SAMBAND MELLAN GRAVIDA KVINNORS NÄRINGSINTAG OCH ALLERGIFÖREKOMST HOS DERAS BARN VID ETT ÅRS ÅLDER

Typ
Examensarbete för kandidatexamen
Bachelor Thesis
Program
Bioteknik 300 hp (civilingenjör)
Publicerad
2018
Författare
Lönnermark, Johanna
Knudsen, Veronika
Hagström, Martin
Tobin, Beatrice
Eriksson, Josefine
Billstein, Martina Hermanova
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Allergier är idag några av Sveriges vanligaste sjukdomar och drabbar ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning. Det antas vara många olika faktorer som påverkar huruvida en individ utvecklar allergi eller inte. På senare tid har det undersökts vilka faktorer som påverkar eventuell allergiutveckling redan under fosterstadiet. Exempel på sådana faktorer är vad en kvinna äter under graviditeten, bosättning under uppväxt och huruvida allergier är genetiskt överförbara eller inte. En pågående forskningsstudie som bland annat undersöker dessa faktorer kopplade till allergi är NICE-studien, vilken är en födelsekohortstudie från Norrbotten, Sverige. Detta kandidatarbete syftade till att söka samband mellan kvinnors näringsintag under graviditeten och förekomst av atopiska allergier hos deras barn vid ett års ålder. Arbetet utfördes både genom en litteraturstudie och en statistisk analys som främst bestod av logistiska regressionstester baserade på data från 309 deltagare i NICE-studien. Resultatet från litteraturstudien visade att ett lågt vitamin D-intag under graviditeten verkar öka risken för utveckling av atopiska allergier hos barn, och att intag av omega-3-tillskott verkar minska risken. Resultatet från den statistiska analysen i detta kandidatarbete visade att 17 % av de undersökta barnen i undersökningen hade minst en typ av allergi. Analysen visade även att olika fettsyror, som omega-3, tycks påverka utvecklingen av födoämnesallergi hos spädbarn. I dessa fall indikerades en positiv effekt från vissa fleromättade fettsyror, däribland linol- och linolensyra, som visades minska risken för födoämnesallergi hos barnen vid ett års ålder. Niacin visade på eventuella samband med sensibilisering, där ett ökat intag skulle öka risken. Överlag uppfyllde inte de deltagande kvinnorna de rekommenderade dagliga intagen för de näringsämnen som undersöktes, utan hade generellt för låga intag. Detta skulle dock kunna bero på bristfällig insamling av kostdata i NICE-studien snarare än otillräcklig kosthållning. En slutsats från detta arbete var att resultaten från litteraturstudien inte tycktes stämma helt överens med de statistiska resultaten. Vitamin D visade inga av de förväntade signifikanta sambanden med någon typ av allergi. Däremot visade Omega 3 på en sådan koppling vilket stämde med tidigare studiers resultat. Framtida studier rekommenderas fokusera på att identifiera samvarierande faktorer och justera för dessa för att erhålla direkta kopplingar mellan kostintag hos gravida kvinnor och allergiutveckling hos deras barn. Enstaka observationsstudier bör inte ensamt ligga till grund för kostrekommendationer då det inte är tillräckligt tillförlitliga. Om liknande studier skulle genomföras bör dessa inkludera kosttillskott och, om möjligt, mäta kosten på ett noggrannare sätt genom att till exempel väga maten.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
Livsvetenskaper , Immunologi , Dermatologi och venereologi , Lungmedicin och allergi , Life Science , Immunology , Dermatology and Venereal Diseases , Respiratory Medicine and Allergy
Citation
Arkitekt (konstruktör)
Geografisk plats
Byggnad (typ)
Byggår
Modelltyp
Skala
Teknik / material
Index