Broar // Bridges
Länka till denna samling:
Samlingen innehåller modeller av broar av såväl traditionell typ som broar av namngivna arkitekter eller konstruktörer.
Alla bilder är fria att använda under Creative Commons-licens CCBY.
The collection contains models of bridges of traditional type as well as bridges by named architects or constructors.
All images are free to use under Creative Commons license CCBY.
Browse
Browsar Broar // Bridges efter Titel
Visar 1 - 20 av 34
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostAarebron(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1968) Marve, Marianne; Melin, Karl-Johan; Neideman, HansBron från 1550 är byggd helt i trä. 15-19 m långa och en halv meter tjocka ekstockar ligger mellan murade kalkstensstöd. Mot hyllor på stöden vilar ekstöttor, som stöder bron underifrån. För att undvika nedböjning har bron i vissa delar också försetts med hängverk. Träkonstruktionen skyddas av ett tak.Den schweiziska timmerbyggnadskonsten finns tillämpad i en mängd brobyggen alltsedan 1300-talet. Bron i Wangen, kantonen Bern har restaurerats under 1900-talet.
- PostAskeröbron(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1960) Ejderoth, Stina; Mattsson, BirgittaAskeröbron var en av tre Broari vägförbindelsen mellan Tjörn och fastlandet, som byggdes 1956-60.Den var utformad som en bågbro i stål med pilhöjden 40 m och spännvidden 278 m. Bågen bestod av två parallella rör med 3,8 m i diameter. Rörformen valdes framför den traditionella lådformen pga det mycket lägre vindmotståndet. Bågelementen, egentligen polygonformade, monterades med hjälp av en hängbroliknande konstruktion. Omfattande modellundersökningar av knäckningsrisken gjordes.1980 påseglades bågen av ett tankfartyg och bron rasade.
- PostAutobahnbrücke(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1960) Aas-Jacobsen, Eirik; Kullenberg, Göran; Nielsen, Bernt; Nilsson, Lars ErikModellen visar en viadukt i form av en balkbro med flera huvudbalkar. Höga bilhastigheter fordrar vägar utan kraftiga krökningar i höjd- eller sidled. Vägen planas ut genom Broaröver mindre sänkor i landskapet och dessa Broarbyggs lämpligen som kontinuerliga balkar. Genom att förspänna betongen, kan stöden stå glest. Byggnadsarbetet blir enkelt jämfört med bågkonstruktioner.
- PostBågbro(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1960) Joneborg, Birgitta; Nordlund, YlvaVägbanan hänger i bågBroara. Genom att hängstagen lutar, förstyvas konstruktionen, så att påfrestningarna mot bågarna blir mindre vid ensidig belastning och bågarna har kunnat göras tunnare. Uppfinningen är gjord av Christiani & Nielsen.
- PostBalk på fjädrande stöd(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1964) Ljungströmer, Gunilla; Rodrick, Kristina; Walldén, ÅsaModellen illustrerar hur en balk, som är upplagd på ett fjädrande underlag, beter sig då den belastas med vertikal- och axialkrafter. Vid vertikalkrafters inverkan böjs balken, så att den liknar en sinuskurva. Böjningen blir störst närmast kraftens anbringningspunkt och är beroende av balkens material och tjocklek samt av underlagets fjädrande förmåga (kan i modellen ändras genom att variera fjädrarnas längd). Då man anbringar axialkrafter, beter sig balken på liknande sätt, dock med den skillnaden att den buktar ut ungefär lika mycket utefter hela sin längd.
- PostBalkbro över Dalälven(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1960) Fehling, Thomas; Hagman, Per-OlofModellen visar en träbro, byggd över Dalälven vid Gysinge 1852. Konstruktörer var Chievitz och Hallström. Balkbron stöttas nerifrån av strävor i en spännverkskonstruktion. Landfästena är kallmurade och i muren är järnskor för strävorna fastgjutna. Bron ansågs särskilt luftig och motståndskraftig mot röta.
- PostBalkbro över Svartbäcksdalen(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1960) Blomqvist, AndersBron, uppförd 1861, är byggd med stöd av lutande strävor, vilket reducerat antalet fundament jämfört med vertikala pelare.
- PostBöckinger Brücke(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1960) Elghuvud, Per-Olof; Lindhagen, RolfKravet var en bro utan mellanstöd i vattnet och de flacka strändrena innebar, att en båg- eller rambro inte var möjlig att bygga. Bron är därför utförd som en kontinuerlig balk med över- och underplatta, med ett mittspann på 96 m och två sidospann på 19 m. Genom att betongen är förspänd, har konstruktionen blivit slankare och tillräckligt lätt, för att spänna över den breda kanalen. Bron är en av de första långa förspända betongBroara, byggd 1950.
- PostBro över Severn(Chalmers tekniska högskola // Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1970) Johnels, Lars; Ljungman, Olof; Palmkvist, Gunnar; Molin, LennartBron över Severnviken invid Bristol, projekterad och byggd 1946-66, skiljer sig från tidigare hängBroargenom det sätt på vilket konstruktionen står emot vindpåverkan. I stället för att förstyva vägbanan med balkar, har själva vägbanan utformats som en strömlinjeformad lådsektion av plåt. Lådan är styv i sig och vinden passerar utan att nämnvärt påverka konstruktionen. Vindstabiliteten blir fullständig genom att hängstagen inte är vertikala utan vinklade. Vägbaneelementen, som var vattentäta, flottades ut i floden, för att hissas upp och monteras. Den lätta konstruktionen, som i sin tur medgav lättare torn och kablar, reducerade kostnaderna med 20 %. Huvudspannets längd är 990 m. Konstruktör var Gilbert Roberts.
- PostBro över Ume älv(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1960) Berggren, Anders; Lindana, Lennart; Nilsson, Ingvar; Rosvall, SvenModellen visar en bro, som liksom Dala-Järnabron (modell 122) är av Christiani & Nielsen-typ. Tvärstagen möts inte i upphängningspunkterna, vilket sparar material, men medför vissa nackdelar, som gjort att man på senare år gått ifrån principen. Hängstag kan vid viss belastning slaka och på så vis sätts de ur funktion i bärsystemet.
- PostBüchenauerbrücke(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1962) Ekvall, Ingemar; Lundin, Göran; Sylwan, Niels; Ringdal, SverreBron består av kontinuerliga balkar, dels upplagda på två mellanstöd, dels upphängda i snedkablar. Se också modell 127.
- PostEtruskisk bro(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1968) Björklund, Anders; Johansson, Lars; Lindgren, BjörnModellen visar Ponte del Bulicame i Viterbo. Bron är byggd av etrusker och är exempel på ett tunnvalv. Huggna kilstenar av travertin bildar en halvcirkelformad båge.
- PostFackverksbro enligt Palladio(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1964) Agerman, Helena; Jonsson, Ann-Mari; Magnusson, DennitzI Andrea Palladios I Quattro Libri dell'Architettura från 1570 finns fyra fackverksBroarbeskrivna, varav en, som han själv sett över floden Cismone i norra Italien. Från de övriga har han bara andrahandsuppgifter av en resenär, som varit i Tyskland. De tyska Broara är bågformade. Se också modell 125. Redan på Trajanuskolonnen i Rom finns en fackverksbro avbildad och under 1800-talet kom fackverk att bli vanliga i Broaroch takstolar både av trä och järn.
- PostFackverksbro enligt Palladio(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1960) Enhammar, SigvardI Andrea Palladios I Quattro Libri dell'Architettura från 1570 finns fyra fackverksBroarbeskrivna, varav en, som han själv sett över floden Cismone i norra Italien. Från de övriga har han bara andrahandsuppgifter av en resenär, som varit i Tyskland. Modellen visar en tysk bro. De andra tyska Broara är bågformade. Se också modell 213. Redan på Trajanuskolonnen i Rom finns en fackverksbro avbildad och under 1800-talet kom fackverk att bli vanliga i Broaroch takstolar både av trä och järn."
- PostGångbro över Hamnkanalen, Göteborg(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1964) Bengtsson, Lena; Björklund, Tony; Bostrand-Mill, EvaModellen visar en gångbro från 1890-talet över hamnkanalen i Göteborg. Det är en fackverksbro i järn. Se även modell 198.
- PostHängbro enligt Faustus Verantius(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1969) Lindberg, Hans; Mossberg, Björn; Olofsson, Lisbeth; Wendt, MarianneHängBroarmed järnkättingar har funnits i Kina sedan ett par tusen år. Det första förslaget till en hängbro med brobana hängande i järnkedjor presenterades 1616 av Faustus Verantius. Projektet blev känt, men först kring 1800 gjordes de första försöken att bygga liknande Broari Europa.
- PostHängbro i Långedrag(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1969) Sundberg, Sylvia; Svensson, Bengt; Söderlund, EvaDenna gångbro leder ut till Göteborgs roddförenings holme "Saltskär" i Hinsholmskilen, Långedrag. När den byggdes 1908 av AB Långedrag var det många som tyckte att den nästan 100 meter långa bron var ett vågspel. Den finns kvar i stort sett oförändrad än i dag.
- PostHängbro över floden Conway(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1964) Johansson, Hans; Lindblom, Anders; Wikner, Carl-ErikThomas Telford utvecklade i början av 1800-talet de första järnBroara i England. 1826 stod två hängBroarfärdiga, varav en vid slottet Conway Castle. Telford hade förberett projekten genom studier av smidesjärnets hållfasthet och Broara hängdes upp i kedjor med en typ av länkar, eller korta styva stänger, som uppfunnits av Brown och Hawks. På varje sida av bron löpte fyra parallella kedjor. Brobanan bestod av plankor och saknade förstyvningar, vilket inneurit att den upprepade gånger förstörts under storm. Brotornens utformning anslöts medvetet till det medeltida slottet.
- PostHängbro över floden Min(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1960) Olsén, Göran; Salomonsson, LennartModellen visar ett spann i en flerspannig gångbro över floden Min i provinsen Szechuan i Kina. Bron är byggd på 1930-talet men konstruerad som de allra äldsta hängBroara. Repen är tvinnade av spjälkad bambu. Träpålarna har spåntak till skydd mot väder och vind. Gångbanan ligger direkt på repen. Förutom växtmaterial har järnkedjor också använts i hängBroara i Kina, från år 65 enligt traditionen.
- PostHängbro över Korofloden(Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, 1960) Sternvik, Jan-OlofModellen visar den 47 m långa rottingbron vid den forna byn Moe, som den såg ut när Walter Kaudern färdades förbi på 1910-talet. Bron hänger ca 12 m över den forsande Korofloden och är fäst vid stränderna i träd samt i en ram av stänger. Gångbanan, som endast är handsbred, består av 6-10 rottingar, som är sammanbundna med rottingvidjor. Med gångbanan är ledstänger i rotting förbundna. Den första rottingen lär ha simmats över vid lågvatten och i skydd av en buffel. Bron har burit upp till 13 personer med packning. Se också modell 45.