Tonnageskattens införande i Sverige och dess påverkan på den svenska handelsflottan
Ladda ner
Typ
Examensarbete på grundnivå
Program
Sjökapten 180 hp (sjökaptensexamen)
Publicerad
2018
Författare
Gustafsson, Emma
Bernhardsson, Pernilla
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Denna kartläggning har genomförts i syfte att utreda och förstå konsekvenserna av tonnageskattens införande i Sverige och dess innebörd för svenska rederier. Kartläggningen har skett med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Genom intervjuer med nyckelpersoner inom den svenska rederinäringen har respondenterna fått redogöra för deras rederiers val av skattesystem, deras åsikter kring dessa och hur de ser på den svenska tonnageskatten, vilket presenteras i arbetets resultatkapitel. Arbetet avgränsar sig till svenska rederier som har fartyg med en bruttodräktighet över 1000 och studiens omfattning begränsas geografiskt till Sverige och till lagstiftning samt regelverk som gäller för svenska rederier. Som sista EU-land införde Sverige tonnageskattesystemet 1 januari 2017 med målet att utöka den svenskflaggade handelsflottan och stärka den svenska rederinäringen. Systemet är en stödåtgärd i raden av flera andra som svenska staten har infört genom åren i försök att rädda och bevara den svenska handelsflottan som minskat drastiskt de senaste decennierna. Denna studie genomfördes ett år efter införandet av tonnageskatten för att undersöka och kartlägga hur den mottagits av den svenska rederinäringen samt om den påverkat rederier vid val av flagg. I bakgrundskapitlet redogörs för den svenska sjöfartshistorien och vad som under åren påverkat svensk sjöfart. För att få insikt i hur situationen för den svenska sjöfartsnäringen ser ut idag och för vad som lett fram till införandet av den svenska tonnageskatten krävs förståelse för historien, samt för dagsläget i Sverige vad gäller yttre påverkningar, regelverk och redan införda stödåtgärder. Arbetet visar genom ett räkneexempel i teorikapitlet skillnaden mellan hur ett rederi beskattas inom konventionell bolagsbeskattning och inom tonnagebeskattning. Tonnageskatt är till skillnad från konventionell bolagsskatt en skatt som är uträknad på rederiets fartygs totala nettodräktighet. För att få reda på hur stor tonnagebeskattningen kommer att bli behöver rederiet beräkna schabloninkomsten för varje fartyg. ii I teorikapitlet redogörs även för hur den svenska tonnageskatten är utformad, vilka kriterier som ska uppfyllas för att ansluta till systemet samt hur ett rederi ska gå till väga för att ansöka. Det är i studiens resultat uppenbart att mer än bara ett nytt skattesystem spelar in för att rederier ska välja att registrera sina fartyg i det svenska fartygsregistret och föra svensk flagg. Däremot framkommer det av intervjuerna att mycket har hänt i Sverige under de senaste åren och att införandet av tonnageskattesystemet resulterade i ett bättre samarbete mellan rederier, branschorganisationer, fackföreningar och myndigheter. Införandet av tonnageskatten var en kompromiss dessa instanser emellan och ett resultat av deras samarbete, vilket fick konsekvensen att tonnageskattereglerna i dagsläget inte passar merparten av Sveriges rederier.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
Transport , Hållbar utveckling , Innovation och entreprenörskap (nyttiggörande) , Ekonomi och näringsliv , Transport , Sustainable Development , Innovation & Entrepreneurship , Economics and Business