Examensarbeten på grundnivå

Browse

Senast publicerade

Visar 1 - 5 av 671
  • Post
    Framtidens camping i stadsmiljö; en undersökning om Lisebergsbyns framtida utveckling
    (2023) Höse, Frida; Johansson, Maja; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Markhede, Henrik
    Liseberg är ett kommunalt ägt bolag som erbjuder en stor variation av utbud. Allt från nöjespark, till gästboende och i framtiden även ett vattenland. I och med att Liseberg fyller 100 år har en stor utveckling av verksamheten skett. Till följd av färdigställandet av jubileumsprojektet faller nästa utveckling på Lisebergsbyn. Därmed syftar examensarbetet till att utreda platsens förutsättningar, behov och möjligheter för att identifiera Lisebergsbyns framtida utveckling. Frågeställningen behandlar dessutom om utvecklingen platsar i gällande detaljplan eller om mer omfattande arbete krävs. För att besvara frågeställningen har därmed en kvalitativ och en kvantitativ studie genomförts, innehållande enkäter, semistrukturerade intervjuer samt analys av empiri. Därmed har informationssamling från representanter i branschen, samt från tidigare och potentiella gäster på Lisebergsbyn analyserats och konkretiserats för att identifiera Lisebergsbyn främsta behov. Aspekter som hållbarhet, dess unika läge och identitet samt kundnöjdhet har framkommit som betydande faktorer som sedan mynnat ut i tre koncept för den framtida platsutvecklingen. Koncepten har därför sin utgångspunkt i de förutsättningar och möjligheter som framkommit i undersökningen. Koncepten benämns vid namn nutid, natura och framtid där ett av förslagen platsar i gällande detaljplan och där två kräver en ny planansökan.
  • Post
    Booklet för hållbara småhus: Energieffektivisering av småhus med hjälp av byggnadstekniska lösningar och materialval.
    (2023) Niemer, Jakob; Schulz, Edvin; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Sasic Kalagasidis, Angela; Adl-Zarrabi, Bijan
    Den konservativa byggbranschen står inför en stor utmaning när den pågående klimatkrisen sätter sin prägel på samhället. Med nya miljömål från EU kommer byggbranschen behöva ändra sin strategi och metod. Det nya synsättet behöver vara mer anpassat för klimatet och samhället ska kunna bygga och utvecklas i samma takt som idag, fast med större hänsyn till miljön. Syftet med rapporten är att utforska nya byggnadstekniska lösningar och alternativa byggnadsmaterial som kan sänka energiförbrukning för småhus. Informationen som publiceras i rapporten ska vara lättillgänglig för att informera och inspirera privatpersoner att bygga eget, därför skapas en booklet. För att undersöka alternativa lösningar som gynnar energiförbrukningen för småhus gjordes en litteraturstudie för att få en bredare förståelse i ämnet. Under studien uppdagades att naturhus är ett koncept med stor potential för energieffektivisering, därför ligger fokuset i rapporten på naturhusets klimatskal. För att undersöka konkreta exempel gjordes studiebesök hos befintliga naturhusägare och en husleverantör. Detta gjordes för att få en direkt inblick från personer som bor i naturhus. Ett av studiebesöken hade hampakalk som isoleringsmaterial i väggarna. Hampakalken har flera intressanta egenskaper som undersöks och redovisas i rapporten. För att förstå de eventuella problemen med att bo i ett naturhus diskuteras lösningar och anpassning med de boende i naturhusen. Här tas soldukar, ventilerad nock och öppningsbara glaspartier upp som tekniska lösningar till den eventuella övertemperatur som kan uppkomma i växthusdelen. Vidare för att ytterligare nå syftet med rapporten skapas ett koncepthus som ger läsaren ett konkret exempel på hur de byggnadstekniska lösningarna och materialen kan användas. Visualiseringar och renderingar görs i datorn med hjälp av Autodesk Revit och tjänsten Fiverr för att få ett tydligt exempel på hur de byggnadstekniska lösningarna kan se ut. Slutligen sammanfattas arbetet med generella tankar och åsikter om hur potentialen för hållbart småhusbyggande ser ut i framtiden.
  • Post
    Gråvattenspoling av klosetter
    (2023) Dahlberg, Wilma; Wallgren, Felicia; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Trüschel, Anders; Lindholm, Torbjörn
    På grund av klimatförändringarna har vattenbristfrågan blivit större och att spara vatten blir mer och mer relevant. Eftersom även Sverige upplever vattenbrist på vissa ställen under vissa delar av året är det relevant även här att spara vatten speciellt på de platser som upplever problematik. Med det sagt har Sverige i stort stora vattentillgångar, och är långt ifrån att ha de svårigheter som andra länder har. Till följd av detta har det gjorts ett val att i huvudsak undersöka gråvattensystem från en mer ekonomisk synpunkt. Syftet med rapporten är att i första hand undersöka om det är ekonomisk gångbart för fastighetsägare att installera ett gråvattensystem som använder renat gråvatten till att spola toaletter med. Att rena vatten kostar pengar för de som äger vattenverk och det kostar för fastighetsägare att köpa in dricksvatten, därav anses undersökningen vara av nytta. I rapporten undersöks också olika typer av system och det görs dels för att utgöra en bas för antaganden vid beräkningar för återbetalningstid, dels för att se olika systems för- och nackdelar för att försöka ta fram ett system som är lämpligt här i Sverige. I denna rapport används ett teoretiskt flerbostadshus vid beräkningar och detta antas bestå av 13 lägenheter med 2 personer per lägenhet. Vid undersökning av ekonomisk gångbarhet genomförs en analys av hur platsen flerbostadshuset befinner sig på kan påverkar återbetalningstidstid till följd av att VA-taxan varierar mellan kommuner. Systemen implementerade utomlands använder typiskt bioprocesser för rening. När det gäller system i Sverige har författarna enbart hittat två implementeringar av gråvattensystem där renat gråvatten används för att spola toaletter. En av dessa två är en forskningsanläggning som undersöker ett kemiskt baserat system. Det andra är ett flerbostadshus som just nu har ett biologiskt baserat system installerat. De olika systemen som finns utomlands och i Sverige diskuteras där för-och nackdelar med olika system samt val av placering av tankar och reningssystem tas upp. Det fastslås i rapporten att det inte är ekonomisk gångbart som fastighetsägare att installera ett gråvattensystem eftersom återbetalningstiderna är för långa, oavsett kommun och trots kostnadsmarginal på ± 15 % på uppskattade utgifter.
  • Post
    Klimatpåverkan och ekonomi med solcellsanläggningar: Studie för planerade byggnader i Södra Änggården
    (2023) Andreasson, Samuel; Ha, Thao Tiffany; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Dalenbäck, Jan-Olof; Dalenbäck, Jan-Olof
    Omställningen till ett hållbart samhälle anses vara mer aktuellt än någonsin. Där energibranschen utgör en betydelsefull faktor för att uppnå mål 7 inför Agenda 2030 - Hållbar energi för alla. För att kunna möta världens nuvarande och framtida utmaningar krävs kraftiga åtgärder inom energibranschen för en ökad användning av förnybar energi, till exempel solenergi. I detta projekt utreds klimatpåverkan baserad på livscykelanalys (LCA) samt livscykelkostnadsanalys (LCC) av två olika solcellstyper för att kunna välja rätt tekniska lösningar utifrån hållbara dimensioner som omfattas av miljö, ekonomiska samt sociala faktorer. Dessutom syftar arbetet till medvetna och transparenta val av solceller för framtida studier med Södra Änggårdens projekt i samarbete med företaget GICON Installationsledning AB. Två olika solcellssystem av mono-kisel- och tunnfilmssolceller studerades. För mono-kiselsolcellerna användes SoliTeks BLACKSTAR och för tunnfilmssolceller valdes Midsummer BOLD. Solcellssystemen installerades på tak med hänsyn till väderstreck och tillgänglighet. Med hjälp av insamlade data angående livscykeln från både SoliTek och Midsummer framgick resultatet att klimatavtrycken låg på 7,4 g 𝐶𝑂2ⅇ/kWh för Midsummer BOLD respektive 22,3 g 𝐶𝑂2ⅇ /kWh för SoliTek BLACKSTAR. Midsummer BOLD fick ett mindre utsläpp än SoliTek BLACKSTAR, men SoliTek BLACKSTAR producerade närmare dubbelt så mycket el som Midsummer BOLD, vilket bidrog till ett minskat behov av el från elnätet. Efter slutförd analys på byggnadens klimatpåverkan med och utan solceller samt livscykelkostnad drogs slutsatsen att SoliTek sammantaget är det bästa alternativet i det studerat projektet.
  • Post
    Undersökning av energianvändning i badhus: Optimering av luft- och vattenbehandling
    (2023) Andersson, Sebastian; Sjölund, Alexander; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Trüschel, Anders; Lindholm, Torbjörn
    Huvudsyftet med badanläggningar är att besökare ska kunna besöka anläggningen och bada, träna, tävla eller lära sig simma. Det är en samhällstillgång som stödjer den sociala aspekten i hållbarutveckling. Ur ett energiförbrukningsperspektiv är badhus verksamheter den tyngst belastade i Sverige. Det är dyrt och energikrävande att driva ett badhus så att det uppfyller hygienkrav och är behagligt för besökare att vistas. Rapporten kartlägger energiåtgången där ventilationen har stor påverkan på den totala energianvändningen med sina höga luftflöden med varm- och fuktigluft. Energiåtgången för ventilationsbehovet kommer alltid vara hög men med hjälp av fältbesök och dialoger med experter så har slutsatsen blivit att bästa sättet att energioptimera badhus är att utveckla ventilationssystemet. Ventilationen och vattenrening systemet samspelar, och för att minimera ventilationsflödet behöver badvattenkvalitén innehålla låga halter kloraminer för att det inte ska vara en hälsorisk för människan. Andra optimeringar för att minska energianvändningen är att placera badhus bredvid ishallar samt använda sig av solceller på taken och se till att man återvinna all energi innanför klimatskalet