Luftrenhet vid uppdukning inför infektionskänslig kirurgi. En mätteknisk studie

Examensarbete för kandidatexamen

Please use this identifier to cite or link to this item: https://hdl.handle.net/20.500.12380/250975
Download file(s):
File Description SizeFormat 
250975.pdfFulltext42.58 MBAdobe PDFView/Open
Full metadata record
DC FieldValueLanguage
dc.contributor.authorAndreasson, Markus
dc.contributor.authorMattsson, Fredrik
dc.contributor.authorWalian, Kevin
dc.contributor.authorLundblad, Linnea
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för bygg- och miljötekniksv
dc.contributor.departmentChalmers University of Technology / Department of Civil and Environmental Engineeringen
dc.date.accessioned2019-07-03T14:34:31Z-
dc.date.available2019-07-03T14:34:31Z-
dc.date.issued2017
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12380/250975-
dc.description.abstractI samband med kirurgiska ingrepp finns en överhängande infektionskänslighet där risken att patienten drabbas av en infektion efter ingreppet är 2–5%. Arbetet för att reducera risken för postoperativa infektioner bör alltså tas på allvar men är samtidigt en komplex och svåranalyserad fråga där många faktorer inverkar. En av dessa faktorer är huruvida sjukhuspersonalens rutiner under uppdukningsprocessen påverkar luftens strömningsmönster. På Kungälvs sjukhus hade verksamheten utvecklat en hypotes om hur en förändring i operationssjuksköterskornas arbete under uppdukningsfasen kunde påverka hur stor andel bakteriebärande partiklar som träffar uppdukningsbordet. Målet med detta kandidatarbete är därför att testa huruvida luftens strömningsmönster påverkas i och med bytet av uppställningsrutiner under uppdukningsprocessen, vilket sedermera kan leda till att reducera risken för postoperativa infektioner. Efter en fältstudie på Kungälvs sjukhus fastställdes två olika uppställningsformationer som sedan simulerades i ett laboratorium på Chalmers tekniska högskola. Laborationsförsöken genomfördes först av studenter för att sedan verifieras och utföras igen, denna gång av personal från Kungälvs sjukhus. Under laborationsförsöken visualiserades luftens strömningsmönster med hjälp av rök och försöken dokumenterades med hjälp av en videokamera. Resultatet från laborationen visar att det finns en skillnad mellan de båda uppställningarna. Detta beträffande mängden luft som förs via operationssjuksköterskan som hanterar uppdukningen i den sterila zonen och vidare till uppdukningsbordet. I och med att luften först träffat sköterskan, innan den når uppdukningsbordet, kan den potentiellt ha fört med sig bakteriebärande partiklar som når de uppdukade instrumenten. Något som sedermera kan leda till en postoperativ infektion. För att säkerhetsställa sambandet mellan rutinerna för uppdukningsprocessen och risken att patienten drabbas av en postoperativ infektion, behöver studien kompletteras med ytterligare undersökningar som innefattar CFU-mätning.
dc.language.isoswe
dc.relation.ispartofseriesExamensarbete - Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola : BMTX01-17-43
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.subjectBuilding Futures
dc.subjectEnergi
dc.subjectSamhällsbyggnadsteknik
dc.subjectBuilding Futures
dc.subjectEnergy
dc.subjectCivil Engineering
dc.titleLuftrenhet vid uppdukning inför infektionskänslig kirurgi. En mätteknisk studie
dc.type.degreeExamensarbete för kandidatexamensv
dc.type.degreeBachelor Thesisen
dc.type.uppsokM2
Collection:Examensarbeten för kandidatexamen // Bachelor Theses



Items in DSpace are protected by copyright, with all rights reserved, unless otherwise indicated.