Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Installationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Examensarbete 2015:03 Göteborg, Sverige 2015 Uppföljning av energieffektivitet i luftbehandlingsaggregat Mätanalys av verkningsgraden hos roterande värmeåtervinnare Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ANDREAS HÅKANSSON CHRISTOFFER LJUNGBERG EXAMENSARBETE 2015:03 Uppföljning av energieffektivitet i luftbehandlingsaggregat Mätanalys av verkningsgraden hos roterande värmeåtervinnare Examensarbete i högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ANDREAS HÅKANSSON CHRISTOFFER LJUNGBERG Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Installationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2015 Uppföljning av energieffektivitet i luftbehandlingsaggregat Mätanalys av verkningsgraden hos roterande värmeåtervinnare Examensarbete i högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ANDREAS HÅKANSSON CHRISTOFFER LJUNGBERG © ANDREAS HÅKANSSON, CHRISTOFFER LJUNGBERG, 2015 Examensarbete 2015:03 / Institutionen för Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola 2015 Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Installationsteknik Chalmers tekniska högskola 412 96 Göteborg Telefon: 031-772 10 00 Omslag: Uppbyggnad av ett luftbehandlingsaggregat. Källa: Swegon. Institutionen för Bygg- och miljöteknik Göteborg 2015 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 I Uppföljning av energieffektivitet i luftbehandlingsaggregat Mätanalys av verkningsgraden hos roterande värmeåtervinnare Examensarbete i högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ANDREAS HÅKANSSON CHRISTOFFER LJUNGBERG Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Installationsteknik Chalmers tekniska högskola SAMMANFATTNING Uppföljning av luftbehandlingsaggregat görs väldigt sällan. I jakten på allt mer energieffektivare byggnader och ventilationssystem är det viktigt att resultatet blir som beräknat, särskilt för beställare och förvaltare. Denna rapport syftar till att göra en uppföljning av temperaturverkningsgraden i roterande värmeåtervinnare, för att om möjligt lokalisera förbättringsområden. Skulle exempelvis verkningsgraden redovisas ofördelaktigt kan det bli svårare att upptäcka fel eller bristfälligt underhåll i luftbehandlingssystemet. Målet var från början att undersöka flera aggregat från olika tillverkare, för att kunna dra en generell slutsats, men praktiska omständigheter medförde tyvärr att aggregat från endast en tillverkare kunde undersökas. Ett studiebesök hos luftbehandlingsaggregattillverkaren Swegon genomfördes, för att undersöka hur de går till väga för att redovisa temperaturverkningsgraden i deras styr- och reglersystem. Det genomfördes också fältmätningar på tre luftbehandlingsaggregat där systemen var av typen VAV och DCV. Den torra lufttemperaturen mättes på olika ställen i aggregaten med hjälp av temperaturloggers, för att sedan jämföras med avlästa värden från det befintliga övervakningsprogrammet. Slutligen gjordes en jämförelse av projekteringsunderlaget med resultaten från mätningarna och datan från övervakningssystemen, samt en energi- och kostnadsberäkning för luftvärmaren och fläktens arbete. Analysen av projekteringen visar att dagens värden ligger i närheten av denna. Enligt Swegon bygger den redovisade verkningsgraden inte på aktuella temperaturer utan enbart på aktuella luftflöden och utnyttjad kapacitet på rotorn. Vid balanserade luftflöden är den avlästa och uppmätta verkningsgraden högre än projekterat, däremot vid obalanserade luftflöden är det mer otydligt vilken verkningsgrad som är mest korrekt. Vid dessa obalanserade luftflöden kan det även skilja sig 10 – 35 procentenheter mellan avläst och uppmätt verkningsgrad. Konsekvensen av detta blir att vintertid måste luftvärmaren eventuellt vara igång mer än vad som tidigare var beräknat, om hänsyn inte tagits till obalanserade luftflöden vid projekteringen. För ett studerat driftfall med ett luftflöde på ca 3 m 3 /s, visade energi- och kostnadsanalysen att kostnaden för användningen av luftvärmaren ökade med ca 9 000 kr/år, då den uppmätta verkningsgraden var tio procentenheter lägre än det avlästa värdet som var 85 %. I rapporten diskuteras även andra möjliga problem som kan uppstå med en teoretiskt redovisad verkningsgrad, exempelvis svårigheten att upptäcka fel eller smuts i värmeåtervinnaren med hjälp av verkningsgraden. Nyckelord: Uppföljning, temperaturverkningsgrad, luftbehandlingsaggregat, roterande värmeåtervinnare. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 II Follow-up of the energy efficiency of air handling units Measurement analysis of the efficiency of rotating heat exchangers Diploma Thesis in the Engineering Programme Building and Civil Engineering ANDREAS HÅKANSSON CHRISTOFFER LJUNGBERG Department of Civil and Environmental Engineering Division of Building Services Engineering Chalmers University of Technology ABSTRACT A follow-up of air handling units is not done very often. With the continuous ambition of even more energy-efficient buildings and ventilation systems, it is important that the result is as expected, especially for clients and managers. The purpose of this report is to do a follow up of the temperature efficiency of rotating heat exchangers, to possibly identify areas of improvement. Would for instance the presented efficiency be disadvantageously reported, it may be more difficult to detect errors or any lack of maintenance of the air handling system. The goal was initially to study several units from different manufacturers, in order to make a general conclusion, but practical circumstances unfortunately made it possible to study units from only one manufacturer. A field trip to Swegon, an air handling unit manufacturer, was made to study how they report the temperature efficiency in their control system. Field measurements of three air handling units were also made, where the type of system consisted of VAV and DCV. The dry air temperature was measured at various locations in the units using temperature loggers, and was then compared to the presented values read from the control system. Finally, a comparison of the design documentation with the results of the field measurements and data from the control system was done, as well as an energy and cost calculation of the usage of the air heater and the fan. According to Swegon, the reported efficiency is not based on current temperatures, instead it is based on current air flow and the used capacity of the rotor. The analysis of the design documentation shows that the temperature efficiency lies within reach of this value. At balanced airflow the reported and the measured efficiency are higher compared to the design documents. On the contrary, at unbalanced airflow it is less clear which of the two efficiencies that is most accurate. At these unbalanced air flows the differences between the reported and the measured efficiency may also vary 10 – 35 percentage points. The consequences of this is that in winter, the air heater may be used more than what was previously estimated, if unbalanced airflow not have been taken into consideration during the planning of project. An operating case was studied, with a current air flow of approximately 3 m 3 /s, and the measured efficiency ten percentage points lower than the reported, which was 85%. The energy and cost analysis showed that the cost of the usage of the air heater was increased by approximately 9 000 SEK/year. The report also discusses other possible problems that can occur with a theoretically reported efficiency, such as the difficulty in detecting errors or dirt inside the heat exchanger, with the help of the efficiency. Key words: Follow up, efficiency, air handling unit, rotating heat exchanger. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 III Innehåll SAMMANFATTNING I DIPLOMA THESIS IN THE ENGINEERING PROGRAMME II ABSTRACT II INNEHÅLL III FÖRORD VII 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod 1 1.4 Problemställning 2 1.5 Avgränsningar 2 2 LUFTBEHANDLING 3 2.1 Ventilation 3 2.2 Luftbehandlingsanläggningar 4 2.3 Systemuppbyggnad FTX-system 7 2.3.1 Fläkt 8 2.3.2 Luftvärmare 9 2.3.3 Värmeåtervinnare 10 2.3.4 Temperaturverkningsgrad 11 2.3.5 Tryckfall 13 2.3.6 SFP 14 2.4 Swegons redovisning av temperaturverkningsgraden 16 3 INHÄMTNING AV MÄTDATA 17 3.1 Mätförutsättningar 17 3.1.1 Mätning 1 17 3.1.2 Mätning 2 18 3.1.3 Mätning 3 18 3.1.4 Mätning 4 18 3.2 Befintligt övervakningssystem 19 3.2.1 Mätning 1 19 3.2.2 Mätning 2 20 3.2.3 Mätning 3 21 3.2.4 Mätning 4 21 3.3 Egna mätningar 22 4 RESULTAT 24 4.1 Verifiering av mätvärden 24 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 IV 4.1.1 Mätning 1 25 4.1.2 Mätning 2 26 4.1.3 Mätning 3 27 4.1.4 Mätning 4 28 4.2 Beräkningar 29 4.3 Jämförelse av mätvärden och beräkningar 31 4.3.1 Mätning 1 31 4.3.2 Mätning 2 33 4.3.3 Mätning 3 35 4.3.4 Mätning 4 37 4.4 Kontroll av mätosäkerhet 38 4.4.1 Egna givare jämfört med kalibrerat mätinstrument 38 4.4.2 Verkningsgrad 38 5 ANALYS AV RESULTAT 39 5.1 Mätning 1 39 5.2 Mätning 2 41 5.3 Mätning 3 42 5.4 Mätning 4 43 5.5 Energianalys 44 5.5.1 Mätning 1 45 5.5.2 Mätning 2 46 5.5.3 Mätning 3 47 6 SLUTSATSER 49 6.1 Möjliga förbättringsområden 52 6.2 Felkällor 53 6.3 Förslag på vidare studier 53 7 REFERENSER 55 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 V Bilagor Bilaga 1 Bengt Dahlgren (2010) Mätning 1, 3 och 4. Aggregatkörning, Byggnad 18. Bilaga 2 Bengt Dahlgren (2011) Mätning 2. Aggregatkörning, Atlas Design. Bilaga 3 Bengt Dahlgren (2009) Mätning 1, 3 och 4. Energiberäkning Kängurun 18, Mölndal. Sammanställd av Maria Skarrie. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 VI CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 VII Förord Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och är en del av Byggingenjörsprogrammet (180 högskolepoäng) med inriktning mot installationsteknik, på Chalmers tekniska högskola. Ett stort tack vill vi rikta till våra handledare Anders Trüschel på Chalmers och Martin Lundgren på Bengt Dahlgren. Vi vill även tacka Bengt Dahlgren och alla medarbetare som gjort det möjligt för oss att genomföra examensarbetet, genom mycket stöttande och tillhandahållande av utrustning. Göteborg juni 2015 Andreas Håkansson Christoffer Ljungberg CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 VIII Beteckningar Förteckning och förklaring till variabler, förkortningar och utvalda ord som förekommer i rapporten Variabler A area [m 2 ]  V luftflöde [m 3 /s] Q energi [W] η verkningsgrad [%] cpluft specifik värmekapacitet luft [J/kg°C] ρluft densitet luft [kg/m 3 ]  tid i drift [h] Förkortningar CAV Constant Air Volume VAV Variable Air Volume DCV Demand Controlled Ventilation SFP Specific Fan Power (Specifik fläkteleffekt) [kW/(m 3 /s)] LB Luftbehandlingsaggregat VÅV Värmeåtervinnare VVX Värmeväxlare LV Luftvärmare LK Luftkylare GT Temperaturgivare GF Flödesgivare Ordförklaring Börvärde Det värde som brukaren valt som önskat värde http://sv.wikipedia.org/wiki/Rho CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund Luftbehandlingssystem utgör en stor del av energianvändningen i en byggnad. Det finns olika sätt att åskådliggöra energieffektiviteten i luftbehandlingssystemen. Temperaturverkningsgrad och SFP är två vanliga nyckeltal. Som beställare och förvaltare är det viktigt med ett luftbehandlingsaggregat som går att förlita sig på och levererar det som utlovats. Att kunna lita på att kostnaderna för eftervärmning och fläktarbete inte blir större än kalkylerat. 1.2 Syfte Rapporten kan ses som ett argument i diskussionen om ständig kvalitetsförbättring och mindre energianvändning. Syftet är att göra en uppföljning av temperaturverkningsgraden på roterande värmeåtervinnare för att kontrollera om denna stämmer överens med tillverkarens uppgifter från projekteringen, men även om den stämmer överens med aggregatets styr- och reglersystem. Skulle verkningsgraden redovisas ofördelaktigt kan det bli svårare att upptäcka fel eller bristfälligt underhåll i luftbehandlingssystemet. Målet är att studera luftbehandlingsaggregat från flera olika tillverkare för att få ett generellt resultat, oberoende av tillverkare. Vidare är syftet även att belysa felkällor samt lokalisera förbättringsområden inom området för värmeåtervinning. Om utfallet skiljer sig från det projekterade finns det möjlighet att minska energianvändningen och driftkostnaderna i ventilationssystemen, exempelvis genom att ta hänsyn till detta i framtida projektering. 1.3 Metod Metoden för genomförandet av denna rapport bygger på fem delar; litteraturstudier, studiebesök, inhämtning av mätdata från övervakningssystem, fältmätning samt energi- och kostnadsanalys. Vid studiebesöket på Swegons fabrik i Kvänum kunde aggregattillverkarens tillvägagångsätt för temperaturverkningsgradsberäkning och redovisning av denna fastställas. Vidare genomfördes fältmätningar på tre olika luftbehandlingsaggregat i kontorsmiljö, där temperaturgivare placerades i och i anslutning till luftbehandlingsaggregatet för att logga temperaturer. Vid samma mättillfällen hämtades också data från det befintliga övervakningsprogrammet CitectSCADA (temperatur, luftflöde, verkningsgrad, rotorns hastighet samt användningen av luftvärmare och luftkylare), för att sedan behandla och jämföra datan i Excel. Målet som var att studera luftbehandlingsaggregat från flera olika tillverkare visade sig vara ogenomförbart. Vid skrivandet av denna rapport var det inte möjligt att få tillgång till övervakningssystem som övervakade och loggade data för mer än en tillverkares luftbehandlingsaggregat. Därför behandlas tyvärr endast mätningar från en luftbehandlingsaggregattillverkare i rapporten. Det gjordes även en mätosäkerhetsanalys där givarna kontrollerades mot varandra och mot ett kalibrerat instrument samt vilka konsekvenser denna mätosäkerhet skulle kunna ha på resultatet. I projekteringsunderlaget kunde temperaturverkningsgraden utläsas, vilken jämfördes med aktuella värden från mätningarna. Utifrån resultaten från mätningarna och övervakningsprogrammet genomfördes slutligen en energi- och kostnadsanalys för eftervärmningen och fläktens arbete. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 2 1.4 Problemställning För att bestämma en korrekt temperatur efter en roterande värmeåtervinnare är det viktigt att mätningen sker före temperaturhöjande komponenter, såsom fläkt och luftvärmare. Dock är platsen mellan värmeåtervinnaren och fläkten väldigt begränsad i ett luftbehandlingsaggregat. Samtidigt är det problematiskt att mäta upp en korrekt medeltemperatur eftersom luftens temperatur direkt efter värmeåtervinnaren varierar kraftigt. Istället använder sig vissa tillverkare av andra teoretiska metoder för att bestämma och redovisa värmeåtervinnarens temperaturverkningsgrad. Hur skiljer sig detta värde från den verkliga verkningsgraden på den roterande värmeåtervinnaren i drift? Tas det någon hänsyn till om värmeåtervinnaren skulle utsättas för damm och smuts, som normalt sett påverkar verkningsgraden avsevärt? Vid projektering är det inte alltid som projektören får feedback på sitt jobb. Hur mycket vet VVS-konsulten om temperaturverkningsgrad hos olika tillverkare, och hur väl stämmer projekteringen med verkligheten? Vad får det för konsekvenser om uppgifterna inte visar sig stämma? Hur påverkas exempelvis luftvärmarens energianvändning om verkningsgraden på värmeåtervinnaren skiljer sig från det projekterade värdet? 1.5 Avgränsningar Endast kontorsverksamheter med luftbehandlingsaggregat från tillverkaren Swegon har studerats i denna rapport. Egna mätstudier har genomförts under tidsperioden 2015-03-18 till 2015-04-22 och omfattar inte driftfall med utetemperaturer under 0 °C. Enbart torra temperaturer har uppmätts i systemen. Data för lufttemperaturer, till- och frånluftsflöden samt användningen av luftvärmaren och värmeåtervinnarens rotor har hämtats från befintliga övervakningssystem. De energibehovanalyser som genomförts i denna rapport tar endast med värmeåtervinnaren och luftvärmarens energianvändning. Även luftkylaren använder energi, vilket inte behandlats. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 3 2 Luftbehandling 2.1 Ventilation För att människan ska må bra, trivas och hålla prestationsförmågan uppe krävs det en god termisk komfort inomhus, vilket bland annat beror av aktivitetsgrad, lufttemperatur, yttemperatur, luftfuktighet och lufthastighet. Det krävs också god luftkvalité där fukt, värme och föroreningar som CO2-halt och lukt är viktiga faktorer. Detta säkerställs genom att byta ut den befintliga luften inomhus med jämna mellanrum med hjälp av ett ventilationssystem. Hur mycket luft som ska bytas ut och hur ofta (omsättningar/timme) bestäms vid projekteringen då systemet dimensioneras. Vid projekteringen tas hänsyn till byggnadens förutsättningar, värme- och kylbehov samt vilken verksamhet systemet är avsett för (Warfvinge 2010, s. 1:1–1:4). Boverket ställer krav på tilluftsflödets storlek i byggnader. Flödet ska minst uppgå till 0,35 l/s per m 2 golvarea, vilket utgör ett så kallat grundflöde (Boverket 1 2015, s. 3). I tillägg till detta krav ställer även Arbetsmiljöverket hygientekniska kvalitetskrav som innebär ett extra flöde på minst 7 l/s per person (Arbetsmiljöverket 2015). Det finns även en rad rekommendationer och råd som bör följas vid utformningen av ett ventilationssystem. Exempelvis bör inte CO2-halten överstiga 1000 ppm (Folkhälsomyndigheten 2015, s. 1). Det finns tre vanliga sätt att distribuera luft till en byggnad med avseende på möjligheten att styra och reglera flödet på luften. De är CAV (Constant Air Volume), VAV (Variable Air Volume) och DCV (Demand Controlled Ventilation). I ett CAV- system är luftflödet inställt på ett konstant flöde, oberoende av aktuell värmealstring i byggnaden etc. I ett VAV-system varierar luftflödet och en utveckling av det systemet är DCV-systemet som regleras efter behov. Parametrar som systemet reglerar efter är exempelvis temperatur, CO2-halt eller personnärvaro, vilket kan innebära att endast grundflödet krävs i ett tomt rum. (Warfvinge 2010, s. 3:8–3:9). CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 4 2.2 Luftbehandlingsanläggningar Det finns i huvudsak tre olika typer av ventilationssystem i Sverige. De är självdragsventilation (S-system), frånluftsventilation (F-system) och till- och frånluftsventilation med återvinning (FTX-system). Vilket system som väljs avgörs bland annat av faktorer som typ av verksamhet, myndighetskrav, luftkvalitetskrav samt investerings- och driftkostnader. S-system Det fläktlösa S-systemet förekommer ofta i äldre hus där ventilationen framför allt drivs av termiska krafter. De termiska drivkrafterna beror på skillnader mellan inne- och uteluftens densitet samt höjdskillnad mellan luftens in- och utlopp. Uteluften tar sig in genom otätheter i byggnaden och/eller via ventiler. Fördelarna med S-system är att de saknar störande fläktljud, de kräver inget fläktrum, de använder ingen elenergi och de har litet underhållsbehov. Däremot finns risk för överventilering vintertid och det kan vara svårt att kontrollera luftfördelningen i olika delar av byggnaden sommartid. Dessutom kan buller utifrån leta sig in via ventilerna och uppfattas som störande. Det finns heller ingen möjlighet att återvinna värmen i frånluften (Warfvinge 2010, s. 2:9). Figur 2.1 Principiell utformning av ett S-system. Källa: Warfvinge 2010. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 5 F-system Via frånluftsdon, ofta placerade i kök och våtutrymmen, skapar en frånluftsfläkt ett undertryck i byggnaden. I de rum där man vistas för det mesta, oftast vardagsrum och sovrum, tillförs uteluft via uteluftsventiler. I ett F-system i sitt grundutförande finns ingen möjlighet att återvinna värmen i frånluften. Däremot kan en värmepump installeras för att ta tillvara på värmen i frånluften som då används för tappvarmvatten och/eller i värmesystemet. Fördelarna med ett F-system är att ventilationsflödet är kontrollerbart och de har relativt litet utrymmesbehov. Nackdelarna är att fläktarna använder elenergi och att dessa kräver regelbundet underhåll. Buller som letar sig in via ventilerna kan även här uppfattas som störande. Att erhålla korrekta flöden i varje frånluftsventil som är anslutna till samma kanalsystem kan också vara en problematik vid injusteringen av systemet (Warfvinge 2010, s. 2:9). Figur 2.2 Principiell utformning av ett F-system. Källa: Warfvinge 2010. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 6 FTX-system I lokaler som skolor, kontor och varuhus etc. där kylbehov och kraven på ventilation är större än exempelvis i en bostad, används vanligen ett FTX-system, där “X” står för andelen värmeåtervinning. Systemet är uppbyggt av två kanalsystem, ett för tilluft med tillhörande tilluftsdon där luften blåser in i rummet, och ett för frånluft där frånluftsdonen suger ut luften ur rummet. De båda kanalsystemen drivs vanligen av varsin fläkt och möts i ett luftbehandlingsaggregat där värmen i frånluften återvinns med hjälp av en värmeåtervinnare. I luftbehandlingsaggregatet finns även möjlighet till filtrering, värmning, kylning och fuktning av luften som passerar. Till skillnad från S- och F-systemen som båda låter uteluft sugas in genom klimatskalet via otätheter eller ventiler, så krävs det att klimatskalet där ett FTX-system verkar är helt tätt. Fördelarna med ett FTX-system är att värme i frånluften återvinns, stor möjlighet finns att styra luftväxlingen och att luften filtreras. Däremot tar kanalerna och fläktrummet stor plats, elanvändningen hos fläktarna är stor, underhållsbehovet är stort och investeringskostnaden är hög. Det finns dessutom risk för hög ljudnivå och drag i vistelsezonen (Warfvinge 2010, s. 2:9). Figur 2.3 Principiell utformning av ett FTX-system. Källa: Warfvinge 2010. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 7 2.3 Systemuppbyggnad FTX-system Principiell systemuppbyggnad i och kring ett luftbehandlingsaggregat i ett FTX- system illustreras i Figur 2.4. Uteluft → Tilluft Genom uteluftsgallret och intagskanalen sugs uteluften in med hjälp av tilluftsfläkten, via spjället och tilluftsfiltret vidare till värmeåtervinnaren. I värmeåtervinnaren överförs värmen i frånluften till uteluften. Därefter fortsätter uteluften på tilluftsidan genom luftvärmebatteriet, kylbatteriet, tilluftsfläkten, ljuddämparen och vidare i kanalsystemet och in i rummet via tilluftsdon. Frånluft → Avluft Genom frånluftsdonet och frånluftskanalen sugs frånluften ut från rummet med hjälp av frånluftsfläkten, via ljuddämparen, frånluftsfiltret och vidare till värmeåtervinnaren. I värmeåtervinnaren avges värmen i frånluften till tilluften, innan frånluften fortsätter på avluftssidan genom frånluftsfläkten och ut genom avluftshuven. Figur 2.4 Principiell utformning av ingående komponenter i och kring ett luftbehandlingsaggregat. Källa: Warfvinge 2010. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 8 2.3.1 Fläkt För att driva luften genom ett luftbehandlingsaggregat används elektriska fläktar. Dessa kan delas in i två grupper; radialfläktar och axialfläktar. Motorn till axialfläkten sitter direkt på fläkthjulet, vilket innebär att transmissionsförluster undviks. Fläkthjulet sitter vinkelrätt luftens riktning, både på sugsidan och på trycksidan av fläkten. Axialfläkten genererar stora luftflöden vid låga tryck, vilket gör att den passar bäst i stora luftbehandlingsaggregat (Fläkt Woods 2015). Figur 2.5 Axialfläkt Källa: Fläkt Woods 2015. Radialfläkten skiljer sig från axialfläkten på så sätt att luften kommer in i fläkten parallellt fläkthjulets axel men åker ut vinkelrätt mot axeln. Fläkten är oftast remdriven och motorn sitter förskjuten i sida istället för att sitta direkt på fläktaxeln. Därtill finns det tre olika alternativ gällande utformning av fläkten; framåtböjda eller bakåtböjda skovlar med kåpa och bakåtböjda skovlar utan kåpa. Fläktalternativet med framåtböjda skovlar är relativt andra fläktar kompakt byggd, och kan sett till sin storlek leverera det högsta trycket. Därtill är den billig att tillverka. Nackdelen är att effektiviteten är låg och med begränsade maximala varvtal är den inte lämplig för stora luftflöden. Eftersom ljudnivå från fläkten är ganska hög så går denna fläkttyp oftast att finna i små, billiga luftbehandlingssystem (Fläkt Woods, 2015). Figur 2.6 Radialfläkt Källa: Fläkt Woods 2015. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 9 Används bakåtböjda skovlar fås en mer robust konstruktion, något som tillåter högre maxvarvtal och högre effektivitet än vid framåtböjda skovlar. Dock så behöver bakåtböjda rotera nästan dubbelt så fort som framåtböjda för att uppnå samma tryck och flöde. Till skillnad från fläkten med framåtböjda skovlar så orsakar bakåtböjda skovlar inte samma höga ljudnivå. Den tredje varianten av radialfläkten, bakåtböjda skovlar utan kåpa, kallas kammarfläkt. Till skillnad från fläkt med kåpa så drivs inte kammarfläkten med rem, utan är direktdriven. Drift utan rem kräver mindre underhåll och det avges inget stoft från remmen. Avsaknaden av kåpa gör det lättare att komma åt för service och rengöring. Effektmässigt liknar kammarfläkten en radialfläkt med bakåtböjda skovlar (Fläkt Woods, 2015). Figur 2.7 Kammarfläkt. Källa: Fläkt Woods 2015. 2.3.2 Luftvärmare I ett luftbehandlingssystem används luftvärmare för att eftervärma tilluften till önskad temperatur. Det finns ett par olika typer av luftvärmare. Tre vanliga typer är vattenburet batteri (lamellrörsbatteri), förångarbatteri och elvärmebatteri. I en vattenburen luftvärmare är flera rader av rör placerade i ett sicksack mönster, i luftströmmens riktning. Framför dessa rör finns tunna lameller, se Figur 2.8, för att öka värmeövergångstalet och föra över värmen till luften. I elvärmebatterier är ett antal värmeelement placerade i luftströmmen som värms upp då ström passerar genom elementen. (Fläkt Woods, 2015, s. 108) Figur 2.8 Vattenburen luftvärmare. Källa: tt coil. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 10 2.3.3 Värmeåtervinnare För att göra det möjligt att ta tillvara på värmen i frånluften används en värmeåtervinnare. Det finns olika typer av värmeåtervinnare; plattvärmeväxlare, roterande värmeåtervinnare och vätskekopplad värmeåtervinnare är några vanliga exempel. Denna rapport fokuserar på luftbehandlingssystem med roterande värmeåtervinnare som har den högsta verkningsgraden av de olika typerna, ofta upp till 80 – 85 %. Den roterande värmeåtervinnaren består av ett aluminiumhjul som är uppbyggt av flera veckade aluminiumlager (lameller) där luften passerar igenom, samtidigt som den tar upp eller avger värme till aluminiumet. Vissa typer kan därför även användas till kylåtervinning sommartid. Figur 2.9 Roterande värmeåtervinnare. Källa: Warfvinge 2010. Gemensamt för roterande värmeåtervinnare och plattvärmeåtervinnare är att temperaturverkningsgraden påverkas dramatisk då de utsätts för damm. Därför filtreras luften på båda sidor av värmeåtervinnaren. De måste också rengöras regelbundet. Det finns även risk att fukt, gaser och partiklar överförs från frånluften till tilluften eftersom samma yta på rotorn, allteftersom den roterar, skiftande kommer i kontakt med uteluften och frånluften. Därför finns en renblåsningssektor som minimerar detta problem, där en liten del av rotorn blåses ren med uteluft. Figur 2.10 Renblåsningssektor i en roterande värmeåtervinnare. Källa: Warfvinge 2010. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 11 En roterande värmeåtervinnare har dessutom relativ låga tryckfall (100 Pa) och därmed gynnas fläktarbetets energianvändning som kan hållas på en lägre nivå. Däremot skapar de rörliga delarna i den roterande värmeåtervinnaren risk att fel uppstår. En annan potentiell nackdel är att till- och frånluftskanaler måste dras till samma fläktrum (Warfvinge 2010, s. 2:55). 2.3.4 Temperaturverkningsgrad Temperaturverkningsgraden beskriver en värmeåtervinnares förmåga att överföra värme. Förhållandet mellan den största tillgängliga temperaturskillnaden och den aktuella temperaturförändringen utgör temperaturverkningsgraden, η. Temperaturverkningsgraden varierar bland annat beroende på vilken typ av värmeåtervinnare som används och storleken på den värmeöverförande ytan. (Warfvinge, 2010, s. 2:53). Figur 2.11 Beteckningar för att definiera temperaturverkningsgrad. Definitionen av temperaturverkningsgraden för tilluften, ηtill och frånluften, ηfrån visas i de två ekvationerna nedan. )( )T( VÅV utefrån ute till TT T    (2.1) )( )T( från utefrån av från TT T    (2.2) där ηtill = temperaturverkningsgrad tilluftssidan ηfrån = temperaturverkningsgrad frånluftssidan TVÅV = temperatur efter värmeåtervinning [°C] Tute = temperatur ute [°C] Tfrån = temperatur frånluft [°C] Tav = temperatur avluft [°C] Temperaturverkningsgraden i en roterande värmeåtervinnare regleras genom att förändra rotationshastigheten på rotorn, så kallat varvtalsreglering. Hastigheten på varvtalsregleringen är vanligen från ca 0,75 till 14,5 varv/minut beroende på växlarens storlek (Swegon, 2015). CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 12 Det finns olika kanaltyper (den veckade aluminiumplåten) som används i roterande värmeåtervinnare, se Figur 2.12 till Figur 2.14. Figur 2.12 Triangulär kanal (till vänster) och rektangulär kanal (till höger). Källa: Eriksson 2001. Figur 2.13 Offset - rektangulär kanal. Källa: Eriksson 2001. Figur 2.14 Louver – triangulär kanal. Källa: Eriksson 2001. Valet av kanaltyp och dess tjocklek bestämmer erhållen verkningsgrad och tryckfall i värmeåtervinnaren. I Figur 2.15 visas hur temperaturverkningsgraden varierar dels beroende på rotordjupet men även på vilken kanaltyp som används, då fronthastigheten är 2 m/s. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 13 Figur 2.15 Temperaturverkningsgrad för roterande värmeåtervinnare. Källa: Eriksson 2001. I Tabell 2.1 redovisas det erhållna tryckfallet per decimeter för de olika kanaltyperna i Figur 2.15. Tabell 2.1 Tryckfall/dm för olika kanaltyper. Källa: Eriksson 2001. Triangulär Rektangulär Offset (2 mm) Offset (5 mm) Louver Δp [Pa/dm] 49,9 36,6 85,1 61,6 108,9 2.3.5 Tryckfall Lufttrycket i luften omkring oss innefattar två olika sorters tryck, statiskt tryck och dynamiskt tryck, som tillsammans bildar totaltrycket. Det statiska trycket beror på luftens densitet och höjden på luftpelaren. Trycket är lika stort i alla riktningar, och berörs av luftens hastighet. I ett ventilationssystem jämförs trycket inuti kanalen med det utanför. Det statiska trycket i kanalen kan vara positivt, d.v.s. högre än det omgivande trycket utanför kanalen. Om trycket i kanalen är lägre än trycket utanför så benämns det statiska trycket i kanalen som negativt. För att få luften att förflytta sig i ett kanalsystem krävs en tryckskillnad. Denna skillnad skapas oftast med hjälp av en fläkt. Fläkten skapar ett statiskt och ett dynamiskt tryck, vilka tillsammans utgör totaltrycket, enligt ekvation (2.3). Det dynamiska trycket motsvarar trycket som flödet orsakar, se ekvation (2.4) (Lindab, 2010). CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 14 dst PPP  (2.3) 2 2  dP (2.4) där Pt = totalt tryck Ps = statiskt tryck Pd = dynamiskt tryck 𝜌 = strömmande mediets densitet [kg/𝑚3]  = strömningshastighet [m/s] När luft strömmar i ett kanalsystem uppstår friktionsförluster och riktningsändringar. Dessa strömningsmotstånd medför ett tryckfall. Även olika komponenter såsom värmebatteri, spjäll och ljuddämpare medför ett tryckfall när luften passerar. För att luften ska kunna transporteras genom hela systemet krävs att fläkten kan bygga upp ett tryck som är lika stort som kanalsystemets sammanlagda tryckfall. Detta medför att ju större tryckfall, desto större fläkt krävs, vilket innebär en högre energianvändning (Lindab, 2010). 2.3.6 SFP För att kunna ställa krav på effektiv elanvändning i byggnader introducerades olika begrepp av Svenska Inneklimatsinstitutet (SIKI). Bland annat lanserades “Specifik fläkteleffekt” (SFP). Specifik fläkteleffekt visar hur el-effektiva fläktarna i ett luftbehandlingssystem är, redovisat i kW/(m 3 /s). Enligt Boverkets Byggregler skall installationer som kräver elenergi utformas på så sätt att energin används effektivt och att effektbehovet hålls nere. (Boverket 2, 2015, s. 15). SFP definieras i SIKIs skrift R2 på följande sätt: “Sammanlagd eleffekt för luftdistributionssystemets samtliga fläktar dividerad med totalluftflödet genom byggnaden vid dimensionerande belastningsförhållanden, kW/(m 3 /s)” (Svenska Inneklimatinstitutet, 1991). max     V WW SFP fftf (2.5) där SFP = Specifik fläkteleffekt [kW/(m 3 /s)] tfW  = Total fläkteleffekt för tilluftsfläktar vid dimensionerande luftflöde [kW] ffW  = Total fläkteleffekt för frånluftsfläktar vid dimensionerande luftflöde [kW] max  V = Dimensionerande luftflöde genom byggnaden, lämpligen frånluftsflödet [m 3 /s] CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 15 SFP-talet blir således ett viktigt nyckeltal, dels vid jämförelse av olika luftbehandlingsaggregat och dels för att visa hur energieffektiv en byggnad är. Tabell 2.2 Rekommenderade SFP-värden för olika ventilationssystem. Källa: Boverket 2 2015. Ventilationssystem SFP [kW/(m 3 /s)] Från- och tilluft med värmeåtervinning 2,0 Från- och tilluft utan värmeåtervinning 1,5 Frånluft med värmeåtervinning 1,0 Frånluft 0,6 I BBR finns även rekommenderade värden på SFP, se Tabell 2.2. Rekommendationerna på SFP beror på vilket luftbehandlingssystem som används. Vid användning av CAV-system ska rekommendationen uppnås vid nominellt (maximalt) luftflöde och nominellt externt tryckfall (kanaltryckfall). Vid användning av VAV-system ska rekommendationen uppnås vid det delluftflöde och tillhörande externa tryckfall som beställaren angivit. Anges inget av ovanstående finns det riktlinjer att följa (Föreningen V, 2000): Dimensionerande luftflöde: 65 % av maximalt luftflöde. Dimensionerande externt tryckfall: 65 % av maximalt externt tryckfall. När Svenska Inneklimatinstitutet gav ut sina riktlinjer 1991 ansåg man att det var 80 % av maximalt luftflöde som skulle vara med i SFP-beräkningen. (Svenska Inneklimatinstitutet). I Eskilstuna Kommunfastigheter AB:s projekteringsanvisningar från 2013 kan man läsa att det är 70 % som bör användas (Eskilstuna Kommunfastigheter AB, 2013). Samma siffra går även att hitta i Fortifikationsverkets ”Riktlinjer för klimat och energi”, även det dokumentet från 2013 (Fortifikationsverket, 2013). SFP kan delas upp i flera underkategorier. Står det bara SFP (även kallat SFPBLDG) räknas alla aggregat och fläktar i byggnaden, man får således ett medelvärde på SFP för byggnaden. SFPV däremot gäller för enskilda aggregat eller fläktar, samt att man mäter och beräknar med rena filter. SFPE innebär också enskilda aggregat eller fläktar men att man använder sig av till hälften igensatta filter. Ytterligare en kategori är SFPI som innebär att en individuell fläkt används i beräkningen. D.v.s. om från- och tilluftsflödet är lika i ett aggregat så är SFPV dubbelt så stort som SFPI (Svensk Standard, 2007). CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 16 2.4 Swegons redovisning av temperaturverkningsgraden I ett luftbehandlingsaggregat är luften turbulent och det förekommer stora temperaturskiktningar. För att mäta temperaturer kring värmeåtervinnaren i fält krävs därför ett medelvärde från flera temperaturgivare eller medelvärdesgivare. Detta eftersom det sällan finns några långa raksträckor omedelbart efter eller före värmeåtervinnaren där temperaturskiktningarna skulle kunna minska och där temperaturhöjningar från fläkt och eventuellt luftvärmare påverkar givarna. Istället för att placera temperaturgivare i detta begränsade utrymme, görs laboratorietester hos Swegon, där verkningsgraden bestäms teoretiskt och en formel för denna verkningsgrad tas fram. Efter ett studiebesök på Swegons fabrik i Kvänum, samt mejlintervju med Gunnar Berg och Oscar Ljungqvist på Swegon, kunde tillvägagångssättet för redovisningen av temperaturverkningsgraden i luftbehandlingsaggregatens styr- och reglersystem bestämmas. Värmeåtervinnarens verkningsgrad vid olika till- och frånluftsflöden och olika rotorvarvtal har mätts upp i laboratorie, därefter har en formel tagits fram för att kunna redovisa vad verkningsgraden för värmeåtervinnaren är i det aktuella driftfallet. Det som redovisas i övervakningssystemet (i fält) är värmeåtervinnarens teoretiska verkningsgrad, utan koppling till en verklig temperatur. Noggrannheten för denna beräknade verkningsgrad är svår att uppskatta då fläktars mätnoggrannhet är +/-5 %, därutöver finns bland annat en liten tolerans i tillverkningen (Oscar Ljungqvist, Swegon, 2015). Tanken med att verkningsgraden redovisas är att ge en relativt bra indikation på att värdet ligger inom förväntat område. Skulle värdet vara lågt kan man börja leta efter orsaker som till exempel obalanserade luftflöden och så vidare. Men återigen, det är ingen verklig temperaturverkningsgrad som redovisas. Skulle någon exempelvis borra stora hål i värmeåtervinnaren så framgår inte det i verkningsgradsberäkningen (Oscar Ljungqvist, Swegon, 2015). Noggrannheten på luftbehandlingsaggregatets styr- och reglersystems temperaturgivare är +/-0,5°C inom området -10 till 85°C. Temperaturgivare med digitalt kommunikationsgränssnitt används för att undvika problem med kabellängder och ingångar för A/D omvandling etc. som kan påverka mätnoggrannheten (Oscar Ljungqvist, Swegon, 2015). I labbmiljö beräknas mätosäkerheten vara 3 procentenheter och det är vad Swegon har att förhålla sig till i certifiering då Eurovent mäter aggregaten. Det krävs bland annat noggrant kalibrerade temperaturgivare och tillräckligt antal givare för att få korrekta medelvärden. Man måste också ha full kontroll på till- och frånluftflödena då balansen omedelbart påverkar mätresultatet. Dessutom krävs det att temperaturskillnaden mellan uteluftstemperaturen och frånluftstemperaturen för en korrekt mätning i lab är minst 20°C (Gunnar Berg, Swegon, 2015). CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 17 3 Inhämtning av mätdata I denna rapport har temperaturmätningar och datainhämtningar gjorts på tre olika luftbehandlingsaggregat vid tre olika tillfällen under tidsperioden mars till april 2015. Data har även inhämtats från en arbetsdag i november 2014 för att kunna tillgå lägre utetemperaturer och högre drift på luftvärmaren. Gemensamt för samtliga mätningar är att mätdatan har behandlats i Excel och inhämtats på två olika sätt. Dels via det befintliga övervakningssystemets dataloggar, men också med hjälp av egna temperaturgivare som placerats i och i anslutning till luftbehandlingsaggregaten. Vidare i rapporten särskiljs dessa mätvärden på följande sätt: (LB) = Luftbehandlingsaggregatets mätvärden. (EG) = Egna givares mätvärden. 3.1 Mätförutsättningar 3.1.1 Mätning 1 Mätning 1 gjordes på Swegons luftbehandlingsaggregat typ GOLD 80DRX med dubbel fläktuppsättning och direktexpansionsbatteri för värme och kyla. Detta luftbehandlingsaggregat (LB02) är ett av två aggregat som är i drift på Bengt Dahlgrens Göteborgskontor (Krokslätts fabriker 52; Mölndal). Aggregatet driftsattes 2010 och projekterades enligt förutsättningarna i Tabell 3.1. Uppgifterna kommer från tillverkaren, och bygger på konsultens beställning, se bilaga 1. Studien är genomförd under 2 dygn mellan 2015-03-18 kl. 13:30 och 2015-03-20 kl. 13:25. Luftbehandlingsaggregatet är avstängt nattetid. Tabell 3.1 Visar projekteringsförutsättningarna för luftbehandlingsaggregatet i mätning 1 (Bilaga 1) Dimensionerande utetemperatur, sommar 26 °C Lägsta dimensionerande utetemperatur – 16 °C Tilluftstemperatur, sommar 26,8 °C Tilluftstemperatur, vinter 15,4 °C Temperaturverkningsgrad, η 80,5 % Till- och frånluftsflöden 4,7 m 3 /s SFPv 1,54 kW/(m 3 /s) Tryckfall värmeväxlare 132 Pa Totaltryckökning 544 Pa Läckage inkl. renblåsning 0,313 m 3 /s Andel läckage inkl. renblåsning 15 % (4,7/0,313) Eleffekt till motorer 4,52 kW Önskad värmebatterieffekt Ej angivet Önskad kylbatterieffekt Ej angivet Temperaturhöjning fläkt 0,8 °C Projekterad Atemp 3810 m 2 (verklig Atemp: 4117 m 2 ) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 18 3.1.2 Mätning 2 Mätning 2 genomfördes på Swegons luftbehandlingsaggregat typ GOLD 60DRX med dubbel fläktuppsättning och vattenburet värme- och kylbatteri. Detta luftbehandlingsaggregat är ett av flera aggregat som är i drift på Krokslätts fabriker 41; Mölndal och försörjer kontorsverksamhet. Aggregatet driftsattes 2011 och projekterades enligt förutsättningarna i Tabell 3.2. Uppgifterna kommer från tillverkaren, och bygger på konsultens beställning, se bilaga 2. Studien är genomförd under 2 dygn mellan 2015-04-14 kl. 06:00 och 2015-04-15 kl. 16:30. Luftflödena loggas inte i övervakningsprogrammet, utan redovisas bara momentant. En avstämning har gjorts som visar att luftflödena är balanserade enligt Tabell 3.4. Även data för luftvärmarens påslag saknas i övervakningssystemet. Luftbehandlingsaggregatet är avstängt nattetid. Tabell 3.2 Visar projekteringsförutsättningarna för luftbehandlingsaggregatet i mätning 2 (Bilaga 2) Dimensionerande utetemperatur, sommar 26 Lägsta dimensionerande utetemperatur -16 Tilluftstemperatur, sommar 15 Tilluftstemperatur, vinter 20 Temperaturverkningsgrad, η 78 % Till- och frånluftsflöden 5,5 m 3 /s SFPv 2,91 kW/(m 3 /s) Tryckfall värmeväxlare 270 Pa Totaltryckökning 1075 Pa Läckage inkl. renblåsning 0,325 m 3 /s Andel läckage inkl. renblåsning 5,9 % (5,5/0,325) Eleffekt till motor 9,55 kW Önskad värmebatterieffekt 21,6 kW Önskad kylbatterieffekt 90,73 kW Temperaturhöjning fläkt 1,4 3.1.3 Mätning 3 Mätning 3 gjordes på Swegons luftbehandlingsaggregat typ GOLD 80DRX med dubbel fläktuppsättning och direktexpansionsbatteri för värme och kyla. Detta luftbehandlingsaggregat (LB01) är det andra av de två aggregaten som är i drift på Bengt Dahlgrens Göteborgskontor, med samma projekteringsförutsättningar, enligt kapitel 3.1.1. Studien är genomförd under två dygn mellan 2015-04-21 kl. 07:15 och 2015-04-22 kl. 17:00. Luftbehandlingsaggregatet är avstängt nattetid. 3.1.4 Mätning 4 Mätning 4 bestod av en datainhämtning (ingen egen mätning) från Swegons luftbehandlingsaggregat typ GOLD 80DRX med dubbel fläktuppsättning och direktexpansionsbatteri för värme och kyla. Detta luftbehandlingsaggregat (LB01) är samma aggregat som under mätning 3. Datan är inhämtad under en arbetsdag, 2014- 11-26 mellan kl. 06:30 och 17:30. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 19 3.2 Befintligt övervakningssystem Luftbehandlingsaggregaten är försedda med en rad olika typer av givare för att göra det möjligt att övervaka systemet. Via övervakningsprogrammet CitectSCADA har data, med ett intervall på fem minuter, inhämtats från de aktuella givarna. Gemensamt för samtliga givare är benämningar och förklaringar enligt Tabell 3.3. Tabell 3.3 Benämningar och förklaringar för de befintliga temperaturgivarna i systemen. Givare Benämning Förklaring GT41 Tute (LB) Temperatur före värmeväxlare [°C] GT11 Ttill (LB) Temperatur tilluft [°C] GT42 Tfrån (LB) Temperatur frånluft [°C] VVX-VG η-VVX (LB) Verkningsgrad värmeväxlare [%] VVX Rotor (LB) Rotorns kapacitet [%] GF11 Ft (LB) Flöde tilluft [l/s] GF12 Ff (LB) Flöde frånluft [l/s] GLV LV (LB) Luftvärmarens nyttjandegrad [%] GLK LK (LB) Luftkylarens nyttjandegrad [%] Temperaturgivare placerade utanför luftbehandlingsaggregatet, är införda ca 10 centimeter in i kanalen, det vill säga långt ifrån centrum av kanalen. 3.2.1 Mätning 1 De befintliga samt de egna givarnas placering för mätning 1 visas i Figur 3.1. Figur 3.1 Systemöversikt över luftbehandlingssystemet inklusive aktuella inbyggda givare samt egna temperaturgivare för mätning 1. Sektion A-A visas i Figur 3.6. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 20 3.2.2 Mätning 2 De befintliga samt de egna givarnas placering för mätning 2 visas i Figur 3.2. Givare GT11 har inte kunnat lokaliseras men antas vara placerad efter luftvärmaren. Figur 3.2 Systemöversikt över luftbehandlingssystemet inklusive aktuella inbyggda givare samt egna temperaturgivare för mätning 2. Sektion A-A visas i Figur 3.6. Tabell 3.4 Visar momentana flöden för till- och frånluft då loggning av luftflöden saknades. Tid GF41 [l/s] GF42 [l/s] Differens 2015-04-21 08:20 2118 2172 54 2015-04-21 10:20 3279 3370 91 2015-04-21 11:20 3231 3332 101 2015-04-21 12:50 3239 3327 88 2015-04-21 13:50 3263 3324 61 2015-04-16 16:00 3174 3243 69 2015-04-16 16:20 3117 3218 101 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 21 3.2.3 Mätning 3 De befintliga samt de egna givarnas placering för mätning 3 visas i Figur 3.3. Figur 3.3 Systemöversikt över luftbehandlingssystemet inklusive aktuella inbyggda givare samt egna temperaturgivare för mätning 3. Sektion A-A visas i Figur 3.6. 3.2.4 Mätning 4 De befintliga givarnas placering för mätning 4 visas i Figur 3.4. Figur 3.4 Systemöversikt över luftbehandlingssystemet inklusive aktuella inbyggda givare temperaturgivare för mätning 4. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 22 3.3 Egna mätningar För samtliga egna mätningar har dataloggers tillverkade av Gemini, typ Tinytag Talk 2 (även kallat ”filmburkar”) använts. De mäter temperaturer i spannet -40 till +85 °C och har en mätosäkerhet på +/-0,5 °C i spannet 0 - 50 °C (Gemini, 2014, s. 2). Samkalibrering samt kontroll mot kalibrerat mätinstrument har genomförts för att kontrollera mätnoggrannheten, vilket redovisas i kapitel 4. Datan har inhämtats med ett intervall på fem minuter. Figur 3.5 Bild på två dataloggers från Gemini. Gemensamt för samtliga givare är benämningar och förklaringar enligt Tabell 3.5. Tabell 3.5 Benämningar och förklaringar för de egna temperaturgivarna i systemen. Givare Benämning Förklaring 501 Tute (EG) Temperatur före värmeväxlare [°C] 508 Ttill (EG) Temperatur tilluft [°C] 509 Tfrån (EG) Temperatur frånluft [°C] 500 Tav (EG) Temperatur avluft [°C] 510 Tfläkt (EG) Temperatur efter tilluftsfläkt [°C] 502 VVXA1 (EG) Temperatur efter värmeväxlare, Fläkt A [°C] 503 VVXA2 (EG) Temperatur efter värmeväxlare, Fläkt A [°C] 504 VVXA3 (EG) Temperatur efter värmeväxlare, Fläkt A [°C] 505 VVXB1 (EG) Temperatur efter värmeväxlare, Fläkt B [°C] 506 VVXB2 (EG) Temperatur efter värmeväxlare, Fläkt B [°C] 507 VVXB3 (EG) Temperatur efter värmeväxlare, Fläkt B [°C] De egna givarnas placering illustreras i figurerna under respektive tillhörande rubrik i kapitel 3.2.1 till kapitel 3.2.3. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 23 Figur 3.6 Sektion A-A, från Figur 3.1,Figur 3.2 och Figur 3.3, illustrerar placeringen av egna temperaturgivare (502-507) mellan värmeväxlaren och de 2 tilluftsfläktarna. I Figur 3.7 visas hur temperaturgivarna placerats mellan fläkt och värmeåtervinnare. Figur 3.7 Bild på givare 505-507. I Figur 3.8 visas exempel på hur temperaturgivare har placerats i kanalerna. Figur 3.8 Bild på temperaturgivare i en kanal. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 24 4 Resultat 4.1 Verifiering av mätvärden För att kontrollera våra egna temperaturgivares mätnoggrannhet mot varandra gjordes en jämförelse dessa emellan. Efter att givarna tagits ut ur aggregatet placerades de utomhus i 15 minuter. Därefter jämfördes temperaturdifferensen för den högsta uppmätta temperaturen med den lägsta, för de 11 givarna. Dessutom, för att få en uppfattning om våra egna mätningars noggrannhet i förhållande till de befintliga givarna gjordes verifieringar av mätvärden som redovisas i figurerna i detta kapitel, 4.1. Samtliga luftbehandlingsaggregat är avstängda nattetid. Med hänsyn till detta redovisas endast data i diagrammen då aggregatet är påslaget. En utförlig beskrivning och analys av varje diagram går att läsa i kapitel 5.1 till 5.4. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 25 4.1.1 Mätning 1 Tabell 4.1 Temperaturdifferens i mätning 1 för egna temperaturgivare. Tid Temperaturdifferens [°C] Medeltemperatur [°C] 14:10 0,85 8,08 14:15 0,56 7,83 14:20 0,85 8,25 Figur 4.1 Verifiering av mätvärden från uteluften, före värmeväxlaren. Tute, GT41 (LB) och 501 (EG). Figur 4.2 Verifiering av mätvärden från tilluften, efter luftvärmaren samt redovisning av Börvärdet. Ttill, GT11 (LB) och 508 (EG). Även verifiering av mätvärden från frånluften. Tfrån, GT42 (LB) och 509 (EG). 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 1 3 :3 0 1 4 :1 5 1 5 :0 0 1 5 :4 5 1 6 :3 0 1 7 :1 5 0 7 :3 5 0 8 :2 0 0 9 :0 5 0 9 :5 0 1 0 :3 5 1 1 :2 0 1 2 :0 5 1 2 :5 0 1 3 :3 5 1 4 :2 0 1 5 :0 5 1 5 :5 0 1 6 :3 5 1 7 :2 0 0 7 :4 0 0 8 :2 5 0 9 :1 0 0 9 :5 5 1 0 :4 0 1 1 :2 5 1 2 :1 0 1 2 :5 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 1. Temp Ute Tute, GT41 (LB) Tute, 501 (EG) 15 16 17 18 19 20 21 22 23 1 3 :3 0 1 4 :1 5 1 5 :0 0 1 5 :4 5 1 6 :3 0 1 7 :1 5 0 7 :3 5 0 8 :2 0 0 9 :0 5 0 9 :5 0 1 0 :3 5 1 1 :2 0 1 2 :0 5 1 2 :5 0 1 3 :3 5 1 4 :2 0 1 5 :0 5 1 5 :5 0 1 6 :3 5 1 7 :2 0 0 7 :4 0 0 8 :2 5 0 9 :1 0 0 9 :5 5 1 0 :4 0 1 1 :2 5 1 2 :1 0 1 2 :5 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 1. Temp Till-/Frånluft, Börvärde Ttill, GT11 (LB) Ttill, 508 (EG) Börvärde, Ttill Tfrån, GT42 (LB) Tfrån, 509 (EG) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 26 4.1.2 Mätning 2 Tabell 4.2 Temperaturdifferens i mätning 2 för egna temperaturgivare. Tid Temperaturdifferens [°C] Medeltemperatur [°C] 10:40 0,3 8,52 10:45 0,23 8,52 10:50 0,35 8,65 Figur 4.3 Verifiering av mätvärden från uteluften, före värmeväxlaren. Tute, GT41 (LB) och 501 (EG). Figur 4.4 Verifiering av mätvärden från tilluften, efter luftvärmaren samt redovisning av börvärdet. Ttill, GT11 (LB) och 508 (EG). Även verifiering av mätvärden från frånluften. Tfrån, GT42 (LB) och 509 (EG). 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 0 6 :0 0 0 6 :5 0 0 7 :4 0 0 8 :3 0 0 9 :2 0 1 0 :1 0 1 1 :0 0 1 1 :5 0 1 2 :4 0 1 3 :3 0 1 4 :2 0 1 5 :1 0 1 6 :0 0 0 6 :4 5 0 7 :3 5 0 8 :2 5 0 9 :1 5 1 0 :0 5 1 0 :5 5 1 1 :4 5 1 2 :3 5 1 3 :2 5 1 4 :1 5 1 5 :0 5 1 5 :5 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 2. Temp ute Tute, GT41 (LB) Tute, 501 (EG) 17 18 19 20 21 22 23 0 6 :0 0 0 6 :4 5 0 7 :3 0 0 8 :1 5 0 9 :0 0 0 9 :4 5 1 0 :3 0 1 1 :1 5 1 2 :0 0 1 2 :4 5 1 3 :3 0 1 4 :1 5 1 5 :0 0 1 5 :4 5 1 6 :3 0 0 6 :2 0 0 7 :0 5 0 7 :5 0 0 8 :3 5 0 9 :2 0 1 0 :0 5 1 0 :5 0 1 1 :3 5 1 2 :2 0 1 3 :0 5 1 3 :5 0 1 4 :3 5 1 5 :2 0 1 6 :0 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 2. Temp Till-/Frånluft, Börvärde Ttill, GT11 (LB) Ttill, 508 (EG) Börvärde, Ttill Tfrån, GT42 (LB) Tfrån, 509 (EG) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 27 4.1.3 Mätning 3 Tabell 4.3 Temperaturdifferens i mätning 3 för egna temperaturgivare. Tid Temperaturdifferens [°C] Medeltemperatur [°C] 08:45 0,32 10,15 08:50 0,27 9,96 08:55 0,44 10,10 Figur 4.5 Verifiering av mätvärden från uteluften, före värmeväxlaren. Tute, GT41 (LB) och 501 (EG). Figur 4.6 Verifiering av mätvärden från tilluften, efter luftvärmaren samt redovisning av börvärdet. Ttill, GT11 (LB) och 508 (EG). Även verifiering av mätvärden från frånluften. Tfrån, GT42 (LB) och 509 (EG). 4 6 8 10 12 14 16 18 0 7 :0 0 0 7 :4 5 0 8 :3 0 0 9 :1 5 1 0 :0 0 1 0 :4 5 1 1 :3 0 1 2 :1 5 1 3 :0 0 1 3 :4 5 1 4 :3 0 1 5 :1 5 1 6 :0 0 1 6 :4 5 0 7 :1 0 0 7 :5 5 0 8 :4 0 0 9 :2 5 1 0 :1 0 1 0 :5 5 1 1 :4 0 1 2 :2 5 1 3 :1 0 1 3 :5 5 1 4 :4 0 1 5 :2 5 1 6 :1 0 1 6 :5 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 3. Temp Ute Tute, GT41 (LB) Tute, 501 (EG) 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 0 7 :0 0 0 7 :4 5 0 8 :3 0 0 9 :1 5 1 0 :0 0 1 0 :4 5 1 1 :3 0 1 2 :1 5 1 3 :0 0 1 3 :4 5 1 4 :3 0 1 5 :1 5 1 6 :0 0 1 6 :4 5 0 7 :1 0 0 7 :5 5 0 8 :4 0 0 9 :2 5 1 0 :1 0 1 0 :5 5 1 1 :4 0 1 2 :2 5 1 3 :1 0 1 3 :5 5 1 4 :4 0 1 5 :2 5 1 6 :1 0 1 6 :5 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 3. Temp Till-/Frånluft, Börvärde Ttill, GT11 (LB) Ttill, 508 (EG) Börvärde, Ttill Tfrån, GT42 (LB) Tfrån, 509 (EG) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 28 4.1.4 Mätning 4 Denna mätning innehöll endast inhämtning av data, alltså ingen egen temperaturmätning. Figur 4.7 Redovisning av mätvärden från tilluften efter luftvärmaren, frånluften samt börvärdet. Ttill, GT11 (LB), Tfrån, GT42 (LB) och Börvärde, Ttill. Även mätvärden från uteluften, före värmeväxlaren. Tute, GT41 (LB). 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 0 6 :3 0 0 6 :5 5 0 7 :2 0 0 7 :4 5 0 8 :1 0 0 8 :3 5 0 9 :0 0 0 9 :2 5 0 9 :5 0 1 0 :1 5 1 0 :4 0 1 1 :0 5 1 1 :3 0 1 1 :5 5 1 2 :2 0 1 2 :4 5 1 3 :1 0 1 3 :3 5 1 4 :0 0 1 4 :2 5 1 4 :5 0 1 5 :1 5 1 5 :4 0 1 6 :0 5 1 6 :3 0 1 6 :5 5 1 7 :2 0 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 4. Temp Till-/Frånluft, Börvärde Tute, GT41 (LB) Ttill, GT11 (LB) Tfrån, GT42 (LB) Börvärde, Ttill CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 29 4.2 Beräkningar Resultaten vidare i denna rapport är framräknande med hjälp av ekvationerna i detta kapitel. För mätning 1 - 4 har beräkningar genomförts där svaren redovisas i figurerna i kapitel 4.3 samt i tabellerna och figurerna i kapitel 5.5. Mätningar I Figur 4.8, Figur 4.11, Figur 4.14 och Tabell 4.5 har följande beräkning genomförts: )( )( )(, utefrån uteVÅVm TT TT EGuträknad    (4.1) där TVÅVm = medeltemperatur efter värmeåtervinning, se ekvation 4.2 [°C] Tute = temperatur ute, 501 [°C] Tfrån = temperatur frånluft, 509 [°C] I Figur 4.9, Figur 4.10, Figur 4.12, Figur 4.13, Figur 4.15 och Figur 4.16 har följande beräkning genomförts: 2 3 321 3 321 VVXBVVXBVVXBVVXAVVXAVVXA T VÅVm     (4.2) där VVXA1 = temperatur efter värmeåtervinning, 502 [°C] VVXA2 = temperatur efter värmeåtervinning, 503 [°C] VVXA3 = temperatur efter värmeåtervinning, 504 [°C] VVXB1 = temperatur efter värmeåtervinning, 505 [°C] VVXB2 = temperatur efter värmeåtervinning, 506 [°C] VVXB3 = temperatur efter värmeåtervinning, 507 [°C] I Figur 4.10, Figur 4.13, Figur 4.16 och Figur 4.18 har följande beräkningar genomförts: uteutefrånVÅV utefrån uteVÅV TTTLBavlästT TT TT LBavläst     )()(, )( )( )(,  (4.3) där η, avläst(LB) = verkningsgrad, avläst från aggregatet, VVX-VG [%] Tute = temperatur ute, GT41 [°C] Tfrån = temperatur frånluft, GT42 [°C] CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 30 Energibehov, varaktighetsdiagram I Tabell 5.1, Tabell 5.2 och Tabell 5.3 har följande beräkning genomförts: uteutefrånVÅV utefrån uteVÅV TTTuppmättT TT TT uppmätt     )(, )( )( ,  (4.4) där η, uppmätt = uppmätt verkningsgrad, uträknad från egna givare [%] Tute = temperatur ute, värden från varaktighetsgrafen [°C] Tfrån = temperatur frånluft, enligt förutsättningar [°C] I Tabell 5.1, Tabell 5.2 och Tabell 5.3 har följande beräkning genomförts: 8760     tidtempVtillluftlufttillVtill ffAcpVQ (4.5) där QVtill = värmeenergibehov tilluft [W] tillV  = tilluftsflöde, GF11 [m 3 /s] ρluft = densitet luft [kg/m 3 ] cpluft = specifik värmekapacitet luft [J/kg°C] AVtill = arean i varaktighetsdiagrammet [m 2 ] ftemp = skalfaktor (temperatur/längdenhet) ftid = skalfaktor (tid/längdenhet)  = tid i drift [h] I Tabell 5.1, Tabell 5.2 och Tabell 5.3 har följande beräkning genomförts:   SFPVQ fläkt (4.6) där Q fläkt = värmeenergibehov tilluft [W]  V = luftflöde [m 3 /s] SFP = SFP-värdet [(kW/m 3 )/s]  = tid i drift [h] http://sv.wikipedia.org/wiki/Rho CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 31 4.3 Jämförelse av mätvärden och beräkningar Beräkningar som genomförts för att generera diagrammen finns att tillgå i kapitel 4.2. Samtliga luftbehandlingsaggregat är avstängda nattetid. Med hänsyn till detta redovisas endast data i diagrammen då aggregatet är påslaget. En utförlig beskrivning och analys av varje diagram går att läsa i kapitel 5.1 till 5.4. 4.3.1 Mätning 1 Figur 4.8 Jämförelse av den avlästa teoretiska temperaturverkningsgraden med den framräknade temperaturverkningsgraden, baserat på den uppmätta temperaturen på uteluften, frånluften samt medeltemperaturen efter värmeåtervinnaren. η-VVX-avläst (LB) och η-uträknad (EG). Även luftvärmarens drift, rotorns nyttjandegrad och till- och frånluftsflöden illustreras. LV, GLV (LB), Rotor (LB), Ft, GF11 (LB) och Ff, GF12 (LB). Se ekvation (4.1). 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 3 :3 0 1 4 :2 0 1 5 :1 0 1 6 :0 0 1 6 :5 0 0 8 :0 5 0 8 :5 5 0 9 :4 5 1 0 :3 5 1 1 :2 5 1 2 :1 5 1 3 :0 5 1 3 :5 5 1 4 :4 5 1 5 :3 5 1 6 :2 5 1 7 :1 5 0 7 :4 0 0 8 :3 0 0 9 :2 0 1 0 :1 0 1 1 :0 0 1 1 :5 0 1 2 :4 0 L u ft fl ö d e l /s V e rk n in g sg ra d % Mätning 1. η, Rotor, Luftflöde, LV η-VVX, avläst (LB) η, uträknad (EG) Rotorhastighet LV, GLV (LB) Ft, GF11 (LB) Ff, GF12 (LB) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 32 Figur 4.9 Jämförelse av den uppmätta medeltemperaturen efter värmeåtervinnaren med temperaturen direkt efter fläkten (temperaturhöjning över fläkt) samt tilluftstemperaturen. TVÅVm, uppmätt (EG), Tfläkt, 510 (EG) och Ttill, 508 (EG). Se ekvation (4.2). Figur 4.10 Jämförelse av teoretisk temperatur efter värmeåtervinnaren, baserad på data från befintliga givare för utetemperatur, frånluftstemperatur samt den avlästa teoretiska temperaturverkningsgraden, med den uppmätta medeltemperaturen efter värmeåtervinnaren. Även temperaturen för tilluft är illustrerad. TVÅV uträknad (LB), TVÅVm, uppmätt (EG) och Ttill GT11 (LB). Se ekvation (4.2) och (4.3). 14 15 16 17 18 19 20 21 22 1 3 :3 0 1 4 :1 5 1 5 :0 0 1 5 :4 5 1 6 :3 0 1 7 :1 5 0 7 :3 5 0 8 :2 0 0 9 :0 5 0 9 :5 0 1 0 :3 5 1 1 :2 0 1 2 :0 5 1 2 :5 0 1 3 :3 5 1 4 :2 0 1 5 :0 5 1 5 :5 0 1 6 :3 5 1 7 :2 0 0 7 :4 0 0 8 :2 5 0 9 :1 0 0 9 :5 5 1 0 :4 0 1 1 :2 5 1 2 :1 0 1 2 :5 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 1. Temp efter VÅV TVÅVm, uppmätt (EG) Tfläkt, 510 (A48) (EG) Ttill, 508 (EG) 13 14 15 16 17 18 19 20 21 1 3 :3 0 1 4 :1 5 1 5 :0 0 1 5 :4 5 1 6 :3 0 1 7 :1 5 0 7 :3 5 0 8 :2 0 0 9 :0 5 0 9 :5 0 1 0 :3 5 1 1 :2 0 1 2 :0 5 1 2 :5 0 1 3 :3 5 1 4 :2 0 1 5 :0 5 1 5 :5 0 1 6 :3 5 1 7 :2 0 0 7 :4 0 0 8 :2 5 0 9 :1 0 0 9 :5 5 1 0 :4 0 1 1 :2 5 1 2 :1 0 1 2 :5 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 1. Temp mellan VÅV och Fläkt Tvåv, uträknad (LB) TVÅVm, uppmätt (EG) Ttill, GT11 (LB) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 33 4.3.2 Mätning 2 Figur 4.11 Jämförelse av den avlästa teoretiska temperaturverkningsgraden med den framräknade temperaturverkningsgraden, baserat på den uppmätta temperaturen på uteluften, frånluften samt medeltemperaturen efter värmeåtervinnaren. η-VVX-avläst (LB) och η-uppmätt (EG). Även rotorns nyttjandegrad illustreras. Rotor (LB). Se ekvation (4.1). Figur 4.12 Jämförelse av den uppmätta medeltemperaturen efter värmeåtervinnaren med temperaturen direkt efter fläkten (temperaturhöjning över fläkt) samt tilluftstemperaturen. TVÅVm, uppmätt (EG), Tfläkt, 510 (EG) och Ttill, 508 (EG). Se ekvation (4.2). 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0 6 :0 0 0 6 :5 0 0 7 :4 0 0 8 :3 0 0 9 :2 0 1 0 :1 0 1 1 :0 0 1 1 :5 0 1 2 :4 0 1 3 :3 0 1 4 :2 0 1 5 :1 0 1 6 :0 0 0 6 :4 5 0 7 :3 5 0 8 :2 5 0 9 :1 5 1 0 :0 5 1 0 :5 5 1 1 :4 5 1 2 :3 5 1 3 :2 5 1 4 :1 5 1 5 :0 5 1 5 :5 5 V e rk n in g sg ra d % Mätning 2. η, Rotor, Luftflöde η-VVX, avläst (LB) η, uträknad (EG) Rotorhastighet 14 15 16 17 18 19 20 21 22 0 6 :0 0 0 6 :4 5 0 7 :3 0 0 8 :1 5 0 9 :0 0 0 9 :4 5 1 0 :3 0 1 1 :1 5 1 2 :0 0 1 2 :4 5 1 3 :3 0 1 4 :1 5 1 5 :0 0 1 5 :4 5 1 6 :3 0 0 6 :2 0 0 7 :0 5 0 7 :5 0 0 8 :3 5 0 9 :2 0 1 0 :0 5 1 0 :5 0 1 1 :3 5 1 2 :2 0 1 3 :0 5 1 3 :5 0 1 4 :3 5 1 5 :2 0 1 6 :0 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 2. Temp efter VÅV TVÅVm, uppmätt (EG) Tfläkt, 510 (A48) (EG) Ttill, 508 (EG) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 34 Figur 4.13 Jämförelse av teoretisk temperatur efter värmeåtervinnaren, baserad på data från befintliga givare för utetemperatur, frånluftstemperatur samt den avlästa teoretiska temperaturverkningsgraden, med den uppmätta medeltemperaturen efter värmeåtervinnaren. Även temperaturen för tilluft är illustrerad. TVÅV uträknad (LB), TVÅVm, uppmätt (EG) och Ttill GT11 (LB). Se ekvation (4.2) och (4.3). 13 14 15 16 17 18 19 20 21 0 6 :0 0 0 6 :4 5 0 7 :3 0 0 8 :1 5 0 9 :0 0 0 9 :4 5 1 0 :3 0 1 1 :1 5 1 2 :0 0 1 2 :4 5 1 3 :3 0 1 4 :1 5 1 5 :0 0 1 5 :4 5 1 6 :3 0 0 6 :2 0 0 7 :0 5 0 7 :5 0 0 8 :3 5 0 9 :2 0 1 0 :0 5 1 0 :5 0 1 1 :3 5 1 2 :2 0 1 3 :0 5 1 3 :5 0 1 4 :3 5 1 5 :2 0 1 6 :0 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 2. Temp mellan VÅV och Fläkt Tvåv, uträknad (LB) TVÅVm, uppmätt (EG) Ttill, GT11 (LB) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 35 4.3.3 Mätning 3 Figur 4.14 Jämförelse av den avlästa teoretiska temperaturverkningsgraden med den framräknade temperaturverkningsgraden, baserat på den uppmätta temperaturen på uteluften, frånluften samt medeltemperaturen efter värmeåtervinnaren. η-VVX-avläst (LB) och η-uträknad (EG). Även luftkylarens drift, rotorns nyttjandegrad och till- och frånluftsflöden illustreras. LK, GLK (LB), Rotor (LB), Ft, GF11 (LB) och Ff, GF12 (LB). Se ekvation (4.1). Figur 4.15 Jämförelse av den uppmätta medeltemperaturen efter värmeåtervinnaren med temperaturen direkt efter fläkten (temperaturhöjning över fläkt) samt tilluftstemperaturen. TVÅVm, uträknad (EG), Tfläkt, 510 (EG) och Ttill, 508 (EG). Se ekvation (4.2). 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0 7 :0 0 0 7 :5 0 0 8 :4 0 0 9 :3 0 1 0 :2 0 1 1 :1 0 1 2 :0 0 1 2 :5 0 1 3 :4 0 1 4 :3 0 1 5 :2 0 1 6 :1 0 1 7 :0 0 0 7 :3 0 0 8 :2 0 0 9 :1 0 1 0 :0 0 1 0 :5 0 1 1 :4 0 1 2 :3 0 1 3 :2 0 1 4 :1 0 1 5 :0 0 1 5 :5 0 1 6 :4 0 L u ft fl ö d e l / s V e rk n in g sg ra d % Mätning 3. η, Rotor, Luftflöde, LK η-VVX, avläst (LB) η, uträknad (EG) Rotorhastighet LK (LB) Ft, GF11 (LB) Ff, GF12 (LB) 13 14 15 16 17 18 0 7 :0 0 0 7 :4 5 0 8 :3 0 0 9 :1 5 1 0 :0 0 1 0 :4 5 1 1 :3 0 1 2 :1 5 1 3 :0 0 1 3 :4 5 1 4 :3 0 1 5 :1 5 1 6 :0 0 1 6 :4 5 0 7 :1 0 0 7 :5 5 0 8 :4 0 0 9 :2 5 1 0 :1 0 1 0 :5 5 1 1 :4 0 1 2 :2 5 1 3 :1 0 1 3 :5 5 1 4 :4 0 1 5 :2 5 1 6 :1 0 1 6 :5 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 3. Temp efter VÅV TVÅVm, uppmätt (EG) Tfläkt, 510 (A48) (EG) Ttill, 508 (EG) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 36 Figur 4.16 Jämförelse av teoretisk temperatur efter värmeåtervinnaren, baserad på data från befintliga givare för utetemperatur, frånluftstemperatur samt den avlästa teoretiska temperaturverkningsgraden, med den uppmätta medeltemperaturen efter värmeåtervinnaren. Även temperaturen för tilluft är illustrerad. TVÅV uträknad (LB), TVÅVm, uppmätt (EG) och Ttill GT11 (LB). Se ekvation (4.2) och (4.3). 8 10 12 14 16 18 0 7 :0 0 0 7 :4 5 0 8 :3 0 0 9 :1 5 1 0 :0 0 1 0 :4 5 1 1 :3 0 1 2 :1 5 1 3 :0 0 1 3 :4 5 1 4 :3 0 1 5 :1 5 1 6 :0 0 1 6 :4 5 0 7 :1 0 0 7 :5 5 0 8 :4 0 0 9 :2 5 1 0 :1 0 1 0 :5 5 1 1 :4 0 1 2 :2 5 1 3 :1 0 1 3 :5 5 1 4 :4 0 1 5 :2 5 1 6 :1 0 1 6 :5 5 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 3. Temp mellan VÅV och Fläkt Tvåv, uträknad (LB) TVÅVm, uppmätt (EG) Ttill, GT11 (LB) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 37 4.3.4 Mätning 4 Figur 4.17 Redovisning av den avlästa teoretiska temperaturverkningsgraden. η-VVX-avläst (LB). Även luftvärmarens drift, rotorns nyttjandegrad och till- och frånluftsflöden illustreras. LV, GLV (LB), Rotor (LB), Ft, GF11 (LB) och Ff, GF12 (LB). Figur 4.18 Redovisning av teoretisk temperatur efter värmeåtervinnaren, baserad på data från befintliga givare för utetemperatur, frånluftstemperatur samt den avlästa teoretiska temperaturverkningsgraden. Även temperaturen för tilluft är illustrerad. TVÅV uträknad (LB) och Ttill GT11 (LB). Se ekvation (4.3). 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0 6 :3 0 0 7 :0 0 0 7 :3 0 0 8 :0 0 0 8 :3 0 0 9 :0 0 0 9 :3 0 1 0 :0 0 1 0 :3 0 1 1 :0 0 1 1 :3 0 1 2 :0 0 1 2 :3 0 1 3 :0 0 1 3 :3 0 1 4 :0 0 1 4 :3 0 1 5 :0 0 1 5 :3 0 1 6 :0 0 1 6 :3 0 1 7 :0 0 1 7 :3 0 L u ft fl ö d e l / s V e rk n in g sg ra d % Mätning 4. η, Rotor, Luftflöde, LV η-VVX, avläst (LB) LV, GLV (LB) Rotorhastighet Ff, GF12 (LB) Ft, GF11 (LB) 15 16 17 18 19 20 21 22 0 6 :3 0 0 6 :5 5 0 7 :2 0 0 7 :4 5 0 8 :1 0 0 8 :3 5 0 9 :0 0 0 9 :2 5 0 9 :5 0 1 0 :1 5 1 0 :4 0 1 1 :0 5 1 1 :3 0 1 1 :5 5 1 2 :2 0 1 2 :4 5 1 3 :1 0 1 3 :3 5 1 4 :0 0 1 4 :2 5 1 4 :5 0 1 5 :1 5 1 5 :4 0 1 6 :0 5 1 6 :3 0 1 6 :5 5 1 7 :2 0 T e m p e ra tu r ℃ Mätning 4. Temp efter VÅV Tvåv, uträknad (LB) Ttill, GT11 (LB) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 38 4.4 Kontroll av mätosäkerhet 4.4.1 Egna givare jämfört med kalibrerat mätinstrument För att kontrollera de egna givarnas mätnoggrannhet användes ett nyligen kalibrerat mätinstrument, Swema 3000, som kalibrerades 2014-10-14 (för knappt 6 månader sedan). Mätningar genomfördes utomhus och inomhus, under 10 minuter vid varje mätning, se Tabell 4.4. Vid mätningen inomhus (21,9 °C) blev resultaten väldigt bra med en högsta differens på 0,19 °C. Vid utomhusmätningen blev resultatet inte lika bra, vilket kan ha berott på att mätnoggrannheten försämras vid lägre temperaturer. Resultatet visade en högsta differens på -0,87 °C. Tabell 4.4 Momentan temperaturdifferens mellan de egna givarna och ett kalibrerat instrument. Givare Utomhus [°C] ΔUtomhus [°C] Inomhus [°C] ΔInomhus [°C] Swema 8,9 - 21,9 - 501 8,03 -0,87 22,09 +0,19 502 8,38 -0,52 21,9 0 503 8,71 -0,19 21,82 -0,08 504 9,03 0,13 21,84 -0,06 505 8,51 -0,39 21,88 -0,02 506 9,0 0,1 21,89 -0,01 507 8,63 -0,27 22,1 +0,2 508 8,41 -0,49 22,02 +0,12 509 8,14 -0,76 21,93 +0,03 A48 8,54 -0,36 22,06 +0,16 Givaremedel 8,54 -0,36 21,95 +0,05 4.4.2 Verkningsgrad Med bakgrund av den givna mätosäkerheten på de befintliga givarna (+/-0,5 °C i spannet 0 - 50 °C) enligt tillverkarens produktdatablad (Gemini, 2014, s. 2), genomfördes en kontroll av hur detta skulle kunna påverka resultatet i denna rapport. Genom att antingen addera eller subtrahera 0,5 °C på de egna givarnas mätvärden enligt ekvation (4.1), erhölls ett max- och ett minvärde för verkningsgraden i de mätningar som genomförts, se Tabell 4.5. Mätosäkerheten kan alltså påverka verkningsgraden relativt mycket, antingen en höjning eller minskning. Tabell 4.5 Visar maximala och minimala temperaturverkningsgraden i mätning 1-3, med hänsyn till mätosäkerheten på givarna. Den angivna verkningsgraden är representativ för varje mättillfälle. Max- och minvärden anger förändringen i procentenheter. Mätning Tid η Δηmin Δηmax 1 2015-03-20 kl. 11:10 75 % -6 +7 2 2015-04-14 kl. 11:30 80 % -6 +6 3 2015-04-21 kl. 10:40 37 % -10 +9 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 39 5 Analys av resultat De egna temperaturgivarna, Geminis typ Tinytag Talk 2, har en mätosäkerhet på 0,5 °C i spannet 0-50 °C, vilket delvis styrktes i Tabell 4.1, Tabell 4.2 och Tabell 4.3. En kontroll genomfördes också mot ett kalibrerat mätinstrument (Swema 3000). Kontrollen visade att mätnoggrannheten låg inom 0,5 °C för de högre temperaturerna (ca 21,9 °C), men resultatet var desto sämre för de lägre temperaturerna (ca 8,9 °C) där mätnoggrannheten låg utanför 0,5 °C (Tabell 4.4). Detta kan ha påverkat resultatet i rapporten. Därför genomfördes också en kontroll över hur mycket denna mätosäkerhet skulle kunna påverka verkningsgradsberäkningarna, vilket visade sig vara relativt mycket (Tabell 4.5). Dessa osäkerheter bör beaktas i denna rapport. Det samma gäller fläktarnas mätnoggrannhet som är +/-5 % (Oscar Ljungqvist, Swegon, 2015). 5.1 Mätning 1 Aggregatet som användes i mätning 1 hade innan mätningen inte varit i drift på en längre tid. Detta kan ha bidragit till att många diagram visar tvivelaktiga värden den första eftermiddagen, kl. 13:30 - 17:30. Skillnaden som presenteras mellan olika grafer (i °C eller %) avser därför oftast mitt i diagrammet, mellan kl. 07:30 - 17:30 under samma dag. De två första diagrammen, Figur 4.1 och Figur 4.2, (Mätning 1. Temp Ute och Mätning 1. Temp Till-/Frånluft, Börvärde) visar de egna givarnas värden jämfört med de befintliga givarnas värden. I Figur 4.1 redovisas temperaturen i uteluftskanalen. Den egna givaren är placerad strax utanför aggregatet och den befintliga givaren sitter precis i början av aggregatet. Skillnaden i temperatur mellan dessa givare är ca 0,8 °C, där den befintliga givaren hela tiden visar högst. Den första morgonen, kl. 07:30 – 08:40 saknas data för den befintliga givaren. I det andra diagrammet, Figur 4.2, (Mätning 1. Temp Till-/Frånluft, Börvärde) visas temperaturerna i både frånluftskanalen och tilluftskanalen samt börvärdet. Gällande frånluftstemperaturen ligger även här den befintliga givaren högre än den egna, ca 0,4 °C skillnad. Börvärdet sjunker sakta under dagen, från 19,3 °C kl. 07:30, till 18,8 °C kl. 17:30. Det går att se hur tilluftstemperaturen försöker ligga så nära börvärdet som möjligt, då den befintliga givaren redovisar någon tiondel över och vår egen givare redovisar någon tiondel under. Den egna tilluftsgivaren svänger kraftigt på förmiddagarna och det har förmodligen att göra med luftvärmarens drift. I Figur 4.8 (Mätning 1. η, Rotor, Luftflöde, LV) visas när luftvärmaren är igång, vilket stämmer väl överens med dessa svängningar för den egna givaren. Givaren var antagligen placerad för nära luftvärmaren samt att luften inte hade hunnit omblanda sig tillräckligt, före givaren. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 40 Figur 4.8 (Mätning 1. η, Rotor, Luftflöde, LV) visar i sin tur mer information om själva värmeåtervinnaren. Här går det att utläsa att det nästan hela tiden är ett högre frånluftsflöde än tilluftsflöde. Även den procentuella användningen av rotorns maximala rotationshastighet visas. Luftvärmaren är påslagen under delar av förmiddagen, knappt 10 % av dess kapacitet används. Värmaren slår av när utetemperaturen närmar sig 9 °C. När värmaren är igång nyttjas rotorns kapacitet till 100 %. Mest anmärkningsvärt i Figur 4.8 är temperaturverkningsgraden. Den ena verkningsgraden är avläst direkt ur aggregatet, och den andra är framräknad med hjälp av de egna givarna och deras värden enligt ekvation (4.1). Den avlästa verkningsgraden ligger generellt 10 procentenheter högre än den som är baserad på egna givares värden. Denna skillnad kan bero på mätosäkerheten på 7 procentenheter för verkningsgraden (Tabell 4.5) samt fläktarnas mätosäkerhet som var 5 % (kapitel 2.4). Det finns även två toppar i den avlästa verkningsgraden, 92 % respektive 93 %, vilket kan jämföras med det projekterade värdet som var 80,5 % (Tabell 3.1). Dessa toppar sker varsin morgon runt kl. 08:30 och kan bero på systemets tröghet. Efter värmeåtervinnaren finns tre olika mätpunkter. Dels mellan rotorn och tilluftsfläkten (TVÅVm), dels precis efter fläkten (510) och sedan en givare 1,5 m efter fläkten (508). I Figur 4.9 (Mätning 1. Temp efter VÅV) redovisas dessa givare. Svängningarna i givare 508 har analyserats tidigare i kapitlet. När luftvärmaren är avstängd borde givare 510 och 508 visa samma temperatur, något de inte gör i diagrammet. Att temperaturen precis efter fläkten är 0,7 °C högre än vad den är 1,5 meter senare i kanalen, beror antagligen på att givaren var placerad för nära fläktens motor. Troligtvis är det fläktens värmestrålning som påverkar luftens temperatur. Studeras bara temperaturen innan och 1,5 meter efter fläkten, så är skillnaden ca 0,4 °C högre i kanalen vilket verkar rimligt. Överslagsmässigt höjer en fläkt lufttemperaturen med ca 0,5 - 1 °C, vilket kan jämföras med projekteringsunderlaget som visar en höjning på 0,8 °C vid projekterat flöde (Tabell 3.1). För att kunna göra en verifiering av den uppmätta temperaturen efter värmeåtervinnaren behövs en temperatur från motsvarande befintlig givare. Eftersom denna inte existerar kan man istället räkna ut denna temperatur med hjälp av den avlästa verkningsgraden samt övriga omkringliggande befintliga temperaturgivare, enligt ekvation (4.3). Detta redovisas i Figur 4.10, (Mätning 1. Temp mellan VÅV och Fläkt) tillsammans med temperaturen för tilluften. Den blå, uträknade grafen ligger nästan en hel grad över tilluftstemperaturen. För att nå denna måste man använda sig av en luftkylare. Eftersom ingen aktivitet finns registrerad på luftkylaren i aggregatet är alltså värdet inte rimligt. Däremot är den uppmätta temperaturen efter värmeåtervinnaren mer rimlig, denna ligger ca 1 – 0,5 °C lägre än tilluftstemperaturen. För att nå denna behöver i så fall luftvärmaren användas, vilket bekräftas i Figur 4.8. Man räknar även med en liten temperaturhöjning från fläkten. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 41 5.2 Mätning 2 I mätning 2 saknades data för till- och frånluftsflöden, men det visade sig vara ett aggregat med relativt balanserade luftflöden. Luftflödena loggades inte i övervakningssystemet, utan momentana avstämningar gjordes manuellt. Avstämningen som visas i Tabell 3.4 bekräftar balanserade luftflöden. Eftersom luftflödena inte loggades så finns det ingen möjlighet att redovisa dessa i något diagram. Samtidigt påverkas inte värmeåtervinnarens verkningsgrad av balanserade luftflöden, enligt Swegons beräkningsmetod i kapitel 2.4. I figurerna kan man även se att övervakningssystemet stundtals inte fungerade under dygn 2. I Figur 4.3 (Mätning 2. Temp ute) redovisas temperaturen i uteluftskanalen. Den egna givaren var placerad 2,1 meter utanför aggregatet och den befintliga givaren satt precis i början av aggregatet. Skillnaden i temperatur mellan dessa givare var ca 1 °C under hela mätningen, där den befintliga givaren hela tiden visade mest. I den andra figuren, Figur 4.4, (Mätning 2. Temp Till-/Frånluft, Börvärde) visas temperaturerna i både frånluftskanalen och tilluftskanalen samt börvärdet. När det gäller frånluftstemperaturen ligger den befintliga givaren oftast lägre än den egna givaren. Dock har graferna korsats vid något tillfälle och den befintliga ligger då över. Som mest är temperaturdifferensen knappt 1 °C. I samma figur visas även tilluftstemperaturen och börvärdet. Börvärdet är konstant 20 °C. Givarna för tilluften ligger på varsin sida om börvärdet. Den befintliga givaren ligger ca 0,2 °C över börvärdet och den egna givaren visar ca 0,3 °C under börvärdet. Att graferna svänger kraftigt på morgonen båda dygnen beror antagligen på att luftvärmaren är igång, eftersom ju längre dagen går desto jämnare blir graferna. Den egna givaren är placerad ca 1,5 meter efter luftvärmaren. Den befintliga givarens placering är inte fastställd, men genom att jämföra dess svängningar med dem för den egna givaren kan det antas att den är placerad nära luftvärmaren. Temperaturverkningsgraden på värmeåtervinnaren visas i Figur 4.11, (Mätning 2. η, Rotor, Luftflöde) tillsammans med rotorns nyttjandegrad. Varken luftflöden eller luftvärmaren redovisas eftersom dessa inte loggades i övervakningssystemet. Både den avlästa och den uppmätta verkningsgraden är väldigt jämna och nästan lika, skillnaden mellan graferna är ca fem procentenheter. Vilket återigen kan jämföras med den givna mätosäkerheten på fläktarna som var 5 % (Oscar Ljungqvist, Swegon, 2015), samt den uppmätta mätnoggrannheten som låg utanför 0,5 °C (Tabell 4.4). Rotorn ökar med jämn takt under första dagen för att sedan göra en väldig dipp på eftermiddagen. Det här kan eventuellt bero på att luftflödena stiger under dagen för att avta kraftigt på eftermiddagen. Detta är endast spekulationer då vi saknar data över tid för flödena. Utomhustemperaturen samt tilluftsflödet ökar lite under dagen. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 42 Figur 4.12 (Mätning 2. Temp efter VÅV) visar hur luftens temperatur ökar från värmeåtervinnaren till tilluften. Den blå grafen, TVÅVm, visar temperaturen direkt efter värmeåtervinnaren och den röda, 510, visar direkt efter fläkten. Här bidrar fläkten med ca 0,5 °C temperaturhöjning, vilket verkar rimligt. Projekteringsunderlaget visar en höjning på 1,4 °C vid projekterat flöde (Tabell 3.2). Tilluften, 508, ligger ca 1,5 °C över 510 och svänger lite hela dagen fram till eftermiddagen då den blir identisk med temperaturen efter fläkten. Förmodligen är luftvärmaren påslagen för att tilluften ska komma upp till ca 20 °C. Värmaren slår av när 510 kommit upp till lämplig nivå. Man kan se likheter mellan grafen för rotorns nyttjandegrad och grafen för temperaturen efter värmeåtervinnaren. Om rotorn hade nyttjats mer hade en högre temperatur erhållits och luftvärmaren hade i så fall inte behövt vara igång. För att kunna göra en verifiering av den uppmätta temperaturen efter värmeåtervinnaren behövs en temperatur från motsvarande befintlig givare. Som tidigare nämnt i detta kapitel existerar inte någon motsvarande befintlig givare. Istället räknas temperaturen ut med hjälp av den avlästa verkningsgraden samt övriga omkringliggande befintliga temperaturgivare, enligt ekvation (4.3). Detta redovisas i Figur 4.13 (Mätning 2. Temp mellan VÅV och Fläkt) tillsammans med tilluftstemperaturen. Det uträknade värdet är exakt lika eller lite över det uppmätta. Båda graferna är direkt kopplade till verkningsgraderna, även dessa är väldigt lika varandra. 5.3 Mätning 3 Temperaturen i uteluftskanalen redovisas i Figur 4.5 (Mätning 3. Temp Ute). Den avlästa grafen ligger ca 0,5 °C över den uppmätta hela tiden. Den egna givaren var placerad 1,8 meter utanför aggregatet. I Figur 4.6 (Mätning 3. Temp Till-/Frånluft, Börvärde), visas temperaturerna i både frånluftskanalen och tilluftskanalen samt börvärdet. Börvärdet sjönk under dagen på grund av den höga utomhustemperaturen. Den befintliga tilluftsgivaren visar värden som nästan hela tiden ligger över börvärdet, och den egna givaren ligger nästan hela tiden under börvärdet. Skillnaden mellan dessa två givare pendlar kring 0,5 °C. På den andra eftermiddagen inträffar några spikar på grafen från den egna tilluftsgivaren. Dessa beror på att luftkylaren gick igång med ett par procent, vilket kan ses i Figur 4.14 (Mätning 3. η, Rotor, Luftflöde, LK). Den egna tilluftsgivaren var placerad 1,1 meter efter luftkylaren, och den befintliga givaren ytterligare 0,4 meter längre ut i kanalen. Graferna för frånluften följer varandra jämt hela tiden, med ca 0,5 °C skillnad, där den egna givarens graf hela tiden ligger underst. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 43 Temperaturverkningsgraden på värmeåtervinnaren visas i Figur 4.14 (Mätning 3. η, Rotor, Luftflöde, LK) tillsammans med rotorns nyttjandegrad. Här visas också luftflödena samt luftkylarens påslag. I den här mätningen är tilluftsflödet ca 600 l/s större än frånluftsflödet. Rotorns nyttjandegrad avtar under förmiddagen båda dagarna, för att sedan vara nere på noll procent runt lunch och resten av dagen. Även verkningsgraden sjunker i samma takt som rotorn, dock är skillnaden mellan den uppmätta verkningsgraden och den avlästa stor. De egna givarna visar en verkningsgrad som är uppåt 35 procentenheter högre än den avlästa, båda dagarna. Att den egna, uppmätta verkningsgraden inte ligger exakt på noll procent under eftermiddagarna kan bero på givarnas mätosäkerhet. Den egna uppmätta mätnoggrannheten låg dessutom utanför 0,5 °C (Tabell 4.4). En temperaturskillnad på t.ex. 0,3 °C mellan utetemperaturen och temperaturen efter värmeåtervinnaren ger en verkningsgrad på ca 4 %. I Figur 4.14 visas även luftkylarens påslag. Detta inträffar enbart den andra eftermiddagen runt kl. 13:00 och ca två timmar framåt. 5 % av kylarens kapacitet används. Nästa figur, Figur 4.15 (Mätning 3. Temp efter VÅV) visar hur luftens temperatur ökar från värmeåtervinnaren till tilluften. Den blå grafen, TVÅVm, visar temperaturen direkt efter värmeåtervinnaren, den röda, 510, visar direkt efter fläkten och den gröna, 508, visar temperaturen i tilluftskanalen 1,1 meter efter fläkten. Fläkten verkar höja lufttemperaturen ca 0,5 °C. Temperaturen direkt efter fläkten och temperaturen senare i kanalen följer varandra väldigt väl, förutom då luftkylaren slår på. Figur 4.16 (Mätning 3, Temp mellan VÅV och Fläkt) visar en teoretiskt uträknad temperatur efter värmeåtervinnaren som baseras på den avlästa verkningsgraden. Under den tiden som värmeåtervinnaren är igång skiljer sig denna temperatur markant med tilluftstemperaturen, som är upp emot 4 °C högre. Den egna uppmätta temperaturen efter värmeåtervinnaren stämmer bättre överens med tilluftstemperaturen. När graferna möts så är värmeåtervinnaren avslagen. 5.4 Mätning 4 Under mätning 4 användes inga egna givare, utan denna mätning var till för att se hur aggregatet i mätning 3 uppförde sig en kallare dag. I Figur 4.17 (Mätning 4. η, Rotor, Luftflöde, LV) presenteras temperaturverkningsgraden. Denna ligger på en lägre nivå jämfört med den som finns i Figur 4.8 (Mätning 1. η, Rotor, Luftflöde, LV) trots liknande förutsättningar och exakt likadana aggregat. I mätning 4 visas en verkningsgrad på 75 % jämfört med den i mätning 1 som går mellan 80 - 90 %. Detta är alltså enbart avlästa värden, inga egna uppmätta. Att det skiljer sig kan beror på att luftflödesbalansen mellan från- och tilluft är något olika i mätningarna. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 44 5.5 Energianalys Utifrån resultaten för den egna uppmätta verkningsgraden och den avlästa verkningsgraden har en energianalys genomförts. Detta för att visa skillnader i energianvändning på luftvärmaren beroende på de olika verkningsgraderna. Analysen är genomförd med hjälp av varaktighetsdiagram (Figur 5.1, Figur 5.2 och Figur 5.3) som är sammanställt med hjälp av data från Göteborg år 2011 (IWEC 2, 2015). Graferna från mätningarna i varaktighetsdiagrammet är uträknade enligt ekvation (4.3) och ekvation (4.4) där den största verkningsgraden för respektive mätning använts. Det totala värmebehovet har sedan beräknats, enligt ekvation (4.5) och visas i Tabell 5.1, Tabell 5.2 och Tabell 5.3. Gemensamt för de tre mätningarna är att rumstemperaturen är 22 °C och antalet arbetsdagar/år som är 226 dagar för 2015. Ett grafiskt medelvärde av till- och frånluftsflödet från den aktuella mätperioden ligger till grund för tilluftsflödet i beräkningarna. Aggregaten på Bengt Dahlgrens kontor, mätning 1 och mätning 3, är i drift växelvis. Även fläktarnas energianvändning med aktuella flöden, drifttider och det projekterade SFP-värdet (se Tabell 3.1 och Tabell 3.2) är beräknade, enligt ekvation (4.6). CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 45 5.5.1 Mätning 1 Aggregatet är i drift från kl. 07:15 till kl. 17:00 på vardagar (vid mättillfället), vilket innebär ca 2200 drifttimmar/år. Tilluftsflödet har fastställts till 3 m 3 /s (grafiskt medelvärde vid mättillfället, Figur 4.8) och rotorhastigheten är 100 % för de aktuella verkningsgraderna på värmeåtervinnaren. Börvärdet för tilluft är 19 °C och byggnadsarean är 4117 m 2 . Figur 5.1 Varaktighetsdiagram för Göteborg som visar värmeenergibehovet vid användning av den avlästa och den uppmätta verkningsgraden, under mätning 1. Tabell 5.1 Visar hur värmeenergibehovet varierar beroende på skillnader i verkningsgrad. Även fläktens energibehov är redovisat. Värmeenergibehov [kWh] ηavläst (= 85 %) 4233 (LV) ηuppmätt (= 75 %) 13182 (LV) ηuppmätt - ηavläst 8949 (LV) Fläkt 10164 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30 0 2000 4000 6000 8000 U T E T E M P E R A T U R [ C °] VARAKTIGHET (8760 H/ÅR) Göteborg Mätning 1 Tute Börvärde Tvåv 85% Tvåv 75% CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 46 Om det i mätning 1, Tabell 5.1, antas att den uppmätta verkningsgraden på 75 % är korrekt, då behöver luftvärmaren bidra med ytterligare 8949 kWh för att tilluftstemperaturen ska nå upp till börvärdet. Detta jämfört med om 85 % är den korrekta verkningsgraden. Med ett värmepris på 1 kr/kWh så innebär detta en kostnadsökning på knappt 9 000 kronor per år jämfört med om verkningsgraden varit den som visas i övervakningsprogrammet. I tabellen redovisas även energibehovet för att driva aggregatets fläkt under ett år, 10 164 kWh. Vid denna kalkyl låg rotorn på 100 % av sin maxkapacitet. 5.5.2 Mätning 2 Aggregatet är i drift från kl. 06:00 till kl. 16:30 på vardagar (vid mättillfället), vilket innebär ca 2380 drifttimmar/år. Tilluftsflödet har fastställts till 3,2 m 3 /s (avrundat medelvärde vid mättillfället, Tabell 3.4) och rotorhastigheten är ca 70 % för de aktuella verkningsgraderna på värmeåtervinnaren. Börvärdet för tilluft är 20 °C. Figur 5.2 Varaktighetsdiagram för Göteborg som visar värmeenergibehovet vid användning av den avlästa och den uppmätta verkningsgraden, under mätning 2. -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30 0 2000 4000 6000 8000 U T E T E M P E R A T U R [ C °] VARAKTIGHET (8760 H/ÅR) Göteborg Mätning 2 Tute Börvärde Tvåv 85% Tvåv 80% CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 47 Tabell 5.2 Visar hur värmeenergibehovet varierar beroende på skillnader i verkningsgrad. Även fläktens energibehov är redovisat. Värmeenergibehov [kWh] ηavläst (= 85 %) 10467 ηuppmätt (= 80 %) 16468 ηuppmätt - ηavläst 6001 Fläkt 22163 I Tabell 5.2 visas motsvarande värden för mätning 2. Här är den avlästa verkningsgraden 85 % och den uppmätta 80 %, vilket innebär en mellanskillnad på 6001 kWh för luftvärmaren. Luftflödena i mätning 2 är balanserade, och rotorn låg på ca 70 % av sin maxkapacitet. Att fläktens energibehov är betydligt större än i mätning 1 beror på att det projekterade SFP-värdet för mätning 2 nästan är dubbelt så stort. 5.5.3 Mätning 3 Aggregatet är i drift från kl. 07:15 till kl. 17:00 på vardagar (vid mättillfället), vilket innebär ca 2200 drifttimmar/år. Tilluftsflödet har fastställts till 3 m 3 /s (grafiskt medelvärde vid mättillfället, Figur 4.14) och rotorhastigheten är ca 45 % för de aktuella verkningsgraderna på värmeåtervinnaren. Börvärdet för tilluft är 19 °C och byggnadsarean är 4117 m 2 . Figur 5.3 Varaktighetsdiagram för Göteborg som visar värmeenergibehovet vid användning av den avlästa och den uppmätta verkningsgraden, under mätning 3. -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30 0 2000 4000 6000 8000 U T E T E M P E R A T U R [ C °] VARAKTIGHET (8760 H/ÅR) Göteborg Mätning 3 Tute Börvärde Tvåv 65% Tvåv 30% CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 48 Tabell 5.3 Visar hur värmeenergibehovet varierar beroende på skillnader i verkningsgrad. Även fläktens energibehov är redovisat. Värmeenergibehov [kWh] ηavläst (= 30 %) 55465 ηuppmätt (= 65 %) 18032 ηuppmätt - ηavläst -37433 Fläkt 10164 Däremot i mätning 3, Tabell 5.3, så är den uppmätta verkningsgraden högre än den avlästa. Detta beror på att tilluftsflödet är ca 15 % större än frånluftsflödet. Om dessa förutsättningar vore konstanta så skulle det innebära att luftvärmaren är beräknad till att behöva 55 465 kWh. Om istället den uppmätta verkningsgraden är den korrekta, så behövs egentligen bara 18 032 kWh. Enligt tidigare antaganden om en krona per kWh så innebär detta att tilluftens uppvärmningskostnad skulle minska med ca 37 000 kronor per år. Denna kalkyl beräknades när rotorns kapacitet låg på 45 %. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 49 6 Slutsatser Som beställare och förvaltare är det viktigt med ett luftbehandlingssystem som går att lita på och levererar det som utlovats. Att kunna lita på att kostnaderna för eftervärmning och efterkylning inte blir större än kalkylerat. I dagens läge kan det vara svårt att ha koll på den verkliga effektiviteten på värmeåtervinnare eftersom en del tillverkare redan redovisar en teoretisk verkningsgrad i övervakningssystemen. Till skillnad från SFP-värdet finns det inget krav på att verkningsgraden måste hålla en viss nivå. Därmed är det upp till beställaren att ta eget ansvar och ställa krav på en hög verkningsgrad. Därefter är det förvaltarens roll att utföra kontroller och underhåll på värmeåtervinnaren, för egen vinning. Roterande värmeåtervinnare Rapporten innefattar studier av roterande värmeåtervinnare. Aggregattillverkaren Swegon redovisar en temperaturverkningsgrad som baseras på till- och frånluftsflöden samt hastigheten på den roterande värmeåtervinnaren. Jämförelse av egna mätningar och data från befintliga övervakningssystem har givit olika resultat. Vid balanserade flöden stämmer den teoretiska temperaturverkningsgraden väldigt bra överens med den uppmätta. Det skiljer endast ca fem procentenheter mellan dessa, som eventuellt kan ligga inom ramen för mätosäkerhet, från båda parter (se Figur 4.11). Däremot, vid obalanserade flöden visar den teoretiskt uträknade verkningsgraden antingen för stor eller för liten verkningsgrad, beroende på om till- eller frånluftsflödet är störst. Skillnaden för dessa värden är ca 10 – 35 procentenheter (se Figur 4.8 och Figur 4.14). Det verkar som att resultaten från laboratorietesterna, som ligger till grund för den teoretiska verkningsgraden, ”överkompenserar” för flödesobalansen och därför redovisar denna skillnad i drift. Det skulle också kunna bero på att fläktarnas flödesmätning i luftbehandlingsaggregatet inte stämmer eller att på våra egna mätningar påverkat resultatet. Tanken var att kunna genomföra studier på luftbehandlingsaggregat från olika tillverkare, men som tidigare nämnt så visade sig detta vara ogenomförbart för denna rapport. Det är viktigt att vara medveten om att den avlästa temperaturverkningsgraden kan visa fel jämfört med verkligheten, om värmeåtervinnaren inte fungerar som den ska. Ett sätt att lokalisera fel i värmeåtervinnaren kan vara att jämföra luftvärmarens och luftkylarens energianvändning från år till år. Detta kan vara ett fungerande tillvägagångssätt om värmeåtervinnaren plötsligt skulle bli sämre, om den exempelvis utsätts för damm och smuts. Om värmeåtervinnaren istället gradvis över flera år blir sämre kan det vara svårare att upptäcka fel genom att jämföra energianvändningen, särskilt vid verksamhetsförändringar. Ett annat sätt skulle kunna vara att studera SFP- värdet som kommer att öka vid ett ökat tryckfall över värmeåtervinnaren. Men detta kan också vara svårt eftersom ett ökat tryckfall över värmeåtervinnaren på exempelvis 10 % eventuellt endast innebär 1 % total tryckökning i systemet, beroende på dess utformning. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 50 Något som också framkommit i rapporten är att de befintliga givarna överlag visar någon grad över de egna givarna, som är kontrollerade mot ett kalibrerat instrument. Konsekvensen av detta är att inneklimatet riskerar att inte blir exakt som önskat. Med samma resonemang kan även temperaturgivarna i rummen visa fel. Kontrollen mot instrumentet visar dock att exempelvis givare 501 mäter ca 1 °C för lite vid vissa förhållanden, se Tabell 4.4. Det bästa sättet att redovisa värmeåtervinnarens verkningsgrad i övervakningssystemet hade möjligtvis varit att placera en medelvärdestemperaturgivare (lång givare) mellan värmeåtervinnaren och fläkten. Denna givare, tillsammans med de övriga temperaturgivarna i luftbehandlingsaggregatet, hade kunnat redovisa en mer korrekt verkningsgrad i drift, men detta hade också inneburit en extra kostnad. Det är dock inte olämpligt att utföra mätningarna i laboratorium för att exempelvis bestämma en verkningsgrad. Detta ger möjlighet att jämföra produkter från olika tillverkare sinsemellan, och därmed mer tillförlitligt kunna välja en energieffektiv produkt. Viktigt att poängtera är att mätresultaten i denna rapport är avgränsade till endast en luftbehandlingsaggregattillverkare samt ett fåtal specifika driftfall med liknande förutsättningar. Därför är generella slutsatser svåra att fastställa. Energi och ekonomi De slutsatser som går att dra för de tre mätningarna är att luftvärmarens beräknade energianvändning blir olika om den avlästa eller uppmätta verkningsgraden ligger till grund för beräkningen av värmeenergibehovet. Detta kan särskilt ses i Tabell 5.3 där skillnaden mellan de två verkningsgraderna är stora. Vilken av de två verkningsgraderna som är mest korrekt att använda baserat på de tre mätningarna är desto svårare att avgöra. Värt att nämna är att rotorns kapacitet på värmeåtervinnaren var 100 % endast under mätning 1, vid mätning 2 och 3 var kapaciteten mindre än 100 %. Som nämnts tidigare i detta kapitel avläses en högre verkningsgrad då frånluftsflödet är större än tilluftsflödet, vilket ger ett lägre värmeenergibehov. Tvärtom gäller när tilluftsflödet är större än frånluftsflödet. Under drift blir energibehovet vad det är, men är verkningsgraden fel redan under projekteringen kommer den beräknade kostnaden vara för hög eller för låg. Fläktens energianvändning i mätning 1 är ungefär lika stor som för luftvärmaren, vilket verkar vara en rimlig balans mellan värmeåtervinnarens kapacitet som påverkar verkningsgraden och tryckfallen i systemet som påverkar SFP-värdet. I mätning 1 skiljer det tio procentenheter på avläst och uppmätt verkningsgrad. Detta innebär i så fall att luftvärmaren behöver använda ca 9 000 kWh mer än om den avlästa verkningsgraden skulle legat till grund för värmeenergibehovet. Slås detta ut på den aktuella byggnadens area, 4 117 m 2 , fås specifik energianvändning vilket blir drygt 2 kWh/m 2 . Från Boverket finns det krav på en högsta nivå gällande specifik energianvändning för byggnader. När luftbehandlingssystemet för mätning 1 projekterades var denna nivå CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2015:03 51 100 kWh/m 2 . Dagens krav är betydligt lägre, mellan 45 och 65 kWh/m 2 (Boverket 2 2015, s. 12). Anta att en ny byggnad projekteras, som ligger precis under Boverkets krav, och att temperaturverkningsgraden inte stämmer. Då finns risken att luftvärmarens extra arbete gör så att kravnivån överstigs, och projektören kan komma att ställas ansvarig. Projektering Den allmänna inställningen verkar vara att de flesta är nöjda med att kunna avläsa en temperaturverkningsgrad, vilket gör området svårförändrat. Detta trots den möjliga problematiken som kan uppstå om den avlästa temperaturverkningsgraden visar fel jämfört med verkligheten, om värmeåtervinnaren inte fungerar som den ska. Vid en jämförelse mellan den projekterade temperaturverkningsgraden, den teoretiskt uträknade samt den uppmätta fås olika resultat. I både mätning 1 och mätning 2 visar den teoretiskt uträknade verkningsgraden högre värden än vad som är projekte