Norden // Nordic countries
Länka till denna samling:
Samlingen innehåller modeller av byggnader i Norden (med undantag av Sverige) av namngivna arkitekter eller konstruktörer och byggnader av traditionell byggnadstyp.
Alla bilder är fria att använda under Creative Commons-licens CCBY.
The collection contains models of buildings in the Nordic countries (with the exception of Sweden) by named architects or constructors and buildings of traditional building type.
All images are free to use under Creative Commons license CCBY.
Browse
Browsar Norden // Nordic countries efter Publicerad
Visar 1 - 20 av 92
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostOppgangssåg(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1956) Järemo, Johan; Lindman, Ingrid; Magnusson, GunnarModellen visar sågen från Åkra byggd på 1700-talet. Numera finns den på Frilandsmuseet på Bygdøy i Oslo.Det är en sågkvarn av ramsågstyp, där sågbladet är monterat lodrätt i en ram. Ett stort vattenhjul driver sågen och för stocken framåt. Längre upp i rännan finns ett mindre vattenhjul, som kan lyftas upp och ner och som används när stocken ska tryckas tillbaks igen.
- PostÅmlidstuen(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1956) Eliasson, Gösta; Eliasson, GöranModellen visar en s k årestua från Setesdal, en stuga med eldstad mitt i rummet. Röken släpps ut genom en lucka i taket, som också är enda ljusöppningen. Huset innehåller förstuga, stuga och kammare och utmed entréfasaden löper en svalgång bakom en vägg i stavkonstruktion. Huset har medeltida karaktär, men är byggt på 1600-talet. Denna typ av bostäder användes till mitten av 1800-talet i Setesdal. Åmlidstuen finns numera på norsk Folkemuseum i Oslo.
- PostLoft(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Häggström, Patrik; Johansson, Jan; Kvetan-Bandi, Josef; Thenow, JanLoft av den här typen är typiska för dalarna i Østlandet. Loftet var gårdsanläggningens ståtligaste hus, bondens skattkammare. I bottenvåningen förvarades mat och i övervåningen gårdens textilier. Där fanns också sängen för gäster eller sommartid för gårdens unga flickor. Loftet är byggt med en timrad kärna och svalgångar med väggar i stavkonstruktion med svarvade hörnstolpar och ornamenterade bräder. Bruket att ställa loftet på stolpar, för att hålla boden torr och fri från råttor, blev vanligt på 1700-talet. Tidigare var också den nedre svalen öppen.
- PostStue(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1957) Lidin-Wilhelmsen, Anne-Marie; Torstensson, Per-LennartModellen visar ett timrat hus från Skudsvik i Svene. Utvändigt har huset en svale i stavkonstruktion mot tunet och längs ena gavelväggen. En trappa i svalen leder upp till vindsvåningen, där gästrum är inrett. På 1700-talet kom övervåningen, uppstugu, att ersätta det fristående loftet som sov-och gästrum.
- PostGolden Gate-bron(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1960) Gerhartz, Bengt ÅkeBron byggdes 1933-37 och var länge Världen längsta med ett huvudspann på 1280 m. Konstruktör var J. B. Strauss. Bron Är byggd för att klara mycket stora jordskalv. Kablarna hänger därför särskilt lågt och de 250 m höga tornen är högre än någon annanstans. Tornen av järn har ben uppbyggda av plåtceller och tvärsnittet avtar uppåt. Brobanan är 30 cm bred och bron kan kompletteras med ytterligare ett vägdäck.
- PostGrossmarkethalle, saluhall(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1961) Karlsson, Mats; Kippari, Viktor"Saluhallen i Leipzig från 1928 består av tre åttkantiga kupoler, som täcker de väldiga kvadratiska rummen. Kupolerna är sammansatta av segment av cylinderskal, vilka på så sätt förstyvar varandra i längdriktningen. Det mesta av lasten förs därigenom ner mot hörnpunkterna och pelarna där. Krafter mot "gavlarna" samt krafter från omgivande tak förs ner via bågar mellan pelarna. Det var konstruktionsfirman Dyckerhoff & Widmann, som utvecklade denna sorts kupol. Genom att utgå från kryssvalvets princip, men sätta samman fler korsande valv, kom kupolens verkningssätt att närma sig det dubbelkrökta skalets."
- PostStakhjaelm(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1962) Alfredsson, Björn; Schulz, SolveigModellen visar en stakhjaelm (hölada utan väggar), ritad av arkitakten och timmermannen H.C.Glahn 1908. Tekniken för lätta träkonstruktioner utvecklades under 1800-talet utifrån stålbyggnadstekniken. Trä var billigt och lättarbetat. Sammanfogningarna måste ske med bultar, då virkesdimensionerna är klena och för att undvika sprickor vid bulten, använde Glahn ett hjälpstycke i form av en träpropp. Stakhjaelmen är konstruerad för att täcka en så stor volym som möjligt och med papptäckt tak kunde takvinkeln göras så liten som möjligt. Det stora taksprånget skyddar konstruktionen.
- PostTrätakskonstruktion, Reisepavilliongen(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1962)Modellen föreställer baldakinen i trä utanför Oslos turistinformation, Reisepavilliongen. Konstruktionen består av två 20-meters limträbalkar, på vilka svängda ribbor av lamellträ vilar. Vissa ribbor möts vid baldakinkrönet och löst på dem ligger glasskivor - hela konstruktionen är elastisk. Taket vilar på fyra tunna stålpinnar ovanpå trästolpar, vilket ger baldakinen ett svävande uttryck. Paviljong och baldakin byggdes 1959. Arkitekter var Odd Brochmann och Dag Rognlien och konstruktör var Ragnvald Brusletto.
- PostSäynätsalos kommunalhus, taket(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1962)Modellen föreställer konferenssalen i Säynätsalos kommunalhus från 1952. Rummet är lika högt som brett (9 m). Den bärande takkonstruktionen finns inne i rummet och består av huvudtakstolar, som via snedställda strävor bär sekundära balkar. En spegel är placerad i modellen så att taket av trä kan ses.
- PostHus Grete(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1963) Edenhed, Morgan; Lundqvist, BjörnHuset ritades av Odd Brockmann 1952 till föreningen Brukskonsts utställning i Oslo. Han ville visa ett exempel på ett billigt bygge med en enkel och funktionell plan med vackra rumssamband. Huset har en fast kärna av vindfång, wc, badrum och diskbänk, i övrigt är planen möjlig att variera. I de illustrerade alternativen finns två större allrum och 3-4 sovkabiner. Utställningshuset var enkelt inrett, delvis med fasta möbler. Stommen består av ramar - bestående av golvbjälkar, väggreglar och takstolar. Ramarnas bredd, 550 cm, är baserad på den mest ekonomiska bjälklagslängden och de är upplagda på grunden 50 cm från fasad. Ramarna avstyvas av den liggande väggpanelen, Invändigt är taket något brutet för att ge en samlande volym. Alla väggar är klädda med skivor och skarvarna täckta med breda lister.En gemensam entré med förråd och källare kan förena två likadana hus till ett H-format parhus.
- PostRadhus i Hertonäs(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1963) Mederyd, Leif; Norman, AndersModellen visar ett radhus från 1957, ritat av arkitekterna Kaija och Heikki Siren. Det är förtillverkat på fabrik som ett sk pre-cut system. Alla trädelar levererades färdiga, numrerade och hopknippade från trähusfabriken. Takstolarna och fönsterlamellerna hopfogades på fabriken och transporterades som element till byggplatsen. Bottenvåningen har golv på mark.
- PostKalvehavehuset(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1963)Modellen är ett exempel på ett korsvirkeshus från Själland. Väggstolparna står direkt på syllstenar. Väggutfyllningarna, som från början varit lerklinade risflätningar, har efter hand bytts ut mot murar av soltorkad lera. Både fyllningar och stolpar är vitkalkade. Huset är ett hantverkarhus med en extra uthyrningslägenhet. Modellen visar den norra delen, som inrymmer stall, loge och verkstad. Huset är troligen uppfört av virke från en tidigare gård. Efter krigen på 1600-talet ödelades många gårdar och de gamla byggnaderna användes för att bygga nya sk gadehus för byarnas jordlösa, vilka växte i antal. Kalvehavehuset är ett sådant gadehus, som byggts till i flera omgångar, sedan det uppfördes på 1700-talet. Huset finns numera på Frilandsmuseet i Köpenhamn.
- PostBjälke förankrad i mur(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1964) Detterborg, Lottie; Dohl, Bir; Sahlin, IngvarModellen visar uppläggning och förankring av takstolen i Söndeborg slot i Danmark (1520-talet).
- PostKlakksviks kyrka, sektion genom skeppet(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1965)Modellen visar en sektion genom Klakksviks kyrka från 1963. Arkitekten Peter Koch har i fasadmaterial och form anpassat sig till den färöiska byggnadstraditionen. Kyrkan är rektangulär med sadeltak. Stommen är av betong, väggarna kring gavlarna murade av basalt och fönsterpartierna utefter långsidorna av svartstruken furu. Taket är lagt med grå skiffer. Det stora kyrkorummet består av ett mittskepp med trevåningsläktare utefter sidorna.
- PostUtställningshall, Köpenhamn 1888(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1965) Ferm, Christer; Mathiasson, Börje; Svensson, Kerstin; Torrong, OlaModellen visar takkonstruktionen i den stora industrihallen vid den Nordiska Industri-, Lantbruks- och Konstutställningen i Köpenhamn 1888. Utställningsarkitekt var Martin Nyrop, som varit timmerman och hade erfarenhet av komplicerade träkonstruktioner. De timmermän, som ansvarade för bygget, vägrade till en början uppföra byggnaden efter ritningarna, så takstolen fick kontrollberäknas.
- PostTakstol, Vernes kirke(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1965) Johansson, Hasse; Lahrne, Lars-Magnus; Larsson, Christer; Skovdahl, Bernt; Steen, RonnyÖver stenmurarna står en tät serie av takstolar. Takstolen består av två saxformade sparrar och en hanbjälke. De överskjutande parierna av saxsparrar och hanband stöder de egentliga huvudsträvorna och ytterligare en sparrsax håller samman konstruktionen.
- PostTyskebryggen, Finngården(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1966) Wockatz, G; Källqvist, C; Esbjörnsson, H; Westerberg, AI Bergen har de tyska handelsgårdarna starkt präglats av den norska byggnadstraditionen.Finngården byggdes av fem köpmän efter branden 1702. Alla gårdar vid Tyskebryggen är byggda efter ungefär samma mönster. Handelshus och uthus ligger på ömse sidor om den smala gränden som sträcker sig mellan gatan och hamnen. Köpmännen ägde gemensamt brygga, schøtstue (för måltider och samvaro) coh eldhus (där all mat lagades). Handelshusen innehåller förråds- och boningsrum och är helt oeldade. Stuen är husets huvudrum varifrån husbonden styrde sitt hus. Inrestuen var husbondens vinterbostad. Tyskarna måste leva ogifta och gårdarna befolkades följaktligen mest av män. Svalgången i mellanvåningen leder upp mot schøstuen. Modellen visar ett av handelshusen mot hamnen. Det var finast med gavelfasad med fönster och stora rum. Huset inrymmer nu det Hanseatiske Museum.
- PostTyskebryggen, översiktsmodell(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1966) Wockatz, G; Källqvist, C; Esbjörnsson, H; Westerberg, AUnder 1300-talet erövrade tyska köpmän makten över handeln i Bergen och skaffade sig efter hand alltfler rättigheter och förmåner i staden. 1350 upprättades ett fast organiserat kontor efter hanseatiskt mönster, den s k Tyskebryggen. Även sedan Hansans makt brutits kvarstod de tyska köpmännens dominans. Kontoret fungerade som en stad i staden. Det styrdes av köpmansrådet och bestod av ett antal handelsgårdar. Varje gård innehöll 2-6 handelshus ochoch var en självständig enhet med egna lagar och egen domstol.Gårdarna ligger utefter smala gränder som sträcker sig mellan hamnen och Øvregaten. Några tomter lämnades obebyggda som brandhämmande allmänningar, för den täta träbebyggalsen har ofta härjats av bränder. Den nuvarande bebyggalsen härstammar från återuppbyggnaden efter storbranden 1702. Modellen visar Bergens inre hamn med Tyskebryggen.
- PostMikligarður, isländsk gård, översiktsmodell(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1966) Björnemo, Dag; Thorin, Leif; Trägårdh, Carin; Wiklund, OlofModellen visar gården Mikligarður, som den såg ut 1939. Gården är belägen på norra Island i en dalgång. Den ligger på en grässlätt, som ger bete för husdjuren. Bebyggelsen på Island är spridd, då boskapsskötseln är huvudnäring inne i landet. Ibland är det flera kilometer mellan gårdarna. Gården (bær som också betyder by) består av en kärna av sammanbyggda hus (bæjarhus) samt enskilda hus, strödda över ett större område. Framför husklungan ligger det inhägnade tunet, där marken göds för grönsaks- och foderodling. Utanför tunet finns slåtterängarna.
- PostMikligarður, torvhus(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1966) Björnemo, Dag; Thorin, Leif; Trägårdh, Carin; Wiklund, OlofDet enda byggnadsmaterial, som funnits i rik mängd på Island, är grästorv. Husen har byggts med väggar och tak av torv. Väggarna har byggts som skalmurar. Torven har lagts i skikt varvad med sten. Mellanrummet mellan två sådana väggar har fyllts med stampad jord och torv. Taktorven bärs upp av åstak. Virket består av drivved. Många olika takkonstruktioner har tillämpats. På Mikligarður har bostadshusen tak, där åsen bärs av dvärgar, som står på tvärbjälkar. Modellen visar ett uthus, där åsarna bärs upp av stolpar på sulor. På stolparna ligger raftar och på dem längsgående käppar, som underlag för torvskikten. Husens livslängd är 20-50 år.