- hållbar renovering med Designdialogen- hållbar renovering Ett examensarbete av Helene Flink Masterprogrammet Design for Sustainable Development Våren 2014 Ett examensarbete av Helene Flink Masterprogrammet Design for Sustainable Development Chalmers Arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola SE-412 96 Gothenburg Sweden Phone + 46 (0)31-772 10 00 Examinator: Liane Th uvander, liane.thuvander@chalmers.se Handledare: Emilio Brandao, brandao@chalmers.se Kontakt: fl inkhelene@gmail.com 0736 44 44 05 All text, illustrationer, fotografi er och översättningar är gjorda av författaren, där inget annat är föreskrivet. Fotografi et på framsidan är hämtad från www.picthd.com/wallpaper/12454-ice-hockey-wallpaper.html TACK! Detta arbete hade aldrig kommit till om det inte vore för: Stiftelsen Tjörns ishall Lisa Adolfsson, ordförande i Stiftelsen Tjörns ishall Alla deltagare i Designdialogens workshops! Vaktmästarna vid Tjörns ishall Erik Andersson - utan dig hade det inte blivit något projekt, en hjälte! Maja Kovac - för stöd och kloka råd Emilio Brandao - för ditt engagemang Lena Falkheden - för tiden på MPDSD Mamma och pappa - såklart, ni är bäst! Anna Arvidsson - ständigt peppande och stöttande, min vapendragare! CAS - som påminner mig om vad livet egentligen går ut på! 3 SUMMARY ABSTRAKT 1. INLEDNING s 5 1.1 Från mitt perspektiv 1.2 Bakgrund 1.3 Syfte och mål 1.4 Metod och avgränsning 1.5 Läsanvisningar 2. TEORI s 10 Systemtänkande 2.1 Hållbara renoveringar Definition Renoveringsbehov Incitament vid renoveringar Skillnader mellan nybyggnation och renovering Byggsektorn 2.2 Renoveringsprocessen 2.3 Att mäta kvalité 2.4 Designdialogen Upplägg och ramar Designdialogen vid Tjörns ishall 2.5 Utvalda kategorier Energi Vattenhantering Material och resurser Sociala aspekter Ekonomi Arkitektur/kultur 2.6 Ishallar; drift och underhåll Användningsområden Arenakrav Isvård Kyla - köldbärare - medium Luft - ventilation och fukt Energi Värme 2.7 Referensprojekt Plymouth Ice Arena, USA Rosengård ishall, Malmö Vida Arena, Växjö Änglagården, Göteborg 2.8 Sammanfattning teori 3. TJÖRNS ISHALL s 26 3.1 Historien bakom Tjörns ishall 3.2 Tjörn - “möjligheternas ö” 3.3 Befintlig ishall Fotodokumentation och beskrivning Befintlig situationsplan Befintlig sektion Befintliga planer 4. DESIGNDIALOGEN; WORKSHOPS s 34 Upplägg 4.1 Workshop 1 Övningar och resultat SWOT-analys Organisation 4.2 Workshop 2 Övningar Resultat 4.3 Workshop 3 Övningar Resultat 4.4 Workshop 4 Övningar Resultat 4.5 Sammanfattning workshops 5. GESTALTNINGSFÖRSLAG s 44 Situationsplan Entréplan Plan 2 Sektion Fasad 5.1 Tekniska åtgärder Vattenbesparingar Isgrop Dagvattendamm Solceller Vindkraft Tydlig gräns mellan varma/kalla utrymmen Lågstrålningsduk Närvarostyrd belysning och ventilation 5.2 Organisatoriska åtgärder Informationsspridning Lägerverksamhet/dagtidsverksamhet Samåkning Gemensam buss Andra aktiviteter/arrangemang Hoppsele 5.3 Etapper 6. REFLEKTIONER s 60 7. BILAGOR KÄLLOR Innehållsförteckning 4 Summary This work has two main purposes; use the known method “the Design dialog” within a renovation project (and in a new context) and create design criteria’s for an existing unsustainable building - an ice rink. It contains a theoretical part discussing sustainable renovations and a practical part when the suggested method is used in reality to create a design proposal for the ice rink of Tjörn. The reason for not writing in English is due to the extensive outcome from the design dialogue and because the workshops are held in Swedish. The ice rink of Tjörn were built in 1984 and since then only minor upgrades has been done to the building. A non-profi t foundation owns the property and is responsible for the daily operations. The building is in need for a thorough renovation and additions to fi t the current activity. There are many words available to describe almost the same thing; refurbishment, renovations, upgrading, modernization, retrofi tting and even more. This paper uses the word renovations, with the meaning: alteration of a building, part of a building or installation. In Sweden today there is a great need for sustainable renovations and several incitements to do it. Energy- and water savings, higher standards, change of function or change of building rules and demands are some of them. Sustainable renovations is a complex process with many involved actors and stakeholders. Research have shown that measurable values (like economics and energy) get prioritised over softer values (like social aspects and architectural/cultural values). None of the current sustainable classifi cation systems fully address the complexity of renovation projects and there is a need for a new method. Thuvander, L. and Femenías, P (Chalmers University of Technology) are currently working on such a method, within the REBO-project. The Swedish building sector has for long been dominated with a “macho-culture”, where words and actions differ and sustainability, long term solutions and ethics have been neglected. Though during recent years there seems to be a change in attitudes as more and more companies include a sustainability manager in the board. Sustainability is becoming increasingly important and climbs higher and higher on the agenda. Six categories are presented as the chosen values to form the upcoming design proposal; energy, water, economics, social aspects, material & resources and architectural/cultural values. These categories are used as a tool to analyse four different reference projects and is to be valued equally. Public participation has been used since 1970 in different forms. In the very beginning a group of experts were to comment and discuss the project but nowadays the trend leans more towards co-create and co-design. Design dialogues is a method for public participation where the end user of a building is invited to take an active part of the design process. A version of co-creating. Problems, needs, possibilities and solutions are discussed simultaneously during several workshops containing group work. Participants are also to comment and discuss proposed alternative design solutions. In this project the design dialogue were adjusted to fi t this particular circumstances where I had very little information about the participants (age, interest in ice rink, pre-knowledge etc.) and were time and distance affect the structure. Four workshops were held during spring, all of them with a specifi c aim and purpose. The fi rst workshop aimed to present the project and to get a clear view on the current situation. In workshop two we discussed sustainability within the ice rink, problems and future needs. During the third workshop two very basic design proposals were presented and then compared/criticised in groups. The fi nal and forth workshop’s aim was to create a plan for upcoming faces of the renovation process. How are the suggested measures to be realized after this thesis is completed? The result is summarized in the illustration on next page. It is a broad and extensive material that creates a solid empirical foundation to base the design criteria on. The design proposal for Tjörn ice rink consists of several measures, all based upon the result from the design dialogue. Two additions with a garage, staff room, workshop and audience area/warm up area, accessible toilet, elevator and storage room as well as suggestions for the existing property. Technical solutions THEORY Sustainable renovation Building process Public participation Ice rinks; operation/ main- tenance Sustainable certifications Reference projects $ TJÖRN ICE RINK Create CAD-drawings Context analysis Design proposal DESIGN DIALOGUE Workshops Structure and group tasks Categories My process throughout the master thesis, with a theoretical part, practical part and the fi nal design proposal. 5 Addition with garage/workshop New main entrance with elevator Supplement existing grandstand More fl exible solution for locker rooms Refurbished/supplemented outdoor environment Solar panels Wind power “Ice pit” Increased awareness Long term planning for new ice rink Staff room with changing and shower Renovate cafeteria Renovate hostel Renovate existing locker rooms Door between dance room and ice Clear boundary between cold/warm spaces Th is illustration shows the combined result from the design dialogue with Tjörn ice rink’s end users. Th is forms design criteria for the design proposal. Th e symbols illustrate which category the problem or measure aff ect. Workshop 1 Placement of ice machine Small grandstand Not accessible To few locker rooms/unsafe fl ow of people during hockey games Ineffective use of rooms Worn building Unsafe outdoor environment No warm-up space Workshop 2 Humid storage No staff room/bad working environment High energyconsumption Crowded on ice, need for a supplementary ice rink Workshop 3 Financial troubles Fire safety Small space for audience Arena classifi cation PROBLEM MEASURES $ $ $ $ $ $ $ $ $ PRIORITIES Workshop 4 1. Placement of ice machine 2. New plan of locker rooms 3. New main entrance 4. Make ice rink accessible 5. Renovate cafeteria 6. Renovate hostel 7. Supplement grandstand 8. Enhance outdoor environment $ Comment: This priority list refl ects users’ needs in a clear way, and is turned to different stages during the upcoming design process. However, measures relating to sustainability will be prioritized higher than this list suggests. Measures to reduce the ice rink’s high energy and water consumption should be, according to me, very high priority. as well as organizational suggestions are presented. The whole proposal is divided into four stages to provide a long term planning for the foundation. Finally all measures were combined in a matrix to visualize the outcome. The number of measures compared to categories are quite equal though most measures affect social aspects. The matrix does not tell how large/invasive the measure is nor what effect can be expected. Design dialogues is a time consuming method but the results provide extensive and broad empirical material as base for further work and design proposal. The project is well anchored within the organizations and as the end users have been a part of the design proposal next steps in the renovation process may become easier. In this particular case participants were eager and interested to take part as the ice rink is such a big part of their lives and hobby. For future studies it would be interesting to investigate how design dialogues could be used to increase sustainable awareness among end users and what effect this could give. Also if the proposed measure gets realized it would be valuable to see how sustainable the ice rink of Tjörn has become. 6 Abstrakt Debatten om hållbar utveckling inom byggsektorn har pågått under en längre period men än syns alltför få resultat i vår byggda miljö. Jag upplever ofta diskussionen som enkelspårig och saknar viktiga delar som hållbara renoveringar, trots att det fi nns mycket kunskap och stor potential inom området. Avståndet mellan teori och verklighet är stort och den långsamma utvecklingen är en besvikelse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka paradoxen hur en, per defi nition, ohållbar byggnad kan bli mer hållbar. Ishallen på Tjörn, idag en sliten byggnad med stor energiförbrukning och i behov av renovering, fungerar som praktiskt exempel. Ett andra syfte är att använda Designdialogen som metod i ett renoveringsprojekt. Föreningslivet i en ishall skapar ett enormt engagemang i form av ideellt arbete och detta är en nyckelfaktor i arbetet, då Designdialogen innebär att brukarna involveras aktivt i designprocessen. Resultatet visar att en aktiv medborgardialog i ett tidigt skede av renoveringsprocessen ger ett brett empiriskt underlag till det fortsatta designarbetet. Gestaltningsförslaget föreslår en variation av möjliga delåtgärder för Tjörns ishall som täcker alla aspekter inom hållbara renoveringar. Personligen förenar jag nytta med nöje genom detta arbete, som pensionerad passionerad konståkare. Jag har utvecklat djupare kunskaper inom hållbara renoveringar, hållbar arkitektur, och tränat på att kommunicera hållbara lösningar på ett pedagogiskt sätt. Nyckelord: hållbara renoveringar, renoveringsprocessen, aktiv medborgardialog, Designdialogen, workshop, Tjörns ishall Abstract The debate about sustainable development within the construction sector has been lively for a long time now, but still there are obvious defi ciencies in our current built environment. Parts considering sustainable renovations is often missing in the debate, despite the fact that there is a lot to be done within the fi eld. The gap between theory and reality is still too vast and the slow development is a disappointment. The purpose of this master thesis is to investigate the paradox of how to develop an, per defi nition, unsustainable building to become more sustainable. The ice rink of Tjörn, currently a building that’s demanding high amounts of energy and in need of refurbishment, function as practical example. A second aim is to suggest design dialogues as method for a renovation project. An ice rink and the organizations within spark a lot of dedication, social inclusion and volunteering and those are key factors for my work, as the end users get actively involved within the design process. The result implies that an active public participation during the early stages of the renovation process provides a broad empirical basis for further design work. The proposal for the ice rink of Tjörn suggest a variation of possible measures that covers all aspects within sustainable renovations. On a personal level, as a retired but passionate fi gure skater, I combine business with pleasure. I have gained a deeper understanding within sustainable architecture, sustainable refurbishment and practiced how to communicate sustainable solutions. Key words: sustainable renovation, renovation process, design dialogues, co-create, workshop, ice rink of Tjörn 7 Inledning 1.1 FRÅN MITT PERSPEKTIV Jag upplever ofta att den värld vi lever i är fylld av motsägelser. Vi vill gärna både äta kakan och ha den kvar. Detta gäller både på en global nivå, genom att fl era länder investerar stora summor i oljan trots att peak oil nåddes för ett par år sedan, på en nationell nivå där vikten av kunskap och utbildning ofta understryks samtidigt som skolornas resurser minskas och på en individuell nivå där vi gärna tar bilen mellan hemmet och löparspåret för att motionera. Paradoxer återfi nns även inom hållbara utveckling, och jag tror att detta är en stor anledning till att vi inte ser bättre resultat trots många år av forskning och praktisk erfarenhet. En byggnad marknadsförs gärna som hållbar med ord som “miljövänlig”, “långsiktig” och “grön” men vägen dit får sällan kosta mer eller ta längre tid eller vara krångligare att bygga än en konventionell byggnad. Det är stor skillnad på vad som sägs och vad som faktiskt görs. Varför? Socialdepartementet målar upp en väldigt negativ bild av byggbranschen i skriften Skärpning gubbar! (2002), vilket diskuteras i avsnittet 2.2 Renoveringsprocessen. Bland annat anges det att alltför lite resurser satsas på kompetensutveckling bland byggherrar och byggarbetare. Kunskapen om hållbara lösningar stannar på så sätt i den akademiska världen. Hur kan luckan mellan akademisk kunskap och verkligt projekt minskas? Min tes är att att involverade aktörer kan arbeta närmare varandra. En nära relation mellan arkitekt och brukare ökar förståelsen för både behov och möjligheter (från båda håll), samtidigt som kunskaper om hållbara lösningar och beteende kan spridas (från den akademiska till den byggda miljön). En nära relation mellan byggprocessens övriga aktörer kan öka respekten och förståelsen för andras specialiteter och därmed minska kostsamma missförstånd. I detta examensarbete undersöker jag hur en nära relation mellan arkitekt och brukare kan gynna renoveringsprocessen. Jag arbetar med ett verkligt projekt, renoveringen av Tjörns ishall. Det är en byggnad från tidigt 80-tal med mycket hög energiförbrukning och i behov av renovering. Hållbara renoveringar är relativt osynliga i debatten, och har fått lämna plats åt mer uppseendeväckande projekt som passivhus och plusenergihus. Behovet av hållbara renoveringar är dock mycket stort, både bland bostäder och verksamhetslokaler. Min relation till ishallar Jag har under större delen av mitt liv, mer eller mindre, bott i en ishall. Började träna och tävla i konståkning i 8-årsåldern, har arbetat extra som tränare och domare från 15-årsåldern och blev dessutom en inbiten hockeyfan i 18-årsåldern. När det var “som värst” spenderade jag upp till 20 timmar i veckan i ishallen, vilket kan jämföras med ett halvtidsjobb. Det var här jag träffade vänner, tränade, läste läxor (mellan träningarna) och utvecklades som människa. Sedan ett par år tillbaka är jag knäskadad och skridskorna är numer tyvärr lagda på hyllan. Saknaden av gemenskapen och glädjen på isen är såklart stor, och jag tar varje tillfälle i akt för att få andas lite ishallsluft igen. Hösten 2011 började jag praktisera på Sweco Architects i Örebro. Till min stora glädje var renoveringen av stadens största ishall, Behrn Arena, i full gång och jag blev en del av projektgruppen. Att få vara med i det projektet har lärt mig otroligt mycket, om komplexiteten som uppstår vid stora renoveringar av en befi ntlig byggnad, hur byggprocessen kan se ut med många olika aktörer och olika brukare, och hur man designmässigt löser praktiska logistik-, säkerhet- och servicefrågor. Jag kände mig väldigt bekväm inför denna uppgift eftersom jag “kan” ishallar, förstår organisationen och pratar samma språk som de inblandade. Mitt fokus har därför legat på att skapa hållbara lösningar, utforma en bra och tydlig designdialog och i slutändan få fram en så hållbar ishall som möjligt med en intressant arkitektonisk gestaltning. Intresset för hållbarhetsfrågor har växt fram under min tid på Chalmers, framförallt på masterprogrammet Design for sustainable development. Hållbara renoveringar samt att arbeta med Designdialogen är däremot nya fält för mig. Helene Jag som konståkningstränare i klubben Örebro KK. Foto: Susanne Flink 8 Fotot visar den befi ntliga ishallen, en sen kväll i början av april. 1.2 BAKGRUND Det är nu 26 år sedan begreppet “hållbar utveckling” (sustainable development) fi ck internationell spridning genom FN-rapporten “Vår gemensamma framtid”, även kallad Bruntlandrapporten. Begreppet “en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (WECD 1987) är lätt att ta till sig men lämnar samtidigt utrymme för egen tolkning. Idag är det dock få som argumenterar mot en hållbar utveckling, frågan lyder snarare hur vi ska nå dit? Svaren på den frågan (eller rättare sagt frågorna) är oerhört komplexa och såväl platsspecifi ka som projektspecifi ka. Kanske är det en anledning till den långsamma utvecklingen och kanske är det därför det fi nns ett glapp mellan vad vi vet och vad vi gör. Varje år förnyas vårt byggnadsbestånd med 1-1,5% (Thuvander, L. et al 2012). Det betyder att en klar majoritet av vår byggda miljö redan existerar. Dessa byggnader behöver nu renoveras på ett hållbart sätt. Många gånger behöver byggnadens struktur, fl öde och konstruktion ändras för att svara mot dagens behov och krav. Vid renoveringar måste hänsyn tas till befi ntliga verksamheter, befi ntlig organisation samt arkitektoniska, kulturhistoriska och sociala värden. Värden som riskeras att negligeras och nedprioriteras under renoveringsprocessen (Thuvander, L. et al 2012). Mätbara faktorer som energi och ekonomi är lättare att visa resultat i och därför mer prioriterade. Det fi nns en stor potential att spara energi vid renoveringar. Hållbara renoveringar är därför något som borde ta större plats i debatten om hållbar utveckling. Ändå är det nybyggnationer som diskuteras fl itigast i hållbarhetsdebatten och som de hållbara certifi eringssystemen är anpassade efter (se kapitel 2.3 Att mäta kvalité). Tjörns ishall drivs av en ideell stiftelse, som har till uppgift att ansvara för verksamheten och förvalta byggnaden. Stiftelsen består av representanter från klubbarna som brukar ishallen (Rönnängs IK och Tjörns KK) och Tjörns kommun. Ishallen stod färdig 1984 och har sedan dess genomgått mindre förbättringar, byggts till med fl er omklädningsrum, en förläggning och ett externt gym. Nu vill Stiftelsen ta ett större grepp, förnya hela ishallen och uppdatera standarden till dagens krav med tillgänglighet och få en lägre energiförbrukning. Byggnaden anses vara för trång och en större läktare och fl er omklädningsrum önskas. Examensarbetet annonserades på Chalmers Arkitekturs hemsida och därigenom fi ck jag kontakt med både Tjörns kommun och Stiftelsens ordförande. Efter mailkontakt under hösten 2013 besökte jag Tjörn i december för ett möte med Stiftelsens ordförande och det var under detta möte idén att använda Designdialogen som metod (se kapitel 2.4 Designdialogen) kom upp. Projektplanen uppdaterades och arbetet startade sedan i januari 2014. Sverige har en fi n tradition när det kommer till sport- och föreningsliv. Idrottsrörelsen växte fram under 1800-talet för att sedan slå igenom ordentligt i början av 1900-talet (Lindroth, J. 2003). Idag ser vi en annan hälsoboom, inte minst genom alla allmänna motionslopp som fulltecknas bara minuter efter att biljetterna släpps. Men det fi nns klara skillnader mellan idrotten då och idrotten nu. Fokus har skiftat från folkhälsa och gemenskap till individuell prestation och tävling. Trenden pekar på ett minskat intresse av föreningsliv men ett ökat intresse av självständiga motionsformer som gym och löpning (Elofsson, S. 2003). Har Sveriges föreningsliv nått sin kulmen? Hur ser gemenskapen och engagemanget ut idag? Jag tror att idrottsrörelsen och föreningslivet har en viktig social funktion för samhället (hälsa, gemenskap, motion m.m.) som indirekt även påverkar vår ekonomi (pga. ökad sysselsättning, minskad utanförskap och bättre hälsa). Idrottsrörelsen och det ideella engagemanget är ett intressant samhällsfenomen som tas tillvara genom Designdialogen där brukarna av Tjörns ishall ges en aktiv roll i designprocessen. 9 1.3 SYFTE OCH MÅL Detta examensarbete har två huvudsyften. Dels utveckla designkriterier för en renovering av en ohållbar byggnad, en ishall. Dels använda designdialogen som metod i ett renoveringsprojekt. Arbetet består av ca 50% teori och 50% gestaltning. Den teoretiska delen behandlar hållbara renoveringar. Vad är hållbara renoveringar och vilka incitament fi nns? Hur värderas hållbarhet och är dagens certifi eringsmodeller anpassade efter hållbara renoveringar? Hur ser renoveringsprocessen ut?. Målet är att ta fram ett gestaltningsförslag till Tjörns ishall. Gestaltningsförslaget i den praktiska delen formas och avgränsas av resultaten från Designdialogen och de workshops som arrangerats under våren. Designdialogen har gett ett brett underlag vilket speglas i ett brett gestaltningsförslag med många olika åtgärder. Alla föreslagna ändringar och tillägg håller en - för Stiftelsen - rimlig och realistisk nivå. Ett delmål var att skapa en långsiktig plan för ishallen som förbättrar dagens situation utan att begränsa framtida utveckling. Tjörns ishall befi nner sig i ett tidigt skede av renoveringsprocessen vilket är både en avgränsning men även en förutsättning för att kunna genomföra Designdialogen. En förhoppning är att metoden underlättar nästa steg i renoveringsprocessen, när det är dags att realisera åtgärdsförslagen, vilket kan vara föremål för en ny undersökning. Kriterierna och gestaltningsförslaget som arbetats fram förklaras i text, illustrationer och ritningar på en övergripande nivå, lämpligt för projekt som befi nner sig i ett tidigt skede. Hur förslaget ska realiseras i detalj får utredas i en framtida undersökning/ projektering. Koncept och strategier som inte prioriterats i detta arbete kan vara intressanta att utreda vidare. TEORI REFERENSPROJEKT Hållbara renoveringar Byggprocessen Medborgardialoger/ designdialogen DESIGNDIALOGEN Workshops Ishallars drift och underhåll TJÖRNS ISHALL Skapa ritningar/ underlag Platsanalys Gestaltningsförslag UTVECKLA DESIGNKRITERIER FÖR EN BEFINTLIG OHÅLLBAR ISHALL ANVÄNDA DESIGNDIALOGEN I ETT RENOVERINGSPROJEKT SY FT E PR O C ES S M Å L GESTALTNINGSFÖRSLAG FÖR TJÖRNS ISHALLREFLEKTERA ÖVER DESIGNDIALOGEN SOM METOD HÅLLBARA CERTIFIERINGAR Figuren visar syfte och mål med detta examensarbete samt processen för att nå dit. 10 1.4 METOD OCH AVGRÄNSNING Under projektets gång har fl era olika metoder används. Genom mastersprogrammet Design for sustainable development på Chalmers har jag fått erfarenhet och kunskap inom hållbar utveckling, och detta kommer återspeglas genom hela arbetet. Arbetet består av en teoretisk del där jag i första hand läst böcker, artiklar, avhandlingar och skrivelser rörande hållbara renoveringar, renoveringsprocessen och Designdialogen. Ett antal referensprojekt på ishallar och sporthallar (med liknande utmaningar) studeras, från Sverige och från världen. Ett studiebesök i relativt nybyggda Vida Arena (Växjö) bidrog till större kunskap om ishallars drift och underhåll samt intressanta iakttagelser gällande komplexiteten att göra en ishall hållbar. Den teoretiska delen mynnar ut i ett antal utvalda kategorier och relevanta punkter att fokusera på vid ishallsrenoveringar. Arbetet består också av en empirisk del där jag genomört Designdialogen tillsammans med ishallens brukare, baserad på Peter Frösts avhandling från 2004 “Designdialoger i tidiga skeden - arbetssätt och verktyg för kundengagerad arbetsplatsutformning”. Metoden ger brukarna en aktiv del i designprocessen och poängen med detta arbetssätt är bland annat att skapa en ägandekänsla och ansvarskänsla hos brukarna samt ge dem rätten att påverka sin vardag och omgivning i enighet med en social hållbarhet (Fröst, 2004). Deltagarna ska i slutet av projektet kunna se resultatet av sitt deltagande och känna stolthet över vad gruppen tillsammans har åstadkommit. Designdialogen resulterar i ett brett underlag att basera designkriterierna på. Undersökning genom design. Som tidigare antytt anser jag att de faktiska brukarnas åsikt är av stor vikt - speciellt i ett projekt som Tjörns ishall, som till stor del existerar tack vare ideellt arbete och socialt engagemang. Skissarbetet baseras på mina egna förkunskaper och åsikter som arkitekt och konståkare, men formas även efter resultaten från workshopen. Platsbesök vid fl era olika tillfällen, fotodokumentation, och spontana möten med brukare utanför designdialogen bidrar till att ytterligare bredda kunskapen av ishallens befi ntliga skick och situation. December 2013 Januari 2014 Februari - Projektplan - Beställa underlag och ritningar - Formulera uppdrag och önskemål från Stiftelsens sida Platsbesök 22/12 - Studera Designdialogen - Förbereda workshops (upplägg, övningar, schema, lösa praktiska detaljer) - Referensprojekt - Tillverka ritningar i AutoCAD från inscannade orginalritningar (handritade) - Läsa om hållbara renoveringar samt renoveringsprocessen - Platsanalys av Tjörn och Rönnäng - Studera paradoxer inom byggbranschen och den hållbara utvecklingen Designdialogen: Workshop 1 16/2 Designdialogen: Workshop 2 17/2 - Mäta upp ishallen och uppdatera ritningarna - Fotodokumentera - Spontana möten med vaktmästare, föräldrar, administrativ personal och aktiva - Samla in tekniska fakta om ishallen - Skissa fram två alternativ inför workshop 3 i plan och sektion 1.5 LÄSANVISNINGAR Examensarbetet inleds med en teoretisk del, som diskuterar Designdialogen, hållbara renoveringar, byggprocessen och ishallar. Som inspiration och guidning till den praktiska delen visas ett antal referensprojekt. Den praktiska delen inleds med bakgrundsfakta, Designdialogens upplägg och resultat och slutligen gestaltningsförslaget för Tjörns ishall. Som föredetta konståkare har jag stort intresse för att främja föreningslivet och som arkitektstudent ser jag det som min utmaning att förespråka och underlätta en hållbar utveckling. Att jobba med Designdialogen och att involvera brukarna av en befi ntlig ishall i designprocessen är därför ett väldigt passande examensarbete för mig. 11 Läsa Hållbara renoveringar, renoveringsprocessen, certifi eringssystem och ishallars drift. ! Egen erfarenhet Tidigare erfarenhet om hållbar utveckling, hållbar arkitektur och ishallar. Designdialogen Empiriskt underlag till designkritierier, skapa ansvars- och ägandekänsla hos brukarna. ! ? Referensprojekt Konkreta genomförda projekt ger inspiration och guidning till designkriterierna. Platsbesök Platsanalys, kontext, spontana möten med brukare och skapa en egen uppfattning om den befi ntliga situationen. Undersökning genom design Teorin formas till värdeområden, och Designdialogen till designkriterier som appliceras på Tjörns ishall genom gestaltningsförslag. Mars April Maj Juni Designdialogen: Workshop 3 27/2 Designdialogen: Workshop 4 2/4 - Undersöka ishallars drift och underhåll - Undersöka tekniska åtgärder - Sammanställa underlag från Designdialogen Studiebesök Växjö ishall MITTSEMINARIE - Slutgiltigt gestaltningsförslag - Undersöka organisatoriska åtgärder - Presentationsmaterial till bookleten - Utveckla teoretisk del EXAMINATION! UTSTÄLLNING! - Revidera syfte, mål och avgränsning - Omstrukturera teoretisk del - Material till utställningen - Muntlig presentation OFFENTLIG PRESENTATION - Revidera alternativen och kondensera ned till ett förslag 12 Teori Systemtänkande Som arkitekt är min passion att skapa byggnader, rum och miljöer. Designen ska, förutom att bevara och förbättra vår levnadsstandard, också bevara (men helst förbättra) vår miljö. Varje projekt kan lösas på mer än ett sätt och varje lösning påverkar samtidigt fl era hållbarhetsfrågor, vilket gör det hela mycket komplext. För att få ett nödvändigt helhetsgrepp kring komplexiteten borde ett systemtänk tillämpas (Bergman, D. 2012). Istället för att se byggnader som enskilda objekt, separerade från sin omgivning borde vi se dem som system. Byggnaden i sig är ett system, verksamheten inuti likaså, precis som samhället är ett system. Alla system påverkar och påverkas av varandra - likt naturens egna kretslopp. Med ett systemtänk blir det lättare att förstå relationer och förändringsprocesser (Bergman, D. 2012). I detta arbete används ett systemtänk vilket synliggör kopplingar och relationen mellan olika aspekter. Ett holistiskt tillvägagångssätt och ett systemtänkande är viktigt i början av ett renoveringsprojekt, då befi ntliga strukturer och kopplingar analyseras. Därefter är steget är att ta fram en strategi och vision baserad på analysen. För att en vision ska bli verklighet behöver den brytas ned till greppbara strategier och verktyg. Det abstrakta blir konkret genom tydliga mål och genomförandeplaner. Över 40 olika defi nitioner av begreppet “hållbar utveckling” fi nns registrerade, varav den mest erkända kommer från Brundtlandrapporten (Wallner, S. 2004). I rapporten kan man läsa om ett trebent koncept där ekologiska, ekonomiska och sociokulturella system betonas och ges lika värde. Först när en balans mellan dessa tre system fi nns kan ett hållbart samhälle nås. Konceptet är endimensionellt och baseras på “rättvisa mellan nationer, generationer och individer”. I ett försök att utveckla modellen har tyska forskare på Wuppertalinstitutet tagit fram en prismamodell som även inbegriper institutionella system i samhället (Wallner, S. 2004). Denna andra dimension avser framförallt samhällets möjligheter att styra utvecklingen i rätt riktning genom politiska incitament, organisationer, verksamheter och kunskapsnivåer. Källa: Wallner, S. (2004) Prismamodellen är egentligen framtagen som en ekonomisk modell, men kommer ändå ligga till grund för en del av detta arbete. I linje med systemtänkandet visar prismamodellen på vikten av relationerna mellan olika enheter/dimensioner. Detta i sin tur återspeglas i Designdialogen, där relationen mellan bygg- eller renoveringsprocessens olika aktörer betonas (se kapitel 2.4 Designdialogen). Vid framtagandet av designkriterierna till Tjörns ishall begränsas den institutionella dimensionen till verksamheterna som brukar ishallen. Ekologisk dimension Institutionell dimension Ekonomisk dimension Social dimension “Every building project has multiple constrains and requirements, encompassing social, environmental, and fi scal responsibility. Th e only way to address this and balance these is through and integrated team process (...) and a whole-building design process” Citat från “Sustainable preservation - greening exsisting buildings”, Jean Carroon 2010 13 2.1 HÅLLBARA RENOVERINGAR Definition Renovera, restaurera, förändra, förnya, preservera, bevara, modernisera eller rekonstruera. Många ord som beskriver i stort sätt samma sak. Då termerna överlappar varandra och saknar en generell defi nition fi nns det en stor tolkningsfrihet (Thuvander, L. et al 2012) vilket kan leda till missförstånd. Som vardagsspråk används ofta “rusta upp” vilket oftast menar att något ska förbättras eller stärkas, till exempel ett slitet golv som antingen slipas och lackas om eller byts ut till ett nytt golv. I detta arbete används ordet “renovering”, med tolkningen: förändring av en byggnad eller del av byggnad. I samband med förändringen av den befi ntliga huskroppen kan tillägg göras utan att det klassas som nybyggnation. Skalan på ett renoveringsprojekt kan variera från att byta ut enstaka installationer eller ytskikt till helrenoveringar där konstruktion och bärande väggar ändras eller byts ut. Då renoveringar alltid sker på en befi ntlig byggnad, tolkar jag att begreppet även innefattar att bevara kulturhistoriska och kulturgeografi ska värden. Jag gör skillnad på att bevara ett värde och att återställa något till ursprungligt skick. Renoveringen av Tjörns ishall kan beskrivas som en helrenovering, då stora delar av den nuvarande fastigheten ska ändras och i samband med detta föreslås tillbyggnader för att passa verksamheternas behov (se kapitel 5. Gestaltningsförslag). Renoveringsbehov En byggnads ekonomiska livslängd är 50 år. Längre än så går inte att beräkna på grund av skiftande och oförutsägbara omständigheter. En byggnads verkliga livslängd är dock betydligt längre än så. Det är sällan som byggnadens funktion och syfte förblir densamma under ett helt sekel. Krav, lagar och regler samt standard ändras med tiden. Installationer och vissa byggnadsdelar som tak och ytskikt har kortare livslängd och därför måste alla fastigheter renoveras med jämna mellanrum. Att behovet av renoveringar är stort syns inte minst genom att mer än hälften (56%) av alla investeringar inom det svenska bostadsbyggandet går till ombyggnationer, renoveringar och underhåll (Thuvander, L, Femenías, P. 2014). Idag fi nns det 350 ishallar i Sverige samt 12 bandyhallar och ett stort antal uterinkar. Den första ishallen byggdes 1958 i Jönköping och fi nns fortfarande kvar idag (om än kraftigt renoverad). Många av ishallarna byggdes mellan 1960-1980 och är idag i behov av renovering. (Dalberg, M, Hjert, J, Rogstam, J. 2012) Även om själva grundfunktionen i dessa hallar är densamma, kan andra omständigheter och funktionskrav ändrats. Av egen erfarenhet är det t.ex. få äldre ishallar som är tillgänglighetsanpassade. Incitament vid renoveringar Då omkring 40% av den totala energianvändningen i Europa härstammar från byggsektorn fi nns det en enorm potential att spara energi vid renoveringar (Femenías, P, Thuvander, L. 2014). Byggnadsbeståndets (bostäder och lokaler) totala energianvändning för uppvärmning och varmvatten har minskat med 27% (med temperaturkorrigering 22%) mellan 1985-2012, sett till den faktiska användningen (Energimyndigheten 2013). Från dessa siffror kan man dra slutsatsen att byggnader som inte renoverats sedan 1980-talet skulle kunna fordra betydligt mindre energi med dagens teknik. Ishallen på Tjörn är byggd under 1980-talet, och har sedan dess endast genomgått mindre “upprustningar”. Dock är det sällan energibesparingar är det främsta skälet till renovering utan snarare incitament som ökad komfort och standard samt att höja områdets sociala status (Femenías, P, Thuvander, L. 2014). Baker, N. (2009) listar (1) slitna ytskikt och komponenter, (2) ändrad planlösning för ny användning och (3) öka miljömässiga kvalitéer som främsta incitament vid renovering. Ofta, men långt ifrån alltid, ingår åtgärder för att minska energianvändningen och CO2-utsläpp. Sådana åtgärder innebär ökade kostnader vid renoveringen, men tjänas relativt snart in genom lägre driftkostnader (Baker, N. 2009). Ekonomiska (ofta kortsiktiga) faktorer spelar ofta in när beslut ska tas om renovering. Två viktiga icke-ekonomiska faktorer borde dock övervägas noga är renoveringens miljöpåverkan jämfört med rivning/bygga nytt och det socioekonomiska infl ytandet (Baker, N. 2009). Socioekonomiska faktorer inkluderar arkitektoniska/estetiska värden, kulturella värden och sociala värden, som alla är svåra att mäta och utvärdera. Det fi nns en risk att dessa värden undervärderas jämfört med ut- och invändiga uppgraderingar, energiåtgärder och ekonomiska mål (Femenías, P, Thuvander, T. 2014). renovering; förändring av en byggnad, en byggnadsdel, en installation e.d. till ett skick som ur funktionssynpunkt är jämförbart med nytt skick restaurering; förändring av en byggnad, en byggnadsdel e.d. så att den med avseende på material och utseende motsvarar det ursprungliga skicket eller ett visst förutvarande skick Källa: Rikstermbanken 14 Skillnader mellan nybyggnation och renovering Generellt kan man påstå att renovering av en befi ntlig byggnad alltid är mer hållbart än att riva och bygga nytt (Brophy, V. och Lewis J O. 2011). Detta på grund av att varje byggnad startar med en miljöskuld, som innefattar den mängd energi, material och andra resurser som gick åt vid uppförandet. Rivs byggnaden fi nns skulden kvar och byggs på med energin, transporterna och materialet som används vid rivning och nybyggnation. Trots energieffektivare lösningar i den nya byggnaden skulle miljöskulden ta många år att betala tillbaka (Carroon, J. 2010). Catherine Mohr visar detta förhållande med hjälp av “embodied energy”, under sin TED Talks presentation (14 april 2010). En befi ntlig villa rivs och en ny hållbar villa byggs på samma plats, med samma storlek. Efter att först visa skillnaden i energimängd mellan att bygga en konventionell villa och en energisnål villa (ca 50% mindre energi), konstaterar hon att det skulle ta ca 6 år för den nya energisnåla villan att spara ihop energin det kostar att riva den befi ntliga (och då är större delen av materialet från det gamla huset återvunnet till det nya). Räknar man med att vitvaror och utbytbar teknik renoveras i den gamla villan så skulle det ta närmare 20 år innan balans uppnås. Man skulle kunna anta att ju mer material och ju större byggnad, desto mer lagrad energi och desto längre tid innan nybyggnationen går jämt ut. Men är det alltid bättre att behålla och renovera än att riva och bygga nytt? För att veta detta måste en grundlig undersökning göras av den befi ntliga byggnadens energiprestanda, köldbryggor, uppskattad livslängd, underhållskostnader och utsläpp av växthusgaser och andra gifter (Brophy, V. och Lewis J O. 2011). Ekonomiska förluster som längre byggtider vid en renovering, eventuella förlorande hyresinkomster och kostnader för omorganisering av befi ntliga verksamheter bör jämföras med vinsterna genom energibesparande åtgärder och möjligheten att utnyttja byggnaden mer effektivt. Likaså hur den befi ntliga planlösningen och situationsplanen motsvarar framtida behov. Byggprocessen vid renovering är mer komplex än vid nybyggnad, med fl era osäkra faktorer i alla steg. Mer tid borde därför ägnas åt processens tidiga skeden, till analys och visioner samt mål (Thuvander, L. et al et al 2012). Generellt och proportionellt sett är arbetskostnaderna högre vid renovering än vid nybyggnation (Baker, N. 2009). Istället för att gynna stora byggföretag anställs ofta mindre entreprenörer och byggfi rmor, med specialkompetens. För Tjörn kan detta innebära en möjlighet till fl er arbetstillfällen. Att riva en ishall, som ofta består av stora mängder stål och betong (material som är svåra och energikrävande att återvinna), skulle eventuellt kosta mer energi än vad man kan vinna under den nya byggnadens livslängd. En utmaning vid renovering av ishallar ligger i byggfasen, då vissa moment kan innebära att isen måste tas bort vilket är både tids- och energikrävande samt innebär stora avbrott i verksamheten. Skärmavbild fråm Catherine Mohr’s TEDTalks presentation den 14 april 2010. Illustrationen visar hur många år det skulle ta att gå jämnt ut med den “inbyggda” embodied energy i ett renoverat hus mot ett nybyggt. Byggsektorn År 2002 gav Socialdepartementet ut en skrift (Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn, SOU 2002:115) som kraftigt kritiserade den dåvarande byggsektorn. Flera problem pekades ut, bland annat ett ändrat maktförhållande med minskad kunskap bland byggherrar och större makt åt de fyra största byggföretagen. Som tidigare poängterat innebär renoveringar ofta att mindre byggföretag anlitas för att göra jobben, samt att en större del av budgeten går åt till arbetskraft (Baker, N 2009). Detta ökar möjligheterna till att skapa fl er arbetstillfällen, bevara specialkunskaper (istället för prefabricerade och standardiserade lösningar) samtidigt som problemen med ojämna maktförhållanden minskar något. Byggsektorn kritiserades även hårt för att utbildningsnivån bland arbetare är för låg. Som yrkesgrupp får byggnadsarbetare minst fortbildning av alla, i genomsnitt 0,3 dagar/år (Socialdepartementet 2002). Det anses som en av fl era medverkande krafter till den utpekade bristande förändringsbenägenhet som genomsyrar hela sektorn. För att nå ett hållbart samhälle är det en grundförutsättning att vi kan ändra vårt beteende och invanda mönster. Utbildningsnivån måste höjas i branschen, både bland arbetare och bland tjänstemän (som bland annat beslutar om utbildning av byggarbetare). En tredje viktig punkt från Socialdepartementets skrift är konstaterandet att byggbranschen domineras av en “macho- kultur”. En mansdominerad värld där “begrepp som etik och moral, långsiktighet och hållbarhet ofta används, men tycks sakna egentlig betydelse i den operativa verksamheten”. Detta anser jag är särskilt allvarligt då man utger sig från att arbeta med hållbarhet men i själva verket inte alls gör det. Gluch et al (2013) visar dock på positivare toner i en artikel som behandlar miljömässiga ledarskapstrender i Sverige (författarens översättning). Företag visar på en större mogenhet gällande hållbarhetsfrågorna och alltfl er styrelser har numer en hållbarhetschef. Den ökade pressen från allmänheten och intressenter har tvingat upp hållbarhetsfrågorna på agendan och Sverige anses vara ett av de ledande länderna i världen gällande utvecklingen av hållbarhetsarbetet inom företag. Om företagen 15 Renoveringsbehov Inventering/ dokumentation Prata med kommunen Inledande designprocess/ alternativa utformningar Kostnadskalkyler Beslut att gestalta Designa/gestalta Beslut att bygga Byggstart Renoveringsarbete Brukarfasen/ underhåll Medborgardialog Renoveringsprocessens olika faser. (Th uvander, T. Femenías, P. 2014). 2.2 RENOVERINGSPROCESSEN En renoveringsprocess går mer eller mindre igenom samma faser som processen vid nybyggnation. En inledande utredning följs av ett program, designprocess och byggstart. Därefter tas fastigheten i drift och slutligen inleds brukarfasen (tills det är dags att renovera igen) (Thuvander, L. et al 2012). Beroende på byggnadens ålder kan processen starta med väldigt dålig dokumentation och svagt underlag. I fallet med Tjörns ishall var allt underlag handritat och stämde dåligt överrens med det faktiska utseendet. En del av det inledande arbetet fi ck bli att mäta upp ishallen och tillverka CAD-ritningar. Vid renoveringar är det därför viktigt att tillräcklig tid reserveras processens tidiga skede eftersom det är under den inledande utredningen som befi ntliga värden inventeras och projektgemensamma visioner arbetas fram. Har man för bråttom genom denna fas riskeras kostsamma misstag och missförstånd i senare skeden (enligt min erfarenhet från tidigare projekt). “Th e greenest building is... one already built” - Carl Elefante, FAIA Quinn Evans/Architects Embodied energi - den mängd energi som brukas direkt och indirekt vid utvinning av råvara, produktion, transport och byggnation. Från A till färdig byggnad. verkligen är bra i Sverige, eller om andra länder istället ligger efter, är fortfarande något oklart. Fortfarande kvarstår dock en generell uppfattning att hållbarhetsåtgärder är kostsamma och krångligare än konventionella åtgärder. Avsaknad av samarbete mellan kund och leverantörer upplevs också som ett hinder (Gluch, P. et al 2013), vilket diskuteras mer i nästa avsnitt. 16 2.3 ATT MÄTA KVALITÉ Hur ska man veta om en byggnad är hållbar eller inte? Numer fi nns ett fl ertal olika metoder och klassifi ceringssystem som bedömer byggnader utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Förutom att externt visa på byggnadens prestanda fungerar metoderna även som verktyg under designprocessen och uppmuntrar till interdisciplinära diskussioner (Carroon, J. 2010). Kunskapen om hållbar utveckling synliggörs och kan skapa en medvetandet hos oinvigda. De fl esta av systemen berör nybyggnation, några system certifi erar befi ntliga byggnader och ett fåtal behandlar renoveringar. Exempel på system som rör hållbara renoveringar är LEED (USA), BREEAM (England), CASBEE (Japan), GREEN STAR (Australien) och DGNB (Carroon, J. 2010, Thuvander, T. Femenías, P, 2012 och Brophy, V. och Lewis J O. 2011). Varje metod har sitt sätt att bedöma hållbarhet, genom att värdera olika faktorer olika högt. Därför går det inte att jämföra hållbarhetsnivån ifall byggnaderna är certifi erade av två skilda system (Brophy, V. och Lewis J O. 2011). Av dessa system är LEED och BREEAM ansedda som de största och mest infl ytelserika (Carroon, J. 2010). Thuvander, L. et al (2012) har jämfört indikerade värden mellan system som behandlar renovering eller kan anpassas till renoveringar. Resultatet visas i en tabell och sorteras under områdena; ekonomi, miljö, samhälle, arkitektur och kultur/ historia. Slutsatsen visar att arkitektoniska värden inte värderas alls i vissa system. Kulturella och historiska värden är mer eller mindre helt frånvarande. Sociala och ekonomiska aspekter anses vara underutvecklade medan miljö och tekniska delar väger tyngst genom fl est indikatorer. Inget av de studerade systemen ansågs tillräcklig vid renoveringar. Denna syn har även Carroon, J (2010) som bland annat förargas över att inga “minuspoäng” ges till projekt som föregåtts av en att en historisk byggnad rivits. Thuvander, L. et al menar ett det fi nns ett behov av en ny modell, med fl er behandlade aspekter och en starkare betoning av mjuka värden. REBO-modellen är utformad av Liane Thuvander och Paula Femenías. Än är den konceptuell i sin form och för komplex att använda till annat än forskning, men målet är att lägga fram åtta värdeområden och ge förslag på hur dessa kan defi nieras och utvärderas. Värdeområdena/kategorierna som modellen baseras på är generell beskrivning, miljöprestanda, arkitektonisk och kulturhistorisk beskrivning, sociala kvalitéer, ekonomisk prestanda, teknisk beskrivning samt renoveringsprocessens kvalitéer. Dessa områden bryts ned i fl era nivåer, där den fjärde och sista nivån är tänkt att bestå av mätbara parametrar. Ett annat resultat från REBO-projektet är en så kallad “strategimatris”, där byggnadstekniska komponenter listas längs ena axeln och påverkansfaktorer längs den andra (Thuvander, L. Femenías, P. 2014). Tanken med matrisen är att på ett enkelt sätt upptäcka eventuella konfl ikter mellan olika värden. I detta arbete kommer jag använda mig av en enklare variant av denna matris, med syftet att refl ektera över mitt arbete och resultat. 13% Ledning 16% Hälsa & välmående 20% Energi Transport 8% Föroreningar 13% Ekologi och markanvändning 11% Material och avfall 13% Vatten 6% 26% Hållbar markanvändning 10% Vatten 35% Energi och atmosfär Material och resurser 14% Inomhusmiljö 15% Designinnovation (Bonus) 6% Regionalisering (Bonus) 4% Cirkeldiagrammet visar poängfördelningen i BREEAM’s värderingssystem, uppdelat på 9 kategorier. Källa: Brophy, V. och Lewis J O. 2011 LEED har en annan värdesättning och delar upp hållbarheten i sju kategorier. Energi och vatten ger fl est poäng och hälsa/välmående är integrerat under inomhusmiljö och material. Källa: Brophy, V. och Lewis J O. 2011 17 2.4 DESIGNDIALOGEN Medborgardialoger har används inom bostads- och arbetsplatsplanering sedan 1970-talet. Då karaktäriserades medborgardialogen av en normativ process, där främst experter deltog och svarade på frågor (Eriksson, J. Fröst, P. och Ryd, N. 2012). På senare år har fokus skiftat från styrd delaktighet till co-design och co-create (sam-designa), med en mer öppen karaktär. Ju mer komplext och abstrakt ett projekt är, desto större incitament att använda sig av en dialogbaserad metod och samtala med olika intressenter. Fördelarna med att involvera intressenter i ett tidigt skede av byggprocessen är fl itigt studerat sedan tidigare, bland annat av Lindahl och Ryd, 2007 och Mahadkar et al, 2010 (Eriksson, J. Fröst, P. och Ryd, N. 2012). Hur upplägget för medborgardialogen/sam-designandet kan se ut fi nns förklarat i en rad olika metoder. Designdialogen är en utav dem. Designdialogen är en metod utvecklad av Peter Fröst i avhandlingen: Designdialoger i tidiga skeden - arbetssätt och verktyg för kundengagerad arbetsplatsutformning (2004). Syftet är att involvera intressenter/brukare i designprocessen genom att använda arkitektens “vanliga” arbetsverktyg. Målet är att deltagarna ska kunna förstå och formulera sina behov samt specifi cera krav på (arbets-)platsens utformning. Metoden är utformad att fungera för både nybyggnation och vid renovering (Eriksson, J. Fröst, P. och Ryd, N. 2012). Upplägg och ramar En Designdialog består av tre till fem workshop (Eriksson, J. Fröst, P. och Ryd, N. 2012). Konceptet går ut på att deltagarna diskuterar kring övningar som baserats på designmetodik och scenariometodik. Problem, behov och lösningar diskuteras parallellt genom övningarna. Som stöd till diskussionen används så kallade designartefakter, dvs. symboler, skalgubbar och andra handgripliga ting. Fokus ska gå från att diskutera den befi ntliga situationen till inspiration, gemensam vision och slutligen åtgärdsförslag (Fröst, P. 2004). Från en ganska fri och abstrakt diskussion till att landa i konkreta designförslag. Deltagarna i en Designdialog kan variera från brukare, kund, arkitekter, byggherrar samt andra personer med insikt och intresse i verksamheten och byggnaden. Teamet bör bestå av olika kompetenser, från olika avdelningar (eller i detta fall klubbar) och ska arbeta tvärvetenskapligt med varandra och med stöd från arkitekten. En bred grupp ger ett brett och starkt resultat. Deltagarna uppmuntras att prata om övningarna och resultaten med övriga inblandade mellan workshoparna, dels för att ge alla en chans att föra fram sin åsikt och för att återkoppla till workshop-gruppen. Arkitekten (eller arkitekternas) roll är att leda workshoparna, planera upplägget, förbereda material, skriva protokoll och guida deltagarna under övningarna. För att bibehålla en kontinuitet i arbetet föredras att samma personer deltar i alla workshoptillfällen (Fröst, P. 2004 och Eriksson, J. Fröst, P. och Ryd, N. 2012). Varje workshop inleds med att återkoppla till senaste tillfället (förutom första workshopen då projektet istället introduceras). En kortare presentation har som syfte att inspirera och väcka intresse bland deltagarna. Sedan delas deltagarna in i mindre grupper som får i uppgift att lösa och diskutera ett antal övningar. Exakt hur övningarna ser ut anpassas efter projekt. Jag har tagit del av ett internt material från Sweco Architects och baserat många av mina övningar på det. Många gånger är diskussionen kring övningen intressantare än själva lösningen i sig. Arkitekten bör därför gå runt och lyssna, utan att styra, alternativt spela in gruppernas diskussioner. Grupperna presenterar sedan sina resultat för varandra och workshopen avslutas med ett gemensamt sammanfattande samtal. Designdialogen vid Tjörns ishall Tidigare har Designdialogen tillämpats inom hälso- och sjukvården samt på större arbetsplatser med mycket goda resultat (Eriksson, J. Fröst, P. och Ryd, N. 2012). Används metoden på rätt sätt skapas en plattform för diskussion mellan arkitekten och verksamheten. Genom att få vara delaktig skapas också en ansvarskänsla hos deltagaren, vilket kan underlätta implementeringen av åtgärdsförslagen i senare skeden av processen. Har man varit med och tagit fram åtgärderna är det mindre troligt att motsätta sig dem. I detta arbete har jag testat metoden på ett nytt verksamhetsområde; en sportarena. Den största skillnaden ligger i att workshopdeltagarna var där på frivillig/ideell basis, istället för en (annorlunda) del av de dagliga arbetsuppgifterna. Jag visste väldigt lite om deltagarna i förväg - ålder, antal, roll i verksamheten osv. Detta kom till att påverka valet av övningar och upplägg. Mer om upplägget för workshoparna beskrivs i ett senare kapitel. En förhoppning är att kunskap inom hållbar utveckling och hållbart beteende sprids genom diskussionerna och presentationerna, som en bieffekt av metoden. 18 2.5 UTVALDA KATEGORIER Inom hållbara renoveringar fi nns en mängd områden där insatser kan göra stor skillnad. För detta arbete har jag valt ut sex kategorier att arbeta med: vattenhantering, energi, material och resurser, sociala aspekter, ekonomi och arkitektur/kultur. Kategorierna är utvalda för att passa renoveringar av ishallar, där jag anser att förbättringsåtgärder kan göra störst nytta. Varje kategori förklaras kortfattat och utvecklas till relevanta punkter vid renoveringar av ishallar. Energi Att minska vår energianvändning (framförallt i våra äldre byggnader) är enligt Brophy, V. och Lewis J O. (2011) den absolut viktigaste åtgärden att beakta för en bättre miljö. Energianvändningen påverkar miljön både i form av konsumtionen av icke-förnybara resurser och i form av föroreningar (utsläpp av växthusgaser). Det fi nns beräkningar som visar att med hjälp av energieffektiva renoveringar och tekniska uppgraderingar kan upp till 20% av CO2 utsläppen och 11% av den totala energianvändningen reduceras (Brophy, V. och Lewis J O. 2011). Med relativt enkla lösningar kan man göra stor skillnad! Förutom att minska den totala mängden använd energi måste vi även prioritera hur energin genereras. Vid renovering av en ishall bör man: - Generera egen förnyelsebar energi - Minska värme- och kylförluster - Minska värme- och kylbehovet - Minska energianvändningen - Skapa en ökad medvetenhet bland brukarna - Utnyttja spillvärme och spillkyla - Designa långsiktiga lösningar som tål förändringar, i form av tillägg och rivningar Vattenhantering I Sverige är vi bortskämda med rent vatten som alltid är tillgängligt. Det märks på vår vattenhantering och vattenkonsumtion. Jämfört med andra länder konsumerar vi stora mängder vatten, men tack vare den goda tillgången ligger vårt vattenanvändningsindex (vattenuttag delat med tillgång) på låga 10% (SCB 2014). I Sverige är det industrin som står för den absolut största vattenanvändningen (64%), följt av hushållen (21%), övrig användning (11%) och slutligen jordbruket (4%). Var sporthallar (inklusive ishallar) placeras i denna uppställning är något oklart men kan antas vara under övrig användning. Klart är i alla fall att även om vår tillgång till vatten är väldigt säker, går det åt stora mängder energi för att rena och distribuera vattnet till våra byggnader. Strategin för vattenhantering handlar om att minska förbrukningen, hantera gråvatten och rena smutsvattnet. Både vattenanvändningen i byggnaden, hantera dagvattnet utanför byggnaden och smutsvattnet från byggnaden måste inkluderas (Brophy, V. och Lewis J O. 2011). Vid renovering av en ishall bör man: - Uppmuntra/upplysa brukarna att spara vatten - Fördröja dagvattnet - Samla in regnvatten (till toaletter, bevattning m.m.) - Återanvända gråvatten - Lokalt omhänderta dagvattnet - Rena dagvatten och gråvatten på tomten (via naturlig väg genom våtmarker, diken och växtlighet) - Minska (ta bort) tillförseln av gifter och bakterier i avloppsvattnet - Installera vatteneffektiva vitvaror och fi xturer (duschar, toaletter, blandare, tvätt- och diskmaskiner) Material och resurser Valet av material påverkar både byggnadens energiprestanda, inomhusklimat och det estetiska uttrycket. “The embodied energy” i olika material varierar kraftigt men även möjligheterna till passiva lösningar (t.ex. termisk värmelagring i betong som annars har en hög embodied energy). En helhetsbild och systemtänkande är därför extra viktigt i detta avseende. Många av våra vanliga material innehåller gifter som förorenar inomhusluften (påverkar framförallt allergiker och astmatiker), är hälsovådliga att arbeta med och vid rivning. Detta gäller framförallt färg, lim och olika konserveringsmedel. Produktens hela livscykel måste beaktas från “vagga till vagga” och inkludera transporter, råvara, livslängd, utsläpp och emissioner. Ändliga resurser ska användas mycket sparsamt och då helst i återvunnen form. Vid renovering av en ishall bör man: - Minska metall- och stålanvändningen - Sträva efter inga eller mycket låga emissioner - Bygga med lokalt producerade material - Använda fuktresistenta material där det är nödvändigt - Använda material som är hållbara under lång tid - Material som tål offentliga miljöer - Designa fl exibla lösningar som går att reparera och förnya - Göra en noggrann behovsanalys och inte bygga nytt i onödan 19 Sociala aspekter Denna kategori inkluderar både fastigheten, organisationen bakom och klubbarna som brukar ishallen. Föreningslivet har en stor betydelse i form av sociala faktorer för samhället som gemenskap, tillhörighet, motion och hälsa, sysselsättning och publika evenemang. Till denna kategori hör även tillgänglighet, säkerhet och socioekonomiska aspekter. Värden som ishallar, av egen erfarenhet, generellt brukar vara svaga på. Värden som också är svåra att mäta i siffror och därför även svåra att visa resultat i, varför sociala aspekter ofta kommer i skymundan i designprocessen. Jag tror att arkitekter i hög grad kan påverka denna kategori (genom en noggrann analys, utformning, och medborgardialoger). Systemtänkandet gör att strukturer och omätbara värden lättare går att diskutera varför man bör se organisationen som ett delsystem i byggnadens system. Vid renovering av en ishall bör man: - Tillgänglighetsanpassa - Bygga bort eventuella könsdiskrimineringar - Kolla över brandsäkerheten - Skapa en säker utemiljö - Stödja en rättvis fördelning av resurser (istider, omklädningsrum m.m.) - Projektera för rimliga kostnader i slutändan för brukare - Stärka gemenskapen/sociala tillhörigheten - Förbättra arbetsmiljön - Använda Designdialogen/medborgardialoger - Öka mångfalden genom fl er sporter och åldersgrupper Ekonomi Att driva en ishall är kostsamt. Stora mängder energi krävs, framförallt till uppvärmning och nedkylning (se nästa kapitel). Ishallen bör vara i drift större delen av dygnet, sju dagar i veckan för att maximera effekten och för att så många som möjligt ska få träningstider. Driften sköts av avlönade vaktmästare, anställda på heltid (ibland deltid). Både ishockey och konståkning är materialsporter, med dyr utrustning (konståkningsskridskor kostar ca 5-7000kr och behöver bytas ca vartannat år), sedan tillkommer åkaravgifter, tränaravgifter och eventuella lägerkostnader. Av egen erfarenhet från min tid som konståkare är ekonomin ofta en känslig fråga inom klubbarna. Föreningarnas ekonomi går ofta runt endast tack vare många timmars ideellt arbete av aktiva och föräldrar. För att de föreslagna åtgärderna ska vara realistiska måste ekonomin beaktas. Vid renovering av en ishall bör man: - Maximera utnyttjandet av lokalerna - Locka fl er aktiva till ishallen - Planera långsiktigt - Planera projektet i etapper - Uppmuntra engagemang och ideellt arbete - Designa konstruktivt enkla och prisvärda lösningar (utan att tumma på den arkitektoniska kvalitén) Arkitektur/kultur Vår byggda miljö är en del av vårt kulturella arv och vittnar om samhällets utveckling och framfart. Vissa fastigheter och områden anses vara mer värdefulla och vissa mindre. Tillsammans skapar de en identitet, landmärken och en nod för socioekonomisk utveckling (Femenías, P, Thuvander, T. 2014). Föreningskulturen är en historiskt viktig del av Sveriges utveckling och folkhälsa, som överbryggar samhällsklasser och normer (Lindroth, J. (2003). Den skapar gemenskap och tillgodoser sekundära (men otroligt viktiga) behov såsom nöje, motion och fritidsaktiviteter. En ishalls faciliteter ska främja denna kultur och ge utrymme för både personlig och organisatorisk utveckling, där alla är välkomna. Vid renovering av en ishall bör man: - Inventera befi ntlig ishall och uppskatta arkitektoniska och kulturella värden - Öka byggnadens arkitektoniska kvalitéer - Lyfta fram eventuella historiska värden - Öka dagsljusinsläppet (ej till själva isen) - Kartlägga befi ntlig organisation och möjligheter till utveckling $ 20 2.6 ISHALLAR; DRIFT OCH UNDERHÅLL Detta kapitel bygger på “Bygga ishall” (Svenska hoockeyförbundet 2011), examensarbetet “Iskvalitet i ishallar - En tillämpningsstudie i Åby ishall” (Kwiaikowski, P. Chalmers 2011), “Stoppsladd fas 3 - energianvändning i svenska ishallar” (Dalberg, M, Hjert, J, Rogstam, J. 2012) samt muntlig information från vaktmästarna på Tjörns ishall samt arenachefen i Vida Arena. Betydligt mer information fi nns att tillgå, framförallt inom de tekniska bitarna. Informationen i detta kapitel ligger på den nivå jag anser att en arkitekt ska kunna vid renovering av en befi ntlig ishall. Användningsområden I en ishall utövas sporterna ishockey, konståkning (som består av singelåkning, paråkning, isdans och synchro/teamåkning), kälkhockey och för rekreationssyften. Bandy, speed skating och curling utövas också på is, men kräver andra mått på ispisten. På Tjörn är det inte just nu aktuellt att starta upp dessa sporter. Alltfl er anläggningar samlar byggnader med samma funktioner i samma område (se Vida arena under referensprojekt). De kan då dela viss maskinell utrustning som ishmaskin och verkstad. Ishockey och konståkning har en tävlingssäsong som sträcker sig mellan september/oktober-mars/april.Vanligtvis stängs ishallen av sommartid då de aktiva istället tränar barmark, kondition- och fysträning. Isträning året om är dock en viktig förutsättning för elitsatsningar och därför har vissa hallar (inklusive Tjörns ishall) beslutat att behålla isen året runt. Föreningar och klubbar från andra regioner kan då hyra hallen för sommarläger och elitsatsningar. Sporterna är väldigt tidskrävande och en “vanlig” aktiv tränar ofta mellan 8-15 timmar/vecka, plus tid för uppvärmning och nedjoggning, matcher/tävlingar och teori. Elitsatsningar kräver än mer träningstimmar. Utöver isträning tränas även konditionsträning, dans (för konståkarna), fysträning, teori och mental träning. Allmänhetens åkning riktar sig till hela befolkningen och ofta är det gratis att åka vissa tider på dygnet. Tjörns ishall har dessutom uthyrning av skridskor för en billig peng för att nå ut till en bredare publik. Precis som allemansrätten är det allmänhetens rätt att få möjligheten att lära sig åka skridskor! För många är allmänhetens åkning en ingång till att börja med ishockey eller konståkning. Arenakrav Svenska hockeyförbundet (2011) har sammanställt en lista med krav för olika arenor på olika nivåer. Ju högre nivå på spelet desto högre krav på arenans storlek och service. Konståkningsförbundet har ingen liknande lista, därför följs hockeyförbundets riktlinjer. Dessa regler och krav är viktiga att ha med i beräkningen vid både renovering och nybyggnation. En ishall med för låg klassifi ering kan hämma de sportsliga resultaten och hindra avancemang, medan en “för stor” arena förbrukar mer energi, och kostar mer i drift. Större arenor skapar dock fl er möjligheter till olika arrangemang och aktiviteter som konserter och mässor. Vid sådana tillfällen läggs ett temporärt golv direkt på isen. Kylan isoleras närmast isytan och påverkar inte isens kvalité (Studiebesök Vida Arena). Tjörns ishall klassas idag som en publikhall C och tillåts därmed arrangera hockeymatcher upp till J20 elit, damhockey (riksnivå) och herrhockey upp till division 2. Isvård Isen skrapas ren från gammal snö och jämnas ut med hjälp av en ismaskin (“spolas”). Detta gör man mellan varje träningspass, vilket blir ungefär en gång/timme under eftermiddagar, kvällar och helger. Normalt tar det ca 10 minuter att spola isen och låta den frysa till, innan den är klar för användning igen. Under förmiddagarna spolas isen långsammare och med varmare vatten för att bygga upp en bra grund inför träningspassen (varmare vatten ger en jämnare isyta). (Kwiatkowski P. 2011) Snön som blir över efter en spolning dumpas vanligtvis utanför hallen i stora högar för att smälta, men idag fi nns det smartare lösningar där kylan och vattnet tas tillvara (se Tekniska åtgärder). Ismaskinen rymmer ca 700 liter vatten och man räknar med att en normalstor ishall förbrukar ca 10m3 vatten varje dag för isvård (Bygginfo 2011 och Malmö stad 2013). Med hjälp av yttemperaturen kan man variera isens hårdhet. Konståkare vill gärna ha mjukare is (med en yttemperatur på ca -4o - -3o) medan hockeyspelare (speciellt på högre nivåer) föredrar hårdare is (ca -6,5oC - -5,5oC). Allmänhetens åkare ska gärna ha så mjuk is som möjligt. Vaktmästarna styr detta genom temperaturen på vattnet i ismaskinen, lufttemperaturen i hallen 1.2 KRAVSAMMANSTÄLLNING ARENAKLASSIFICERING llahsgninärT llahkilbuP anerasgnamenevE Elitserien Allsvenskan Div 1 B nevE A nevE Even C Publ A Publ B Publ C Tr A Tr B Tr C A B C D E F G H I Publikplatser >10000 >6000 >4000 >2000 >1000 >500 >200 <200 Sikt sitt/ståplats, >4m X X X X X X VIP loger, utsikt X X (X) Rullstolsplatser X X X X X Teknikbrygga X Restaurang X X X Cafeteria X X X X X Kiosker X X X X X X Uppvärmd hall X X X X X Pausutrymme (publ) X X X X Toaletter mm X X X X X X X X TV kameror X X X X X TV & Radiohytter X X X X Pressplatser X X X X Presskonferens utr X X X X X Uppehållsrum (press) X X X X Goal pegs X X X X X (X*not2) Sarg/Rink (30x60m +/- 0,5%) X X X X X X X X X Sargskydd, glas/polyC X X X X X X Sargskydd, Gunnebonät X X X Hängnät, 4m från mållinjen X X X X X X X X X Spelarbås X X X X X X X X Funktionärsbås X X X X X X X X Säker inpassering X X X X X Matchklocka Mediakub Mediakub Mediakub 4-4-4 4-4-4 4-4-4 X X X Ljudanläggning X X X X X X X Signalhorn/Siren X X X X X X X X X Videomåldomarhytt X X X Höjd till belysning 7m 7m 7m 7m 7m 5m 5m 5m 5m Belysning >1000 >1000 >1000 >1000 >600 >400 >400 >400 >200 Omklädningsrum 6st 35 m 2 6st 35 m 2 6st 35 m 2 6st 35 m 2 4st 35 m 2 4st 35 m 2 2st 2st Lagrum X X X Tränarrum X X X X Massagerum X X X X Läkarrum X X X X Sjukvårdsrum X X Domarrum X X X X X X X Föreningsförråd X X X X X Tvättstuga/Tvättmaskin X X X X X Torkrum/Torktumlare X X X X X Funktionärsrum X X X X Sliprum X X X X X X Elitserien Seriesystemets Allsvenskan krav på Div 1 arenatyp Dam Riks, J20 Superelit, J18 Allsv, HDiv2, HDiv3, J20/J18 Reg Elit, Div 1 Damer Div & lägre, Hdiv4, J20/18 Div2, U16, U15 Upp till U14 Svenska ishockeyförbundets (2011) Arenaklassifi cering: Gröna rutor visar uppfylda krav, röda ej uppfyllda krav och gula osäkert. 21 och den relativa fuktigheten. Även mineralhalten kan påverka isens hårdhet, vatten med låg mineralhalt kan klara en högre yttempteratur utan att isen mjuknar. (Kwiatkowski P. 2011 och Svenska hockeyförbundet 2011) Kyla - köldbärare - kylmedium Ispisten består vanligtvis av en gjuten betongplatta där köldbäraren pumpas runt i tunna stål- eller kopparrrör. I äldre ishallar (som Tjörns ishall) är det ovanligt med isolering under plattan vilket ger en högre energiförbrukning. Av praktiska skäl är det väldigt svårt att isolera betongplattan vid en renovering. Köldbäraren kyls direkt eller indirekt i ett kylaggregat med ett kylmedie. Typen av aggregat bestäms av kylmedie, köldbärare och ispist (kan även bestå av packad stenmjöl eller sand). Idag är det förbjudet med ozonnedbrytande kylmedier och istället används oftast ammoniak eller CO2 som båda har för- och nackdelar. Ammoniak är brandfarligt och giftigt. Systemet säkerhetskontrolleras och provtrycks med jämna mellanrum för att säkerställa att läckage inte förekommer. Förutom risken med läckage anses ammoniaken ändå vara bättre än koldioxid då CO2 påverkar miljön mer i form av växthuseffekten (Dalberg, M, Hjert, J, Rogstam, J. (2012). På Tjörn använder man ammoniak och vaktmästarna ser ingen anledning till att byta system så länge det fungerar. Luft - ventilation och fukt Under ett studiebesök i Vida Arena i Växjö (20140331) var Jonas Lindquist (areanachef) väldigt tydlig med att fuktproblemen i en ishall är bland det viktigaste att prioritera vid en projektering. Blöt is, svettiga åkare och våta kläder ger en hög fuktbelastning och illaluktande lokaler till följd av möglande material. Trots att Vida arena är en nybyggd hall, med de senaste tekniska lösningarna, har man i efterhand fått ställa in extra fl äktar och avfuktare i omklädningsrummen för att få bukt med problemen. Avfuktare behövs förutom i omklädningsrummen också i själva arenan. Ishallen på Tjörn är i drift året om vilket betyder att ventilationssystemet ska klara av stora temperaturskillnader. Vintertid kan tillluften behövas värmas och sommartid behövs kylning. På grund av detta bör tilluften aldrig placeras över isytan, eftersom risken fi nns att isen smälter eller fryser ojämt. Systemet bör vara anpassningsbart mellan träning och tävling/match, då betydligt fl er personer befi nner sig i hallen. Energianvändningen kan minska genom behovsstyrd ventilation. Nattetid, då hallen är stängd, kan luften cirkuleras helt. Framförallt är det mängden utomhusluft som bör reduceras för att minska fukthalterna i hallen. Energi Den totala energianvändningen i svenska ishallar ligger i genomsnitt på 1091MWH/år för el och värme (Weber, K 2012). Dock är det stora skillnader mellan jämförda ishallar (ca 4200-380Mwh). Siffrorna förklaras till viss del av skilda storlekar på anläggningar, men visar också att olika lösningar påverkar förbrukningen samt indikerar att det går att spara mycket energi med rätt inställningar. Tjörns ishall omvandlar ca 779Mwh/år, vilket är något under snittet - antagligen eftersom hallen i storleksordningen är klassad som C-hall. Uppgifter för Kumla ishall (C-hall) visar att enbart kylmaskiner använder ca 500MWh/år, vilket på Tjörn skulle innebära att nästan 300MWh går till belysning och värme (mail från Jedevåg, L-J). I Tjörns ishall är det dock inte aktuellt (för tillfället) att byta ut den tekniska utrustningen (samtal med vaktmästarna). El behövs till kylanläggningar, ventilation och avfuktare och stora mängder vatten krävs vid spolning av isen, till toaletter och i duschar. Värme Komfortvärmen i hallen bör ligga mellan 5-15 grader under en vanlig träningsdag, med minst +8 grader vid läktarplatserna (Kwiatkowski P. 2011). Under evenemang ska temperaturen vid läktaren vara >16 grader, vilket sätter kylaggregaten under hård press och ökar energiförbrukningen (Svenska hockeyförbundet 2011). Övriga rum ska ha normalt inomhusklimat (omklädningsrum, personalrum m.m.). Uppvärmd yta KYLA Kompressor Kondensator NH3 - - Värmeåtervinning Illustration över energianvändning samt värme- och kylförluster i en ishall. Därtill kommer en vattenförbrukning på ca 10m3/dag för ismaskinen samt ca 7,5m3 vatten till duschar (siff ror från Kumla ishall, enligt mail från Jedehult, L-J) -4o 12-16o 22 2.7 REFERENSPROJEKT Referensprojekten är utvalda för att visa olika angreppsätt när det kommer till skapa en hållbar ishall. Det första exemplet är en nybyggd ishall i USA, som fått utmärkelsen LEED Silver. Enligt min (relativt begränsade) sökning är detta den enda ishallen i världen som fått en hållbar certifi ering. Rosengårds ishall i Malmö är ett väldigt närliggande projekt till Tjörns ishall - i storlek och ambition. Många åtgärder föreslogs, varav vissa genomförts och andra avslagits. Vida arena i Växjö visar på möjliga samarbeten och under ett studiebesök diskuterades fl era olika tekniska åtgärder. Slutligen är Änglagården i Göteborg en byggnad (som inte är en ishall) med samma utmaningar med kyla och överbliven snö, och hur detta kan lösas på ett hållbart sätt. Plymouth ice arena, USA Byggherre: Plymotuh State University Färdigställande: 2010 Plymouth ice arena har belönats med LEED silver, tack vare energieffektiva lösningar som sparar ca 28% av energiförbrukningen, jämfört med en konventionell ishall i samma storlek. Ishallen är den första delen i universitetets “AllWell Center” och fungerar både som träning- och matchhall, forskning- och undervisningshall för blivande lärare/tränare och som rekreation för studenter med allmänhetens åkning. Arenan rymmer 850 sittande gäster, ungefär lika många som Tjörns ishall. Därtill fi nns en välkomstdel och mötesplats för nya studenter, sponsorer och konferenser. Universitetet marknadsför sig med ishallen som “nytänkande” och “i framkant inom hållbar utveckling”, vilket ger en positiv bild av skolan och campus som helhet. Byggnaden är en viktig pusselbit för att nå skolans hållbarhetsmål och att kunna fullfölja avtalet som skrivits med American College and univeristy presidents climate commitment om att bli koldioxidneutrala (Plymouth State University (2014). Alla stadens invånare är välkomna att använda ishallen, både aktivt (åka själva) och inaktivt (titta på). En mötesplats med rekreation och motion i centrum och en byggnad som informerar användarna om dess hållbara egenskaper. Energi - Geotermisk teknik ger värme, kyla och varmvatten - Lågenergibelysning - Integrerat system för nedkylning, uppvärmning och istillverkning - Spillvärme från kylaggregaten återanvänds till varma utrymmen Vattenhantering - Diken på tomten renar och kontrollerar dag- och regnvattnet - Vatteneffektiva fi xturer och toaletter - Konstruktionen och planlösningen är dimensionerad att klara ett 100-årsregn Material och resurser - Oberoende av fossila bränslen (tack vare den geotermiska uppvärmningen) - Gratisbussar, cykelparkering och öppna omklädningsrum underlättar alternativa transportsätt - Hållbart bygge med återvinning av material, FSC-certifi erade träprodukter m.m. - Giftfri glykol används istället för ammoniak vid istillverkningen Sociala aspekter - Motion och hälsa - Sociala aktiviteter som is-discon, “prova på”-dagar och fördelsedagskalas Ekonomi - Studenter kan nyttja hallen för ingen eller väldigt låg kostnad (mycket tack vare bidrag och stipendium) - Långsiktig planering (bl.a. klara framtida klimatförändringar) Arkitektur/kultur Då Plymouth ice arena är en nybyggnation fi nns inga kulturhistoriska eller arkitektoniska värden att bevara. Hur projektet tar ställning till plats och kontext har inte gått att utläsa av den tillgängliga informationen. Källa: Plymouth state university 2014 LEED Silver är nivå tre av totalt fyra, där LEED Platinum är den högst rankade nivån Bild från PSU; Plymouth State University 23 Rosengård ishall, MALMÖ Byggherre: Malmö stad Färdigställande (renovering): 2010 Renoveringen av den befi ntliga ishallen i Rosengård är en del av “Delegationen för hållbara städer” tillsatt av regeringen hösten 2008, och verkade som en nationell arena för hållbar stadsutveckling. Malmö stad har fått drygt 80 miljoner för projektet Hållbar stadsomvandling Malmö, Fokus Rosengård (Malmö stad 2014). För att samla in information och ta tillvara på lokala idéer och resurser har fl era medborgardialoger genomförts i stadsdelen Rosengård. De boende känner på så sätt ett större ägande och stolthet över renoveringarna och blir mer medvetna över val som påverkar vår miljö. Resultaten leder till bättre investeringar och en mer hållbar stadsdel (Bygginfo 2011). Rosengårds ishall är en del i detta projekt som har målsättningen att sänka CO2-förbrukningen med totalt 270 ton/år och elförbrukningen med 374MWh/år (se bilaga 6, Malmö stad 2013). En förhoppning är att ishallen ska fungera som en förebild gällande ekologiska renoveringar av byggnader som inte är bostäder. Åtgärderna som presenterats är indelade i tre områden; energi, utemiljö och vatten. Framförallt är det energidelen som prioriterats, med fl est åtgärder. Som många andra ishallar och fritidsanläggningar fi nns stora hårdgjorda ytor som inte fi ltrerar regn- och smältvatten. En grönare utemiljö och så kallad PARKering (bilparkering med många gröna inslag) löser detta problem. (Malmö stad 2014) Precis som Tjörns ishall måste alla åtgärder anpassas efter de befi ntliga förutsättningarna som gäller på just denna plats. Projektet pågår fortfarande och alla åtgärder har inte kunnat utvärderats än. Flera föreslagna åtgärder har dock utgått på grund av befi ntliga förhållanden (t.ex. behovsstyrd belysning var ej möjlig på grund av föråldrade armaturer), ekonomi (recirkulation av smältvatten ansågs inte kostnadseffektivt) eller osäker utgång (väderprognosstyrt kylsystem riskerar isens kvalité). Den reviderade målsättningen är därför 176 ton CO2/ år och 240MWh/år (Malmö stad 2013). Bilaga 6 redovisar alla föreslagna delåtgärder och dess revideringar. Energi - Värmeåtervinning - Luftsluss och tätning - Avfuktningsanläggning - Isolering av sarg och friytor - Värmeväxling mellan ishall och närliggande simhall - Solceller (2400m2) - Behovsstyrd ventilation - Behovsstyrd belysning (utgår) - Automatisk väderprognosstyrning (utgår) Vattenhantering - Vattensnåla fi xturer (med nanoteknik) - Öppen dagvattenhantering (utgår till viss del) - Recirkulation av smältvatten (utgår) Material och resurser - Bättre sorteringsmöjligheter - Grön växtvägg Sociala aspekter - Utbildningsinsatser - Medborgardialoger - Veckarare utemiljö skapar trivsel - Samverkanprojekt “Drömmarnas hus” där elever planterar de gröna växtväggarna Ekonomi - Ekonomiskt stöd från regeringen via Delegationen för hållbara städer Arkitektur/kultur Inga redovisade åtgärder under denna kategori. Källa: Malmö stad (2013 och 2014) Rosengård ishall med konstverk som pryder plåtfasaden. (Malmö stad 2013) Delegationen för hållbara städer (www.hallbarastader.gov.se) 24 Vida arena, VÄXJÖ Byggherre/ägare: Växjö Lakers Fastighets AB Färdigställande: september 2011 Publikkapacitet: 5 700 åskådare Vida arena är en nybyggd ishall och en del av Växjö’s storsatsning Arenastaden - ett område med 14 arenor för både sommar- och vintersporter. Här fi nns forskning, utbildning och ett samarbete med Linnéuniversitetet. Tanken är att fokusera kompetens inom idrottsrörelsen på samma ställe, inspireras av varandra och utveckla nya träningsmetoder och tester. Vissa byggnader är helt nya och vissa har genomgått större renoveringar senaste åren. Området ligger i utkanten av staden och har goda förbindelser med kollektivtrafi k och cykelvägar. Ägare av ishallen är Växjö Lakers fastighets AB, ett nybildat fastihetsbolag som driver och förvaltar byggnaderna Vida arena, Växjö ishall och Växjö curlinghall. Kommunen är med och stöttar med kompetens i vissa frågor men annars sköter föreningen all drift. Detta kan jämföras med Tjörns ishall där en ideell stiftelse äger byggnaden men har representanter från kommunen i styrelsen. Fördelarna med detta koncept är att snabba beslut kan tas och att medlemmarna känner ett större ansvar och ägande med den platta organisationen. Nackdelarna är, framför allt när laget spelar i SHL, att andra sporter (läs: konståkarna) kan känna sig bortglömda och ibland överkörda. Projektet Arenastaden är intressant ur den aspekt att all renovering har skett “efter en smålänsk plånbok”. I praktiken betyder det att ishallen fått en enkel konstruktion med endast en läktarsektion. Fotbollsarenan mittemot (Östers IF’s hemmaarena) är en öppen konstruktion utan ytterväggar, vilket har sparat miljoner samtidgt som arenan fått ett unikt uttryck. Under projekteringen av ishallen gjordes ett försök att inleda ett samarbete med ett energiföretag men varken företaget eller Växjö Lakers fastighets AB var tillräckligt “mogna” för att ta några beslut. Detta samarbete upprättades dock med fotbollsarenan istället några år senare, som nu kyler vatten under planen åt energiföretaget. Energi - Behovsstyrd belysning - Värmeåtervinning i ishallen - Utbildad personal med kunskap om rätt inställningar - Ishallar och curlinghall i direkt närhet delar vissa tekniska lösningar samt ismaskin Vattenhantering - Områdesgemensam vattenreservoar för sprinkling Material och resurser - Delar av fasaden består av lokalt producerat trä Sociala aspekter - Stor mångfald bland sporterna - Starkt fokus på motion och hälsa - Starkt fokus på utbildning - Föreningarna själva står för ishallens förvaltning och drift (både för- och nackdelar) Ekonomi - All renovering och allt nybygge sker “med en småländsk budget” - Delar av arenastaden utnyttjas av många föreningar samtidigt - Lokala träproducenter sponsrar med trävirke till byggnaden Arkitektur/kultur - Träfasad och träkonstruktion i vissa byggnader återspeglar den småländska träkulturen Foton från studiebesök 2014-03-31 tillsammans med Sweco architects, Örebro. 25 Änglagården, GÖTEBORG Arkitekt: Okidoki Byggherre: SEFA Fastighet AB och Prioritet fi nnans Projektstart/färdigställande: augusti 2012/sommaren 2015 Änglagården som för tillfället byggs i Kviberg (Göteborg) kommer bli Nordens största multisportanläggning. Tanken från början var att “uppföra en unik skola med egna träningslokaler och på så sätt skapa förutsättningar för att lättare ge ungdomar chansen att spela fotboll och i förlängningen ta tillvara på unga fotbollstalanger” (SEFA 2014). För att klara ekonomin utvecklades idéen till att inrymma fl er verksamheter och hyresgäster (såsom handboll, spa, konferens och rehabklinik). Byggnaden kommer även inrymma en inomhusanläggning för längskidåkning och har därför samma “ologiska” struktur som en ishall (dvs. stor volym som kyls ner till minusgrader och angänsar till uppvärmda utrymmen). Stora mängder energi och vatten, för nedkylning och snötillverkning kommer krävas för att driva anläggningen. Genom en mailkonversation med Fredrik Lind, projektutvecklare på SEFA Fastighet AB (se bilaga 7) framkommer att framför allt energibesparande åtgärder har prioriterats och till viss del även vattenhanteringen. I övrigt verkar projektet inte arbetat efter några utpekade hållbara strategier eller hållbarhetsplan. Energi - Skidspåret ligger som en källare med betonggolv och betongväggar för att ta tillvara på omgivande “gratiskyla”. - Tjock isolering mellan varma och kalla rum tillsammans med förkyld tilluft (omvänt FTX-system) sänker energiförbrukningen. - Tät konstruktion för att kontrollera både fukt och kyla. Vattenhantering - Snön byts ut en gång/år - Gammal snö kommer (antagligen) sparas utomhus under sommarhalvåret under en tjock bedd av sågspån. Tanken är att kunna återanvända snön till utespår den kommande vintern. Material och resurser - Sprängning av berg, oklart var detta material tar vägen - Ingen uttalad strategi gällande material eller resurser Sociala aspekter - Motion och hälsa - Blandade verksamheter (t.ex. idrottsboende) ger mångfald, trygghet och aktivitet i området över hela dygnet Ekonomi - Visst långsiktigt planerande då man tänkt i fl era steg och bland annat förberett en framtida utveckling av skidspåret utomhus - Hyresgäster ger inkomster till övriga verksamheter med sämre ekonomi Arkitektur/kultur - Genomarbetad fasad med lekfullt uttryck - Smart planlösning med en öppenhet och utblickar mellan olika sporter (se bilder) Bilder från SEFA 26 Ishockey. Foto: Susanne Flink Konståkning (singel). Foto: Susanne Flink Tjörns ishall 27 2.8 SAMMANFATTNING TEORI Hållbara renoveringar är en komplicerad process med många inblandade aktörer. Mätbara faktorer som energi- och vattenfrågor får ofta mer uppmärksamhet än mjukare värden såsom sociala och arkitektoniska frågor. Byggprocessen har länge karaktäriserats av en “macho-kultur” som hämmat hållbarhetsarbetet men senare undersökningar indikerar en viktig attitydförändring. Även om den generella synen fortfarande uppfattar hållbara åtgärder som mer kostsamma, prioriteras hållbarhetsfrågorna på ett annat sätt idag. Designdialogen är en metod som främst används inom sjukvård- och arbetsplatsprojekt tidigare, med goda resultat. Med hjälp av designartefakter samt design- och scenariometodik guidas brukare till att defi nera byggnadens (och verksamhetens) behov och problem. Designdialogen bör appliceras under projektets tidiga skede, vid den inledande designprocessen. Referensprojekten stöder teorin att framförallt arkitektoniska och kulturella värden ofta negligeras. Dock återfi nns många bra exempel på förbättringsåtgärder och genom dessa projekt har jag fått mer kunskap i ishallars drift och underhåll. Den teoretiska delen resulterade i sex kategorier eller värdeområden som konkretiseras genom gestaltningsförslaget till Tjörns ishall. TEORI Hållbara renoveringar Byggprocessen Medborgardialoger/ designdialogen Ishallars drift och underhåll HÅLLBARA CERTIFIERINGAR REFERENSPROJEKT $ TJÖRNS ISHALL Skapa ritningar/ underlag Platsanalys Gestaltningsförslag DESIGNDIALOGEN Workshops Upplägg och övningar $ Energi Hur kan energianvändningen minska i Tjörns ishall? Tekniska åtgärder och attitydförändringar. Material & resurser Hållbara, lokalt producerade material, med lång livslängd som fungerar i en ishall med svenskt klimat. Kan materialen återvinnas? Vattenhantering Västkustens klimat innebär mycket nederbörd som bör tas om hand. En ishall producerar även mycket “vattenavfall” - hur kan detta tas om hand på bästa sätt? Arkitektur/kultur Vad bör bevaras av den befi ntliga byggnaden? Vilket uttryck kan en ishall ha? Arkitektoniska kvalitéer och kulturella värden. Sociala aspekter Rättvisa, säkerhet, tillgängliga lokaler och gemenskap. Hur kan verksamheterna i ishallen bidra till social hållbarhet och hur kan byggnaden underlätta detta? Ekonomi Hur ser ekonomiskt hållbara lösningar samt en långsiktig planering ut på Tjörn? Frågeställning inför den praktiska delen: Teoretisk del Praktisk del Gestaltningsförslag 28 Foton av tidningsurklipp från konferensrummet i Tjörns ishall Tjörns ishall 3.1 HISTORIEN BAKOM TJÖRNS ISHALL I Sverige fi nns idag över 15 000 aktiva konståkare (Svenska konståkningsförbundet 2014) och drygt 84 000 hockeyspelare (Svenska ishockeyförbundet 2014) som delar istiderna med allmänhetens åkning, veteraner, skolor, skridskoåkare och ibland bandyspelare och kälkhockeyspelare. Lägg därtill publik vid matcher, tävlingar, cuper och uppvisningar. Intresset för issport är med andra ord väldigt stor i vårt land - för tävlingssyften men också för rekreation och motionsyften. Tjörns ishall har en fi n historia som bevittnar om en stark gemenskap, vilja och driftighet. Tack vare handlingskraftiga ortsbor stod ishallen, efter mycket om och men (se tidningsrubriker), klar i januari 1984. De bokstavligen byggde ishallen själva för hand, såg till att ekonomin gick i hamn. Första ishockeymatchen spelades den 28 januari 1984 inför en storpublik på 700 personer. Sedan dess har ishallen endast genomgått några mindre renoveringar och “uppfräschningar”. Efterhand utökades byggnaden med en del i nordväst (som idag innehåller danssal, omklädningsrum, gym och A-lagets utrymmen) och en del i söder med omklädningsrum (plan 1) och vandrarhem/förläggning (plan 2). Belysningen i hallen är nyligen utbytt men all övrig teknik är gammal (vissa delar är fortfarande original) men för tillfället inte i behov av renovering (uppgifter från ishallens vaktmästare). Ishallen drivs idag av en ideell stiftelse - Tjörns ishall - som förvaltar byggnaden och består av medlemmar från klubbarna och kommunen. Att ishallen drivs av en stiftelse istället för att vara kommunalägt är ganska ovanligt och har både för- och nackdelar. Fördelarna är naturligtvis ett oberoende av politiska svängningar, större möjligheter till snabba och effektiva beslut och att medlemmarna känner en större ägande och ansvar över byggnaden. Nackdelarna är ekonomin och beroendet av ideellt kvälls- och helgarbete. En spontan diskussion under den första workshopen visade att engagemanget och tiden som föräldrar och aktiva lägger ner för att driva organisationen har minskat senaste åren. Det har blivit allt svårare att värva ideell arbetskraft, trots uppenbara fördelar. Här fi nns en konståkningsklubb (Tjörns KK) och en ishockeyförening (Rönnängs IK) som tillsammans har över 400 aktiva medlemmar. Förutom ishall och sedvanliga utrymmen som omklädningsrum och förråd fi nns även ett externt gym (hyresgäst) och en befi ntlig vandrarhemsanläggning i samma byggnad. Sommartid bedrivs även en mindre camping på tomten, som komplement till vandrarhemmet/förläggningen och lägerverksamheten. Jag har under mina tolv år som aktiv konståkare aldrig stött på en ishall som kan erbjuda övernattning (i direkt anslutning) till långväga gäster och till sommarläger, och ser detta som en fantastisk möjlighet. 29 3.2 TJÖRN - “MÖJLIGHETERNAS Ö” Sveriges sjätte största ö, fastbundet med Stenungsund och fastlandet genom Tjörnbron, och ett riktigt sommarparadis enligt många svenskar. Kommunen består av nästan 1500 små öar, holmar och skär. Befolkningen fördubblas under sommarhalvåret - från nästan 15 000 till 30 000. Huvudön är Tjörn, som karaktäriseras av mycket vatten, berg i dagen och vindpinat klimat. Båthus, badplatser och bryggor blandas med smala kullerstensbelagda gator, målade trähus, stora åkerfält och markerade bergshöjder. Sedan 2005 har Tjörn ett växande problem med utfl yttning och en åldrande befolkning. En kampanj i bland annat tidningen Metro frågar kommunen läsarna om de är “Tjörnsmogna” i ett (uppfriskande ärligt) försök att visa på Tjörns fördelar (utan att för den delen sudda ut bristerna). Kommunen är dock positiv till framtiden och tror sig kunna dra fördel av den höga infl yttningen till gränsregionerna (Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen, 2007). På Tjörn fi nns det 3 436 medlemskap i föreningar för åldern 0-20 år, vilket är mer än ett medlemskap/person (antal invånare 0-19 år är 3141 st enligt SCB 2013). I en liten kommun, med en så pass utspridd befolkning som på Tjörn, är sysselsättning och fritidsaktiviteter extra viktiga att prioritera för att bibehålla en hög trivselnivå. Rönnäng och framtiden Tjörns ishall ligger i industriområdet Stansvik vid orten Rönnäng, på sydvästra delen av ön. Denna del av Tjörn har under lång tid varit attraktiv för fritidsgäster vilket lett till att många hus idag används som fritidsbostäder. Stansvik har utvecklats till sydvästra Tjörns stora industriområde, med många arbetsplatser. I Rönnäng idag bor ca 1500 personer varav en betydande del av befolkningen är äldre. Majoriteten av förvärvsarbetarna pendlar till annan ort för att arbeta. Orten trafi keras av tre busslinjer 1-2 gånger/timme. Ett uttalat problem för orten är den återvändsväg som leder ned till bryggan och som trafi keras av busstrafi ken. Planer fi nns därför att fl ytta båthållplatsen, eventuellt till Stansviks industriområde. Skulle en sådan förändring ske ökar marknadsvärdet för ishallens tomt och betydligt fl er människor skulle passera, framförallt sommartid. Det fi nns även tankar på att anlägga en småbåtshamn och gästhamn i direkt anslutning till ishallens tomt. Dessa förslag skulle öka ishallens attraktivitet, och möjligheterna till att bedriva en verksamhet under också under sommarhalvåret. En risk med detta är dock att behovet av parkeringsplatser förväntas öka vilket kan hota en möjlig expansion av ishallen. (Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen, 2007) Skärhamn Rönnäng Tjörns ishall Tjörn Invånare: 14 974 st (2012) Flyttnetto: -65 st (2012) Födelseunderskott: 49 (2012) Storlek: 167 km² (Sveriges 6:e största ö) Huvudort: Skärhamn Arbetslöshet: 3,3% (lägre än genomsnittet) Kollektivtrafik: till Göteborg och Kungälv 1 gång/timme Medelålder: 44,6 (Sverige: 41,2) Källa: Tjörns kommun Utsikt över Rönnäng - en riktig skärgårdsidyll! Tjörn 30 3.3 BEFINTLIG ISHALL Fotodokumentation och beskrivning Parkering Länsväg 169 Utrymningstrappa Förläggning (vandrarhem) Omklädningsrum Entré Skateboardramp (knappt använd) Flyttbar barack med wc/dusch (för campinggäster) Isskrap Fotot är taget den 27 februari 2014, i riktning mot nordväst. Havet (ev. framtida småbåtshamn) Campingyta sommartid Parkering sommargäster Byggnadsbeskrivning: Fastigheten består av en stor huskropp samt ett par tillbyggnader; entré, förläggning/omklädningsrum, garage och danslokal/omklädningsrum och gym. Fasaden på den stora huskroppen (själva ishallen) har ljust lackad, profi lerad plåt med gröna hörn. Förläggningen (även kallad “Fiskelådan”) är byggd av gamla byggnadsbaracker och har en ljust blå/vit träfasad. Byggnadens exteriör upplevs som något föråldrad men i övrigt någorlunda bra skick. Utformningen och färgsättningen går igen i fl era andra byggnader från samma område. På tomten fi nns en stor parkering, skateboardramp och återvinningsstation. Här står även en mindre, tillfällig byggnad med wc och dusch för sommarens campinggäster. Parkeringen stor, med plats för över 200 bilar samt buss- och husvagnsplatser. Skateboardrampen har dålig belysning och är i sämre skick. Huvudentrén, som ej är tillgänglighetsanpassad, nås ifrån parkeringen och består av ett mindre vindfång. Från entrén har man direkt kontakt med isen. En trappa till höger leder upp till den begagnade läktaren samt cafeterian, konferensrum och förläggningen på övervåningen. Omklädningsrum, vaktmästare och duschrum är samlade till höger. För att nå danslokal, konståkningens omklädningsrum och hockeyns A-lagsutrymme måste man passera isens kortsida inklusive porten som ismaskinen kör ut igenom vid spolning. Interiören upplevs som sliten och i behov av renovering. 31 Befintlig situationsplan Skala 1:1500 N Länsväg 169 Ängholmsvägen 0m 100m50m Verksamheter Verksamheter Bostäder 32 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 33 Befintlig Sektion Skala 1:150 Frd. Gym Danslokal +1,6 +2,26 1. Ishallens “baksida”, entré till det externa gymmet 2. Entrésituation 3. Omgivningen med verksamheter och vindkraftverk 4. Parkering framför huvudentrén 5. Ishallen med den begagnade läktaren 6. Befi ntlig rullstolsplats (belägen på motsatta sidan av entrén). 7. Parkering för sommargäster. 8. Cafeterian med utsikt över isen. 9. Omklädningrum, med höjdskillnad mellan stora huskroppen och tillbyggnaden med förläggningen. 10. Ett utav rummen i förläggningen. Fotografi erna är tagna i samband med Designdialogens workshoptillfällen. Konstruktion och material: Ishallen bärs upp av 13st brandskyddsmålade takstolar i stål (se bild nr 5 på föregående sida), vilket är vanligt för denna typ utav ishallar. Pelare och snedsträvor i stål tar med lasten till marken. Avstånd mellan is och undersida balk är 5,5 meter. Även den gamla träläktarens bärning är utav stål. Utrymmet under läktaren brukas som kallförråd och passage. Från mitten av den översta gradängen fi nns en utrymningsdörr med ramp på utsidan. Ytterväggarnas insida är klädda med trä och målade i en ljus kulör. Oklart hur dessa väggar är isolerade. Bärande väggar i omklädningsrumsdelen består utav gult tegel och i förläggningen utav gulmålat trä. Hur markkonstruktionen ser ut är okänt, och går ej att avläsa från tillgängliga originalritningar. Inte heller vaktmästarna visste hur grunden ser ut, mer än att själva ispisten är i betong. Tillbyggnaden med danslokal och gym är en helt fristående byggnad på betongfundament. Den uppfördes utan mellanliggande bjälklag och det är inte känt vad utrymmet först användes till. I efterhand har man lagt till en våningsplan som endast har entré från den utanpåliggande trappen. För att klara av spännvidden i danslokalen står två betongpelare mitt i rummet. Tak- och fasadmaterial är utformade likt ishallen. +++2++++++++++++++++++++ Spelarbås 34 Befintlig planlösning Entréplan Skala 1:250 N 35 Befintlig planlösning Plan 2 Skala 1:250 N 36 Designdialogen; workshop Upplägg Ishallens alla brukare och intressenter - hockeyspelare som konståkare, föräldrar som barn bjöds in till fyra arrangerade workshops i ishallens konferensrum med syftet att gemensamt forma byggnadens (och organisationens) framtid. Upplägget bygger på Designdialogen men med vissa justeringar av övningarna. Av praktiska skäl begränsades tiden till två timmar/ workshop. Vissa övningar hade gynnats av mer tid, risken att deltagare skulle avstå från att komma bedömdes att vara för stor. För att så många som möjligt skulle kunna närvara på workshoparna planerades dessa in på olika veckodagar, och under olika tider. Övningarna behövde förstås av alla åldrar, väldigt involverade personer till personer som precis börjat bruka ishallen. Deltagarna uppmuntrades att diskutera övningarna med utomstående för att få feedback och en bredare helhetsbild. Då ishallens alla användare gett