Hur digitalt tillgänglig data kan bidra till avfallsminsking i byggbranschen Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik FREDRIK TVETER WILLIAM SVENSSON INSTITUTIONEN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2021 www.chalmers.se EXAMENSARBETE ACEX20 Hur digitalt tillgänglig data kan bidra till avfallsminskning i byggbranschen Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik FREDRIK TVETER WILLIAM SVENSSON Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för byggnadsteknologi Hållbart byggande CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2021 Hur digitalt tillgänglig data kan bidra till avfallsminskning i byggbranschen Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik FREDRIK TVETER WILLIAM SVENSSON © FREDRIK TVETER, WILLIAM SVENSSON 2021 Examensarbete ACEX20 Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Chalmers tekniska högskola 2021 Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för byggnadsteknologi Hållbart byggande Chalmers tekniska högskola 412 96 Göteborg Telefon: 031-772 10 00 Omslag: Illustration av byggbranschens nödvändiga utveckling inom avfallstrappan och relevant data tillgängliggjord i en informationsmodell. Författarnas egen bild, med tillstånd från Norconsult att inkludera skärmklipp av en IFC-modell från Projekt Äpplet. Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Göteborg 2021 i Hur digitalt tillgänglig data kan bidra till avfallsminskning i byggbranschen Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik FREDRIK TVETER WILLIAM SVENSSON Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för byggnadsteknologi Hållbart byggande Chalmers tekniska högskola SAMMANFATTNING Med bakgrund i att byggbranschen behöver reducera mängden avfall genom högre grad av förebyggande åtgärder, återanvändning och återvinning av byggnadskomponenter har arbetets syfte varit att visa hur digitalt tillgängliggjord relevant data kan bidra till detta. Arbetet har utifrån produktkategorin fönster och förutsättningarna för ett specifikt nybyggnationsprojekt, där involverade parter intervjuats, kartlagt hur det fysiska fönstrets, samt dess informationsmodells, värdekedja ser ut. Projektets förutsättningar har också legat till grund för kartläggning av vilka avfallsminskande åtgärder som redan utförs samt vilken data som vore relevant att ta fram eller använda för att uppnå en högre grad av avfallsminskning. Några av de utmaningar som finns med att ta fram eller använda datan, samt informationshanteringen hos och mellan olika parter har identifierats men även incitament och möjligheter som finns. I arbetets studier har det även ingått att undersöka förutsättningarna för att visa en möjlig lösning på hur relevant data kan presenteras och användas ur en informationsmodell. Detta har resulterat i en Proof-of-Concept där relevant data, utifrån projektets förutsättningar, berikats in i informationsmodellen för att sedan presentera några exempel på hur den kan användas vid de avfallsminskande åtgärderna i olika skeden av fönstrets livscykel. Lösningen som har presenterats tar visserligen inte hand om alla utmaningar som identifierats med de avfallsminskande åtgärderna eller informationshanteringen kring det. Den visar dock att det med relativt enkla medel redan nu går att få till en signifikant förbättring och förenkling vid framtida materialinventeringar och produktanalyser i avfallsminskande syfte. Det har i arbetet också framgått att mycket av det som presenterats är applicerbart även på andra produktkategorier än fönster. Nyckelord: Avfallsminskning, Avfallsförebyggande, Återanvändning, Återbruk, Återvinning, Cirkulära materialflöden, Cirkulärt byggande, Hållbart byggande, Digitalisering, BIM, VDC, Informationsmodell, Informationshantering, Materialpass. ii How data made digitally available can help reduce waste in the construction industry Degree Project in the Engineering Programme Civil and Environmental Engineering FREDRIK TVETER WILLIAM SVENSSON Department of Architecture and Civil Engineering Division of Building Technology Sustainable building Chalmers University of Technology ABSTRACT Given the background that the construction industry needs to reduce the amount of waste through a higher degree of preventive measures, reuse and recycling, the degree project has aimed to show how relevant data made digitally accessible can contribute to this. The degree project is based on the product category of windows and the conditions for a specific new construction project, where involved parties were interviewed, and where the physical window and how its information models value chain looks like was mapped. The construction project's prerequisites have also formed the basis for mapping which waste reduction measures are already being carried out and which data would be relevant to produce or use to achieve a higher level of waste reduction. Some of the challenges that exist with producing or using the data as well as information management at and between different parties have been identified but also incentives and opportunities that exist. The degree project studies have also included examining the conditions for showing a possible solution on how relevant data can be presented and used from an information model. This has resulted in a Proof-of-Concept where relevant data, based on the project conditions, is enriched in the information model to then present some examples of how it can be used in the waste reduction measures at different stages of the window’s life cycle. Admittedly, the solution that has been presented does not address all the challenges identified by the waste reduction measures or the information management around it. However, it does show that with relatively simple means it is now possible to achieve a significant improvement and simplification in future material inventories and product analysis with the purpose to achieve a higher level of waste reduction. The degree project also showed that much of what was presented is also applicable to other product categories than windows. Key words: Waste reduction, Waste prevention, Reuse, Recycling, Circular material flow, Circular construction, Sustainable building, Digitalization, BIM, VDC, Information model, Information management, Material passports. iii Innehåll SAMMANFATTNING I ABSTRACT II INNEHÅLL III FÖRORD V BETECKNINGAR OCH BEGREPP VI 1 INLEDNING 1 1.1 Syfte 2 1.2 Omfattning 2 1.3 Frågeställningar 2 1.4 Metod 3 1.5 Hänvisning till intervjupersoner 4 2 KARTLÄGGNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 5 2.1 Fönstrets livscykel och involverade parter 5 2.2 Nuvarande avfallsminskande åtgärder 7 2.3 Relevant data för ökad grad av avfallsminskning 8 2.4 Utmaningar och incitament för data-framtagning och/eller -användning 12 2.5 Informationshanteringens utmaningar och möjligheter 14 2.6 Förutsättningar för en Proof-of-Concept 16 3 PROOF-OF-CONCEPT 19 3.1 Utökad informationsberikning 19 3.2 Underlätta avfallsförebyggning och återanvändning 20 3.3 Öka återvinningsgrad 23 3.4 Vilka av de identifierade utmaningarna PoC:en löser 25 3.5 PoC applicerbarhet på andra produktkategorier 26 4 SLUTSATS 28 5 REFERENSER 29 6 BILAGOR 31 7 INTERVJUBILAGOR 33 iv v Förord Detta examensarbete på 15 högskolepoängs omfattning har genomförts vårterminen 2021 som avslutande del av högskoleingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik, Chalmers Tekniska Högskola. Arbetet har utförts i samarbete med konsultföretaget Norconsult och ett stort tack riktas till vår handledare där, Joel Gustafsson, som kontinuerligt väglett oss och bidragit med god rådgivning. Detta har vi även värdesatt att våra handledare på Chalmers Tekniska Högskola, Leonardo Rosado och Alexander Hollberg, gjort vilket har varit mycket positivt i syfte att uppnå akademisk kvalitet i arbetet. Vi är även tacksamma för återkopplingen vi har fått och administrationen som utförts av vår examinator Holger Wallbaum. Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla personer som deltagit i intervjuer och delat med sig av sin kunskap och erfarenheter kring avfallsminskande åtgärder och informationshantering i byggbranschen. Göteborg juni 2021 Fredrik Tveter & William Svensson vi Beteckningar och begrepp BIM Byggnadsinformationsmodell IFC Industry Foundation Classes, ett mjukvaruneutralt öppet filformat ofta använt som kommunikationsformat mellan olika system och parter i byggprocessen. Utvecklad av buildingSMART. PoC Proof-of-Concept LCA Livscykelanalys Property Set Set med egenskaper eller parametrar i en informationsmodell. VDC Virtual Design and Construction. Data Template Set med standardiserade egenskaper per produktkategori, administrerade enligt nyligen utgivna standarder för hantering av egenskaper inom BIM och digitala processer för byggnadsbranschen, ISO 23386:2020 och ISO 23387:2020. ITO Information Takeoff, exporterat datablad med utvalda egenskaper och dess värden från en IFC-modell. BIP-koder Building Information Properties. Ett nationellt system för egenskaper och beteckningar på objekt i fastigheter. eBVD Elektronisk Byggvarudeklaration, branschstandard för en byggnadskomponents innehållsförteckning. Ägs av intresseorganisationen Byggmaterialindustrierna. GTIN Global Trade Item Number, ett globalt unikt nummer med standardiserat format som kan användas som identifikator av en byggnadskomponent. Standarden är utvecklad av den icke- vinstinriktade organisationen GS1. LOD Level of Development GUID Globally Unique Identifier TKA Tekniska Krav och Anvisningar, vilket är lokalförvaltningens specifika komplement till lagar, förordningar och praxis i projekteringen. 1 1 Inledning Byggindustrin är i världen den största konsumenten av råmaterial och ansvarar för 50% av den totala utvinningen (Europeiska kommissionen, 2020). Enligt Europakommissionen utgör bygg- och rivningsavfall även 35% av allt avfall som genereras inom EU. Problematiken kan uttryckas enkelt genom att i den hierarkiska modell för avfallshantering som antagits av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, 2008), mer känd som avfallstrappan i Sverige, hamnar en för stor andel avfall i de lägre skikten Deponera och Energiutvinna (Göteborgs stad, 2020). Cirkulära materialflöden kräver att en större andel hamnar i de högre skikten Återvinning, Återanvändning och Förebyggande. Figur 1. Nödvändig utveckling för byggmaterialavfall visualiserad i Europaparlamentets hierarkiska modell för avfallshantering, även känd som Avfallstrappan. År 2020 släppte EU kommissionen en ny handlingsplan för att uppnå en cirkulär ekonomi i Europa (Europeiska kommissionen, 2020). Som en del i detta skrivs att strategin bland annat innefattar utvecklandet av digitala loggböcker för byggnader. I en tidigare kommunikation från EU år 2011 fanns också satt som mål att det redan år 2020 skulle återvinnas 70% av det avfall som byggsektorn genererade (Europeiska kommissionen, 2011). Byggföretagen.se har i en rapport kallad Färdplan för fossilfri konkurrenskraft i bygg och anläggningssektorn, bland annat sammanfattat att aktörerna i branschen genom ökad återanvändning av material kan flytta sig mot mer cirkulära flöden vilket skulle minimera avfallet (Byggföretagen, 2018). I samma rapport skrivs också att just digitaliseringen av branschen har potentialen att effektivisera byggandet som en del av färdplanen. Det kan finnas ett behov av att visa exempel på hur denna digitalisering skulle kunna se ut för att konkretisera vilken utveckling som behöver göras. 2 1.1 Syfte Arbetets syfte har varit att visa en möjlig lösning för hur digitalt tillgängliggjord, relevant data om fönster efter en nybyggnations färdigställande skulle kunna möjliggöra eller effektivisera framtida avfallsförebyggande åtgärder, återanvändning eller återvinning av dem. 1.2 Omfattning Arbetet fokuserar enbart på den direkta avfallsminskningen, följdeffekter av detta samt andra faktorer för klimatpåverkan kan visserligen förekomma i kartläggningen av utmaningar och incitament för de avfallsminskande åtgärderna men analyseras inte mer ingående. Analysen och test av koncept har avgränsats till att utföras för en specifik kategori byggnadskomponenter, fönster. Valet av detta som produktkategori har gjorts då de är komplexa produkter bestående av flera ingående material samt en byggnadskomponent som ofta byts ut innan byggnaden demonteras i sin helhet (Brand S, 1994). Resultatet av arbetet för produktkategorin fönster undersöks dock för sannolikheten att den är tillämpningsbar även på andra produktkategorier. Detta för att arbetet skall vara intressant för en bredare målgrupp inom byggbranschen. 1.3 Frågeställningar Som steg i att besvara arbetets syfte och att analysera förutsättningar för lösningens utformande har följande kartläggningsbehov och delfrågeställningar identifierats: • (1) Hur ser det fysiska fönstrets, samt dess informationsmodells, värdekedja ut och vilka parter är involverade i respektive skede? • (2) Vilka åtgärder utförs redan idag av involverade parter i avfallsminskande syfte? • (3) Vilken data är relevant för respektive part att ta fram och/eller använda för att nå en högre grad av avfallsminskning? • (4) Vilka incitament eller utmaningar finns för att ta fram eller använda datan? • (5) Vilka möjligheter och utmaningar finns gällande informationshantering hos respektive part samt mellan olika parter? • (6) Vilka förutsättningar finns för att visa en möjlig lösning på relevant data presenterad och använd ur en informationsmodell, som en proof-of-concept? 3 1.4 Metod För att kunna besvara arbetets frågeställningar verklighetsförankrat och med en rimlig avgränsning har utgångspunkt tagits i ett lämpligt verkligt nybyggnadsprojekt där Norconsult varit involverade. Projektet som bedömts lämpligt som utgångspunkt för studien är etapp 2 i en serie nybyggnationer av förskolor som NCC bygger åt Lokalförvaltningen - Göteborgs Stad under projektnamnet Äpplet. Detta då den under tidsperioden för examensarbetet befunnits i lämpligt skede i och med att dess BIM-modell berikats med information av Norconsult inom perioden. Projektet har varit intressant ur ett digitaliserings- perspektiv då det redan arbetade med ett mer digitaliserat upphandlingsformat, i nära samverkan mellan arkitekten, entreprenören och fönsterleverantören, där kravställningen på produkterna primärt kommuniceras via en IFC-modell. Den digitala mognadsgraden hos involverade parter har bedömts ge goda förutsättningar för arbetets faktainsamling. Underlaget som behövts för att besvara arbetets delfrågeställningar har samlats in via kvalitativa studier. Detta primärt genom semikonstruerade intervjuer med nio nyckelpersoner i de involverade företagen, samt litteraturstudier för kompletterande och vidare analys av bakomliggande teorier vid behov och för djupare förståelse. Valet av intervjupersoner hos respektive involverat företag har baserats på de personer som varit direkt involverade i utgångsprojektet och/eller deras rekommendationer om andra lämpliga roller, vars expertisområde rör arbetets frågeställningar. Intervjufrågorna har baserats på de identifierade delfrågeställningarna, formulerade utifrån det aktuella företagets involvering i värdekedjan. De specifika frågorna av relevans samt svaren som givits finns återgivet i respektive intervjubilaga under kapitel 7. I de fall där företagets avdelningar intervjuats vid olika tillfällen visades de specifika frågorna som respektive avdelning rimligen kunnat svara bäst på, men även de frågor som egentligen varit riktade till den andra avdelningen. Detta för att ge intervjupersonerna bättre överblick i vad arbetet syftar att få besvarat, samt ifall de kunde svara på någon av dessa också. En part som inte direkt varit involverad i aktuellt nybyggnationsprojekt, av naturlig anledning, men som hade varit värdefullt att intervjua är något företag som har avfallshantering som primärt affärsområde. Lämplig person för detta med möjlighet att delta inom arbetets tidsperiod har tyvärr inte hittats. Efter att intervjuerna utförts och personernas svar sammanställts har detta skickats till intervjupersonerna för kontroll och en möjlighet att korrigera eller addera information. Ett konkret exempel på tilläggsinformation som följd av detta är det underlag som tillkommit efter intervjun med fönstertillverkaren. Det har då visats presentationsmaterial från initiativet Användargrupp Bygg, där både aktuell entreprenör och fönstertillverkare deltar aktivt. Detta har delvis legat till grund för vidare litteraturstudier samt stöd för bland annat kartläggningen av informationshanteringen i faserna för en byggnadskomponents värdekedja. Mot slutet av arbetets period har författarna givits möjlighet att presentera ett utkast i en digital workshop som Norconsult hade internt för några av de som, inom olika 4 avdelningar, arbetar med digitalisering och/eller hållbarhetsfrågor i företaget. Fokuset i den presentationen var naturligt på arbetets Proof-of-Concept, PoC, vars tillvägagångssätt och anledningar till det valda utförandet beskrivs i kapitel 2.6 Förutsättningar för en Proof-of-Concept. 1.5 Hänvisning till intervjupersoner Genom rapporten hänvisas intervjupersonernas svar till respektive person med en förkortning för deras företag och roll. Här är en sammanställning över dessa förkortningar med utförligare beskrivning av rollen eller titeln, företaget och avdelning. • Lf BIM CAD- & BIM-specialist, Lokalförvaltningen – Göteborgs Stad, Projektavdelningen. • Lf Underhåll Underhållsbedömare med planeringsansvar, Lokalförvaltningen – Göteborgs Stad, Fastighetsavdelningen. • Nc Proj A-projektör för Projekt Äpplet, Norconsult, Arkitektur & Samhällsplanering. • NCC VDC-led VDC-ledare för Projekt Äpplet, NCC, Avdelning Hus Väst. • NCC VDC-spec Ledande specialist VDC, NCC, Building Sweden. • NCC Hållb Ledande specialist Hållbarhet, NCC, Building Sweden. • ND CTO Chief Technical Officer, NorDan Gruppen. • ND Env Teamleader, NorDan Gruppen, Competence Center Environmental Certification. • ND Dig VDC-support åt säljare för Projekt Äpplet och Utvecklare inom Digitalisering, NorDan Sverige, R&D. 5 2 Kartläggning och förutsättningar Arbetets delfrågeställningar definierade i kapitel 1.3 besvaras under respektive rubrik i detta kapitel. 2.1 Fönstrets livscykel och involverade parter Enligt SS-EN 15643-2:2011, standarden som beskriver ramverket för en byggnads LCA, alltså bedömningen av dess miljöprestanda över livscykeln (Svenska institutet för standarder [SIS], 2011), och motsvarande standard för en byggnadskomponent, SS-EN 15804:2012+A2:2019 går en byggnadskomponent genom följande faser (SIS, 2019): Produktfas: A1: Råmaterialsutvinning och förädling, samt eventuell förädling av återvunnet material. A2: Transport till fabrik A3: Tillverkning av produkt Konstruktionsfas: A4: Transport till byggplats A5: Installation i byggnaden Användningsfas: B1: Användning av den installerade produkten B2: Underhåll B3: Reparation B4: Ersättning B5: Renovering av produkt B6: Energiförbrukning under användning B7: Vattenförbrukning under användning Slutfas: C1: Dekonstruktion, nedmontering C2: Transport till avfallshantering C3: Processering av avfall för återanvändning, och/eller återvinning C4: Bortskaffande av kvarvarande avfall Utanför det direkta produktsystemet: D: Fördelar/belastningar utanför det direkta systemet gällande återanvändning och/eller återvinning. Dessa faser, utifrån Projekt Äpplets förutsättningar, har legat till grund för den initiala kartläggningen av ett fönsters fysiska och digitala livscykel. Involverade parter och aktuella företag som i något skede skulle kunna ta fram och/eller använda relevant information i syfte att göra någon åtgärd som leder till ökad grad av 6 avfallsförebyggande, återanvändning eller återvinning av produkten visas i den övergripande processkartan nedan. Figur 2. Processkarta över fönstrets livscykel, både fysiskt och dess informationsmodell, samt involverade parter för Projekt Äpplet. För ökad läsbarhet se bilaga 1. Informationshanteringsfaserna 1 och 2 i processkartan kommer från beskrivning av det upphandlingsformat som varit aktuellt för Projekt Äpplet kallat Digital Upphandling där krav från beställaren, i detta fall Lokalförvaltningen – Göteborg stad, och tekniska konsulter successivt berikats in i projektets BIM-modell av A- projektören på arkitektkontoret hos Norconsult när de funnits tillgängliga. Vid givna tillfällen görs en IFC-export och denna fil processas, eller ”tvättas”, i entreprenören NCCs system så att fönstrens egenskaper hamnar i särskilda Property sets och namnges på ett standardiserat sätt menar NCC VDC-spec, Ledande specialist inom Virtual Design and Construction, VDC, hos NCC. Namngivningen sker enligt ND Dig, Utvecklare inom Digitalisering hos NorDan, i enlighet med motsvarande produktkategoris Data Template vilket primärt bygger på att egenskaperna definieras på samma sätt som i respektive test- och/eller klassifikationsstandard som listas i kategorins harmoniserade produktstandard. Dessa standardiserade egenskaper beskrivs ytterligare i kapitel 2.3. Den tvättade filen och dess ITO delas med fönstertillverkaren NorDan som då får en tydlig bild av kravställningen och kan också bistå med sin expertis inom området och i samråd göra produktoptimering för projektet därefter (ND Dig). Då inte all kravställning är på plats från början och rådgivningssteget kan ge andra förutsättningar blir denna del av processen ofta en loop som går några rundor innan offert tas fram. När slutlig offert skapats och accept av denna givits orderläggs produkterna och processen går vidare till den övre delen av illustrationen. Dessa steg följer LCA-faserna, med produktion och montering in i byggnaden, förvaltning av produkterna och slutligen avveckling av dem. Enligt både NorDans Chief Technical Officer, ND CTO, och Teamleader för Environmental Certification, ND Env, går det mesta av produkten i nuläget till antingen förbränning eller deponi, beroende på materialtyp. 7 Informationsmodellens fortsättning i den undre delen av illustrationen visar stegen där NCC ”mappar om” fönstrens egenskaper för att hamna i det Property set och med den namngivning som beställaren vill ha, vilket enligt Lf BIM, Lokalförvaltningens CAD- och BIM-specialist, är att parametrarna skall följa BIP-koders benämningar. BIP står för Building Information Properties och är ett nationellt system för benämning av egenskaper och beteckningar på objekt i fastigheter (BIP-koder. 2021). 2.2 Nuvarande avfallsminskande åtgärder Den befintliga åtgärden som framstått som vanligast för avfallsminskning när det kommer till fönster är underhåll av dem. Enligt Lokalförvaltningens Underhållsbedömare har de fastighetstekniker som årligen utför driftsronder där fönstrens funktionalitet kontrolleras. Om det upptäckts att ett mindre antal fönster behöver lagas lämnas sedan en felanmälan varefter lagningar utförs till den grad ett byte av större omfattning inte bedöms nödvändigt. En del av dessa lagningar utförs av serviceavdelningen, men det läggs också ut till externa bolag, framförallt då det gäller en större omfattning. Enligt ND CTO är underhåll av fönstren något som i realitet utförs främst under de första tio åren som det ser ut just nu. Att produkterna faktiskt används i tjugofem- trettio år är ovanligt utan de byts ut innan det. Återanvändning av fönstren är enligt honom också ovanligt då de i andra hand anses så pass nedgraderade. Från att sitta i en bostad kan de möjligtvis hamna ut i ett förråd eller liknande, där funktionskraven inte ser ut på samma vis. Han nämner vidare att det å andra sidan finns en viss efterfrågan på återbrukade produkter när de används som design-inslag, ofta interiört. På samma sätt kan de då användas på det viset eftersom funktion och prestanda inte är avgörande vilket är anledningen till att återanvändning i en yttervägg igen är sällsynt. Dessutom är den typen av efterfrågan mest gällande äldre typer av fönster, inte lika mycket när det kommer till fönster det kanske finns fler av från exempelvis miljonprogrammet, men det vet man ju inte om det ser annorlunda ut framöver. Det finns alltså en viss mån av ”down cycling” i nuläget men inte på någon industriell nivå. Det kan också förekomma att produkter uppgraderas, exempelvis att gamla träfönster eftermontereras med aluminiumsbeklädnad. En aspekt ND Env lyfter är att ständigt pågående produktutveckling kan anses ha en avfallsförebyggande effekt då man ser till att använda bästa möjliga material ändamålsenliga materialkonfigurationer som minimerar spill och klimatpåverkan. Enligt Nc Proj, A-projektör hos Norconsult, är det sällan i dagsläget som avfallsförebyggande, återanvändning eller återvinning tas i någon större beaktning redan i designfasen för ett byggnadsprojekt. Han poängterar att han i sin roll visserligen inte är involverad i det skedet, att det kan finnas sådant han inte känner till men att det egentligen enda som i nuläget kan räknas som sådana åtgärder är att det brukar säkerställas att produkter med kortare livslängd än resten av byggnaden skall gå att byta ut utan orimliga åtgärder. Ur studien som gjorts i arbetet har det framgått att det i nuläget inte utförs någon större del av regelbundna avfallsminskande åtgärder. Även om det inte förekommer 8 ofta nog att bedömas som normalfall så sker dock en utveckling mot mer hållbart byggande och flera parter har uttryckt målsättningen att arbeta mer med detta. NCC och NorDan har i ett gemensamt utvecklingsprojekt utforskat hur fönster kan återvinnas i högre grad. Den normala processen i nuläget är enligt ND CTO att fönstren vid rivningsplatsen slängs i en container och vid återvinningscentralen skickas detta in i en maskin som hackar upp dem. Därifrån separeras de glasfragment och eventuella metalldelar som lossnat, resten går till förbränning. Enligt ND Env går dessutom ofta glasfragmenten till deponi på grund av svårigheten att rengöra glaset innan omsmältning. För att inte riskera volymexpansion som kan förstöra masugnen är det en tolerans på 3 g sten per 1 ton glas. I utvecklingsprojektet monterade NCC ner fönstren intakta och skickade till NorDan där de med sin kunskap om hur fönster tillverkas istället dekonstruerade produkterna och kunde på så sätt skapa renare fraktioner för återvinning. NCC Hållb, Ledande specialist inom hållbarhet hos NCC, nämner även andra projekt där de haft avfallsförebyggande i åtanke där det kan handla om att lackera om istället för att byta ut köksinredning samt ett par projekt dit många olika produkter har hamnat för återanvändning. Det ena av dessa är deras huvudkontor i Solna och det andra är ett rymdobservatorium de bygger i Onsala åt Chalmers Tekniska Högskola. Den samlade bilden av hur vanligt förekommande respektive avfallsminskande åtgärd i nuläget är, baserat på svaren från de intervjuade parterna i arbetet, visas nedan. Tabell 1. Sammanfattad lista över vad som har framgått vara nuvarande avfallsminskande åtgärder för fönstren och hur vanligt förekommande respektive är. 2.3 Relevant data för ökad grad av avfallsminskning Både Nc Proj och NCC VDC-spec menar att det i nuläget är oerhört sällsynt att det finns någon informationsmodell att tala om där data relevant för avfallsminskning finns digitalt tillgänglig. Även här finns det dock initiativ för att detta skall utvecklas. 2018 deltog NorDan i ett projekt som leddes av IVL Svenska miljöinstitutet och gick under Smart Built Environments paraply. Projektet gick ut på att visa att det var tekniskt möjligt att koppla en tillverkares BIM-objekt, konceptuellt berikat med en unik identifikator, till produktens elektroniska byggvarudeklaration, eBVD, berikad med samma identifikator (Ahlm M., Stattin E. & Wohlén N, 2018). Från informationsmodellen kunde då nyckeldata ur eBVD:n presenteras. Identifikatorn 9 som användes i projektet skulle representera ett Global Trade Item Number, GTIN. Detta är det standardiserade formatet för produktidentifikation som de rikstäckande byggbolagen i Sverige tillsammans med Byggmaterialhandlarna, Byggmaterialindustrierna och BIM Alliance Sweden 2018 gemensamt signerade ett principbeslut för att verka för att den blir branschstandard (GS1 Sweden, 2018). För att specificera hur materialtillverkarna skall tillämpa GTIN på sina produkter och hur det är tänkt att fungera i ett större perspektiv, för samtliga inblandade parter i byggnadens livscykel drivs nu ett branschgemensamt nationellt forum, kallat Användargrupp Bygg, lett av GS1, vilket är den icke-vinstdrivande organisation bakom GTIN-standarden. Resultaten som forumet tar fram blir även inspel i det internationella initiativet Digital Supply Chain in Built Environment, DSCiBE, då en viktig aspekt med GTIN och GS1s andra standarder är att de är globala (ND Dig). GS1 Norway har på beställning av de stora statliga förvaltningsmyndigheterna för konstruktion och anläggning i Norge tagit fram ett vägledande dokument för GTIN i byggbranschen, som också har presenterats för Användargrupp Bygg i Sverige som en del av att göra den gällande på internationell nivå. I det dokumentet beskrivs bland annat hur GTIN skall administreras för företag som tillverkar produkter som ofta är projektspecifika, där detta exemplifieras med fönster och dörrar, flytande betong och betongelement. Det beskrivs även hur GTIN kan användas genom byggnadens livscykel där det framgår att GTIN:et kan bli kopplingen mellan det fysiska fönstret och dess digitala tvilling i informationsmodellen (GS1 Norway, 2021). Vid montering kan den underlätta kvalitetssäkringen att rätt fönster sitter på rätt plats men också att datan i informationsmodellen blir mer säkerställd, då de fysiska fönstrens GTIN kan kontrolleras mot GTIN:en i informationsmodellen och risken att datan inte gäller för aktuellt fönster minskar. Det primära syftet med GTIN enligt det svenska principbeslutet är dock att möjliggöra spårbarhet av komponenterna i byggnaden (GS1 Sweden, 2018). Följs de regler som finns för hur GTIN:en skall administreras och tillverkarna har bra loggning av ingående artiklar kan det möjliggöra bättre spårbarhet av exempelvis något ämne som i framtiden identifieras vara farligare än först väntat (ND Dig). Detta kan framförallt vara relevant i de fall där företagen inte vill dela med sig av det exakta innehåller i deras produkter. Det som Nc Proj menar är mest relevant för deras del är att veta vad det är för fönster som byggts in och vilka krav de uppfyller, exempelvis gällande lufttäthet, för att kunna göra en bedömning om de går att använda i ett visst projekt eller inte. Det är enligt ND Dig och NCC VDC-spec viktigt att parametrarna som beskriver fönstrets egenskaper har en tydlig definition som inte lämnar utrymme för egen tolkning. Som tidigare nämnt används standardiserade egenskaper i upphandlingsformatet mellan NCC och NorDan, där definitionerna primärt baseras på de klassifikations- och teststandarder som listas i produktkategorins harmoniserade standard. Detta då det är efter dessa standarder produkterna testas och deklareras. Dessa hänvisningar till aktuella standarder är i Digital Upphandling inte något som finns med i IFC-modellen utan detta definieras separat i projektens LOD-lista, vilket beskriver förväntad Level of Development av BIM-modellen i projektets olika skeden (NCC VDC-spec). I nuläget standardiseras egenskaperna genom att de namnges korrekt enligt produktstandarden. Exempelvis benämns parametern för produktens ljudprestanda som Airborne sound insulation, och inte andra förekommande synonymer utan definition som Ljuddämpning, Ljudkrav eller liknande (ND Dig). Detta är ett tillfälligt steg i standardiserings- och digitaliseringsutvecklingen medan datan fortfarande 10 tolkas manuellt. När den tolkas med maskinläsning kommer detta på sikt ersättas av att varje egenskap, och dess möjliga egenskapsvärden som inte redan är numeriska, tilldelas en GUID som istället kan kommuniceras mellan berörda parter. Hur dessa GUID:ar skall administreras i branschen är även det något som diskuteras i Användargrupp Bygg (ND Dig). För att kunna särskilja vad som kravställts mot det som faktiskt byggts in men också för att tydliggöra vilken information i BIM-modellen som är verifierad och i vilket skede eller av vilken part finns det ett behov av att sätta någon form av status på aktuella parametrar med vilket detta framgår, menar både NCC VDC-spec och Nc Proj. Då egenskaperna som används i Digital Upphandling primärt bygger på standarder på internationell och europeisk nivå och är relativt nyutvecklade finns det aspekter som ännu inte har implementerats för de nationella tillämpningarna som kan behövas ND Dig. En sådan egenskap som enligt Nc Proj är av intresse att veta om produkten allmänt i tillägg till att det för Projekt Äpplet är kravställt av beställaren, vilket även framgår i Lokalförvaltningens Tekniska krav och Anvisningar, TKA, är att produkten är P-märkt. Något som också framgår i TKA:n är att byggnadens ingående komponenter skall loggas enligt Byggvarubedömningen (Lokalförvaltningen Göteborgs stad, 2021). Det är enligt projektets VDC-ledare inte någon loggning som i nuläget kopplas till BIM- modellen på något vis men enligt ND Env är syftet med Byggvarubedömningen att göra köparen mer medveten och möjliggöra bättre produktval i upphandlingsskedet. Detta genom att det är en extern part som gör en oberoende bedömning av produktens innehåll och livscykelegenskaper, utifrån en fastställd mall där förekomst av förbudsämnen och riskfraser i ingående kemier tittas på. Aktuella produkters bedömningsnivå, Rekommenderas, Accepteras eller Undviks, vilket motsvarar innehåll av dessa ämnen per ingående artikel med < 0.01, < 0.1 respektive > 0.1 viktprocent, skulle därför kunna vara relevant data för återanvändning av produkten. ND Env lyfter dock vidare att kriterierna för bedömningen mycket väl kan se annorlunda ut i framtiden och att vad som då vore mer värt om produkten skall återanvändas i ett senare skede är en innehållsförteckning med väl dokumenterat innehåll efter tillverkarens bästa förmåga. Formatet för denna innehållsförteckning är idag enligt ND Env en eBVD, vilket är den elektroniska Byggvarudeklaration som ägs av intresseorganisationen Byggmaterialindustrierna (Byggmaterialindustrierna, 2021). En noggrann innehållsdeklaration är enligt ND Env också den bästa informationen vid återvinning. Det möjliggör att kunna ta hand om de ingående artiklarna på bästa sätt och säkerställa att de återgår till så högvärdigt material som möjligt igen. Vet man exempelvis exakta legeringarna kan dessa återvinnas till samma legeringstyp igen istället för att återanvändas som en lägre värd legering. Detta menar även ND CTO är den absolut viktigaste informationen i avfallsminskande syften då detta inte är något som snabbt går att identifiera på egen hand utan kräver djupare analyser av den kemiska sammansättningen av artiklarna. Han säger dock att ytterligare produktbeskrivningar och ritningar också kan vara till hjälp. Det kan nog vara aktuellt om exempelvis dekonstruktionen av produkten, i syfte att återvinna den 11 till högre grad än i dagsläget, utförs av någon som av naturliga skäl inte har samma kännedom om produktkategorin fönster som de som tillverkar dem. Ytterligare dokumentation från tillverkaren skulle kunna göras digitalt tillgänglig via informationsmodellen. Enligt ND CTO finns det visserligen inte någon specifik instruktion för hur produkten demonteras ur byggnaden men att de monteringsanvisningar som finns skulle kunna användas i det syftet och i så fall bara vända förloppet som visas där. Det skulle då kunna underlätta vid demontering i syfte att kunna återanvända produkten Ett sätt att förebygga att avfall uppstår är att se till att produkterna håller så länge som möjligt. För att fönstren ska behålla sin funktion länge krävs ett visst mått av underhåll, exempelvis smörjning av beslag och spanjoletter (NorDan AB, 2016). Relevant dokumentation för detta är de skötselanvisningar som ingår i ägarhandboken vilket redan i nuläget delges av NorDan, både som tryckt broschyrmaterial och som PDF (ND CTO). Som tidigare nämnt är det dock sällan något som finns tillgängliggjort via IFC-modellen eller liknande. Något som enligt Lf Underhåll inte heller är data som finns i nuläget men hade underlättat vid återanvändning av fönstren är någon typ av klassning för dess skick, för att med det kunna avgöra om det finns fönster i deras bestånd som kan återanvändas. Den här typen av information lyfter även Nc Proj som något de hade haft användning av att veta vid en eventuell om- eller nybyggnation där fönster skall återanvändas. Då vill de få vetskapen om vad som hänt med fönstret över tid. Sammanfattningsvis har svaren från intervjuerna i arbetet givit flertalet exempel på vad som skulle vara relevant data för att möjliggöra nya eller effektivisera befintliga åtgärder som har avfallsförebyggande effekt, samt ökad grad av återanvändning och återvinning. Tabell 2. Sammanfattad lista över vad som har framgått vara relevant data och i vilket syfte. 12 2.4 Utmaningar och incitament för data-framtagning och/eller -användning Som tidigare nämnts utförs idag inte avfallsminskande åtgärder i någon stor skala. Detta kapitel tar upp en del av den problematik som identifierats ligga till grund för detta, samt en del av de incitament som kan komma att motivera byggbranschen till förändringar. Ett av problemen som finns för utförandet av ökade avfallsminskande åtgärder är hur datan ska nå relaterade parter. Flera av de intervjuade parterna, till exempel ND CTO och ND Env har vid olika tillfällen uttryckt att de, eller fastighetsägaren, inte alltid kan få tag på all data. Det finns exempelvis företag, enligt ND Env, som anser att för detaljerad produktinformation är företagshemligheter de inte vill att konkurrenter ska få tag på, då det möjliggör att deras konkurrenter till viss grad kan komma att kopiera. ND CTO säger också att de exempelvis inte visar hur deras produkter tas isär då denna information möjligen kan användas mot kunderna som har deras produkter. Dessa sitter ofta i fasader och har på grund av detta en hög säkerhetsaspekt gällande inbrottssäkerhet. I arbetet med att samla in datan förekommer också flera problem. Ett av de problemen är enligt ND CTO att produkterna från fönsterleverantörerna ofta är väldigt konfigurerbara, med miljontals möjliga unika konfigurationer. Detta gör det enligt honom utmanande att redovisa det exakta innehållet för varje enskild konfiguration och är anledningen till att många deklarationer och certifikat för fönster i nuläget ofta bygger på referensprodukter med en viss konfiguration. Att informationen till produkternas beståndsdelar också ofta måste komma från material- och artikeltillverkarna försvårar ytterligare situationen. ND Env nämner också att kunskapsnivån gällande detaljerad materialinformation skiljer kraftigt emellan olika leverantörer. Om leverantörerna inte är transparenta angående det exakta innehållet i delarna så får de istället gå utefter vad dessa inte innehåller. Detta följer förvisso kraven men kan bli problematiskt på lång sikt på grund av att produkternas innehåll behövs för återanvändning och bättre återvinning, men även då just vilka ämnen som bedöms vara farliga eventuellt kan komma att förändras. Ett exempel på detta som ND Env tar upp är asbest som länge användes i till exempel asbestcementskivor, och isolering, men som numera är förbjudet (Arbetsmiljöverket, 2020). ND Env nämner även att det finns en viss utmaning i att en detaljrik innehållsdeklaration kräver högre kompetens för att förstå och tolka all information på rätt sätt. Lf Underhåll påpekar också att kunskapen och de tillgängliga resurserna behöver öka ifall rätt produkter ska kunna inventeras och klassas som återanvändningsbara. En utmaning gällande återanvändning som både NCC Hållb och ND CTO lyfter är det då saknas garantier för produkterna. Installeras en återbrukad produkt som inte är säker så tas en stor risk utifall att denna exempelvis skulle ramla ut från en hög höjd och skada någon. Detta innebär enligt ND CTO att det måste finnas en part som är ansvarig för att säkerställa att produkterna faktiskt är säkra för just återbruk, så att inte felaktiga produkter monteras på platser där scenarion som detta kan komma att uppstå. Efterfrågan på återbrukade produkter är också enligt ND CTO låg, som tidigare nämnt handlar det i nuläget mest om att produkterna möjligtvis används i byggnader där kraven på prestandan inte är lika hög. Andra rent praktiska utmaningar 13 kring återanvändning som NCC Hållb nämner är att bygglov sannolikt söks långt innan återanvändningsbara produkter samlats in vilket då kan bli svåra att hitta som stämmer med vad som givits bygglov för. Även logistiken kring var dessa produkter skall lagras under tiden är utmanande. En aspekt gällande återvinningen av de ingående material i fönstret är enligt ND Env att råmaterialtillverkarna inte gärna använder post-consumer-material, alltså sådant som varit på marknaden och vänt då det är en osäkerhet på vad de får tillbaka. I det utvecklingsprojekt som NorDan utförde med NCC blev mängden handpåläggning påtaglig i analysen av vad fönstren där bestod av för artiklar och material. Den sortens analys är alltså i dagsläget utmanande då tillgängliggjord produktinformation saknas för fönstren (ND Dig). Incitamenten som tydligast framgått genom intervjuerna som kan bidra till att sporra branschen till förändring kan kort sammanfattas som följande: • Ekonomiska • Kunders efterfrågan • Lagstadgade krav och mål De ekonomiska delarna beskrivs av NCC Hållb & ND CTO som att det i dagsläget är alldeles för billigt för att det ska anses värt det att ta tiden att genomföra vissa avfallsförebyggande åtgärder och återanvändning. Risken är alltså att ett projekt rent ekonomiskt förlorar på att sätta sig in och göra detta gentemot att skicka äldre produkter till deponi. ND CTO säger också att de tagit lärdom från utvecklingsprojektet i att det krävdes mycket tid och maskinell utrustning för att genomföra vissa av åtgärderna, samt att det är få som använder råvarorna som framställs vid återvinningen, men att eventuella prisökningar av råvaror som mineraler kan förändra denna förutsättning. Enligt ND CTO är det denna aspekt som måste ändras innan dessa förebyggande åtgärder kan tillämpas på industriell skala. Det som potentiellt kan stå för de starkaste incitamenten för involverade parter att satsa mer på avfallsminskande åtgärder är om deras respektive kunder och beställare efterfrågar det. Både NCC Hållb och ND CTO pratar om hur kundernas efterfrågan påverkar valen av produkter till ett projekt. NCC Hållb säger exempelvis att byggnader och renoveringar av kontor är typiska projekt där kunder kan efterfråga återbrukade produkter vilket då har en stor påverkan. Angående lagstadgade krav och mål ser både ND CTO och ND Env att hårdare kravställningar kan komma i framtiden som aktörer kommer behöva anpassa sig efter. ND CTO tar exemplet med det ökade antalet avfallsfraktioner som kommit på senare år, där en ökad grad av sortering möjliggjorts och ska hållas och tror det kommer fortsätta att utvecklas mot denna riktning. De ser också att på grund av moderna produkters mer varierade innehåll än förra århundradet så behövs det nu också en noggrannare dokumentation av produkters innehåll med detta i åtanke. NCC Hållb har också påpekat att de ser att en CO2-budget i framtiden eventuellt kan vara någon som aktörer behöver hålla sig efter utöver den ekonomiska budgeten, vilket också skulle öka påtryckningen att återanvända gamla produkter. I färdplanen som Byggföretagen kommit ut med så är målen för Sveriges bygg och anläggningssektor att aktörer inom sektorn år 2022 ska ha kartlagt sina utsläpp, för att sedan arbeta mot att 2030 ha 14 halverat sina utsläpp av växthusgaser, och 2045 ha nått 0 nettoutsläpp av dessa (Byggföretagen, 2018). De sammanställda utmaningarna som identifierats i arbetet gällande att ta fram eller använda data i avfallsminskande syfte samt vilka incitament som finns för att faktiskt vilja göra det, visas i tabellen nedan. Tabell 3. Sammanfattad lista över vilka utmaningar som identifierats för att ta fram eller använda datan, samt vilka incitament som finns för att göra det. 2.5 Informationshanteringens utmaningar och möjligheter Utöver de utmaningar som finns gällande de rent praktiska delarna kring avfallsminskande åtgärderna finns det också utmaningar gällande informationshanteringen av all nödvändig data, men självklart också möjligheter. Detta tas upp i följande kapitel baserat vad som framgått genom intervjuerna. Ett vanligt förekommande hinder med processen kring hur data lagras och kommuniceras digitalt är att den ofta behöver utformas på olika sätt beroende på vilken kund det gäller (ND Dig). Här finns som tidigare berörts initiativ och standardiseringsarbeten kring digitaliseringsprocesser vilket skulle underlätta då informationen och hanteringen av den inte skulle behöva skräddarsys i lika stor grad från fall till fall. Att ha standardiserade format är något som enligt NCC VDC-spec är viktigt då det kan underlätta för integrationen mellan de olika systemen och programvarorna som de inblandade parterna i branschen använder sig utav. Något som framgått genom de olika forumen som finns gällande digitalisering av branschen samt i kontakten med olika kunder och intressenter är att kunskapsnivån varierar oerhört från person till person (ND Dig). Lika tydligt är det enligt honom att den typen av branschöverskridande samarbeten hjälper till att få till mer definierade processer. Lärdomar från initiativen kan spridas för att påskynda utbredningen av nödvändig kunskap och kompetens inom området. Nc Proj menar att de i nuläget ofta befinner sig i ett gränsland mellan att kravställningen de får från en CAD-manual håller en hög digitaliseringsnivå men 15 samtidigt säger kontraktshandlingen att det skall levereras traditionella 2D-ritningar. Även att direktiv och riktlinjer gällande handlingarna i nuläget inte harmoniserar exempelvis mellan BIP-koder och Bygghandlingar 90. Att det funnits ett motstånd till att använda 3D-tekniken som hjälpmedel med hänvisning till att 2D handlingarna är de juridiskt bindande dokumenten är något som NCC VDC-spec. bekräftat och menar att även om den mentaliteten är på väg att försvinna kvarstår det fortfarande mycket onödigt arbete i nuläget då 3D-modeller tas fram men inte fullt ut används som juridiska handlingar. En anledning till att det inte är juridiska handlingar än skulle kunna vara för att det finns en osäkerhet kring vilken information i modellen som faktiskt är verifierad. Enligt både Nc Proj och NCC VDC-spec är den största delen av informationen i en modell felaktig. Detta har sin förklaring i att vid ett normalt projekteringsflöde fylls det i en mängd information och geometri främst för det som skall ut på en PDF. I den processen blir det med automatik vissa detaljer som blir helt rätt och andra som ingen överhuvudtaget bryr sig om att titta på, men det följer ändå med i modellen (Nc Proj). Lösningen till hur verifierad information skall kunna urskiljas är idag enligt NCC VDC-spec att dessa får läggas i specifika Property sets och olika delleveranser av modellerna. En ytterligare utmaning gällande processerna kring BIM-modeller som Nc Proj tar upp är svårigheten att ta över och fortsätta på någon annans modell. Bara att ta över någons 2D-ritning, där alla inställningar och lager är organiserade på ett annat sätt än det personen är van vid kan vara utmanande men i en 3D-modell blir detta ännu mer komplext. Den arbetsmetodiken att de fortsätter på en befintlig modell har de i nuläget lite erfarenhet kring men är något som behöver tas fram goda lösningar för. Även här kan det underlätta om inte alla gör på sitt egna sätt utan att det finns hög nivå av igenkänning mellan modellstrukturer från olika projektörer om den skall processas av olika parter genom dess livscykel. Vem det är som ska fylla i all den här tillkommande informationen som vanligtvis inte ingår i projekteringen är en fråga som kommit upp. Men det har även berättats att det finns systemlösningar exempelvis BIMeye, där IFC- eller native-modeller kan kopplas upp mot en molnbaserad plattform och rättigheter att fylla i specifika egenskaper eller grupp av egenskaper kan tilldelas, vilket skulle göra att det är de personerna som faktiskt ansvarar för datan som också är de som berikar den in i modellen (ND Dig). Den långsiktiga lagringen av informationen och att säkerställa att den hålls uppdaterad och aktuell genom hela livscykeln är något som både intervjupersonerna på Lokalförvaltningen och på NorDan tagit upp som en utmaning. Exakt hur processerna kring detta bör utformas på sikt är i nuläget oklart men även här finns det utvecklingsprojekt. Ett sådant är det EU-finansierade projekt där 15 företag i Europa, bland annat den svenska miljösystemleverantören SundaHus, deltagit i syfte att skapa lösningar för ett cirkulärt byggande (BAMB, 2021). Projektet har gått under namnet BAMB, Building As Material Banks, och en delleverans i projektet har varit att utveckla en europeisk databas där dels tillverkarna av byggnadskomponenter kan registrera sina produkter samt fastighetsutvecklarna kan registrera sina byggnader med vilka ingående komponenter som använts. Detta blir då en databas med så kallade Materialpass vilket kan användas för att identifiera var det exempelvis finns 16 lämpliga återanvändbara material vid en ny- eller ombyggnation (Luscuere L., Zanatta R., Mulhall D., Boström J. & Elfström L, 2019). I rapporten för delleveransen tas det upp att det är avgörande att databasen är möjlig att koppla ihop med externa system och det lyfts även där vikten av globalt unika produktidentifikatorer och standardiserade dataformat för att kunna kommunicera informationen. De utmaningar och möjligheter gällande informationshanteringen som identifierats i arbetet visas sammanställt i tabellen nedan. Tabell 4. Sammanfattad lista över identifierade utmaningar och möjligheter gällande informationshanteringen. 2.6 Förutsättningar för en Proof-of-Concept Tanken med PoC:en har varit att praktiskt visualisera resultatet tänkt att besvara arbetets syfte. Detta har som sagt varit att visa hur digitalt tillgängliggjord relevant data om fönster efter en nybyggnations färdigställande skulle kunna möjliggöra eller effektivisera framtida avfallsförebyggande åtgärder, återanvändning eller återvinning av dem. Det skulle kunna se ut på en mängd olika vis och detta kapitel går igenom kartläggningen av de förutsättningar som legat till grund för det specifika utförandet av PoC:en i arbetet. Utifrån vad som identifierats vara relevant data i avfallsminskande syfte har det utretts om motsvarande information och dokumentation funnits digitalt tillgängligt för aktuella produkter i Projekt Äpplet. Resultatet av detta presenteras i följande stycken och finns slutligen sammanställt i tabellform. GTIN på produkterna har inte fullt ut implementerats ännu då riktlinjerna för dess administration inte är genom den internationella remissrunda de behöver genomgå innan de kan antas som standard (ND Dig). Därför har modellen endast kunnat berikas med fiktiva GTIN. Prestandadatan för produkterna som slutligen beslutas och som byggs in är inte något som normalt ingår i leveransen i Digital Upphandling i dess nuvarande version utan där behandlas enbart kravdatan digitalt. Med utgångspunkt i den kravdata som funnits tillgänglig har motsvarande egenskaper kunnat skapas med värden från aktuell offert 17 från NorDan samt Prestandadeklarationer på aktuella produkter. Då de standardiserade egenskaperna som nämnt i nuläget saknar GUID:ar kopplade till dess definition i en separat databas har dessa definitioner istället behövt ingå i IFC:n. Då det författarna veterligen inte finns någon möjlighet att lägga till någon form av tillhörande metadata på en viss parameter har detta fått ingå direkt i parameternamnet. Parameterstatus för identifiering av vad som är verifierad data i modellen har av samma skäl inte kunnat knytas till en parameter på annat sätt än på ett liknande sätt som redan gjorts för kravdatan, att de placeras i specifika Property Set. Befintliga P-märkescertifikat har funnits digitalt tillgängliga via NorDans dokumentationsportal. Nämnvärt kan dock vara att detta svenska kvalitetscertifikat strider mot europeiska direktiv gällande produktmärkning och menas konkurrera med CE-märkningen vilket lett till att P-märket avskaffas efter 1 juli i år, åtminstone i dess befintliga form (ND CTO). Byggvarubedömningsnivåerna och sökbara ID:n på verifierande dokumentation i BVBs databas har funnits tillgängligt i ett sammanställt dokument med produktens samlade miljöprestanda och bedömningar i olika miljöbedömningssystem. eBVD:erna som funnits tillgängliga är baserade på referensprodukter med en viss konfiguration och storlek då det, precis som tidigare beskrivet, är utmanande för tillverkarna av så pass konfigurerbara produkter att ha denna typ av dokumentation tillgänglig för alla miljontals möjliga konfigurationer. Produktbeskrivningar och ritningar har även dessa funnits digitalt tillgängligt via NorDans dokumentationsportal. Anvisning för demontering är som nämnt i kapitel 2.3 inget som finns specifikt men de befintliga monteringsanvisningar som kan vara användbara i samma syfte finns digitalt tillgängliga. Ägarhandbok med skötselanvisningar har lokaliserats för aktuell produktserie. Dock framgår det i boken att tillverkaren har svårt att fullt ut definiera nödvändig underhållsfrekvens på produkterna då det även beror på lokala faktorer. En minimumnivå för tillsyn minst en gång årligen rekommenderas däremot. Klassningen av fönstrens skick och utförda åtgärder i användningsfasen har inte undersökts närmare utan avgränsats från arbetet på rekommendation från handledare då detta skulle vara för omfattande att utföra. 18 Tabell 5. Sammanfattad lista över vilka förutsättningarna varit för att få tag i identifierad relevant data för aktuella produkter i Projekt Äpplet. I beslutet av hur all information ovan på lämpligast sätt hanteras och presenteras för PoC:en har valet av informationsbärare landat i liknande format som för Projekt Äpplet. Där har som sagt en Revit-modell berikats med data och sedan exporterats till IFC. Att koppla samman datan med någon form av databas som den beskriven i BAMB-projektet eller liknande skulle vara utmanande inom tidsperioden för arbetet. Valet av informationshantering visar istället väl hur detta realistiskt hade kunnat se ut för det verkliga projektet utan några större ändringar i befintliga system. En skillnad från det verkliga projektet har varit att IFC:n inte har genomgått de ”tvättningar” som beskrivits i kapitel 2.1. Anledningen till detta har varit att det för arbetet inte bedömts nödvändigt då den första tvättningen, som döper om parametrarna till de med standardiserad namngivning enligt produktens harmoniserade standard, inte behövs om de namnges korrekt från början och den andra tvättningen döper om till BIP- koders benämningar. Dessa saknar den tydliga definition och framtidsäkring som kommer med att följa nomenklaturen från de standarder produkterna faktiskt testas och certifieras enligt. Hur datan skulle se ut med denna namngivning och några sätt den skulle kunna komma till användning genom fönstrens livscykel har varit målet med PoC:en och därmed utgjort de viktigaste förutsättningarna för utförandet av den. 19 3 Proof-of-Concept Utifrån kartläggningen av förutsättningarna för en PoC har ett teoretiskt scenario satts upp för den senare hälften av fönstrets livscykel enligt processkartan nedan. Detta utgör de faser och steg som PoC:en baserats på och som presenteras i de tre första underkapitlen nedan. Figur 3. Processkarta över PoC:ens teoretiska scenario för fönstrets senare hälft av livscykel. För ökad läsbarhet se bilaga 2. 3.1 Utökad informationsberikning I det tänkta scenariot har modellen, innan överlämning till förvaltning, berikats med relevant data. I arbetet har detta som sagt gjorts via en kopia av Äpplets Revit-modell, där kravdata redan var berikat av Norconsult. Denna har sedan exporterats till IFC- format. I det här fallet har den utökade berikningen gjorts av författarna men i ett verkligt scenario skulle det kunna vara arkitekten som fyllde i även detta, alternativt att respektive part berikar sin del. Antingen via någon lösning liknande BIMeye, som tidigare nämnt, eller att modellen skickas vidare mellan parterna och berikas successivt. Nämnvärt kan även vara att då all kartläggning och alla förutsättningar byggt på hur det sett ut i Projekt Äpplet finns det potentiellt andra utmaningar och aspekter som inte tagits i beaktning i PoC:en. Exempelvis kan ytterligare parter behöva vara involverade, som grossister/återförsäljare eller IT-leverantörer. Säkerligen beroende på hur projekterings- och produktionsprocessen ser ut för ett framtida projekt och hur informationsmodellen skapas skulle den kunna komma att se 20 ut liknande den modell som skapats i arbetet. Bild 1. Skärmklipp från berikad IFC-modell. Som nämnt har parametrarna placerats i specifika Property sets för att kunna urskilja dem och presentera dem på ett strukturerat sätt. Vissa parametrar är textsträngar medan andra är länkar till databaser där respektive dokumentation finns lagrad. Den naturliga frågan att ställa här är hur framtidssäkrade dessa databaser är och om det går att lita på att länken fungerar när datan behövs. Både eBVD och NorDans dokumentationsportal arbetar enligt ND Dig med versionshantering på dokumentationen vilket åtminstone talar för att länkarna bör leda till rätt plats även i framtiden. Det samma gäller hänvisningen till de egenskapsdefinierande standarderna. På de plattformar där dessa finns, vilket är SIS i Sverige, visas tidigare versioner av respektive standard så att dessa går att läsa även i framtiden (SIS, 2021). Det är även inget som hindrar förvaltaren av modellen att säkerhetskopiera respektive dokumentation i en egen databas om detta skulle bedömas vara önskvärt. 3.2 Underlätta avfallsförebyggning och återanvändning Under användningsfasen då byggnaden, inklusive fönstren, har överlämnats till förvaltning överlämnas även informationsmodellen för att finnas till deras förfogande. Informationen i modellen kan vara användbar vid behovsanalysen när en underhållsplan tas fram. Som framgått i kapitel 2.6 har fönsterleverantören svårt att fullt ut definiera nödvändig underhållsfrekvens på produkterna då det även beror på lokala faktorer men minimumnivån för tillsyn framgår. Just underhåll är som nämnt i kapitel 2.2 en åtgärd som redan utförs i nuläget vilket tyder på att data för underhållsfrekvensen inte är det mest väsentliga, dock är det användbart att själva instruktionerna finns tillgängliga för att säkerställa att underhållet går tillväga enligt 21 tillverkarens rekommendationer (ND CTO). Figur 4. För det kontinuerliga underhållet av fönstren kan tillverkarens underhållsanvisningar finnas digitalt tillgänglig via modellen. Vid en framtida ombyggnation likt scenariot i arbetet kan projektörerna använda modellen för att åtminstone se vad produkterna hade för prestanda när de var nya. Det kan hjälpa dem i bedömningen av vilka fönster som går att återanvända någon annanstans eller låta vara kvar och eventuellt uppgradera dem. Figur 5. Fönstrens prestanda vid nyproduktionen som vägledande information vid bedömning av dess möjligheter att uppgraderas eller återanvändas vid projekteringen av en ombyggnation. Ett exempel på data om befintliga produkters prestanda som ger mer information än bara att rent av svara på kravställningen är ljudreduktionstalet. Där anges inte bara Rw-värdet som det vid nybyggnation kravställts på, vilket framgår i Figur 5, utan även Rw C och Rw Ctr. Dessa är olika sätt att presentera ett övergripande ljudreduktionstal där produktens prestanda vid olika frekvensomfång vägs på olika sätt (SIS, 2010). Skulle fönstren återanvändas i ett annat projekt där rådande trafikförhållanden gör att Rw Ctr-värdet kravställs är detta alltså relevant data att ha med för att säkerställa att produkten är lämplig att återanvända där. 22 På ett liknande sätt är dokumentet Miljöprestanda från tillverkaren relevant om ett ombyggnationsprojektet eller eventuellt återanvändningsprojekt har något annat miljöbedömningssystem än Byggvarubedömningen. Detta skulle exempelvis kunna vara SundaHus, BASTA eller Svanen. Bild 2. Utdrag ur aktuell produkts Miljöprestanda-dokument som visar prestandan enligt flera miljöbedömningssystem. I PoC:ens scenario, som framgår av steg B.3.1 till och med B.3.3 i Figur 3, har bedömningen av fönstren resulterat i att vissa fönster går att behålla om de uppgraderas till de nya kraven. Detta exemplifieras i arbetet med ett byte av glaspaketet till en variant med bättre isoleringsförmåga eller annan nödvändig prestanda. När produktspecifikationen gjordes vid nybyggnationen byggde den på att försöka komma så nära kravställningen på respektive egenskap som möjligt. Det kan dock förekomma att as-built-värdet blivit aningen bättre än kravställt då det var det närmsta möjliga glaspaket som fungerade ihop med kravställningen på övriga egenskaper. Exempelvis är ljustransmissionen lite högre än kravställt och skulle denna kravställning i ombyggnationen vara oförändrad är det alltså inte as-built- värdet som bör kommuniceras utan ursprunglig kravställningen för att undvika ett onödigt dyrt glaspaket. För att få korrekt mått på det nya glaset skulle GTIN kunna kommuniceras med tillverkaren, om det är samma som tillverkade fönstret ursprungligen, och då ta fram det nya glaspaketet med samma mått som det som skulle bytas ut. Om glasmåttet funnits tillgängligt direkt som en parameter skulle detta av samma anledning kunna vara relevant data. 23 Figur 6. GTIN relevant vid kommunikation med samma tillverkare för exempelvis korrekt glasmått och ursprunglig kravställning för de egenskaper som inte höjs i kravställningen vid ombyggnationen. För att demontera de fönster som ska återanvändas kan som sagt monteringsanvisning vara användbar. Samma monteringsanvisning är också användbar för de fönster som bedömts ej återanvändnings- eller uppgraderingsbara men som skall demonteras ur byggnaden intakta för att skickas till dekonstruktion av produkten och återvinning av ingående material. Figur 7. Monteringsanvisningar kan användas för demontering ur byggnaden både vid återanvändning och återvinning. 3.3 Öka återvinningsgrad När fönstren kommit till där de ska dekonstrueras behövs som sagt en detaljerad innehållsförteckning för att kunna återvinna de olika fraktionerna så noggrant som möjligt och att de ska bli så högvärdigt material igen som möjligt. Det som framkommit vara det bästa dokumentationen för detta i nuläget är respektive produkts eBVD. Denna kan enkelt hämtas via eBVDs databas då informationsmodellen berikats med länkning dit. 24 Figur 8. Respektive produkts innehållsförteckning i form av en eBVD är användbar för att kunna fraktionsoptimera i återvinningen av ingående komponenter. Bild 3. Urdrag ur en av aktuella produkters eBVD som bland annat visar ingående ämnen och procentuell mängd i legeringen för produktens aluminiumprofiler. Även om eBVD:n som använts i PoC:en baseras på en referensprodukt av liknande sort men inte i exakt de konfigurationer som varit aktuella för projektet ger denna god information om vilka ämnen som ingår. Bild 3 visar vilka ämnen som ingår i legeringen för aktuell produkts aluminiumprofiler och i vilken mängd vilket är information som ger avsevärt bättre underlag för analys vid återvinning av profilerna. Nämnvärt är att det i nuläget inte finns krav på att eBVD:erna måste visa denna noggranhetsgrad utan det är upp till varje tillverkare att avgöra själv (ND Env). Finns denna information tillgänglig i den här slutfasen av fönstrets livscykel är det dock av stort värde. 25 3.4 Vilka av de identifierade utmaningarna PoC:en löser Detta kapitel summerar författarnas analys över vilka av de utmaningar som identifierats i arbetet som skulle försvinna eller minskas genom att en liknande lösning som presenterats i PoC:en implementeras. Den främsta utmaningen med att ta fram eller använda data i syfte att underlätta vid avfallsminskande åtgärder som PoC:en har presenterat en lösning för är att relevant data och hur den skall användas saknas i det skede då den behövs. Detta finns i PoC:en digitalt tillgängligt i informationsmodellen och kan användas i valfritt skede i fönstrets livscykel. Om datan efterfrågas och behovet av den beskrivs samt informationsmodellen berikas på liknande sätt som i arbetet skulle detta kunna höja kunskapsnivån hos involverade parter i projekten. På sikt skulle detta även kunna leda till att det skapas mer definierade processer kring återanvändning och återvinning. Att produktinformationen ses som företagshemligheter eller har säkerhetsaspekter har tagits upp i arbetet och att detta skulle potentiellt kunna lösas genom att informationen ägs av företaget men att spårbarheten i efterhand då måste säkerställas. Någon konkret lösning för detta har inte behandlats i PoC:en. Resterande utmaningar har också bedömts vara utanför arbetets omfattning och kvarstår att lösa med andra åtgärder än det som presenterats i PoC:en. Tabell 6. Sammanfattad lista över hur respektive av de identifierade utmaningar med att ta fram eller använda datan har hanterats i arbetets Proof-of-Concept. En av de utmaningar som identifierats gällande informationshanteringen som arbetet berört är att det ställs varierande krav på hur data och dess hantering skall utformas. I PoC:en har standardiserade format använts och benämningar av parametrar har byggt på de standarder som det branschöverskridande forumet Användargrupp Bygg förespråkar. Detta verkar enligt författarna vara god väg framåt i att nå enighet i branschen och likrikta processerna kring informationshanteringen för 26 byggnadsprojekten, både i Sverige och även på internationell nivå för de parter som verkar globalt. På liknande sätt som att det som behandlats i PoC:en kan leda till att höja kunskapsnivån gällande avfallsminskande åtgärder kan den även göra motsvarande när det kommer till informationshanteringen i detta syfte. Utmaningen med att stora delar av befintliga modellers information är felaktig har i PoC:en har lösts på liknande sätt som det verkliga projektet där den verifierade datan placeras i specifika Property sets. Gällande vem som skall berika datan in i informationsmodellen har PoC:en lyft att detta kan göras på olika sätt och att det finns tekniska lösningar för att berikningen sker av parten som faktiskt äger informationen. Utmaningarna gällande att ta över någon annans modell, att modellen mer skall användas som kontraktshandlingar och lagringen av modellerna i databaser har inte behandlats i PoC:en. Tabell 7. Sammanfattad lista över hur respektive av de identifierade utmaningar gällande informationshanteringen har hanterats i arbetets Proof-of-Concept. 3.5 PoC applicerbarhet på andra produktkategorier Mycket talar för att det som framkommit i detta arbete med fokus på produktkategorin fönster även till stor del är applicerbart på andra produktkategorier. Detta har varit den generella åsikten hos de personer som intervjuats och det finns flera argument till att det borde stämma. Som produktkategori delar fönster i fasad många egenskaper med ytterdörrar vilket även verifieras av att dessa delar produktstandard (SIS, 2016). Även om inte alla ingående teststandarder där är samma så är merparten det och de skulle då ha liknande parametrar i informationsmodellen. 27 Som nämnt i kapitel 2.3 är fönster och dörrar, flytande betong och betongelement de produktkategorierna som är valda för exemplifiering i det vägledande dokumentet för GTIN för den norska byggsektorn. Valet av produkter är enligt dokumentets författare baserat på att dessa representerar olika situationer och utmaningar gällande användning av GTIN men det står också att principerna för de valda produktkategorierna kan appliceras på andra produktkategorier (GS1 Norway, 2021). Detta talar för att fönster anses vara en representativ produkt gällande principerna kring hur GTIN är relevant för spårbarhet och länkning mellan fysisk och digital produkt. Enligt NCC VDC-spec skiljer sig inte processen för informationshanteringen så mycket mellan olika byggnadskomponenter, speciellt inte mellan olika produkter inom klimatskalet vilket även skulle inkludera exempelvis glaspartier i fasaden. Det rent principiella att information berikas för ett visst objekt i modellen är enligt både honom och Nc Proj fullt applicerbart på vilken byggnadskomponent som helst. Både ND Dig och ND Env menar att deras produkter, som består av flertalet ingående material och en stor mängd konfigurerbara egenskaper, borde till stor del kunna representera den samlade bilden av utmaningar och nödvändiga lösningar för ingående produkter i en byggnad. Detta bekräftar då väl motiveringen av arbetets val av produktkategori inledningsvis i kapitel 1.2. 28 4 Slutsats Cirkulära materialflöden i byggbranschen kräver större andel avfallsminskande åtgärder på byggnadskomponenterna genom dess livscykel. Studien kring produktkategorin fönster, baserat på svar från involverade parter i det utvalda nybyggnationsprojektet, har visat att avfallsförebyggande åtgärder i form av kontinuerligt underhåll och materialoptimering vid produktutveckling är vanligt men att graden av återanvändning och återvinning i nuläget är generellt sett låg. Vad som däremot också framkommit är att det finns en hel del relevant data att tillgå redan nu som kan underlätta vid framtida avfallsminskande åtgärder om denna data på ett enkelt sätt görs digitalt tillgänglig för när den behövs. I arbetets Proof-of-Concept, där denna relevanta data berikats in i projektets informationsmodell, har det visats några exempel på hur datan i informationsmodellen kan användas vid de avfallsminskande åtgärderna i olika skeden av fönstrets livscykel. Lösningen som har presenterats tar visserligen inte hand om alla utmaningar som identifierats med de avfallsminskande åtgärderna eller informationshanteringen kring det. Det kvarstår en del mer komplexa utmaningar vars omfattning överskrider vad som bedömts rimligt för arbetet. De ekonomiska incitamenten och juridiska faktorerna kring återanvändning av produkter är exempelvis områden som kan vara intressanta att studera vidare. Även juridiken kring att använda BIM-modellen som kontraktshandling samt hur framtida processer för modellen kan se ut gällande lagring i databaser, kontinuerlig berikning och fortsatt användning kan studeras mer ingående. Det PoC:en däremot visar är att det med relativt enkla medel redan nu går att få till en signifikant förbättring och förenkling vid framtida materialinventeringar och produktanalyser i avfallsminskande syfte. Det har i arbetet också framgått att mycket av det som presenterats är applicerbart även på andra produktkategorier än fönster. 29 5 Referenser Europeiska kommissionen. (2020, 11 Mars). A new Circular Economy Action Plan – For a cleaner and more competetive Europe. https://eur-lex.europa.eu/legal- content/EN/TXT/?qid=1583933814386&uri=COM:2020:98:FIN Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 November 2008 om avfall och upphävande av vissa direktiv. Europeiska Unionens Officiella Tidning, L 312/3. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A32008L0098 Göteborgs stad. (2020). Dags att bygga och riva cirkulärt! – Slutrapport från projektet Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg- och rivningsprocessen. https://goteborg.se/wps/wcm/connect/d0600675-8e9c-4522-9984- 4783c65d9a07/Slutrapport+Upphandlingskrav+f%C3%B6r+cirkul%C3%A4ra+fl%C 3%B6den+i+bygg-+och+rivningsprocessen.pdf?MOD=AJPERES Europeiska kommissionen. (2011, 20 September). Färdplan för ett resurseffektivt Europa. https://eur- lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2011:0571:FIN:SV:PDF Byggföretagen. (2018, 28 Mars). Färdplan för fossilfri konkurrenskraft. https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/01/Fardplan_for_fossilfri_bygg- _och_anlaggningssektor_20181228-1.pdf Brand, S. (1994). How Buildings Learn [Hur byggnader lär sig]. Viking Press. Svenska institutet för standarder. (2011). Hållbarhet hos byggnadsverk - Värdering av byggnader - Del 2: Ramverk för värdering av miljöprestanda (SS-EN 15643-2:2011). https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och- byggnader/byggnader/allmant/ssen1564322011/ Svenska institutet för standarder. (2019). Hållbarhet hos byggnadsverk - Miljödeklarationer - Produktspecifika regler (SS-EN 15804:2012+A2:2019). https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och- byggnader/byggnadsindustrin/ovriga-aspekter/ss-en-158042012a22019/ Förklaring av BIP-koder har givits av (http://www.bipkoder.se/#/) Ahlm M., Stattin E. & Wohlén N. (2018). Digitala informationsflöden i byggprocessen: Vilka värden kan ett obrutet informationsflöde mellan materialtillverkare och fastighetsägare skapa? (Rapport U5-2018-03 & U6-2018-10). Smart Built Environment. https://www.smartbuilt.se/library/5770/rapport-u5-2018- 03-och-u6-2018-10.pdf GS1 Sweden. (2018, 12 April). Branschgemensamt initiativ om standardiserad identifikationsbärare av byggprodukter. https://gs1.se/wp-content/uploads/sites/2/2020/07/principbeslut-gtin-20180412.pdf https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1583933814386&uri=COM:2020:98:FIN https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1583933814386&uri=COM:2020:98:FIN https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A32008L0098 https://goteborg.se/wps/wcm/connect/d0600675-8e9c-4522-9984-4783c65d9a07/Slutrapport+Upphandlingskrav+f%C3%B6r+cirkul%C3%A4ra+fl%C3%B6den+i+bygg-+och+rivningsprocessen.pdf?MOD=AJPERES https://goteborg.se/wps/wcm/connect/d0600675-8e9c-4522-9984-4783c65d9a07/Slutrapport+Upphandlingskrav+f%C3%B6r+cirkul%C3%A4ra+fl%C3%B6den+i+bygg-+och+rivningsprocessen.pdf?MOD=AJPERES https://goteborg.se/wps/wcm/connect/d0600675-8e9c-4522-9984-4783c65d9a07/Slutrapport+Upphandlingskrav+f%C3%B6r+cirkul%C3%A4ra+fl%C3%B6den+i+bygg-+och+rivningsprocessen.pdf?MOD=AJPERES https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2011:0571:FIN:SV:PDF https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2011:0571:FIN:SV:PDF https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/01/Fardplan_for_fossilfri_bygg-_och_anlaggningssektor_20181228-1.pdf https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/01/Fardplan_for_fossilfri_bygg-_och_anlaggningssektor_20181228-1.pdf https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/byggnader/allmant/ssen1564322011/ https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/byggnader/allmant/ssen1564322011/ https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/byggnadsindustrin/ovriga-aspekter/ss-en-158042012a22019/ https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/byggnadsindustrin/ovriga-aspekter/ss-en-158042012a22019/ http://www.bipkoder.se/#/ https://www.smartbuilt.se/library/5770/rapport-u5-2018-03-och-u6-2018-10.pdf https://www.smartbuilt.se/library/5770/rapport-u5-2018-03-och-u6-2018-10.pdf https://gs1.se/wp-content/uploads/sites/2/2020/07/principbeslut-gtin-20180412.pdf 30 GS1 Norway. (2021, 18 Mars). Veileder GTIN for byggenæringen. https://www.gs1.no/sites/gs1/files/user/Dokumenter/veileder_gtin_for_byggenaeringe n_versjon_0.9.pdf Lokalförvaltningen Göteborgs Stad. (2021, 30 Januari). Tekniska krav och anvisningar – Bygg – Huvuddokument TKA-Bygg. https://goteborg.se/wps/wcm/connect/790fa72f-da8c-4e21-8069-e22b31d17218/RA- 1834-v.11.0+Huvuddokument+TKA- Bygg.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=url&CACHEID=ROOTWORKSPAC E-790fa72f-da8c-4e21-8069-e22b31d17218-nxJromk Byggmaterialindustrierna. Byggvarudeklaration eBVD 1.0. Hämtat 2021, 12 Mars från: https://byggmaterialindustrierna.se/byggvarudeklaration-ebvd1-0/ NorDan AB. (2016, 26 September). Ägarhandbok Produktserien NTech Utgåva 1. https://www.nordan.se/media/com_products/documents/160913_Handbok_NTech_S E_web.pdf Arbetsmiljöverket. (2020, 04 September). Här finns asbest. https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/asbest/har-finns-asbest/ Arbetsmiljöverket. (2020, 19 Maj). Huvudsakliga risker med asbest. https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/asbest/huvudsakliga-risker-med- asbest/ Förklaring av BAMB har givits av (https://www.bamb2020.eu/) Luscuere L., Zanatta R., Mulhall D., Boström J. & Elfström L. (2019). Deliverable 7 – Operational Materials Passports. Bamb2020. https://www.bamb2020.eu/wp-content/uploads/2019/02/D7-Operational-materials- passports.pdf Svenska institutet för standarder. Övergångstid vid införande av nya utgåvor av svensk standard. Hämtad 2021, 30 April från: https://www.sis.se/standarder/allmnnavillkor/vergngstidvidinfrandeavnyautgvor/ Svenska institutet för standarder. (2010). Byggakustik - Mätning av ljudisolering hos byggnadselement i laboratorium - Del 2: Mätning av luftljudsisolering (SS-EN 10140-2:2010). https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/skydd-av-och-i- byggnader/akustik-i-byggnader-ljudisolering/sseniso1014022010/ Svenska institutet för standarder. (2016). Fönster och dörrar - Produktstandard, funktionsegenskaper - Del 1: Fönster och ytterdörrar (SS-EN 14351- 1:2006+A2:2016). https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/byggnadsdelar/dorrar- och-fonster/ss-en-14351-12006a22016/ https://www.gs1.no/sites/gs1/files/user/Dokumenter/veileder_gtin_for_byggenaeringen_versjon_0.9.pdf https://www.gs1.no/sites/gs1/files/user/Dokumenter/veileder_gtin_for_byggenaeringen_versjon_0.9.pdf https://goteborg.se/wps/wcm/connect/790fa72f-da8c-4e21-8069-e22b31d17218/RA-1834-v.11.0+Huvuddokument+TKA-Bygg.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=url&CACHEID=ROOTWORKSPACE-790fa72f-da8c-4e21-8069-e22b31d17218-nxJromk https://goteborg.se/wps/wcm/connect/790fa72f-da8c-4e21-8069-e22b31d17218/RA-1834-v.11.0+Huvuddokument+TKA-Bygg.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=url&CACHEID=ROOTWORKSPACE-790fa72f-da8c-4e21-8069-e22b31d17218-nxJromk https://goteborg.se/wps/wcm/connect/790fa72f-da8c-4e21-8069-e22b31d17218/RA-1834-v.11.0+Huvuddokument+TKA-Bygg.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=url&CACHEID=ROOTWORKSPACE-790fa72f-da8c-4e21-8069-e22b31d17218-nxJromk https://goteborg.se/wps/wcm/connect/790fa72f-da8c-4e21-8069-e22b31d17218/RA-1834-v.11.0+Huvuddokument+TKA-Bygg.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=url&CACHEID=ROOTWORKSPACE-790fa72f-da8c-4e21-8069-e22b31d17218-nxJromk https://byggmaterialindustrierna.se/byggvarudeklaration-ebvd1-0/ https://www.nordan.se/media/com_products/documents/160913_Handbok_NTech_SE_web.pdf https://www.nordan.se/media/com_products/documents/160913_Handbok_NTech_SE_web.pdf https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/asbest/har-finns-asbest/ https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/asbest/huvudsakliga-risker-med-asbest/ https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/asbest/huvudsakliga-risker-med-asbest/ https://www.bamb2020.eu/ https://www.bamb2020.eu/wp-content/uploads/2019/02/D7-Operational-materials-passports.pdf https://www.bamb2020.eu/wp-content/uploads/2019/02/D7-Operational-materials-passports.pdf https://www.sis.se/standarder/allmnnavillkor/vergngstidvidinfrandeavnyautgvor/ https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/skydd-av-och-i-byggnader/akustik-i-byggnader-ljudisolering/sseniso1014022010/ https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/skydd-av-och-i-byggnader/akustik-i-byggnader-ljudisolering/sseniso1014022010/ https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/byggnadsdelar/dorrar-och-fonster/ss-en-14351-12006a22016/ https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/byggnadsdelar/dorrar-och-fonster/ss-en-14351-12006a22016/ 31 6 Bilagor Bilaga 1. Processkarta över fönstrets livscykel, både fysiskt och dess informationsmodell, samt involverade parter för Projekt Äpplet. 32 Bilaga 2. Processkarta över PoC:ens teoretiska scenario för fönstrets senare hälft av livscykel. 33 7 Intervjubilagor Intervju 1.1 Part i värdekedjan: Beställare och förvaltare Företag: Lokalförvaltningen - Göteborgs stad Avdelning/område: Projektavdelningen, Specialistenheten CAD/BIM Deltagare: CAD- & BIM-specialist (Lf BIM) • Fråga 1: Vilka miljöbedömningssystem (på produktnivå) är aktuella för Projekt Äpplet? Vi har parametrar på våra BIM modeller för byggvarubedömning tex. Men det är också försöksparametrar för Äpplet. Det är lite svårt hur man ska avgränsa hur man sätter dom (till exempel på material eller produktnivå). Finns en del frågetecken. • Fråga 2: Finns det någon plan om hur man tar fram förvaltningsmodell för Projekt Äpplet? Är det Entreprenören, konsulter eller ni själva som skapar modeller? Det beror på vad ni menar med förvaltningsmodell? I ett projektavslut kräver vi in relationsmodellen i native-format, tillsammans med en IFC-export samt en DWG- export och olika typer av XML-filer. Vi kravställer inte att man skalar av data i produktionsmodellen för förvaltningsmodellen, utan vi vill ha kvar innehållet för framtida ombyggnationer osv. • Fråga 3: Relationsmodellen är fylld med “as built” data då? Precis. I projektet kan man ha olika andra databaser man jobbar med för till exempel rumsbeskrivningar eller fylla på med uppgifter för olika komponenter som kanske inte CAD-projektören sitter med, men man får in via GUID:en till rätt komponent. Produktionsmodellen som vi får över som relationsmodell sen innehåller mycket data så vi gör ingen direkt förvaltningsmodell av det. Sen splittar vi ut det lite i vår förvaltning dit de olika delarna används. Revit-filen lägger vi i långtidsarkiv för nästa projekt medan vi jobbar vidare med IFC- och XML-filerna. • Fråga 4: IFC-formatet är kravställt att ni alltid har, och native-formatet är beroende för vad de har för projekteringen? 34 Japp, kan till exempel vara ArchiCAD och Revit. • Fråga 5: Vilken data brukar de innehålla? Är det någon data för fönster som brukar vara med i modellen? Det är lite varierande, men vi kravställer BIP-koder. Där ligger det med rätt många saker. Däremot är det lite oklart med alla de små detaljerna och hur man fångar upp dem, i vilken parameter. • Fråga 6: Om det finns data som inte omfattas i BIP-koder, hur hanteras den? Vi har valt att lägga till egenskaper/parametrar som inte finns. I dessa fall lägger vi till LF framför i parameternamnet. Det finns ganska mycket BIP-koder så långt som är kravställt idag. Det kan dock krävas fler inom området för klimat och återbruk. Detta kan miljöavdelningen svara tydligare på. • Fråga 7: För POC-projektet är det då relevant att ha egenskaperna i IFC:n? Ja, de BIP-egenskaperna som vi kravställer idag läggs i ett eget property set, så dom landar i IFC-filen som en egen flik. Inom förvaltningen så är det nog IFC-formatet vi använder framöver. Man kommer nog sluta ta in 2D-ritningar från projekt och Revit- filer öppnas sällan inom förvaltningen. Jag tror också det ni är inne på med att lägga till fler parametrar är en bra väg framåt för återbruk av delarna. • Fråga 8: Bör vi göra ett eget property set för det här för att hålla isär det? Jag vet inte på rak arm vilket som är bäst. Det finns redan vissa egenskaper i BIP för miljödelarna, men det kommer nog inte finnas alla. Kika lite på den tabellen i vår TKA, där har vi spaltat upp alla de BIP-parametrarna som vi kräver in. Där kommer ni se att vissa är gråmarkerade som har mer med miljö att göra, det betyder att dom är lite valfria för projektet då de är lite mer försöksparametrar. • Fråga 9: Är den listan i er TKA komplett eller ska vi kolla på BIP-koder direkt? Ja vi har bara gjort ett urval, det finns mer på BIP. Men vi har tagit dom vi tycker är användbara just nu. Marknaden är inte helt mogen på att ange alla egenskaperna så vi fokuserar på dom vi vill få rätt. 35 • Fråga 10: Är det lokalförvaltningen själv som använder datan eller lagrar ni den för att dela vidare med extern part? Det kan vara lite blandat. Målsättningen är egentligen att vi ska ha en asset databas så man suger ut informationen ur standardiserade format till databasen, som i sin tur pushar in informationen i andra system för tex underhåll, projekt eller hyresgäster tillsammans med andra komponenter som internet dottar in som också rapporterar med den där. Sen vill vi så småningom kunna vända på asset databasen för att få in förändringar i våra native-modeller via GUID:arna. Vi är dock inte där än utan det görs via handpålägg. • Fråga 11: Vad ser ni för möjligheter och utmaningar med att dela informationen vidare? Är det externa parter så får man tänka på olika saker kring spridning av information. Annars är den största utmaningen att när man gör en åtgärd så ska det återrapporteras in i asset databasen och inte fastna i en pärm på bygget/i byggnaden. Då utarmas informationen och datafilerna är inte längre aktuella. • Fråga 12: Ser ni att det kan finnas behov av liknande data för andra produktkategorier? Dörrar och fönster är typiska underhålls-kategorier, kanske speciellt dörrar med låsmekanismer, brand-magneter osv. • Fråga 13: Vet du om några tips på rapporter eller övrig litteratur som kan vara användningsbar för oss? Jag kan skicka över våra TKAer, där finns området CAD och BIM, kravställning på våra BIM-modeller med BIP-koder osv. Vissa delar här kan vara bra att kolla på. 36 Intervju 1.2 (Mejlåterkoppling) Part i värdekedjan: Beställare och förvaltare Företag: Lokalförvaltningen - Göteborgs stad Avdelning/område: Fastighetsavdelningen, Bygg, Utemiljö och Säkerhet. Deltagare: Underhållsbedömare med planeringsansvar (Lf Underhåll) • Fråga 1: Hur vanligt är det att följande åtgärder utförs för fönster? Vilka utmaningar finns respektive åtgärd? o Reparation/underhåll o Renovering av produkt o Demontering för återanvändning o Demontering för återvinning Fastighetstekniker på SA (serviceavdelning?) har en årlig driftrond och går igenom funktionaliteten av samtliga fönster. Är det något enstaka fönster som behöver lagas så görs det genom felanmälan. Lagningen utförs fram till beslut om byte av större omfattning. Mig veterligen har man inte jobbat med demontering för återanvändning. Kan ej svara på frågan gällande återvinning. Det bör någon på PA (projektavdelning?) kunna svara på. • Fråga 2: Vilka parter/roller/personer blir involverade vid de olika åtgärderna? Finns kontaktuppgifter för aktuella personer för Projekt Äpplet? Det är ffa fastighetstekniker på SA som får det genom felanmälan från verksamheten. SA i sin tur lagar/underhåller en del själva en del läggs på externt bolag. Vid större omfattning blir förvaltare, underhållsbedömare och uppdragsledare/projektledare involverade och återigen själva verksamheten. • Fråga 3: Vilken information används i nuläget vid någon av åtgärderna samt i vilket format finns informationen (egenskap i IFC, länk till digital dokumentation, fysisk dokumentation etc.). Vilken data finns inte i nuläget tillgänglig men hade underlättat ytterligare? Kan endast svara på vilken information som används vid mer omfattande byte av fönster (exempelvis byte på hela våningen eller en fasadsida) Då används information från planerat underhåll i Xpand , driftrondsprotokoll från SA eller eventuellt en förstudie som beställs av förvaltaren. 37 Data som inte finns i nuläget men kunde underlätta återanvändning är någon typ av klassning för skicket av fönstret som möjliggör att avgöra om det finns fönster i vårt bestånd som kan återanvändas. • Fråga 4: Vilka möjligheter och utmaningar ser ni med att samla in information, använda den samt dela den vidare till senare parter i livscykeln? För att samla in information skulle krävas resurser och kunskap som kan säkerställa att rätt produkter inventeras och klassas som återanvändningsbara. • Fråga 5 Ser ni att det kan finnas behov av liknande data för andra produktkategorier? Man skulle kunna göra samma inventering och klassificering av andra produkter såsom dörrar, toalett/WC porslin, hängrännor och liknande fasaddetaljer, takpannor etcetera. 38 Intervju 2. Part i värdekedjan: Fönstertillverkare och leverantör Företag: NorDan Deltagare: Chief Technical Officer, NorDan Gruppen (ND CTO), Teamleader för Competens Center Environmental Certifications, NorDan Gruppen (ND Env) samt Utvecklare inom Digitalisering, NorDan Sverige (ND Dig). • Fråga 1: Vilken information delas i nuläget ut för att användas i respektive åtgärd för fönstren i en byggnad? I vilka format finns informationen? o Reparation/underhåll o Renovering av produkt o Demontering/montering för återanvändning o Demontering/destruktion för återvinning ND CTO: Vid reparation/underhåll är det sannolikt våra monterings- och skötselanvisningar för produkterna. Dessa finns som tryckt broschyrmaterial men även i digital form (pdf), vilket kunderna i allt högre grad efterfrågar. Någon beskrivning för renovering av produkt finns inte idag. ND Env: Vi deklarerar dock innehållet i fönstret, vad de olika delarna består av. Det skulle man kunna använda för att exempelvis matcha med liknande material. Huruvida den informationen används i det syftet är inte något som återkopplas till oss. ND CTO: Det finns ingen specifik beskrivning för demontering plus att problemet för oss är att vi inte vet allt som händer med våra produkter. Det är inte bara infästningen utan det är hela applikationen och anslutningar ut- och invändigt, vilket är faktorer vi inte får kännedom om. Det ägs av en annan part. ND Env: En svårighet med återanvändning är osäkerheten kring vem som då klassar produkten, enligt gällande regler. Uppfyller den här produkten, säg om 60 år, kraven som ställs på marknaden gällande personsäkerhet, klämskydd och liknande? ND CTO: Någon måste då ta ansvar för att produkten är säker att använda när då gamla grejer sätts in i en fasad. Det är skillnad på att prata om mer lättbedömda byggnadskomponenter, säg exempelvis sanitetsporslin, än något med gamla beslag som ska sättas in på 8:e våningen. Då tar man en väldigt hög risk, att det faktiskt ska fungera och inte ramla ut och träffa någon. Man kan kalla det för en ytterlighet men det är en risk med återanvändning. Gällande beskrivning dock för demontering kan man ju använda våra monteringsanvisningar och bara vända förloppet. Men det är alltså inte så att vi har det förloppet beskrivet. ND Env: Även för demontering för återvinning kan de deklarerade ingående artiklarna vi har, materialtyper och hur det idag hanteras och återvinns efter normal praxis vara användbart. 39 ND CTO: En anledning till att vi inte visar hur produkten tas isär är för att det skulle kunna användas ofördelaktigt mot kunder som har våra produkter. I och med att det är produkter som sitter i fasad och har väldigt hög säkerhetsaspekt, med tanke på inbrottssäkerhet. Sedan finns det även specialister på återvinning som kollar mer och mer på hur återvinningsgraden kan öka för fönster. Vi har även nyligen på NorDan utfört ett utvecklingsprojekt med NCC, där de plockade ner fönstren för en bostadrättsförening i Helsingborg och skickade till oss för att separera ut ingående materialtyper och säkerställa återvinningen av dem. Vilket i normalfallet istället hade gått till största del direkt till deponi. • Fråga 2: Går det att mäta/uppskatta nivån av återvinning mellan normalfall och det som blev utfört i utvecklingsprojektet? ND Env: Den största volymen i fönster, såklart beroende på storlek men i snitt runt 60%, utgörs av glaset och det är där den största miljövinsten också kan göras. Glaset går i normalfall till deponi efter att produkten krossats och glassplittret lossnat. Vad som kan vara intressant att veta att för att kunna återvinna glaset måste det rengöras innan det smälts om. Annars finns det för stor risk för volymexpansion vilket kan förstöra masugnen. Toleransen för detta är 3g sten per 1ton glas vilket alltså utgör ytterligare en utmaning till att återvinna. Träet i fönstren, som utgör ca 30% av volymen, vilket i fönstren vi fick till oss i projektet utreddes till att innehålla någon form av NTR:B impregnering, troligen vacuumimpregnerat. Detta gick till energiåtervinning. Aluminiumet blev däremot separerat och skickat till återvinning till skillnad från normalfallet då det hamnar i den tuggade blandningen som bränns. • Fråga 3: Hur vanligt förekommande är respektive av de tidigare nämnda åtgärderna och vilka av dem skulle NorDan kunna bli direkt involverade i? ND CTO: I dagsläget är det enbart fasen med underhåll som är aktuellt, detta är i realiteten något som är inom den första tioårs-cykeln. Att prata om produkter upp mot 25-30 år gamla är väldigt ovanligt, idag är det att byta ut produkten som är verklighet. De blir så pass nedgraderade i andra hand, från att sitta i en bostad kan de möjligtvis hamna ut i ett förråd eller liknande där funktionskraven inte ser ut på samma vis. I de fallen är vi aldrig inblandade. Som design-inslag finns det ju efterfrågan på återbrukade produkter, alltså där inte funktion och prestanda är lika avgörande och ofta då som interiördesign, väldigt sällan att det används i yttervägg igen. Efterfrågan av den sorten är också i nuläget mer mot äldre typer av fönster, inte så mycket 60- tals/miljonprogrammet-fönster, men det skulle säkerligen kunna se annorlunda ut framöver. Den typen av down-cycling finns ju alltid men en mer industriell process att man river ett hus från 60-talet med 1500 enheter och säger att dessa ska uppgraderas och sättas in i en nybyggnation eller renovering, det händer aldrig. En uppgradering av befintliga produkter, exempelvis aluminiumsbeklädning som eftermonteras på ett gammalt träfönster kan förekomma. Det är dock fortfarande för billigt att kasta för att det ska finnas tillräckligt incitament för detta. Det tycker jag även att ni ta med någon avfallshanterare om ni planerar att intervjua dem i arbetet. Hur detta kostar att ha på 40 deponi, vad kostar det att elda? Får de betalt eller håller det på att bli en utgift? Till slut vänder de här faktorerna och att det börjar kosta mer att kasta. Det är det som ska till innan det blir industriellt fullt ut. Gällande andra åtgärder NorDan kan involveras i har vi som sagt kollat på hur det är att återvinna gamla fönster på en högre nivå mot att bara skicka in en maskin som hackar det i tusen bitar och suger till sig lite glasfragment i ena hörnet, lite metallbitar det som hänger med och resten går till förbränning. Vi har istället kollat på att, med den kunskapen vi har om att montera ihop ett fönster, demontera fönstret och skapa renare fraktioner. Lärdomen från det projektet är att det tar lång tid, kräver mycket maskinell utrustning samt mycket materialanalys. Det är även få som använder råvarorna som utvinns. ND Env: Det går ofta neråt i värdekedjan, det blir ett lägre värderat material. ND CTO: Det är samma där, att det fortfarande billigare att låta allt gå ner samma väg. Att utvinna i rena fraktioner är inte så viktigt just nu, kostnadsmässigt. Men det räcker att ett par mineraler ökar kraftigt i pris så blir den förutsättningen förändrad. ND Env: En annan aspekt gällande vissa typer av material som till exempel olika typer av plaster. Vid återvunnen råvara där behöver man ha full kontroll på vad som blandas in i ny produkt, som PVC som ofta innehöll bly förr i tiden. Blandar man in det i en ny smälta tillförs ju bly i den nya varan. Lika väl som att kunderna vill ha återv