Det Moderna Boendet Ett Utvecklingsarbete om Modernt Levande IMSX15 Kandidatarbete (15hp) Teknisk Design Magnus Berg, Linnea Bjöörn, Mattias Hallin, Jens Hulteberg, Elias Jansson & Linn Stolt Institutionen för Industri- och Materialvetenskap CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2019 Kandidatarbete 2019 Det Moderna Boendet Ett Utvecklingsarbete om Modernt Levande Magnus Berg, Linnea Bjöörn, Mattias Hallin, Jens Hulteberg, Elias Jansson & Linn Stolt Institutionen för Industri- och Materialvetenskap Chalmers Tekniska Högskola Göteborg, Sverige 2019 Det Moderna Boendet Ett Utvecklingsarbete och Modernt Levande Magnus Berg, Linnea Bjöörn, Mattias Hallin, Jens Hulteberg, Elias Jansson & Linn Stolt © Magnus Berg, Linnea Bjöörn, Mattias Hallin, Jens Hulteberg, Eli- as Jansson & Linn Stolt, 2019. Handledare: Jonas Tuveson, Design & Human Factors Examinator: Lars-Ola Bligård, Design & Human Factors Kandidatarbete Institutionen för Industri- och Materialvetenskap Chalmers Tekniska Högskola 412 96 Göteborg, Sweden Telephone +46 (0)31-772 10 00 Omslag: Rendering av huset i potentiell utformning och miljö. Tryckt av [Chalmers Digitaltryck] Göteborg, Sverige 2019 ii Förord Den här rapporten är resultatet av ett kandidatarbete som utfördes på uppdrag av Alicea AB. Alicea önskade ha ett mer enhetligt uttryck på sin produkt och kon- taktade därmed Institutionen för Teknisk Design på Chalmers Tekniska Högskola. Uppdraget utformades till ett kandidatarbete och gavs till en kandidatgrupp som bestod av fyra studenter på Teknisk Design och två studenter på Samhällsbyggnads- teknik. Det har varit en lång väg från första idé till slutgiltigt koncept och vi hade aldrig klarat det utan hjälp. Därför vill vi tacka följande, i bokstavsordning: • Alicea AB - Företaget i allmänhet och Ludvig Lindlöf i synnerhet. För hjälp, givet förtroende och ett härligt bemötande. • Dan Paulin - För kompetenta råd och nya synvinklar. • HSB Living Lab - För ett varmt välkomnande och engagemang inför vårt projekt. • Intervjuade personer - För att dom ställde upp på intervjuer i vått och i torrt. • Jonas Tuveson - För vägledning, stöttning och sprudlande inspiration. • Lars-Ola Bligård - För ett strålande humör och ovärderliga insikter. • Mentorerna Erik Ingemarsson och Olof Svanberg - För konkreta tips och kom- petent feedback. • Sara Renström - För en givande intervju och en intressant artikel. iii Abstract Alicea AB is the producer of a house with an unique design and construction. By managing the entire construction process from building permits to installation of appliances they can offer a service that facilitates paperwork and shortens construc- tion time. They aspire to provide compact houses that can be used as guest houses or as rentals to people within or outside of the family. The houses are most often meant to be constructed in the yard of a bigger house or villa. They have chosen to use inorganic materials, thus making the house maintenance-free. It also results in a total lifetime of about 50 years (see appendix A.3). The prototype is well-functioning but lacks a consise style. The purpose of this report is to further develop their concept without changing the construction, and to establish target groups. Target groups have been identifi- ed through surveys and interviews. Additionally, the answers from the studies were used to distinguish the users’ needs. This data was also used in the development of the final concept. Though there is both an interest from houseowners to buy an Alicea-house and from young adults to live in one, it is important to emphasize that the requirements of these two user groups are generally not the same. v vi Sammanfattning Alicea AB har tagit fram och producerat en innovativ grundkonstruktion till små kompletterande bostadshus som kan användas som exempelvis gäststuga, genera- tionsboende eller hyresbostad. Genom att hantera hela byggprocessen från bygglov till installation av vitvaror kan de erbjuda en tjänst som både underlättar pappers- arbete och förkortar byggtiden. De har valt att använda oorganiska material, vilket innebär att huset blir nästintill underhållsfritt och får en livslängd på ungefär 50 år. Deras prototyp är välfungerande men saknar en konsekvent produktidentitet. Syftet med rapporten är att vidareutveckla deras koncept utan att förändra grund- konstruktionen och att urskilja potentiella målgrupper. Målgrupperna har identifie- rats genom enkäter och intervjuer. Data från studierna har använts för att identifiera användargruppernas olika behov. Vidare har den data även nyttjats vid utveckling- en av det slutgiltiga konceptet. Trots att finns intresse från såväl villaägare som unga vuxna att köpa respektive bo i ett Alicea-hus är det viktigt att poängtera att de två målgruppernas behov generellt sätt inte överensstämmer med varandra. vii Executive Summary Bostadsbristen fortsätter att dominera i över 80 procent av Sveriges kommuner, och trots att frågan nästan dagligen diskuteras i media sker det ingen förändring (Alestig, 2018). Byggprocessen är utdragen, och när det gäller större lägenhetskom- plex kan det ta många år från beslut tills det första spadtaget tas. Alicea AB är ett nystartat företag som vill skapa ett nytt sätt att tillhandahålla boende genom att bygga små komplementbostäder som kan användas som exem- pelvis gäststuga, generationsboende eller hyresbostad (se bilaga A.3). Alicea har för avsikt att erbjuda ett modernt boende med hög boendekvalitet som är mycket pris- värt, miljövänligt; samt är enkelt och snabbt att montera. Målet är att motverka byggbranschens konservatism och ovilja att förändras genom att industrialisera byg- gandet. Därför har de tagit fram en innovativ grundkonstruktion som underlättar och effektiviserar byggprocessen. Alicea-husen tillverkas i tre olika standardstorle- kar: 29.9, 36 och 42 kvadratmeter, men det är möjligt att konstruera hus i andra storlekar. Förhoppningarna är att hela huset, exklusive anslutningar, ska kunna monteras av ett monteringslag på tre personer på endast tre dagar och därmed mi- nimera behovet av externa aktörer helt och hållet. Alicea bygger hållbart genom att bygga hus som har mycket låg energiåtgång, både när det gäller värme och hushållsenergi (se bilaga A.3). Med hjälp av solfångare och solceller tillsammans med en ackumulator kan huset, i princip, bli självförsörjande. Trots att Alicea byggt två välfungerande prototyper och planerat byggnationen av en tredje, kände de sig fortfarande inte redo att introducera sin produkt på mark- naden (Lindlöf, Personlig kommunikation, 23 januari 2019). De upplevde att husets utseende och identitet behövde utvecklas och dessutom behövde målgruppen iden- tifieras. Detta la grunden till till idén bakom kandidatarbetet ”Det hållbara och uppkopplade hemmet”. Projektets uppgifter var att identifiera målgruppen, kartlägga boendeupplevelsen och ta fram en designstrategi för produkten, och att sedan utifrån det utveckla en produktidentitet, nya funktioner samt ett kategoriseringssystem för valbarhet i hu- set. Identifieringen av målgruppen genomfördes först med enkäter för att samla in kvan- titativ data på intresset och behovet av komplementbostäder. Därefter genomfördes djupintervjuer med både villaägare och hyresgäster för att undersöka motiven till upprättandet av liknande hus och valet att bosätta sig i det samma. Inför idégenereringen genomfördes olika studiebesök. Det utfördes också ett fler- tal workshops på olika aspekter av huset. Slutligen mynnade idégenereringen ut i ett koncept som främst kan beskrivas som en fortsatt design av av Aliceas första prototyp. Det är en funktionsbaserad produkt där fokus framförallt legat på estetik och identitet. Vidare har hållbarhet och modern teknik legat i projektets blickfång. ix Resultatet blev en produkt som har ett karakteristiskt utseende som är unikt ut- an att vara allt för iögonfallande. Husets mest framträdande designdetalj är det kraftiga taket som också rör sig ner på husets kortsidor. Det skapar ett unikt ut- seende som ger huset ett kännetecken som är direkt kopplat till Alicea. Konceptet har även tilldelats och utrustats med hållbara lösningar för sopsortering, vatten- och el-bevakning, elproduktion och matförvaring. Villaägarna är Aliceas primära kunder men det är inte de som ska bo i huset. Det innebär att köparen tvingas förutsäga vad en eventuell boende skulle vilja ha i sitt hem. Ur det perspektivet är det av yttersta vikt att den köpande användargruppen är nöjd med produkten. Om det inte finns någon köpare spelar det ingen roll att en eventuell boende hade varit tillfreds. Huset hade aldrig byggts om inte en villaägare först köpte det. Lyckligtvis finns en efterfrågan bland villaägare av ett kompletterande bostadshus för tomten. Många av dem är intresserade av hus på över 30 kvadratmeter, vilket passar in på de storlekar Alicea avser att ställa till förfogande. De flesta villaägarna vill hyra ut sitt komplementhus till utomstående, men användning inom hushållet samt gäststuga var också populära alternativ. Studenter och unga vuxna är en po- tentiell målgrupp för villaägarna att hyra ut ett Alicea-hus till. Ett hus är en komplex vara och innehåller många produkter med olika funktio- ner. Då varje Alicea-hus har möjligheten att vara en skräddarsydd produkt för en specifik användare är det viktigt att det finns möjlighet för användare att sätta sin egen prägel på huset. Dock ska användarna inte bil överväldigade med valmöjlighe- ter och riskera att göra val som resulterar i att de blir missnöjda med produkten. Husets funktioner har därför delats upp i två kategorier som enkelt kan ligga till grund för ett eventuellt köp. De kategorierna är ”obligatoriska funktioner” samt ”valbara funktioner”. De obligatoriska funktionerna är inte nödvändigtvis obligato- x riska (i ordets sanna innebörd) men kan med fördel presenteras som standard för kund och användare. Det här skapar en stabil grund i en kunds val av funktioner och hindrar konsumenten från att bli överväldigad av mängden beslut som behöver tas i och med ett husköp. Istället kan intresserade kunder och användare själva ta initiativ att ändra en obligatorisk funktion och ska då också få chansen att göra det. xi xii Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Begreppslista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1.2 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 1.3 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1.4 Leverabler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1.5 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 2 Slutresultat 7 2.1 Utredning av användargrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2.2 Slutgiltigt koncept . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 3 Orientering 11 3.1 Grundfakta för projektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 3.2 Processbeskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 3.3 Metodbeskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 3.4 Tekniska verktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 4 Genomförande 23 4.1 Behovsidentifiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 4.2 Användningsutformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 4.3 Övergripande utformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 4.4 Detaljerad utformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 4.5 Slutgiltig konceptutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 5 Resultat av användarstudien 35 5.1 Enkäter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 5.2 Intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 5.3 Studiebesök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 5.4 Utvärdering av exteriör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 5.5 SWOT-analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 5.6 Semantisk ordskala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 5.7 Funktionslista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 6 Resultat av vidareutveckling 45 6.1 Visuell representation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 6.2 Konstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 6.3 Obligatoriska funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 xiii Innehållsförteckning 6.4 ”Internet of things” och Alicea-appen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 6.5 Valbara Funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 7 Diskussion 59 7.1 Arbetsgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 7.2 Projektutformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 7.3 Kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 7.4 Etik och Hållbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 7.5 Metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 7.6 Insamlad data . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 7.7 Produkten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 7.8 Användargrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 7.9 Pris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 7.10 Husets formspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 7.11 Aliceas funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 7.12 Fortsatt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 8 Slutsatser 71 Litteraturförteckning 73 A Appendix 1 A.1 Personas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 A.2 Scenarion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 A.3 Aliceas presenterande dokument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 A.4 Karta över klimatzoner i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 A.5 Gruppkontrakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 A.6 Uppdragskontrakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 A.7 Enkät till villaägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 A.8 Enkät till hyresgäster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 A.9 Intervjumall till hyresgäster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 A.10 Intervjumall till villaägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 A.11 SWOT-analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 A.12 Sammanfattning KJ - Villaägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 A.13 Sammanfattning KJ - Hyresgäster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 A.14 Designriktlinjer från KJ-analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 A.15 Funktionlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 A.16 Bygglov för planerad fastighet i Laholm . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 A.17 Översikt av funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 A.18 Konceptutvärdering plattsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 A.19 Utvärdering av exteriör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 xiv 1 Inledning I Göteborg står det mer än 218 000 personer i bostadskö och det tar ofta över sju år att bli erbjuden en bostad (Dorian, 2018). Alicea AB är ett nystartat företag vars vision är att skapa ett nytt sätt att leva och bo genom att bygga små komple- mentbostäder som kan användas som exempelvis gäststuga, generationsboende eller hyresbostad. Utvecklingsarbetet som presenteras i den här rapporten (15 högskolepoäng) berör vidareutveckling av Aliceas komplementbostad och definiering av potentiella mål- grupper. Nedan presenteras företaget Alicea AB och deras produkt. Vidare preciseras rapportens syfte och omfattning. 1.1 Begreppslista • Med ”Det moderna boendet” menas en omdefinition av det traditionella hemmet där huvudfokus istället ligger på hållbarhet och ny teknik. • ”Säljargument” är faktorer som är en produkts unika säljfördel. Det är fak- torer som gör produkten unik och skiljer sig ifrån konkurrerande produkter eller företag (Salud, 2016). En mer välkänd version av det här begreppet är det engelska ”Unique Selling Point”. • ”IOT” (Internet of things), innebär att med hjälp av internet kontrollera traditionellt ”döda” ting såsom lampor, dörrar, kylskåp osv (Burgess, 2018). • ”Kunskapsparadoxen” är syndromet att man tidigt i ett projekt besitter lite kunskap men stor handlingsfrihet samt sent i ett projekt besitter stor kunskap men liten handlingsfrihet (Eckervall, 2016). • ”Vindskivan” syftar på idén att genom en förlängning av tak och vägg på husets kortsidor förstärka vinkeln mellan tak och vägg med syfte att ge huset ett unikt uttryck. • ”Pictogram” är en symbol som representerar ett objekt eller begrepp genom en förenklad illustration. • ”Lågsidan” är den långsida på huset med lägst vägghöjd. • ”Högsidan” är den långsida på huset med högst vägghöjd. • ”Workshop” är ett arbetsseminarium vars syfte är att samla kompetens för att lösa en specifik fråga. 1 1. Inledning 1.2 Bakgrund Alicea AB är ett nystartat företag som vill skapa ett nytt sätt att tillhandahålla boende (se bilaga A.3). De utvecklar små bostadshus, från 29.9 kvadratmeter och uppåt, där husen har ett flertal användningsområden såsom, gäststuga, generations- boende eller hyresrätt. De vill erbjuda ett modernt boende med hög boendekvalitet som är mycket prisvärt, miljövänligt; samt enkelt och snabbt att montera. Trots bostadsbristen byggs det inte tillräckligt mycket nya hus (Boplats, 2019). Ali- cea tror att det till stor del beror på hur komplicerad en byggprocess är (se bilaga A.3). Dagens byggprocess involverar många olika aktörer. Beslut som rör produktio- nen tas sent och produktionen är till stor del hantverksmässig. Under de senaste 25 åren har produktiviteten hos tillverkande företag nästan fördubblats medan bygg- branschen inte märkvärt effektiviserats (se bilaga A.3). Branschen är enligt Alicea (Personlig kommunikation, 23 januari 2019) konservativ och motstår förändring. De vill lösa problemet genom att industrialisera byggprocessen och har tagit fram en innovativ grundkonstruktion som underlättar en effektiv byggnadsprocess. Målet är att hela huset, exklusive anslutningar, ska kunna monteras av ett monteringslag (bestående av endast ett fåtal personer) på endast tre dagar och på så sätt nästintill eliminera behovet av andra aktörer helt och hållet. I Aliceas vision av ‘’Det moderna hemmet” finns en övertygelse om att uppkoppling är en viktig del av det. Därför har projektet även undersökt vilka möjligheter som modern teknik erbjuder inom bland annat uppvärmning, säkerhet och kontroll. För Alicea innebär ett ”modernt boende” följande tre saker: 1. Hållbarhet, genom materialval och energianvändning. 2. Uppkoppling, genom att utnyttja de möjligheter som modern teknik ger den boende till att övervaka och kontrollera sitt hem. 3. En effektiv byggprocess som utmanar synen på traditionellt byggande. Alicea bygger hållbart genom att huset har mycket låg energiåtgång för både värme och hushållsenergi (se bilaga A.3). De använder även oorganiska material som till exempel glasfiberarmering, fasadskivor i polymerkomposit, stålstomme och isolering av återvunnet glas. Materialen bedöms som hållbara framförallt på grund av att de har en lång livslängd och är underhållsfria. Målet är att huset ska uppnå kraven för passivhus. Alicea har under några år arbetat med ramverket till huset och har nu två proto- typer och även ett flertal samarbetspartners som ingår i projektet (se bilaga A.3). De designbeslut som tagits har grundats på, främst av praktiska skäl, ett konstruk- tionsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Det har lett till att designbesluten till viss del saknar tanke kring husets helhetsintryck. Alicea är nöjda med konstruktion och montering, men är inte helt tillfreds med husets utseende. De undersöker möjligheter till att göra huset så självförsörjande som möjligt, bland annat med solpaneler på taket. Hittills är husets uttryck ordinärt, både ut- och invändigt, något de hoppas 2 1. Inledning få hjälp med att åtgärda. Uppdraget har varit att ge huset en produktidentitet vilket innebär: • Att identifiera målgruppen och deras behov. • Att kartlägga boendeupplevelsen och ta fram en designstrategi för att uttrycka ”Det moderna boendet”. • Att utifrån användarstudierna och den utvecklade strategin om det moderna boendet ta fram en produktidentitet som ger huset en tilltalande design. I projektet har ett helhetsgrepp tagits om produkten men den utvecklade grundkon- struktionen har använts som utgångspunkt. 1.3 Syfte Syftet med projektet var att vidareutveckla Aliceas prototyp och ta fram ett koncept med en tydlig identitet utan att inskränka på Aliceas grundkonstruktion. Det uppnåddes med hjälp av några specifika mål: • Analysera och bekräfta efterfrågan och målgrupp. • Gestalta den hållbara aspekten i Aliceas vision. • Behålla och implementera företagets mål gällande hållbarhet. • Undersöka vilka tekniska lösningar som kan vara attraktiva för såväl hyresvärd som hyresgäst. • Knyta ihop interiör och exteriör samt ge huset en enhetlig identitet. • Konkretisera husets säljargument och hitta belägg för dem. 1.4 Leverabler Huvuduppgiften var att arbeta med husets uttryck och funktioner för att ge huset en produktidentitet som tilltalar målgruppen. Under den huvuduppgiften fanns flera deluppgifter. En av dem var att undersöka vilka de huvudsakliga målgrupperna är och vad de har för motiv till att köpa ett Alicea-hus. Genom användarstudier, stu- diebesök och marknadsundersökningar kartlades boendeupplevelsen för att ta reda på vilka designparametrar, behov och önskemål som målgruppen efterfrågar. De låg till grund för att ta fram en designstrategi för huset. Projektets leverabler innefattade: • En utredning om potentiella målgrupper. • Ett färdigt koncept, det vill säga ett Alicea-hus som representerar ”ett modernt boende”. • En 3D-modell av produkten. • En rendering av huset i potentiell miljö. 3 1. Inledning 1.5 Avgränsningar De nedan listade avgränsningarna bidrog till att projektet blev mer fokuserat och fick mer specifika mål. Konstruktionen och storlekarna på huset är aspekter som anses vara fastställda då de är en del av Aliceas redan utvecklade idé. Målgruppen grundar sig också på Aliceas definiering av framtida användare. 1.5.1 Alicea-husets konstruktion och storlek Det nuvarande fasadmaterialet är valt för att det uppfyller de krav Alicea har inom brandsäkerhet, montering, underhåll och fuktskydd (Lindlöf, Personlig kommunika- tion, 23 januari 2019). Plattorna är inte återvinningsbara, men förhoppningar finns på att de kommer kunna återanvändas. Projektet har inte gått ifrån de underhålls- fria materialen på fasaden och hållt sig till det material Alicea redan har valt. Alicea-huset tillverkas i vissa förutbestämda storlekar (Lindlöf, Personlig kommuni- kation, 23 januari 2019). Projektet avgränsades till att endast undersöka varianter med en grundkonstruktion som har ett fast djup på fem meter. Husets bredd är där- emot flexibel och kan komma att påverkas, det sågs dock som relativt osannolikt. En särskild vikt lades vid utveckling för hus med 42 kvadratmeter då det är där Alicea kan gå med störst marginell vinst. Den storleken kommer vara huvudfokus, men samma eller liknande lösningar ska också vara applicerbara i mindre varianter av huset ända ner till 29.9 kvadratmeter. På så sätt kan lösningen utnyttjas vid eventuell framtida ändring av max-storlek av attefallshus från 25 till 30 kvadratme- ter (Boverket, 2018c). Juridiska aspekter har inte beaktats i detalj då det finns mycket olika regler vid bostadsbyggen med avseende på om det är ett attefallshus eller inte. Då faktumet vad Alicea-huset kommer klassas som fortfarande inte är bestämt, ansågs det onö- digt att undersöka juridiken runt huset. Det förutsågs att Alicea har kunskap om reglerna och de kontaktades därför vid frågor som uppkom. Det allmänna juridiska utgångsläget är att huset ska vara anpassat för funktionsvariation enligt BBR, precis som det är i den befintliga prototypen. Husets fysiska konstruktion där vägg och takstruktur ingår har inte förändrats. De är fast definierade av Alicea och det fanns inga önskningar att göra stora förändringar i hur husets byggnadstekniska struktur är konstruerad. Konstruktionen är det som skiljer Alicea från övriga konkurrenter och är den delen de är mest nöjda med (se bilaga A.3). Inte heller inneklimat har analyserats byggtekniskt, då det är Aliceas expertområde. 1.5.2 Målgrupp och användare Enligt Alicea (Personlig kommunikation, 23 januari 2019), finns det mycket som ty- der på att utforskande av institutioner som målgrupp kan vara fördelaktigt. Att ha kommuner eller företag som kunder hade varit en stor ekonomisk fördel med tanke 4 1. Inledning på volymen sålda enheter det hade inneburit. Dock är volymen anledningen till att de här målgrupperna inte utforskats i projektet. Alicea är i nuläget inte intresserade av större kunder då husen fortfarande är under produktutveckling och inte är redo att kommersialiseras. Att redan nu ta stora beställningar skulle vara en stor risk och kunna leda till problem där Alicea inte kan skala sin produktion och/eller stora kostnader om husen skulle drabbas av produktionsfel. Därför är de mer intresserade av att inleda på liten skala och sälja husen till trogna privata kunder så att de har möjlighet att utvärdera och utveckla huset och produktionen. Baserat på det här fokuserade projektet på privata aktörer. Mer konkret var huvudfokus i projektet villaägare, som köpare av huset, samt unga vuxna, som boende i huset. De här mål- grupperna valdes baserat på diskussioner med Alicea. I och med bostadsbristen och omständigheterna kring byggprocessen tyder mycket på att det är en målgrupp som efterfrågar och har behov av en produkt som Alicea-huset. Dessutom är målgrup- pen relativt stor, vilket ger stor diversitet och underlättar tillgången av individer för eventuella intervjuer och undersökningar. 5 1. Inledning 6 2 Slutresultat I det här avsnittet presenteras det övergripande slutresultatet från utvecklingsar- betet. Den slutgiltiga produkten presenteras och de faktorer som bidrar till att produkten uppfyller syftet med arbetet. 2.1 Utredning av användargrupper För att kunna utveckla Alicea-huset med en användarcentrerad design är det vik- tigt att undersöka vad användarna har för behov och krav. Nedan presenteras de viktigaste resultaten från behovsutformningen. 2.1.1 Villaägare Det finns en efterfrågan bland villaägare av ett kompletterande bostadshus. Många av villaägarna är intresserade av att upprätta ett hus på över 30 kvadratmeter vilket passar in på de storlekar Alicea avser att tillhandahålla. De flesta villaägarna vill hyra ut sitt komplementhus till utomstående men användning inom hushållet samt gäststuga var också populära alternativ. Villaägarnas tomtstorlekar är vanligtvis från 1000 kvadratmeter och uppåt. 33 procent har tomter mellan 1000 kvadratme- ter och 1500 kvadratmeter och 44 procent har tomter större än 1500 kvadratmeter. De som vill hyra ut huset har generellt en större tomt och de anser att relationen till hyresgästen är viktig. Respekt och god kommunikation förutsätts. De flesta villaä- garna är som hyresvärdar måna om att hyresgästen ska trivas och hyresgästen får gärna hjälpa till i trädgården då den utnyttjas gemensamt. Fördelarna villaägarna ser är det sociala utbytet, att det är lärdomsrikt samt rent ekonomiska fördelar. Vissa villaägare värderar dock sitt privatliv högt och vill inte ha andra människor vistan- des på deras tomt. Som generationsboende kan relationen inom familjen förbättras då vardagliga sysslor inte behöver diskuteras. När det kommer till att implementera ny teknik är villaägarna väldigt intresserade. Utseendemässigt är utsidan på huset av stor vikt enligt villaägarna. 2.1.2 Hyresgäster Studenter och unga vuxna är en potentiell målgrupp som boende i ett Alicea-hus. I dagsläget bor de flesta i en hyresrätt, det är jämnt fördelat mellan att bo själva och två. En restid på 10-20 minuter från sin dagliga sysselsättning är vanlig men många kan tänka sig att resa 30-40 minuter, i brist på annat boende eller om det är bra hyra. 7 2. Slutresultat Uteplats och diskmaskin är högt värderade bekvämligheter men även större kök och extra förvaring värderas högt. Känslan att ha ett eget hus samt närhet till naturen är något som uppskattas. Det blir även mer avskilt än att bo i ett lägenhetshus men den önskade sociala interaktionen med hyresvärden är låg. Den personliga integrite- ten är viktig när man bor på en annans tomt. Utseendemässigt är det viktigare för hyresgästerna med ett visuellt tilltalande och funktionell interiör än utsida på huset. 2.2 Slutgiltigt koncept Projektet mynnade ut i vad som främst kan beskrivas som en fortsatt design av Aliceas första prototyp. Projektet har tagit en strikt funktionsbaserad produkt och drivit arbetet åt ett mer estetiskt håll. Målet var att ge produkten en enhetlig stil och skapa ett mer modernt boende. Ovanstående innebar för projektet ett stort fokus på hållbarhet och ny teknik. Resultatet blev en produkt som har ett karakte- ristiskt utseende som är unikt utan att vara allt för iögonfallande. Husets centrala stilgrepp är det kraftigare taket som också rör sig ner på husets kortsidor (se figur 2.1). Det skapar ett unikt utseende som i framtiden hoppas ge huset ett signum som är direkt kopplat till Alicea. Alicea-huset är också lätt igenkännbart i och med dess stora fönster. Det har också adderat en mängd funktioner i huset som uppmuntrar till hållbart leverne och som innefattar ny teknik. Produkten som framtagits i pro- jektet skall främst ses som ett exempel på vad nästa steg i Aliceas produktion kan vara och inte en slutgiltig produkt. Figur 2.1: Slutgiltigt modell av Aliceas hus. Ett bostadshus är ett komplext nätverk av olika funktioner och innehåller en hel uppsjö av produkter. Eftersom varje Alicea-hus är en skräddarsydd produkt för en 8 2. Slutresultat specifik användare ansågs det viktigt att inte överväldiga användarna med valmöj- ligheter. Husets funktioner har därmed delats upp i två kategorier som enkelt kan ligga till grund för ett eventuellt köp. Kategorierna är ”obligatoriska funktioner” samt ”valbara funktioner”. Värt att nämna är att de obligatoriska funktionerna in- te nödvändigtvis är fullt obligatoriska utan istället skall presenteras som standard för en eventuell köpare. Ovanstående skapar en stabil grund i en användares val av funktioner och hindrar användaren från att bli överväldigad av mängden beslut som behöver tas i och med ett husköp. Istället kan en intresserad användare själv ta initiativ att ändra en obligatorisk funktion och skall förhoppningsvis då också få chansen att göra detta. Husets funktioner är som följer: Obligatoriska Funktioner • Alicea-app • Solceller • El- och vattenbevakning • Kök • Sopsortering • Skafferi kylt med utomhusluft • Diskmaskin • Toalett • Tvättmaskin • Husets material • Fönstersättning • Husets konstruktionsmässiga form • Husets färg • Fästanordning på fasad Valbara Funktioner • Batteri för lagring av el • 12 volt-uttag • Vägg/loft/halvloft till sovrum • Uteplats • Förvaring under hus • Spaljé • Odlingslott • Cykelställ • Torkställ • Belysning utomhus • Inbyggt ljudsystem • Smart lås • Combunitasis 9 2. Slutresultat 10 3 Orientering Informationen i det här kapitlet kommer ifrån litteraturstudier som genomförts. De har bidragit till en teoribas om diverse regler och rekommendationer gällande husbyggen; förtydligande av projektets omfattning och mål samt en processplan för arbetet. 3.1 Grundfakta för projektet Nedan beskrivs grundläggande fakta som behövs för att förstå tankegångar och den bakomliggande teorin. Den här informationen ligger till grund för de designbeslut som tagits under projektets gång. 3.1.1 Alicea AB Alicea är ett nystartat företag i byggbranschen som hoppas slå sig in på mark- naden med sina små komplementbostäder som byggs effektivt och enkelt. Hittills (2019/06/10) har Alicea endast byggt två färdiga prototyp-hus för internt bruk och planerar att bygga ytterligare ett. Aliceas hus är inte strikt ett attefallshus utan rör sig i byggytor strax över maximikravet. Företaget hoppas dock på att det nya förslaget om att höja attefallshusens yta ska underlätta deras eventuella bygglov (Boverket, 2018c). Aliceas hus bygger på en lättviktig moduldesign som gör dem lätta att konstruera. Deras affärsidé grundar sig på att husen levereras i platta pa- ket och sedan på ett fåtal dagar kan gå från paket till färdigt hus med hjälp av ett team på tre personer som Alicea tillhandahåller. När Alicea analyserade byg- gindustrin upptäckte de brister som skulle kunna vara den bakomliggande orsaken till det bristande intresset i komplementhus (se bilaga A.3). Produktiviteten inom tillverkande företag har nästan dubblerats medan den inom byggindustrin stått när- mast still (se figur 3.1). Byggprocessen av hus har enligt Alicea stort behov av att industrialiseras för att uppnå samma effektivitet. I dagens byggprocess är flera olika aktörer inblandade och till stor del hantverksmässig. Beslut tas löpande och många av dem försent. Alicea menar att en industrialiserad byggprocess kan minska det manuella arbetet och på så sätt även byggtiden. Det krävs inte heller lika mycket koordinering av olika lokala aktörer på plats. Genom att tillämpa befintlig kunskap och utrustning från framgångsrika industrier vill de skapa ett nytt sätt att bygga hus. Med bakgrund i utveckling av klimatdiskar för livsmedel kan de utnyttja befintliga erfarenheter och kontakter (se bilaga A.3). 11 3. Orientering Figur 3.1: Diagram över byggprocessens utveckling med avseende på produktivitet (Changali, Mohammad & van Niewland, 2015) 3.1.2 Aliceas konstruktion Utgångspunkten för projektet var att husets konstruktion i största möjliga mån ska bestå av oorganiska material (se bilaga A.3). Anledningen till det var att huset skul- le få en lång livslängd och i så stor utsträckning som möjligt vara underhållsfritt. Husets stomme är en balk-pelare-konstruktion i plåt som bär upp de laster huset utsätts för (se bilaga A.16). Väggarnas ytskikt består av en fasadskiva i glasfiberar- merad polymerkomposit som är ytbehandlad med elektronhärdad akryl (STENI, 2018). Innanför plåtstommen sitter fibercementskivor som hjälper stommen mot skjuvverkan samt brand. Det innersta lagret består av en vindduk som fästs för att sluta huset. Som isolering används mineralull. En läkt följer sedan där en gipsskiva med bakomliggande diffusionsspärr sätts upp som innervägg. Taket är ett varmtak med en takplåt ytterst. Under det följer en underlagsduk fäst på en råspontskiva som i sin tur vilar på takstolar i plåtprofil (se bilaga A.16). Därefter följer mineralull, spikläkt samt en diffusionsspärr. Innerst sitter en inner- taksskiva i gips. Husets grundläggning görs med markskruv (se bilaga A.3). Det innebär att ett antal större stålplintar (700-1100 millimeter) skruvas i förborrade hål i marken och att husets grundbalkar fästs direkt i profilen i toppen på skruven (Gräv, 2019). På det viset undviks vanlig grundläggning med medföljande grävning och gjutning av betongplatta. Därmed minimeras påverkan på marken. Markskruvarna från Aliceas samarbetspartner finns i flera olika utföranden och kan användas i alla typer av jordarter. 3.1.3 Boverkets byggregler De minimikrav som ska följas vid alla byggnationer, planupprättelser och anlägg- ningsprojekt, som rör ett permanent boende, finns i Plan- och Bygglagen samt Plan- 12 3. Orientering och Byggförordningen (Boverket, 2018d). Boverket har i sin tur preciserat de här kraven till regler rörande utformningskrav, tekniska egenskapskrav och tomtkrav i Boverkets byggregler. Den här handboken är i sig inte lagstadgad, men används i stor utsträckning i byggsfären. Komplementhus behöver följa Boverkets byggregler om användningsområdet är permanent bostad (Boverket, 2017). 3.1.4 Attefallshus Attefallshus kallas ett hus som har en yta av maximalt 25 kvadratmeter och en tak- nockshöjd av maximalt 4 meter (Boverket, 2017). Attefallshus är bygglovsbefriade och kan användas både som komplementbostad och komplementhus. I de fall som det används som bostad ska Boverkets byggregler (BBR) och Boverkets konstruk- tionsregler (EKS) följas (Boverket, 2017). Attefallshus som bostad ska innehålla utrustning för matlagning, personlig hygien och möjlighet till förvaring. Huset ska också vara anpassat för personer med funktionsvariationer såsom nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga (Boverket, 2017). Sedan attefallshuset introducerades i Sverige 2014 (Attefall.com, u. å.) har en stadigt växande men fortfarande litet antal atte- fallshus byggts (Attefallshus.se, 2018). Året 2016 fick 2960 attefallshus startbesked och antalet växte till 3850 under 2017 (Attefallshus.se, 2018). De relativt små siff- rorna är att jämföra med 75 946 beviljade bygglov nationellt under 2017 (Boverket, 2018e). Boverket har under 2018 lagt fram ett förslag på att maxytan för attefalls- hus ska ökas från 25 till 30 kvadratmeter (Boverket, 2018c). Det förslaget är under utredning (2019/06/10) av regeringen (Boverket, 2018b). 3.1.5 Passivhus Ett passivhus är en typ av lågenergihus (Boverket, 2011a). Några av fördelarna med lågenergihus är att miljöbelastningen och driftkostnaden är lägre jämfört med kon- ventionella byggnader. Dock är de dyrare att bygga och de har lägre tolerans mot byggfel. Lågenergihus värms upp via solen, med interna värmevinster och värmeå- tervinning från ventilationssystemet (Villavarm, 2018). Det krävs att klimatskalet är lufttätt och välisolerat för att undvika stora energiförluster via infiltration och transmission. För att en byggnad på mindre än 400 kvadratmeter ska klassas som passivhus får värmeförlusten vid dimensionerande utomhustemperatur max uppgå till 17, 18 re- spektive 19 watt per kvadratmeter för klimatzon III, II och I (se bilaga A.4). Den maximala mängden köpt energi för husets energianvändning exklusive hushållsel är 55, 59 och 63 kilowattimmar per kvadratmeter för icke elvärmda byggnader. För ett elvärmt hus gäller 27, 29 respektive 31 kilowattimmar per kvadratmeter vid inom- hustemperaturen 21 grader Celsius. 3.1.6 Grönska och välmående Tre forskare inom miljömedicin och psykologi på Karolinska Institutet håller i dags- läget på med olika studier om hur direkt närhet till grönområden ökar välmående hos 13 3. Orientering människor ur både fysiska och psykiska aspekter (Albin, Stenfors & Löhmus Sund- ström, 2018). Stress, stillasittande och höga mentala krav blir allt vanligare vilket kan ge konsekvenser som minnesförlust och koncentrationssvårigheter. Forskningen visar att det finns en koppling mellan naturens och människans välmående där vis- telser i välmående naturliga miljöer bidrar till positiva känslor hos individen och underlättar för fysisk aktivitet. Det leder till en förbättrad återhämtning och pre- station. Även naturfilmer och bilder har en viss positiv påverkan. Anledningarna till effekten tros vara att naturen är fascinerande och låter våra kognitiva processer, vila samt att naturen bidrar med de livsviktiga resurserna som mat, vatten och skydd. Då 85 procent av Sveriges befolkning bor i städerna behövs det mer grönområden för återhämtning, framförallt i arbetslivet, och det är essentiellt att alla individer har enkel tillgång till naturen och den friska luften (Svanström, 2015). Exempel på lösningar kan vara balkonger, gröna växter, parker eller att ta promenader. Det är bevisat att människor som bor i naturnära områden har en bättre livskvalitet, är mindre stressade och lever längre (Albin m. fl., 2018). De har dessutom lägre risk för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och mental ohälsa. 3.1.7 Ljus och välmående Dålig inomhusbelysning påverkar stressnivån, arbetskapaciteten och känsloläget ne- gativt (Anter, 2006). Den biologiska klockan kan påverkas av både naturligt och artificiellt ljus men starkt vitt ljus fungerar allra bäst där dagsljus är att föredra. Fördelningen och styrkan av belysningen är båda viktiga faktorer och för att uppnå maximal positiv effekt bör det vara ljust i hela rummet. Enligt den klimatmedvetna arkitekten Ralph Erskine kan en medveten stadsplanering bidra till en ökad kropps- lig och mental hälsa (Olsson, 2018). Genom att plantera växtlighet och anordna vindskydd på uteplatsen kan utomhussäsongen förlängas och bidra till en ökad ute- vistelse. Placeringen och utformningen av byggnader är också faktorer som kan ha en positiv påverkan genom att optimeras så att maximalt ljusinflöde kan ges. 3.1.8 Solceller En solpanel består av flera seriekopplade solceller. Det finns både fristående och uppkopplade solpaneler (Energimyndigheten, 2019a). Fristående solpaneler används främst till sommarstugor, båtar och fyrar. Dock har intresset för att bygga solceller som är uppkopplade till elnätet ökat under de senaste åren. Solpaneler producerar totalt en tiondels procent av Sveriges energikonsumtion. I genomsnitt genererar de 700 watt värmeeffekt per kvadratmeter och 200-700 watt värme per kvadratmeter och år (solenergi, 2013). Vilket väderstreck som solcellerna är placerade i och vilken lutning taket har, där solcellerna är placerade, påverkar energiproduktionen (Solcellskollen, 2019b). Tak som lutar åt söder producerar mest energi. Sluttar taket åt öst eller väst genererar solpaneler ungefär 80 procent av energin som hade producerats om det istället vet- te åt söder. Ett tak som är riktat åt norr frambringar endast cirka 50 procent av energin. 14 3. Orientering Den optimala lutningen på taket beror på vart i landet huset ligger, 35 och 45 gra- der för norra respektive södra Sverige (Solcellskollen, 2019b). Inom spannet 15 till 60 grader är dock energiproduktionsförlusten marginell. Om taket endast lutar med fem eller sex grader är det standard att vinkla upp solpanelerna mot syd. Det finns två bidrag som villaägare kan söka när de köper solceller, ROT-avdrag och investeringsstödet (Solcellskollen, 2019a). ROT-avdraget innebär en skattereduktion på nio procent av investeringskostnaden, medan investeringsstödet är ett bidrag om 30 procent (Energimyndigheten, 2019b). De två bidragen kan ej kombineras, men det är möjligt att betala tillbaka ROT-avdraget om investeringsstöd beviljas. Investe- ringsstödet kan sökas av både privatpersoner och företag, den föreslagna budgeten för 2019 är 736 miljoner kronor (Energimyndigheten, 2019c). Då intresset för stödet är stort och ansökningskön är lång föreslår regeringen en sänkning av investerings- stödet från 30 till 20 procent för att kunna bevilja fler ansökningar. Den 13 juni 2018 beslutade riksdagen att bygglovsbefria solpaneler och solfångare (Riksdagsförvaltningen, 2018). Reglerna gäller dock endast för byggnader som ligger inom ett detaljplanerat område. Dessutom måste solcellspanelerna följa byggnadens form och åtgärderna ska följa den gällande detaljplanen. Om solcellerna vinklas upp från taket rekommenderas det att ta kontakt med den kommunala byggnadsnämn- den. Byggnadsnämnden bör även kontaktas ifall byggnaden är kulturmärkt, om den ligger inom ett område som klassas som riksintresse för försvaret eller om det rå- der planbestämmelser i området som ställer krav på exempelvis husets färg och form. Naturligtvis krävs det energi för att tillverka solpaneler (Solcellskollen, 2019c). Den här mängden energi är dock mycket liten i jämförelse med hur mycket energi en solpanel producerar under hela sin uppskattningsvis 25 år långa livstid. Det tar ungefär två och ett halvt år för en solpanel att producera den mängd energi som gått åt under dess tillverkning. Ovanstående gäller i norra Europa, i de södra delarna tjänar en användare på solcellerna ännu fortare. De flesta solceller tillverkas av kisel som är det näst vanligaste ämnet i jordskorpan. Dock är det inte ett förnyelsebart ämne. 3.1.9 Smarta hem Sara Renström är en av forskarna som studerar de som bor på HSB Living Lab. I en av studierna studerade hon hur användare av smarta energisystem-lösningar på- verkades av funktionerna. Med smarta energisystem menas system som informativt och kommunikativt kan bidra till att minska energikonsumtionen hos en användare (Renström, 2019). Studien är gjord på 16 personer, där alla bor i HSB Living Lab, och pekar på vad för information användarna vill veta och vad som ger användaren en negativ känsla. För mycket information och fel information om energikonsumtio- nen kan istället få användaren att känna hopplöshet. Funktioner som implementeras ska kunna bidra till att användaren kan, genom enkla medel, leva på ett mer hållbart sätt. Exempel på det här är så kallade ”game changers” vilket innebär att effektivt 15 3. Orientering kunna ta tillvara på resurser, möjliggöra alternativa funktioner som är mer hållbara samt att kunna lagra och producera energi. 3.2 Processbeskrivningar Ett designprojekt ser aldrig likadant ut och vissa modifieringar kring processen är därför nödvändiga. Nedan beskrivs den processmetod och tankesätt som använts för det här specifika projektet. 3.2.1 Iterativt arbete och ACD3-metoden I projektet används en iterativ arbetsgång inspirerad av ACD3-metoden (Bligård, 2015). ACD3-metoden är i korthet en arbetsprocess som är både iterativ och linjär. Genom att kontinuerligt gå igenom sju specifika faser och konstant iterera över dem jobbar man sig närmare en färdig produkt. Linjärt jobbar sig ACD3-metoden genom sju faser som är: 1. Behovsidentifiering 2. Användningsutformning 3. Övergripande utformning 4. Detaljerad utformning 5. Konstruktion 6. Produktion 7. Driftsättning Under varje fas av processen itereras det också över följande fem aktiviteter: 1. Datainsamling 2. Analys 3. Idégenerering 4. Syntes 5. Utvärdering Den iterativa arbetsprocessen motiveras av svårigheten att ta konkreta slutgiltiga beslut i en designprocess (Bligård, 2015). Svaren på problembeskrivningen är i regel många och det är svårt att vid en första anblick ta välgrundade beslut. Under ett designprojekt som det här är designrymden flerdimensionell och oändligt stor, att jobba alltför linjärt under sådana förhållanden hade lett till att felaktiga beslut ta- gits och inte kunnat förändras i efterhand. En iterativ arbetsgång möjliggör istället att mer dynamiskt testa och utvärdera designbeslut under projektets gång. Funk- tionslistan samt produkten förändras kontinuerligt medan projektet fortskrider och möjligheten finns alltid att ytterligare en gång iterera över en fas för att komma närmare en optimal lösning. Anledningarna till att projektet inte följt ACD3-metoden ordagrant är tidsbegräns- ningen, uppdragsbeskrivningen samt en viss mån av kreativ frihet. På grund av den 16 3. Orientering skarpa tidsgränsen som projektet inneburit kommer det inte ordagrant följa ACD3- metoden då den döms vara allt för obestämd i sin tidsåtgång. Eftersom projektet krävde en uppvisning av resultat vid ett specifikt datum tvingades resultat framåt i steg, där ytterligare iteration hade varit en fördel, vilket har lett till en mer linjär arbetsgång än önskat. Dock har det inte kunnat motverkas på grund av projektets utformning. Den andra anledningen till att ACD3-metoden inte följts till punkt och pricka är att projektet inte följt den specifika arbetsgång som metoden baseras på. Projektet har istället rört en mindre del, det vill säga främst utseendet av produkten. Det här innebar att projektet började med en uppdragsbeskrivning och en relativt färdig produkt och slutade i en lika färdig produkt men med ett specifikt uttryck och en specifik stil, samt några mindre funktionsmässiga förändringar. Den sista och kanske viktigaste anledningen till att projektet inte följt metoden fullt ut var en eftersträvan till kreativ frihet. Projektet ville inte förkasta nya infallsvinklar endast på grunden av att de inte följde den valda metoden utan istället vara öppet för att iterera även över själva arbetsgången. Inget projekt är det andra likt och en viss grad av anpassning och kreativitet var att önska. Med det här i ryggen har projektet istället följt en liknande linjär arbetsgång som jobbar sig igenom vissa punkter från ACD3-metoden medans vissa är utvecklade specifikt för projektet (se figur 3.2a). Den preliminära arbetsgången var därmed: I. Behovsidentifiering - Utveckla en mall för produktens funktion och syfte II. Användningsutformning - Fastställande av husets funktionalitet III. Övergripande utformning - Fastställande av husets tekniska lösningar IV. Detaljerad utformning - Fastställande av husets estetiska och fysiska uttryck V. Slutgiltigt konceptutveckling - Fastställande av konceptets identitet på bred front. Dvs det estetiska uttryck som ackompanjerar husets fysiska form. De ta ljn ivå Tid Yttre ite rat ion er Inr e it era tio ner (a) Linjär processmodell inspirerad av ACD3 DokumenteringPlanering (b) Itterativ processmodell Figur 3.2: Anpassade processmodeller. Över var och en av de här punkterna har iterativt arbete utövats i olika stor mån efter vad som bedömdes rimligt (se figur 3.2b). Projektet kunde inte slaviskt följa den här preliminära planen, dock var självklart målet att i så stor mån som möjligt följa den valda arbetsgången. 17 3. Orientering 3.2.2 Hus som produkt Eftersom projektgruppen inte var utbildad inom arkitektur tillhandahölls inte någon specifik kunskap inom det området. Projektgruppen bestod istället av fyra studenter från produktdesign samt två studenter från samhällsbyggnadsteknik. Kompetensen rörde sig därmed främst inom sektorer såsom användarcentrerad design, ergonomi och byggteknik. Eftersom projektet berörde teman som framförallt hade fallit un- der arkitektoniska sektorer togs beslutet att tackla problembeskrivningen från en produktdesignsvinkel och definiera huset som en produkt. Det valet gjordes baserat på att det var den kompetens som främst tillhandahölls samt att det inte fanns något signifikant som bröt mellan produktion av en produkt och konstruktion av ett hus. Det uppfattades inte som negativt att stor erfarenhet inom arkitektur inte fanns. Det var snarare en fördel då nya tankesätt kunde föda nya idéer. Det innebar att projektet hade en helhetsbild av huset under hela processen vilket inkluderade utsida, insida, tekniska funktioner, färg och form. De sågs som aspekter av en hel- hetsupplevelse som tillsammans blir produkten ”Alicea-huset”. Arbetet lutade sig på användarstudierna och den därifrån genererade datan. Det äg- nades mycket tid åt att intervjua olika användargrupper för att få en djup förståelse för hur just den gruppen vill ha sitt boende. Den arbetsgången har bidragit till ett användarcentrerat koncept. 3.3 Metodbeskrivningar Det har genomförts olika metoder för att samla in data under behovsutformningen och sammanställa data under användarutformningen. Dessutom har idégenererings- metoder bidragit till en mer kreativ miljö. Nedan beskrivs de metoder som använts under projektets gång. 3.3.1 Brainstorming Brainstorming är en idégenereringsmetod som syftar till att utveckla en stor mängd idéer på kort tid (Wikberg Nilsson Å., 2015). Kvantitet går före kvalitet och ingen värdering läggs i om den enskilda idén är av värde eller inte. Först bestäms ett tema som idéerna ska utvecklas kring. Under en utsatt tid får sedan deltagarna skissa och skriva ned idéer på lappar som sätts upp så att de är synliga. Syftet med det är att deltagarnas kreativa potential ska stimuleras genom att få ta del av de övriga deltagarnas idéer. 3.3.2 Brainwriting 6-3-5 Brainwriting 6-3-5 är en alternativ brainstormingmetod (Wikberg Nilsson Å., 2015). Varje deltagare skriver och skissar idéer under en viss tid för att sedan skicka vidare idéerna till deltagaren bredvid. Idéerna vidareutvecklas av nästa deltagare tills att alla idéer har arbetats på av alla deltagare. Namnet på metoden kommer från att det är sex stycken deltagare, deltagarna skriver ner tre idéer och varje omgång är fem 18 3. Orientering minuter lång. Det resulterar i en stor mängd olika lösningar som vidareutvecklats ett flertal gånger. 3.3.3 Enkät En enkät är en indirekt frågemetod där den intervjuade skriftligen svarar på frågor via ett skrivet frågeformulär. (Jansdotter & Svensson, 2002). Enkäten kan vara utformad med både slutna och öppna frågor. En blandning av de båda är att föredra för att få tillräckligt djup men ändå vara såpass enkel att personer orkar svara. Enkäter är särskilt tillämpningsbara när syftet är att samla in data från ett stort antal personer där kvantitet är huvudfokus. 3.3.4 Intervju En intervju är en datasamlingsmetod som i grunden bygger på ett samtal. Samtalet hålls oftast under ett fysiskt möte men kan också föras på distans med hjälp av telefon eller liknande. Under en intervju får intervjuobjektet svara på ett antal för- beredda frågor som presenteras för dom av en undersökande individ. Intervjuer delas klassiskt in i tre kategorier: strukturerade, semi-strukturerade och ostrukturerade. Strukturen i kategorierna relaterar till mängden frihet som tillåts i intervjun. En strukturerad intervju har väl definierade frågor och söker endast svar på dem. En semi-strukturerad ger mer utrymmer för intressanta sidospår och en ostrukturerad är löst definierad och ger stort utrymme för sidospår och intressanta anekdoter från den intervjuade (Hanington & Martin, 2019). 3.3.5 KJ-Analys En KJ-analys är en analysmetod för att strukturera stora mängder data (Wikberg Nilsson Å., 2015). Metoden kallas även släktskapsdiagram. Uttalanden från enkäter och intervjuer skrivs upp på lappar. Lapparna placeras sedan ut på en yta och grupperas med uttalande som liknar varandra. På så sätt grupperas krav i hierarkier som kan spegla problem- eller kravbilden. Metoden ger också en visuell bild av hur stor del av svaren som berör ett visst problem vilket också ger en ledtråd till problemets vikt. 3.3.6 Medierande objekt Ett medierande objekt har till syfte att stimulera reflektion och att underlätta dialog (Wikberg Nilsson Å., 2015). Objektet kan vara en bild, skiss, mock-up eller något annat som bidrar till diskussionen. 3.3.7 Persona En persona är en beskrivning av en fiktiv person som representerar målgruppen (Wikberg Nilsson Å., 2015). Beskrivningen grundas på data från användarunder- sökningen, intervjuer, statistik och enkäter, som sedan sammanställs till en text 19 3. Orientering som kommunicerar en målande bild av en användargrupp. Det görs genom att be- skriva en personas intressen, tankar, drivkrafter, attityd, mål och så vidare. Med en persona fås en beskrivande bild av verkliga användare istället för endast statistik och data. 3.3.8 Scenario Ett scenario beskriver personan i en situation genom en kort berättelse (Wikberg Nilsson Å., 2015). Där beskrivs personans interaktion med produkten som också ba- seras på data från användarundersökningen. Syftet är att svara på frågeställningar som ”hur ser användningen ut idag?”, ”uppkommer frustrationer?”, ”vad har an- vändarna för problem som de inte uttalar?” och så vidare. Det för att ytterligare beskriva problemen med en produkt och skapa förståelse för användaren. 3.3.9 SWOT-analys En SWOT-analys är en metod som används för att identifiera en organisations styr- kor, svagheter, möjligheter och hot (Expertvalet, 2017) där en kort text under varje kategori sammanfattar de viktigaste aspekterna. Styrkor och svagheter är interna faktorer, medan möjligheter och hot är externa faktorer (se bilaga A.11). 3.4 Tekniska verktyg En viktig del i projektet är på ett rättvist sätt illustrera och presentera koncep- tet. Här listas de tekniska verktyg som använts för att skapa digitala bilder och renderingar av idéer och koncept. 3.4.1 Autodesk Revit Autodesk Revit är ett BIM-modelleringsprogram som används för att modellera och projektera byggnadsverk (Autodesk, 2019). Programmet kan visualisera de ut- föranden som krävs för byggnadsverket gällande arkitektur, konstruktion, VVS, ventilation-el och koordinera de disciplinerna. Revit används även för att skapa 3D -modeller som sedan kan göras om till 2D-ritningar. 3.4.2 SketchUp Sketchup är ett CAD-program som används för att skapa arkitektoniska 3D-modeller (SketchUp, 2019). Det är även möjligt att skapa konstruktionsdokument och kost- nadsuppskattningar. SketchUp erbjuder även applikationer för AR och VR där mo- dellerna kan visas upp. 3.4.3 Adobe Illustrator Adobe Illustrator är ett vektorbaserat illustrationsprogram som främst används för att skapa logotyper, typsnitt, teckningar och grafik (EDUCBA, 2019). I det här 20 3. Orientering projektet användes programvaran bland annat för att illustrera bilder och ikoner för personas och annan grafik. 3.4.4 Figma Figma är en webbapplikation för att skapa vektorbaserade illustrationer. Detta pro- gram kan användas till att skapa pictogram samt olika ikoner och förklarande bilder (Bracey, 2018). 21 3. Orientering 22 4 Genomförande I det här kapitlet presenteras hur de processer och metoder som projektet bygger på är genomförda. Varje process bestod av iterativt arbete som gav ett cirkulärt arbetssätt för att höja kvaliteten och förbättra arbetets fortgång. Resultatet av varje process låg till grund för nästkommande process med utvärdering fortlöpande under hela arbetet. 4.1 Behovsidentifiering Avsikten med behovsidentifieringen var att identifiera användarnas behov och be- kräfta den problemformulering som utformats efter samtal med uppdragsgivaren genom att utveckla en mall för produktens funktion och syfte. Målet var att besvara frågor som hur huset skulle användas, vilken storlek som är populärast, vilka behov som finns hos de olika målgrupperna och vad som påverkar de behoven. Genom det kunde en bättre förståelse av användarna och deras behov skapas. De förvän- tade leverablerna i behovsidentifieringen var en tydligare bild av projektet, vilket uppnåddes genom att identifiera syftet med produkten och vad den ska uppnå för funktion. 4.1.1 Projektets omfattning Behovsidentifieringen inleddes i samtal med Alicea. De redogjorde för egna erfa- renheter och behov de upptäckt på marknaden. Aliceas förväntningar av projektet var att kartlägga potentiella användare och deras behov för att uppnå en använ- darcentrerad lösning och en tydlig produktidentitet. Det är projektets uppgift att undersöka vilka funktioner potentiella kunder och användare vill ha eller behöver. Det här uppnås genom att identifiera samt undersöka de målgrupper som kommer köpa samt leva i huset. 4.1.2 Enkät till villaägare För att få en första bild av målgruppen villaägare publicerades en enkät online (se bilaga A.7). Syftet var att få in en så stor mängd data som möjligt och skapa en första bild av villaägarna och deras behov. Enkäten var främst kvantitativ och hade som huvudsyfte att undersöka hur stor del av målgruppen som har intresse av att uppföra ett mindre hus på sin tomt, vad ett sådant hus hade använts till 23 4. Genomförande samt vad målgruppen var redo att betala för ett eventuellt sådant hus. Enkäten publicerades på ett flertal webbsidor så som ”www.viivilla.se”, ”www.byggahus.se”, ”www.flashback.org” och ”www.familjeliv.se”. Enkäten delades också i ett antal grupper på ”www.facebook.com” såsom ”Lägenheter Säljes/Uthyres/Bytes/Sökes i Göteborg” och ”Teknikkvinnor”. Enkätens genomslag var över förväntan som bara på några dagar fick ett stort antal svar. När enkäten stängdes efter en vecka hade den 422 svar. 4.1.3 Enkät till hyresgäster För att skapa en bild av användargruppen unga vuxna som är huvudfokus som hyresgäster skapade gruppen en enkät (se bilaga A.8) riktad till den breda massan som berörde intresset av att bo under de levnadsförhållanden som Alicea-husen tillhandahåller. Syftet var att få in kvantitativa data om intresset av att bo i ett komplementhus och vilka behov och krav som då uppkommer. Enkäten skickades ut i diverse grupper på ”www.facebook.com” såsom ”Samhällsbyggnad Chalmers 2016” och ”Teknologsektionen Teknisk Design”. Totalt genererades 137 svar. 4.1.4 Djupintervjuer Efter de inledande enkäterna utfördes djupintervjuer med de två användargrupperna (se bilaga A.9 och A.10). Tre intervjuer utfördes för respektive grupp. Kriterierna för urvalet av villaägarna var att de skulle äga en villa med ett kompletterande hus på tomten. Frågorna kretsade kring motivet bakom uppförandet av huset, byggproces- sen, användningen och inställningen till att hyra ut det. I urvalet av hyresgästerna var kriteriet att de skulle bo i ett mindre hus eller lägenhet på någon annans tomt. Frågorna kretsade kring motivet till valet av boendet, levnadsförhållandena och rela- tionen till hyresvärden. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan genom en KJ-analys. 4.1.5 Marknadsundersökning och SWOT-analys För att kartlägga hur konkurrenter positionerar sig på marknaden och få en bild över deras styrkor gjordes en övergripande marknadsöversikt där liknande företag undersöktes. Med det som underlag gjordes en SWOT-analys för att undersöka hur Aliceas hus står sig mot konkurrerande företag (se bilaga A.11). 4.1.6 Studiebesök Under projektet utfördes totalt tre studiebesök med avsikt att få en djupare förstå- else i relevanta ämnen såsom huskonstruktion och boendeupplevelse. Nedan görs en kortare beskrivning av respektive studiebesök samt vilka erfarenheter och perspektiv som erhölls av besöken. 24 4. Genomförande Aliceas prototyphus I början av projektet besöktes Aliceas prototyphus tillsammans med representanter för företaget. Under besöket diskuterades Aliceas vision med företaget, husets kon- struktion samt kandidatgruppens uppdrag. Besöket var givande för att få en bättre förståelse för husets storlek och utseende i verkligheten. Närvarande på mötet var Aliceas grundare, vilket gav ytterligare perspektiv på uppdraget. Husknuten Som en del av marknadsundersökningen och idégenereringen utfördes ett studie- besök till Husknuten. Husknuten är en permanent husutställning med visningshus från flera av Sveriges ledande hustillverkare (Husknuten, u. å.). På utställningen observerades både nybyggda och äldre hus. Husknutens utställda attefallshus hade dessvärre monterats ner vid tillfället för studiebesöket. HSB Living lab För att få en djupare förståelse för hur framtidens boende kan se ut, hur ett rums volym kan utnyttjas till fullo samt hur bevakning av energikonsumtion går till och upplevs besöktes HSB Living Lab. HSB Living Lab är ett forskningsprojekt i form av ett 29 lägenheter där Forskning bedrivs på ämnen som rör framtidens hållbara boende (HSB, u. å.). 2000 sensorer mäter dygnet runt allt som pågår i huset och nya tekniska och arkitektoniska innovationer testas. Under studiebesöket fokuserade arbetet på de 12 lägenheterna som har en volym på 47 kubikmeter, där vardera sida mäter 3.6 meter. Tre intervjuer utfördes också med de boende. Frågorna som ställ- des berörde levnadsförhållandena på en så liten boendeyta och hur övervakningen av energikonsumtionen gick till och upplevdes. Genom samtal om energikonsumtio- nen och dess övervakning framkom det att Sara Renström var en nyckelperson i hållbarhetsforskningen. En intervju med henne utfördes i ett senare skede. 4.1.7 Litteraturstudier Under den här fasen utfördes diverse litteraturstudier som presenteras under kapit- let orientering. Syftet var att erhålla information om bland annat byggnadsregler, solceller och vad som är bra med ljusa och naturnära levnadsstandarder. Litteratur- studien utfördes för att ge en kunskapsgrund att utgå ifrån vid konceptutvecklingen. 4.2 Användningsutformning Syftet med användningsutformningen var att identifiera användarnas behov och där- igenom fastställa husets funktionalitet. De förväntade leverablerna i den här fasen var en lista på designriktlinjer, funktionslista och en bättre bild av användaren i form av persona och scenario. 25 4. Genomförande 4.2.1 KJ-analys Citat från intervjuer och enkäter samlades ihop för att göra en KJ-analys (se bilaga A.12 och A.13 samt figur 4.1). Där delades citaten upp i olika kategorier för att få en bättre översikt och sammanfattning av den stora mängden data. Några av kategorierna var privatliv, kostnad, bekvämligheter och modern teknik. Genom KJ- analysen skapades en djupare förståelse om varför det är intressant att bo i ett komplementhus, till skillnad från en lägenhet, och vad ett komplementhus används till. Några andra viktiga slutsatser var att integritet är viktigt och vilken modern teknik som användarna är intresserade av att implementera i huset. KJ-analysen utlade sedan grunden till en funktionslista och en semantisk ordskala som användes för att utveckla konceptet. Figur 4.1: Bild på KJ-analysen som visar hur citat grupperades i olika kategorier. 4.2.2 Designriktlinjer Från sammanställningen av KJ-analysen skapades en lista på designriktlinjer för användarnas krav och behov. Den innehöll både uttalade behov från användarna samt behov som kunde tolkas och utläsas från användarnas svar (se bilaga A.14). Den listan ställde samman både villaägarnas och hyresgästernas behov och användes sedan under utvecklingen av olika koncept. När koncept skulle vägas mot varandra jämfördes de genom att se vilka behov som uppfylldes och vilka som inte uppfylldes. Vissa behov är viktigare än andra vilket också beaktades. 4.2.3 Funktionsanalys En funktionsanalys genomfördes med syfte att bryta ner de behov och krav som hu- set har till funktioner som huset ska innehålla. Utifrån resultatet från behovsidenti- fieringen och användningsutformningen bröts husets funktionalitet ner i en lista med huvudfunktioner, delfunktioner och stödfunktioner (se bilaga A.15). Allt eftersom arbetet fortskred kompletterades funktionslistan med potentiella tekniska lösningar för att uppfylla behoven. 26 4. Genomförande 4.2.4 Semantisk ordskala Från KJ-analysen utformades en semantisk ordskala som bestod av nyckelord som huset önskades uttrycka (se figur 4.2). Syftet med ordskalan var att under idégene- reringen hela tiden ha de orden i åtanke och på så sätt kunna implementera de i koncepten. Gröna streck drogs mellan ord som har samhörighet med varandra me- dan röda streck drogs mellan ord som är motsägelsefulla och kan konkurrera med varandra. Figur 4.2: Semantisk ordskala som också visar kopplingen mellan orden. 4.2.5 Persona och scenario För att få en bättre förståelse och medkänsla för användaren skapades sex personas som var och en motsvarar en del av målgruppen (se bilaga A.1). De delades in i tre personas för villaägare och tre för hyresgäster. Det framställdes också ett scenario för varje persona där en tänkbar boendesituation beskrevs (se bilaga A.2). Genom att använda personas och scenario kan presentationen av konceptet förbättras. Det underlättar förståelsen för relationen mellan köparen och användaren och hur det är att bo i ett Alicea-hus. 4.3 Övergripande utformning Utformningen av huset bestod av många olika delar, planlösning, fasad, hållbara lösningar, material och uppkoppling är exempel på några. Därför delades arbetet upp i olika faser. Först den övergripande utformningen där designbelslut togs för att sedan kunna arbeta vidare med den mer detaljerade utformningen. 4.3.1 Utveckling av trappa till loft Under den övergripande utformningens tidiga skede utfördes en idégenerering kring en trappa upp till ett eventuellt loft. Idégenereringen av trappan gjordes för att 27 4. Genomförande katalysera arbetet. Workshopen tog hjälp av 6-3-5-metoden och många lösningar skapades (se figur 4.3). Eftersom det i ett senare skede i projektet beslutades att ett loft inte är obligatoriskt fattades ett beslut om att trappan inte var av stor vikt. Därför togs endast idéen om att kunna använda ytan under trappan för förvaring, i form av garderob eller lådor, vidare till den detaljerade utformningen. Figur 4.3: Några utav de idéer under 6-3- 5-metoder, inklusive trappan med förvaring under. Figur 4.4: Medierande ob- jekt för planlösningen. 4.3.2 Undersökning av planlösning Idégenerering kring planlösningen gjordes för att få en grund att arbeta utifrån. Syf- tet var att göra det lättare att sedan kunna bestämma fönstersättning och placering av kök och toalett. Processen tog lång tid och den itererades flera gånger. Varje gruppmedlem fick först utforma ett antal koncept enskilt på planlösningar som se- dan presenterades inför gruppen där för- och nackdelar vägdes mot varandra. Här framkom det många olika idéer på olika loft, halvloft och lösningar utan loft. Det skapades också en fysisk modell av huset i skala 1:10 som användes som medierande objekt då planlösningarna diskuterades (se figur 4.4). 4.3.3 Undersökning av materialval För att undersöka om det fanns ett bättre material-alternativ än fasadskivorna som används i nuläget, utfördes en undersökning av olika material. Materialprover från olika företag beställdes och granskades. Materialproverna nytt- jades även som medierande objekt under diskussioner kring fasadskivorna. Utma- ningen med de nuvarande fasadskivorna är att de består av oorganiskt material och därmed inte är särskilt hållbara varken i sin sammansättning eller sitt uttryck. Därför söktes det efter alternativ som bättre efterliknade trä och gav ett mer na- turligt utseende (se figur 4.5). Ett motiv av trämaterial kan tryckas på plattan för 28 4. Genomförande att efterlikna trä men det ger inte en naturlig känsla då det inte finns någon struk- tur i materialet. Det beställdes också materialprover där fasadskivorna istället hade strukturen av trä och var lika breda som en träplanka vilket gav en starkare känsla av äkta trä. De här skivorna kunde däremot endast beställas i olika kulörer och inte med trämotiv. De uppfattades heller inte särskilt verklighetstrogna. Figur 4.5: Bild på material- prover som visar hur fasadski- vorna efterliknar äkta trä. Figur 4.6: Hur långt bort från staden villaä- garna bor som har en tomt större än 1500m2. 4.3.4 Undersökning av grönska och välmående Efter analysen av målgrupper och litteraturstudier identifierades viktiga delar och ståndpunkter. Då tanken är att huset ska byggas på en villatomt krävs det att tomten är tillräckligt stor. Alicea har räknat med en tomtstorlek på över 1500 kvadratmeter och de tomterna återfinns oftast inte nära stadskärnor (se figur 4.6). Längre ifrån stadskärnor betyder, oftast, en större närhet till naturen. Personer som väljer att bo i ett kompletterande hus på en villatomt värdesätter, enligt enkäter och intervjuer, att bo närmare naturen. Projektet har därför riktats mot att öka välmående genom att förstärka känslan av att befinna sig nära naturen. Efter litteraturstudier om grönska och välmående framkom idéen om att erbjuda smarta och enkla lösningar för att arrangera grödor och grönska på och i närhet till huset och genom det förstärka känslan av närhet till naturen. 4.3.5 Undersökning av uppkoppling Användarundersökningen gav ett brett underlag till vad användarna ville ha för uppkopplande funktioner i huset. Faktum var, att användarna själva gav förslag på många användbara befintliga moderna tekniker som skulle kunna implementeras. Enligt Sara Renströms (2019) forskning finns det dock frågetecken kring hur vissa av de här tekniska lösningarna faktiskt bidrar till mer nytta än skada och huruvida de är intressanta för användaren i det långa loppet. Baserat på de här två källorna togs beslut om vilka funktioner som är intressanta att implementeras i huset. 29 4. Genomförande 4.3.6 Diskussion kring fästande av föremål på fasad Fasadens konstruktion på Aliceas hus gör det svårt att fästa föremål utvändigt på väggarna. Diskussioner och utvärderingar har genomförts kring olika lösningar som kan dra nytta av att fästas på ett smart och smidigt sätt. Det har därför idégenere- rats kring olika lösningar som löser problemet. 4.4 Detaljerad utformning Under den detaljerade utformningen fastslogs de slutgiltiga besluten för att kunna skapa ett färdigt koncept. Mer detaljerade designbeslut togs baserat på de krav och behov som användaren kommer ha under interaktionen med huset. Det fastställdes också vilka funktioner som ska ingå i huset. 4.4.1 Formspråk Ett av Aliceas önskemål med projektet var att ge huset en produktidentitet. Föru- tom husets fysiska utseende är även den grafiska framställningen en betydande del av produktidentiteten. Där ingår informationsgrafik, pictogram och så vidare. För att skapa en identitet till huset krävs ett genomgående röd tråd som går i linje med produktidentiteten. Konstruktionen av huset är nästintill redan färdigarbetad från Alicea och det finns ett fullskaligt prototyphus. Efter marknadsöversikten jämfördes Aliceas hus mot konkurrenter med avseende på form, uttryck och funktion. Aliceas pulpettak visade sig vara relativt unikt, de flesta andra hus på marknaden har antingen sadeltak el- ler platt tak. Efter idégenerering och iterering beslutades det att jobba vidare med husets kortsida i allmänhet och takvinkeln i synnerhet för att utnyttja befintliga attribut till att skapa en unik identitet som sticker ut på marknaden. ”Fånga vin- keln” blev ett ledord i arbetet kring detaljutformningen av husets exteriör samt den grafiska framställningen. Figur 4.7: Skiss på husets kortsida. Figur 4.8: Digital konceptskiss på mötet mellan tak och vägg. 30 4. Genomförande (a) (b) (c) Figur 4.9: Fasadskisser från idéegenereringen. 31 4. Genomförande För att fånga vinkeln på husets fasad ska mötet mellan tak och vägg lyftas fram. I en ny idégenerering undersöktes hur det här skulle kunna se ut och fungera. Det gjordes med hjälp av analoga och digitala skisser som på ett enkelt sätt kan beskriva och förmedla olika idéer. Här diskuterades till exempel flera olika material på exteriören, olika texturer och olika färger. Under idégenereringen tillkom även idén om att bokstavligt lyfta fram vinkeln genom att förlänga taket och en del av väggen (se figur 4.7 och 4.8). Den här idén kom senare att kallas för ”vindskivan”. 4.4.2 Exteriör En idégenerering utfördes också för att undersöka olika sätt att placera fönster och fasadskivor. För att underlätta skissandet skrevs tvådimensionella ritningar, på var och en av husets sidor, ut på papper. Olika mönster på fasadskivornas placering samt fönsterplacering testades med enkla skisser (se figur 4.9). Förslagen diskutera- des och utvärderades mot den semantiska ordskalan. Hänsyn togs även till husets monterbarhet. Fördelaktigt var att hålla antal skär i fasadskivorna och antal unika fasadskivor så lågt som möjligt. Det framkom en överenskommelse att stora föns- ter var något som hade en stark anknytning till flera av orden i den semantiska ordskalan, framförallt hållbarhet, naturnära och öppet. Utvärdering av exteriör För att utvärdera fönstersättning och placering av fasadskivorna intervjuades totalt sju olika personer. Alla intervjuobjekten studerar på Chalmers, men på olika pro- gram (arkitektur, teknisk design och samhällsbyggnadsteknik). Under utvärderingen av exteriören på huset presenterades två olika fönstersättningar och två olika place- ringar av fasadskivorna som tillsammans bildade fyra olika koncept (se bilaga A.18). Bilderna fungerade som medierande objekt där intervjuobjekten fick rangordna de olika koncepten utifrån värdeorden i den semantiska ordskalan som tagits fram. Frågorna kretsade kring intervjuobjektens personliga uppfattning om konceptens semantiska uttryck snarare än husens tekniska funktioner (se bilaga A.19). 4.4.3 Uteplats Eftersom hållbarhet och naturnära har varit viktiga ståndpunkter genom arbetet be- slutades det om att idégenerera kring hur uteplatsen skulle kunna se ut och fungera. Idégenererandet gjordes genom skisser på personliga idéer (se figur 4.10). Idéerna diskuterades sedan och beslut togs angående hur uteplatsen kunde vara utformad. Dessutom föddes idén om att förlänga ”vindskivan” ytterligare på ena kortsidan för att ge en eventuell uteplats tak och vindskydd. 32 4. Genomförande Figur 4.10: Skiss på en av idéerna kring uteplatsen. 4.4.4 Interiör Ett önskemål från Alicea var att undersöka alternativ till traditionella material på insidan av huset som ska vara enkla att montera. Därför har några olika tekniska lösningar utforskats som skulle kunna lösa det problemet. En lösning som under- söktes var att förmontera en träpanel på spikläkten för att på så sätt undvika ett moment och industrialisera processen. Tester gjordes för att se hur det skulle kunna fungera men då den tekniska aspekten blev för komplicerad så valdes dock det här konceptet bort. Istället togs beslutet att innerväggen skulle vara klädd i plywood- skivor, baserat på materialets monterbarhet, pris och koppling till värdeorden i den semantiska ordskalan. 4.5 Slutgiltig konceptutveckling Som ett avslutade steg utfördes en utvärdering där de olika konkreta idéerna sam- lades upp och utvärderades i relation till varandra och till bakomliggande data. Främst utvärderades koncepten med de olika kreativa verktyg som använts under projektets gång. Huvudfokus låg på att se till att koncepten följde den semantis- ka ordskalan men utvärdering gjordes också med personas och funktionsanalysen. I användningsutformningen framkom det att valbarhet var en viktig punkt hos an- vändarna. Ovanstående för att det ska kunna gå att anpassa till de unika behov som användarna har och därmed göra att huset uppfattas mer som ett eget hem. Därför diskuterades idéen om att slutkonceptet skulle baseras på att det finns en standardutformning där vissa obligatoriska funktioner finns med samt att det går att lägga till funktioner som är valbara. Vilka funktioner som är obligatoriska be- slutades efter en diskussion där olika aspekter om vad husets identitet och vad det ska uttrycka togs upp. 4.5.1 Revit-modell För att visualisera konceptets slutprodukt på ett så realistiskt sätt som möjligt användes mjukvaran ”Revit” som är ett 3D-modelleringsprogram med fokus på ar- kitektur. Verktyget valdes delvis på grund av sin kraftfullhet men också på grund 33 4. Genomförande av att viss erfarenhet i mjukvaran redan fanns då det används i undervisningen på samhällsbyggnadstekniksprogrammet. 4.5.2 Pictogram Under den här fasen utvecklades också ett stort antal pictogram och informativa bilder som hade till syfte att så enkelt som möjligt visualisera konceptets bredd. Pictogrammen utvecklades i ”Adobe Illustrator” och ”Figma”. Syftet med dem var att enkelt kunna kommunicera konceptet jämtemot uppdragsgivaren Alicea AB. Men förhoppning fanns också att Alicea själva skulle kunna nyttja materialet för att i framtiden kommunicera samma budskap till potentiella kunder. 34 5 Resultat av användarstudien Figur 5.1: Sprid- ning av enkät rik- tad till villaägare. Under behovsidentifieringen samlades stora mängder data in. I följande avsnitt sammanställs de resultat som framkom från enkäter, intervjuer och studiebesök. 5.1 Enkäter Nedan presenteras resultatet av de två enkäter som skickades ut under användningsutformningen. Den ena riktades till villaäga- re (se bilaga A.7), tänkta hyresvärdar, och den andra adresse- rade tänkta hyresgäster (se bilaga A.8). Fokus låg främst på att undersöka efterfrågan och de potentiella kundernas olika krav. 5.1.1 Villaägare Enkäten som var riktad till villaägare fick in totalt 422 svar utspritt över en stor del av Sverige (se figur 5.1). 63.5% bor i en villa de äger själva och av dem uppgav 59.7% att de vill ha ett kompletterande hus på sin tomt. Bland de som vill ha ett kompletterande hus på sin tomt är det populärast med hus på 25m2 (se figur 5.2) men det är 42.6% som vill ha 30m2 eller större vilket faller inom Alicea-husets storleksintervall. Av de som vill ha ett komplementhus på över 30m2 vill majoriteten ha den till boende av någon form (se figur 5.3). En liten del vill ha den som hobbyrum, garage eller övrigt. Hyra ut till utomstående är det vanligaste ändamålet med huset. Figur 5.2: Önskad husstorlek av de som vill ha ett kompletterande hus. Figur 5.3: Angivit användningsom- råde av de som uppgett en storlek på över 30m2. 35 5. Resultat av användarstudien Figur 5.4: Tomtstorlek för de med uppgiven storlek över 30m2. Figur 5.5: Tomtstorlek för de som även uppgivit att de ämnar att hyra ut. Figur 5.6: Summa villaägarna är be- redda att betala för ett kompletteran- de hus över 30m2. Figur 5.7: Villaägarnas intresse för implementering av ny teknik i huset. Figur 5.8: Avstånd från staden för de som uppgett en storlek större än 30m2. Tomtstorlek När det gäller tomtstorlek är det vanligast med tomtstorlekar mellan 1000 och 1500m2 och en stark majoritet, 77.3% av de som vill bygga ett kompletterande bo- stadshus har en tomt på över 1000m2 (se figur 5.4) och 44% har större än 1500m2. För de som vill hyra ut sitt komplementhus ser fördelningen relativt lik ut men med generellt större tomter (se figur 5.5). 84% vill ha större än 1000m2 och 48% vill ha större än 1500m2. Sammanfattningsvis visar det att majoriteten av de som köper ett kompletterande bostadshus har en tomt på över 1000m2 och de som vill hyra ut huset har generellt större tomt. 36 5. Resultat av användarstudien Kostnad I figur 5.6 visas den summa villaägarna är beredda att betala för ett kompletterande hus. Summorna är utspridda och det är bara 7.5% som uppger att de kan tänka sig att betala mer än 500 000 kronor. Ny teknik I enkäten undersöktes även villaägarnas intresse för ny teknik på en skala 1-5. Majo- riteten av villaägarna är intresserad av att inkludera ny teknik i det kompletterande huset (se figur 5.7). Framför allt vill villaägarna ha system för att styra värme och belysning. Intresse finns även för smarta lås till huset, larm, smarta musiksystem, Google home och värme/belysning som stängs av/reduceras när ingen befinner sig i hemmet. På frågan ”Är det viktigt för dig att kunna övervaka hushållets ener- giåtgång?” svarade 75.1% ”Ja, till viss mån”, 11.9% ”Ja, in i minsta detalj”. Det är alltså en stor majoritet som vill kunna övervaka sin energiåtgång. Vid frågan om det var av ekonomiska skäl eller miljömässiga skäl var det relativt jämnt, 80.6% svarade ja av ekonomiska skäl och 61.8% av miljömässiga skäl. 42.4% svarade ja på både ekonomiska och miljömässiga skäl. Husstorlek I figur 5.8 visas fördelningen i hur långt från stadskärnan tomterna ligger. Det är endast 3% som bor i stadskärna och 16.7% i stadsdel. Majoritet bor alltså i förort, utanför staden eller på landsbygden. 5.1.2 Hyresgäster Studien om villaägarna bekräftade att det finns villaägare som är intresserade av att låta bygga hus som stämmer in på Aliceas hus. Största kategorin i undersökningen som matchar Aliceas hus var ”Hyra ut till utomstående”. En enkät utformades för att undersöka målgruppen som är potentiella hyresgäster i Aliceas hus. Enkäten riktad till hyresgäster nådde 137 personer varav 73.0% är i åldersspannet 18-25 år. Det är mycket troligt på grund av den stora spridningen på Chalmers. Det här kan också i viss mån konfirmeras av frågan ”vad är din sysselsättning?” där 74.1% är studenter. Med det som bakgrund kan det antas att det mönster som enkätsvaren bildar främst applicerar på studenter. Majoriteten av de svarande, 55.6%, bor i hyresrätt. Av dem bor 53.9% ensamma i hushållet och 42.1% bor två stycken. Av de som bor ensamma i en hyresrätt är den vanligaste, 46.3%, storleken 25-30 kvadratmeter (se figur 5.9a). Därefter, med 17.1%, kommer 20-25 kvadratmeter. Av de som bor två personer i hyresrätt har majoriteten, 53.1%, en bostad på över 55 kvadratmeter och 15.6% en bostad på 37 5. Resultat av användarstudien (a) Ensam person i hyresrätt. (b) Två personer i hyresrätt. Figur 5.9: Storlek på hyresrätter. (a) Ensam person i hyresrätt. (b) Två personer i hyresrätt. Figur 5.10: Kostnad för hyresrätter. 50-55 kvadratmeter (se figur 5.9b). Av de som bor två är det 75% som bor med sin partner. I figur 5.10 visas vad hyresgästerna betalar per månad för sin bostad. Störst andel, 48.8%, betalar 4000-5000 kronor i månaden. En tydlig korrelation finns mellan figur 5.9a och figur 5.10a när det kommer till hyra per kvadratmeter. Av de som bor två personer i ett hushåll betalar en stor del, över 8000 konorr i månaden (se figur 5.10b). Restid En stor del av svaren är från folk som bor mellan 10-20 minuter från sin dagliga sysselsättning (se figur 5.11a). Frågan “hur långt är du redo att resa till din dagli- ga sysselsättning?” ger optimistiska resultat. Trots att stor del av svaren visar att folk bor nära sin sysselsättning är folk redo att resa betydligt längre. 28.5% svarar att de är redo att resa 20-30 minuter och 31.4% svarar 30-40 minuter (se figur 5.11b). 38 5. Resultat av användarstudien (a) Nuvarande restid till sysselsättning. (b) Tänkbar restid till sysselsättning. Figur 5.11: Restider till sysselsättning. Balkong/uteplats 73,3% Diskmaskin 71,1% Fibernät 61,5% Större kök 48,1% Extra förvaring 40,7% Bil 28,1% Badkar 20,7% Figur 5.12: Önskade bekvämligheter. Villa 60,6% Bostadsrätt 54,7% Hyresrätt 19,7% Radhus 16,1% Stuga på villatomt 10,9% Kollektiv 10,2% Inneboende 1,5% Figur 5.13: Önskad bostadstyp. Bekvämligheter i hushåll Frågan ”Vad är du beredd att betala extra för i ditt boende?” ger en bild av vad som kan klassas vara viktiga allmänna bekvämligheter. Diskmaskin är efterfrågat samt fibernät. De tillfrågade lade stor vikt vid uteplats och balkong som leder med en liten majoritet över diskmaskin, 73.3% över 71.1% (se tabell 5.12). Utöver de förbestämda alternativen framkom det även att hyresgäster är beredda att betala extra för bland annat tvättmaskin och smidiga cykelställ/cykelförvaring. Social interaktion Angående social interaktion är svaren att få vill ha stor interaktion med sin granne. På en skala 1-4 blev genomsnittet 2.3. Önskad storlek av boende samt boendeform Svaren på den här frågan tyder på att målgruppen vill bo relativt stort. Många har svarat över 50 kvadratmeter, men en stor andel har svarat 40 samt 45 kvadratmeter. Tydliga mönster kan urskiljas på så vis. Det verkar rimligt att anta att en majoritet vill bo i hus. Bostadsrätt och villa har klar majoritet (se tabell 5.13). 39 5. Resultat av användarstudien 5.2 Intervjuer Intervjuerna gav mer kvalitativ information om hur villaägare och hyresgäster tän- ker kring ett komplementhus (se bilaga A.9 och A.10). En viktig punkt från både villaägare och hyresgäster är att relationen dem emellan måste fungera för att de ska kunna trivas. Det förutsätter att de respekterar varandra och har en öppen kommu- nikation. Hyresvärden är mån om att hyresgästen ska trivas och hyresgästen hjälper till med sysslor i trädgården eller liknande om så önskas. Som generationsboende ansågs det förbättra relationen inom familjen då det vardagliga tjafset minskade och det eventuella utflyttade barnet endast hade ansvar för sitt eget boende. De bekvämligheter som användarna framförallt ville ha i huset är toalett, kök, dusch och internet. Om hyran skulle minska var disk- och tvättmaskin bekvämligheter som de kunde klara sig utan, men de såg klara fördelar med att ha hjälpmedlen. Framförallt skulle en tvättmaskin innebära mindre interaktion med hyresvärden då hyresgästen inte skulle behöva tvätta i hyresvärdens villa. Däremot om huset an- vänds som generationsboende ansågs tvättmaskinen som överflödig då de kunde gå in i det stora huset och tvätta utan problem. En diskmaskin skulle endast ha syftet att underlätta vardagen och spara tid och ansträngning. Privatliv var viktigt för några villaägare då de ansåg att de inte ville ha andra män- niskor på sin tomt och att de vill kunna vistas i trädgården utan att bli observerade. Dessutom var de oroliga för att hyresgästen skulle missköta sig vilket kan leda till konflikter. Fördelarna med att ha en utomstående boende på tomten var att det kan vara trevligt med socialt utbyte, lärdomsrikt att möta nya personer samt ekonomis- ka skäl. De flesta komplementhus befinner sig på en villaägares tomt och det förutsätter att tomten är i det större slaget. Därmed finns de här husen inte centralt i staden. Några av hyresgästerna kunde däremot tänka sig att bo lite utanför staden i brist på annat eller om det är låg hyra. Däremot är det viktigt att huset inte befinner sig för långt ifrån den vardagliga sysselsättningen. En restid på ungefär 30 minu- ter var att föredra. En annan anledning till att de vill bo i ett komplementhus är känslan av att ha ett eget hus och närhet till natur och trädgård. Det blir mer av- skildhet i ett komplementhus i jämförelse med en lägenhet då det inte är lika lyhört från lägenheter som ligger vägg i vägg. Det bidrar till en lugn och tyst miljö sam- tidigt som hyresgästen inte behöver oroa sig för att störa sina grannar i samma mån. Utrymmen för förvaring var en viktig del som ofta saknades eller upplevdes som bristfällig i mindre bostäder. Framförallt önskades förvaring av större föremål såsom cykel, skidor, surfutrustning och så vidare. Det ansågs också vara en stor fördel att kunna avskärma sovrummet från resten av boendet då sängen betraktades som en plats endast för att sova på och inte vistas i under dagen. Ett bättre utrustat hus som inte bara innehåller ett rum med en säng skulle innebära att den boende hade trivts bättre då boendet inte bara ska vara en plats för att sova utan anses som ett hem som ska gå att trivas i. 40 5. Resultat av användarstudien De flesta komplementhus befinner sig på en villaägares tomt och för dem var det viktigt att utsidan på huset var estetiskt tilltalande. För hyresgästen spelade det större roll att insidan var visuellt tilltalande och hade önskvärda funktioner. 5.3 Studiebesök Studiebesöken som utfördes gav varierande information, det viktigaste besöket var till Aliceas prototyphus i Iglabo utanför Alingsås. Även om besöket genererade myc- ket fakta som hade kunnat förmedlats digitalt var det väsentligt att besöka huset på riktigt. Det gav en tydlig bild och känsla av huset vilket underlättade under hela utvecklingsprocessen. Att se fasadskivorna, insidan av huset och konstruktionen i verkligheten skapade en större förståelse för vad Alicea ville få ut av projektet. 5.3.1 HSB Living Lab Lägenheterna på HSB Living Lab har plats för en egen toalett och sovloft. En gemen- sam yta med kök, vardagsrum, dusch och balkong delas på sex lägenheter. Eftersom de boende i huset själva anmält intresse för att bo i ett sådant här experimentellt hus var det svårt att dra några slutsatser kring hur den konstanta övervakningen upplevs. De boende hade ett intresse av att övervaka sin energikonsumtion och kän- de inget obehag av att andra fick ta del av den informationen. Det framkom att flera boende upplevde det som omständligt att sova på ett sovloft och hade därför flyttat ned sin säng till golvet. De gemensamma ytorna uppskattades, i synnerhet möjligheten att socialisera sig under matlagningen. 5.3.2 Husknuten Besöket gav inte lika mycket som förväntat. Den enda tillverkaren med attefallshus hade tagit bort sitt hus från utställningen och utbudet av resterande hus var i huvudsak homogent. Vita trähus dominerade, ofta med mycket fönster och högt i tak. Endast ett hus hade fasadskivor i liknande material som Alicea. Även på insidan av husen var det ljusa färger och trä som dominerande. I mötet mellan vägg och golv använde samtliga hus lister, med undantag för vissa badrum och tvättstugor. Det var även vanligt med kodlås till ytterdörrarna. I samtal med en säljare uttryckte denne att efterfrågan för små och mellanstora hus var begränsad då det var betydligt billigare per kvadratmeter att bygga större. 41 5. Resultat av användarstudien Figur 5.14: Resultat av intervju angående exteriör.42 5. Resultat av användarstudien 5.4 Utvärdering av exteriör Figuren till vänster (5.14) visar hur intervjuobjekten röstade i de olika frågorna kring huskonceptens semantiska uttryck (se bilaga A.18 och A.19). I vissa frågor ansåg några av de intervjuade att två eller flera alternativ var likvärdiga och i un- dersökningen har det genererat en röst på vardera alternativet. I de fall då samtliga koncept betraktades som jämbördiga har inget av alternativen fått någon röst. Utvärderingsintervjuerna gav stor bredd i svar. Några av de svarande tyckte att det kändes mer naturligt att placera fasadskivorna i ett omlott-mönster medan andra tyckte att mönstret tydligt var konstruerat av en människa. Likväl var det första konceptet mest omtyckt. Det fick högst rankning på flest frågor överlag, men inte på frågorna om privatliv och säkerhet. De stora fönstren oroade några av intervju- objekten samtidigt som andra tyckte att det var snyggt, och att insynen enkelt kan minskas genom att sätta upp gardiner. Överlag ansågs det att plattornas placering inte påverkade husets uttryck i lika stor grad som fönstersättningen gjorde. I frågor om husets uttryck ansågs de viktigaste nyckelorden vara: hållbarhet, na- turnära, öppen atmosfär och privatliv. De tre första går hand-i-hand med varandra medan det sista till viss del är ett motsatsord. Då koncepten med stora fönster en- dast har fönster på ena halvan av högsidan möjliggör det dock för att ha en privat och insynsskyddad del av huset, vilket poängterades av några av intervjuobjekten. Designbesluten som togs baserade på utvärderingen var att huset skulle ha stora fönster på ena sidan av huset och ett litet fönster i toaletten och i köket. Det gav en balans av värdeorden som ansågs viktiga men som samtidigt låg i konflikt med varandra. Plattplaceringen behöll sitt omlottmönster men blev modifierad för att ytterligare underlätta monteringen. 5.5 SWOT-analys Under marknadsundersökningen framkom det att Aliceas främsta säljargument i dagsläget är följande: • Alicia sköter hela processen; från idé till inflyttning. • Snabb montering. • Demontering möjlig. • Stort andrahandsvärde. • Lång livscykel. • Klimatsmart. • Flexibelt. Den korta monteringstiden och att huset går att demontera är stora fördelar jämfört med konkurrerande företag (se bilaga A.11). Dessutom har Alicea ett unikt tanke- sätt gällande husbyggen då de ser huset som en produkt som kan säljas vidare. Det framkom att marknaden för de här husen är en aning oviss då efterfrågan på tidi- 43 5. Resultat av användarstudien gare attefallshus inte har varit lika stor som förutspått. Konkurrenterna är överlag billigare och då majoriteten är trähus utstrålar deras produkter mer miljövänlighet. Dessutom ger trähusen en större flexibilitet gällande konstruktion och planlösning. 5.6 Semantisk ordskala Den semantiska ordskalan visar de värdeord som varit i fokus (se figur 4.2). De gröna linjerna kopplar samman ord som går hand i hand medan de röda åskådliggör mot- satsord. Hållbarhet förknippas ofta med naturen och därför har de en grön koppling. Forskning visar även att närhet till grönska förbättrar individers välmående (Albin m. fl., 2018). För att få in naturen ska huset kännas öppet och därmed ge enkel åtkomst till trädgård och natur utanför. Innovativa lösningar ska också bidra till hållbarheten genom att huset ska ligga i framkant i den moderna teknik som bidrar till en mer hållbar miljö. Som tidigare nämnt är avskildhet och integritet viktigt för att användaren ska kunna känna att huset är personligt och inte någon annans egendom. Samtidigt som användaren ska kunna sätta sin personliga stil på huset ska det vara enhetligt på ut- och insidan för att kunna passa in i olika miljöer. Om huset sticker ut för mycket från den omkringliggande miljön kan det bli svårt att få bygglov (Boverket, 2018a). För att enklast skapa integritet kan huset avskiljas med insynsskydd vilket ger användaren valet om det ska kännas öppet eller inte. 5.7 Funktionslista Användarstudien resulterade i en funktionslista. Listan beskriver funktionerna efter vilken typ av funktion de tillhör och vilken teknisk lösning som uppfyller funktio- nen (se bilaga A.15). Funktionerna är av typerna huvudfunktion (HF), delfunktion (DF) och stödfunktion (SF). Huvudfunktionerna behövs för att uppfylla systemmå- let. Delfunktionerna är nödvändiga för att huvudfunktionerna ska fungera. Stöd- funktionerna är inte absolut nödvändiga men de stödjer huvudfunktionerna. De tekniska lösningarna som är fetmarkerade är tänkta att finnas i standardutfö- randet av huset. Det övergripande systemmålet för huset är att tillhandahålla ett modernt och hållbart boende med tydlig identitet och hög boendekvalitet som upp- muntrar användaren till ett hållbart levnadssätt. 44 6 Resultat av vidareutveckling I det här avsnittet presenteras de resultat som framkommit och designbesluten som tagits under behovsidentifieringen, användningsutformningen samt den övergripande och detaljerade utformningen. I enighet med Alicea AB och deras vision represen- terar resultatet det moderna boendet”. 6.1 Visuell representation En stor del av Aliceas identitet finns i representationen av huset. Därför är det viktigt att kunna gestalta huset på ett tilltalande sätt. 6.1.1 Funktionsspecifikation En beskrivande bild presenterar de obligatoriska och valbara funktionerna som huset besitter. Där visualiseras alla funktioner vilket underlättar för användaren att ta beslut om vilka funktioner som ska implementeras i huset genom att en bättre överblick ges (se bilaga A.17). 6.1.2 Digital 3D-modell Som en del av visualiseringen av huset utvecklades en digital 3D-modell. Den ska- pades med syfte att vara så flexibel som möjligt för att enkelt kunna skapa nya renderingar med till exempel andra väggfärger, mått eller mindre förändringar i in- teriör. För en så stor produkt anses det vara rimligt att ha ett verktyg som lätt kan kommunicera de förändringar som gjorts i produkten utan att stora mängder tid ska läggas på att konstruerar fysiska prototyper. 3D-modellen är främst ett visuali- seringsverktyg. 6.2 Konstruktion Inga byggnadsteknologiska ändringar gjordes på husets grundkonstruktion. De änd- ringar som gjordes var kompletteringar för att kunna applicera lösningar som gör huset mer flexibelt och höjer boendeupplevelsen. 45 6. Resultat av vidareutveckling (a) Spår som möjliggör montering på husets fasad. (b) Fäste avsett att fästas i pelarnas spår. (c) Monterat fäste; sett utifrån. (d) Monterat fäste; sett inifrån. Figur 6.1: Bilder som illusterar fästanordningens funktion. Figur 6.2: Förlängning av tak och vägg. 46 6. Resultat av vidareutveckling 6.2.1 Fästanordning Då husets fasad består av polymerkompositskivor och inte trä är det svårt att fästa saker och anordningar på husets utsida. I husets vägg sitter det pelare med mellan- rum på 600 millimeter. Fasadskivorna är 1195 millimeter breda och fästs i pelarna. Mellan skivorna är det en glipa på 5 millimeter. Genom att addera spår i pelarna (se figur 6.1a) som är åtkomliga mellan skivorna kan specialutformade fästen (se figur 6.1b, c, d) och konsoler fästas i spåren. På det sättet kan föremål på ett smidigt och icke destruktivt sätt fästas på väggen, ingen åverkan krävs på fasadskivorna eller pelarna. Då glipan mellan skivorna är smal kommer spåren vara dolda utifrån. 6.2.2 Förlängning av tak Vid möjlig förlängning av taket tillkommer nya möjligheter för husets exteriör och funktioner. Vid standardförlängningen på 100 millimeter är det möjligt att bygga in ytterbelysning i, form av spotlights, till entrén i taket. Vid längre förlängning erhålls en regnskyddad trapp alternativt en uteplats under tak som ka