Identifiering av repetitiva moment i projekteringsprocessen: tidsbesparing genom applicering av generativ design
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Program
Publicerad
2022
Författare
Bjugård Fagerlund, Lovisa
Fryklund, Gustav
Nikolajenko, Olga
Rahmeh, Mohamad
Samuelsson, Valter
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Digitaliseringen i byggbranschen ligger efter jämfört med andra branscher. Detta beror
på ett åldrat arbetssätt och en bristande implementering av de hjälpmedel som finns
tillgängliga. De digitala hjälpmedlen anpassas och utvecklas ständigt för att fungera för
så många branschaktiva företag som möjligt. Det som gör det svårt för de digitala
verktygen att få fäste trots sin anpassning är svårt att identifiera.
Den genomförda litteraturstudien visar att digitaliseringen behövs för att föra
branschen närmare övriga industrisektorer vad gäller digitaliseringsgraden.
Byggbranschen är allmänt känd som en förhållandevis ineffektiv och farlig bransch.
Intervjustudien som genomförts påvisar att branschaktiva menar att det beror på
arbetets varierande natur. Nya och tillfälliga arbetsplatser gör det enligt
respondenterna svårt att standardisera arbetet.
Det är något som denna rapport kommer undersöka genom att intervjua ett Case där
generativ design och artificiell intelligens förändrat arbetssättet för arkitekter, vilket har
frigjort tid och minskat mängden repetitivt arbete. Syftet med rapporten är således att
jämföra, om tekniken som Case utvecklar kan appliceras inom projekteringsskedet i
allmänhet och försöka identifiera konkreta arbetsmoment som kan effektiviseras med
hjälp av tekniken.
När resultaten jämfördes mellan litteraturstudien och den semi-strukturerade
intervjustudien, visade det sig finnas en skillnad i drivkraften att digitalisera. Litteraturen
var tydlig med både behov och nytta medan respondenterna i allmänhet hade en mer
avslappnad inställning till behovet. De uppfattades som öppna för förändring men få av
dem var drivande i utvecklingen. Hur vida detta beror på deras personliga åsikt eller
organisationens ståndpunkt i frågan är inget som utvärderats i denna rapport. Det som
har identifierats som avgörande för användningen av ett digitalt verktyg, när de
branschaktiva fått frågan, är funktion och användarvänlighet. Att svaren är just funktion
och användarvänlighet kopplas tydligt ihop med teorins beskrivning av byggbranschen,
som upplevs långsam i arbetssättförändringar.
Ett annat problem som identifierats är den allmänna uppfattningen av att det löser sig.
Byggbranschen beskrivs i såväl litteratur som av respondenterna som en bransch med
stor variation i arbetssätt, där mycket fortfarande löses på plats i produktionen.
Respondenterna har identifierat ett samband mellan välutvecklade mjukvaror och
arbete ute i produktionen, där smart teknik hittar kollisioner i systemet som i
verkligheten inte är ett problem. Detta har identifierats som en svaghet i tekniken där
de upplever verktygen som för smarta, men i själva verket kanske dom inte är smarta
nog.
Slutsatsen att dra av detta är således, att det finns moment inom byggbranschen som
idag inte utförs på effektivaste möjliga sätt. Dessa kräver dock en djupare analys över
längre tid. Det finns också ett naturligt motstånd, inte angående programvarorna, utan
hos arbetarna som idag uppfattar sig ha ett fungerande sätt att jobba. Det mänskliga
motståndet uppfattas således komma från rädslan att bli ersatt eller utkonkurrerad i
kombination med att återigen behöva bli upplärd trots erfarenhet i branschen. Slutligen
kokas det ner till att kraven på byggföretagen är för små för att de ska tvingas att
utvecklas digitalt och många företag har för liten budget för att våga satsa.