Hur kommer framtidens socialt 
hållbara kontorslösningar att se ut? 
Hur har pandemin bidragit till utvecklingen med tanke på 
välmående på en arbetsplats? 
Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik 

 

 
 
EBBA JONASSON 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
INSTITUTIONEN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK 
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA  

Göteborg, Sverige 2022 

www.chalmers.se 



 

 



  
 

 

EXAMENSARBETE ACEX20 

 

 

 

 

 

 

Hur kommer framtidens socialt hållbara 

kontorslösningar att se ut? 

Hur har pandemin påverkat utvecklingen av kontor med tanke på 

välmående på en arbetsplats? 

Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet 

Samhällsbyggnadsteknik 

EBBA JONASSON 

 

 
 
 
 
 
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik 

Avdelningen för Byggnadsdesign 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 

Göteborg, 2022 



 

 

Hur kommer framtidens socialt hållbara kontorslösningar att se ut? 

Hur har pandemin påverkat utvecklingen av kontor med tanke på välmående på en 

arbetsplats? 

Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet 

Samhällsbyggnadsteknik 

EBBA JONASSON 

 

© EBBA JONASSON, 2022 

 

Examensarbete ACEX20  

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  

Chalmers tekniska högskola 2022  

 

 

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  

Avdelningen för Byggnadsdesign  

Forskargruppsnamn 

Chalmers tekniska högskola 

412 96 Göteborg 

Telefon: 031-772 10 00 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  

Göteborg 2022 





 

 
 

I 

Hur kommer framtidens socialt hållbara kontorslösningar att se ut? 

Hur har pandemin påverkat utvecklingen av kontor med tanke på välmående på en 

arbetsplats? 

Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet 

Samhällsbyggnadsteknik 

EBBA JONASSON 

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  

Avdelningen för Byggnadsdesign    

Chalmers tekniska högskola 

 

SAMMANFATTNING 

I detta examensarbete undersöks hur framtidens kontorslösningar kan komma att se ut 

och hur pandemin har påverkat utvecklingen av kontor. Genom litteratur och intervjuer 

med kunniga medarbetare på NCC, andra samhällsbyggnadsföretag och fastighetsägare 

har jag kunnat få fram en spaning om framtidens kontorslösningar. Genom kartläggning 

av kontorsanställdas behov, människors välmående på en arbetsplats, historisk 

kontorsutformning och nya digitala verktyg får jag fram ett resultat om hur framtidens 

kontor kan se ut.  

Resultatet av intervjuer och faktalitteratur visar att pandemin har bidragit med en 

påskyndad utveckling av digitala verktyg och ett större behov av fysiska möten. Studien 

visar bland annat att kontoret mer och mer kommer användas som en social mötesplats 

där gemensamma arbetsuppgifter kommer utföras, så som projektarbete och 

gemensamma utbildningar. Den visar även att det finns ett stort behov av många rum 

för koncentrerat arbete och tillgång till bra teknik för att kunna anpassa sig till den 

snabba utvecklingen av digitaliseringen inom arbetslivet. Det är även viktigt med 

funktioner så som bra ventilation, belysning och god akustisk miljö.  

Problematiken med den analys jag gjort är att det inte finns färdigställd forskning om 

hur pandemin har påverkat människors arbetsliv, då vi fortfarande befinner oss i 

pandemin. Resultatet av hur människor kommer må som följd av distansarbete kommer 

förmodligen finnas mer tydlig om några år och så även vad för behov som medarbetare 

kommer ha på framtidens kontor.  

Avslutningsvis kan jag konstatera att framtidens kontor förmodligen är en förbättrad 

version av ett aktivitetsbaserat kontor. Ett kontor som prioriterar rumslig variation, 

sociala platser och många rum för koncentrerat arbete och projektarbete. 

 

Nyckelord: 

Social hållbarhet, Välmående, Välbefinnande, Trivsel, Arbetsmiljö, 

Byggnadsfunktioner, Rumsfunktioner 

  

 

 

  

 

 



 
 
 

II 

 



 

 
 

III 

What will the socially sustainable office solutions of the future look like? 
How has the pandemic affected the development of offices in terms of well-being in a 

workplace? 

Degree Project in the Engineering Programme 

Civil and Environmental Engineering 

EBBA JONASSON 

Department of Architecture and Civil Engineering 
Division of Building design 

Chalmers University of Technology 

 

ABSTRACT 

This thesis examines what the office solutions of the future may look like and how the 

pandemic has affected the development of offices. Through literature and interviews 

with knowledgeable employees at NCC, other community construction companies and 

property owners, I have been able to obtain an overview of future office solutions. By 

mapping the needs of office employees, people's well-being in the workplace, historical 

office design and new digital tools, I can have a result on what the office of the future 

may look like. 

The results of interviews and factual literature show that the pandemic has contributed 

to an accelerated development of digital tools and a greater need for physical meetings. 

The study shows, among other things, that the office will more and more be used as a 

social meeting place where common tasks will be performed such as project work and 

joint training. It also shows that there is a great need for many rooms for concentrated 

work and access to good technology to be able to adapt to the rapid development of 

digitalization in working life. It is also important with functions such as good 

ventilation, lighting, and a good acoustic environment. 

The problem with the analysis I have done is that there is no complete research on how 

the pandemic has affected people's working lives, as we are still in the pandemic. 

Results of how people will feel because of teleworking will probably be clearer in a few 

years and so also what kind of needs employees will have in the offices of the future. 

In conclusion, I can state that the office of the future is probably an improved version 

of an activity-based office. An office that prioritizes spatial variation, social places and 

many rooms for concentrated work and project work. 

 

Keywords: 

Social sustainability, Well-being, Healthy environment, Work environment, Building 

functions, Room functions 

 

 



 
 

IV 

Innehåll 

SAMMANFATTNING I 

ABSTRACT III 

INNEHÅLL IV 

FÖRORD VI 

1 INLEDNING 1 

1.1 Syfte 1 

1.2 Mål 1 

1.3 Frågeställningar 2 
1.3.1 Hur kommer framtidens socialt hållbara kontorslösningar att se ut? 2 
1.3.2 Hur har pandemin påverkat utvecklingen av kontor med tanke på 

välmående på en arbetsplats? 2 

1.4 Avgränsningar 2 

1.5 Bakgrund 2 

1.6 Kontorsutformning 3 
1.6.1 Cellkontor 3 

1.6.2 Öppna kontorslandskap 3 
1.6.3 Aktivitetsbaserade kontor 4 

1.6.4 Aktivitetsbaserade kontor - aktuella frågor 4 

1.7 Certifieringar 4 

1.7.1 WELL 5 
1.7.2 LEED Leadership in Energy and Environmental Design 5 
1.7.3 BREEAM Building Research Establishment Environmental Assessment 

Method 5 
1.7.4 Miljöbyggnad 5 

2 METOD 7 

2.1 Litteraturstudie 7 

2.2 Kvalitativ intervjustudie 7 

2.2.1 Semistrukturerad intervju 7 
2.2.2 Nyckelord 8 

2.3 Metodreflektion 8 

3 LITTERATURSTUDIE 9 

4 RESULTAT 14 

4.1 NCC – kontorsutveckling 14 

4.2 MåBra-kontor NCC 14 
4.2.1 Nova – Kontoret för en välmående generation 15 

4.2.2 Kontorshuset MIMO 17 



 

 V 
 

4.3 Intervjustudie 19 

 Intervjuer med NCC 19 
4.3.1 19 

 Övriga intervjuer 23 
4.3.2 23 
4.3.3 Nyckelord 25 

5 ANALYS 27 

5.1 Behov 28 

6 FRAMTIDENS KONTOR? 30 

7 SLUTSATSER 32 

8 BILAGA 1. INTERVJUGUIDE ACADEMIC WORK OCH SPOKEN 

COMPANY 33 

9 REFERENSER 35 
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



 
 

VI 

Förord 

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och skrivs vid institutet Arkitektur 

och Samhällsbyggnadsteknik på Chalmers Tekniska Högskola. Rapporten skrivs i 

sammarbete med NCC Building Sverige och avdelningen Byggnadsdesign på 

Chalmers Tekniska Högskola.   

 

Tack till min handledare Marie Strid på Chalmers för givande insikter och spännande 

diskussioner. Tack till min handledare Madeleine Nobs på NCC Building som gett 

mig ledning och underlag för mitt arbete. Jag vill även tacka alla som jag fått 

möjlighet att intervjua under arbetets gång, ni har bidragit till en stor del av min 

rapports slutresultat.  

 

Göteborg maj 2022 

Ebba Jonasson 

 



 

 VII 
 

  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 





 

 1 
 

1 Inledning 

Distansarbete innebär ofta ökad kognitiv belastning och färre pauser, säger 
Linda Vidar i Sveriges Radios program ”Vetenskapsradion på djupet”. Det väcker 
frågan om hur det ökade distansarbetet påverkar oss och hur vi medarbetare 
skall bli lockade att komma tillbaka till kontoren. Forskningen om hur pandemin 
och därmed ökningen av hemmaarbetet har påverkat individen pågår 
fortfarande. Det är ett högst aktuellt ämne då vi nu mer och mer ska återgå till 
arbete på kontor igen. Hur skall kontor utformas och anpassas för ett hållbart 
arbetsliv? 
 
Den fysiska miljön har betydelse för och inverkan på människors hälsa, 
välmående och prestation (Berlin & Babapour Chaf, 2020). Speciellt viktigt är det 
därför att skapa en bra fysisk miljö på kontoret i och med att där lägger 
medarbetare mycket tid av sin vardag. Forskarna Anne-Marie Hultberg och 
Maral Babapour Chafi vid Institutet för Stressmedicin i Västra Götalandsregionen 
nämner under ett digitalt seminarium att en ny form av arbete kommer bli mer 
aktuellt, det så kallade hybridarbetet (Hultberg & Babapour Chafi, 2022). De 
beskriver hybridarbetet som en kombination mellan att arbeta digitalt på olika 
platser och arbetet på plats på kontorets arbetsplatser. För att ett hybridarbete 
skall kunna fungera krävs fler och bättre platser samt utrustning för att delar av 
arbetsstyrkan skall kunna befinna sig hemma och andra delar på kontoret.  
 
Frågan är vad pandemin har fört med sig för nya eller förstärkta behov. Hur har 
distansarbete påverkat medarbetares välmående och hälsa? Vad behövs för att 
skapa ett framtida hållbart kontor som tillgodoser dagens och framtidens behov?  
 

1.1 Syfte  

Syftet är att ta reda på vad som gör en kontorsbyggnad och dess arbetsmiljö bra 
för medarbetarnas välbefinnande. Syftet är att ta reda på vad som kan komma att 
bli trender inom kontorsutveckling och vad det finns för behov hos anställda för 
att de skall må bra på en arbetsplats. Med detta är även syftet att se hur 
pandemin kan komma att påverka utvecklingen och eventuellt skapa nya behov 
hos människor. För att kunna utföra arbetet krävs en kunskap om historisk 
kontorsutformning lika så som hur nulägets arbetsplatser ser ut. Vad har visat 
sig vara bättre eller sämre och hur har behoven ändrats med tiden och övrig 
utveckling? Syftet är även att se hur välbefinnande skapar en förbättrad social 
hållbarhet för människor på kontor.  
 

1.2 Mål 

Målet med examensarbetet är att undersöka och komma fram till vad för 
komponenter som kan tänkas vara viktiga för välbefinnande och social 
hållbarhet på framtidens kontor. Som en del av att återgå till kontorsarbete från 
distansarbete efter pandemin.   
 



 
 

2 

Målet är även att kunna förmedla information om den förkunskap jag fått genom 
att studera fakta. För att sedan genom samtal, intervjuer och antaganden se hur 
framtiden möjligtvis skulle kunna se ut för kontorsutvecklingen i Sverige.  
 
Detta examensarbete skall kunna användas av NCC, andra byggföretag och 
fastighetsutvecklare för att göra deras arbete lättare vad gäller utveckling av 
kontorsbyggnader. Meningen är att arbete kan användas som en fingervisning 
till hur framtiden kan se ut med hjälp av faktalitteratur och genom samtal med 
sakkunniga. 
 

1.3 Frågeställningar 

1.3.1 Hur kommer framtidens socialt hållbara kontorslösningar att 

se ut? 

1.3.2 Hur har pandemin påverkat utvecklingen av kontor med tanke 

på välmående på en arbetsplats? 

 

1.4 Avgränsningar 

Detta arbete fokuserar på social hållbarhet och välbefinnande på kontor som 
arbetsplats. Därmed tas inte ekonomisk hållbarhet och miljömässig hållbarhet 
upp i lika stor utsträckning. Arbetet kommer fokusera mycket på en 
nulägesanalys för att kunna dra slutsatser för framtidens kontorsbyggnader. 
 
Vid framtagning av nyckelorden har jag valt att prioritera bort vissa saker som 
de intervjuade har pratat om då det inte har varit relevant till det jag undersöker 
i mitt arbete. Som exempel är det många som har pratat om kontorshubbar och 
co-working kontor. Detta ligger lite utanför det jag undersöker och jag har därför 
valt att inte nämna det så ingående. De har även pratat en del om att platsen som 
kontoret ligger på är viktig för välbefinnandet, vilket är en viktig punkt men 
något som jag inte kommer att beröra så mycket i mitt arbete då det ligger 
utanför de byggnadsspecifika, rumsliga och organisatoriska egenskaperna som 
jag valt att fokusera på.  
 

1.5 Bakgrund 

Under många år innan pandemin har det byggts fler och fler aktivitetsbaserade 
kontor  (Hultberg A. , 2022). Pandemin har inneburit att kontorsarbetet har 
utförts mer digitalt och mestadels hemifrån. Det som var aktuellt innan 
pandemin kanske inte fungerar lika bra i nuläget och i framtiden då vi kommer 
återgå till större del arbete på kontor. Men många har blivit bekväma med att 
jobba hemifrån och föredrar det i stället för att komma tillbaka full tid till 
kontoret. Frågan är nu vad det innebär att många inte vill komma tillbaka till ett 
gemensamt kontor. Hur påverkas hälsa, välmående, produktivitet och social 
hållbarhet? Hur skall framtidens kontor utformas för att tillgodose dagens och 
framtidens behov? Resultat och forskning pågår och det finns ännu inga längre 
studier för hur pandemin påverkat arbetsförhållande och produktivitet. Det finns 



 

 3 
 

därför ett behov av att undersöka nuläget och vad som krävs för att skapa ett 
hållbart kontor. Det finns idag många arbetsplatser som ställs inför utmaningen 
att locka tillbaka medarbetarna till kontoret.  
 
Hur skall företag kunna uppfylla de nya behov som uppstått hos människor som 
ett resultat av pandemin och ”jobba hemma”-eran? Hur kan vi skapa 
kontorsmiljöer som uppfyller framtidens sociala hållbarhet på arbetsplatser? 
Vilka aspekter behöver tas med samt vad är det som bidrar och krävs för att man 
vill vara på kontoret i stället för hemma? Vad är viktigt för företagen? Är det 
utveckling på arbetsplatsen, gruppdynamik eller planlösning? Vilket arbete 
utförs på kontoret och hur behöver man anpassa lokalerna till detta? Frågorna 
som uppstått när pandemirestriktionerna upphört är många och visar på de 
olika aspekterna som behöver beaktas. 
 
Den undersökning som presenteras i rapporten har genomförts i samarbete med 
NCC.  NCC har under början av 2022 startat utvecklingen av ett nytt koncept 
kallat ”Hållbara kontor”. I detta koncept skall alla tre hållbarhetsaspekter tas i 
beaktning; ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet, där välmående, trivsel 
och hälsa på kontoret är en del av den sociala hållbarheten. Jag har valt att 
fokusera på den sociala hållbarheten, som kan bidra till NCC utveckling av detta 
koncept. 
 

1.6 Kontorsutformning 

Kontorsarbete uppkom på 1500-talet i Sverige och har utvecklats mycket med 
tiden (Hufvudstaden, u.d.). Från början innebar kontorssysslor främst 
beräkningsarbete av offentliga sektorn, på 1700-talet utvecklades 
kontorsarbetet till att sprida sig till den privata sektorn i och med 
industrialiseringen. I slutet av 1800-talet ökade behovet av administrativa 
uppgifter och kontoret etablerades mer och mer. Under denna tid upptäckte man 
hur yt-effektiv man kan vara med stora kontorslandskap. På 1900-talet började 
det kontor som vi känner till idag som cellkontor växa fram och i sin tur 
utvecklas tillbaka till större kontorslandskap. 
 

1.6.1 Cellkontor 

Ett cellkontor innebär att medarbetarna har ett eget eller delar ett rum med 1-2 
andra medarbetare (Toivanen, 2015). I cellkontor främjar 
koncentrationsförmågan och lämpar sig bra där det krävs en lugn och tyst 
arbetsmiljö. Däremot försämras de spontana mötena med kollegor drastiskt och 
försämrar gemensamt arbete med kollegor.  
 

1.6.2 Öppna kontorslandskap 

Öppna kontorslandskap kan se olika ut till storleken och har olika inverkan på 
arbetslivet (Toivanen, 2015). Ett litet kontorslandskap brukar man tala om ett 
landskap med plats för 4–9 personer, ett medelstort med 10–24 personer och 
stort landskap är allt över 24 personer. 
  



 
 

4 

I de flesta kontorslandskap har man problem med buller och medarbetarna har 
oftare svårt att koncentrera sig på arbetsuppgifter. Däremot gynnas de spontana 
samtalen på arbetsplatsen och lika så kommunikationen inom projekt och 
arbetsuppgifter. Ett öppet kontorslandskap gör också att ytan är lätt att förändra 
i samband med organisatoriska förändringar eller byte av hyresgäster och 
organisation. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kontorslandskap ofta fördelaktiga 
då de tar mycket mindre yta än cellkontor. Här är det desto viktigare att det finns 
bra tillgång till grupprum och samtalsrum för att få arbetsplatsen att fungera.  
 

1.6.3 Aktivitetsbaserade kontor  

Aktivitetsbaserade kontor kan se mycket olika ut beroende på hur 
organisationen ser ut och vilka arbetsuppgifter som utförs (Toivanen, 2015). 
Kontoren är utformade på så vis att det inte finns några bestämda platser och 
landskapet varierar beroende på arbetsuppgift. Tanken är att man skall placera 
sig på den plats som passar för arbetsuppgiften. Det finns ofta ganska många ytor 
för möten med kollegor och landskapen är ofta mycket yt-effektiva. Kontoren är 
utformade så att det skall finnas ca 75% skrivbordsplatser för alla anställda. Här 
räknar man med att många av de anställda befinner sig på andra platser under 
arbetsdagarna.  
 

1.6.4 Aktivitetsbaserade kontor - aktuella frågor 

De aktivitetsbaserade kontoren har etablerat sig mer och mer, speciellt fick 
denna typ av kontor ett uppsving innan pandemin (Hultberg A. , 2022). Frågan är 
nu om det är lika aktuellt att fortsätta bygga om kontorsmiljöer till det 
aktivitetsbaserade kontoret?  
 
Självklart utformas kontorsmiljöer utifrån organisationen och arbetsuppgifterna, 
men kontorslokalers utformning förändras även med trender och ny forskning. 
Många kontor har renoverats till att bli mer aktivitetsbaserade medan en del 
fortfarande är cellkontor eller öppna landskap. Det är också många kontor som 
står inför en förändring till ett mer aktivitetsbaserat arbetssätt. Kommer de 
aktivitetsbaserade kontoren fungera på samma sätt nu efter pandemin som de 
gjorde innan pandemin? 
 

1.7 Certifieringar 

Certifieringar är en metod för att kunna intyga att i detta fall en byggnad uppnår 
vissa specifika krav. För byggnader är det vanligt med certifieringar som 
säkerställer hållbarhetsaspekter vad gäller både under uppförande tiden och 
efter färdigställande av byggnad (Sweden Green Building Council, u.d.). 
Certifieringar kan öka värdet på fastigheten för hyresgäster och ägare, liksom 
höjer förtroendet för de som låter bygga fastigheten. Som Sweden Green Building 
Council säger ”En vinst för er, samhället och miljön”.  
 



 

 5 
 

1.7.1 WELL 

WELL Building är en amerikansk certifiering som syftar till att förbättra 
människors hälsa och välbefinnande inne i byggnader och bebyggda miljöer 
(Sweden Green Building Council, u.d.). Certifieringen innefattar höga krav vad 
gäller luft, ljus, akustik, vatten, tillgång till näringsrik mat, rörelse, mental hälsa, 
termisk komfort, material och samhälle. Den första WELL-certifierade 
kontorsbyggnaden i Norden färdigställdes av Castellum och har än så länge 
uppnått nivå Guld (Castellum, u.d.). Castellum har som ambition att snart kunna 
uppnå den högsta nivån Platinum för denna byggnad.  
 
Det som skiljer sig mellan en WELL-certifiering och de mer etablerade 
byggnadscertifieringarna nedan är att här fokuseras det på ett mindre 
kvalitetsområde och därmed mer ingående i detaljer vad gäller främst 
välbefinnande för individen (Sweden Green Building Council, u.d.). Man brukar 
kalla många av dessa egenskaper för mjuka värden som ofta inte tas i åtanke vid 
andra certifieringar då det är svåra krav att mäta. Det kan vara just dessa mjuka 
värden som är betydelsefullt för människors välbefinnande i byggnader helst för 
en arbetsmiljö som man som anställd ofta spenderar väldigt mycket tid i.  
 

1.7.2 LEED Leadership in Energy and Environmental Design 

Inom LEED certifieringen ställs det krav på plats och transport, hållbar placering, 
effektiv vattenförsörjning, energi och atmosfär, material och resurser, 
inomhusmiljö och innovation (Sweden Green Building Council, u.d.). Denna 
certifiering kan delas ut i fyra olika nivåer beroende på mängden poäng, 
byggnader får utifrån kriterierna. De punkter som berör välbefinnande och social 
hållbarhet på kontor är främst inomhusmiljö, delvis material och att förbättra 
individers hälsa och välbefinnande.  
 

1.7.3 BREEAM Building Research Establishment Environmental 

Assessment Method 

Denna certifiering kommer från Storbritannien och är en miljöcertifiering för 
byggnader som inkluderar ledning, hälsa och inomhusmiljö, energi, transport, 
vatten, avfall, förorening, mark och ekologi, material och innovation (Sweden 
Green Building Council, 2013). Här är det speciellt kriterierna under hälsa och 
inomhusmiljö som berör den sociala hållbarheten och välbefinnande på kontor. I 
hälsa och inomhusmiljö inkluderas dagsljus, termisk komfort, ljudmiljö, luft-och 
vattenkvalitet och belysning. Dessa krav liknar de som finns i WELL-
certifieringen. Om en byggnad är certifierad med BREEAM innebär det att en del 
välbefinnande kvaliteter i byggnader tas i hänsyn i denna certifiering.  
 

1.7.4 Miljöbyggnad 

Byggnader som certifieras med Miljöbyggnad har uppnått kraven inom 
värmeeffektbehov, solvärmelast, energianvändning, andel förnybar energi, ljud, 
radon, ventilation, fuktsäkerhet, termiskt vinterklimat, termiskt sommarklimat, 
dagsljus, inga legionella-bakterier i dricksvatten, loggbok med byggvaror, 
utfasning av farliga ämnen och stommens och grundens klimatpåverkan 



 
 

6 

(Sweden Green Buildning Council, 2019). I denna certifiering är det färre 
punkter som är relevanta just för välbefinnande och social hållbarhet på kontor. 
De punkter som kan vara speciellt relevanta är de som gäller termiskt klimat och 
ljud, ventilation och dagsljus.  
 



 

 7 
 

2 Metod 

Då det är svårt att mäta de mjuka värdena i en kontorsbyggnad som detta 
examensarbete främst fokuserar på. Därför har valet av metod blivit kvalitativ i 
stället för kvantitativ (SurveyMonkey, u.d.). Lika så använder jag mig av att samla 
in åsikter, synpunkter och kunskap som sakkunniga människor besitter inom 
ämnet. Denna undersökningsmetod kan göra att det blir svårare att analysera 
resultaten men däremot gör man en djup undersökning av ämnet.  
 

2.1 Litteraturstudie 

Den litteraturstudie som jag gjort omfattar analys av vetenskapliga artiklar, 
rapporter och information från relevanta webbplatser. Litteraturen studerar jag 
var för sig till att börja med för att sedan sammanfatta de relevanta delar jag 
väljer att använda i min bakgrundslitteratur. Annan litteratur har jag valt att 
underbygga argument med i mitt arbete. För att hitta relevant fakta har jag bland 
annat använt mig av databasen Scopus med sökord så som ”sustainability and 
office and covid” och ”wellbeing and officespaces”.  
 
I min litteraturstudie har jag även tagit del av ett webinarium den 24e februari 
2022. Centrum för forskning om arbete och sysselsättning på Göteborgs universitet 

höll i detta. Där var Nanna Gillberg, forskare vid GRI Göteborgs universitet. Anne-

Marie Hultberg och Maral Babapour Chafi, Institutet för Stressmedicin, Västra 

Götalandsregionen, samt Niclas Lamberg, HR-direktör på Trafikverket medverkade. 

Vid seminariet presenterade forskning och erfarenheter som besvarade 

frågeställningen Framtidens kontorsarbete: Hur skall arbetet organiseras efter 

pandemin? 
 

2.2 Kvalitativ intervjustudie 

Intervjustudierna har jag gjort med främst sakkunniga på NCC. Jag har även haft 
intervjuer med två arkitekter på andra företag som är mycket kunniga inom 
kontorsutveckling. Jag har även haft samtal med en person på Platzer som gett 
sin syn på dessa frågor som fastighetsägare av kontor. Jag har valt att göra en 
kvalitativ intervjustudie då jag ville att de intervjuade svarade utifrån den 
kunskap som de själva besitter. Därav berättade jag övergripande målet med 
intervjun och ställde därefter få öppna frågor för att låta de intervjuade leda 
samtalet (Trost, 2010). 
 

2.2.1 Semistrukturerad intervju 

Den semistrukturerade intervjumetoden som använts i intervjuerna med 
sakkunniga på NCC har utgåtts från ett fåtal övergripande öppna frågor. Målet 
med den semistrukturerade intervjun är att låta den intervjuade få bidra med sin 
kunskap och utgå från sitt kompetensområde (Bilaga 1.). Då intervjuer har gjorts 
med personer som besitter olika typer av kunskap och har olika yrkesroller på 
NCC har intervjuerna sett ganska olika ut. Följdfrågor har sett olika ut för att 
spinna vidare på vad personerna sagt utifrån de relativt öppna frågorna. 



 
 

8 

Inspelning av intervjuer har gjorts där godkännande har getts från den 
intervjuade. 
 
Efter en sammanställning av intervjustudien som utförts har nyckelord 
sammanställts för att senare kunna skapa en sammanvägning från intervjuer, 
vetenskapliga artiklar och andra källor.  
 
Semistrukturerade intervjuer använde jag mig av för att skapa tillfällen för fritt 
samtal och finna de viktiga punkterna utan att styra för mycket åt ett specifikt 
håll och göra intervjuerna så objektiva som möjligt. Ibland styrdes 
konversationerna åt ett håll och åt ämnen som uppsatsen inte skall beröra. Som 
placering av byggnaden och området runt kontorsbyggnaden. Säkerhet och 
trygghet i området runt om byggnader har visat sig vara ett mycket viktigt ämne 
men detta har jag inte heller valt att gå in på i detalj då det ligger lite utanför det 
jag valt att fokusera på. Ämnena är självfallet viktigt för en kontorsbyggnad och 
arbetsmiljön men däremot något som NCC inte alltid kan påverka då de i många 
fall får beställning på kontor på en viss plats eller en viss tomt som skall 
bebyggas. Denna aspekt har därför inte tagits i beaktning i sammanställningen.  
 

2.2.2 Nyckelord 

Bearbetning av intervjumaterialet, kontorskonceptet MåBra där kontoren MIMO 
och Nova inkluderas och litteraturen jag har studerat har jag sammanställt för att 
sedan kunna ta ut ”nyckelord”. Det som de intervjuade har pratat extra mycket 
om har jag markerat för att kunna se samband med andra intervjuer. Jag har 
även tagit fram fakta och litteratur som underbyggt de intervjuades resonemang 
för att stärka argumenten. Jag har kunnat se ett tydligt samband mellan 
majoriteten av intervjuerna i vad de anser är viktiga parametrar för framtidens 
kontor. Jag har även frågat dem vad de ser för kommande trender vad gäller 
kontorsbyggnaders utformning och komponenter som är viktigt för framtidens 
kontor. Efter sammanställning av de nyckelord jag kunde ta ut från intervjuer 
och faktalitteratur, kategoriserade jag dem. Här kunde jag sedan gå djupare in på 
detalj vad som menas med nyckelorden och vad för forskningsunderlag som 
finns. 
 

2.3 Metodreflektion 

Mitt val av att göra en kvalitativ intervjustudie skapar en studie som når svar 
med kvalitet och svar som är underbyggda av kunskap som de intervjuade har. 
Om jag valt att göra en kvantitativ intervjustudie skulle jag behövt ha frågor där 
mindre utvecklade svar krävdes för att kunna hålla en kort intervju (Trost, 
2010). En kvantitativ studie hade också inneburit en större bredd av 
intervjupersoner alternativt göra en enkät. En enkätstudie hade inte gett samma 
möjlighet att fånga de intervjuades kunskap eller öppnat upp för de frågor som 
nämnts ovan.    
 



 

 9 
 

3 Litteraturstudie 

I litteraturstudien har jag fokuserat på litteratur som berör min frågeställning 
och som ger en fördjupad förståelse för olika typer av kontorsutformning. 
Litteraturen skall ge en överblick av vad som är viktigt på en arbetsplats liksom 
var det finns utvecklingsmöjligheter. Jag har även tagit vara på den aktuella 
forskning som finns kring distansarbete och arbetslivet post-covid.   
 
Frisk arbetsplats  
Arbetslivsforskaren Susanna Toivanen beskriver att på en hållbar arbetsplats 
sammanflätas de ekonomiska, miljömässiga och sociala kraven (Toivanen, 2015). 
Kraven tar hänsyn till olika verksamheters behov liksom främjar anställdas hälsa 
och möjliggör en bra arbetsmiljö. 
 
Enligt Toivanen är en frisk arbetsplats den där man kan se låg sjukfrånvaro, god 
fysisk arbetsmiljö, lagom arbetsbelastning och ett bra ledarskap. Men det är även 
kvaliteter så som god ventilation, bra belysning och dagsljus och bra ljudmiljö. Det 
är även viktigt att det finns platser för enskildhet, en genomtänkt miljö som är 
estetiskt bra anpassat för arbetsplatsen. Något som också är viktigt vid planering 
av arbetsplatser är att en god hälsa för de anställda skall kunna tillgodoses. En 
god hälsa bland de anställda syns genom en låg sjukfrånvaro, ökad produktivitet 
och kreativitet. 
 
Toivanens säger att ”Ergonomiska faktorer såsom kontorsmöblers funktionella 
egenskaper, god belysning och ljudmiljö samt bra luftkvalitet och lagom 
temperatur har betydelse för kontorsanställdas hälsa och välbefinnande.” Många 
rumsliga faktorer som att kunna kontrollera ljus och utsikt är kopplat till 
välbefinnande och prestation. Toivanen (2018) beskriver vidare att det kommer 
bli viktigt att skapa bra ljudmiljö, god tillgång till rum för fokuserat arbete och 
möjlighet att dra sig undan till ett visuellt skyddat område. Hon påstår även att de 
bästa kontorslösningarna för människors hälsa är cellkontor eller det som hon 
kallar flexkontor. Flexkontor är mycket likt kontorslandskap men man har inte 
bestämda platser och det finns betydligt mycket fler enskilda rum och grupprum.  
 
Kombikontor är ett annat kontorskoncept som kombinerar det bästa från öppet 
kontorslandskap och cellkontor. Tanken är att cellkontor skall omringa stora 
gemensamma ytor som lämpar sig för grupp, projektarbete och även spontana 
sociala möten med kollegor. En nackdel med dessa kontor är att de ofta är 
mycket ytkrävande och därmed dyra.  
 
I den litteraturstudie Toivanen genomfört har hon funnit forskning som visat att 
den kognitiva belastningen ökar betydligt vid arbete i öppet kontorslandskap i 
jämförelse vid koncentrationstunga arbetsuppgifter som utförs i enskilt rum. Det 
är främst på grund av buller som den kognitiva belastningen ökar kraftigt i stora 
kontorslandskap.  
 
I boken beskrivs också hur välbefinnandet och anställdas hälsa är bättre då de 
anställda har högt inflytande över sina arbetsuppgifter. När medarbetarna får 
välja när, var och hur arbetet utförs bidrar det till ökat välmående. I flexkontor är 



 
 

10 

det ofta lättare att kunna bestämma mer själv över sin arbetsdag. Det som ses 
som en fördel med kontorslandskap är att de ofta är mycket anpassningsbara till 
förändringar och ombyggnationer. Kontorslandskap kan därför vara lämpligt för 
vissa verksamheter som är i behov av att vara föränderliga och hållbara för 
framtiden.  
 
Forskning presenteras av Toivanen visar att anställda som arbetar i 
kontorslandskap med fler än sex personer har dubbelt så många 
sjukfrånvarodagar än medarbetare som sitter i cellkontor. Forskare konstaterar 
därmed att arbetsgivare spenderar mycket pengar på sjukskrivningar och att det 
kan löna sig att investera i mindre kontorslandskap och arbetsrum genom att 
färre personer är sjukskrivna.  
 
Toivanens beskriver också att forskningen visar att framtidens utmaningar för 
kontor är hur man skall hantera globaliseringen och tillgodose möjligheter för ett 
gränsöverskridande arbetsliv. Lika så möjliggöra digitaliseringen och tydliga 
krav på den enskilda arbetstagaren. Hon ser också att framtidens arbetsplatser 
kommer i framtiden kräva öppna kontor som samtidigt erbjuder möjlighet till 
enskildhet. Ny teknik krävs för hybridmöten och för att tillgodose gränslöst och 
flexibelt arbetsliv. Det finns även litteratur som påstår att det är problematiskt 
med de öppna kontorslandskapen och riktar mycket kritik till byggbranschen 
säger Toivanen.     
 
Sjukfrånvaro och kontorsutformning 
Christina Bodin Danielsson är arkitekt och forskare inom möte mellan 
människor och miljö (Kungliga tekniska högskolan, u.d.). Hon har visat att 
sjukfrånvaro hänger samman med olika typer av kontorsutformning där öppet 
kontorslandskap, främst medelstora landskaps ses bidra med mest sjukfrånvaro 
bland medarbetare (Danielsson, 2015). Kombikontor visar sig ha lägst 
sjukfrånvaro tillsammans med cellkontor. Tätt därefter kommer delade rum och 
Flexkontor. Alla typer av kontorslandskap har alltså betydligt högre sjukfrånvaro 
än cellkontor, flexkontor och kombikontor.  
 
Välmående och prestation  
Det som teknologie doktor Maral Babapour Chaf och docent Cecilia Berlin i 
denna litteratur kallar för friskfaktorer inom området fysisk arbetsmiljö är de 
faktorer som hamnar någonstans mellan välmående och prestation (Berlin & 
Babapour Chaf, 2020). En frisk arbetsplats är en arbetsplats som gör att 
medarbetarna är nöjda, känner välmående, finner komfort, återhämtning och 
engagemang på arbetsplatsen. En frisk arbetsplats är även där de anställda är 
produktiva, kan vara kreativa och känner sammanhållning. Några saker som 
indikerar en hälsosam arbetsplats är också minskad stress, minskad fysisk 
belastning och likande faktorer. Bevis på friskhet som kan komma från den 
fysiska miljön kan även vara låg kognitiv belastning hos de anställda och en 
hälsosam organisation. 
 
Castellum medarbetarundersökning 
I en undersökning som Castellum utfört under första pandemiåret, år 2020 
undersöks hur svenska kontorsanställda ser på framtidens kontor. Den största 



 

 11 
 

anledningen till att människor vill återgå till arbete på kontor i framtiden är 
möjligheten att vara social och interagera med kollegor (Castellum, 2020). En 
annan aspekt som kontorsanställda anser är viktigt med kontoret är 
miljöombyte, möjligheten till mötesrum och teknik. Undersökningen visar även 
att det som är mindre bra med arbete på kontor handlar om de anställdas 
livspussel, så som bland annat pendling och tidsbrist. De allra flesta vill i 
framtiden kunna jobba delvis hemma och delvis på kontor under en normal 
arbetsvecka.  
 
Castellum ser att framtidens kontor kommer fokusera på en hybridlösning 
mellan ett öppet landskap och enskilda rum, där fokus kommer ligga på 
flexibilitet. De flesta är överens om att kontoret skall vara en social samlingsplats 
men svaren skiljer sig mellan åldersgrupper angående hur det sociala samspelet 
skall fungera. Den unga generationen föredrar ett öppet landskap medan 
majoriteten (övriga) föredrar att sitta i mindre rum tillsammans med sina 
närmsta kollegor.  
 
Det tjänsteutbud som de anställda värdesätter högst är tillgång till 
kompetensutveckling, friskvård och hälsa. De nämner även i undersökningen att 
framtidens kontor kommer att lägga mer resurser på att se till människors 
behov, hälsa och innovation för att detta i sin tur leder till ett större engagemang 
och kunskapstörst på arbetsplatsen. De tar här upp att WELL-certifierade kontor 
och co-working-kontor är två metoder som gör dessa saker möjliga på en 
arbetsplats.  
 
Hjärnforskaren Katarina Gospic förklarar i en intervju att framtidens kontor 
inom fem till tio år kommer att kräva en konstruktion för att uppfylla det sociala 
behov som finns hos medarbetare. Det kommer vara viktigt att skapa platser 
som gör att människor mår bra och kan arbeta effektivt. Digitala möten är redan 
idag en stor del av arbetslivet men Gospic menar att digitaliseringen längre fram 
kommer innebära att vi träffas i digitala rum med avatarer/robotar. De gör att vi 
kan känna varandras fysiska närvaro eller utföra en fysisk syssla trots att vi inte 
befinner oss på platsen. Gospic förklarar vidare att kontorsutformning redan nu 
fokuserar på hälsa, innovation och lärande samt att det fortsatt kommer vara 
aktuellt.  
 
Gospic pekar även på utomhusmiljöernas betydelse som ökar människors 
psykiska välmående och minskar stresshormoner. Det är även många andra 
källor som visar på att grönområden och utomhusmiljöer har en positiv inverkan 
på människors välmående (Collins, Haase, Heiland, & Kabisch, 2022). Gospic 
berättar att hon tycker en arbetsplats bör erbjuda olika rum med olika typer av 
lösningar. Hon menar även på att ingen hjärna, ung som gammal klarar av att 
arbeta i en miljö med konstanta störningsmoment därmed behöver det finnas 
stor tillgång till ostörda arbetsrum. Avslutningsvis konstaterar Gospic att hon 
tror att kontoret behöver ta hänsyn till alla sidor hos människor för att inspirera 
och hålla medarbetare friska. Hon tror definitivt att distansarbete kommer finnas 
kvar som en naturlig del i arbetslivet men att kontoret fyller en viktig funktion. 
  
 



 
 

12 

Det gränslösa arbetslivet 
Samhällsvetenskapsforskaren Nanna Gillberg ser två starka trender i det 
digitaliserande arbetslivet vilka är Flexibilisering och Individualisering och 
informalisering (Gillberg, 2022). För Gillberg betyder flexibilisering att skapa en 
arbetsmiljö som är flexibel vad gäller distansarbete och arbete på kontoret. Det 
som jag tar med mig av vad Gillberg berättar om individualisering och 
informalisering är att mer ansvar läggs på individen vid mer distansarbete. Det 
aktivitetsbaserade kontoret menar hon sätter ännu lite mer press på 
medarbetarna att vara sociala på gott och ont.  
 
Nanna Gillbergs framtidsspaningar om kontorsarbete handlar om att hon som 
många andra se att många vill fortsätta jobba på distans men inte hela 
arbetsveckan. Arbetsgivare är inte heller helt positivt inställda till fortsatt 
distansarbete. Kreativitet och sociala relationer är de saker som inte fungerar 
bra vid distansarbete. Hon ser att koncentrationskrävande uppgifter gärna görs 
på annan plats än kontoret. Framåt krävs att flera perspektiv tas hänsyn till på 
kontoret, det kan vara klimat, psykosocial hållbarhet, rättvisa, balans i arbetsliv 
och fritid och även anpassning för individen. Framåt kommer krav på flexibilitet 
vara viktigt i samband med krav på tydlighet i organisationen.  
 
Trafikverket 
I presentationen som hölls av HR direktören på Trafikverket, Niclas Lamberg 
berättade han om hur Trafikverket utvecklar sina kontor för idag och 
morgondagen (Lamberg, 2022). Han tar upp hur de vill göra kontoret till en 
kreativ och energifylld arbetsplats, skapa flexibilitet och balans mellan arbetsliv 
och fritid. De vill även med kontorsutvecklingen möjliggöra för att kunna nå 
klimatmålen och minska klimatpåverkan och nyttjande av statliga medel. 
 
De utgår från fyra olika utvecklingspunkter, den första är Justering som innebär 
att alla kontor skall uppdateras utifrån behov och utifrån riskbedömningar. Som 
ett exempel finns det fyra olika zoner lämpade för olika typer av arbete. Dessa är 
Nytänket, Justering, Upplevelsen och Digitala upplevelsen. Nytänket innebär att 
det skall finnas platser för gäster och distansarbetare som kommer in till 
kontoret. Upplevelsen innebär att det kommer finnas några utvalda kontor som 
erbjuder konferensanläggningar där de anställda kan träffas fysiskt. Digitala 
upplevelsen innebär att skapa förutsättningar för bra hybridmöten.  
 
Arbetsmiljöutmaningar och möjligheter i hybrida arbetssätt 
Under presentationen om hybrida arbetssätt beskrev doktor Maral Babaour 
Chafi och docent Ann-Marie Hultberg hur nya behov växer fram i och med att fler 
digitala verktyg används på jobbet (Hultberg & Babapour Chafi, 2022). Hybrida 
arbetslivet kräver också nya kontorslösningar och nytt ledarskap på en 
arbetsplats. Babapour Cahif och Hultberg listar några viktiga saker som kommer 
vara viktiga framöver på kontoret:  

• Lösningar bör anpassas för olika behov, arbetsuppgifter och 
organisatoriska förutsättningar. 

• Involvering av anställda i processen 
• Prova sig fram  
• Utvärdera effekterna av förändringar 



 

 13 
 

• Justera och fortsätta utveckla lösningarna 
• Tillvarata lärdomar  

 
P1 Vetenskapsradion på djupet: Distansarbetets slitage på våra hjärnor 
I radioreportaget pratar Linda Vidar och Alexander Wilczek om hur 
distansarbete ökar det kognitiva slitaget hos medarbetare (Vidar & Wilczek, 
2021). Då anställda sitter i många videomöten exponeras de mer för andras 
blickar och man känner sig mer iakttagen. Man pratar även mycket högre än 
normalt vid videosamtal. Man kan inte heller använda kroppsspråket lika mycket 
och därmed blir samtal med andra mer ansträngande. De berättar att den 
kognitiva belastningen ökar med ungefär 80% vid distansarbete. Däremot ökar 
ofta koncentrationen och effektiviteten vid möten på distans. Även om det kan 
ses som något positivt så menar Vidar och Wilczek att de små naturliga pauserna 
minskar kraftigt och därmed försvinner den viktiga återhämtningen och stressen 
ökar hos medarbetare. Detta kan i sin tur leda till stressproblematik, 
stresskänslighet och utmattningssyndrom. Man kan räkna med ca 28 timmar 
övertid i månaden för de som distansarbetar. Denna övertid kan komma att bli 
ett problem lika så nu som om några år för medarbetare som distansarbetat. Just 
därför menar Vidar på att det är viktigt att återgå mer till arbete på kontoret.  
 
 

 

 

 
 



 
 

14 

4 Resultat 

Först presenteras det koncept och de projekt som NCC i skrivandes stund håller 
på att utveckla, som fokuserat mycket på hållbarhet och välmående för 
nybyggnation av kontorsbyggnader. Därefter presenteras den intervjustudie som 
jag har genomfört med medarbetare inom NCC. Dessa kompletterats med 
arkitekter från andra företag, lika så en intervju med en medarbetare på ett 
fastighetsbolag. För att få en bredare kunskapsinsamling har jag valt att intervjua 
personer som verkar inom olika skeden och har olika roller i nybyggnadsprojekt.    
 

4.1 NCC – kontorsutveckling 

På NCC Building skall Madeleine Nobs som chef för hållbar affärsutveckling 
tillsammans med sina kollegor utveckla ett nytt kontorskoncept som kallas 
”Hållbara kontor”. Konceptet skall ligga till grund för kunder till NCC som 
kommuner, Castellum och Platzer som vill beställa eller köpa kontorsbyggnader 
av NCC. Målet med konceptet är att göra det lätt för kunder att beställa ett bra 
och hållbart kontorskoncept lika så att vid försäljning av nybyggda kontor är 
attraktivt för kunden.  
 

4.2 MåBra-kontor NCC 

MåBra-kontor är ett koncept utvecklat hos NCC Property Development. I MåBra-
kontor fokuseras mycket på välbefinnande för de som arbetar på kontoren. För 
att uppnå kriterierna, som skiljer sig från projekt till projekt, för ett MåBra-
Kontor krävs inte minst rumsliga egenskaper som anses positiva för välmående. 
Även placeringen av byggnaden är viktig bland annat ska det finnas bra 
förbindelser med kollektivtrafik och ha nära till något typ av centrum för att 
skapa möjligheter för medarbetare att få ihop sitt livspussel.  
 
I en intervju med en medarbetare på NCC Property Development som har varit 
med och utformat konceptet så är MåBra-konceptet ett föränderligt koncept 
utifrån förutsättningar och ändamål för den planerade kontorsbyggnaden. För 
att kunna anpassa konceptet på bästa sätt till kundens behov brukar NCC hålla 
workshops där de diskuterar sju olika områden och hur de kan anpassa 
byggnaden för att uppfylla kundens krav. Kontorskoncepten Nova i Solna och 
MIMO i Mölndal är de första utvecklingsprojekten som utgått från MåBra-
konceptet.  
 
Många delar av MåBra-konceptet berör delar av det som en WELL-certifiering 
innebär. Efter att NCC försökt att WELL-certifiera ett projekt men insåg att det 
skulle bli både mycket dyrt och i vissa fall svårt på grund av mängden krav, valde 
de att inte fortsätta med certifieringen i andra projekt. Enligt en representant 
från NCC Property Development är det därför NCC valt att satsa ännu mer på 
MåBra-konceptet för att det har möjligheten att vara mycket billigare och 
förhoppningsvis tydligare än certifieringen.   
 



 

 15 
 

4.2.1 Nova – Kontoret för en välmående generation 

Kontorsbyggnaden Nova vid Järva Krog norr om Stockholm, är under 
uppbyggnad med förväntat tillträde 2023 (NCC, u.d.). Kontoret är utformat för 
att främja välmående och en personlig arbetsmiljö där de utgått från en 
aktivitetsbaserad planlösning. Målet med detta MåBra-kontor är att de anställda 
skall känna sig som hemma när de är på kontoret. En annan viktig aspekt av ett 
MåBra-kontor är att det är flexibelt för organisatoriska förändringar. Därför har 
Nova satsat på flexibla installationsgolv och så kallade systemväggar.  
 
Projektet har som ambition att nå BREEAM-certifieringen excellent, vilket är den 
näst högsta nivån inom certifieringen. När Nova står färdigt kommer det bestå av 
10 000 kvm uthyrningsbar yta i form av främst kontor, men även handelsytor i 
bottenplan. 
 
MåBra-kontoret har ett antal punkter som är extra viktiga för att uppnå 
välmående för medarbetare. För Nova är dessa: Flexibilitet, Uterum, Träning, 
Ljus, Ljud och Luft. Alla våningsplan har sin egen balkong för att skapa ett 
naturligt miljöombyte och göra utomhusmiljön lättillgänglig för alla i byggnaden. 
Fokus har varit på att utforma en arbetsmiljö med positiva intryck, former, 
närvarostyrd belysning, stora fönster för naturligt ljusinsläpp och god 
ljudprestanda för att möjliggöra fokuserat arbete. I Nova har de även prioriterat 
ett välutvecklat ventilationssystem med låga koldioxidvärden för att öka den 
kognitiva förmågan hos medarbetarna. Med underlag från forskning både från 
Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Harvard University i USA, har de 
valt att utforma ett välanpassat ventilationssystem då forskningen visat att ett 
behagligt inomhusklimat bidrar till bättre prestation och lägre sjukskrivningar.  
 
På projektets egen hemsida beskriver dem att träning är en viktig del av 
kontorskonceptet Nova, de erbjuder inget eget gym eller motionsrum däremot 
finns det många motionsanläggningar och promenadstråk i närheten. Det finns 
omklädningsrum och duschar i byggnaden för att underlätta och uppmuntra till 
fysisk aktivitet.  
 



 
 

16 

 
Figur 1. Planritning Nova, utformning för välmående. 

 

 
Figur 2. Visualisering öppen yta för enskilt arbete och grupparbete. 

 
 



 

 17 
 

 
Figur 3. Visualisering av terrass (uterum) som kommer finnas på alla våningsplan. 

 

4.2.2 Kontorshuset MIMO 

Kontorshuset MIMO som skall byggas i centrala Mölndal har målet att bli ett 
MåBra-Kontor. MIMO förväntas stå inflyttningsklart 2024 (NCC, u.d.). Här 
fokuseras det på likande mål som hos Nova men med en lite annorlunda nisch 
anpassat för förväntad hyresgäst. Plats för eget arbete, Välkomnande reception, 
Plats för kreativitet, Drömlobbyn, Out of office året om och Plats för samarbete är 
främst de nyckelord som MIMO kommer fokusera på. Luft, ljud och ljus är även 3 
viktiga aspekter MIMO tagit i beaktning. MIMO kommer att bestå av 40 000 kvm 
uthyrningsbar yta som största del kontor och lite handel.  
 
För MIMO kommer fokus vara att just göra en arbetsplats där människor mår 
bra, för att minska personalomsättningen, öka lönsamhet och prestation. NCC 
påstår att genom utformning och komponenter skall de kunna skapa goda 
förutsättningar för detta. Målet är att kunna skapa en miljö som gör det lätt och 
naturligt att bygga en bra företagskultur.   
 
När NCC utvecklat kontoret MIMO har Susanna Toivanens forskning legat till 
grund för utformning och kundanpassning av lokalerna (NCC, 2022). Toivanens 
forskning visar bland annat att genomtänkta arbetsmiljöer ger friskare 
medarbetare, ökad produktivitet och bättre kundrelationer. Byggnaden är även 
BREEAM-certifierad och använder sig av NCC:s så kallade Hållbara Hyresavtal 
vilket inkluderar miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Miljön runt 
omkring kontorsbyggnaden är även viktig liksom för alla MåBra-kontor 
(Kallberg Walldén, u.d.).  
 



 
 

18 

 
Figur 4. Planritning MIMO, exempel på hur olika våningsplan kommer se ut. 

 

 
Figur 5. Visualisering av terrass där möjlighet för arbete, sociala möten och träning skall kunna utföras. 



 

 19 
 

 
Figur 6. Visualisering av en öppen yta som möjliggör sociala möten liksom arbete. 

 

4.3 Intervjustudie 

I intervjustudien har jag bland annat intervjuat några olika affärschefer på NCC 
som är verksamma i olika delar av Sverige liksom även är verksamma inom olika 
typer av byggnader, exempelvis kontor och bostäder. Två olika arkitekter från 
olika företag har även intervjuats för att få olika perspektiv och synvinklar på 
frågeställningarna. 
   

4.3.1 Intervjuer med NCC 

Affärschef A, NCC Buildings 
I samtal med en affärschef på NCC Buildings framkom det att denne inte arbetar 
så mycket med just kontor men att denne trots det kan se lite nya trender. I 
samtalet pratade vi mycket om en flexibel kontorsmiljö som lockar medarbetare 
till arbetsplatsen. Affärschefen ansåg att öppna kontorslandskap inte är att 
föredra på hennes arbetsplats. Aktivitetsbaserade arbetsplatser såg hon som en 
bra trend som kommer locka medarbetare till att mötas på kontoret. Det är också 
viktigt att tänka ännu mer på buller och ljudmiljö på arbetsplatsen samt att det 
finns många rum för fokus och en i allmänhet stressfri arbetsmiljö. Den 
intervjuade poängterade också hur denne personligen tror att det kommer vara 
viktigt med sociala ytor, kreativa rum och mötesrum som är lämpade för 
hybridmöte där det skall finnas teknik som gör det möjligt att både vara där 
fysiskt och digitalt. Hon tror även att framtidens kontor kommer vara mindre till 
ytan, då det förmodligen inte kommer vara full beläggning på kontoret på samma 
sätt som ett resultat av pandemin.  
 
Ett samtal som stack ut mer under intervjun var att skapa ytor som är anpassade 
för projekt. Beroende på vad för organisation och typ av arbete som kommer 
utföras på kontoret finns ett mer eller mindre stort behov av projektanpassade 
rum. Utgående från hennes arbetsplats där de ofta jobba projektbaserat ansåg 
hon att det var viktigt att prioritera rum som gynnar detta arbetssätt. Den 
intervjuade nämnde också att det säkert kommer bli mer och mer viktigt att det 
finns tillgång till gym, massage och annan friskvård i nära anslutning till kontoret.  



 
 

20 

 
På frågan om hur hon tycker att WELL-certifiering fungerar och om det är något 
som hon tror kommer bli viktigt i framtiden svarar hon att hon tror att det 
kommer skapa större nytta och ett större värde för kunden genom att NCC själva 
skapar en certifiering gällande de punkter som en WELL-certifiering tillgodoser.  
 
Affärschef B, NCC Buildings  
Under intervjun med en av affärscheferna på NCC tog hon upp intressanta saker 
som hon såg som extra viktigt inom kontorsutvecklingen, framför allt 
placeringen av byggnader. Det ser jag som en intressant aspekt men denna 
rapport kommer inte gå in på djupet i den frågan. Affärschef A nämnde också hur 
viktigt hon ansåg det vara med att främja kreativitet på arbetsplatsen, att 
använda kontoret mer yteffektivt och att det skall finnas bred tillgång till andra 
tjänster i huset eller området så som gym, kemtvätt, restaurang och café.  
 
Hon betonar också att hon tror att kontoret kommer bli mer av en social 
mötesplats och en plats för att samla på sig nya intryck och idéer. Hon skulle själv 
gärna vilja se att det erbjuds fler föreläsningar och gruppsammankomster på 
kontoret. Lika så är det viktigt att kontoret blir en plats där många tekniska 
lösningar finns och värdefulla resurser för att möta behovet av digitaliseringen. 
Dessa faktorer tror hon skulle kunna dra folk till kontoret mer och mer efter 
pandemin. Hon säger också vid upprepande gånger hur viktigt hon tycker det är 
att det är trevligt på arbetsplatsen, vilket jag tolkar som att välbefinnandet på 
arbetsplatsen är en viktig aspekt.  
 
I samtalet pratar vi även om flexibel installation och hur det kan hjälpa till att 
göra kontoret föränderligt och anpassas till behov. För att lyckas med ett hållbart 
kontorskoncept tror hon också att det bör vara mycket anpassat till målgruppen 
och kunna vara applicerbart och föränderligt till specifika krav.  
 
Affärschef C, NCC Buildings  
I samtal med ytterligare en affärschef på NCC fokuserade samtalet på hur trivsel 
är viktigt för att medarbetare skall vilja gå till kontoret. Den intervjuade 
poängterar även att det är viktigt att arbetsplatsen är anpassad till 
organisationen och de som skall utnyttja lokalerna.  
 
Han berättar att han upplever att arbetslivet är för mycket styrt mot videomöten 
digitalkommunikation och att det därför finns för lite tid för reflektion. Det blir 
en tråkigare vardag enligt honom när man har så få fysiska möten och få 
naturliga pauser. Därför ser han att det krävs någon typ av förändring i 
kontorsutvecklingen. Som att göra det möjligt att hitta till en balans mellan 
digitala möten och fysiska möten med människor. Han tycker också därför att det 
är viktigt med enskilda rum för fokus och även bra sociala platser på kontoret. 
Han tar även upp att det är viktigt att utbilda ledare inom hur distansarbete och 
arbete på kontor skall förhålla sig till arbetsmiljö nu efter pandemin.  
 
Projektutvecklare, NCC Buildings  
I samtal med en projektutvecklare på NCC framkom att hon tyckte det viktigaste 
för framtidens kontor är att fokusera på vad för hyresgäster som kommer befinna 



 

 21 
 

sig i lokalen. Det är också viktigt att tänka på vad kunden/beställaren vill ha och 
hur de tror sig skall använda lokalerna och vilka de kommer vilja ha som 
hyresgäster även längre fram i framtiden. Att prioritera i kontorsutvecklingen är 
även att se över hur kunderna vill arbeta samt vad de har för visioner och krav på 
sina byggnader. Hon ger ett exempel på hur fastighetsförvaltaren Castellum 
jobbar med liknande frågor. De vill exempelvis utforma sina kontor så att de är 
uthyrningsbara. De fokuserar inte minst på uthyrningsbarheten utan även på 
nyttjandegraden, miljöcertifieringar och social hållbarhet.   
 
Projektutvecklaren pratar även om att det kan bli mer och mer aktuellt att bygga 
för en flexibel framtid så som att kontoret skall kunna byggas om till exempelvis 
bostäder.   
 
Hållbarhetsstrateg/Gruppchef Miljö, NCC Buildings  
Under intervju med Gruppchef miljö på NCC tas många saker upp bland annat 
hur pandemin skyndar på utvecklingen av kontor. Däremot anser hon att man 
inte kommer se effekterna av pandemin förens om några år. Man kan dock se 
redan nu att pandemin har bidragit till mer medvetenhet kring social hållbarhet 
och problematiken vad gäller kontrollering av arbetsmiljö.  
 
Den intervjuade menar att i framtiden kommer miljöcertifiering av byggnader 
vara en förutsättning för projektet  och att det kommer bli ännu mer aktuellt 
med flexibilitet, nya digitalt lämpade rum och installationsgolv som skall göra det 
möjligt att ändra syftet med lokalen, omfördela ventilation eller förse rum 
mer/mindre digital utrustning (Giha - Golvsystem, u.d.).   
 
Tydliga trender som den intervjuade även ser blir tydligare är att tillgång till 
gym, duschar, handel, belysning och trygghet i området kommer vara viktigt för 
att få människor att komma tillbaka till kontor efter pandemin. För att öka 
nyttjandegraden och även bidra till att öka tryggheten i området ser den 
intervjuade att en potentiell lösning kan vara att hyra ut lokalerna efter 
kontorstid till andra verksamheter. Hon ser däremot att det är en lång väg till att 
det kan bli helt möjligt på grund av säkerhet och lagar.  
 
Verksamhetsutvecklingschef, NCC Property Development  
Verksamhetsutvecklingschefen på NCC PD berättade att han jobbade mycket 
med utvecklingsfrågor som rörde miljö, ekonomi och social hållbarhet. Han 
berättade att MåBra-konceptet främst är ett säljande koncept som gör det lätt för 
kunden och beställaren att förstå vad för värden som NCC jobbar med inom 
kontorsutveckling. Han berättar även hur NCC jobbar mycket med andra sociala 
och finansiella mål. Som exempel grön finansiering och EU:s nya taxonomi som 
bidrar till att skapa hållbara byggnader. Vad gäller välmående och social 
hållbarhet för kontorsbyggnader berättar han att de har interna målsättningar 
om att motverka att platser blir öde på kvällarna och att det känns säkert i 
områden där NCC bygger kontor. 
 
Hållbarhetschef, NCC Infrastructure  
I samtal med en hållbarhetschef inom branschen pratade vi mycket om hur 
viktigt det är med de sociala mötena på jobbet. Hon förklarade att hon tyckte det 



 
 

22 

var viktigt att göra det byggnadstekniskt möjligt för stora möten och naturliga 
vägar där man möts under arbetsdagen. Vi pratade en del om hur de stora öppna 
kontorslandskapen egentligen enbart är en lösning för att spara pengar och 
utrymme men att detta inte bör vara en aspekt som slår högre än välbefinnandet. 
Att utforma bra kontorslokaler blir även en ekonomisk vinst i slutändan då 
förhoppningsvis färre personer byter jobb på grund av arbetsmiljön.  
 
Hon tycker att det som behöver utvecklas på kontor som en del av resultatet av 
pandemin främst är de sociala platserna och att organisationen/företaget bör 
vara flexibla vad gäller distansarbete men även ställa lite krav på fysisk närvaro 
för att få sammanhållning inom organisationen. Hon tycker att det borde finnas 
mer lagkrav på kontorsbyggnader vad gäller innovationer, cirkularitet och 
flexibilitet för att inte några kontorslokaler skall hamna efter i utvecklingen. Även 
hållbarhetschefen nämner hur det skulle vara bra att kunna utnyttja lokalerna 
efter arbetstid, så som att använda ytorna till spellokaler eller liknande. Hon 
pratar även om hur mycket arbete görs gruppvis och att kontoren borde vara 
mer utformade för grupparbete/projektarbete.  
 
Hållbarhetsstrateg, NCC Buildings   
Under intervjun med hållbarhetsstrategen på NCC tog hon upp mycket kring att 
det är viktigt att anpassa installationsutrymmen för förändring, så som 
installationsgolv. Då finns det möjlighet till att förändra lokalerna till andra 
ändamål, så som mindre rum, dela av lokalen för mindre organisationer eller 
bostäder. Hon ser även att det förhoppningsvis inte skall behöva byggas nya 
kontorsbyggnader. Hon ser att det finns stor potential till att förändra och bygga 
om nuvarande lokaler.  
 
Hon har märkt att medvetenheten om välbefinnande på arbetsplatsen har blivit 
större och mer påtaglig efter att distansarbete blivit mer utbredd.  
 
Produktionschef, NCC  
I intervjun berättade produktionschefen hur hon tycker att dagens kontor ofta är 
för stora och outnyttjade. Då hon och många av hennes kollegor ofta jobbar ute 
på annan plats utnyttjas inte deras platser på kontoret och står därmed tomma. 
Hon anser att ett välfungerande mindre aktivitetsbaserat kontor hade fungerat 
bättre i hennes organisation. Däremot så tror hon att det är många som tycker det 
är otäckt och främmande med aktivitetsbaserade kontor och tänker därför att en 
mellanväg hade fungerat bra. Behålla en del av cellkontoren men att inte ha en 
fast plats/rum hade kanske varit en bra lösning för utifrån deras situation.  
 
Produktionschefen tycker även att kontoret mer och mer bör användas som en 
social samlingsplats och skapa bättre lokaler för stora konferenser, seminarium 
och hybrida möten.  
 
Marknadsansvarig, NCC Property Development  
Marknadsansvarig på NCC PD beskrev att en stor förändring vad gäller kontor 
skedde redan innan pandemin däremot har pandemin snabbat på utvecklingen 
ännu mer. Hon beskriver att det är viktigt att utforma arbetsplatsen för att den 
skall vara attraktiv för medarbetare. Arbetsplatsen berättar mycket om hur en 



 

 23 
 

organisation eller företag bedriver sin verksamhet och kan därför användas som 
ett verktyg att attrahera talanger och även behålla medarbetare. Nu mer än 
någonsin krävs ett uppsving av kontor för att locka tillbaka medarbetarna till 
den fysiska arbetsplatsen säger hon. Hon tror att det kommer vara viktigt att 
lägga energi på hög servicegrad i byggnaden och i området, så som gym, affärer, 
restaurang och café. Hon berättar också att det är viktigt med utemiljö och att 
målet är att göra utemiljö så tillgängligt som möjligt vid kontorsbyggnader. Hon 
nämner att just WELL-certifiering tror hon inte kommer användas så mycket i 
framtiden just på grund av att den är dyr och att en BREEAM-certifiering lämpar 
sig bättre på den svenska marknaden. MåBra-konceptet ser hon är bra för att 
visa medvetenhet och kan lämpa sig bättre än en WELL-certifiering.  
 
Hon delar med sig av vad hon och branschkollegor samtalat om på ”Stora 
Kontorsdagen”. De pratade om att det är många som är missnöjda med 
aktivitetsbaserade kontor och att stora kontorslandskap inte fungerar någonstans 
även vid aktivitetsbaserat. Man ser också att det kommer behöva byggas mer ytor 
för fokuserat arbete och små grupper (ca 4 personer). Det är även viktigt att alla 
rum eller åtminstone en stor del av rummen är lämpade för hybridmöten.  
 

4.3.2 Övriga intervjuer 

Arkitekt, SWECO  
Under mitt samtal med en mycket kunnig och insatt person inom ämnet 
Framtidens kontor på Sweco fick jag en mycket bra presentation av vad de 
kommit fram till och vad de ser för framtidsutsikter för mer hållbara kontor. Det 
har genomförts en stor intern kartläggning på Sweco som inte minst kommit 
fram till att framtidens kontor skall vara inkluderande och attraktiv samlingsplats 
för medarbetarna utan även att arbetsmiljön skall främja effektivt arbete. Det 
som främst togs upp under samtalet var värdet av att prioritera den sociala 
mötesplatsen, flexibilitet och det nya gränslösa arbetslivet. Några viktiga punkter 
som också togs upp var hälsa, grönområde och digitalisering där många punkter 
härstammar från WELL-certifiering.  
 
Hon nämnde även att en viktig utvecklingspunkt är arbetsmiljölagstiftning och 
även hur man skall tillhandahålla stöd för den psykiska hälsan på en arbetsplats. 
Framfarten av att erbjuda en hälsobaserad arbetsplats har visat sig där bland 
annat ett stort kontorsprojekt för Öresundskraft håller på att färdigställas. Här 
har de prioriterat att man skall kunna aktivera sig fysiskt på arbetstid. De har 
planerat att bygga utomhuspaviljonger som är uppvärmda där det finns 
utomhusarbetsplatser.  
 
En tydlig trend som arkitekten på Sweco ser är att det kommer bli viktigt att 
kunna anpassa lokalerna till grupp och projektarbete. Hon nämner även den 
amerikansk studie av Anita Williams Wooley som handlar om att om alla i en 
arbetsgrupp kommer till tals och kompletterar varandra blir gruppens IQ 
betydligt högre än en individs (Williams Wooley, Aggarwal, & Malone, 2015). 
Hon förespråkar därför hur värdefullt det är att främja grupparbetet på en 
arbetsplats. I samband med detta tog hon upp Nobelpristagaren i fysik 2004 där 
vinnaren David Gross nämner att “Teorierna uppstår i interaktion med andra, 



 
 

24 

kollegor eller studenter” där kontorsutformningen är en viktig del i detta. Likt 
denna planritning såg utformningen av nobelpristagarens och hans kollegors 
arbetsplats ut. Han påstod att detta bidrog till att komma fram till viktiga 
upptäckter.  

 
Figur 7. Likt denna planritning såg utformningen av nobelpristagarens och hans kollegors arbetsplats ut. 

 
Inredningsarkitekt, White Arcitects   
En inredningsarkitekt på White Arcitects som jag kom i kontakt med förklarade 
hur han anser att välbefinnande och social hållbarhet på kontor är mycket viktigt 
men att tyvärr kan de själva på hans kontor inte föregå med gott exempel då de 
fortfarande har ett mycket cellbaserat kontorslandskap. Han ansåg att det 
behövs en stor förändring i deras egen miljö då de är väldigt insatta i hur det 
”bör” vara på en nytänkande arbetsplats.  
 
Stora bolag som Tetra Pak och Nestle har kommit mycket längre i utvecklingen 
av deras kontor och även kommuner brukar vara tidiga vad gäller förändring i 
arbetsmiljö. Trots att man inte har sett de fullständiga effekterna av pandemin 
har den intervjuade på White sett ett tydligt skifte i att företag och 
organisationer ser vikten av att prioritera välbefinnande på arbetsplatsen. Han 
anser dock att det fortfarande finns en djup problematik i ekonomin, vem det är 
som bör bekosta stora förändringar av kontoren och att det finns en stor 
osäkerhet i vad som egentligen är den bäst lämpade kontorsutformningen. I hans 
yrkesliv har han stött på många organisationer och företag som är mycket rädda 
för fokusytor på arbetsplatsen. Han anser att det ofta är bristen på fokusytor som 
gör att det känns främmande och skrämmande för företag att lägga pengar på 
förändringen. Arkitekten tar även upp att det finns många danska debatter om 
rädslan kring kommande pandemier och att man därmed bör anpassa kontor så 
att man kan ställa om ventilation och rumsutformning för en kommande pandemi.  
Dock så har den intervjuade sett att flexibilitet ofta efterfrågas men sällan 
utnyttjas, kanske kan det vara liknande vad gäller anpassningar till framtida 
pandemier. Han tycker det är viktigare att kartlägga den enskilda verksamheten 
och anpassa kontoret till de olika typ av jobb som utförs. Han tror på att dela upp 
kontoret i olika zoner och inte ge enskilda rum dedikerade till vissa personer. 
Han tror även på att använda mycket återbruk och tänka på miljöaspekter även i 
kontorsmiljön. Det är inte minst bra för den miljömässiga hållbarheten han tror 
att det skapar en socialt hållbar atmosfär och välbefinnande.  
 
Platzer Fastigheter, Hållbarhetsansvarig  
I intervju med fastighetsägare av kommersiella byggnader framkom det tydligt 
hur viktigt det är med hållbarhet och att social hållbarhet och välbefinnande i 



 

 25 
 

och runt byggnaderna blir mer och mer viktigt. En väldigt viktig aspekt som 
berör välbefinnande är tryggheten i området och mobiliteten runt fastigheten. 
Naturområde och möjlighet till områdesutveckling är också viktiga aspekter vad 
gäller val av kontorsbyggnad för fastighetsägare.  
 
Däremot är det svårare att behålla ett helt fastighetskoncept som en 
byggentreprenör har utformat efter färdigställande blir sålt till fastighetsägare. 
Då alla hyresgäster har olika behov är det svårt för fastighetsägare att helt och 
hållet förutse var behoven kommer finnas. Det som ger fastighetsägare mest 
värde är att det finns förutsättningar för en socialt hållbar arbetsplats. Så som 
byggnadsfunktioner, ljusinsläpp och ventilation osv är mer viktigt än vad för 
visioner som finns för byggnaden. Som ett exempel finns det stor risk att en 
vision om en stor levande lobby inte kommer att uppfyllas efter försäljning av 
byggnaden då hyresgäster har olika behov och inser att det inte passar 
verksamheten.  
 
Att det skall finnas verksamheter, möjlighet till motion, omklädningsrum och 
naturområden är högre prioriterat än innan pandemin.   
 

4.3.3 Nyckelord 

Efter intervjuerna har jag sammanställt de nyckelord som jag ansåg utmärkte sig 
och upprepades under intervjuerna med tanke på välmående och social 
hållbarhet på arbetsplatsen. Man kan på ett enkelt sätt se var dessa funktioner 
och förbättringspunkter berör för delar i kontorsutvecklingen.  
 

1. Nya rumsfunktioner 2. Byggnadsfunktioner 3. Styrmedel 

Tekniska lösningar Flexibel installation Utbildning för ledare och 
organisation vad gäller 
välmående på 
arbetsplatsen 

Föreläsningslokaler och 
mötesrum 

Bra ventilationssystem  

Rum för 
enskiltarbete/fokuserat 
arbete 

Dagsljusinsläpp och reglering av 
belysning 

 

Fler utomhusmiljöer Akustisk utformning för att minska 
buller 

 

Utrymmen för sociala möten Vardagsservice/tjänster i 
kontorsbyggnaden 

 

Varierande arbetsmiljöer Minskade kontorsytor  

Rum/Platser anpassat till 
projektarbete 

  

 
 
 



 
 

26 

  
  



 

 27 
 

5 Analys 

Under arbetets gång har jag uppmärksammat att det finns ord och begrepp som 
återkommer och som är av betydelse för att besvara frågeställningarna i mitt 
arbete. Exempelvis återkommer utrymmen för sociala möten, varierande 
arbetsmiljöer, tekniska lösningar och flexibel installation som viktiga begrepp i 
många av intervjuerna och i litteraturen som jag studerat. I analysen av mitt 
insamlade material har jag identifierat nyckelord som jag sedan kategoriserat i 
tre huvudsakliga grupper för att sedan utveckla dessa. 
 
Rumsfunktioner 
 
Digitaliseringen påverkar utvecklingen av rumsfunktioner i mycket högre grad 
än innan pandemin. Utformningen av rummen behöver följa digitaliseringen och 
erbjuda tekniska lösningar på kontoret så som att göra hybridmöten är 
lättillgängliga. Det blir alltmer viktigt att erbjuda tekniska lösningar som är 
bättre, eller lika bra som de vi har hemma för att locka de anställda till kontoret. 
Arbetet underlättas och kan bli mer effektivt när tekniken fungerar på 
arbetsplatsen. Ny teknik bidrar även till att behålla arbetskraften.  
 
Mer utrymme för lärande och utveckling så som föreläsningslokaler och 
mötesrum. Detta gör att fler kommer mötas på kontoret och bidrar till stort 
engagemang på kontoret. Som många av de intervjuade förutspår tror de att 
kontoret kommer vara en plats där man möts och gör gemensamma aktiviteter 
på därmed är det viktigt att möjliggöra dessa.  
 
Erbjuda många enskilda rum och platser för fokuserat arbete. Med bidrag av 
pandemin och att många blivit vana vid att arbeta själva har också många ett 
större behov av enskilda rum. Det är även bevisat att stora kontorslandskap har 
en negativ påverkan på hälsan och koncentrationsförmågan.   
 
Tillgång till utomhusmiljöer och ta in utomhusmiljö inomhus för att minska stress 
hos medarbetarna och öka kreativiteten. Som en del av att skapa varierande 
arbetsmiljöer och även öka välmående på arbetsplatsen. 
 
Planlösning och utrymmen för sociala möten och naturliga träffar med sina 
kollegor. Ännu viktigare att göra det lätt att vara social på arbetsplatsen efter 
pandemin för att locka medarbetare till kontoret, annars kan många lika gärna 
tänka sig att jobba hemifrån.  

 
Varierande arbetsmiljö för att stimulera till kreativitet, välmående och 
motivation.  
 
Skapa rum och områden som är anpassade för projektarbeten och grupparbeten. 
Många arbetsplatser använder sig av projektbaserat arbetssätt och därav krävs 
det också att det finns rum anpassade för just arbete i grupp för att underlätta i 
arbetslivet.   
 
Byggnadsfunktioner 



 
 

28 

 
Flexibel installation så som installationsgolv och väggar för att möjliggöra 
organisatoriska förändringar. Flexibel installation kan också anpassas lättare till 
eventuella framtida pandemier där nya rumsindelningar och ventilation kan 
komma att bli viktigt.  

 
Bra ventilationssystem som skapar ett inomhusklimat för människors hälsa och 
trivsel. 

 
Ljus, dagsljus och möjlighet till personlig reglering. Ljuset är viktigt för 
koncentrationsförmågan, det är även viktigt att själv kunna reglera belysning och 
dagsljus för att må bra på sin arbetsplats.   

 
Bra akustik i byggnaden, minskat buller på arbetsplatsen främst vid fokusytorna. 
Det är hälsosamt med en bra akustisk miljö och minskat buller bidrar till att öka 
välmående på arbetsplatsen. Detta är inget nytt egentligen men kan tänkas vara 
ännu viktigare vid återgång till kontoret då många människor blivit vana vid en 
tyst miljö hemma.  
 
Inkludera vardagsservice och friskvård vid kontorsutveckling. Ett sätt för 
människor att få ihop vardagen är att kunna ha många av vardagssysslorna i 
närheten av sin arbetsplats. Att kunna träna och handla på sin arbetsplats ökar 
arbetsplatsens attraktivitet och därmed bidrar till att fler vill tillbaka till 
kontoret.   

 
Minskade kontorslokaler. På grund av att det förmodligen inte kommer vara full 
beläggning på kontoren som resultat av pandemi krävs därför mindre lokaler. I 
och med projektarbete blir allt vanligare och även gränsöverskridande arbete 
ökat, kommer inte hela arbetsstyrkan befinna sig på sitt eget kontor heltid.   

 
Styrmedel 
 
Utbildning för ledare och organisationen. För att skapa större förståelse för 
organisatoriska förändringar och även bidra till att fortsätta utveckling av 
kontorsmiljöer är det viktigt med utbildning för både ledare men även hela 
organisationen/företaget. Visa engagemang och intresse för medarbetares 
välmående bidrar till ökad produktivitet och motivation hos de anställda 
(Sandberg, 2022).    
 

5.1 Behov 

Litteraturstudien och intervjuerna har visat på att det kommer finnas tydliga 
behov hos de som arbetar på kontor. Många av nyckelorden har man börjat se 
redan innan pandemin medan andra har blivit mer aktuella som ett resultat av 
pandemin och snabb utveckling av teknik, främst digitalt. Min undersökning 
visar på de behov och komponenter som kan bidra till att underlätta utformning 
av kontorsbyggnader och lokaler för att tillgodose aktuella behov i 
postpandemins fotspår, men också framtida behov hos medarbetare.  
 



 

 29 
 

Sociala möten är ett av de allra tydligaste behoven som framkommit. Pandemin 
har tydligt visat på den brist i dagens arbetsliv där vi mer och mer jobbat hemma 
utan fysisk kontakt med kollegor. Det är även en av de saker som 
undersökningar och flera av intervjuerna visat kommer vara den största faktorn 
för anställda att ta sig in till kontoret (Castellum, 2020).   
  
Kreativitet, stimulering och motivation är andra behov hos medarbetare som kan 
samlas till ett gemensamt behov av en arbetsmiljö som gör detta möjligt. 
Kreativitet hos människor ökar då vi utsätts för miljöförändringar och kan få nya 
intryck (Wejlid, u.d.).  Variation i omgivningen, tysta rum och mötesplatser där 
man kan föra konversationer utan att störa andra beskrivs som en kreativ 
arbetsmiljö. Genom nya intryck skapas nya tankar och idéer. Kan arbete på olika 
platser så som café, hemmaarbete, kontor och arbete utomhus vara en metod för 
att skapa en mer kreativ arbetsplats? Branschöverskridande möten, seminarium 
och kulturella intryck har getts som förslag till att öka kreativitet på 
arbetsplatsen.  
 
Motivationen i vardagen ökar även den när vi befinner oss i miljöer som vi kan 
anpassa till oss själva och våra behov, flexibilitet på arbetsplatsen kan därför 
vara en väg till motivation (Granberg, 2020). Här kan kanske ett 
aktivitetsbaserat kontor vara nyckeln till kreativitet, stimulering och motivation 
(Haapakangas, Hallman, Mathiassen, & Jahncke, 2018).  Personligt anpassade 
miljöer kan ofta tillgodoses i hemmet men däremot är det svårare att utsättas för 
varierande miljöer vid distansarbete. Vi kan inte heller socialisera oss på samma 
sätt när vi jobbar hemifrån, det sociala livet genom videosamtal ersätter inte det 
fysiska sociala behovet vilket gör att vi behöver kontoret för att fylla flera av våra 
mänskliga behov (Svenska Möten, 2020).  
 
Flexibilitet lämpat för hybridarbete är ett annat mycket tydligt och viktigt behov 
som anställda och de intervjuade ser som ett mer och mer aktuellt behov. 
Möjligheten till att både jobba på kontoret och på distans är viktigt, lika så om 
delar av arbetsstyrkan jobba på distans och andra delar jobba på kontoret. 
Möjligheten att hålla bra kvalitet på möten är viktigt trots detta.   
 
Ett behov som blivit mer tydligt som resultat av pandemi och hemmaarbete är 
att medarbetare vill kunna utföra flera olika sysslor under sin arbetsdag, vilket 
varit möjligt när privatliv och arbete skett i samma hus. Vardagseffektiviteten 
som funnits på ett nytt sätt under pandemin vill många hålla kvar vid. För att få 
folka att komma tillbaka till kontoret är därför att få in fler funktioner i 
byggnaden eller i närheten. Funktioner så som motionsmöjligheter, affärer, 
restauranger, tvätteri osv. 
 



 
 

30 

6 Framtidens kontor? 

Kontorsutvecklingen har gått från att fokusera på att skapa ett fokuserat och 
privat arbetsliv med mycket cellkontor till att upptäcka de ekonomiska 
fördelarna med stora kontorslandskap till att se det aktivitetsbaserade kontoret 
som ett bättre alternativ som kan möta allas behov på arbetsplatsen. Kontorens 
planlösning är dock inte det enda som spelar in i hur arbetstagarna trivs och mår 
på arbetsplatsen. Att inte minst lägga ner tid och kunskap i hur lokalerna skall 
utformas kan vi se att pandemin har fört med sig nya behov som är viktiga att ha 
i åtanke vid kontorsutveckling. Distansarbete har medfört stor minskning av 
sociala fysiska möten, pandemin har med digitaliseringen minskat efterfrågan på 
de fysiska mötena då det ses som en mer effektiv metod att ta ett digitalt möte. 
Hemmaarbetet har även gjort det lättare för många att utföra hushållssysslor och 
vardagsaktiviteter och spara tid genom att pendlingstiderna minskat. Det är 
därför viktigare nu än någonsin att skapa förhållanden och miljöer på kontoret 
som lockar de anställda in till arbetsplatsen. Att skapa platser där välmående och 
de sociala fördelarna utklassar den tid som många sparar på att distansarbeta 
hemma.  
 
Efter mina intervjuer med medarbetare på NCC och andra erfarna och kunniga 
inom hållbarhet och kontorsutveckling framkom det att hållbarhetscertifieringar 
kommer vara mer av ett krav och en utgångspunkt vid alla nybyggnationer. I 
certifieringarna kommer en del av välbefinnande och social hållbarhet in, men 
utvecklingspotential finns. Välbefinnande på en arbetsplats är ofta mycket svårt 
att mäta och därför svårt att certifiera. Certifieringar som WELL är en metod för 
att klassificera välmående och hälsa för människor i en byggnad. Det finns ett 
fåtal kontorsbyggnader i Sverige som använt sig av denna certifiering som å ena 
sidan visar att de som utvecklat byggnaden visar framfötterna vad gäller 
välmående men som är mycket dyr i förhållande till det som den bidrar till. 
Många påstår att det tjänar ett större värde att göra dessa åtgärder utan 
certifiering. Precis som att NCC utvecklat konceptet MåBra menar många av de 
intervjuade gör större nytta och visar på förståelse från företaget att möta behov 
på marknaden.  
 
Det är mycket i min analys som pekar på att det är viktigt att anpassa lokaler och 
byggnader till de specifika organisationerna som skall vara verksamma i 
byggnaden. Det kan skapa en arbetsmiljö som är hälsosam och möjliggör stort 
välbefinnande för de anställda. Något som motsäger denna personliga 
anpassning är den aspekten som säger att det är viktigt för kontorshus att vara 
föränderliga och anpassningsbara till organisatoriska förändringar. Kan den 
personliga anpassningen göra det svårare att i ett senare skede anpassa lokaler 
till en ny organisation? Dessutom blir det mer vanligt och kanske även populärt 
med co-workningkontor som skall vara anpassade för många olika 
organisationer men det gör också att lokalerna inte är anpassade för ett specifikt 
företag och arbetsuppgift vilket kan göra arbetsmiljön mindre hälsosam.  
 
Så vad handlar då framtidens kontor om? Enligt min analys handlar främst 
framtidens kontorsutveckling om att skapa de bästa förutsättningarna för att 
möjliggöra välbefinnande och en hälsosam arbetsmiljö för anställda. Detta kan 



 

 31 
 

göras genom att utforma byggnaderna, lokalerna och rummen för att skapa 
förutsättningar för ett socialt hållbart arbetsliv. Många av de funktioner och 
behov som är viktigt för välbefinnandet på kontoret är sådana som alltid varit 
viktiga men som många insett blivit mer viktigt under och efter pandemitiden.  
 
 
  



 
 

32 

7 Slutsatser 

 
En fråga som tåls att diskutera mycket är att det ännu inte finns klara resultat av 
hur pandemin har påverkat kontorsanställda. Det finns inte heller fullständiga 
resultat på hur många som kommer gå tillbaka till att arbeta på kontoret och 
inte, då pandemin mer eller mindre precis tagit slut. Vi vet inte heller säkert att 
pandemin är helt avslutad. Det är många arbetsgivare som har förståelse för att 
deras anställda än så länge är avvaktande till att gå tillbaka till kontoret. Säkrare 
resultat av pandemins påverkan på individers arbetsliv kan komma att bli 
tydligare om några år. I Vetenskapsradion på djupet berättar de hur dem tror att 
man kommer se tydliga tecken på psykisk ohälsa på människor som arbetat på 
distans, om några år (Vidar & Wilczek, 2021). Därför svårt att förutse hur 
människor kommer påverkas av framtidens kontor i långa loppet. Vi vet inte 
heller hur stort behovet kommer vara av nya kontor, om fler människor hellre 
vill jobba på distans kan också efterfrågan på kontor minska. Det kanske därför 
är mer aktuellt att bygga om befintliga kontor innan man påbörjar 
nybyggnadsprojekt? Kan man i så fall tillgodose människors behov med tanke på 
välbefinnande och social hållbarhet i en befintlig byggnad genom ombyggnation?  
 
Det som jag kan konstatera är att kontorsutformning som cellkontor respektive 
enbart medelstora och stora öppna landskap är helt bortprioriterat från dagens 
kontorsutveckling. Däremot kan medelstora öppna landskap finnas i form av 
aktivitetsbaserade kontor. Det anses dock vara ett mindre bra utformat 
aktivitetsbaserat kontor som bör undvikas. De två exemplen på nya 
kontorsprojekt som presenteras i rapporten, MIMO och Nova, är bra exempel på 
hur man kan utforma aktivitetsbaserade kontor utan att tillämpa utformningen 
som ett större kontorslandskap. Då den ekonomiska vinningen ofta är ett starkt 
argument till att välja stora kontorslandskap menar jag att vi nu, mer än innan 
pandemin, kan tänka oss att den ekonomiska vinningen inte sitter i hur många 
personer vi kan på plats med på en yta utan i stället välmående och trivsel. 
Utifrån vad mitt arbete visar på kommer det med största sannolikhet inte vara 
full beläggning på våra kontor i framtiden. Därmed kan mer pengar läggas på att 
skapa en trivsam miljö för de som befinner sig på kontoret. Inte minst bidrar det 
till minskad personalomsättning, vilket ger ekonomiska fördelar och bättre 
förutsättningar att skapa en miljö för ett effektivt arbetsliv.  
 
Sammanfattningsvis visar min undersökning att framtidens kontor kommer se 
olika ut beroende på vad för typ av arbete som skall utföras och vad för 
verksamhet som skall befinna sig i lokalerna. Det som däremot är gemensamt för 
de flesta arbetsplatser är att välmående, innovation och prestation kommer vara 
en central del i kontorsutvecklingen. 
   



 

 33 
 

8 Bilaga 1. Intervjuguide Academic Work och 

Spoken Company 

 

 
(Academic Work, u.d.) 
 
 



 
 

34 

 
(Näpärä, 2019) 
 
 



 

 35 
 

9 Referenser 

Academic Work. (u.d.). Intervjuguide: 3 intervjutekniker - vilken väljer du? Hämtat 
från academicwork.se: 
https://www.academicwork.se/insights/arbetsgivare/intervjutekniker 

Berlin, C., & Babapour Chaf, M. (2020). Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och 
prestation. Gävle: Myndigheten för arbetsmiljökunskap. 

Castellum. (2020). Framtidens kontor - om medarbetarna själva får bestämma. 
Göteborg: Castellum. 

Castellum. (u.d.). Certifieringar; Nybörjares guide till certifieringsdjungeln. Hämtat 
från castellum.se: https://www.castellum.se/om-
castellum/hallbarhet/certifieringar/ 

Collins, C., Haase, D., Heiland, S., & Kabisch, N. (2022). Urban green spaces 
interaction and wellbeing - investigating the experienceof international 
students in Berlin during the first COVID-19 lockdown. Berlin: Elseivier. 

Danielsson, C. B. (2015). Office type’s association to employees’. Stockholm: 
aSchool of Architecture, School of Architecture & Built Environment, The 
Royal Institute of Technology; The Stress Research Institute, Stockholm 
University, Stockholm, Sweden. 

Giha - Golvsystem. (u.d.). Installationsgolv. Hämtat från giha.se: 
https://www.giha.se/produkter/installationsgolv 

Gillberg, N. (den 24 Februari 2022). Det gränslösa arbetslivet – tillfälligt 
undantagstillstånd eller här för att stanna? Göteborg, Västra Götalands 
län, Sverige. 

Granberg, A. (den 21 September 2020). Motivation på arbetsplatsen - hur kan 
man motivera sig själv och andra? Hämtat från balevo.se: 
https://balevo.se/motivation-pa-arbetsplatsen-hur-kan-man-motivera-
sig-sjalv-och-andra/ 

Haapakangas, A., Hallman, D. M., Mathiassen, S. E., & Jahncke, H. (2018). Self-
rated productivity and employee well-being in activity-based offices: The 
role of environmental perceptions and workspace use. Elsevier Ltd. 

Hufvudstaden. (u.d.). Del 1: Kontor - en svängig historia. Hämtat från 
hufvudstaden.se: 
https://hufvudstaden.se/media/nyhetsrum/artiklar/2018/kontor--en-
svangig-historia/ 

Hultberg, A. (den 16 Februari 2022). Aktivitetsbaerat kontor, distan- och 
hybridarbete. Hämtat från vgregion.se: 
https://www.vgregion.se/ov/ism/arbetsliv/organisatorisk-
arbetsmiljo/aktivitetsbaserat-kontor/ 

Hultberg, A.-M., & Babapour Chafi, M. (den 24 Februari 2022). 
Arbetsmiljöutmaningar och möjligheter i hybrida arbetssätt. Göteborg, 
Västra Götalands län, Sverige. 

Kallberg Walldén, L. (u.d.). Nya morderna kontor i MIMO - Mitt i Mölndal. Hämtat 
från ncc.se: https://www.ncc.se/lediga-lokaler/molndal-innerstad/ 

Kungliga tekniska högskolan. (u.d.). Profiles. Hämtat från kth.se: 
https://www.kth.se/profile/chrdan/ 

Lamberg, N. (den 24 Februari 2022). Nya Normala - Post covid. Göteborg, Västra 
Götalands län, Sverige. 



 
 

36 

NCC. (u.d.). MIMO Mölndal. Hämtat från mimomolndal.se: 
https://mimomolndal.se/ 

NCC. (u.d.). Nova; Kontoret för en välmående generation. Hämtat från nova.ncc.se: 
https://nova.ncc.se/#mabra 

NCC, K. k. (den 18 Mars 2022). Projektutvecklare. (E. Jonasson, Intervjuare) 
Näpärä, L. (den 19 Maj 2019). Intervjutyper. Hämtat från spokencompany.se: 

https://www.academicwork.se/insights/arbetsgivare/intervjutekniker 
Sandberg, R. (den 20 April 2022). Föreläsning; Organisation och struktur. 

Göteborg, Sverige: Chalmers Tekniska Högskola. 
SurveyMonkey. (u.d.). Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. 

Hämtat från surveymonkey.com: 
https://sv.surveymonkey.com/mp/quantitative-vs-qualitative-research/ 

Svenska Möten. (den 3 Juni 2020). Fysiskt eller digitalt möte? Hämtat från 
svenskamoten.se: https://www.svenskamoten.se/nyheter/motas-fysiskt-
eller-pa-distans/  

Sweden Green Building Council. (2013). BREEAM; Svensk manual för nybyggnad 
och ombyggnad. Sundbyberg: Sweden Green Building Council. 

Sweden Green Building Council. (u.d.). Certifiering. Hämtat från sgbc.se: 
https://www.sgbc.se/certifiering/ 

Sweden Green Building Council. (u.d.). Vad är LEED? Hämtat från sgbc.se: 
https://www.sgbc.se/certifiering/leed/vad-ar-leed/ 

Sweden Green Building Council. (u.d.). Vad är WELL Building Standard? Hämtat 
från sgbc.se: https://www.sgbc.se/utveckling/well-building-standard-i-
sverige/vad-ar-well-building-standard/ 

Sweden Green Building Council. (u.d.). WELL Buildning Standard i Sverige. 
Hämtat från sgbc.se: https://www.sgbc.se/utveckling/well-building-
standard-i-sverige/ 

Sweden Green Buildning Council. (den 29 November 2019). Indikatorer i 
Miljöbyggnad. Hämtat från sgbc.se: 
https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/certifiera-med-
miljobyggnad/indikatorer-i-miljobyggnad/ 

Toivanen, S. (2015). Framtidens arebetsplatser - att utveckla hållbara och friska 
kontor. Stockholm. 

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur. 
Vidar, L., & Wilczek, A. (den 28 September 2021). Distansarbetes slitage på våra 

hjärnor: "Befarar epidemi av utmattning om några år". (Y. Carlqvist 
Warnborg, Intervjuare) 

Wejlid, G. (u.d.). Skapa en kreativ arbetsplats. Hämtat från huvudsidan.se: 
https://www.huvudsidan.se/kreativitet/skapa-en-kreativ-arbetsplats/ 

Williams Wooley, A., Aggarwal, I., & Malone, T. W. (2015). Collective Intelligence 
and Group Performance. Pittsburgh; Rio de Janeiro; Massachusetts: SAGE. 

 
 

 

 

 



 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 

  



 
 
 
 
 

 
 

 
 
 
 
 

 

 

 

 

 

INSTITUTIONEN FÖR ARKITEKTUR OCH 

SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK  

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA  

Göteborg, Sverige 2022  

www.chalmers.se