Ekonomi- och energioptimering av transmissionsförlusterna i ett punkthus
Ladda ner
Typ
Examensarbete på grundnivå
Program
Samhällsbyggnadsteknik 180 hp (högskoleingenjör)
Publicerad
2014
Författare
Öberg Börjesson, Ida
Emanuelsson, Jennie
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Bostäder behöver minska sin energianvändning, samtidigt som det måste vara lönsamt att bygga nytt. För att uppnå de energianvändningskrav riksdagen har satt upp måste fler bostäder med låg energiförbrukning byggas. Dock måste det finnas en balans mellan energibesparing och investering för att åstadkomma detta. Projektet syftar därför till att hitta denna optimering mellan energi och ekonomi. Projektet, inklusive alla beräkningar, utgår ifrån ett och samma typhus. Detta typhus är ett punkthus som AB Tornstaden har byggt på Tunnlandsgatan i Göteborg och har valts därför att de avser att bygga fler liknande hus. En ekonomi- och energioptimering av just detta hus var därför önskvärd. Punkthuset har sex våningar med lägenheter, där ytterväggarna är betongsandwichelement. Värmesystemet består av en bergvärmepump samt värmeåtervinning genom värmepumpar som hämtar energi i frånluften. Ventilationen sker genom ett frånluftssystem. Under byggnationen av punkthuset har programmet för Miljöanpassat byggande i Göteborg följts. En litteraturstudie har gjorts med anledning av detta för att se om dessa krav har hämmat eller underlättat att bygga ett ekonomi- och energioptimerat punkthus. Även Boverkets byggregler redovisas för att kunna jämföra dessa nationella krav med de kommunala särkraven. Syftet med projektet är att få fram ett ekonomi- och energioptimerat punkthus. Detta genom att titta på olika isoleringstjocklekar samt U-värden. Det är alltså främst en optimering av transmissionsförlusterna som sker. Projektet tittar på en 25-årsperiod och tar hänsyn till driftkostnad, utvecklingen av kilowattimmespriset och bergvärmepumpens livslängd. Energiberäkningarna har genomförts hos GICON Installationsledning AB med hjälp av beräkningsprogrammet RIUSKA. Beräkningarna har gjorts i två steg. Första steget har typhuset som utgångspunkt och sedan har en byggdel i taget ändrats (grund, väggar, tak eller fönster). Detta för att se vilken del som ger störst förändring i energi- och investeringskostnad. I det andra steget kombineras beräkningarna, här sker alltså ändringar i flera byggdelar samtidigt. II Efter en analys av beräkningsresultaten har en slutsats om hur ett ekonomi- och energioptimerat punkthus ska se ut diskuterats fram. Detta punkthus är uppbyggt genom bättre tak och fönster, samt en tunnare vägg än typhuset. Taket består av 500 mm isolering, fönster har U-värde 0,8 W/m2 K och väggen har U-värde 0,17 W/m2 K (utan köldbryggor), grundens isolering är den samma som på typhuset, 200 mm tjock. Denna kombination valdes då den hade både en låg energiförbrukning samt en låg investeringskostnad. De nationella samt kommunala kraven inom resurshushållning samt beständighet har utvecklat byggnaden mot att bli mer ekonomi- och energieffektiv, medan riktlinjer inom miljöpåverkan och energihushållning inte har påverkat optimeringen alls. Detta är främst för att kraven är så pass lågt ställda att det varken blir utmanande eller särskilt svårt att leva upp till dem.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
Building Futures , Byggnadsteknik , Building Futures , Building engineering