Kortkedjiga fettsyror i fekalprover från människa
Typ
Examensarbete för kandidatexamen
Bachelor Thesis
Bachelor Thesis
Program
Bioteknik 300 hp (civilingenjör)
Publicerad
2018
Författare
Andersson, Emma
Gashi, Gentijana
Huynh, William
Junkers, Jakob
Thorvaldsson, Mira
Wennerberg Kristoffersson, Cornelia
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Det h¨ar ¨ar ett projekt om kortkedjiga fettsyror. Projektet ¨ar en del av en st¨orre studie om hur kost-fibrer bryts ner till kortkedjiga fettsyror och hur dessa korrelerar till kardiometaboliska sjukdomar. Detta kandidatarbete syftar till att validera en analysmetod f¨or detektion av kortkedjiga fettsyror i fekalprover fr˚an m¨anniskor, med hj¨alp av gaskromatografi och masspektrometri. Dessutom an-v¨andes metoden f¨or att analysera kortkedjiga fettsyror i fekalprov fr˚an m¨an som medverkat i en ¨overkorsnings- och interventionsstudie. Analysmetoden validerades genom att testa riktighet och precision efter analys av kortkedjiga fett-syror i en pool av fekalprover fr˚an friska volont¨arer. Precisionen f¨or analysmetoden visade godtyckliga resultat. D¨aremot visade riktigheten, som utv¨ar-derades genom utbyte av tre standardprov spikade med kortkedjiga fettsyror, v¨arden som ¨overskred de acceptabla gr¨anserna. Detta indikerade att matriseffekter fanns. Eftersom att precisionen var god anv¨andes metoden f¨or att analysera proverna fr˚an kostinterventionsstudien, trots ol¨osta matrisef-fekter. Den laborativa analysen p˚a proverna fr˚an kostinterventionsstudien utf¨ordes p˚a sammanlagt 72 prover fr˚an tolv individer, men ¨aven resterande datam¨angd, analyserat av laboratorieingenj¨oren, inkluderades i den statistiska analysen. Efter analysen kunde slutsatsen dras att ¨attiksyra, pro-pansyra samt butansyra var de kortkedjiga fettsyror som hade h¨ogst koncentration. Det fanns en signifikant skillnad i koncentration av butansyra, kapronsyra, och valeriansyra mellan r˚ag- och ve-tebaserad diet, och generellt var koncentrationerna i fekalierna n˚agot h¨ogre efter den r˚agbaserade dieten j¨amf¨ort med den vetebaserade. Det noterades ¨aven en ¨okad koncentration av ¨attiksyra och propansyra varav koncentrationen av isovaleriansyra minskade av den vetebaserade dieten j¨amf¨ort med ing˚angskoncentrationen. Tydliga trender f¨or koncentrationerna av kortkedjiga fettsyror, inom individerna kunde observeras, medan stora skillnader mellan individer syntes. Detta tyder p˚a att den individuella mikrobiotan har stor p˚averkan p˚a fekaliernas inneh˚all. I stort sett ¨okade koncentrationerna av kortkedjiga fettsyror hos individerna d˚a de fick en fiberrik diet och minskade d˚a de inte ˚at n˚agon specifik diet. Den generella ¨okningen under dieten kan antingen bero av s¨amre upptag, en ¨okad produktion eller en kombination. F¨or att kunna dra slutsatser kring detta beh¨ovs fekalproverna j¨amf¨oras med blodprover.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
Annan klinisk medicin , Näringslära , Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske , Livsvetenskaper , Other Clinical Medicine , Nutrition and Dietetics , Agricultural Science, Forestry and Fisheries , Life Science