevävnader har spelat en betydande roll i Hälsingland sedan medeltiden och nådde sin kulmen vid mitten av 1800-talet. Bearbetningen av linet skedde i flera etapper och var ett tungt och krävande arbete. Tidiga försök att mekanisera arbetet gjordes. Modellen visar ett linberedningsverk från Forsa sn, byggt på tidigt 1800-tal, där linet bråkats och skäktats, dvs där veddelarna i linet knäckts och avskilts från tågan. Ett vattenhjul driver i bottenvåningen en träklubba för bråkning. Genom utväxling drivs två skäktknivshjul i övervåningen. Linet lades över skakfoten, skäktknivarna passerade tätt intill och skavde bort skävorna, veddelarna. Skäktrummet var fullt av boss och damm och vädrades genom korsdrag mellan flera luckor. Verket ägdes av tre bönder och kunde användas av andra mot avgift. Arbetet skedde under höstmånaderna och man arbetade många tillsammans. Linberedningsverket flyttades till Skansen. 1918.
- PostKaplansloftet(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1956) Beckman, Kristian; Friberg-Karlsson, Inga; Humble, Bengt"Modellen visar en loftbod, som byggdes till prästgården i Nås på 1600-talet. Övervåningen tillkom ett halvt sekel senare än bottenvåningen. Loftboden tillhörde de förnämsta byggnaderna i en kringbyggd gårdsanläggning med sammanlagt ett 20-tal hus. Byggnaden innehåller fyra rum utan invändiga förbindelser. I bottenvåningen finns två förrådsbodar och i övervåningen två nattstugor,där den ena haft öppen spis och alltså kunnat användas året om. Rummen nås från svalgångar. Svalgångarna avskärmas av brädväggar av stavkonstruktion, dvs stående bräder intappade i liggande stockar. Byggnaden har vedtak. På ett undertak ligger flera lager näver och där ovanpå bräder som är "hopknäppta" över nocken. Loftboden är flyttad flera gånger och flyttades till Skansen från Överborgs by i Nås."
- PostHögloftsstuga(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1956) Andersson-Hargö, Kurt; Andersson, Bo; André, Jan; Egnell, Stig; Johansson, Bengt; Pettersson, ArneModellen visar en högloftsstuga eller sydgötiskt hus, som varit en vanlig mangårdsbyggnad i de sydliga landskapen, främst Halland och Blekinge. Byggnaden består av tre sammanbyggda hus, en låg ryggåsstuga med två högre gavelbodar (högloft, härbärgen). Stugan har vanligtvis takfönster mot söder, men inte alltid väggfönster. Stugan förbinds ursprungligen med loften genom förstugor. Loften har använts som förråd, ibland gästrum och övervåningarna oftast som spannmålsmagasin. Modellen föreställer den mangårdsbyggnad, uppförd på 1700-talet, som flyttades från lilla Bröthults by till Skansen år 1891. Framloftet (närmast eldstaden) innehåller i bottenvåningen kistekammare (förråd och gästrum) samt grovkök för tvätt och ölbrygd. I bakloftet finns vävkammare.
- PostTrävalv(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Markó, Laszlo; Sisa, MargitModellen visar kyrkans takstolar och trävalv från 1200-talet. I koret var de klöverbladformade, i övrigt enkla tunnvalv. På 1400-talet slogs tegelvalv, men den gamla takstolen finns kvar ovanför de nuvarande valven.
- PostSödra Råda kyrka(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Ericsson, Hans; Stawe, Bror; Svensson, Bo; Vasell, JanSockenkyrkan i Södra Råda byggdes på tidigt 1300-tal och är en av våra bäst bevarade träkyrkor från medeltiden. Då fanns ingången i söderväggen och fönstren var färre och mindre och placerade i öster- och söderväggar. Triumfbågen mellan långhus och kor var smalare. Kyrkan är byggd i planbilat timmer i en enkel teknik med knutar med raka blad utan laxar, sammanhållna av dymlingar. Tak och väggar är klädda med spån, men väggarna har ursprungligen varit bara. Innertakets valv består av furuplankor, spikade på den för ändamålet särskilt utformade takstolen. Väggar och takvalv i kor och långhus har bevarade målningar från 1323 resp. 1494.
- PostVirserumsboden(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Larsson, Owe; Stenklint, JanModellen visar en loftbod, som år 1900 flyttades till Skansen från Vensjögle by i Virserums socken. Loftboden har ingått i en samlad gårdsanläggning. I loftbodarna förvarades särskilt värdefulla varor, såsom mjöl, kött, spannmål och kläder och de byggdes större och bättre än andra bodar. Ofta innehåller loftbodarna flera rum men utan inre förbindelser och vanligt har varit, att de övre rummen använts som kläd- och sovbodar. Så är emellertid inte fallet i denna loftbod. I bottenvåningen finns två rum, förrådsbod och avträde. I övervåningen finns ett spannmålsförråd som nås via klivstock och svalgång.Efter flyttningen försågs boden med torvtak, men det har nu ersatts av vedtak, som var den tidigare taktäckningen. Boden kan vara byggd på 1600-talet eller tidigare.
- PostHolkkvarn(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Berglund, Bengt; Johansson, Stig; Rittfeldt, Jan; Svensson, BritaModellen visar en holkkvarn, en typ av väderkvarn som använts sedan 1600-talet i området kring Vänern. Kvarnen består av ett fast timrat kvarnhus och ett rörligt hjulhus, som bär vingarna. Hjulhuset är vridbart omkring en träcylinder, holken, som vilar på två kraftiga tvärbjälkar i kvarnhuset. Genom holken löper den s k nålen, en axel som förmedlar rotationen från vingarna till den övre kvarnstenen, löparen. Vingarna kan vid behov förses med lösa segel av trä. Hjulhuset vrids med hjälp av en lång stock, rumpestången. Taket var försett med en plattform, som gjorde det möjligt att gå runt hjulhuset. Främmestadskvarnen är daterad till 1750, men ombyggd 1828 och flyttad till Skansen 1900. Modellen är rörlig och genomskuren, så att maskineriet är synligt.
- PostUthus från gården Hallen(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Bergwall, Morgan; Nyberg, Karl-Erik; Reuterskiöld, ClaesModellen visar en del av de nu rivna uthuslängorna på gården Hallen. Byggnaden är av traditionell halländsk typ med karakteristiskt rundade hörn och är byggd i skiftesteknik med mesulaburet, halmtäckt tak. På syllen står stolpar, som griper om syll och hammarband (bandträ) med ¨klor¨¨. Väggarna stadgas av tvärband och av strävor mellan stolpar och syll. Stolparna är försedda med lodräta skåror (kloning), som håller de liggande skiftesplankorna på plats. I lador, som här, fick plankorna ligga löst och kunde också lyftas bort vid behov. Kort och krokigt lövträ kunde utnyttjas effektivt. I regel används ek till stomme och skiften i utsatt läge. Takåsen bärs upp av klykförsedda stolpar mitt i huset (mesulor). På åsen hänger sparrar, som vilar på bandträt. Tvärs över sparrarna är läkt fastnaglade. Taket är täckt med råghalm, som hålls på plats av träkäppar, fastbundna vid läkten med mjuka björkvidjor (kvist). Över ryggåsen ligger lös halm, som hålls fast av saxar (poll), genom vilka käppar (pollspett) löper.
- PostVattenverksbyggnad(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Brüdigam-Höije, Hugo; Reinholdsson, RonnyModellen visar en byggnad från 1860-talet, som är uppförd i resvirkeskonstruktion. Bottenvåningen inrymmer bl a kvarn, såg och tröskverk, som drivs med vattenkraft. Övervåningen utgörs av ett enda rum för förvaring av säd.
- PostKlockstapel, Granhult(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Kunnos, Gustav; Rygert, GöranModellen visar klockstapeln vid Granhults kyrka, troligen rest 1703. Det är en högrest gotisk klockstapel av klockbockens typ. Konstruktionen består av två resta master med tillhörande syllar samt snedsträvor. Jämför med modell 268.
- PostHerrgårdsflygel(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Brattberg, Lars; Nilsson, Pelle; Sundsten, Per; Åström, Nils-GöranModellen visar köksflygeln vid Skogaholms herrgård på Skansen. De två likadana flygelbyggnaderna, som flankerar huvudbyggnaden, ingår i den axiella, symmetriska gårdsanläggningen som kan tänkas fortsätta i uppfartsalléoch är utmärkande för den karolinska herrgårdsarkitekturen (renässans- och barockdrag). Flyglarna är flyttade från Gullaskruvs herrgård i Hälleberga socken i Småland och är byggda omkring 1700. Andra karolinska drag är det spånklädda säteritaket och timmerväggarna, där endast knutarna brädas in. Väggarna är rödmålade, knutar, dörr och fönstersnickerier målade grå. Också byggnadens sexrumsplan är symmetrisk och innehåller kök, tjänstefolkets matsal, pigkammare, handkammare samt husmamsellens kammare.