Urban värme En studie om värmeböljors påverkan och potentiella åtgärder i Göteborg
Ladda ner
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Program
Publicerad
2020
Författare
Gullberg, Viktor
Gutke, Julia
Håkansson, Klara
Karlsson, Fanny
Ljunge, Jonna
Nerhed Silfverhjelm, Helena
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Global uppvärmning kommer leda till att förekomsten, intensiteten och varaktigheten av värmeböljor ökar. Extrema temperaturer påverkar hälsan negativt och värmeböljor är en av de främsta orsakerna till miljörelaterade dödsfall globalt. Tätorter och urbana miljöer drabbas hårdare av värmeböljor än omkringliggande områden vilket är en konsekvens av den så kallade värmeöeffekten – att urbana områden blir varmare än landsbygden. Trots det arbetas det idag inte aktivt i Göteborg med förebyggande åtgärder mot risker kopplade till förhöjda temperaturer.
Arbetet syftade till att sammanställa de faktorer som bidrar till, och åtgärder för att motverka, värmeöar. Vidare avsåg arbetet att diskutera lämpligheten av åtgärderna med avseende på implementering i Göteborg. Slutligen syftade arbetet till att undersöka huruvida identifiering av riskområden i Göteborg är möjligt. För att introducera ämnet sammanställdes bakgrundslitteratur som behandlar förväntade klimatförändringar. Dessutom redogörs för olika definitioner av värmeböljor samt vilka associerade hälsorisker som finns.
För att besvara frågeställningen om vilka faktorer som bidrar till att förstärka en värmeö gjordes en litteraturstudie av befintlig forskning. En intervjustudie genomfördes för att sätta existerande vetenskapligt material i en svensk kontext och en kartläggning i det geografiska informationssystemet ArcMap användes för att undersöka potentiella riskområden i Göteborg.
De faktorer som verkar ha störst inverkan på värmeöar är bebyggelsens täthet och andelen grönyta, vilka också hänger ihop. Genom kartläggningen kunde stadsdelen Olivedal identifieras som ett potentiellt område som riskerar att nå extremt höga temperaturer. I Olivedal bor dessutom ett stort antal äldre invånare vilka löper större risk att utsättas för värmestress. Slutsatsen är att vidare studier krävs för att med större säkerhet utröna Göteborgs intraurbana värmevariationer och bredda perspektivet kring bedömningen av vilka åtgärder som lämpar sig lokalt.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
urban värmeö , värmebölja , klimatanpassning