Examensarbeten för kandidatexamen // Bachelor Theses
Länka till denna samling:
Browse
Browsar Examensarbeten för kandidatexamen // Bachelor Theses efter Ämnesord "Matematisk statistik"
Visar 1 - 4 av 4
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostHata Slumpen. När bör miljön undersökas på grund av en sjukdomsanhopning?(2012) Boström, Malin; Emanuelsson, Sara; Eriksson, Linus; Wiebe, Johan; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för matematiska vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mathematical SciencesEgendomliga sammanträffanden kan vara viktiga att notera och uppmärksamma om man vill upptäcka miljöproblem. En ovanligt stor ansamling av sjukdomar inom ett litet område eller inom en liten grupp kan ge anledning till oro i omgivningen. Målet med det här projektet var att med statistiska metoder undersöka hur osannolika sådana ansamlingar är och om det går att avfärda dem som slumpmässiga händelser eller inte, samt att konstruera modeller vars syfte är att identifiera hälsofarliga miljöer. Endast icke smittsamma sjukdomar har studerats i detta projekt och de formler som har konstruerats bygger framför allt på Bayes sats. I de beräkningar som gjorts har det antagits att antalet sjukdomsfall är binomialfördelade. För att kunna beräkna risken för en skadlig miljöfaktor givet ett antal sjuka behövs en a priori skattning för sannolikheten att denna miljöfaktor finns och kunskap om hur mycket den höjer risken för sjukdom. Dessa värden är såklart osäkra, särskilt om det är okänt vilken miljöfaktor det skulle kunna röra sig om. Det kan få till följd att den beräknade risken innehåller allt för stor osäkerhet för att användas i praktiken. Det är alltså inte alls säkert att det är ekonomiskt lönsamt att utföra sådana beräkningar, vilket leder till slutsatsen att bästa sättet att upptäcka riskfyllda miljöer är att genomföra en undersökning om det finns en oro bland allmänheten.
- PostHur mycket släkt är släktingar? En studie i den genetiska likhetens variation.(2012) Emanuelsson, Vanessa; Petersson, Ida; Svensson, Oskar; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för matematiska vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mathematical SciencesNär en recessiv sjukdom studeras i en släkt används jämförelser av familjemedlemmarnas arvsmassa. Med hjälp av datorsimuleringar som utgår från modellering av arvsförloppet kan information erhållas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt. Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartläggning av individernas genom. I detta projekt har ett Java-program konstruerats som på ett verklighetsnära sätt modellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretiskt resonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att få referensdata. Java-programmet har använts för att undersöka den genetiska likheten mellan besläktade individer. Informationen som erhållits har använts för att approximera fördelningar för individernas genetiska likhet. Utifrån dessa uppskattningar fastslås att fördelningarna har relativt låg varians på grund av genomets extensiva totala genetiska längd. Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvärde. Dessutom fastställs att mäns och kvinnors olika genetiska längder bidrar med skillnader i varians.
- PostThe optimal consumption problem. A numerical simulation of the value function with the presence of a random income flow.(2012) Andersson, Angelica; Elias, Olof; Karlsson, Jakob; Svensson, Johanna; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för matematiska vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mathematical Sciences
- PostVar blåser vinden bäst? Statistiska undersökningar av vindförhållanden för vindkraft(2012) Elofsson, Fredrik; Marling, Hannes; Mustedanagic, Amir; Säbben, Olivia; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för matematiska vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mathematical SciencesMed hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, både års- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggande punkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier. Med hjälp av dessa används kvadratisk optimering för att söka platser där vindkraftverk bör placeras för att minimera energiproduktionens varians. Resultatet av optimeringen visar dessvärre på en stor varians, vilket förklaras med att vinden i det undersökta området är korrelerad och fluktuationar kraftigt. Slutligen föreslås och testas två metoder för skattning av parametrar till den årliga weibullfördelningen med en så kort mätserie som möjligt, dels via en minsta kvadratanpassning och dels via bayesiansk inferens, där Markov chain Monte Carlo används för beräkning av parametrarnas väntevärden. Efter en mätserie på knappt 100 dagar erhålls relativt stabila resultat.