Vad bidrar mest till hållbar bebyggelse; småhus i trä eller betong - En jämförelse av byggmaterial ur ett livscykel- och hållbarhetsperspektiv

Examensarbete på grundnivå

Please use this identifier to cite or link to this item: https://hdl.handle.net/20.500.12380/203521
Download file(s):
File Description SizeFormat 
203521.pdfFulltext4.42 MBAdobe PDFView/Open
Type: Examensarbete på grundnivå
Title: Vad bidrar mest till hållbar bebyggelse; småhus i trä eller betong - En jämförelse av byggmaterial ur ett livscykel- och hållbarhetsperspektiv
Authors: Ingemarsdotter, Andrea
Kirknes Lisle, Kristine
Abstract: Att miljöcertifiera ett bostadsområde förutsätter systemtänkande dels ur ett samhällsplaneringsperspektiv och dels ur ett materialvalsperspektiv. I planeringen av bostadsområden ligger ofta fokus på att jämföra byggmaterial ur ett livscykelperspektiv, dvs. utvinning av material till färdigt hus samt ransporter, rivning och avfallshantering. Göteborgs Stads program för miljöanpassat byggande lägger stor vikt vid valen av material men mindre vikt på livsstilsrelaterade frågor. Företaget Derome är specialiserade på trä och delaktiga i hela produktionen av trä, från skog till färdigt hus1. De är verksamma främst i Halland och Västra Götaland och fokuserar på lokal produktion, då en av deras viktigaste frågor är miljön. Området Hulan, i Billdal, skall inte bebyggas före 2020, men Derome kan få tillgång till marken tidigare av kommunen för utveckling av bebyggelse i trä om det går att visa att trä är det fördelaktigaste materialet. Om förslaget blir godkänt och genomfört kommer det att vara det första området i Sverige med miljö-certifiering av ett helt bostadsområde där konstruktionerna består av trä. Syftet med rapporten är att undersöka hur stor andel valet av material bidrar till bebyggelsens klimatpåverkan. Det görs genom en jämförelse av miljöbelastningen i trä-­‐ och betongväggar i livscykelperspektivet vagga–grind med den hållbara bebyggelsens klimatpåverkan. Jämförelsen utvärderas mot transporter av byggnadsmaterial, möjligheterna till återanvändning av materialen samt i relation till individens livsstil. Resultaten som tas fram i studien ska kunna användas i praktiken och som stöd i planeringsfasen. Med hjälp av livscykelanalyser beräknas materialens koldioxidutsläpp för en m2 yttervägg i perspektivet vagga-­‐grind. Resultaten anpassas till Hulan med hjälp av Göteborgs stads miljöprogram och principerna från ecodesign och hållbart samhällsbyggande. Vidare sätts dessa i ett större perspektiv genom en jämförelse med individens livsstil. Slutsatsen är att tillverkning och transporter för en betongvägg i ett vagga-­‐grind perspektiv ger upphov till tre gånger så stora koldioxidutsläpp jämfört med träväggen. Med en vidare systemgräns, dvs. huset och individen, har materialvalet en ytterst liten betydelse då den boendes livsstil utgör en mycket stor del av de totala koldioxidutsläppen.
Keywords: Annan naturvetenskap;Other Natural Sciences
Issue Date: 2012
Publisher: Chalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljö
Chalmers University of Technology / Department of Energy and Environment
URI: https://hdl.handle.net/20.500.12380/203521
Collection:Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses



Items in DSpace are protected by copyright, with all rights reserved, unless otherwise indicated.