Olika ventilationssystem och dess påverkan på mänsklig hälsa En fältstudie i Göteborgsområdet Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet samhällsbyggnadsteknik Johan Hansson Philip Lifjorden INSTITUTIONEN FÖR INSTALLATIONSTEKNIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2023 www.chalmers.se 1 EXAMENSARBETE ACEX20 2 Olika ventilationssystem och dess påverkan på mänsklig hälsa En fältstudie i Göteborgsområdet Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet samhällsbyggnadsteknik Johan Hansson Philip Lifjorden Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Installationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Examensarbete ACEX20 Göteborg, Sverige 2023 3 Olika ventilationssystem och dess påverkan på mänsklig hälsa En fältstudie i Göteborgsområdet Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet samhällsbyggnadsteknik JOHAN HANSSON PHILIP LIFJORDEN © JOHAN HANSSON & PHILIP LIFJORDEN, 2023 Examensarbete ACEX20 Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Chalmers tekniska högskola 2023 Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Installationsteknik Chalmers tekniska högskola 412 96 Göteborg Telefon: 031-772 1000. 4 SAMMANFATTNING En ökad mängd trafik, tyngre fordon, ökad produktion från fabriker samt färre gröna områden är några av de förändringar som sker i dagens samhälle hela tiden. Detta resulterar i att vår utomhusluft får ta hand om en stor mängd partiklar och emissioner. I vissa större städer runt om i världen är detta så pass kännbart att det rekommenderas att bära ansiktsmask under vissa tider på dygnet. Det ser ibland ut som att dessa städer har en tjock vit/grå dimma som ligger över staden men i själva verket är det partiklar, avgaser och andra föroreningar som ansamlas i luften. Dessa toxiner och partiklar är något vi människor inte är utvecklade för att rensa bort. Allt från utökandet av astma samt hur cancer i luftvägarna blir vanligare är något som syns världen över, där partiklar är en stor källa till problemen. Samhällsutvecklingen kommer inte stanna av, det är ett faktum. Däremot kommer stora delar göras om och bli mer miljöanpassade. Biltrafiken kommer fortfarande påverka, fast på andra sätt. Elbilar och hybridbilar blir allt vanligare men vikten av dessa bilar är högre jämfört med de tidigare fossildrivna bilarna. Batteripaketen i bilarna väger mycket och dessa resulterar i tyngre fordon som ska ta sig fram på gatorna. Dessa tyngre fordon sliter mer på vägbanan och genererar mer partiklar i rörelse än innan (Univeritet, Umeå, 2022). Oavsett hur det vrids och vänder på frågan för att ställa om till ett mer klimatneutralt samhälle kommer det alltid vara vissa produktionsprocesser som kommer behöva producera mer eller mindre. Dessa processer kan i sin tur vara ansvariga för stora utsläpp av partiklar. Syftet med detta arbete är att utifrån ovanstående tankar se hur olika bostäder klarar av att filtrera bort partiklar och emissioner från de människor som bor och lever i bostäderna. Att vistas i städer med mycket partiklar över längre tid kan skada (Univeritet, Umeå, 2022). Därför kan ett inomhusklimat som är rent vara avgörande för människors hälsa i framtiden. I arbetet har därför två av de vanligaste systemen i Göteborg valts att mäta, nämligen självdragsventilation och FTX-system. Självdragsystem bygger på att temperaturskillnader skapar luftrörelser och där luften tas direkt från utomhusluften genom fasaden med ventiler. FTX-system är betydligt modernare och har en installerad fläkt någonstans i huset som tar in luft och renar den, värmer eller kyler och som även kan fukta eller avfukta luften samt har ett värmeåtervinningssystem för att minska kostnader. Resultaten från undersökningen, med avseende på partikelhalt, ger en generell bild att FTX- systemet är mer effektivt än självdragssystemet. Enligt mätningarna syns skillnader i koldioxidhalt samt skillnader i den relativa fuktigheten där bostäder med FTX-system har en högre nivå av koldioxid men lägre relativ fuktighet än självdragssystemet. Däremot skapar det ett torrare klimat som inte är gynnsamt för luftkvalitén. Vidare visar resultaten att levande ljus kan riskera att bidra till en högre partikelhalt inomhus. Även väderleken påverkar inomhusmiljön. 5 ABSTRACT An increased amount of traffic, heavier vehicles, increased production from factories, and fewer green areas are some of the constant changes occurring in today's society. As a result, our outdoor air is exposed to a large number of particles and emissions. In some larger cities around the world, this is so pronounced that it is recommended to wear a face mask during certain times of the day. It sometimes appears as if these cities have a thick white/gray fog hovering over them, but in reality, it is particles, exhaust fumes, and other pollutants accumulating in the air. These toxins and particles are something humans are not evolved to handle. Everything from the rise in asthma cases to the increasing prevalence of respiratory tract cancers can be observed worldwide, with particles being a major source of these problems. Social development will not come to a halt; that is a fact. However, significant portions will be revamped and become more environmentally friendly. Vehicle traffic will still have an impact but in different ways. Electric cars and hybrid cars are becoming increasingly common, but their weight is higher compared to earlier fossil-fuel-powered cars. The battery packs in these cars are heavy, resulting in heavier vehicles navigating the streets. These heavier vehicles place more strain on the road surface and generate more particles in motion than before (University, Umeå, 2022). Regardless of how the question is approached regarding transitioning to a more climate-neutral society, there will always be certain production processes that need to increase or decrease production. These processes, in turn, may be responsible for significant particle emissions. The purpose of this study is to examine how different residences can effectively filter out particles and emissions from the people living in them, based on the aforementioned considerations. Prolonged exposure to high particle levels in cities can be detrimental (University, Umeå, 2022). Therefore, having clean indoor air quality can be crucial for people's health in the future. In this study, two of the most common systems in Gothenburg have been selected for measurement: natural ventilation and mechanical ventilation with heat recovery (FTX) systems. Natural ventilation relies on temperature differences creating air movements, with air being drawn directly from the outdoor environment through vents in the facade. FTX systems, on the other hand, are significantly more modern and involve an installed fan in the house that draws in air, filters it, heats or cools it, and can also humidify or dehumidify the air. Additionally, FTX systems incorporate heat recovery systems to reduce costs. The results of the investigation, in terms of particle levels, provide a general understanding that the FTX system is more efficient than the natural ventilation system. According to the measurements, differences are observed in carbon dioxide levels and relative humidity, with residences equipped with FTX systems exhibiting higher carbon dioxide levels but lower relative humidity compared to natural ventilation systems. However, this creates a drier climate that is not favorable for air quality. Furthermore, the results indicate that burning candles may contribute to higher indoor particle levels. Additionally, weather conditions also affect the indoor environment. 6 INNEHÅLL Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ..................................................................................................................................................... 4 ABSTRACT ........................................................................................................................................................................ 5 INNEHÅLL ......................................................................................................................................................................... 6 FÖRORD ............................................................................................................................................................................. 8 ORDLISTA ......................................................................................................................................................................... 9 1 INLEDNING .......................................................................................................................................................... 10 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................................................................................................................... 10 1.2 SYFTE ............................................................................................................................................................................................. 11 1.3 GENOMFÖRANDE ........................................................................................................................................................................ 11 1.4 BEGRÄNSNINGAR ....................................................................................................................................................................... 11 2 BAKGRUND ......................................................................................................................................................... 12 2.1 SJÄLVDRAGSSYSTEM ................................................................................................................................................................. 12 2.2 FTX-SYSTEM ............................................................................................................................................................................... 12 2.3 FILTER ............................................................................................................................................................................................ 13 2.4 KOLDIOXID ................................................................................................................................................................................... 13 2.5 PARTIKLAR ................................................................................................................................................................................... 13 2.6 RELATIV FUKTIGHET OCH ABSOLUT FUKTIGHET .............................................................................................................. 14 2.7 LUFTKVALITET ............................................................................................................................................................................ 14 2.8 PARTIKELSTORLEK ..................................................................................................................................................................... 14 3 METOD .................................................................................................................................................................. 15 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING ........................................................................................................................................................... 15 3.1.1 Gårda ........................................................................................................................................................................................ 16 3.1.2 Krokslätt ................................................................................................................................................................................... 16 3.1.3 Kungsladugård ...................................................................................................................................................................... 17 3.2 MÄTINSTRUMENT ....................................................................................................................................................................... 18 3.2.1 PSI P-Trak Modell 8525 .................................................................................................................................................... 18 3.2.2 Testo 440 .................................................................................................................................................................................. 19 3.2.3 Flödesmätare Swema Air 3000 & Swema Flow 6500 ........................................................................................... 20 3.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT MÄTNING ........................................................................................................................................... 21 4 RESULTAT ........................................................................................................................................................... 22 4.1 RESULTAT SJÄLVDRAGSSYSTEM ............................................................................................................................................ 22 4.1.1 Lägenhet 3 Strandridarevägen 8 B ............................................................................................................................... 22 4.1.2 Lägenhet 4 Älvsborgsgatan 37 ........................................................................................................................................ 22 4.1.2 Lägenhet 5 Gudmundsgatan 9 ......................................................................................................................................... 23 4.1.2 Gemensam yta. Norra Krokslättagatan 15 ................................................................................................................. 24 4.2 RESULTAT FTX-SYSTEM .......................................................................................................................................................... 25 4.2.1 Majstångsgatan 3 ................................................................................................................................................................. 25 4.2.2 Kennedygatan 4 .................................................................................................................................................................... 25 4.2.3 Norra Krokslättsgatan 13 ................................................................................................................................................. 26 4.3 FELKÄLLOR .................................................................................................................................................................................. 26 4.3.1 Snöstorm .................................................................................................................................................................................. 26 4.3.2 Intervall P-trak ...................................................................................................................................................................... 26 4.3.3 Begränsade möjligheter till mätningar ........................................................................................................................ 26 7 4.3.4 Oönskad aktivitet .................................................................................................................................................................. 26 4.3.5 Utebliven enkät ...................................................................................................................................................................... 27 5 DISKUSSION ........................................................................................................................................................ 27 6 SLUTSATS ............................................................................................................................................................. 29 7 LITTERATURFÖRTECKNING ............................................................................................................................. 30 APPENDIX ........................................................................................................................................................................ 32 TABELL ÖVER MÄTTNADSÅNGHALTER .............................................................................................................................................. 32 MÄTVÄRDEN MAJSTÅNGSGATAN 3 ................................................................................................................................................... 33 MÄTVÄRDEN KENNEDYGATAN 4 ....................................................................................................................................................... 34 MÄTVÄRDEN STRANDRIDAREGATAN 8B ......................................................................................................................................... 35 MÄTVÄRDEN ÄLVSBORGSGATAN 37 ................................................................................................................................................. 37 MÄTVÄRDEN UTOMHUS KUNGSLADUGÅRD ...................................................................................................................................... 39 MÄTVÄRDEN GUDMUNDSGATAN 9 .................................................................................................................................................... 39 MÄTVÄRDEN UTOMHUS GÅRDA ......................................................................................................................................................... 40 MÄTVÄRDEN NORRA KROKSLÄTTSGATAN 13 ................................................................................................................................ 41 MÄTVÄRDEN NORRA KROKSLÄTTSGATAN 15 ................................................................................................................................ 41 MÄTVÄRDEN UTOMHUS KROKSLÄTT ................................................................................................................................................ 42 8 Förord Detta arbete är värt 15 högskolepoäng och görs på institutionen för Installationsteknik på Chalmers Tekniska Högskola. Det är det sista arbetet som vi gör på Chalmers. Arbetet har utförts med hjälp av Andersson & Hultmark samt Familjebostäder. Adam Emretsson har varit externhandledare från Andersson & Hultmark, Anders Trüchel har varit internhandledare samt examinator. Vi vill tacka Familjebostäder och främst Senir Jalovicic, Poul Sonniksen samt Magnus Nordin för att det har möjliggjort fältmätningar. Vi vill även tacka Andersson & Hultmark för möjligheten att få arbeta med projektet på plats hos er. Göteborg, maj 2023. Johan Hansson Philip Lifjorden 9 Ordlista PPM – Parts per million Självdragssystem – Ventilationssystem som enbart bygger på tryck- och temperaturskillnader utan någon mekanisk påverkan. Frånluftssystem – Ventilationssystem som bygger på en mekanisk påverkan från en frånluftsfläkt som skapar undertryck i utrymmet. FTX-system – Ventilationssystem som bygger på att don finns i lägenheten med både frånluft (F) och tilluft (T) samt även ett energieffektivt värmeåtervinningssytem (X). PM 2.5 – Mått på partiklar med diameter mindre än 2,5 mikrometer- PM 10 – Mått på partiklar med diameter mindre än 10 mikrometer. µm – En miljondels meter. Absolut luftfuktighet/AF – Massa vattenånga i en kubikmeter luft. Enhet, [g/m3]. Mättnadsånghalt – Mängden fukt som luft maximalt kan hålla vid en viss temperatur innan det kondenserar. Enhet [g/m3] RF – Relativ luftfuktighet, den absoluta fuktigheten dividerat med mättnadsånghalten. 10 1 Inledning Varje år flyttar fler människor in till storstäderna runt om i landet. Fler människor innebär en ökning av resor som sker i staden. Dessa resor sker ofta med bil, buss eller andra fordon. Fler människor innebär också en ökning av behovet av varor. Detta medför en ökning av leveranser via lastbil eller andra fordon in till städerna. All denna ökning av fordon som rör sig i städerna skapar föroreningar och partiklar i luften. Utöver bilismen står även städerna inför en förändring där mycket nybyggnation sker. Denna nybyggnation innebär stora arbetsplatser där sprängning, pålning och schakt sker. Detta skapar mycket partikeldamm samt kvartsdamm och även det kan skapa problem för inomhusmiljön i bostäder runt om dessa platser. Dessa partiklar vill människor inte andas in då de ofta tar sig långt ner i lungorna och kan resultera i sjukdomar och hälsoproblem. För att hålla borta partiklar och föroreningar från hushållen används filter i många ventilationssystem. Problemet är att alla hus inte har nya moderna ventilationssystem. Många gamla hus har, självdragssystem. Detta system bygger på att ventilationsluft tar sig in genom ventiler i fasaden, otätheter i fasaden samt genom att öppna fönster. Problemet är att luft som är helt ofiltrerad och innehåller alla dessa partiklar och föroreningar tar sig in i lägenheten. Skillnaden med ett FTX-ventilationssystem är att luften som tas in utifrån filtreras samt kan kylas eller värmas för att inte behöva öppna fönster under varma sommardagar. I arbetet kommer fältundersökning göras för att om de olika systemen skiljer sig åt i verkligheten. Områdena som valts för undersökning är särskilt utsatta i Göteborg. Dessa områden präglas av mycket trafik. Undersökningen är också planerad att utföras där mätningar sker i två hus, med olika ventilationssystem, som är placerade nära varandra för att få en rättvis bedömning som möjligt. 1.1 Förutsättningar Innan arbetet diskuterades det vilka olika ventilationssystem som används i störst utsträckning. Självdragssystem samt FTX-system var två av de system som oftast hittas i bostäder. I princip alla nya flerbostadshus installeras idag med någon typ av luftbehandlingsaggregat (Åslund, 2013). Därför är det extra viktigt att mäta luftkvalitén efter behandling av sådant aggregat. Äldre hus har i största utsträckning självdrag. En viss mängd hus har i efterhand fått frånluftsfläktar monterade för att, genom ett ökat undertryck i bostaden, öka ventilationen. Systemet går då från att vara ett självdragsystem till ett frånluftssystem. Undersökningen som utförs i detta arbete kommer enbart undersöka självdragssystem då dessa system släpper in utomhusluften in i rummet och inte behandlas i något aggregat och därmed är mest ”olik” ett FTX-system. Eftersom det är just skillnaden mellan olika ventilationssystem som arbetet bygger på är det mest givande att mäta mellan de system som är mest olika. För att uppnå ett bra resultat har kontakt med olika Familjebostäder som äger och förvaltar lägenheter i större delar av centrala Göteborg gjorts för att få tillgång till utrymmen och lägenheter i dessa hus. Med hjälp av Familjebostäder har fältstudier kunnat göras och gett en bild av hur luftkvaliteten är beroende på ventilationssystem samt närhet till motorväg kontra grönområde. 11 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att se om olika ventilationssystem har någon inverkan på hur mycket partiklar som andas finns i inomhusluften och riskeras att andas in hos personer som befinner sig i sitt hem. 1.3 Genomförande I genomförandet har Adam Emretsson varit delaktig med sin kunskap och hjälpt till med tillvägagångssätt samt tankar kring ventilationssystem och påverkan på mätdata. Adam arbetar för Andersson & Hultmark, vilket är ett företag som är verksamma inom VVS & energi. Familjebostäder har bistått med mycket hjälp för genomförandet genom att göra det möjligt för mätningar i olika bostäder samt att arbetet givits tillgång till diverse dokument gällande hur ventilationen fungerar på plats. De mätningarna som genomförts har kunnat utföras med stor hjälp av institutionen för installationsteknik på Chalmers där Anders Trüchel och Håkan Larsson har kunnat bistå med stor kunskap kring mätinstrument och metoder. I tidigt skede i arbetet togs det kontakt med hyresgästföreningen Familjebostäder för att, tillsammans med de, hitta lämpliga bostäder att mäta i. Målet var att hitta hus belägna i områden som löpte risk för stora föroreningar och partiklar i utomhusluften. De områden som valdes att mäta i blev Gårda och Kungsladugård där hus placerade i samma område fast med olika ventilationssystem användes för mätning. Mätningarna genomfördes i både bostäder med självdragsystem och FTX-ventilation. Här mättes halten av koldioxid inomhus och utomhus. Temperatur inomhus och utomhus samt även partiklar inomhus och utomhus. 1.4 Begränsningar Arbetet kommer möta olika typer av begränsningar. Arbetet har fått ske på ett så väl fungerande sätt som möjligt under den begränsande tid som funnits. I ett idealt fall hade mätningarna gärna gjorts under flera dagar i rad i helt tomma lägenheter. Arbetet har även begränsat sig då mätningar inte kunnat utföras i självdragsventilation och FTX-ventilation samtidigt, på de platser där husen legat intill varandra, då vi inte haft utrusning för att klara det. Arbetet har även fått avgränsa de flesta typer av gaser, förutom koldioxid. Detta för att mätutrustning för denna typ av mätning inte har kunnat lånas. Under mätning har vi även begränsat oss för att kunna mäta ventilationsflöden i självdragsventilation och enbart kunnat få flöden i FTX-ventilation. Övriga ventilationstyper har valts att bortse ifrån då det är skillnaden mellan obehandlad inomhusluft och behandlad inomhusluft som varit intressant. I arbetet har inte energikostnaderna varit något som behandlats då detta hade varit en komplex del. 12 2 Bakgrund Under de senaste åren har partikelhalten i uteluften höjts i takt med de klimatförändringar som föranleds av ökad bilism (H.Sabelström, 2023). I och med ett högre antal partiklar i utomhusluften finns risken att luften människor andas i sina bostäder också är förorenad av partiklar som kunnat ta sig in. Mängden partiklar i den luft som andas kan skilja sig beroende på vilket typ av ventilationssystem, självdragssystem eller FTX-system. 2.1 Självdragssystem Ett självdragssystem är ett system som inte använder fläktar eller påverkar luften på något annat sätt. Transporten av luft i ett självdragssystem bygger enbart på hur luft som värms upp minskar i densitet och därför stiger uppåt, vilket skapar ett undertryck längre ner i rummet där ny luft dras in genom ventiler eller öppningar. Det är dessa densitetsskillnader som skapar naturliga luftrörelser och cirkulation i byggnaden (Energy building, 2021). Självdragssystemet kan även använda sig av strategiskt placerade ventiler i speciellt anblåsta sidor för att bilda ett övertryck av vinden på den anblåsta sidan och ett undertryck på motsatta sidan och genom detta stimulera luftflödet genom byggnaden ytterligare. (Energy building, 2021) Fördelen med självdrag är att ingen elektricitet krävs och ventilationen är självgående. Nackdelen med självdrag är om temperaturen utomhus är högre, under en sommardag, kommer inte temperaturskillnaden inomhus och utomhus vara tillräckligt stor för att skapa densitetsskillnaden som i sin tur skapar rörelser. Då kan det upplevas att luften står still och därför kan ibland mekaniska fläktar behöva installeras ändå för att upprätthålla en fungerande ventilation (Energy building, 2021). Eftersom självdrag inte använder någon fläkt finns det inte utrymme för att sätta in effektiva filter i ventilerna. Detta då motståndet som filtren hade skapat hade varit för stort för luftens krafter att tränga igenom i självdragsventilationen. Detta görs att all luft som tas in är helt obehandlad och inte har filtrerats. 2.2 FTX-system Ett FTX-system är ett ventilationssystem som primärt används för att rena och filtrerar luften i största möjlig mån. Systemet bygger på att tilluft tas in utifrån som passerar olika komponenter, grovfilter, finare filter, värmeväxlare, fläkt mm för att sedan tas in i byggnaden. Frånluften från byggnaden passerar också en rad komponenter, först ett filter och sedan en värmeväxlare. Värmeväxlarens uppgift är att ta den värme som alstrats inomhus och överföra en stor del av den värmen till den nya fräscha tilluften. Detta kan göras på två sätt. Antingen via en motströms eller en korsströmsteknik. Detta minskar risken för att lukter eller andra föroreningar sprids från den redan använda frånluften till den nya tilluften utan att det enbart är värmen som återanvänds. Syftet med att återvinna värmen är att behovet för att behöva värma luften inomhus minskar vilket också minskar kostnader (Svensk Ventilation, u.d.). Eftersom ett FTX-system använder sig av fläktar kan även effektiva filter användas. Dessa filter spelar roll på olika sätt. Dels ska de skydda alla ingående komponenter i själva aggregatet från smuts och andra partiklar men det ska även fånga upp partiklar och föroreningar som annars hade transporterats in till inomhusluften och människorna. 13 2.3 Filter De olika systemen skiljer sig även när det handlar om filter. Ett FTX-system kan ha väldigt effektiva filter som kan urskilja små partiklar ur luften. Till skillnad från självdragssystemet som inte har några filter alls. Genom att filtrera tilluften och då kunna hindra olika typer av partiklar tar sig in i inomhusluften är bättre från ett hälsoperspektiv. En av de stora skillnaderna mellan de olika ventilationssystemen är alltså att det ena inte filtrerar sin luft alls. 2.4 Koldioxid Koldioxid [𝐶𝑂!] är en gas som finns överallt. Koldioxid finns både utomhus och inomhus och människan avger koldioxid genom sin andning. Ur ett ventilationsperspektiv används koldioxidhalten som en indikator på hur smutsig eller ren inomhusluften är. Inomhus är människan den största källan till ökad koldioxidhalt och halten tenderar att vara kring 600– 800 PPM. Utomhus brukar koldioxidhalten mätas till ca 400 PPM. Att mäta koldioxid är ett lätt och effektivt sätt att ta fram den generella luftkvalitén i ett rum. En förhöjd nivå kan tyda på att ventilationen är bristfällig och även andra föroreningar kan då förekomma i för höga halter. (Folkhälsomyndigheten, 2023). De gränsvärden som finns säger att en halt på högre än 1000 PPM anses indikera att ventilationen är bristfällig. Däremot är inte denna halt ett gränsvärde ur hälsorisk då det först är kring 5 000 PPM som påverkan på människor börjar synas. Detta genom att andningsfrekvensen påverkas med följd av huvudvärk och till slut medvetslösenhet (Folkhälsomyndigheten, 2023). 2.5 Partiklar Likt koldioxid finns partiklar överallt i olika storlekar. De olika storlekarna på partiklarna avgör hur skadliga de är för mänsklig hälsa. Desto mindre partiklarna är desto längre ner i lungorna kan de ta sig och därmed göra skada på lungvävnad (Kommissionen, 2021). Partiklar är en stor hälsorisk för människor och uppstår på olika sätt. Det finns olika slags partiklar, antropogena och naturliga. Antropogena partiklar är sådana som skapas av människan, exempelvis trafik med vägslitage, byggarbetsplatser. Partiklar kan även genereras av mindre vanliga hushållsartiklar exempelvis värmeljus och doftpinnar. Naturliga partiklar kan exempelvis vara ökendamm eller andra naturliga händelser i naturen (Naturvårdsverket, u.d.). Speciellt farliga partiklar är exempelvis asbest och kvarts (Arbetsmiljöverket) (Bestlab, u.d.). Asbest är speciellt farlig då den, i dammform, kan andas in och sätta sig i lungorna där den över tid angriper lungornas vävnad då den fastnar likt ”fiskekrokar” i lungorna. Arbetsplatser genererar mycket damm genom tung trafik men även genom olika arbetsprocesser. Exempelvis skapas mycket damm vid kapning av pålar. Det damm som skapas då kallas kvarts och är farligt genom att det andas in och stannar kvar i lungorna och med tid ger upphov för sjukdomen silikos som är en obotlig lungsjukdom (Arbetsmiljöverket). De mått som olika myndigheter använder vid mätning är PM2,5 och PM10. Det är ett mått på partiklarna som säger att det endast är partiklar som är mindre än 2,5 samt 10 mikrometer [µm] i diameter som mäts. Det finns gränsvärden samt miljökvalitetsnormer för både PM2,5 och PM10 och dessa mäts som ett årsmedelvärde. Utöver årsmedelvärdet finns även exponeringsmål som är framtager från ett EU-direktiv. Exponeringsmålet för PM2,5 är 8,5 µm/m3 och gäller i bakgrundsluften i storstäder. EU-direktivet har inget exponeringsmål för PM10 men i det nationella miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” finns ett mål-årsvärde som säger att årsmedelvärdet inte får överstiga 15 µg/m3 (Stockholmsstad, 2023). 14 2.6 Relativ fuktighet och absolut fuktighet Fukt måste finnas i viss mängd i inomhusluft. För torrt klimat kan leda till ögonirritation, torra slemhinnor samt större smittspridning medan för hög fuktighet kan leda till mögel (Arnfjorden, 2019). Om luftens absoluta fuktighet är konstant medan temperatur höjs kommer RF att minska eftersom den varma luften kan bära mer fukt. Riktvärden från folkhälsomyndigheten visar att den absoluta fuktigheten inomhus inte får överstiga 3 gram per kubikmeter jämfört med den absoluta fuktigheten utomhus då det kan indikera att ventilationen är bristfällig. Undantag kan göras tillfälligt i våtutrymmen och kök eftersom det pågår aktivitet där fukt finns inblandat (Folkhälsomyndigheten, 2023). 2.7 Luftkvalitet Luftkvalité är något som blir allt viktigare att tänka på. Inte bara är det folks egen kunskap om dess påverkan som justerar kravet om bra luft utan också den ökande trafiken som gör att luften behöver renas innan den tillförs. Fler och mer omfattande arbetsplatser för nybyggnation samt andra samhällsprojekt ökar också tack vare den ökade folkmängd (citysamverkan, 2021). Inomhusluft som innehåller få partiklar hjälper och förebygger sjukdomar som astma, damm allergi, pollenallergi mm (ACS, 2020). En bra luftkvalité innebär även att mängden CO2 inte överstiger den nivå som gör det jobbigt att vistas i utrymmet. En för hög nivå CO2 indikerar inte bara att koldioxiden är för hög, den visar också på att ventilationen kan ha brister för att ventilera bort andra föroreningar i luften vilket kan öka risken för att sjukdomar sprids i utrymmet (Andersson, 2023). 2.8 Partikelstorlek Om partiklarna fastnar i lungorna kan dessa ansamlingar skapa risk för lungcancer (Kommissionen, 2021). Detta betyder att alla typer av damm inte är farliga men vid just ansamling kan cellerna i lungorna ta skada och skapa sjukdomar. Som tidigare nämnt är asbest, i form av damm, är ett skadligt ämne som sätter sig likt ”fiskekrokar” i lungorna och kan inte avlägsnas (Bestlab, u.d.). Forskningen visar alltså nu att även det tidigare ”ofarliga” dammet också kan bli farligt vid exponering i längre perioder. Detta arbete har främst arbetat mot förståelsen kring partiklar som föroreningar i inomhusluften i bostäder. Det finns många tidigare studier som visar på att en hög mängd partiklar inomhus kan bidra till sjukdomar. Däremot är det storleken på partiklar som avgör hur farliga de är för oss människor. I näsan och svalget sitter flimmerhår vars primära uppgift är att fånga upp partiklar och damm och föra dom ner i svalget för oss. Detta för att motverka att smutsig luft tar sig ner i lungorna. Däremot kan partiklarna vara små vilket leder till att de tar sig förbi detta och ner i lungorna ändå. Det kan ske olika saker i lungorna också. Större partiklar, 0,1 mm, kan fastna tidigt i lungorna, mindre partiklar,>0,1 mm, kan ta sig ut längre i lungorna och hela vägen ut till alveolerna medan de minsta partiklarna, >5 mikrometer, tar sig ut i alveolerna och sedan ut genom dessa och in i blodet (Arbetsmiljöverket, 2021). Instrumentet som använts för att mäta partiklar i detta arbete är en P-trak som enbart mäter mellan 0.02-1 mikrometer. Det betyder alltså att den endast mäter i det spannet som anses vara det absolut farligaste för människor. 15 3 Metod För att kunna dra slutsats kring hur olika ventilationssystem påverkar hälsan hos de människor som vistas i bostäder krävs en undersökning på plats. Detta görs för att få en trovärdig bild av hur partiklar och föroreningar sprids in i bostäder just i Göteborg. 3.1 Områdesbeskrivning Områdena som valts för mätningarna är Gårda, Krokslätt och Kungsladugård. Dessa områden är tätt bebyggda samt att trafiken varierar. När diskussion med Familjebostäder skedde om vart mätningar kunde göras minskade urvalet snabbt. Anledningar till att urvalet minskade var att i vissa områden fanns inga bovärdar som kunde hjälpa till. I andra områden fanns inte de specifika systemen som skulle mätas där de yttre parametrarna var snarlika. Problematiken som finns är att det ligger äldre hus i dessa stadsdelar. Äldre hus är oftast ventilerade med självdrag och därmed riskerar en sämre termisk komfort samt sämre kvalité på luften. De äldre landshövdingshusen som finns i de olika stadsdelarna tenderar att få sämre ventilation på sommaren med inomhustemperaturer som kan bli väldigt höga. Dessutom skapar tryckskillnaden i huset minst tryck längst upp, de bostäder som ligger placerade längst upp i husen tenderar att ha en upplevelse av att luften står till under sommaren. Figur 1 Översiktskarta över Göteborg med valda områden (Maps, 2023). 16 3.1.1 Gårda Gårda är en stadsdel beläget i Göteborg. Stadsdelen ligger nära motorvägen E6 och avgränsas i väster mot Mölndalsån, i norr mot Redbergsvägen, i öster mot Överåsberget och i söder mot Örgrytevägen. Gårda utgörs av äldre landshövdingshus. Eftersom husen är gamla och använder självdragsventilation samt ligger beläget med mycket trafik och andra emissioner runt om var detta en plats som ansågs bra att mäta luftkvaliteten inomhus på. Figur 2 2karta över Gårda (Maps, 2023). 3.1.2 Krokslätt Krokslätt är en stadsdel i Göteborg som ligger längre söderut än Gårda. Stadsdelen gränsar till andra stadsdelar som Guldheden, Johanneberg, Lorensberg, Heden, Skår, Kallebäck samt Mölndals kommun. Även denna stadsdel är gammal och har därav många gamla hus. Bostäderna som valts att mätas i har i förhållande till Gårda något mindre trafik i närområdet vilket gjorde mätningen intressant då halten emissioner i omgivande luft förvänatdes vara mindre. Mätningarna gjordes i samma område med ett nytt hus och i ett äldre hus. 17 Figur 3 3karta över Krokslätt (Maps, 2023). 3.1.3 Kungsladugård Kungsladugård är en den näst största stadsdelen, i förhållande till ovanstående, i mätningen. Stadsdelen är indelad på två sätt. Den norra delen har tätt byggda landshövdingshus och den södra delen består främst av ett öppet trädgårdskvarter med villor. Mätningar har gjorts i den norra delen för att kunna ge möjlighet att mäta liknande lägenheter med olika ventilationssystem. 18 Figur 44 karta över Kungsladugård (Maps, 2023). 3.2 Mätinstrument Nedanstående mätinstrument har använts för undersökningen då de mäter de som har behövts. Utöver det är mätinstrumenten lätta att bära med sig in till olika lägenheter samt att de kan logga mätvärden under en längre tid med inbyggt minne som sedan kan laddas hem till dator i efterhand. 3.2.1 PSI P-Trak Modell 8525 För att kunna mäta antalet partiklar har en PSI P-Trak Modell 8525 använts. När denna maskin mäter partikelhalterna suger den in partiklarna genom deras Ultrafine Particle Counter där antalet partiklar räknas (Sgsgalson, 2015). Storleken på de uppmätta partiklarna varierar mellan 0,02–1 mikrometer. Partiklarna blandas sedan med alkohol i mätningsröret. Denna blandning som nu uppstår åker in i ett kondensrör där alkoholen avdunstar och partiklarna blir till droppar som sedan kan räknas och få fram ett värde. Flertalet olika intervall finns på maskinen, partiklarna kan väljas att mäta en gång per minut, en gång var 5 minut osv. 19 Figur 55 bild på PSI P-Trak (Sgsgalson, 2015). 3.2.2 Testo 440 När den relativa fuktigheten (RF), temperaturer (C°) samt koldioxidhalt (PPM) ska tas fram har Testo 440 tillsammans med en handhållen givare (Nordtec, u.d.) använts. Denna maskin har lånats av laboratoriet hos Chalmers. Denna maskin samt givare tar fram den information som söks genom att placeras eller hålla i handen på det ställe där det finns intresse av ovanstående värden. När värdena har stabiliserats och ingen ytterligare förändring sker pausas den med ett knapptryck och kan enkelt läsas av. 20 Figur 6 6 bild på Testo 440 (Nordtec, u.d.). 3.2.3 Flödesmätare Swema Air 3000 & Swema Flow 6500 För mätning av luftflöden har Swema Air 3000 & Swema Flow 6500 använts. Dessa tillsammans bildar en fyrkantig kona i tyg som har sensorer som mäter hastigheten och ut efter den givna arean i konen beräknar fram luftflödet i l/s och presenterar det i instrumentet Swema Air 3000. För att få ett bra och trovärdigt luftflöde sätts den kloss an antingen tilluftsdonet eller frånluftsdonet. 21 Figur 77 bild på Swema 3000 (Swema, u.d.). Figur 8 8 bild på Swema Flow 6500 (Swema, u.d.). 3.3 Tillvägagångssätt mätning Mätningarna har utförts för att få rimliga värden. För att åstadkomma detta har mätningen valts att göras under 30 minuter i varje lägenhet där instrumenten har fått logga de värden som finns i lägenheten. Instrumenten har varit placerade strategiskt vid frånluftsdon i de lägenheter som varit utrustade med dessa. Under mätning har vi som utfört mätningen inte varit i samma utrymme. Däremot har de personer som bott i bostäderna i vissa fall varit i samma utrymme där mätningen skett. 22 4 Resultat I denna del visas resultat från fältmätningar. Resultaten som visas är koldioxidhalt [ppm/10], partikelmängd [pt/cm3/1000], temperatur [grader celsius] samt RF [%]. Enheten för partikelmängden är pt/cm3 men delad i 1000 för att korrelera bra med övriga värden i diagrammet. Koldioxidhalten är reviderade från ppm till ppm/10 för att kunna få ett mer lättläsligt diagram. För att bestämma den absoluta fuktigheten har tabellvärden för mättnadsånghalt använts och multiplicerats med RF. Detta jämförs sedan med riktvärden från folkhälsomyndigheten. Se appendix. 4.1 Resultat självdragssystem I denna del kommer mätvärdena från självdragssyetemen att presenteras. Till skillnad från mätningen i FTX-system kunde inga flöden avläsas i denna mätning. 4.1.1 Lägenhet 3 Strandridarevägen 8 B Under denna mätning var 3 personer i lägenheten. Lägenheten låg längst upp i huset och det var mycket snö utomhus. Rummet där mätningen utfördes vetter mot innergård. Tilluftsventiler fanns i samma rum långt upp på väggen. Lägenheten hade normal takhöjd på ca 2,5 meter. Figur 99 diagram över resultat på Strandridaregatan 8B. 4.1.2 Lägenhet 4 Älvsborgsgatan 37 Under denna mätning fanns en person i en annan del av lägenheten. Mätningen utfördes i ett rum som stod tomt som vetter mot en trafikerad gata utanför. Väggen mot vägen har en stor tilluftsventil högt upp på väggen med en enklare typ av filter. Lägenheten hade en ovanligt hög takhöjd på närmare 4 meter. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Temperat ur u te [℃ ] Temperat ur in ne [℃ ] Part ikla r in ne [P T/cm 3/100 0] Part ikla r u te [PT /cm 3/1000 ] CO2 in ne [ PPM /10 ] CO2 u te [P PM/10 ] RF In ne [ %] RF u te [% ] AF in ne ( g/m 3) AF u te (g /m 3) Lägenhet 3 - Strandridaregatan 8B 23 Figur 1010 diagram över resultat på Älvsborgsgatan 37 och Strandridaregatan 8B. 4.1.2 Lägenhet 5 Gudmundsgatan 9 Lägenheten i Gårda var under renovering när mätningen ägde rum. Under mätningen fanns en hantverkare inomhus som använde maskiner och verktyg för att byta plastmatta i köket. Mätinstrumentet för partiklar placerades därför inne på toaletten för att minska påverkan från hantverkare och verktyg. Lägenheten är placerad mot en trafikerad väg som går utanför. Lägenheten ligger på plan 2 med normal takhöjd på ca 2,5 meter. Resultatet på denna mätning gav något högre värden på partiklar inomhus än tidigare mätningar. Figur 11 11 diagram över resultat på Gudmundsgatan 9, Älvsborgsgatan 37 och Strandridaregatan 8B. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Tem pera tu r u te [℃ ] Tem pera tu r i nne [℃ ] Part ikl ar in ne [P T/cm 3/1 00 0] Part ikl ar u te [PT /cm 3/1 000 ] CO2 i nne [ PPM /1 0] CO2 u te [P PM/1 0] RF I nne [ %] RF u te [% ] AF i nne ( g/ m3) AF u te (g /m 3) Lägenhet 3 & 4 Lägenhet 3 - Strandridaregatan 8B Lägenhet 4 - Älvsborgsgatan 37 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Tem pera tu r u te [℃ ] Tem pera tu r i nne [℃ ] Part ikl ar in ne [P T/cm 3/1 00 0] Part ikl ar u te [PT /cm 3/1 000 ] CO2 i nne [ PPM /1 0] CO2 u te [P PM/1 0] RF I nne [ %] RF u te [% ] AF i nne ( g/ m3) AF u te (g /m 3) Lägenhet 3, 4 & 5 Lägenhet 3 - Strandridaregatan 8B Lägenhet 4 - Älvsborgsgatan 37 Lägenhet 5 - Gudmundsgatan 9 24 4.1.2 Gemensam yta. Norra Krokslättagatan 15 Mätningen som utfördes på Norra Krokslättsgatan gjordes i ett gemensamt utrymme för hyresgästerna. Detta utrymme var stort och hade inga dörrar som hindrar övrig luft från omgivande korridorer, entréer mm att ta sig dit. Normal takhöjd på 2,5 meter. Figur 12 12 diagram över resultat på alla mätningar tillsammans. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Tem pera tu r u te [℃ ] Tem pera tu r i nne [℃ ] Part ikl ar in ne [P T/cm 3/1 00 0] Part ikl ar u te [PT /cm 3/1 000 ] CO2 i nne [ PPM /1 0] CO2 u te [P PM/1 0] RF I nne [ %] RF u te [% ] AF i nne ( g/ m3) AF u te (g /m 3) Lägenhet 3, 4, 5 & Gemensamt utrymme Lägenhet 3 - Strandridaregatan 8B Lägenhet 4 - Älvsborgsgatan 37 Lägenhet 5 - Gudmundsgatan 9 Gemensammt utrymme - Norra Krokslättsgatan 15 25 4.2 Resultat FTX-system I denna del kommer mätvärdena från FTX-systemen att presenteras. Med hjälp av luftflödesmätare kunde luftflöde i både tilluften och frånluften mätas. 4.2.1 Majstångsgatan 3 Vid denna mätning jobbade en boende hemifrån i ett enskilt rum. Hyresgästen hade två värmeljus tända på matrumsbordet vilket gav en hög partikelhalt. Det hade snöat under natten vilket gjorde att det var stora mängder snö utanför. Mätningen skedde i köket precis vid frånluften för partikelhalten medan värden för RF, PPM och temperatur togs vid köksbordet. Takhöjden var normal och ca 2,5 meter. Figur 13 13 diagram över resultat på Majstångsgatan 3. 4.2.2 Kennedygatan 4 När mätningarna gjordes i denna lägenhet var den boende hemma men befanns sig under hela mätningen långt ifrån de mätinstrument som hade placerats i lägenheten. Mätningen skedde i köket precis vid frånluften för partikelhalten medan värden för RF, PPM och temperatur togs vid köksbordet. Takhöjden var normal och ca 2,5 meter. Golvytan var ca 62 kvadratmeter. Figur 14 14 diagram över resultat på Kennedygatan 4 & Majstångsgatan 3. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Te mpera tur ut e [C ° ] Te mpera tur in ne [C °] Fr ånlu fts flö de [ m3/h ] Til luf tsf löde [ m3/h ] Part ikl ar In ne [ PT /cm 3/1 00 0] Part ikl ar U te [P T/c m3/1 000 ] CO2 I nn e [P PM/1 0) CO2 u te [P PM/1 0] RF i nne [ %] RF u te [% ] AF i nne ( g/ m3) AF u te (g /m 3) Lägenhet 1 - Majstångsgatan3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Te mpera tur ut e [C ° ] Te mpera tur in ne [C °] Fr ånlu fts flö de [ m3/h ] Til luf tsf löde [ m3/h ] Part ikl ar In ne [ PT /cm 3/1 00 0] Part ikl ar U te [P T/c m3/1 000 ] CO2 I nn e [P PM/1 0) CO2 u te [P PM/1 0] RF i nne [ %] RF u te [% ] AF i nne ( g/ m3) AF u te (g /m 3) Lägenhet 1 & 2 Lägenhet 1 - Majstångsgatan3 Lägenhet 2 - Kennedygatan 4 26 4.2.3 Norra Krokslättsgatan 13 Denna mätning skedde i ett allmänt utrymme som stod tomt men som ändå hade både tilluft och frånluft med hjälp av FTX-system. Utrymmet var ett eget rum utan någon eventuell överluft från korridorer. Luftintaget tog in luft från en väg som är relativt trafikerad. Takhöjden var ca 2,5 meter och golvytan var ca 25 kvadratmeter. Figur 15 15 diagram över resultat på alla mätningar tillsammans. 4.3 Felkällor Under fältmätningarna har det dykt upp funderingar kring oväntade problem som inte går att styra över som i sin tur påverkat det resultat som nåtts. 4.3.1 Snöstorm Den 7/3 gjordes mätningar i Kungsladugård och denna dag var hela Göteborg täckt i ett tjockt snölager samtidigt som det fortsatte snöa intensivt under dagen. Detta anses som en inverkan på mätningarna som gjorts då partiklar utomhus tenderar att fastna i snöflingorna och därmed göra klimatet i luften renare. 4.3.2 Intervall P-trak Inför andra dagen med fältmätningar (Norra Krokslättsgatan & Gudmundsgatan) justerades intervallet på P-trakerna till 30 minuter då den antydde att intervallet på 1 minut bara gav ett värde för en hel minut. Vid avläsning av resultatet i Excel var detta fel då den vid 30 minuters intervall endast angav ett medelvärde för de 30 minuters som den loggat. Vid 1 minuts intervall registrerade den istället ett medelvärde för varje minut som sedan gav ett medelvärde över den totala mättiden. 4.3.3 Begränsade möjligheter till mätningar I och med att detta arbete utförs vid sidan av andra kurser har tiden varit något begränsad. Detta ledde till att dagar för mätningarna behövts begränsas till färre än vad som i planeringsstadiet varit önskvärt. Vid bestämmande av mätdatum tillsammans med Familjebostäder har också vissa anpassningar gjorts därför att de boende velat att bovärden ska vara med när två främmande studenter ska mäta i deras hem. 4.3.4 Oönskad aktivitet I två av lägenheterna har oönskad aktivitet skett. I en av lägenheterna befann sig en hantverkare oannonserat vid mätdatum. Som nämnts tidigare i detta arbete har människor en 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Te mpera tur ut e [C ° ] Te mpera tur in ne [C °] Fr ånlu fts flö de [ m3/h ] Til luf tsf löde [ m3/h ] Part ikl ar In ne [ PT /cm 3/1 00 0] Part ikl ar U te [P T/c m3/1 000 ] CO2 I nn e [P PM/1 0) CO2 u te [P PM/1 0] RF i nne [ %] RF u te [% ] AF i nne ( g/ m3) AF u te (g /m 3) Lägenhet 1, 2 & allmänt utrymme Lägenhet 1 - Majstångsgatan3 Lägenhet 2 - Kennedygatan 4 Tomt Allmänt Utrymme - Norra Krokslättsgatan 13 27 påverkan när det gäller CO2 inomhus samt att hantverkaren bytte plastmatta i köket vilket skapade mycket damm och partiklar i luften. I den andra lägenheten har en person valt att ha två värmeljus tända vilket leder till att antalet partiklar ökar i luften (Wierzbicka, 2021). Detta har lett till att mätningarna av partikelhalt varit fler gånger större just i denna lägenhet. 4.3.5 Utebliven enkät När mätningarna var klara skickades ett formulär ut till bovärdarna där de boende skulle svara på deras upplevelse av luftkvaliteten är och hur de upplever sin bostad under vintertid samt sommartid. Tyvärr har inte bovärdarna vidarebefordrat formuläret till de hyresgäster som besökts. I och med detta försvinner en viktig del av arbetet där en jämförelse med mätdata och faktiskt upplevelse kunde diskuteras. 5 Diskussion I resultaten går det att utläsa partikelhalterna inomhus. Det som kan läsas ut är att lägenheterna med FTX-system i Kungsladugård varierar mycket i partikelhalt trots att förutsättningarna var de samma. Dock varierade en sak, i den ena lägenheten hade den boende två små värmeljus tända samtidigt som mätningarna pågick. I lägenheten på Majstångsgatan 3 var partikelhalten ungefär 20 gånger högre än på Kennedygatan 4. Partikelhalterna var 20 940 pt/cm3 respektive 1 033 pt/cm3. Vi misstänker att sotet från de levande ljusen är det som ger upphov till den ökning av partiklar då värmeljus kan generera mycket partiklar (Wierzbicka, 2021). Men eftersom ingen mätning gjordes utan att släcka ljusen är det svårt att säga att den ökade partikelhalten enbart beror på de levande ljusen. I dag är det enligt Wierzbicka svårt att veta exakt hur mycket sotet från levande ljus påverkar människor och deras andning. Det enda som forskningen visar är att ju mindre partiklarna är desto farligare är dom. Forskningen kan däremot inte visa vilken mängd av partiklar som är farliga för människan, enbart den samlade vikten av olika storleksintervall. Det som går att konstatera är att luftkvaliteten påverkas. Något som hade kunnat styrka att det faktiskt är ljuset som bidrar till de höga partikelhalterna är om mätningar hade gjorts dagen där på fast utan ett levande ljus. Detta var tyvärr inget som tänktes på under arbetet utan har dykt upp i efterhand. Utöver partiklarna visas andra skillnader i datan från de mätningar som gjorts. Datan indikerar att i de lägenheterna med FTX-system är RF generellt sett lägre än självdragssystemen när de andra faktorerna varit snarlika. Om den relativa fuktigheten är för låg under längre perioder kan det vara skadligt för människans hälsa (Oltnäs, 2022). Anledningen till att luften som behandlats av ett FTX-system har en lägre RF beror på att utomhus luften under fältmätningarna varit mellan 0°C och 5 °C. Aggregatet har då värmt luften för en behaglig inomhustemperatur och RF minskar. När luft värms minskar RF eftersom luftens fuktinnehåll är den samma medan den varma luftens absoluta fuktighet ökar (Condair, u.d.). I alla bostäder var inomhustemperaturen ca 20 °C vilket innebär att all luft har samma absoluta fuktighet oavsett vilket ventilationssystem. När en bostad ventileras med ett självdragssystem tas luften in genom en ventil i väggen och blandas då med den redan uppvärmda luften i rummet, dock blir inte RF lika lågt vid denna typ av system då det tillkommer fukt i form av att matlagning sker, att människor duschar samt att människor själva avger fukt. 28 Resultaten av CO2 halterna går det att se variationer i de olika lägenheterna men främst i de olika systemen. När mätningarna av CO2 på FTX-systemet i Kungsladugård gjordes befann sig en boende i lägenheten. Utöver den boende fanns Johan, Philip & Magnus (från Familjebostäder) medan i Krokslätt skedde mätningarna i ett allmänt utrymme där förmodligen ingen människa varit i på minst ett dygn. På Majstångsgatan 3 och Kennedygatan 4 var CO2 halten 83,7 respektive 67,8 ppm/10 medan på Norra Krokslättsgatan 13 låg den på 58,2 ppm/10. Det som är intressant är att i Kungsladugård var det samma förutsättningar vid mätning av CO2 i alla lägenheter oavsett vilket ventilationssystem. På Strandridaregatan 8B samt Älvsborgsgatan 37 blev resultaten 61,8 respektive 63,6 ppm/10. En potentiell anledning till att värdet på CO2-halterna är något högre i FTX-systemen kan vara att i dessa system finns ett konstant flöde av luft som inte varierar beroende på temperaturskillnader eller tryckskillnader. Vid mätningen har temperaturen ute varit relativt låg. Detta har skapat stora temperaturdifferenser mellan inomhusluft och utomhusluft. Det skapar luftrörelser i självdragssystemen som därmed får en mer effektiv ventilation än FTX-systemen som inte har lika många luftomsättningar i detta fall. Hade mätningarna även utförts på sommarhalvåret hade det varit varmare ute och således inte varit lika stora temperaturdifferenser mellan inomhusluft och utomhusluft. Då tror vi att självdragssystemen hade haft sämre effekt och därmed högre CO2-halter än FTX-systemen som är väldigt jämna i sin ventilation under hela året. När resultatet läses av tyder den generella bilden att FTX-system är bättre på att rensa bort partiklar än vad ett självdrag är. Detta avviker dock på Strandridaregatan 8B då det också är en väldigt låg partikelhalt trots självdragssystemet. En potentiell anledning till detta hade kunnat vara att denna lägenhet stått tom dagarna innan vilket gjort att det inte har kunnat komma mer partiklar än vad en människa ger ifrån sig. Enligt Folkhälsomyndigheten bör inomhus luftens AF inte vara mer än 3g/m3 större än utomhusluftens AF då detta kan tyda på att systemet inte klarar av att avlägsna den tillskottsfukt som människor avger vid olika aktiviteter (Folkhälsomyndigheten, 2023). Detta kan i sin tur leda till mögelbildning som i det längre perspektivet kan påverka luftkvaliteten negativt. När resultaten i dessa fältmätningar analyseras att kan det konstateras att nästan alla lägenheter klarar detta. Det är det gemensamma utrymmet i Krokslätt som inte klarar av det utan har ca 4,8 g/m3 mer i inomhusluften. Detta kan anses som mycket och något som eventuellt bör rättas till. En av anledningarna till att det var ett högt värde kan bero på att det fanns gemensamma dusch och tvättstuga i samma del som lokalen vilket kan ha bidragit till ökad fuktproduktion. Den andra lägenheten som inte klarade Folkhälsomyndighetens riktlinje är Majstångsgatan 3 där 3,5 g/m3 mättes upp vilket inte är en jättestor avvikelse och behöver inte korrigeras. 29 6 Slutsats - Montera fuktare i FTX-systemen. Hjälper luften att bli fuktigare och då höja den relativa fuktigheten vilket minimerar smittspridning av sjukdomar samt irritation av slemhinnor uteblir. Detta är dock kostsamt och komplicerat samt krävs endast vid riktigt låg RF och speciella förhållanden. - Tända ljus kan påverka mer än vad många tror. Genom att minska användandet av tända ljus i hemmet kan den boende enkelt bidrar till att göra sin egen luftrenare och således en bättre luftkvalitet och bättre välmående. - Självdragssystem påverkas mer av de yttre förhållandena vilket gör att det blir svårare att reglera och då varierar mer i luftkvalitet. Om ett hus har bristfällig ventilation vid självdrag och luften upplevs smutsig eller stillasittande kan frånluftsfläkt installeras för att öka flödet genom huset. - Inga större skillnader mellan luftkvaliteten i avseende på antal partiklar när det är samma typ av aktivitetsnivå i bostäderna. - Antalet partiklar inomhus vid FTX-systemen blir mindre än antalet partiklar utomhus vilket betyder att aggregaten rensar luften på partiklar. - Självdragssystem filtrerar inte ut partiklar i samma utsträckning på grund av saknad av filter men halterna är inte enormt mycket större än halterna i FTX-systemen vilket betyder att det inte är något som kan skada människan. 30 7 Litteraturförteckning Åslund, B. (2013). Energi & Miljö. Hämtat från https://www.energi-miljo.se/ftx-i-aldre-hus- en-tuff-utmaning/ ACS. (2020). Environmental Science & Technology. Hämtat från https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acs.est.0c00740# Andersson, F. (den 03 02 2023). Intab. Hämtat från https://blogg.intab.se/2023/02/fraga- experten-hur-ska-jag-tanka-angande-koldioxid-inomhus.html Arbetsmiljöverket. (u.d.). Hämtat från Stendamm kan orsaka silikos: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/kvartsdamm-kan-orsaka- silikos-adi244.pdf Arbetsmiljöverket. (den 15 10 2021). Hämtat från https://www.av.se/halsa-och- sakerhet/kemiska-risker-och-luftfororeningar/damm-rok-och-dimma/ Arnfjorden, L. (den 10 10 2019). Intab. Hämtat från Vad är skillnaden på absolut och relativ luftfuktighet: https://blogg.intab.se/2019/10/relativ-och-absolut-luftfuktighet.html Bestlab. (u.d.). Asbest. Hämtat från https://www.bestlab.fi/sv/asbest/ citysamverkan, G. (2021). Hämtat från goteborgcitysamverkan: https://www.goteborgcitysamverkan.se/resources/P%C3%A5g%C3%A5ende%20och %20planerad%20stadsutveckling%20i%20G%C3%B6teborg%20City%202021.pdf Condair. (u.d.). Condair.se. Hämtat från https://www.condair.se/fakta-om-luftbefuktning-och- avfuktning/vad-ar-relativ-luftfuktighet Energy building. (2021). Hämtat från Självdragsventilation - Så fungerar det!: https://www.energybuilding.se/sjalvdragsventilation/ FN. (2020). Hämtat från ). https://unric.org/sv/varje-ar-dor-7-miljoner-av-luftfororeningar/ Folkhälsomyndigheten. (den 09 02 2023). Hämtat från Vägledning inom ventilation: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och- halsoskydd/tillsynsvagledning-halsoskydd/ventilation/ Google Maps (2023) Hämtat från Google Maps: https://www.google.com/maps/@57.6397912,11.9079439,14z H.Sabelström, P. H. (2023). Hämtat från Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/493727/globalassets/media/publikationer- pdf/1300/978-91-620-1308-0.pdf Kommissionen, E. (2021). Damm och nanopartiklar. Hämtat från https://ec.europa.eu/taxation_customs/dds2/SAMANCTA/SV/Safety/Dust_SV.htm Maps, G. (2023). Hämtat från https://www.google.com/maps/@57.6397912,11.9079439,14z Naturvårdsverket. (u.d.). Hämtat från Fakta om partiklar i luft (PM2,5 och PM10): https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/luft/luftfororeningar-och-dess- effekter/fakta-om-partiklar-i-luft-pm25-och-pm10/ Nordtec. (u.d.). Hämtat från https://www.nordtec.se/produkt/matinstrument/ventilationsinstrument/luftflodesmatare /testo-440-multi-instrument-for-ventilation-och-inneklimat/ Nordtec. (u.d.). Hämtat från https://www.nordtec.se/produkt/matinstrument/ventilationsinstrument/luftflodesmatare /testo-440-multi-instrument-for-ventilation-och-inneklimat/ Oltnäs, T. (den 11 01 2022). Hämtat från https://blog.swegon.com/sv/konsument/varför-blir- inomhusluften-i-mitt-hus-så-torr-under-vintern Sgsgalson. (09 2015). Hämtat från https://www.sgsgalson.com/wp- content/uploads/2015/09/TSI_P-TRAK.pdf Stockholmsstad. (den 06 04 2023). Hämtat från Fakta om miljön: https://miljobarometern.stockholm.se/luft/partiklar/pm10-arsmedelvarden/ 31 Swema. (u.d.). Hämtat från https://swema.se/produkt/swema-3000/ Swema. (u.d.). Hämtat från https://swema.se/produkt/swemaflow-126-stos-650x650/ Svensk Ventilation. (u.d.). Hämtat från FTX - Ventilation med värmeåtervinning: https://www.svenskventilation.se/ventilation/olika-satt-att-ventilera/ftx- varmeatervinning/ Univeritet, Umeå. (2022). Forskning.se. Hämtat från https://www.forskning.se/2022/09/06/fler-elbilar-samre-luft-staderna/# Wierzbicka, A. (den 25 11 2021). Forskning.se. Hämtat från https://www.forskning.se/2021/11/25/darfor-ar-levande-ljus-farliga/ 32 Appendix Tabell över mättnadsånghalter 33 Mätvärden Majstångsgatan 3 Model:,P-Trak Model Number:,8525 Serial Number:,8525-12011011 Test ID:,002 Test Abbreviation:, Start Date:,2023-03-07 Start Time:,10:25:57 Duration (dd:hh:mm:ss):,0:00:38:00 Time constant (seconds):,25443 Log Interval (mm:ss):,01:00 Number of points:,38 Notes:, Statistics,Channel:,Pt Conc ,Units:,pt/cc ,Average:,20940 ,Minimum:,10707 ,Time of Minimum:,10:26:57 ,Date of Minimum:,2023-03-07 ,Maximum:,24150 ,Time of Maximum:,11:01:57 ,Date of Maximum:,2023-03-07 Calibration,Sensor:,Pt Conc ,Cal. date,2000-01-01 Date,Time,Pt Conc yyyy-MM-dd,hh:mm:ss,pt/cc 2023-03-07,10:26:57,10707 2023-03-07,10:27:57,15318 2023-03-07,10:28:57,16350 2023-03-07,10:29:57,17291 2023-03-07,10:30:57,17498 2023-03-07,10:31:57,18403 2023-03-07,10:32:57,18850 2023-03-07,10:33:57,18658 2023-03-07,10:34:57,18965 2023-03-07,10:35:57,19313 2023-03-07,10:36:57,19535 2023-03-07,10:37:57,19768 2023-03-07,10:38:57,20078 2023-03-07,10:39:57,20525 2023-03-07,10:40:57,20751 2023-03-07,10:41:57,20830 2023-03-07,10:42:57,21111 34 2023-03-07,10:43:57,21226 2023-03-07,10:44:57,21465 2023-03-07,10:45:57,21803 2023-03-07,10:46:57,21926 2023-03-07,10:47:57,22160 2023-03-07,10:48:57,22128 2023-03-07,10:49:57,22406 2023-03-07,10:50:57,22501 2023-03-07,10:51:57,22553 2023-03-07,10:52:57,22800 2023-03-07,10:53:57,23033 2023-03-07,10:54:57,23068 2023-03-07,10:55:57,23506 2023-03-07,10:56:57,23465 2023-03-07,10:57:57,23870 2023-03-07,10:58:57,23708 2023-03-07,10:59:57,23935 2023-03-07,11:00:57,24080 2023-03-07,11:01:57,24150 2023-03-07,11:02:57,24020 2023-03-07,11:03:57,23973 Mätvärden Kennedygatan 4 Model:,P-Trak Model Number:,8525 Serial Number:,8525-12011011 Test ID:,003 Test Abbreviation:, Start Date:,2023-03-07 Start Time:,11:13:06 Duration (dd:hh:mm:ss):,0:00:35:00 Time constant (seconds):,0 Log Interval (mm:ss):,01:00 Number of points:,35 Notes:, Statistics,Channel:,Pt Conc ,Units:,pt/cc ,Average:,1033 ,Minimum:,887 ,Time of Minimum:,11:48:06 ,Date of Minimum:,2023-03-07 ,Maximum:,1170 ,Time of Maximum:,11:14:06 ,Date of Maximum:,2023-03-07 35 Calibration,Sensor:,Pt Conc ,Cal. date,2000-01-01 Date,Time,Pt Conc yyyy-MM-dd,hh:mm:ss,pt/cc 2023-03-07,11:14:06,1170 2023-03-07,11:15:06,1137 2023-03-07,11:16:06,1130 2023-03-07,11:17:06,1109 2023-03-07,11:18:06,1110 2023-03-07,11:19:06,1120 2023-03-07,11:20:06,1125 2023-03-07,11:21:06,1114 2023-03-07,11:22:06,1111 2023-03-07,11:23:06,1119 2023-03-07,11:24:06,1121 2023-03-07,11:25:06,1101 2023-03-07,11:26:06,1088 2023-03-07,11:27:06,1073 2023-03-07,11:28:06,1058 2023-03-07,11:29:06,1044 2023-03-07,11:30:06,1047 2023-03-07,11:31:06,1032 2023-03-07,11:32:06,1021 2023-03-07,11:33:06,1020 2023-03-07,11:34:06,1012 2023-03-07,11:35:06,1007 2023-03-07,11:36:06,1001 2023-03-07,11:37:06,978 2023-03-07,11:38:06,984 2023-03-07,11:39:06,967 2023-03-07,11:40:06,956 2023-03-07,11:41:06,956 2023-03-07,11:42:06,958 2023-03-07,11:43:06,952 2023-03-07,11:44:06,918 2023-03-07,11:45:06,911 2023-03-07,11:46:06,906 2023-03-07,11:47:06,899 2023-03-07,11:48:06,887 Mätvärden Strandridaregatan 8B Model:,P-Trak Model Number:,8525 Serial Number:,8525-12011011 Test ID:,004 36 Test Abbreviation:, Start Date:,2023-03-07 Start Time:,12:00:08 Duration (dd:hh:mm:ss):,0:00:34:00 Time constant (seconds):,0 Log Interval (mm:ss):,01:00 Number of points:,34 Notes:, Statistics,Channel:,Pt Conc ,Units:,pt/cc ,Average:,1078 ,Minimum:,1029 ,Time of Minimum:,12:33:08 ,Date of Minimum:,2023-03-07 ,Maximum:,1133 ,Time of Maximum:,12:07:08 ,Date of Maximum:,2023-03-07 Calibration,Sensor:,Pt Conc ,Cal. date,2000-01-01 Date,Time,Pt Conc yyyy-MM-dd,hh:mm:ss,pt/cc 2023-03-07,12:01:08,1064 2023-03-07,12:02:08,1107 2023-03-07,12:03:08,1116 2023-03-07,12:04:08,1092 2023-03-07,12:05:08,1104 2023-03-07,12:06:08,1101 2023-03-07,12:07:08,1133 2023-03-07,12:08:08,1113 2023-03-07,12:09:08,1100 2023-03-07,12:10:08,1125 2023-03-07,12:11:08,1128 2023-03-07,12:12:08,1084 2023-03-07,12:13:08,1076 2023-03-07,12:14:08,1096 2023-03-07,12:15:08,1095 2023-03-07,12:16:08,1071 2023-03-07,12:17:08,1068 2023-03-07,12:18:08,1066 2023-03-07,12:19:08,1062 2023-03-07,12:20:08,1080 2023-03-07,12:21:08,1081 2023-03-07,12:22:08,1073 37 2023-03-07,12:23:08,1079 2023-03-07,12:24:08,1071 2023-03-07,12:25:08,1066 2023-03-07,12:26:08,1060 2023-03-07,12:27:08,1058 2023-03-07,12:28:08,1057 2023-03-07,12:29:08,1058 2023-03-07,12:30:08,1038 2023-03-07,12:31:08,1039 2023-03-07,12:32:08,1043 2023-03-07,12:33:08,1029 2023-03-07,12:34:08,1033 Mätvärden Älvsborgsgatan 37 Model:,P-Trak Model Number:,8525 Serial Number:,8525-12011011 Test ID:,005 Test Abbreviation:, Start Date:,2023-03-07 Start Time:,12:46:18 Duration (dd:hh:mm:ss):,0:00:53:00 Time constant (seconds):,0 Log Interval (mm:ss):,01:00 Number of points:,53 Notes:, Statistics,Channel:,Pt Conc ,Units:,pt/cc ,Average:,2509 ,Minimum:,2176 ,Time of Minimum:,12:54:18 ,Date of Minimum:,2023-03-07 ,Maximum:,2963 ,Time of Maximum:,12:59:18 ,Date of Maximum:,2023-03-07 Calibration,Sensor:,Pt Conc ,Cal. date,2000-01-01 Date,Time,Pt Conc yyyy-MM-dd,hh:mm:ss,pt/cc 2023-03-07,12:47:18,2302 2023-03-07,12:48:18,2318 2023-03-07,12:49:18,2324 2023-03-07,12:50:18,2305 38 2023-03-07,12:51:18,2250 2023-03-07,12:52:18,2231 2023-03-07,12:53:18,2212 2023-03-07,12:54:18,2176 2023-03-07,12:55:18,2911 2023-03-07,12:56:18,2908 2023-03-07,12:57:18,2892 2023-03-07,12:58:18,2928 2023-03-07,12:59:18,2963 2023-03-07,13:00:18,2828 2023-03-07,13:01:18,2784 2023-03-07,13:02:18,2759 2023-03-07,13:03:18,2740 2023-03-07,13:04:18,2774 2023-03-07,13:05:18,2722 2023-03-07,13:06:18,2710 2023-03-07,13:07:18,2676 2023-03-07,13:08:18,2670 2023-03-07,13:09:18,2673 2023-03-07,13:10:18,2644 2023-03-07,13:11:18,2613 2023-03-07,13:12:18,2611 2023-03-07,13:13:18,2589 2023-03-07,13:14:18,2619 2023-03-07,13:15:18,2575 2023-03-07,13:16:18,2564 2023-03-07,13:17:18,2503 2023-03-07,13:18:18,2505 2023-03-07,13:19:18,2486 2023-03-07,13:20:18,2487 2023-03-07,13:21:18,2504 2023-03-07,13:22:18,2448 2023-03-07,13:23:18,2407 2023-03-07,13:24:18,2391 2023-03-07,13:25:18,2391 2023-03-07,13:26:18,2382 2023-03-07,13:27:18,2357 2023-03-07,13:28:18,2353 2023-03-07,13:29:18,2339 2023-03-07,13:30:18,2341 2023-03-07,13:31:18,2332 2023-03-07,13:32:18,2331 2023-03-07,13:33:18,2338 2023-03-07,13:34:18,2326 2023-03-07,13:35:18,2300 2023-03-07,13:36:18,2323 39 2023-03-07,13:37:18,2299 2023-03-07,13:38:18,2281 2023-03-07,13:39:18,2276 Mätvärden utomhus Kungsladugård Model:,P-Trak Model Number:,8525 Serial Number:,8525-12011011 Test ID:,006 Test Abbreviation:, Start Date:,2023-03-07 Start Time:,13:51:44 Duration (dd:hh:mm:ss):,0:00:02:00 Time constant (seconds):,22636 Log Interval (mm:ss):,01:00 Number of points:,2 Notes:, Statistics,Channel:,Pt Conc ,Units:,pt/cc ,Average:,2949 ,Minimum:,2890 ,Time of Minimum:,13:53:44 ,Date of Minimum:,2023-03-07 ,Maximum:,3007 ,Time of Maximum:,13:52:44 ,Date of Maximum:,2023-03-07 Calibration,Sensor:,Pt Conc ,Cal. date,2000-01-01 Model:,P-Trak Date,Time,Pt Conc yyyy-MM-dd,hh:mm:ss,pt/cc 2023-03-07,13:52:44,3007 2023-03-07,13:53:44,2890 Mätvärden Gudmundsgatan 9 Model:,P-Trak Model Number:,8525 Serial Number:,8525-12011011 Test ID:,006 Test Abbreviation:, Start Date:,2023-03-07 Start Time:,13:51:44 Duration (dd:hh:mm:ss):,0:00:02:00 Time constant (seconds):,22636 Log Interval (mm:ss):,01:00 40 Number of points:,2 Notes:, Statistics,Channel:,Pt Conc ,Units:,pt/cc ,Average:,2949 ,Minimum:,2890 ,Time of Minimum:,13:53:44 ,Date of Minimum:,2023-03-07 ,Maximum:,3007 ,Time of Maximum:,13:52:44 ,Date of Maximum:,2023-03-07 Calibration,Sensor:,Pt Conc ,Cal. date,2000-01-01 Model:,P-Trak Date,Time,Pt Conc yyyy-MM-dd,hh:mm:ss,pt/cc 2023-03-07,13:52:44,3007 2023-03-07,13:53:44,2890 Mätvärden utomhus Gårda Model:,P-Trak Model Number:,8525 Serial Number:,8525-12011011 Test ID:,008 Test Abbreviation:, Start Date:,2023-03-14 Start Time:,10:15:04 Duration (dd:hh:mm:ss):,0:00:05:00 Time constant (seconds):,27746 Number of points:,1 Notes:, Statistics,Channel:,Pt Conc ,Units:,pt/cc ,Average:,3433 ,Minimum:,3433 ,Time of Minimum:,10:20:04 ,Date of Minimum:,2023-03-14 ,Maximum:,3433 ,Time of Maximum:,10:20:04 ,Date of Maximum:,2023-03-14 Calibration,Sensor:,Pt Conc ,Cal. date,2000-01-01 41 Date,Time,Pt Conc yyyy-MM-dd,hh:mm:ss,pt/cc 2023-03-14,10:20:04,3433 Mätvärden Norra Krokslättsgatan 13 Model:,P-Trak Model Number:,8525 Serial Number:,8525-12011011 Test ID:,009 Test Abbreviation:, Start Date:,2023-03-14 Start Time:,10:57:28 Duration (dd:hh:mm:ss):,0:00:30:00 Time constant (seconds):,28783 Number of points:,1 Notes:, Statistics,Channel:,Pt Conc ,Units:,pt/cc ,Average:,473 ,Minimum:,473 ,Time of Minimum:,11:27:28 ,Date of Minimum:,2023-03-14 ,Maximum:,473 ,Time of Maximum:,11:27:28 ,Date of Maximum:,2023-03-14 Calibration,Sensor:,Pt Conc ,Cal. date,2000-01-01 Date,Time,Pt Conc yyyy-MM-dd,hh:mm:ss,pt/cc 2023-03-14,11:27:28,473 Mätvärden Norra Krokslättsgatan 15 Model:,P-Trak Model Number:,8525 Serial Number:,8525-12011011 Test ID:,010 Test Abbreviation:, Start Date:,2023-03-14 Start Time:,11:36:21 Duration (dd:hh:mm:ss):,0:00:30:00 Time constant (seconds):,8812 Number of points:,1 Notes:, Statistics,Channel:,Pt Conc 42 ,Units:,pt/cc ,Average:,2053 ,Minimum:,2053 ,Time of Minimum:,12:06:21 ,Date of Minimum:,2023-03-14 ,Maximum:,2053 ,Time of Maximum:,12:06:21 ,Date of Maximum:,2023-03-14 Calibration,Sensor:,Pt Conc ,Cal. date,2000-01-01 Date,Time,Pt Conc yyyy-MM-dd,hh:mm:ss,pt/cc 2023-03-14,12:06:21,2053 Mätvärden utomhus Krokslätt Model:,P-Trak Model Number:,8525 Serial Number:,8525-12011011 Test ID:,011 Test Abbreviation:, Start Date:,2023-03-14 Start Time:,12:08:35 Duration (dd:hh:mm:ss):,0:00:05:00 Time constant (seconds):,8812 Number of points:,1 Notes:, Statistics,Channel:,Pt Conc ,Units:,pt/cc ,Average:,1972 ,Minimum:,1972 ,Time of Minimum:,12:13:35 ,Date of Minimum:,2023-03-14 ,Maximum:,1972 ,Time of Maximum:,12:13:35 ,Date of Maximum:,2023-03-14 Calibration,Sensor:,Pt Conc ,Cal. date,2000-01-01 Date,Time,Pt Conc yyyy-MM-dd,hh:mm:ss,pt/cc 2023-03-14,12:13:35,1972