INSTITUTIONEN FÖR TEKNIKENS EKONOMI OCH ORGANISATION 
AVDELNINGEN FÖR TEKNIK, VETENSKAP OCH SAMHÄLLE 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 
Göteborg, Sverige 2022 
www.chalmers.se 
Kandidatarbete TEKX04-22-22 

Klimatarbete på företagsnivå 
En kartläggning av svenska företags klimatmål, åtgärder 
och klimatavtryck 
Kandidatarbete inom Industriell ekonomi 
	
 
 
ERLINA DRESHAJ  HANNA SANDELL 
SARA EK   FABIAN SIVENGÅRD 
ELLA FRYKMER   
 



	
	
 
	
	

 
 

 
 



	

		

Kandidatarbete TEKX04-22-22 
 
 
 
 
 
 
 

 
 

Klimatarbete på företagsnivå 
 

En kartläggning av svenska företags klimatmål, åtgärder 
och klimatavtryck 

 
 
 

Corporate Climate Strategy 
 

A mapping of Swedish companies’ targets, efforts and 
carbon emissions 

 
 
 
 

ERLINA DRESHAJ  HANNA SANDELL 
SARA EK    FABIAN SIVENGÅRD 
ELLA FRYKMER   

 
 
 
 
 

TEKNIKENS EKONOMI OCH ORGANISATION 
Avdelning för teknik, vetenskap och samhälle 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 
Göteborg, Sverige 2022



	

		

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Klimatarbete på företagsnivå 
En kartläggning av svenska företags klimatmål, åtgärder och klimatavtryck 
 
ERLINA DRESHAJ  HANNA SANDELL 
SARA EK   FABIAN SIVENGÅRD 
ELLA FRYKMER   
 
 
 
 
© ERLINA DRESHAJ, 2022  © HANNA SANDELL, 2022 
© SARA EK, 2022    © FABIAN SIVENGÅRD, 2022 
© ELLA FRYKMER, 2022    
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kandidatarbete TEKX04-22-22 
Teknikens ekonomi och organisation 
Chalmers tekniska högskola 
412 96 Göteborg 
Sverige 
Telefon + 46 (0)31-772 1000 
 
 
 
 
 
 
Göteborg, Sverige 2022 
Gothenburg, Sweden 2022 
 
 
 



	
	

 
	
	

 
 
	
	
	

Corporate Climate Strategy 
A mapping of Swedish companies’ targets, efforts and carbon emssions 
 
ERLINA DRESHAJ  HANNA SANDELL 
SARA EK   FABIAN SIVENGÅRD 
ELLA FRYKMER   
 
Department of Technology Management and Economics 
Chalmers University of Technology 
 
SUMMARY 
 
The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how 
Swedish companies work to reduce their carbon emissions. Further, the study aims 
to examine how the work has developed during the period 2011-2020. This is 
achieved by a mapping of targets, efforts and carbon emissions over time. The study 
considers four industries: steel and metal, retail, vehicles, and building and 
construction. The included companies are the three largest by turnover in each 
industry. The data collection consists of annual reports and sustainability reports. For 
the analysis, the study uses a mixed method approach where the goals and efforts 
are analyzed according to a framework suggested by Gioia et al. (2013). To interpret 
the carbon emissions, a solely quantitative method is used. The empirical study 
suggests that the companies have become more ambitious over time, defining more 
quantitative and long-term goals. As for the efforts, companies focus on energy 
efficiency, and most efforts are directed downstream rather than upstream in the 
value chain. Lastly, the quantitative data indicate that most companies' total carbon 
emissions, correlating with the emission intensity, were reduced during the ten-year 
period. 
 
Keywords: sustainable development, sustainable business, climate change targets, 
carbon strategy, carbon emissions, Gioia, UN Sustainable Development Goals, the 
2030 Agenda 
 
Note: The report is written in Swedish. 
 
  



	
	

 
	
	

 
 
	
	
	

SAMMANFATTNING 
 
Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur svenska företag arbetar 
för att minska sina koldioxidutsläpp. Vidare syftar studien till att undersöka hur 
arbetet har utvecklats under tioårsperioden 2011–2020. Det görs genom att 
kartlägga mål, insatser och företags koldioxidutsläpp över tid. Studien omfattar fyra 
olika branscher: stål- och metallindustrin, detaljhandeln, fordonsindustrin samt bygg- 
och anläggningsbranschen. Företagen som ingår i studien är de tre med störst 
omsättning i respektive bransch. Datainsamlingen består av företagens 
årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Studien använder en blandad metod där 
mål och insatser analyseras utifrån ett ramverk föreslaget av Gioia et al. (2013) som 
kompletteras med en strikt kvantitativ analys för företagens utsläpp. Den empiriska 
studien visar att företagen generellt satt betydligt mer ambitiösa, kvantifierbara och 
långsiktiga mål de senaste åren. För insatserna finns det ett stort fokus på 
energieffektivitet. Dessutom är betydligt fler insatser riktade uppströms än nedströms 
i företagets värdekedja. Vidare är det tydligt att de flesta av de undersökta företagen 
har minskat sina totala utsläpp under den observerade tioårsperioden. Slutligen 
korrelerar trenden för de absoluta och relativa måtten för utsläpp i stor utsträckning. 
 
Nyckelord: hållbar utveckling, hållbart företagande, klimatmål, klimatstrategi, 
koldioxidutsläpp, Gioia, FN:s globala mål, Agenda 2030 
 
Notera: Rapporten är skriven på svenska. 
 
 
  



	
	

 
	
	

 
 
	
	
	

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



	
	

 
	
	

 
 
	
	
	

  



	
	

 
	
	

 
 
	
	
	

Innehållsförteckning 
Förord 1 

1. Inledning 2 

2. Teoretiskt ramverk 4 
2.1 Utmärkande egenskaper för effektiva klimatmål 4 

2.1.1 Absoluta istället för relativa utsläppsmål 5 
2.1.2 Inkludering av indirekta utsläpp 5 
2.1.3 Ambitiösa klimatmål med hög svårighetsgrad 6 
2.1.4 Klimatmål med lång tidshorisont 6 
2.1.5 Målsättning utifrån externa standarder 6 

2.2 Strategier och insatser för minskad klimatpåverkan 7 
2.2.1 Innovation 7 
2.2.2 Kompensation 8 

2.3 Mäta klimatavtryck över tid 9 

3. Data och metod 10 
3.1 Urval av företag 10 
3.2 Datainsamling 12 
3.3 Kvalitativ metodansats 13 
3.4 Kvantitativ analys 14 

4. Resultat 15 
4.1 Klimatmål 15 

4.1.1 Utformning av klimatmål 18 
4.1.2 Mål med olika inriktningar 20 

4.2 Insatser för minskat klimatavtryck 20 
4.2.1 Utveckling av operativ verksamhet 21 
4.2.2 Arbete i och utanför värdekedja 22 
4.2.3 Indirekta åtgärder 23 

4.3 Klimatavtryck över tid 24 

5. Diskussion 26 

Referenslista 31 
 

	
	

 



	
	

 
	
	

 
 

1	
	
	
	

Förord 

Detta kandidatarbete skrevs våren 2022 vid avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle 
på institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers Tekniska Högskola. 
Arbetet är utfört av fem civilingenjörsstudenter inom programmet industriell ekonomi.  

 
Vi vill främst rikta ett stort tack till vår handledare Karolin Sjöö. Karolin har varit till stor 
hjälp genom hela arbetets gång genom att både bidra med olika perspektiv och idéer samt ge 
oss värdefull och konstruktiv kritik. Vi vill också rikta ett tack mot Martin Hultman som står 
bakom idén till detta kandidatarbete.  
 
Erlina Dreshaj, Sara Ek, Ella Frykmer, Hanna Sandell och Fabian Sivengård 
 
Chalmers Tekniska Högskola 
Göteborg, 12 maj 2022 
 

 
 
 
 
 
 
 
  



	
	

 
	
	

 
 

2	
	
	
	

1. Inledning 

Det krävs en drastisk minskning av utsläpp av växthusgaser för att undvika förödande 
tröskeleffekter i jordens grundläggande processer (Rockström & Klum, 2015). På FN:s 
klimatkonferens i Paris år 2015 slöts Parisavtalet som fastslår att den globala 
temperaturökningen ska begränsas till under 2℃, men med en strävan efter att begränsa den 
till under 1,5℃ (UN Climate Change, u.å.). Samma år antog FN:s medlemsländer Agenda 
2030 som pekar ut 17 mål för att på en global nivå lösa olika utmaningar till 2030. Agendan 
inkluderar flera mål inom olika miljöaspekter av hållbar utveckling (UNDP, 2021). Däribland 
det trettonde målet som innebär att klimatförändringar ska bekämpas med reducering av 
växthusgasutsläpp som primär åtgärd (UNDP, u.å.).  
  
Sedan Parisavtalet har världen gemensamt genomfört klimatåtgärder i en helt annan 
omfattning än tidigare. Trots detta är de globala utsläppen fortfarande för höga och vi rör oss 
mot en global temperaturhöjning på över 3℃ (United Nations, 2022). Även World Economic 
Forum (2022a) framhåller tydligt i sin Global Risks Report att en av de största riskerna under 
de närmaste tio åren är climate action failure. Misslyckandet att införa, investera i och 
upprätthålla åtgärder för att komma till bukt med klimatproblemen uppges både gälla för 
myndigheter och företag (World Economic Forum, 2022a).  
 
Sverige har fastställt ett klimatpolitiskt ramverk som fastslår att Sveriges långsiktiga mål är 
att det år 2045 inte ska vara några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och att 
Sverige därefter ska uppnå negativa utsläpp (Naturvårdsverket, 2019). För att uppnå de 
uppsatta målen behöver alla sorters aktörer i Sverige samarbeta, inklusive näringslivet 
(Sveriges miljömål, 2020). Även arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv menar att 
näringslivet har en central roll för genomförandet av de 17 hållbarhetsmålen satta av FN 
(Svenskt Näringsliv, 2017).  
 
Det finns också ett ökat tryck från intressenter och beslutsfattare att företag ska reducera sina 
utsläpp av växthusgaser eftersom en betydande andel av världens utsläpp kan hänföras direkt 
eller indirekt till företag (Okereke et al., 2012). Det sätter press på företag att ta initiativ för 
att reducera sina utsläpp. Ytterligare faktorer som motiverar till faktisk handling är risk för 
ökade kostnader, potentiella rättstvister samt skadat rykte och varumärke. Dessutom finns 
möjligheter för företag att göra finansiella vinster, effektivisera verksamheten och upptäcka 
nya affärsmöjligheter genom insatser för klimatet (Roman Pais Seles et al., 2018). Detta visar 
sig också genom att allt fler företag har antagit ambitiösa klimatmål de senaste åren, 
exempelvis har en femtedel av världens börsnoterade företag antagit ett mål om att i 
framtiden ha noll nettoutsläpp av växthusgaser (Black et al., 2021). 
  
Trots att företag tar initiativ och inför policy i enlighet med statliga regleringar finns det 
anledning att ifrågasätta om det är nog för att nå de globala målen. Företag tenderar att 
genomföra handlingar som är kostnadseffektiva vilket ofta innebär små investeringar för 
klimatåtgärder. I första hand prioriteras ekonomiska värden vilket gör att större investeringar 
med syfte att endast nå klimatmål skjuts upp (Gouldson & Sullivan, 2013). Vilka strategier, 



	
	

 
	
	

 
 

3	
	
	
	

insatser och åtgärder som företag vidtar för att minska sitt klimatavtryck varierar också i hög 
utsträckning (Kolk & Pinkse, 2005). Likaså varierar i vilken utsträckning företag faktiskt 
lyckas reducera sitt klimatavtryck (Ioannou et al., 2016).  
 
För att utreda företags klimatmål är det därmed betydelsefullt att samtidigt belysa företagens 
insatser och klimatavtryck över tid. Ett sådant angreppssätt möjliggör att ta ett helhetsgrepp 
om frågan hur företag tar sig an klimatfrågan. Denna studie avser att undersöka och kartlägga 
tolv stora svenska företags klimatmål, insatser för minskade utsläpp och klimatavtryck de 
senaste tio åren. Detta syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur företag arbetar för att 
minska sitt klimatavtryck och hur det arbetet har utvecklats över tid. För att göra en 
kartläggning med ett övergripande perspektiv på företagens klimatarbete formuleras följande 
frågeställningar i studien: 
 

- Vilka typer av mål har företag satt de senaste tio åren för att minska sina utsläpp av 
växthusgaser? 

 
- På vilka sätt omsätter företag sina klimatmål till faktisk handling? 

 
- Hur har företagens klimatavtryck utvecklats över tid?  

 
De företag som undersöks är verksamma inom fyra olika branscher med stor klimatpåverkan: 
stål- och metallindustrin, fordonsindustrin, bygg- och anläggningsindustrin och detaljhandeln. 
Studien har en blandad metodansats där både kvalitativa och kvantitativa metodansatser 
ingår. Den huvudsakliga undersökningen består av en diskursanalys av företagens års- och 
hållbarhetsrapporter. I tillägg till den kvalitativa studien görs en kvantitativ analys av de 
ingående företagens klimatavtryck över tid. 
 
De ingående branscherna i studien skiljer sig på flera sätt men har alla ett stort klimatavtryck. 
Exempelvis står järn-, metall- och stålindustrin sammanlagt för 43 % av utsläppen orsakade 
av industrin i Sverige, vilket omfattar utsläpp från tillverkningen, förbränning av bränslen 
samt diffusa utsläpp (Naturvårdsverket, u.å.). Fordonsindustrin samt bygg- och 
anläggningsindustrin använder material från metall- och stålindustrin, och har en lägre grad 
av klimatpåverkande utsläpp från produktion. I stället är det de tillverkade produkterna som 
står för stora utsläpp under hela livslängden. Till exempel står Sveriges inrikes transporter för 
nästan en tredjedel av den totala mängden växthusgasutsläpp i Sverige (Fossilfritt Sverige, 
2020). Även detaljhandeln står för ett stort klimatavtryck, där exempelvis textil- och 
klädindustrin ensamt står för upp till 10 % av EU:s konsumtionsbaserade utsläpp (Šajn, 
2019). Nya beräkningar visar också att en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser 
kan härledas till produktion och distribution av livsmedel (Crippa et al., 2021). 
 
Studien bidrar till forskningen i främst två avseenden. Det första är studiens urval och fokus 
där tidigare forskning antingen haft ett väldigt smalt eller brett urval. Dessutom saknas 
tidigare fokus på svenska företag. Det andra är studiens omfång där mål, insatser och 
klimatavtryck över tid utreds tillsammans. Studiens upplägg följer dessa tre fokusområden 



	
	

 
	
	

 
 

4	
	
	
	

genomgående och börjar med en genomgång av relevant teori. Vidare följer en redovisning 
av studiens metod. Därefter presenteras resultatet i huvudsak utifrån fyra sammanfattande 
figurer. Studiens empiriska undersökning diskuteras och relateras sedan till tidigare 
forskning. Dessutom förs en diskussion kring orsaker till varför många bolag inte lyckas 
reducera sitt klimatavtryck nämnvärt samt företagens roll i omställningen mot ett mer 
klimatneutralt samhälle. 
 
 
 2. Teoretiskt ramverk 

Organisationer och företag spelar en kritisk roll när det gäller att hantera 
klimatförändringarna och många organisationer behöver i hög utsträckning förändra sin 
verksamhet för att minska sitt klimatavtryck (Howard-Grenville et al., 2014). Mot bakgrund 
av detta har alltmer forskning riktats mot hur organisationer tar sig an klimatfrågan (Nyberg 
& Wright, 2016). Detta teoriavsnitt belyser litteratur som berör studiens tre fokusområden; 
företags klimatmål, insatser för minskad klimatpåverkan och klimatavtryck över tid. Första 
avsnittet behandlar litteratur kring vilka typer av klimatmål företag sätter. Andra avsnittet 
presenterar studier som gjorts för att identifiera strategier som företag väljer för att minska 
sitt klimatavtryck. Sista delen av det teoretiska ramverket redogör för litteratur som berör att 
mäta ett företags klimatavtryck över tid.  
 
2.1 Utmärkande egenskaper för effektiva klimatmål  

Vilka typer av mål företag sätter för att minska sitt klimatavtryck och vad dessa inkluderar 
varierar i hög grad. Dahlmann et al. (2017) föreslår en modell där företags klimatmål kan 
utvärderas utifrån fyra olika kriterier: typ, scope, ambitionsnivå och tidsram (se figur 1). 
Utifrån dessa kriterier menar Dahlmann et al. att det går att dela in klimatmålen i två 
huvudgrupper: symboliska mål som syftar till att hantera externa intressenter via 
greenwashing, och faktiska mål med verkliga intentioner om reducerat klimatavtryck.  
Även Ioannou et al. (2016) undersöker vad som utmärker effektiva klimatmål på företagsnivå 
och menar att målets svårighetsgrad är en viktig faktor för att vara effektiv i sin reduktion av 
utsläpp av växthusgaser. Ambitiösa klimatmål med en relativt hög svårighetsgrad stimulerar 
mer omfattande aktiviteter och större investeringar, vilket krävs för att göra betydande 
minskningar av företagets koldioxidutsläpp (Ioannou et al., 2016). Freiberg et al. (2021) å 
andra sidan utreder vilken effekt användningen av externa standarder har för att sätta 
effektiva klimatmål. Mer specifikt undersöks användningen av Science Based Targets 
initiative (SBTi), vilket är en extern standard som används för att säkerställa att ett företags 
klimatmål är i linje med den senaste klimatforskningen (SBTi, u.å.). Nedan följer en närmare 
beskrivning av de aspekter som Dahlmann et al. (2017), Ioannou et al. (2016) och Freiberg et 
al. (2021) belyser. 



	
	

 
	
	

 
 

5	
	
	
	

  
Figur 1. Konceptuell modell för att utvärdera företags klimatmål utifrån kriterierna: typ 
(carbon target type), scope (carbon target scope), ambitionsnivå (carbon target 
ambitiousness) och tidsram (carbon target time frame) (Dahlmann et al., 2017). 

2.1.1 Absoluta i stället för relativa utsläppsmål 

Företag kan sätta antingen absoluta eller relativa utsläppsmål, det som Dahlmann et al. (2017) 
beskriver som typ av mål (carbon target type). Absoluta utsläppsmål är mål som handlar om 
att reducera ett företags totala utsläpp av växthusgaser över tid. Relativa utsläppsmål är i 
stället mål som inriktar sig på att reducera energi- eller utsläppsintensiteten på en relativ nivå, 
till exempel att reducera koldioxidutsläppet per producerad produkt. Reducering av relativa 
utsläpp behöver därmed inte innebära en minskning av det totala utsläppet av växthusgaser 
som företaget genererar (Slawinski et al., 2017). När det gäller att faktiskt minska sina totala 
utsläpp av växthusgaser presterar de företag som sätter absoluta klimatmål bättre än de som 
sätter relativa klimatmål (Dahlmann et al., 2017). Eftersom en förbättring när det gäller de 
relativa utsläppen exempelvis kan kompenseras av en ökad produktion ses dessa mål i högre 
utsträckning som symboliska. 

2.1.2 Inkludering av indirekta utsläpp 

Företags utsläpp av växthusgaser kan delas in i tre olika scope: scope 1, scope 2 och scope 3 
(GHG Protocol, 2015). Scope 1 omfattar företagens direkta utsläpp av växthusgaser från 
källor som företagen själva styr och kontrollerar. Detta inkluderar exempelvis utsläpp från 
företagets egen produktion eller från de fordon företaget äger. Scope 2 innefattar de indirekta 
utsläpp som uppkommer på grund av den energi (exempelvis i form av elektricitet) som 
företaget köper in till verksamheten. Scope 3 omfattar resterande indirekta utsläpp som 
företagets verksamhet genererar. Scope 3-utsläpp är därmed en konsekvens av företagets 
aktiviteter, men utsläppen sker från källor som företagen inte styr eller kontrollerar. Detta 
innefattar exempelvis utsläpp som uppkommer vid utvinning och produktion av de råvaror 
och material företagen köper in, vid transport av inköpta varor och vid användningen av de 



	
	

 
	
	

 
 

6	
	
	
	

produkter och tjänster som företagen säljer. Li et al. (2020) beskriver att det råder en allt 
större enighet i att företag i större utsträckning bör inkludera indirekta utsläpp (inklusive 
scope 3) i sin rapportering för att ge en mer rättvisande bild av företagets klimatavtryck. 
Scope 3-utsläpp är svårare att utvärdera och kvantifiera men utgör många gånger den största 
andelen av en organisations klimatavtryck (Li et al., 2020). 

2.1.3 Ambitiösa klimatmål med hög svårighetsgrad 

Det tredje kriteriet som Dahlmann et al. (2017) presenterar i sin konceptuella modell för 
effektiva klimatmål är ambitionsnivå (target ambitiousness). Detta kriterium syftar till hur 
ambitiöst klimatmålet är i fråga om hur många procent företaget har som målsättning att 
reducera sina utsläpp av växthusgaser med. Ju högre procentsats företaget väljer som 
målsättning desto effektivare är företaget sedan i att faktiskt reducera sitt klimatavtryck 
(Dahlmann et al., 2017). Klimatmål som kvantitativt sett är mer ambitiösa behövs för att 
säkerställa att verksamheten ställs om och att investeringar i innovation och ny teknik sker i 
tillräckligt stor omfattning. Vad som räknas som ett tillräckligt ambitiöst mål varierar, bland 
annat beroende på industri och över vilket tidsspann målet sträcker sig (Dahlmann et al., 
2017). Även Ioannou et al. (2016) belyser vikten av att sätta ambitiösa klimatmål som inte är 
enkla att uppnå. Svårare klimatmål stimulerar större investeringar, nya processer, 
förändringar i företagets affärsmodell och initieringar av projekt som syftar till att minska 
företagets koldioxidutsläpp (Ioannou et al., 2016). Enligt Ioannou et al. är dock sambandet 
mellan målets svårighetsgrad och hur effektiva företagen är i att reducera sitt klimatavtryck 
inte linjärt, efter en viss nivå leder inte mer ambitiösa klimatmål till större reduceringar av 
koldioxidutsläpp. 

2.1.4 Klimatmål med lång tidshorisont 

En annan aspekt när det gäller att sätta utsläppsmål är över vilket tidsspann målet sträcker 
sig. Långsiktiga mål reflekterar i allmänhet att det finns en faktisk intention om att reducera 
sitt klimatavtryck, medan kortsiktiga mål i högre grad kopplas till mer symboliska mål 
(Dahlmann et al., 2017). Företag som sätter mål som ska uppfyllas längre fram i tiden 
uppvisar en större förståelse för att det krävs betydande förändringar i företagets affärsmodell 
och verksamhet för att på sikt bli en mer klimatneutral organisation. Kortsiktiga mål kopplas i 
stället till mål som företaget bedömer som enkla att uppnå utan några större förändringar, 
vilket gör att de kan ses som mer symboliska än substantiella. Att sätta mål som sträcker sig 
längre fram i tiden kan uppfattas som att man skjuter problemet på framtiden och inte inför 
de insatser som behövs här och nu, men enligt Dahlmann et al. (2017) finns det ett starkt 
samband mellan hur långsiktiga mål företag sätter och hur effektiva de är i sitt klimatarbete. 
Dahlmann et al. (2017) belyser också att även om mål bör sättas med lång tidshorisont är det 
viktigt att utifrån de långsiktiga målen sätta delmål med kortare tidshorisont för att nå målen. 

2.1.5 Målsättning utifrån externa standarder  

När ett företag sätter mål kan det välja att använda sig av interna eller externa standarder 
(Freiberg et al., 2021). Att ett företag sätter klimatmål utifrån interna standarder innebär att 
företaget inte tar in en utomstående aktör för att formulera klimatmålet utan baserar målet på 



	
	

 
	
	

 
 

7	
	
	
	

exempelvis vad som är realistiskt utifrån vad organisationen har presterat tidigare. Allt fler 
företag väljer numera att sätta klimatmål utifrån externa standarder. Ett verktyg som används 
för att vägleda företag i att sätta mål som ligger i linje med den senaste klimatforskningen är 
Science Based Targets initiative (SBTi). Initiativet är ett samarbete mellan CDP, UN Global 
Compact, World Resources Institute (WRI) och World Wide Fund for Nature (WWF) och 
fastställer med hur många procent ett företag behöver minska sina utsläpp av växthusgaser 
för att överensstämma med Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 
långt under 2 °C (SBTi, u.å.). Freiberg et al. (2021) menar att företag som väljer att använda 
en extern standard som SBTi när de formulerar sitt klimatmål är effektivare när det gäller att 
sedan reducera sitt klimatavtryck. Generellt sett innebär en anslutning till SBTi att företagets 
klimatmål blir mer utmanande vilket i sin tur är förenat med större investeringar i projekt som 
syftar till att minska företagets koldioxidutsläpp (Freiberg et al., 2021). 
 
2.2 Strategier och insatser för minskad klimatpåverkan  

Det finns olika strategier att använda sig av för företag när det gäller att minska sin 
klimatpåverkan och många studier har ägnats åt att identifiera dessa. Kolk och Pinkse (2005) 
använder sig av ett ramverk där de kategoriserar strategier dels efter om företaget arbetar med 
att utveckla nya teknologier eller i stället kompenserar sina utsläpp, och dels till vilken grad 
företaget interagerar med andra företag. Weinhofer och Hoffmann (2010) delar istället upp 
företags strategier för minskat klimatavtryck i tre övergripande kategorier: reduktion av 
koldioxidutsläpp, kompensation för koldioxidutsläpp och strategier för koldioxidneutralitet. 
Lee (2012) identifierar sex olika typer av insatser som företag gör för att minska sin 
klimatpåverkan. Dessa benämns: åtagande om utsläppsreduktion, produktförbättringar, 
förbättringar i processer och försörjningskedja, marknads- och affärsutveckling, 
organisatoriskt engagemang och utveckling av externa relationer. Nedan följer en närmare 
beskrivning av dessa insatser och strategier. 

2.2.1 Innovation 

Flertalet studier uppmärksammar insatser och strategier för minskat klimatavtryck kopplat till 
innovation. Kolk och Pinkse (2005) delar upp insatser inom innovation i tre kategorier 
baserat på grad av interaktion med andra företag. Strategin processförbättringar fokuserar på 
att förbättra det egna företagets energieffektivitet och att arbeta för en reduktion av 
energianvändandet. Särskilt i energiintensiva industrier är fokus på att utveckla mer 
energisnåla tillverkningstekniker (Kolk & Pinkse, 2005). Produktutveckling syftar i stället till 
ett företags hela värdekedja, där fokus ligger på att minska utsläppen hos befintliga produkter 
och/eller utveckla nya mer energieffektiva produkter. Den sista kategorin inom innovation 
som Kolk och Pinkse uppmärksammar är nya produkt- och marknadskombinationer, vilket 
innebär att företag organiserar sig med andra företag för att gemensamt utveckla alternativ för 
branschen. 
 
Även Lee (2012) beskriver flera aktiviteter för utsläppsminskning som är relaterade till 
innovation. I stället för att använda begreppet produktutveckling används benämningen 
produktförbättringar för att markera att kategorin innefattar att göra existerande produkter 



	
	

 
	
	

 
 

8	
	
	
	

mer klimatvänliga. Kategorin marknads- och affärsutveckling innefattar i stället att utveckla 
och kommersialisera nya mer koldioxidneutrala teknologier (Lee, 2012). Vidare används 
beteckningen förbättringar i processer och försörjningskedja som benämning för alla 
aktiviteter relaterade till energieffektivisering och utsläppsreduktion både i företagets egna 
produktionsprocesser och i dess värdekedja. En annan insats som Lee nämner är att öka 
medvetenheten och engagemanget kring företagets miljöarbete både hos ledning och hos 
anställda inom företaget. Detta för att öka förståelsen kring möjligheterna med en effektivare 
energianvändning men också för att ta initiativ på olika nivåer i företag. 
 
Även Weinhofer och Hoffmann (2010) belyser strategier och åtgärder med stark anknytning 
till innovation. Strategin reduktion av koldioxidutsläpp innefattar utveckling av nya eller 
förbättringar av existerande processer och produkter med målet att minska utsläpp från 
produktion och användning. Kategorin strategier för koldioxidneutralitet riktar sig mot 
liknande men mer långsiktiga åtgärder som syftar till att transformera verksamheten för att på 
sikt röra sig bort från fossila bränslen och bli koldioxidneutrala.  

2.2.2 Kompensation 

I stället för att vidta innovativa åtgärder för att minska sina utsläpp kan företag i stället 
överföra dem till andra delar av företaget eller värdekedjan (Kolk & Pinkse, 2005). Ett 
alternativ är också att köpa utsläppsrätter för att kompensera för sina egna utsläpp. De företag 
som arbetar efter strategin kompensation är beroende av att andra aktörer utvecklar teknologi, 
då de använder sig av detta för att kompensera för sina egna utsläpp. Intern överföring av 
utsläppsreduktioner är en kategorisering Kolk och Pinkse (2005) benämner som en typ av 
kompensationsåtgärd. Den syftar till att företagen nödvändigtvis inte minskar sina utsläpp 
utan i stället fokuserar på att flytta sina utsläppskrediter till andra delar av företaget, och 
eventuellt utnyttjar att det är olika regleringar i olika länder. Det som krävs då är att företagen 
inventerar vilka utsläpp av växthusgaser de har och sedan sätter upp mål att nå. En annan 
strategi som nämns är åtgärder i värdekedjan, vilket innebär att i stället för att minska sina 
egna utsläpp försöker företaget flytta sina utsläpp till andra delar av kedjan. Ett exempel på 
det kan vara att använda sig av underleverantörer för aktiviteter med höga utsläpp, till 
exempel transporter. Ett annat exempel är att enbart köpa in förnyelsebar el. Den sista 
strategin handel med utsläppsrätter innebär att företaget köper utsläppsrätter av andra företag 
för att kompensera för sina egna utsläpp. 
 
Lee (2012) gör två indelningar av kompensationsinsatser. Åtagande om utsläppsreduktion 
innebär att förflytta sina utsläppskrediter till andra delar av företaget och även ha målsättning 
för att reducera utsläpp av växthusgaser. Den andra kategoriseringen är utveckling av externa 
relationer. I den ingår en blandning av innovations- och kompensationsåtgärder genom att 
den sträcker sig utanför företagets interna arbete och involverar samarbeten med både 
myndigheter och andra organisationer men också handel med utsläppsrätter. Vidare 
konstaterar även Weinhofer och Hoffman (2010) att företag använder kompensation som 
strategi, vilket de benämner som kompensation för koldioxidutsläpp. Detta begrepp innefattar 
i sin tur två olika åtgärder. Handel med utsläppsrätter är en av dessa åtgärder som vidtas för 



	
	

 
	
	

 
 

9	
	
	
	

att hantera utsläppen. Den andra är investeringar i kompensationsprojekt av olika slag så som 
kolsänkor. Att göra detta är en kortsiktig lösning och löser inte grundproblemen som orsakar 
utsläppen (Weinhofer & Hoffman, 2010). 
 
Viss typ av kompensation kan även beskrivas som ekologisk kompensation. Detta begrepp 
grundar sig i att den som utsätter naturkapital för skador är den som antingen ska ersätta eller 
betala för dessa (Naturvårdsverket, 2021). Kompensationsåtgärderna för den biologiska 
mångfalden och olika ekosystemtjänster sker normalt inte på den plats där skadan 
uppkommer. Insatserna görs i enlighet med skadelindringshierarkin, vilken innefattar att 
successivt hantera skadorna men främst att undvika dem (Naturvårdsverket, 2021). För att nå 
ekologisk kompensation ska den som exploaterar gått igenom tre steg i denna hierarki. Det 
första steget är att undvika skador, det andra att minimera dem och det tredje att restaurera 
den biologiska mångfalden eller mildra skadan direkt på den på plats den sker. 
Kompensationens huvudsakliga syfte är då att ingen nettoförlust av naturkapital ska finnas 
efter åtgärderna och även försöka generera en nettovinst (BBOP, 2012).  
 
Det finns varianter av hur den ekologiska kompensationen styrs, till exempel på nationell 
eller frivillig nivå. Tre olika former av åtgärder finns: direktkompensation, finansiell 
kompensation samt kompensationsbanker (McKenney & Kiesecker, 2010). Hur ekologisk 
kompensation ser ut och vilka nationella krav det finns för respektive land varierar, men i 
Sverige är lagstadgad direktkompensation den variant som är vanligast (SOU 2017:34). 
Direktkompensation betyder att kriteriet finns att åtgärderna ska ske i närhet av miljöskadan 
geografiskt och inom samma tidsperiod som den utförs (Iwarsson Wide, 2022). Däremot 
varierar det hur kompensationen sker. Den kan exempelvis utföras genom att skydda 
områden genom att upprätta naturreservat (Naturvårdsverket, 2021) eller att återställa ett så 
kallat naturvärde i miljöområden där detta försvagats eller helt försvunnit, som i vattendrag 
(SOU 2013:68). 
 
2.3 Mäta klimatavtryck över tid 

Sambandet mellan ekonomiska aktiviteter och dess inverkan på klimatförändringarna är i 
många fall komplext (Bruyninckx, 2018). Likväl är en kvantifiering av ett företags utsläpp av 
växthusgaser en viktig startpunkt för att förstå problemet och utveckla en effektiv 
klimatstrategi (World Economic Forum, 2022b). Hur företag utvecklas över tid är också både 
komplext och dynamiskt. Strukturella förändringar såsom förvärv, avyttringar och 
sammanslagningar påverkar ett företags historiska utsläppsprofil, vilket kan försvåra 
genomförandet av meningsfulla jämförelser över tid (GHG Protocol, 2015). Därmed är det 
viktigt att vara konsekvent när historiska utsläppsdata väljs ut för att en jämförelse över tid 
ska bli så rättvisande som möjligt (Dragomir, 2012).  
 
För att kvantifiera ett företags klimatavtryck gäller det att välja relevanta och pålitliga 
prestationsmått (Dragomir, 2012). Vidare väljs ofta ett basår ut för att ha en referenspunkt att 
jämföra utsläppen med. När det gäller att mäta hur väl ett företag har lyckats reducera sina 
utsläpp av växthusgaser är det främst två aspekter som är av intresse, absoluta utsläpp av 



	
	

 
	
	

 
 

10	
	
	
	

växthusgaser och utsläpp av växthusgaser i förhållande till en viss parameter (GHG Protocol, 
2015). Utsläpp av växthusgaser kan exempelvis mätas i förhållande till antalet sålda 
produkter, omsättning eller producerad vikt. Dessa mått ger en indikation på företagens 
utsläpp på en relativ nivå. Slawinski et al. (2017) menar att en förutsättning för att företag 
effektivt ska reducera sitt klimatavtryck är att fokus riktas mot företagens absoluta utsläpp av 
växthusgaser. Detta eftersom förbättringar när det gäller de relativa måtten inte behöver 
innebära att företagets totala klimatavtryck minskar, med tanke på att de relativa 
förbättringarna exempelvis kan kompenseras av en högre produktion. Att endast inrikta 
verksamheten mot att förbättra de relativa måtten genom ökad effektivitet är således inte en 
hållbar strategi i längden (Ehrenfeld & Hoffman, 2013). Relativa utsläppsmått är därmed 
otillräckliga, men utgör samtidigt ett nödvändigt mått för att utvärdera utveckling över tid, 
skapa underlag för beslut och förbättra möjligheten till jämförelser (GHG Protocol, 2015). 
 
 
3. Data och metod 

Denna studie har en blandad metodansats där både en kvalitativ och en kvantitativ metod 
ingår. Genom att använda en blandning av kvantitativ och kvalitativ metod har fördelarna av 
båda gemensamt berikat studien (Onwuegbuzie et al., 2005). Den huvudsakliga 
undersökningen bestod av en diskursanalys av dokument. Den insamlade datan var 
uteslutande företagens årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Vidare skedde analys 
utifrån Gioia et al. (2013) för att tematiskt analysera och organisera den insamlade datan. Den 
empiriska undersökningen baserades på studieobjekt i form av tolv svenska företag inom fyra 
olika branscher (se tabell 1). 
 
3.1 Urval av företag 

För att besvara de frågeställningar som ställts i studien var det viktigt att strategiskt välja ut 
relevanta företag för att nå ett givande urval av studieobjekt. I denna studie har en 
kombination av urvalsstrategier använts för att mer precist möta studiens olika behov (Patton, 
2015). Urvalet gjordes för att kunna göra jämförelser, identifiera gemensamma mönster och 
följa klimatarbetet över tid. Vidare följer en närmare beskrivning av de ingående 
urvalsstrategierna.  
 
  



	
	

 
	
	

 
 

11	
	
	
	

Tabell 1. Tabell över företag i respektive bransch som valts ut som studieobjekt. 
 

Industri Företag Omsättning år 2020 (tkr) 

Stål- och metall SSAB AB 

Boliden AB 

Sandvik AB 

66 150 000 

56 663 000 

86 883 000 

Fordon Volvo Group AB 

Volvo Cars AB 

Scania AB 

340 195 000 

265 195 000 

125 263 000 

Bygg- och anläggning Skanska AB 

Peab AB 

NCC AB 

164 359 000 

61 033 000 

53 943 000 

Detaljhandel IKEA Group 

ICA Gruppen AB 

H&M Hennes & Mauritz AB  
(H&M Group) 

435 739 000 

126 774 000 

187 031 000 

 
Genom att undersöka ett flertal företag gick det att göra jämförelser för att identifiera 
signifikanta skillnader och likheter bolagen emellan (Patton, 2015). Antalet bolag i studien 
valdes till tolv för att nå en bredd som möjliggör att dokumentera olikheter och undersöka 
variation när det gäller bolagens klimatmål, insatser och klimatavtryck över tid. Samtidigt 
möjliggjorde det relativt begränsade antalet bolag i studien att en mer djupgående 
undersökning av företagens klimatarbete kunde genomföras, vilket var eftersträvansvärt i 
studien. Ansatsen i denna studie var också att de ingående bolagen tillhörde utsläppsintensiva 
branscher vilket gjort att arbetet med att minska sitt klimatavtryck både varit utmanande och 
ytterst relevant för de företag som ingått i studien. Att basera urvalet på intensitet, det vill 
säga att välja ut studieobjekt som inte utgör extremfall men där fenomenet som ska 
undersökas i högsta grad är relevant, kan i många fall vara ett lämpligt tillvägagångssätt för 
att reda ut och illustrera det som undersöks i den kvalitativa studien (Patton, 2015). 
 
Vidare användes i studien också gruppurval som urvalsstrategi. Gruppurval innebär att de 
studieobjekt som väljs ut tillhör en specifik grupp vilket möjliggör för analys och utvärdering 
av gemensamma mönster inom gruppen (Patton, 2015). Mer specifikt har studien använt sig 



	
	

 
	
	

 
 

12	
	
	
	

av kvoturval, det vill säga ett urval där ett förbestämt antal studieobjekt väljs ut för att fylla 
viktiga kategorier i en större gemensam grupp (Patton, 2015). Alla bolag i studien var 
svenska bolag vilket varit eftersträvansvärt eftersom de då omfattas av samma lagstiftning 
vad gäller redovisning av hållbarhetsarbete (se avsnitt 3.2). De bolag som valdes ut i 
respektive bransch är dessutom de tre bolag med högst omsättning i branschen vilket 
säkerställt att alla bolag kan räknas som stora företag, vilket studien avser att studera. Antalet 
branscher valdes till fyra för att nå en viss spridning över olika industrier och därigenom 
kunna göra en mer generaliserbar kartläggning (Nyberg & Wright, 2016). Studien strävade 
därmed efter en avvägning mellan ett heterogent urval (studien omfattar olika företag från 
olika branscher) och homogent urval (företagen omfattas av samma lagstiftning vad gäller 
redovisning och räknas alla som stora bolag).  
 
Urvalet gjordes också med utgångspunkt i att hur företag tar sig an klimatfrågan både är 
komplext och dynamiskt. Studier för att undersöka komplexa dynamiska system blir allt 
viktigare och urvalet i sådana studier behöver göras på ett sätt så att det komplexa dynamiska 
systemet kan följas, studeras och dokumenteras över tid (Patton, 2015). Denna studie 
strävade efter att kartlägga klimatmål, insatser för minskade utsläpp och klimatavtryck under 
perioden 2011–2020, varpå det var viktigt att välja ut företag som har dokumenterat sitt 
klimatarbete sedan 2011.  
 
3.2 Datainsamling 

De huvudsakliga informationskällorna som användes i studien var företagens 
årsredovisningar och hållbarhetsrapporter under tidsperioden 2011–2020. Den information 
som studerades var målsättningar gällande minskad klimatpåverkan (både övergripande och 
specifika), redovisning av vilka åtgärder som vidtagits utifrån klimatmålen och data som 
visar hur företagens klimatavtryck har förändrats över tid. Därmed bestod datainsamlingen av 
både löpande text och numeriska data. Den insamlade datan analyserades utifrån ett teoretiskt 
ramverk för att urskilja mönster och besvara de frågeställningar som ställts i studien. 
 
Inledningsvis är det viktigt att känna till huruvida företagen är skyldiga till att upprätta en 
hållbarhetsredovisning. De företag som uppfyller kraven att under de senaste två 
räkenskapsåren ha ett medelantal på minst 250 anställda, en nettoomsättning på över 250 
miljoner kronor samt ha en balansomslutning som överstiger 175 miljoner kronor skall enligt 
årsredovisningslagen (ÅRL) upprätta en hållbarhetsrapport (Svenskt Näringsliv, u.å.). Sedan 
2017 finns även ett lagligt ramverk som kräver att en hållbarhetsrapport upprättas samt 
reglerar de hållbarhetsupplysningar som ska ingå. Företaget ska själva göra en bedömning av 
vilka upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat 
samt konsekvenser av dessa handlingar. Detta bestäms med utgångspunkt i vad som anses 
vara relevant för företagets intressenter (Svenskt Näringsliv, u.å.). Utöver det kan det skilja 
sig mellan företagen gällande vad de väljer att ta med och presentera i rapporterna, då det 
enligt Helfaya et al. (2019) är ett subjektivt val för de enskilda företagen vilka insatser och 
arbetsområden som väljs ut för redovisning.  
 



	
	

 
	
	

 
 

13	
	
	
	

Det finns anledning att vara kritisk till materialinsamlingen. Det finns nämligen en risk att det 
som företaget förmedlar i sina redovisningar syftar till att förstärka företagets varumärke och 
kan således ge en vinklad bild av företags framsteg vad gäller deras klimatarbete. Däremot är 
den externa redovisningen lagreglerad och ska enligt lag ge en rättvisande bild av företagets 
ställning och utveckling (Årsredovisningslag (ÅRL), 1995). Trots att det finns lagar som 
reglerar hållbarhetsredovisningen ser redovisningen olika ut för olika företag. Skillnaden är 
ännu större för materialet som publicerades innan 2017 eftersom det då inte var lagstadgat att 
upprätta en hållbarhetsrapport (Regeringen, 2016). 
 
En stor begränsning med företags redovisning är att den ofta är inkonsekvent. Det gäller 
främst vid redovisning av utsläppskällor och vilka insatser som har störst påverkan på 
utsläppen (Schaltegger, 1997). Detta var problematiskt när orsakerna till varför utsläpp har 
ökat eller minskat undersöktes. Exempelvis var det omöjligt att veta om en minskning av 
inköpt energi i en verksamhet berodde på minskad produktion på grund av lägre efterfrågan, 
eller mer energieffektiv produktion. Vidare är vanligt att företag reviderar sin redovisade data 
i efterhand. Det kan bero på utveckling av datainsamlingsprocesser, nya 
beräkningsstandarder, omfattning av utsläpp och uppköp (Dragomir, 2012). Ytterligare finns 
det olika sätt att redovisa utsläpp i scope 3 (Sullivan & Gouldson, 2013). Det gjorde det 
därför svårt att jämföra utveckling av dessa utsläpp mellan företag och branscher. Det 
problem som tas upp i detta avsnitt var gemensamt för alla företag inom alla branscher och 
ett omfattande problem som behandlas i litteratur som rör hållbarhetsredovisning 
(Schaltegger, 1997). Studien behövde därmed ta hänsyn till dessa begränsningar och göra 
jämförelser utifrån materialet med försiktighet och transparens. Likväl går det trots datans 
begränsningar att identifiera trender och på det sättet kunna göra meningsfulla jämförelser 
över tid (Sullivan & Gouldson, 2013). 
 
3.3 Kvalitativ metodansats 

Kvalitativ textanalys innefattar att med utgångspunkt i skriftliga dokument undersöka och 
bearbeta innehåll för att därefter kunna kartlägga frågor och syften med hjälp av den gjorda 
analysen (Fejes, 2009). Då denna metod även kunde appliceras på bearbetning av 
hållbarhetsrapporter så var det den huvudsakliga metodansatsen i studien. Det gällde dock att 
undersökningen initialt hade ett färdigformulerat syfte och eventuella frågeställningar som 
utgångspunkt, då arbetet gick ut på att hitta information som matchade frågeställning och 
syfte (Fejes, 2009).  
 
Studien använde diskursanalys som kvalitativ metodansats. Diskursanalys kan både beskrivas 
som en teori och en metod som fokuserar på språk och språkanvändning. För studien innebar 
det en bestämd arbetsgång och tydlig transparens men också kreativ analys av materialet. 
Vidare var metodens arbetsgång inte nödvändigtvis strikt iterativ med undantag för vissa 
moment. Studiens huvudsakliga upplägg innehöll initialt en orientering av det material som 
undersöktes. Därefter organiserades materialet utifrån företag i första hand och tid i andra 
hand.  
 



	
	

 
	
	

 
 

14	
	
	
	

Vidare utfördes en närläsning av det empiriska materialet. Syftet var att fånga detaljer och att 
närma sig materialet på ett djupare plan. Därefter utfördes tematisering som innefattade 
kategorisering och etikettering där syftet var att identifiera likheter och skillnader (Svensson, 
2019). För denna del användes en metod föreslagen av Gioia et al. (2013). 
 
Metoden enligt Gioia et al. bygger på att strukturera, syntetisera och abstrahera datan i 
studien stegvis. Målet med metoden är att slutligen nå en struktur med tre olika 
abstraktionsnivåer. Första steget i processen handlade om att gå igenom materialet och 
tilldela begrepp och utsagor i rapporterna etiketter, vilka enligt Gioia et al. benämns som 
koncept av första ordningen. Det som var viktigt under den första kategoriseringen var att 
hålla sig nära det språk som används i rapporterna. Genomgången inriktades mot att 
identifiera klimatmål och insatser som företagen gjort för att minska sitt klimatavtryck. Här 
uppstod initialt ett stort antal etiketter som var relevanta utifrån rapporternas innehåll, men 
som också skapade en stor spridning bland den insamlade datan.   
 
Efter att ha identifierat koncept av första ordningen gjordes en analys av vilka koncept som 
kunde relateras till varandra. Dessa grupper av koncept av första ordningen tilldelades 
därefter en lämplig etikett. På det sättet nåddes en ytterligare abstraktionsnivå, vilken Gioia et 
al. benämner som teman av andra ordningen. De teman som identifierades tog delvis stöd i 
den teori som rörde företags klimatmål och strategier för minskat klimatavtryck, men 
utgångspunkten var främst att välja teman som passade empirin. Gradvis byggdes en struktur 
av koncept och teman upp som kunde användas som kodningsmall för vidare genomgång av 
rapporterna. Därefter följde en iterativ process där kategoriseringen och valen av teman hela 
tiden utvecklades och förfinades i takt med att allt fler rapporter och företag studerades. Det 
tredje steget och sista steget i processen var att gruppera teman av andra ordningen för att nå 
en tredje abstraktionsnivå, det som Gioia et al. benämner som aggregerade dimensioner.  
 
3.4 Kvantitativ analys  

För att behandla frågeställningen om klimatavtryck över tid användes kvantitativ metod som 
komplement till tidigare kvalitativa ansats. Studien använde alltså triangulering av metoder. 
Jämfört med kvalitativ metod fokuserar kvantitativ metod på insamling av siffror och hård 
data. Sifferdata med avseende på en eller fler variabler hämtas från det empiriska materialet 
och analyseras (Eliasson, 2018). För att mäta företags klimatavtryck användes 
standardiserade variabler för att följa utvecklingen över tid (Gouldson & Sullivan, 2014). 
Studien använde redovisade värden för totala utsläpp av växthusgaser och utsläppsintensitet 
av växthusgaser under tioårsperioden 2011–2020. Som tidigare nämnts var denna data 
företagens egen redovisade data. Därför är det värt att poängtera att data som samlats in inte 
har manipulerats på något sätt för att kompensera för felkällor som tas upp i tidigare avsnitt. 
Syftet med datainsamlingen var endast att se överskådliga trender av företagens utsläpp. 
Därför användes normaliserade värden med 2015 som basår för att redovisa datan. Storleken 
på de absoluta respektive relativa utsläppen av koldioxid var inte intressant i jämförelsen 
mellan företagen och behövdes inte heller för att se överskådliga trender under 
tioårsperioden. 



	
	

 
	
	

 
 

15	
	
	
	

 
 
4. Resultat 

Efter denna genomgång av relevant teori och beskrivning av studiens metodansats följer nu 
en presentation av resultatet. Resultatet är uppdelat efter studiens tre fokusområden: 
företagens klimatmål, insatser för minskat klimatavtryck och klimatavtryck över tid. Figur 2 
och figur 3 visar den strukturering av data som gjorts när det gäller vilka olika typer av 
klimatmål företag satt respektive insatser som företagen gjort för att minska sitt 
klimatavtryck. Strukturering för dessa områden har gjorts enligt metod föreslagen av Gioia et 
al. (2013). Det sista avsnittet berör företagens klimatavtryck över tid och här presenteras 
diagram för totalt utsläpp av växthusgaser respektive utsläppsintensitet. 
 
4.1 Klimatmål 

Figur 2 visar den kategorisering som gjorts av klimatmålen i studien och tabell 2 visar en 
sammanställning av övergripande klimatmål. Vidare följer en närmare genomgång av de 
aggregerade dimensioner som kategoriseringen resulterade i, det vill säga utformning och 
inriktning. 
 

Figur 2: Kategorisering av företagens klimatmål. 
 
 



	
	

 
	
	

 
 

16	
	
	
	

Tabell 2: De övergripande klimatmålen för företagen i studien under perioden 2011–2020. 
Delmål redovisas ej i tabellen. 

Företag Tidsperiod Övergripande klimatmål 

SSAB 2011–2012 Sänka koldioxidutsläpp till 2012 med 2 % per ton (basår 2008). 

  2013 Minska utsläpp till 2018 (basårsvis) med 100 000 ton. 

  2015–2016 Minska utsläpp till 2019 (basår 2014) med 200 000 ton. 

  2017–2020 Minska utsläpp till 2020 (basår 2014) med 300 000 ton och 10 miljoner ton i 
koldioxidbesparingar för kunderna till 2025 (årsbasis). 
Fossilfri verksamhet 2045. 

Boliden 2011–2013 Utsläpp av koldioxid ska inte öka med mer än 3 % (med planerad 
produktionsökning inräknad). 

  2013–2018 Koldioxidintensiteten per ton metall ska begränsas till 0.77. 

  2018 Koldioxidintensiteten ska minska med 3 % per år. 

  2019–2020 Koldioxidintensiteten ska minska med 40 % till år 2030 jämfört med basåret 
2012. 

Sandvik 2011–2012 Minska koldioxidutsläppen från intern användning av fossila bränslen och 
elektricitet i förhållande till försäljningsvolymen med 10 % före slutet av 2012 
(basår 2008). 

 2013–2015  Minska koldioxidutsläpp och/eller minska energianvändning på 6 utvalda 
nyckelanläggningar. 

 2016–2020 Minska koldioxidutsläpp i förhållande till arbetade timmar med 20 % (basår 
2014), vilket innebär en årlig minskning med 4%. 

Scania 2012–2014 Minska koldioxidutsläppen per transporterat ton med 50 % från år 2000 till 
2020. Skapa låga utsläpp av koldioxid genom lägsta möjliga bränsleförbrukning. 

 2015–2016 Minska koldioxidutsläppen med 25 % från år 2012 till 2020. 

 2017–2020 Minska koldioxidutsläppen med 50 % från egen verksamhet, samt 20 % från 
egna produkter i drift, till år 2025 med (basår 2015). 

 2018–2020 Minska koldioxidutsläppen från landtransporter med 50 % till år 2025, med 2016 
som basår. 

Volvo 
Group 

2011–2014 Minska koldioxidutsläpp från produktionsanläggningar med 0,2 miljoner ton (12 
%) (basår 2008). 

 2009–2014 Reducera produkternas livscykelutsläpp av koldioxid med 30 miljoner ton (basår 
2009). 

 2015–2020 Reducera produkternas livscykelutsläpp av koldioxid med 40 miljoner ton (basår 
2013). Nå nettonollutsläpp över hela värdekedjan senast 2050. 

 
 
 
 



	
	

 
	
	

 
 

17	
	
	
	

 

Företag Tidsperiod Övergripande klimatmål 

Volvo 
Cars 

2011–2014 Kontinuerligt reducera den totala energiförbrukningen och sträva efter att bli 
klimatneutrala. 

 2015–2017 Klimatneutral egen tillverkning (i termer av CO2) år 2025. 1 miljon 
elektrifierade bilar sålda år 2025. Samarbeta med nyckelorganisationer på en 
global och nationell nivå för att verka för hållbar utveckling. 

 2018 50 % av försäljningen ska vara elbilar och 25 % av plasten i bilarna ska komma 
från återvunnet material år 2025. 

 2019–2020 Vara ett klimatneutralt och cirkulärt företag år 2040. 

Peab 2011–2015 Sträva efter att sänka koldioxidutsläppen.  

 2016 Minska koldioxidutsläppen genom att reducera den totala energianvändningen, 
samt använda förnybara energikällor i så lång utsträckning som möjligt. 

 2017–2020 Vara klimatneutrala år 2045. 

Skanska 2011–2016 Minska koldioxidutsläppen från verksamhet och byggmaterial i projekt. 

 2017 Kraftigt reducera utsläpp till 2030. Den svenska verksamheten ska vara 
klimatneutral år 2050. 

 2018 Kraftigt reducera utsläpp till år 2030. 

 2019–2020 Nå nettonollutsläpp av koldioxid för koncernen år 2045. 

NCC 2012 Klimatpåverkan ska kontinuerligt minska och energin ska komma från 
förnyelsebara källor. 

 2013–2015 Maximalt släppa ut 4,0 ton koldioxidekvivalenter per MSEK år 2015 och minska 
utsläpp med minst 20 kton till år 2015 (basår 2013). 

 2015–2020 Minska utsläppen med 50 % till 2,9 ton koldioxidekvivalenter per MSEK. 

 2020 Minska utsläppen i scope 3, inom utpekade betydande kategorier, med 50 % till 
2030. 

ICA 2011–2012 Minska koncernens direkta utsläpp av växthusgaser med 20 % till 2012 (basår 
2006). 

 2011–2014 Minska koncernens direkta utsläpp av växthusgaser med 30 % till 2020 (basår 
2006). 

 2012–2014 Minska koncernens direkta utsläpp av växthusgaser med 20 % till 2015 (basår 
2006). 

 2015–2020 År 2020 ska koncernens verksamhet vara helt klimatneutral, vilket innebär att 
koncernens klimatpåverkan ska reduceras så mycket som det går och minst med 
70 % till 2020 jämfört med 2006. 

 
 
 



	
	

 
	
	

 
 

18	
	
	
	

Företag Tidsperiod Övergripande klimatmål 

H&M 2011–2014 Minska utsläpp med 5 % relativt försäljning varje år till 2015. 

 2015 Fortsätta hålla utsläpp så minimala som möjligt genom förnyelsebar energi och 
ökad energieffektivitet i butiker. 

 2016–2020 Klimatpositiv värdekedja år 2040. Fossilfri tung kommersiell transport till 2050 
eller tidigare. 

 2019–2020 Reducera absoluta transportrelaterade utsläpp med 30 % till 2025 (basår 2018). 

IKEA 2011–2014 Minska koldioxidutsläpp totalt med 30% till år 2020, från egen verksamhet med 
50 % till år 2015 (basår 2010) och från leverantörer med 20% till år 2015 (basår 
2012). 

 2013–2015 Minska transportrelaterade koldioxidutsläpp med 20 % till år 2016 (basår 2011). 

 2014–2019 Minska koldioxidutsläpp från egna transporter med 30 % till år 2020 (basår 
2012). 

 2018 Uppnå nettonollutsläpp av koldioxid för hemleveranser år 2025. 
 
Minska utsläpp i absoluta termer med minst 15 % till år 2030 (basår 2016). 

 2019–2020 Minska utsläpp med 50 % varje decennium, med start att halvera utsläppen 
senast år 2030. 
 
Minska utsläpp i absoluta termer inom detaljhandeln och övrig egen verksamhet 
med 80 % år 2030 (basår 2016). 
 
Minska utsläpp från produktion med 80 % till år 2030 (basår 2016). 

 
4.1.1 Utformning av klimatmål 

När det gäller hur företagen valt att utforma sina klimatmål identifierades flera olika faktorer 
att ta hänsyn till. En av dessa faktorer var tidsaspekten. Det finns en stor variation i hur 
kortsiktiga respektive långsiktiga de mål som företagen satt upp är. Dessutom finns ett 
relativt stort antal mål som satts utan någon tidshorisont, detta är speciellt vanligt i början av 
tioårsperioden. Exempelvis har både Peab och Skanska under perioden 2011–2015 respektive 
2011–2016 satt mål utan att inkludera något år då målet ska vara uppfyllt (se tabell 2). Ett 
tydligt mönster är också att företagen generellt satt mer kortsiktiga mål i början av 2010-talet, 
vanligt är att under den perioden sätta mål med en tidshorisont på 2–4 år. I slutet av 
tioårsperioden har företagen i stället tenderat att sätta mer långsiktiga mål som kan sträcka sig 
så långt som till år 2050. Som exempel satte SSAB år 2017 ett mål om att ha en fossilfri 
verksamhet år 2045 och Volvo Cars satte år 2019 ett mål om att vara ett helt klimatneutralt 
och cirkulärt företag år 2040. 
 
De flesta mål som identifierats i studien är kvantifierbara mål, det vill säga målen har satts 
med ett siffervärde som går att mäta och utvärdera. Det finns dock ett antal mål i studien som 
är icke-kvantitativa. Precis som när det gäller målens tidshorisont finns det även här ett 
mönster i att icke-kvantitativa mål endast förekommer i början av tioårsperioden. De tre 



	
	

 
	
	

 
 

19	
	
	
	

företagen i bygg- och anläggningsindustrin (Peab, Skanska och NCC) har alla satt mer 
kvalitativa mål inledningsvis under den studerade perioden och även Volvo Cars satte sitt 
första kvantifierbara mål år 2015.  
 
De mål som företagen i studien satt uppvisar också skillnader när det gäller huruvida de riktar 
sig mot direkta eller indirekta utsläpp. ICA har exempelvis fram till 2014 inriktat sina mål 
endast mot företagets direkta utsläpp av växthusgaser. De flesta företag sätter mål mot scope 
1 och 2, även om det i vissa fall inte framgår explicit. NCC är det enda företag som riktat ett 
specifikt mål mot minskning av utsläpp i scope 3. Vissa företag använder också begrepp som 
”livscykelutsläpp” och ”utsläpp i värdekedjan” för att indikera att målet sträcker sig längre än 
företagets egen produktion och verksamhet. Volvo Group har exempelvis satt mål om att 
reducera sina produkters livscykelutsläpp och senare i perioden också satt mål om att nå 
nettonollutsläpp över hela värdekedjan. 
 
Vidare har vissa av företagens mål använt sig av externa standarder eller organisationer när 
målen utformats. Tabell 3 visar en sammanställning av vilka företag som fått sina mål 
godkända Science Based Target initiative (SBTi). Sammanställningen visar att år 2020 hade 
hälften av alla företag i studien anslutit sig till SBTi. Ett tydligt mönster är att anslutningen 
gjorts i slutet av den studerade tioårsperioden.  
 
Tabell 3: Sammanställning av vilket år som företagen i studien anslutit sig till SBTi ifall de 
gjort detta senast år 2020. 

Företag Anlsutning till SBTi 

SSAB 2020 

Boliden – 

Sandvik – 

Scania 2020 

Volvo 
Group 

– 

Volvo 
Cars 

2020 

Peab – 

Skanska – 

NCC – 

ICA 2018 

H&M 2019 

IKEA 2019 



	
	

 
	
	

 
 

20	
	
	
	

 

4.1.2 Mål med olika inriktningar 

I studien identifierades vidare tre olika typer av inriktningar för målen: inriktning mot 
växthusgaser, energi eller avfall. När det gäller mål för växthusgaser så har både mål för 
totalt utsläpp av växthusgaser och mål för utsläppsintensitet identifierats. Generellt är det 
huvudsakliga fokuset att sänka eller reducera koldioxidutsläppen helt, varav skillnader kunde 
märkas i vad för typ av slutmål som sattes upp. Till exempel har Skanska satt upp ett mål om 
att uppnå nettonollutsläpp år 2045, medan Scania i jämförelse valt en målsättning om att 
halvera sina koldioxidutsläpp till år 2025. Ytterligare satte H&M mål om att ha en 
klimatneutral värdekedja år 2025 och att vara klimatpositiva år 2040. Mål om 
klimatneutralitet har främst satts under de sista åren i tioårsperioden. Generellt har företagen 
satt mer ambitiösa mål i slutet av perioden beträffande med hur många procent man avser att 
sänka sina utsläpp med. Utvecklingen är exempelvis tydlig i Bolidens fall som inledningsvis 
sätter ett mål om att inte öka sina utsläpp med mer än 3 % för att i slutet av perioden sätta ett 
mål om att minska koldioxidintensiteten med 40 %.  
 
De energimål som identifierades i studien varierar också i hög utsträckning. Företagen sätter 
bland annat upp både relativa och absoluta energimål. En typ av mål som identifierades 
handlar om att energin eller en viss andel av energin ska vara förnybar. Vidare redovisar 
H&M och Skanska att de vill öka sin energieffektivitet för att årligen minska 
energiförbrukningen. Det vanligaste energimålet är dock kopplat till att sänka 
energiförbrukningen, vilket nästan hälften av alla företagen satte upp. Till exempel har SSAB 
haft kvantitativa mål för att minska sin totala mängd inköpt energi sedan år 2013.  
 
Målen för avfall och återvinning varierar mest av alla inriktningar som återfinns i 
rapporterna. Ett stort fokus hos företagen är att öka graden av återvinning och minska avfall 
till deponi i hela värdekedjan. Två andra fokus är mål för användning av återvunnet material i 
produkter och hållbar design. IKEA är ett exempel på ett företag som inriktar vissa av sina 
mål mot hållbar design och att öka andelen återvunnet material i sina produkter. Företag i 
bygg- och anläggningsindustrin formulerar i stället främst mål som inriktar sig mot att 
minska avfall till deponi. 
 
4.2 Insatser för minskat klimatavtryck 

Figur 3 visar den kategorisering som gjorts av företagens insatser för minskat klimatavtryck. 
Vidare följer en närmare genomgång av de aggregerade dimensioner som kategoriseringen 
resulterade i, det vill säga utveckling av operativ verksamhet, åtgärder i och utanför 
värdekedjan och indirekta åtgärder. 
 



	
	

 
	
	

 
 

21	
	
	
	

 

 
Figur 3: Kategorisering av företagens insatser för minskat klimatavtryck. 

4.2.1 Utveckling av operativ verksamhet 

Utveckling av operativ verksamhet innefattar i denna studie produktutveckling, 
processförbättring och övrig verksamhetsförbättring. När det gäller produktutveckling finns 
det vissa skillnader mellan de olika branscherna. Inom stål- och metallindustrin används ett 
nära samarbete med kunder då dessa ofta är andra företag och produkterna specifikt utvecklas 
för dem. Inom detaljhandeln är kunderna i stället slutanvändarna av produkterna och den 
empiriska undersökningen visar att företagen inom denna industri fokuserar mycket på att 
utveckla hållbar design och paketering. Ett exempel på ett företag som arbetar mycket med 



	
	

 
	
	

 
 

22	
	
	
	

hållbar design är H&M som strävar efter att producera varor som kan användas länge av 
slutkunden, eller som har ett högt andrahandsvärde. Ett annat exempel på H&M:s insatser 
inom produktutveckling är att de producerar kläder med särskilda tvättråd för att minska 
kundens energiförbrukning. Resultaten för fordonsindustrin och bygg- och 
anläggningsindustrin visar på ett arbete med att utveckla produkter med ett minskat 
livscykelutsläpp. Volvo Group inriktar exempelvis många av sina åtgärder mot att utveckla 
fordon med en minskad bränsleförbrukning och att erbjuda en ökad mängd fordon som drivs 
av förnybara drivmedel. Ett exempel på en insats NCC använder sig av är att bygga 
fastigheter med en minskad energianvändning för att minska de totala utsläppen under den 
totala livslängden.  
 
När det gäller insatser som identifierats inom kategorin processutveckling varierar också 
dessa beroende på industri. I samtliga industrier sker insatser för att minska 
energiförbrukningen i den egna verksamheten. I stål- och metallindustrin samt detaljhandeln 
visar resultaten på att det främsta arbetet sker med fokus på den egna verksamheten, medan 
fordonsindustrin och bygg- och anläggningsindustrin även uppvisar insatser för att förbättra 
processer i värdekedjan. SSAB i stål- och metallindustrin arbetar till exempel med att minska 
material till deponi. Detaljhandelsföretaget ICA arbetar också exempelvis med att minska sin 
energiförbrukning genom en ökad noggrannhet när det gäller att försluta kylar och frysar. 
Även företag i bygg- och anläggningsbranschen arbetar med åtgärder för att öka 
effektiviteten i verksamheten, till exempel arbetar NCC med att öka mängden återvunnet 
material och minimera mängden avfall. Resultaten för industrin visar även på ett arbete med 
att förbättra processerna för att minska utsläppen för produktens totala livslängd. Andra 
exempel på insatser som ökar effektiviteten i hela värdekedjan är arbetet med att optimera 
ventilation och uppvärmning av produktionsanläggningar, vilket till exempel Volvo Cars 
arbetar med. Insatser som visar sig i samtliga industrier är investering i teknologi för att 
minska utsläpp i produktionen och också ett arbete med att renovera och förnya teknologisk 
utrustning.  
 
När det gäller den övriga verksamhetsförbättringar ingår bland annat certifieringar av 
anläggningar och inköpsprocesser. Volvo Group samt Sandvik certifierar bland annat sina 
produktionsanläggningar enligt ISO14001. Att utbilda personal inom hållbarhet är ett annat 
exempel inom detta tema. H&M utför till exempel olika utbildningar för handlare inom 
verksamheten.  

4.2.2 Arbete i och utanför värdekedja 

Företagen i de olika industrierna utvecklar inte bara den operativa verksamheten utan vidtar 
även andra åtgärder. En av dessa åtgärder är arbete i och utanför värdekedjan. Insatser för 
transport och logistik ingår exempelvis i denna kategori, vilket bland annat innefattar 
reducering av affärsresor. ICA är ett av företagen som gör detta genom att öka möjligheterna 
för videomöten och videokonferenser. Företagen fokuserar även på planering för en ökad 
fyllnadsgrad och effektivitet i transportrutter. En övergång från fossila till alternativa 
bränslen för företagens transporter är likaså en åtgärd som identifierats hos alla företag.  



	
	

 
	
	

 
 

23	
	
	
	

 
När det gäller kategorin energikällor så innefattar den framför allt att välja förnybara 
energikällor. Boliden rapporterar exempelvis att de under den studerade perioden tecknat ett 
långsiktigt kontrakt med ett vindkraftsföretag för att säkra tillgången till fossilfri energi. En 
del företag riktar också insatser mot att använda industriell spillvärme som energikälla. Som 
ett exempel vidtar SSAB åtgärder inom detta område.  
 
Vidare är arbete nedströms respektive uppströms i värdekedjan andra typer av insatser som 
företagen utför. Detta innefattar att till exempel skapa medvetenhet längs med hela 
värdekedjan. Uppströms i värdekedjan gäller detta leverantörer och nedströms kunder. 
Exempel på insatser som sker uppströms i värdekedjan är att företagen aktivt arbetar med val 
av hållbara leverantörer och val av hållbara material. Detta är något som förekommer i alla 
industrier. Ett exempel på en insats nedströms i värdekedjan är hur mycket företagen i de 
olika industrierna arbetar med att skapa medvetenhet hos kunder. Detta skiljer sig mellan 
industrierna. ICA arbetar exempelvis med många projekt för att öka medvetenheten hos 
kunder genom marknadsföring och appar som visar på hur miljövänliga olika produkter i 
sortimentet är. Detta för att kunderna i sin tur ska göra mer hållbara val. Sandvik samarbetar i 
stället med kunder för att exempelvis förbättra olika produkter ur ett miljöperspektiv. En 
insats som också kategoriseras som nedströms i värdekedjan är arbete med reparation och 
tillhandahållande av reservdelar och service, vilket Volvo Cars exempelvis nämner som en 
insats.  
 
Samarbete är en annan kategori under arbete i och utanför värdekedjan. Företagen i de olika 
industrierna är involverade i olika samarbeten med aktörer både inom och utanför 
värdekedjan. Peab samarbetar exempelvis med både akademi och statlig myndighet för att 
förbättra deras hållbarhetsarbete. H&M arbetar däremot inte med statliga myndigheter i 
samma utsträckning utan samarbetar i stället bland annat med miljöorganisationer. 
Samarbeten kan exempelvis gå ut på att gemensamt arbeta med innovation och teknisk 
utveckling för att minska klimatavtrycket från både produkter och processer. 

4.2.3 Indirekta åtgärder 

Den sista aggregerade formen som erhålls av denna kategorisering är indirekta åtgärder. I 
denna ingår exempelvis åtgärder för olika typer av kartläggning. Livscykelanalys är en 
kartläggning som förekommer inom alla industrier i studien. Denna typ av insats klassas som 
indirekt då den skapar underlag för beslut och vidare åtgärder med syftet att minska 
företagets klimatavtryck. Att kartlägga leverantörers prestation och ställning inom hållbarhet 
är också en form av indirekt åtgärd. Detta kan ske utifrån etablerade index eller index 
framtagna av det enskilda företaget. Styrning är också en kategori inom indirekta åtgärder. I 
denna ingår till exempel utförandet av väsentlighetsanalys, vilket bland annat Skanska gör 
och innebär en identifiering av de viktigaste hållbarhetsfrågorna för verksamheten.  
 
Ett annat resultat som erhålls i studien är en skillnad i hur kompensation används som åtgärd 
inom de olika industrierna. Bygg- och anläggningsindustrin samt fordonsindustrin redovisar 



	
	

 
	
	

 
 

24	
	
	
	

inte några kompensationsåtgärder i sina års- och hållbarhetsrapporter. Inom stål- och 
metallindustrin används handel med utsläppsrätter för att kompensera för sina utsläpp. 
Sandvik tilldelades exempelvis utsläppsrätter och överskred dessa de första åren som 
undersöktes, vilket ledde till att de köpte in fler utsläppsrätter för att täcka överskottet. I 
detaljhandeln är i stället ekologisk kompensation vanligt förekommande. Investeringar i 
naturliga kolsänkor för att naturen ska kunna ta upp mer koldioxid ur luften är en 
kompensationsåtgärd som H&M utförde för deras utsläpp. Att skydda skog i olika delar av 
världen är en annan typ av kompensationsåtgärd som bland annat ICA redovisar att de 
använder sig av. Företaget nämner också explicit att de klimatkompenserar för de utsläpp 
som sker vid medarbetarnas affärsresor via flyg.  
 
4.3 Klimatavtryck över tid 

I detta avsnitt presenteras resultaten för företagens totala utsläpp av koldioxid och 
koldioxidintensitet i två olika figurer. Det är tydligt att de flesta av de undersökta företagen 
minskat sitt totala utsläpp av koldioxid under tioårsperioden 2011–2020 (se figur 4). Trenden 
för totala utsläpp korrelerar i stor utsträckning med de relativa värdena för utsläppsintensitet 
(se figur 5). Den bransch som minskat sina utsläpp mest är detaljhandeln där H&M lyckats 
bäst. Även bygg- och anläggningsbranschen och stål- och metallindustrin visar en negativ 
trend. Noterbart är att stål- och metallindustrin med SSAB som största utsläppare har störst 
utsläpp i absoluta termer vilket gör att de också minskar utsläppen mer jämfört med de andra 
företagen i absoluta termer. För fordonsindustrin uppvisar utvecklingen stor variation mellan 
företagen vilket gör att det inte går att utläsa en gemensam trend.  

 
Figur 4: Totala utsläpp för Scope 1 och 2 i kton CO2e, förutom ICA Gruppen AB som 
inkluderar scope 3 samtliga år. Volvo Cars AB 2011–2014 är ej med på grund av ändrad 
beräkningsmetod som inte justeras i senare rapporter. Diagrammet visar normaliserade 
värden med 2015 års värden som basvärde. 



	
	

 
	
	

 
 

25	
	
	
	

 

 
Figur 5: Utsläppsintensitet av koldioxid för Scope 1 och 2. SSAB AB, Boliden AB och Volvo 
Cars AB redovisar CO2e per producerad enhet medan resten av företagen redovisar 
CO2e/omsättning. ICA saknar data för relativa utsläpp och redovisas därmed ej. Diagrammet 
visar normaliserade värden med 2015 års värden som basvärde. 
 
Samtliga företag redovisar totala utsläpp för scope 1 och 2 för alla år mellan 2011 och 2020. 
Däremot redovisar inte alla företag utsläppsintensitet. ICA saknar helt denna typ av data och 
Sandvik och Volvo Cars redovisar endast under delar av perioden. Vilka som redovisar 
utsläppen i scope 3 skiljer sig mellan företag och år. Det enda företaget som inkluderar scope 
3 under hela tidsperioden är ICA. Trenden är att de flesta företag har börjat redovisa scope 3 
de senaste ett, två eller tre åren. Däremot finns det skillnader i vilka utsläpp som inkluderas 
under scope 3 eftersom det inte finns några tydliga regler för vad som ska inkluderas.  
 
För stål- och metallindustrin är trenden svagt nedåtgående där Sandvik lyckats bäst med att 
minska sina totala utsläpp genom att nästan ha halverat sina utsläpp. Även SSAB minskar 
utsläppen. Det är värt att nämna att SSAB har störst totala utsläpp av samtliga undersökta 
företag och har också därför i absoluta termer störst minskning av koldioxidutsläpp. Däremot 
visar Boliden ingen nedåtgående trend utan har nästan samma utsläpp 2011 som 2020 med en 
viss variation under den studerade perioden. Datan för utsläppsintensitet har liknande 
utveckling som för de totala utsläppen för alla tre företag. Det tyder på att de minskade 
utsläppen för SSAB och Sandvik inte uteslutande beror på till exempel minskad producerad 
kvantitet utan snarare på mindre utsläpp i processer där utsläppen uppkommer. 
 
I bygg- och anläggningsbranschen finns även där en svagt nedåtgående trend för de totala 
utsläppen. Skanska och Peab redovisar båda märkbart minskade totala utsläpp, förutom sista 



	
	

 
	
	

 
 

26	
	
	
	

året då Peab dramatiskt ökar utsläppen. För Peab korrelerar utvecklingen av de relativa 
utsläppen väl med de absoluta utsläppen. Skanskas utsläppsintensitet följer också de totala 
utsläppen mellan åren 2015–2020. Likt Boliden i stål- och metallindustrin har NCC inte 
lyckats minska de totala utsläppen märkbart sett över hela perioden, utan de är i stort sett 
samma i början och i slutet med en ökning till 2015 och sedan en sänkning till 2020. 
Företagets relativa utsläpp har minskat sedan 2015 och trenden följer då samma som för de 
totala utsläppen.  
 
De tre företagen i detaljhandeln har minskat sina utsläpp märkbart under perioden. H&M 
minskar sina utsläpp mest av alla företag som undersökts. Trots en mindre ökning de tre 
första åren lyckas de minska utsläppen drastiskt mellan 2014 och 2017. Utvecklingen av de 
totala utsläppen under denna tid korrelerar med utvecklingen av utsläppsintensiteten som 
också minskar drastiskt. För IKEA och ICA redovisas också en tydlig minskning av de totala 
utsläppen. För IKEA följer utsläppsintensiteten samma trend.   
 
För fordonsindustrin finns ingen gemensam trend. Det finns stora variationer i de redovisade 
utsläppen under tidsperioden. Volvo Group redovisar en tydligt nedåtgående trend för både 
relativa och absoluta utsläpp medan Volvo Cars ökar de totala utsläppen under perioden 
2015–2020. Utvecklingen för Scania varierar starkt. Fram till 2015 sker en minskning av de 
totala utsläppen för att sedan öka under fyra år och därefter göra ett dyk det sista året. De 
relativa utsläppen följer i stort samma trend.  
 
 
5. Diskussion 

Sammanfattningsvis visar den empiriska undersökningen att det finns ett mönster över tid när 
det gäller vilka typer av klimatmål företagen sätter. Dessutom har studien identifierat en stor 
variation av olika typer av åtgärder som företag vidtar för att minska sitt klimatavtryck. 
Slutligen visar studien att många företag uppvisar en nedåtgående trend när det gäller 
klimatavtrycket över tid. Vidare följer en diskussion av resultatet inom studiens tre 
fokusområden i relation till tidigare forskning. Dessutom förs sedan en diskussion kring 
orsaker till varför många bolag inte lyckas reducera sitt klimatavtryck nämnvärt samt 
företagens roll i omställningen mot ett mer klimatneutralt samhälle. Till sist diskuteras 
implikationer för praktiker och förslag på vidare intressanta studier. 
 
När det gäller företagens klimatmål visar den empiriska undersökningen att det finns en 
skillnad i vad för typ av mål som sätts i början av den studerade perioden jämfört med i 
slutet. Dels sätter företagen i större utsträckning kvantifierbara mål med längre tidshorisont i 
slutet av perioden. Målen i slutet av perioden är också generellt sett mer ambitiösa när det 
gäller med vilken procentsats företaget sätter som målsättning för sin utsläppsreduktion. 
Enligt Dahlmann et al. (2017) och Ioannou et al. (2016) indikerar sådana mål att företagen 
nått en insikt i att det krävs stora och omfattande förändringar av verksamheten för att nå 
betydande minskningar av företagets klimatavtryck och på sikt bli klimatneutrala. Det är 



	
	

 
	
	

 
 

27	
	
	
	

också möjligt att Parisavtalet som slöts efter FN:s klimatkonferens år 2015 resulterade i att 
fler bolag efter detta satte mål om att senast år 2050 ha en klimatneutral verksamhet. 
 
Studien går också att koppla till tidigare forskning i avseende på insatser och åtgärder för 
minskat klimatavtryck. Studien visar att stål- och metallindustrin använder sig av 
kompensationsåtgärder genom främst handel med utsläppsrätter, vilket är en känd 
kompensationsstrategi (Kolk & Pinkse, 2005; Lee, 2012; Weinhofer & Hoffman, 2010). 
Andra strategier som att överföra utsläppsrätter internt till andra delar av företaget eller till en 
annan verksamhet i värdekedjan (Kolk & Pinkse, 2005), nämns inte i hållbarhetsrapporter för 
något av företagen. Däremot använder sig detaljhandeln av ekologisk kompensation i en hög 
utsträckning. Investering i naturliga kolsänkor är ett exempel på en sådan 
kompensationsåtgärd, vilket Weinhofer och Hoffman (2010) nämner är en insats företag 
använder i syfte att kompensera för sina utsläpp. Fordonsindustrin och bygg- och 
anläggningsindustrin nämner däremot inte några kompensationsåtgärder i sina 
hållbarhetsrapporter. Om detta beror på att de överhuvudtaget inte gör det eller om man väljer 
att inte inkludera och redovisa detta i rapporterna omfattas inte av denna studie.  
 
Att företagen vidtar åtgärder för processer och produkter i syfte att minska sina utsläpp av 
koldioxid är ett ytterligare ett känt tillvägagångssätt (Kolk & Pinkse, 2005; Lee, 2012; 
Weinhofer & Hoffman, 2010). De tolv företag som studerats har alla insatser för produkter 
och processer med syftet att reducera energiförbrukningen samt öka energieffektiviteten. I 
enlighet med de innovativa åtgärder Kolk och Pinkse (2005) nämner, visar studien att 
processutvecklingen i allmänhet sker inom verksamheten för att förbättra användningen av 
energi. Detta sker i hög grad inom både inom stål- och metallindustrin samt detaljhandeln. I 
kvarstående industrierna vidtas i stället fler åtgärder inom produktutveckling, vilket utförs i 
hela värdekedjan och inte bara inom den egna verksamheten. Denna skillnad mellan process- 
och produktutveckling belyser även Kolk och Pinkse (2005). Inom industrin för bygg- och 
anläggning samt fordon är det vanligt att insatser för energi utförs nedströms i värdekedjan. 
Dessutom arbetar detaljhandeln delvis med produktutveckling nedströms för att minska de 
totala utsläppen genom en minskad energiförbrukning. 
 
Vidare utför de olika verksamheterna i industrierna insatser uppströms i värdekedjan. Dessa 
är både för att kartlägga och inspektera leverantörer men även för att skapa en ökad 
medvetenhet kring hållbarhet hos dem. Liknande strategier för detta finns hos alla företagen. 
Detaljhandeln respektive fordonsindustrin arbetar även i högre grad nedströms för att påverka 
sina kunder. I de andra industrierna sker det i stället mer i form av samarbete. Att arbeta för 
en ökad medvetenhet nämner Lee (2012) som en insats som syftar till att öka medvetenheten 
inom den egna verksamheten. Företagen som studerats arbetar emellertid med detta men 
lyfter i högre grad att de utför insatser inom värdekedjan och inte enbart intern inom 
organisationen.  
 
Förbättringen av utsläppsintensiteten visar att de insatser som syftar till att effektivisera 
verksamheterna och är direkt kopplade till att minska aktiviteter som släpper ut koldioxid 
resulterar i önskat utfall. Det är inte möjligt att direkt dra slutsatsen att en viss typ av mål 



	
	

 
	
	

 
 

28	
	
	
	

eller insats bidrar till en mätbar minskning. Däremot är det tydligt att insatserna i sin helhet 
resulterar i minskade utsläpp. Egentligen är det otillräckligt att mäta endast de relativa måtten 
eftersom det inte ger någon indikation på att de totala utsläppen från verksamheten minskar 
(Slawinski et al., 2017). För de totala utsläppen finns flera faktorer som kan bidra till trenden. 
Exempelvis kan de totala utsläppen påverkas av en ökad efterfrågan som resulterar i en ökad 
produktion, vilket i sin tur bidrar till ökade utsläpp. Det finns dock en begränsning i denna 
korrelation mellan prestationsmåtten kopplat till omfattningen av de utsläpp som redovisas. 
När företagen inte redovisar totala utsläpp av scope 3 finns det många aspekter av 
verksamhetens klimatpåverkan och värdekedja som missas, vilket också tidigare 
uppmärksammats av Li et al. (2020). 
 
Trots att studien visar att det finns en nedåtgående trend vad gäller företagens totala utsläpp 
och utsläppsintensitet, är nedgångarna i många fall marginella och vissa företag uppvisar 
överhuvudtaget inga substantiella förändringar. Klimatforskningen har länge varit tydlig i sitt 
budskap, vilket väcker en fråga om varför utsläppen hittills inte har minskat i den 
utsträckning som hade behövts. Denna fråga kan diskuteras med utgångspunkt i hur företag 
tar sig an klimatfrågan, vilket inkluderar flera aspekter. Dels behöver ett arbete göras för att 
tolka och omsätta klimatforskningen i vad den innebär för den enskilda organisationen, vilket 
förhoppningsvis resulterar i att ett klimatmål för företaget sätts upp. Därefter behöver målet 
matchas med konkreta insatser och åtgärder för att klimatavtrycket faktiskt ska reduceras. 
Därmed går det att fråga sig var i processen som företagen misslyckats.  
 
Det finns en möjlighet att företagen hittills inte förstått hur kritisk situationen är när det gäller 
klimatförändringarna. Studien visar däremot på att företagen uppvisar en medvetenhet kring 
vikten av att beakta klimatfrågan under hela den studerade perioden. Det är dock möjligt att 
denna medvetenhet som förmedlats utåt inte har präglat den dagliga verksamheten och det 
interna beslutsfattandet. Det är sannolikt att företagens kortsiktiga ekonomiska motiv har 
prioriterats över de långsiktiga investeringar och förändringar som krävs för att bli en mer 
klimatneutral organisation. Detta är också något som uppmärksammats av flertalet tidigare 
studier (Gouldson & Sullivan, 2013; Nyberg & Wright, 2017). Detta indikerar i så fall att 
förståelsen för hur allvarlig den globala uppvärmningen är hittills inte har varit tillräckligt 
djup eller utbredd bland företagets beslutsfattare och anställda.  
 
En annan möjlighet är att företagens beslutsfattare faktiskt har en tillräckligt stor insikt i 
situationens allvarlighetsgrad men att de i stället misslyckats med att omsätta 
klimatforskningen i tillräckligt ambitiösa och omfattande klimatmål för den enskilda 
organisationen. Med utgångspunkt i modellen för effektiva klimatmål som utvecklats av 
Dahlmann et al. (2017) visar studien en tydlig utveckling över tid när det gäller att sätta 
effektiva klimatmål som indikerar att betydelsefulla utsläppsreduktion kommer att ske. 
Klimatförändringarna är ett komplext problem och även om det finns globala och nationella 
mål att luta sig mot kan det vara svårt att översätta dessa i konkreta målsättningar för ett 
enskilt företag. Science Based Target initiative (SBTi) utgör därmed ett välkommet bidrag då 
det tydliggör och vägleder företag i att sätta mål som är i linje med den senaste 
klimatforskningen.  



	
	

 
	
	

 
 

29	
	
	
	

 
En tredje möjlighet är att misslyckandet med att reducera utsläppen av växthusgaser främst 
beror på att företagens klimatmål inte har omsatts i tillräckligt omfattande insatser och 
åtgärder. Studien visar på att process- och energieffektiviseringar utgör vanliga och 
återkommande insatstyper bland alla branscher och genom hela den studerade perioden. 
Dessa åtgärder är viktiga men utgör inte ensamma en hållbar strategi mot en mer 
klimatneutral organisation i längden (Ehrenfeld & Hoffman, 2013). Dessa åtgärder ligger 
dessutom ofta nära till hands då de sällan konkurrerar med ekonomiska motiv utan tvärtom 
kan innebära minskade kostnader och en effektivare verksamhet (Nyberg & Wright, 2017). 
Sannolikt är att det kräver en större och mer omfattande transformation av hela företagets 
verksamhet och affärsmodell för att nå substantiella reduktioner av företagets klimatavtryck. 
 
Vidare går det att utifrån den empiriska studien föra en diskussion kring vilken roll företag 
spelar i omställningen mot ett mer klimatneutralt samhälle. Att bromsa klimatförändringarna 
är en komplex utmaning och kräver en transformation av alla sektorer i samhället, därmed är 
det kritiskt att även företag snabbt ställer om sin verksamhet och minskar sitt klimatavtryck. 
Företagen spelar också en avgörande roll i att arbeta med innovation och att utveckla skalbar 
teknik, vilket är centralt om den globala omställningen ska lyckas. Studien visar på att 
företagen genomgående arbetar med innovation och teknisk utveckling med målet att minska 
utsläppen av växthusgaser, både i företagens egen produktion och under produktens 
livslängd. Det arbetet behöver troligen tillta och accelerera för att reduceringen av utsläpp ska 
ske i tillräckligt stor omfattning och med tillräckligt hög hastighet.  
 
Oavsett orsak till varför få bolag varit lyckosamma i sin reducering av växthusgasutsläpp 
finns det skäl att ifrågasätta om det finns en för stor tilltro till företags förmåga att adressera 
klimatfrågan. Detta är något som Nyberg & Wright (2017) lyfter och som delvis bekräftas av 
denna studie. Den empiriska undersökningen i denna studie visar däremot på att en viss 
förändring skett de senaste åren då allt fler av de ingående bolagen i studien satt mål som är i 
linje med den senaste klimatforskningen. Därmed återstår det att se hur företagen det 
närmaste årtiondet kommer att förändra sina verksamheter och vidta åtgärder i linje med 
dessa målsättningar. Även om utvecklingen är lovande finns det anledning att vara skeptisk 
varpå lagstiftning och internationella initiativ (likt SBTi) fyller en viktig funktion i att driva 
företagen i rätt riktning. 
 
Fortsättningsvis har studien praktiska implikationer. Studien utgör en bred kartläggning och 
ger därmed en bra överblick över hur stora delar av den svenska industrin tagit sig an 
klimatfrågan de senaste tio åren. Denna kartläggning kan vara ett stöd i utformning av 
klimatpolicy för praktiker. Som helhet betraktat ger studiens resultat däremot inte tillräckligt 
stöd för att kunna rekommendera vilka insatser och mål som företag bör inrikta sig mot för 
att minska sitt klimatavtryck. Det jämförande perspektivet och resultat kring korrelation 
saknas till stor del i denna studie på grund av metodvalet.  
 
Slutligen hade det mot bakgrund av detta varit intressant för vidare studier att mer utförligt 
undersöka företags måluppfyllelse genom att använda en passande metod för att se samband 



	
	

 
	
	

 
 

30	
	
	
	

mellan företags mål, insatser och klimatavtryck. En sådan studie hade därmed kunnat bidra 
till ökad förståelse för företag gällande vilka mål respektive insatser som faktiskt bidrar till 
minskade klimatavtryck. Här finns en lucka med fokus på Sverige och branscherna som 
undersöks i denna studie. Det hade också varit intressant att göra en uppföljande studie av 
främst företagens insatser och klimatavtryck de kommande åren. Detta eftersom denna studie 
indikerar att många bolag antagit långsiktiga målsättningar som antagligen kommer att kräva 
stora förändringar av företagens verksamheter och förhoppningsvis leda till ett minskat 
klimatavtryck. 
 
  



	
	

 
	
	

 
 

31	
	
	
	

Referenslista 

Black, R., Cullen, K., Fay, B., Hale, T., Lang, J., Mahmood, S., & Smith, S.M. (2021). 
Taking Stock: A global assessment of net zero targets. Energy & Climate Intelligence Unit 
and Oxford Net Zero. https://ca1-eci.edcdn.com/reports/ECIU-Oxford_Taking_Stock.pdf  
 
Boliden. (u.å). Annual reports. Hämtad 22-03-18. https://www.boliden.com/investor-
relations/reports-and-presentations/annual-reports  
 
Bruyninckx, H. (2018). Understanding and acting on the complexity of climate change. 
European Environment Agency (EEA) Newsletter 03/2018. 
https://www.eea.europa.eu/articles/understanding-and-acting-on-the-complexity  
 
Business and Biodiversity Offsets Programme (BBOP). (2012). Standard on Biodiversity 
Offsets. Forest Trends. https://www.forest-trends.org/wp-
content/uploads/imported/BBOP_Standard_on_Biodiversity_Offsets_1_Feb_2013.pdf  
 
Crippa, M., Solazzo, E., Guizzardi, D., Monfort-Ferrario, F., Tubiello, F. N., & Leip, A. 
(2021). Food systems are responsible for a third of global anthropogenic GHG emissions. 
Nature Food, 2(3), 198–209. https://doi.org/10.1038/s43016-021-00225-9  
 
Dahlmann, F., Branicki, L. & Brammer, S. (2019). Managing Carbon Aspirations: The 
Influence of Corporate Climate Change Targets on Environmental Performance. J Bus Ethics 
158, 1–24. https://doi.org/10.1007/s10551-017-3731-z 
 
Dragomir, V. D. (2012). The disclosure of industrial greenhouse gas emissions: a critical 
assessment of corporate sustainability reports. Journal of Cleaner Production, 29-30, 222–
237. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2012.01.024 
 
Ehrenfeld, J. R., & Hoffman, A. J. (2013). Flourishing: A Frank Conversation about 
Sustainability. Stanford University Press. https://doi.org/10.4324/9781351277242 
 
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början (4 uppl.). Studentlitteratur AB: Lund. 
 
Fejes, A. (2009). Handbok i kvalitativ analys. 143-144. Liber AB: Stockholm 
 
Freiberg, D., Grewal, J., & Serafeim, G. (2021). Science-Based Carbon Emissions Targets. 
Harvard Business School Working Paper, 21-108. http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3804530 
 
Fossilfritt Sverige. (2020). Fordonsindustrin - lätta fordon. Hämtad 22-04-27. 
https://fossilfrittsverige.se/roadmap/fordonsindustrin-latta-fordon/  
 
GHG Protocol. (2015). A Corporate Accounting and Reporting Standard. 
https://ghgprotocol.org/sites/default/files/standards/ghg-protocol-revised.pdf  



	
	

 
	
	

 
 

32	
	
	
	

 
Gioia, D. A., Corley, K G. & Hamilton, A. L. (2013). Seeking Qualitative Rigor in Inductive 
Research: Notes on the Gioia Methodology. Organizational Research Methods. 16(1), 15-31. 
https://doi.org/10.1177/1094428112452151  
 
Gouldson, A., & Sullivan, R. (2014). Comparing the climate change actions, targets and 
performance of UK and US retailers. Corporate Social Responsibility and Environmental 
Managment, 23(3), 129-139. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/csr.1364  
 
Helfaya, A., Whittington, M., & Alawattage, C. (2019). Exploring the quality of corporate 
environmental reporting: Surveying preparers’ and users’ perceptions. Accounting, Auditing 
& Accountability Journal, 32(1), 163-193. https://doi.org/10.1108/AAAJ-04-2015-2023 
 
Howard-Grenville, J., Buckle, S., Hoskins, B., & George, G. (2014). Climate Change and 
Management. Academy Of Management Journal, 57(3), 615-623. 
https://doi.org/http://dx.doi.org/10.5465/amj.2014.4003  
 
H&M Group AB. (u.å). Reports and presentations. Hämtad 22-04-29. 
https://hmgroup.com/investors/reports/  
 
ICA Gruppen AB. (u.å.). Hållbarhetsrapporter. Hämtad 22-04-20. 
https://www.icagruppen.se/hallbarhet/#!/rapporter  
 
IKEA Group. (u.å). Dokument och rapporter. Hämtad 22-05-01. 
https://www.ikea.com/se/sv/newsroom/media-resources/dokument-och-rapporter-
pub3b485f10 
 
IKEA Group. (u.å). Reports from the IKEA Group. Hämtad 22-04-30. 
https://www.ikea.com/nl/en/this-is-ikea/about-us/reports-from-the-ikea-group-pub4601ba21 
 
Ioannou, I., Li, S., & Serafeim, G. (2016). The Effect of Target Difficulty on Target 
Completion: The Case of Reducing Carbon Emissions. The Accounting Review, 91(5), 1467-
1492. http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2133004  
 
Iwarsson Wide, M. (2022). Nya värdekedjor från skogen - klimatkompensation och ekologisk 
kompensation (Arbetsrapport 1113:2022). Uppsala Science Park. 
https://www.skogforsk.se/cd_20220407163255/contentassets/78d0b9f498e244f39db1488d88
c9957d/arbetsrapport-1113-2022.pdf  
 
Kolk, A., & Pinkse, J. (2005). Business Responses to Climate Change: Identifying Emergent 
Strategies. California Management Review, 47(3), 6–20. https://doi.org/10.2307/41166304   
 
Lee, S. (2012). Corporate Carbon Strategies in Responding to Climate Change. Business 
Strategy and the Environment, 21(1), 33-48. https://doi.org/10.1002/bse.711    



	
	

 
	
	

 
 

33	
	
	
	

 
Li, M., Wiedmann, T., & Hadjikakou, M. (2020). Enabling Full Supply Chain Corporate 
Responsibility: Scope 3 Emissions Targets for Ambitious Climate Change Mitigation.  
Environmental Science & Technology, 54 (1), 400-411. 
https://doi.org/10.1021/acs.est.9b05245 
 
McKenney, B. A., & Kiesecker, J. M. (2010). Policy development for biodiversity offsets: a 
review of offset frameworks. Environmental Management, 45(1), 165-176.  
https://doi.org/10.1007/s00267-009-9396-3  
 
Miljödepartementet. (2013). Synliggöra värdet av ekosystemtjänster – Åtgärder för 
välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster (SOU 2013:68). Elanders 
Sverige AB. 
https://www.regeringen.se/49bba7/contentassets/ba53cd9f18b74f348eb0ff31e8280d60/
synliggora-vardet-av-ekosystemtjanster-sou-201368  
 
Miljö- och energidepartementet. (2017). Ekologisk kompensation– Åtgärder för att 
motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som 
behovet av markexploatering tillgodoses (SOU 2017:34). Elanders Sverige AB. 
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/04/SOU-2017_34_webb.pdf  
 
Naturvårdsverket. (2019). Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk. Hämtad 2022-02-
08. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-
klimatarbete/sveriges-klimatmal-och-klimatpolitiska-ramverk/  
 
Naturvårdsverket. (u.å.). Industri, utsläpp av växthusgaser. Hämtad 22-04-27. 
https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-fran-
industrin/  
 
NCC AB. (u.å.) Årsredovisningar. Hämtad 22-04-25. https://www.ncc.se/investor-
relations/rapporter--publikationer/arsredovisningar/  
 
Nordström, J., Olsson, A. J., Hanson, H., Clough, Y., Brady, M., Alentun, C., Hedenfelt, C. 
E., Frykman, L., Gunnarsson, J., Hammarlund, C., Bywater, K. E., Wall, L. L., Lundmark, 
L., & Wilhelmsson, F. (2021). Ekologisk kompensation – Upptag och integrering bland 
svenska aktörer och kvantifiering av de samhällsekonomiska effekterna (Rapport 7008). 
Naturvårdsverket. 
https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/7000/978-91-620-
7008-3.pdf  
 
Nyberg, D., & Wright, C. (2016). An inconvenient truth: How organizations translate climate 
change into business as usual. Academy of Management Journal, 60(5), 1633-1661. 
https://doi.org/10.5465/amj.2015.0718  
 



	
	

 
	
	

 
 

34	
	
	
	

Okereke, C., Wittneben, B., & Bowen, F. (2012). Climate Change: Challenging Business, 
Transforming Politics. Business & Society, 51(1), 7–30. 
https://doi.org/10.1177/0007650311427659  
 
Onwuegbuzie, A. J., & Leech, L. N. (2005) On Becoming a Pragmatic Researcher: The 
Importance of Combining Quantitative and Qualitative Research Methodologies, 
International Journal of Social Research Methodology, 8(5), 375-387. 
https://doi.org/10.1080/13645570500402447 
 
Patton, M. Q. (2015). Qualitative research & evaluation methods: integrating theory and 
practice (4 uppl.). SAGE publications.  
 
PEAB AB. Rapporter och policys. Hämtad 22-04-18. 
https://peab.se/om-peab/hallbarhet/rapporter-och-policys/ 
 
Regeringen. (2016). Företags rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. Hämtad 22-
04-26. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2016/05/foretagens-
rapportering-om-hallbarhet-och-mangfaldspolicy/   
 
Rockström, J., & Klum, M. (2015). Big World Small Planet - välfärd inom planetens 
gränser (1 uppl.). Bokförlaget Max Ström.  

Roman Pais Seles, B. M., Lopes de Sousa Jabbour, A. B., Jabbour, C. J. C., de Camargo 
Fiorini, P., Mohd-Yusoff, Y., & Tavares Thomé, A. M. (2018). Business opportunities and 
challenges as the two sides of the climate change: Corporate responses and potential 
implications for big data management towards a low carbon society. Journal of Cleaner 
Production, 189, 763–774. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2018.04.113  

Šajn, N. (2021). Environmental impact of the textile and clothing industry. European 
Parliamentary Research Service (EPRS). 
https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2019/633143/EPRS_BRI(2019)63314
3_EN.pdf  

Sandvik AB. (u.å.). Rapporter och nyckeltal. Hämtad 22-03-21. 
https://www.home.sandvik/se/om-oss/hallbara-affarer/rapporter-och-nyckeltal/  

Scania AB. (u.å). Scania Annual and Sustainability Reports. Hämtad 22-02-17. 
https://www.scania.com/group/en/home/investors/financial-reports/annual-reports.html 

Schaltegger, S. (1997). Information costs, quality of information and stakeholder 
involvement - The necessity of international standards of ecological accounting. Eco-
Management and Auditing, 4(nov), 87-97. https://doi.org/10.1002/(SICI)1099-
0925(199711)4:3%3C87::AID-EMA70%3E3.0.CO;2-Z 
 



	
	

 
	
	

 
 

35	
	
	
	

Science Based Targets initiative (SBTi). (u.å.) Ambitious corporate climate action. Hämtad 
22-04-26. https://sciencebasedtargets.org  
 
Skanska. (u.å). Årsredovisningar. Hämtad 22-05-11. 
https://group.skanska.com/sv/investerare/rapporter-publikationer/arsredovisningar/  
 
Slawinski, N., Pinkse, J., Busch, T., & Banerjee, S. B. (2017). The Role of Short-Termism 
and Uncertainty Avoidance in Organizational Inaction on Climate Change: A Multi-Level 
Framework. Business & Society, 56(2), 253–282. https://doi.org/10.1177/0007650315576136 
 
SSAB. (u.å). Hållbarhetsdokument. Hämtad 22-05-11. https://www.ssab.com/sv-se/ssab-
koncern/hallbarhet/sustainability-documents#sort=%40customorder%20descending  
 
Svenskt Näringsliv. (2017). Näringslivet- en central part för genomförandet av Agenda 2030. 
Hämtad 22-02-08. 
https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/hallbarhet-miljo-och-energi/naringslivet-en-
central-part-for-genomforandet-av-agenda-2030_1121886.html  

Svenskt Näringsliv. (u.å.). FAQ: Vad innebär lagen om hållbarhetsrapportering?  
https://www.svenskhandel.se/contentassets/c368b07910fb43e0a2e941efcfbf67a5/faq-lag-om-
hallbarhetsrapport.pdf 
 
Svensson, P. (2019). Diskursanalys - greppbar metod (1 uppl.). Studentlitteratur AB: Lund. 
 
Sveriges miljömål (2022). Utsläpp av växthusgaser till 2030. Hämtad 22-02-06. 
https://www.sverigesmiljomal.se/etappmalen/utslapp-av-vaxthusgaser-till-ar-2030/  
 
Sullivan, R., & Gouldson, A. (2013). Ten years of corporate action on climate change: What 
do we have to show for it? Energy Policy, 60, 733–740. 
https://doi.org/10.1016/j.enpol.2013.05.025  
 
UN Climate Change. (u.å.). The Paris Agreement. Hämtad 22-05-02. 
https://unfccc.int/process-and-meetings/the-paris-agreement/the-paris-agreement  
 
UNDP. (2021). Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. Hämtad 22-02-06. 
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-13-bekampa-klimatforandringarna/ 
 
UNDP. (u.å.) Globala målen. Hämtad 22-02-06. https://www.globalamalen.se/om-globala-
malen/  
 
United Nations. (4 april 2022). UN climate report: It’s ‘now or never’ to limit global 
warming to 1.5 degrees. UN News. https://news.un.org/en/story/2022/04/1115452  
 



	
	

 
	
	

 
 

36	
	
	
	

Volvo Cars. (u.å). Finansiella rapporter. Hämtad 22-04-15. 
https://investors.volvocars.com/sv/finansiell-information/finansiella-rapporter  
 
Volvo Group AB. (u.å.) Hållbarhetsrapporter. Hämtad 22-02-26. 
https://www.volvogroup.com/se/investors/reports-and-presentations/sustainability-
reports.html  
 
Weinhofer, G., & Hoffmann, V. H. (2008). Mitigating Climate Change – How Do Corporate 
Strategies Differ? Business Strategy and the Environment, 19(2), 77–89. 
https://doi.org/10.1002/bse.618  
 
World Economic Forum. (2022a). The Global Risks Report 2022. Hämtad 22-02-04. 
https://www3.weforum.org/docs/WEF_The_Global_Risks_Report_2022.pdf  
 
World Economic Forum. (2022b). Winning the Race to Net Zero: The CEO Guide to Climate 
Advantage. 
https://www3.weforum.org/docs/WEF_Winning_the_Race_to_Net_Zero_2022.pdf  
 
Årsredovisningslag (ÅRL) (SFS 1995:1554). Justitiedepartementet. 
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554 
	
	
	
	
	
	
	
	
	
	
 
  



	

		

 
	
	
	
 
 
 
 
 
 

 

INSTITUTIONEN FÖR TEKNIKENS EKONOMI OCH ORGANISATION 
AVDELNINGEN FÖR TEKNIK, VETENSKAP OCH SAMHÄLLE 
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA  
Göteborg, Sverige 2022 
www.chalmers.se