
Kandidatarbete 2024 ACEX11-VT24-72

Klimatanpassning och dagvattenhantering

- en studie om smarta fördröjningsmagasin för återbruk
och fördröjning av dagvatten i Sverige

Alice Enbom
Betty Mattsson

Ida Rastin

Institutionen Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Avdelning Vatten Miljö Teknik

ACEX11-VT24-72
Chalmers Tekniska Universitet

Göteborg, Sverige 2024

1


© Alice Enbom, Betty Mattsson & Ida Rastin, 2024.

Handledare: Jesper Knutsson, Forskare vid avdelningen för Vatten Miljö
Teknik, Chalmers
Examinator: Thomas Pettersson, Biträdande professor i Dricksvattenteknik
vid avdelningen för Vatten Teknik Miljö, Chalmers

Kandidatarbete 2024
Institutionen Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Avdelning Vatten Miljö Teknik
ACEX11-VT24-72
Chalmers Tekniska Universitet
SE-412 96 Gothenburg

Framsida: Ett flerfamiljshus med ett grönt tak och en synlig regnträdg̊ard.
Skapad med generativ AI i Adobe Firefly.

Typeset in LATEX
Printed by Chalmers Reproservice
Gothenburg, Sweden 2024


Sammandrag

I samband med klimatförändringar och förändrade regnmönster är utveck-
lingen av ett resilient dagvattensystem avgörande för att säkerställa h̊allbara
samhällen. I denna rapport utreds behov, potential och nytta av smarta
fördröjningsmagasin för magasinering och återbruk av dagvatten i Sverige.
Syftet med rapporten är att undersöka om smarta fördröjningsmagasin är
praktiskt implementerbara i Sverige.

Studien bygger p̊a en omfattande litteraturstudie över Sveriges lagar och
regler, dagens dagvattenhanteringstekniker och forskning avseende smarta
fördröjningsmagasin. För att behandla rapportens syfte utreds tv̊a svenska
städer, Göteborg och Västervik, vad gäller bland annat nederbördsmönster,
vattenresurser och kommunala föreskrifter. För att vidare utvärdera imple-
menterbarheten modellerades ett smart fördröjningsmagasin och ett konven-
tionellt magasin utan smart teknik i de valda städerna. Genom att granska
ett nutidsscenario och ett framtidsscenario utforskas möjligheten för smarta
fördröjningsmagasin som en lösning p̊a dagens dagvattenproblematik. Ut-
redningen möjliggör en extrapolering av smarta fördröjningsmagasins för-
och nackdelar i Sverige. Allmänhetens attityder kring återanvändningen av
dagvatten undersöks med hjälp av en enkät.

Enkätens resultat p̊avisar att allmänheten generellt sett är positiva till
återanvändningen av dagvatten. Ur modelleringen gavs resultatet att det
smarta fördröjningsmagasinet kan fördröja och möjligöra återanvändning
av dagvattnet som n̊ar fastigheten. Det gör att flödestopparna minskar.
Studien visar att tekniken är fördelaktigt implementerbar i b̊ade Sveriges
nederbördsrika och nederbördsfattiga regioner. Tekniken tar itu med s̊aväl
översvämnings- som vattenförsörjningsproblematik. Studien p̊avisar att det
bräddas mer för det smarta fördröjningsmagasinet än för det konventionella.
Det anses dock vara en nödvändig kompromiss med magasinets huvudfunk-
tion, att fördröja vattnet, för att minska toppflöden fr̊an fastigheten och
utnyttja dagvattnet som en resurs.

Rapporten betonar att en utveckling av det nuvarande dagvattensyste-
met krävs för att möta framtidens utmaningar och att smarta fördröjningsm-
agasin är en väsentlig del av utvecklingen och lösningen. Det krävs dock
en fortsatt forskning för att fullt ut realisera systemens potential. Framti-
da forskning kan med fördel fokusera p̊a kombinatoriska lösningar mellan
smart teknik och grön infrastruktur samt en dynamisk avtappning för att
återanvända dagvattnet till fullo samtidigt som bräddning motarbetas.

I


Abstract

In the context of climate change and altered rainfall patterns, the deve-
lopment of a resilient stormwater system is crucial to ensure sustainable
communities. This report investigates the need, potential, and benefits of
smart detention basins for storage and reuse of stormwater in Sweden. The
purpose of the report is to examine whether smart detention basins are
practically implementable in Sweden.

The study is based on an extensive literature review of Sweden’s laws and
regulations, current stormwater management techniques, and research regar-
ding smart detention basins. To address the report’s purpose, two Swedish
cities, Gothenburg and Västervik, are examined, regarding rain patterns,
water resources, and municipal regulations, among other factors. To further
evaluate implementability, a smart detention basin and a conventional basin
without smart technology were modeled in the selected cities. By exami-
ning a present-day scenario and a future scenario, the possibility of smart
detention basins as a solution to current stormwater issues is explored. The
investigation enables extrapolation of the advantages and disadvantages of
smart detention basins in Sweden. Public attitudes towards the reuse of
stormwater are examined through a survey.

The survey indicated that the attitude is generally positive towards the
reuse of stormwater. The modeling results showed that the smart detention
basin can delay and enable reuse of the stormwater reaching the property,
thereby reducing peak flows. The study demonstrated that the technology is
advantageously implementable in both precipitation-rich and precipitation-
poor regions of Sweden. The technology addresses both flooding and water
supply issues. The study showed that the smart detention basin overflows
more than the conventional one. This is considered a necessary compromise
with the basin’s main function, to delay the water, in order to reduce peak
flows from the property and utilize stormwater as a resource.

The report emphasizes that the development of the current stormwater
system is required to meet future challenges and that smart detention basins
are an essential part of the development and solution. However, further re-
search is needed to fully realize the potential of the systems. Future research
could focus on dynamic drainage to fully reuse stormwater while mitigating
overflow and on combined solutions between smart technology and green
infrastructure.

II


Inneh̊allsförteckning

1 Inledning 1
1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
1.2 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
1.3 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

2 Teori 4
2.1 Lagar och direktiv för dagvattenhantering . . . . . . . . . . . 4

2.1.1 Lagen om allmänna vattentjänster . . . . . . . . . . . 4
2.1.2 Miljöbalken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
2.1.3 Plan- och bygglagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
2.1.4 Tekniskt vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
2.1.5 Ansvar för dagvatten i detaljplan . . . . . . . . . . . . 6
2.1.6 Traditionell dagvattenplanering . . . . . . . . . . . . . 6

2.2 Dagvattenhanteringstekniker . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
2.2.1 Gröna tak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
2.2.2 Regnträdg̊ardar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
2.2.3 Avsättnings- och perkolationsmagasin . . . . . . . . . 10
2.2.4 Avlopp- och dagvattenledningar . . . . . . . . . . . . 11

2.3 Smarta fördröjningsmagasin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
2.3.1 Real-tidskontrollerade system . . . . . . . . . . . . . . 13
2.3.2 Återbruk av dagvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
2.3.3 Integrering av smart teknik i grön och gr̊a infrastruktur 15
2.3.4 Hinder och utmaningar . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

3 Metod 18
3.1 Enkätundersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
3.2 Fallstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
3.3 Modellering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
3.4 SWOT-analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
3.5 Metodens begränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

4 Fallstudie 21
4.1 Extremväder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
4.2 Nederbördsmönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
4.3 Grundvattenförh̊allanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
4.4 Vattenförsörjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
4.5 Urbanisering och stadsbild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
4.6 Städernas dagvattenhantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
4.7 Kommunala föreskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

5 Modellering av smarta fördröjningsmagasin 29
5.1 Metod och utförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

III


5.1.1 Indata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
5.1.2 Arbetsprocess för ett smart fördröjningsmagasin . . . 30
5.1.3 Arbetsprocess för ett konventionellt fördröjningsmagasin 32
5.1.4 Framtidsscenario . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

5.2 Antaganden och förenklingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

6 Resultat 36

7 Diskussion 48

8 Slutsats 54

Referenser 55

Bilagor 61

IV


1 Inledning

Globala m̊alen för h̊allbar utveckling - en agenda som 2015 antogs av världens
stats- och regeringschefer med en mer h̊allbar värld som m̊albild (Svenska
FN-förbundet, 2023). Med klimatförändringar som utlösare och katalysator
st̊ar världen inför en mängd utmaningar, däribland utmaningar som kopp-
lar till dagvatten. En av klimatförändringarnas konsekvenser är nämligen
förändrade nederbördsmönster (Mainali & Sharma, 2023). Ett ändrat mönst-
er i nederbörd kan innebära dels mer eller mindre frekventa nederbördstillfäll-
en, dels kraftigare nederbördstillfällen. En ökad mängd nederbörd leder till
översvämningar i naturliga vattendrag, som flodar och sjöar, men även i
stadsmiljöer (Matsa &Mupepi, 2021). Stadsöversvämningar sker när dräneri-
ngssystemets kapacitet för att infiltrera eller föra bort vattnet inte räcker för
den mängd vatten som ackumuleras. Det kan medföra förstörelse p̊a infra-
struktur och mänskliga skador. Förändrade regnmönster medför dessutom
en osäkerhet vad gäller vattentillg̊ang (Europeiska kommissionen, u.̊a.). I
torra perioder utan nederbörd kan vattentillg̊angen vara temporärt l̊ag vil-
ket äventyrar jordbrukets verksamhet, energiresurser samt vattenförsörjning
i drabbade omr̊aden. Klimatförändringarna innebär s̊alunda utmaningar för
samhällen avseende s̊aväl överskott som underskott av vatten. För att kunna
uppn̊a tv̊a av de globala m̊alen Rent vatten och sanitet för alla och H̊allbara
städer och samhällen krävs en hantering av och lösningar till vattenproble-
matiken.

Klimatförändringens effekter p̊a de nordiska länderna medför ett in-
tresse för fr̊agor som översvämningar, fysisk planering och dammsäkerhet
(Bergström m. fl., 2001). Klimatförändringar tillsammans med en ökad ur-
banisering kommer sannolikt öka flödestoppar och behovet av avrinning av
vatten i urbana miljöer (Khan m. fl., 2022). Med urbanisering och exploate-
ring av mark följer en ökad mängd h̊ardgjord yta utan naturlig infiltration,
vilket genererar ett överskott av dagvatten till omgivande miljöer.

För att minska risken för översvämningar och vattenbrist som följd av
ändrade nederbördsmönster krävs en h̊allbar dagvattenhantering. En kom-
binatorisk lösning för b̊ade problematiken med översvämningar och vatten-
brist är smart magasinering av vatten där teknik reglerar in- och utflöde i
magasinen, samtidigt som en efterföljande rening kan medföra återbruk av
insamlat vatten.

1.1 Bakgrund

Dagens system för hantering av dagvatten är generellt utformade baserat p̊a
historisk nederbördsdata med antagandet om klimatstationaritet (Hathaway
m. fl., 2024). P̊a grund av urbanisering och klimatförändringar är antagan-
det dock inte längre rimligt. Vid ökade flöden av dagvatten har den kon-
ventionella infrastrukturen, best̊aende av avloppsrör, inte n̊agon möjlighet

1


att anpassa sig till ändrade förh̊allanden. Det innebär i sin tur att det upp-
st̊ar en kunskapslucka om hur en säker dagvattenhantering, utan risk för
egendomsskador, mänsklig hälsa eller miljö, ska säkerställas samt hur den
konventionella infrastrukturen ska uppfylla en önskad serviceniv̊a under sin
tekniska livslängd.

En implementering av grön infrastruktur, best̊aende av naturliga avrin-
ningsomr̊aden, innebär en möjlighet till anpassning vid ökade dagvatten-
flöden (Hathaway m. fl., 2024). Det beror p̊a förm̊agan att effektivt öka be-
fintlig flödeskapacitet, vilket konventionell dagvattenhantering saknar. Na-
turliga avrinningsomr̊aden kan dessutom återställa och främja ekosystem-
tjänster samtidigt som de hanterar dagvatten (Khan m. fl., 2022).

För att skapa h̊allbara och motst̊andskraftiga samhällen har senare forsk-
ning inom h̊allbar dagvattenhantering studerat smarta fördröjningsmagasin
som använder sig av realtidskontrollerade system (W. D. Xu m. fl., 2022).
Realtidskontrollerade system är konstruerade för att släppa ut vatten in-
nan en nederbördshändelse och p̊a s̊a sätt skapa tillräcklig kapacitet för
förutsedda inflöden. Regnskörd har ocks̊a studerats, vilket är ett koncept
som ska möjliggöra återanvändning av vatten som samlas upp fr̊an h̊ardgjord
yta (Quon & Jiang, 2023).

Denna rapport undersöker om de nya teknikerna är applicerbara i Sveri-
ge och huruvida de kan rusta upp det svenska samhället inför kommande kli-
matförändringar. Det undersöks om smarta tekniker kan minska flödestoppar
och förhindra översvämningar, samt motverka otillräcklig vattenförsörjning
genom att bist̊a samhället med vatten vid torrperioder. Trots att senare
forskning visat p̊a framsteg vad gäller minimering av mänsklig och ekono-
misk s̊arbarhet vid översvämningar krävs det att arbetet fortsätter (Bu-
beck m. fl., 2024). Översvämningar p̊averkar inte bara ekologiska system ut-
an även socioekonomiska (Mugisho m. fl., 2024). Genom bland annat lokala
skador p̊a egendom, transportstörningar och hinder för livsmedelsförsörjning
kan dagvattenproblematik utgöra en stor risk för samhällen i s̊aväl ekolo-
gisk bemärkelse som ekonomisk och social. Det är viktigt att beakta samtliga
h̊allbarhetsaspekter vid en effektiv dagvattenhantering.

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att utreda behov, potential och nytta för smarta
fördröjningsmagasin för magasinering och återbruk av dagvatten i Sverige.
Ett stort fokus ligger p̊a att analysera b̊ade aktuella och framtida väderförh̊a-
llanden, med hänsyn till klimatförändringarnas konsekvenser.

Studien behandlar hur smarta fördröjningsmagasin kan implementeras
och utvecklas med hänsyn till regelverk och lagar, nuvarande kommunala
lagrings- och fördröjningskrav, allmänhetens attityder, samhällsnytta och
framtidens klimatutmaningar, för framtida projekt och befintlig bebyggel-
se. Det resulterar i en kartläggning av teknikens för- och nackdelar ur ett

2


ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

1.3 Avgränsningar

För att utföra studien krävs flera avgränsningar. Studien utvärderar inte
tekniska lösningar för reningsprocesser utan konstaterar endast behovet av
rening. Studien behandlar inte heller möjligheten att använda regnskörden
som livsmedel p̊a grund av höga reningskrav p̊a dricksvattenberedning som
medför sv̊arigheter att sm̊askaligt rena vattnet.

Studien är geografiskt begränsad till tv̊a typfall i Sverige vad gäller ne-
derbörd och vattentillg̊ang, i syfte att begränsa arbetets omfattning. Be-
gränsningen möjliggör en mer djupg̊aende analys och jämförelse mellan de
valda städerna.

Slutligen begränsas rapporten till att endast studera fastigheter med en
dagvattenmagasinering som minst uppfyller befintliga krav. Begränsningen
görs d̊a studien fokuserar p̊a framtida bebyggelser och fastigheter som uppförts
eller genomg̊att större renovationer sedan kravet ommagasinering och fördröj-
ning införts.

3


2 Teori

Litteraturstudien syftar till att sammanställa tidigare forskning och teori-
er relaterade till det valda ämnet. Litteraturen, best̊aende av böcker samt
vetenskapliga rapporter och artiklar, har noga valts ut för att främja en
grundlig först̊aelse av det aktuella forskningsfältet. För det ändam̊alet har
sökord som urbanisation, stormwater treatment, climate change och floods
bland andra använts.

I följande kapitel presenteras den nödvändiga teorin och forskningen in-
om det aktuella fältet. Detta inkluderar en genomg̊ang av gällande lagar och
direktiv för dagvattenhantering, olika tekniker för dagvattenhantering samt
nutidens och framtidens utveckling med smarta fördröjningsmagasin.

2.1 Lagar och direktiv för dagvattenhantering

För att ta hand om vattenresurser s̊a att vi kan tillfredsställa dagens och
framtida generationers tillg̊ang p̊a vatten av bra kvalitet och i tillräcklig
mängd har EU tagit fram ett vattendirektiv (Vattenmyndighterna, u.̊a.).
Syftet är att skapa en liknande och gemensam förvaltning av medlemsländer-
nas vatten. EU:s vattendirektiv har dessutom kompletterats med direktiv om
grundvatten, miljögifter och kemiska analyser.

I Sverige utg̊ar dagvattenhantering fr̊an lagen om allmänna vattentjänster
samt miljöbalken som agerar parallellt med plan- och bygglagen. Dessa la-
gar ställer krav p̊a vattenkvalitet och anger ansvarsförh̊allanden i Sveriges
dagvattenhantering (Boverket, 2023b).

2.1.1 Lagen om allmänna vattentjänster

Lagen om allmänna vattentjänster, LAV, syftar till att reglera bestämmelser
gällande vattenförsörjning och avlopp. Lagen är till för att säkerställa att
tjänsterna ordnas i ett större sammanhang och att hänsyn tas till skyddet för
människors hälsa eller miljö där det behövs (SFS 2006:412, ). Enligt LAV är
kommunen skyldig att uppföra och ansvara för allmänna VA-anläggningar
s̊a att de tillgodoser vattentjänster till bostadshus eller annan bebyggelse
(SFS 2006:412, ). Till vattentjänster tillhör att tillhandah̊alla avlopp vilket
definieras som bortledandet av dag- och dränvatten fr̊an ett omr̊ade med
samlad bebyggelse. Kommunen är även ansvarig över att bestämma det
verksamhetsomr̊adet inom vilket vattentjänsterna behöver ordnas samt se
till att behovet snarast, och s̊a länge det finns kvar, tillgodoses. Kommunen
är utöver det skyldig att upprätta ett verksamhetsomr̊ade för dagvatten
om vatten behöver avledas med hänsyn till människors hälsa eller miljön i
ett större sammanhang inom befintlig eller blivande bebyggelse (Boverket,
2015).

Vidare är det bestämt enligt LAV (SFS 2006:412, ) att varje kommun
m̊aste upprätta och underh̊alla en vattentjänstplan som ska vara aktuell

4


med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster. Vattentjänstplanen
ska inneh̊alla kommunens l̊angsiktiga strategi för att tillgodose behovet av
allmänna vattentjänster. De ska även inneh̊alla bedömningar av vilka åtgärder
som behöver vidtas för att de allmänna VA-anläggningarna ska fungera även
vid en ökad belastning p̊a grund av skyfall. Det är dock viktigt att notera
att vattentjänstplanen inte är juridiskt bindande.

2.1.2 Miljöbalken

Miljöbalkens regler och ansvarsförh̊allanden kring dagvatten gäller om de-
taljplaneomr̊adet ligger utanför ett verksamhetsomr̊ade för dagvatten (Bo-
verket, 2023a). Det innebär enligt miljöbalkens regler att allt dagvatten som
avvattnas inom ett detaljplaneomr̊ade betraktas som avloppsvatten (Bover-
ket, 2023b). Det avloppsvattnet ska avledas och renas eller p̊a annat sätt tas
hand om s̊a att det inte orsakar n̊agra skadliga effekter för människors hälsa
eller miljön (SFS 1998:808, ). Det ska göras genom lämpliga avloppsanord-
ningar eller andra inrättningar. Dagvattnet klassificeras även som miljöfarlig
verksamhet vilket medför att lagen ställer krav p̊a verksamhetsutövaren (Bo-
verket, 2023a).

2.1.3 Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen, PBL, ger kommunen de planinstrument som behövs
för att reglera de fysiska förutsättningarna för att hantera dagvatten (Bo-
verket, 2023b). Översiktsplan och detaljplan uppförs enligt PBL med syfte
att ge vägledning för hur mark- och vattenomr̊aden ska användas. Vidare
fastsl̊as det i PBL att kommuner i en detaljplan f̊ar avsätta markreservat
för anläggningar och anordningar som behövs för allmänna ändam̊al. Vat-
tenanvändning och dagvattenhantering är s̊aledes fr̊agor som p̊a olika vis är
lämpliga att behandla vidare i planläggningen eftersom vattenförh̊allandena
p̊a flera sätt utgör förutsättningar för markanvändning och exploatering.

2.1.4 Tekniskt vatten

Tekniskt vatten används som ett samlingsbegrepp för att benämna vatten
som erbjuds till kunder eller används inom den egna VA-verksamheten men
som inte uppfyller dricksvattenkvalitet (Johansson m. fl., 2022). Det innebär
att tekniskt vatten kan komma fr̊an m̊anga olika källor och det är därmed
viktigt att specificera dess ursprung samt tilltänkta användningsomr̊aden.
Tekniskt vatten omfattas inte av lagen om allmänna vattentjänster och är
inte heller tydligt definierat av andra lagar eller regelverk, dessutom defi-
nieras tekniskt vatten olika enligt olika lagar. Om lagen om allmänna vat-
tentjänster reviderade sin formulering kring “vatten lämpligt för normal
hush̊allsanvändning” hade tekniskt vatten kunnat inkluderas i lagen som
en vattentjänst.

5


Trots att det inte finns n̊agon lagstiftning som förhindrar användandet av
tekniskt vatten är lagarna för användningen av tekniskt vatten otillräckliga
d̊a det saknas kvalitetskrav och ansvarsfr̊agan är oklar (Johansson m. fl.,
2022). Det f̊ar som konsekvens att m̊anga projekt som försöker applicera
återvinning av vatten stöter p̊a problem hos miljömyndigheter. Brist p̊a lag-
stiftning innebär därmed ett hinder för innovativa återvinningsmöjligheter.

2.1.5 Ansvar för dagvatten i detaljplan

Inom en detaljplaneläggning ska kommunen ha försäkrat sig om att dag-
vattenhanteringen g̊ar att lösa samt redovisa de lösningar som kan komma
att tillämpas (Boverket, 2023a). VA-huvudmannen ska därigenom ha goda
förutsättningar för en hantering av dagvattnet.

Ansvarsfördelningen för dagvattenhantering varierar beroende p̊a om det
detaljplanelagda omr̊adet ing̊ar i ett verksamhetsomr̊ade för dagvatten el-
ler inte (Boverket, 2023a). För ett detaljplanelagt omr̊ade som ing̊ar i ett
verksamhetsomr̊ade för dagvatten är det fastighetsägaren och huvudmannen
för den allmäna platsen som ansvarar för avvattning av kvartersmark och
allmänna platser. Vatten som inte kan infiltrera i marken ska avvattnas till
en gräns mellan en allmän VA-anläggning och en VA-installation. Gränsen
kallas för en förbindelsepunkt och kan exempelvis vara ett öppet dike. Skul-
le det däremot vara s̊a att det krävs tekniska anläggningar för att ta hand
om/leda bort dagvatten, ligger ansvaret åter p̊a VA-huvudmannen att den-
na installation verkliggörs och fungerar. En s̊adan installation kan vara ett
fördröjningsmagasin.

För detaljplaneomr̊aden utanför verksamhetsomr̊ade för dagvatten re-
gleras ansvarsförh̊allandena via miljöbalkens regler (Boverket, 2023a). En-
ligt miljöbalken har fastighetsägaren ett ansvar över sin verksamhet inom
fastigheten och ett ansvar för potentiella risker och/eller miljöp̊averkan som
verksamheten kan innebära. Kommunens ansvar över dagvattenhanteringen
är dock likadan som för detaljplanelagt omr̊ade inom verksamhetsomr̊ade
för dagvatten. Kommunen behöver fastsl̊a att det finns lösningar för dag-
vattenhanteringen.

2.1.6 Traditionell dagvattenplanering

Traditionell planering av dagvatten har byggt p̊a synen av att dagvatten är
ett kvittblivningsproblem där dagvatten skulle ledas till närmsta recipient
(Svenskt Vatten, 2011). Den traditionella planeringen ledde till att begrep-
pet lokalt omhändertagande av dagvatten skapades under 1970-talet där fo-
kuset i dagvattenplaneringen skulle ligga p̊a infiltration av dagvatten. Denna
metod var dock alldeles för begränsande att använda p̊a egen hand. Behovet
av andra metoder att hantera dagvatten samt en ökad medvetenhet om dag-
vattnets föroreningsh̊all ledde till att synen p̊a den traditionella dagvatten-

6


planeringen började ändras för att minska utsläpp av dagvattenföroreningar
(Svenskt Vatten, 2016).

Under 1990-talet utvecklades dagvattenplaneringen ytterligare, fr̊an att
hantera kvantitet och kvalitet till att även se p̊a dagvatten som en resurs
för samhällenas gestaltning (Svenskt Vatten, 2016). Denna insikt ledde till
att det blev vanligare att synliggöra dagvattnet med avsikt att skapa en
behagligare och grönare samhällsmiljö.

Nästa steg i hanteringen av dagvatten, som numera dominerar dagens
dagvattenplanering, är begreppet h̊allbar dagvattenhantering som växte fram
under början av 2000-talet (Svenskt Vatten, 2016). Målet med den nya
dagvattenplaneringen var att dagvattenhanteringen skulle efterlika naturens
sätt att hantera nederbörd, fr̊an att regnet träffar marken tills att det n̊ar
recipienten. Förutom att efterlika naturens egna sätt att hantera nederbörd
tar h̊allbar dagvattenhantering även hänsyn till fem av åtta utmaningar
utsedda av vattenmyndigheterna (Svenskt Vatten, 2011). Dessa utmaning-
ar är minskad övergödning, minska effekterna av klimatförändringar, skydd
av grundvatten, förebygga översvämningar samt minska utsläpp av giftiga
ämnen.

2.2 Dagvattenhanteringstekniker

År 2007 publicerades regeringens klimat- och s̊arbarhetsutredning, vilket
ökade medvetenheten om v̊art samhälles utsatthet för extrema väderhändel-
ser, b̊ade i det nuvarande klimatet och de förändringar som förväntas i fram-
tiden (Holgerssom m. fl., 2007). Denna ökade medvetenhet har lett till större
krav p̊a en h̊allbar vattenhantering för att hantera samhällets s̊arbarhet, vil-
ket innebär att samhällena m̊aste bli mer motst̊andskraftiga mot översvämn-
ingar och minska dagvattnets p̊averkan p̊a klimatet (Svenskt Vatten, 2016).
Genom att inkludera h̊allbar dagvattenhantering fr̊an början och ta hänsyn
till dagvattenfr̊agan tidigt i samhällsplaneringen kan kostnaderna h̊allas rim-
liga. Genom detta tillvägag̊angssätt kan man även fastställa säkra höjdniv̊aer
för byggnader i förh̊allande till omgivande gator och mark, främja möjligheter
till fördröjning och infiltration av dagvatten, avsätta ytor för att hantera
stora mängder dagvatten samt skapa gröna samhällen.

I dagsläget existerar flera tekniker för att säkerställa ett resilient samhälle
gällande hantering av dagvatten. Följande delkapitel avhandlar utformning-
en, funktionaliteten och reningseffekterna av ett urval av dessa tekniker som
har möjlighet att magasinera vatten och kan kombineras med smart teknik.

7


2.2.1 Gröna tak

Gröna tak är vegetationsbeklädda tak där en av de m̊anga fördelarna, och i
m̊anga fall den primära, är dess förm̊aga att fördröja och reducera dagvat-
tenvolymer (W. Li & Yeung, 2014). Dess förm̊aga att reducera och maga-
sinera dagvatten styrs av taklutning, anläggningens mäktighet, vegetation
samt sol och skugga. Fördröjningsförm̊agan varierar mellan 40 % till 60 %
för tak med olika typer av vegetation. En annan funktion för gröna tak är
dess reningsförm̊aga (W. Li & Yeung, 2014). Framförallt renas kväve, bly
och zink. För ett tak med tunt jordlager minskar däremot inte koncentra-
tionen tungmetaller genom lagret. Ytterligare en nackdel med gröna tak är
att gödningsmedlet kan leda till en ökad koncentration av fosfor i vattnet.
Se figur 1 för en övergripande bild av ett grönt tak.

Figur 1: En principiell bild över ett grönt tak. (VA-guiden, u. å-d). Återgiven med
tillst̊and.

Gröna tak har ett stort mervärde (W. Li & Yeung, 2014). Till exempel
bidrar de till den biologiska m̊angfalden, förbättrar luftkvalitet, reducerar
den reflekterade solenergin vilket ger en avkylande effekt samt minskar bul-
lerniv̊aerna och har en potentiell isolerande effekt.

8


2.2.2 Regnträdg̊ardar

Regnträdg̊ardar är planteringsytor som minskar och fördröjer dagvatten-
flöden samt renar dagvattnet (Kasprzyk m. fl., 2022). Detta sker huvudsak-
ligen via infiltration genom det underliggande filtermaterialet men även ge-
nom växtupptag. Vid utformning och implementering av regnträdg̊ardar bör
de integreras med intilliggande h̊arda och genomsläppliga ytor (Kasprzyk
m. fl., 2022). Vid översvämning bör det även finnas möjlighet för överskotts-
vatten att flöda till n̊agon typ av dränering eller en annan regnträdg̊ard.
Regnträdg̊ardar kan b̊ade utformas med infiltration som sitt huvudsakliga
syfte eller med intentionen att magasinera dagvattnet. Se figur 2 för hur en
regnträdg̊ard kan utformas.

Figur 2: En principiell bild över en regnträdg̊ard. (VA-guiden, u. å-b). Återgiven
med tillst̊and.

Utöver den renande och fördröjande effekten har regnträdg̊ardar flera
mervärden i form av olika ekosystemtjänster, s̊a som förbättrad livskvali-
teten för människor, ökad biologisk m̊angfald och gröna, estetiska miljöer
(Kasprzyk m. fl., 2022).

9


2.2.3 Avsättnings- och perkolationsmagasin

Avsättnings- och perkolationsmagasin är b̊ada anläggningar som anläggs un-
der mark. Underjordiska magasin kan ha relativt dyra anläggningskostnader
men kan trots det vara fördelaktiga alternativ när det saknas plats för en
öppen dagvattenlösning ovan mark (VA-guiden, u. å-a).

Avsättningsmagasin är utformade med en tät botten, se figur 3. Dag-
vattnet leds till magasinet via brunnar och olika ledningar där det fördröjs
och renas (VA-guiden, u. å-a). Tömning kan ske genom pumpning, överfall
eller kontinuerligt genom ett strypt utlopp. Föroreningar avskiljs framförallt
genom sedimentation, vilket innebär att reningseffektiviteten ökar ju längre
uppeh̊allstid dagvattnet har i magasinet. Främst renas stora partiklar, men
även mindre partiklar kan avskiljas. Ett poröst fyllnadsmaterial är att föredra
för att öka reningsförm̊agan.

Figur 3: En principiell bild över ett avsättningsmagasin. (VA-guiden, u. å-a).
Återgiven med tillst̊and.

10


Till skillnad fr̊an ett avsättningsmagasin har ett perkolationsmagasin en
öppen botten och ibland även öppna väggar, se figur 4. Dagvattnet leds till
magasinet via perkolationsbrunnar eller ledningar där vattnet b̊ade fördröjs
och renas (VA-guiden, u. å-c). Reningen sker b̊ade genom sedimentation
av partikelbundna föroreningar och perkolation till underliggande mark och
grundvatten. Detta innebär att denna typ av anläggning även bidrar till den
naturliga grundvattenbildningen. Om magasinet är väldimensionerat och
allt dagvatten perkoleras ner till grundvattenniv̊an avskiljs partikelbundna
föroreningar, kolloider och lösta föroreningar upp till 100 procent. Notera
att detta är d̊a inget vatten förs vidare till dagvattensystemen, utan istället
perkoleras ner till grundvattnet.

Figur 4: En principiell bild över ett perkulationsmagasin. (VA-guiden, u. å-c).
Återgiven med tillst̊and.

2.2.4 Avlopp- och dagvattenledningar

Det finns huvudsakligen tv̊a olika typer av avloppssystem, duplikata och
kombinerade system. I kombinerade system leds b̊ade spill- och dagvatten ge-
nom samma ledning (De Toffol m. fl., 2007). Dessa system är utformade med
en bräddningsfunktion för att förhindra överbelastning p̊a system vid stora
vattenflöden till följd av kraftiga regnfall. Det förorenade vattnet bräddas
ut i framförallt vattendrag, vilket leder till olika negativa miljöp̊averkningar.
Tidigare var kombinerade system det vanligaste systemet, men p̊a grund av
risken för bräddning och dess negativa miljöp̊averkan anläggs numera nästan
exklusivt duplikata system. I gamla stadsdelar finns fortfarande kombinera-
de system p̊a grund av den omfattande kostnaden för att byta ut dem och
risken för kontaminering.

I duplikatsystem leds istället spill- och dagvatten i separata ledningar
(De Toffol m. fl., 2007). Duplikatsystem är det avloppsystem som anläggs
idag, och de har m̊anga fördelar gentemot kombinerade system. Till exem-
pel reducerar de riskerna för översvämning p̊a gatan eller i källaren, leder

11


till ett mindre ekologisk avtryck p̊a närliggande akvatiska habitat och till
en minskad spridning av vattenburna sjukdomar till följd av bräddningen.
Duplikata avloppssystem släpper dock ut en betydande mängd föroreningar
i de mottagande vattnen om ingen behandling av dagvatten implementeras.
Det är därför viktigt att n̊agon renande teknik implementeras innan vattnet
släpps ut. Se figur 5 för en jämförelse mellan kombinerade och duplikata
system vid olika väderförh̊allanden.

Figur 5: Kombinerat och duplikat system funktion vid torra samt blöta
väderförh̊allanden.

2.3 Smarta fördröjningsmagasin

Klimatförändringar förutsp̊as förändra intensiteten och frekvensen av regnhä-
ndelser, vilket kan resultera i fler och värre översvämningar (J. Li & Burian,
2023). Det innebär att konventionella urbana dräneringssystem som utfor-
mas med hjälp av historisk nederbördsdata kan komma att vara otillräckliga.
Framtidens urbana miljöer behöver en motst̊andskraft och en anpassningsför-
m̊aga till ökade flöden av dagvatten för att förhindra översvämningshändelser.
Tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p̊a omformning och maximering
av kapaciteten för redan befintlig dagvatteninfrastruktur. Det gäller plane-
ring av gr̊a infrastruktur som rörledningar, pumpstationer och lagringstan-
kar. Implementering av grön dagvatteninfrastruktur, som dagvattendam-
mar, gröna tak och regnträdg̊ardar, visar sig däremot vara mer kostnads-
effektiva än kapacitetsomformning av dagvatteninfrastruktur. Grön infra-
struktur visar sig dock endast vara en god lösning för sm̊askalig översvämning
(J. Li & Burian, 2023). För att säkerställa en framtid med god dagvatten-
hantering krävs nya lösningar som överträffar kapaciteten och kostnadsef-
fektiviteten av gr̊a och grön infrastruktur.

Under den senaste tiden har datadrivna tillvägag̊angssätt som en lösning
p̊a dagvattenproblematik varit i rampljuset för forskningsfältet inom dag-

12


vatten (Sweetapple m. fl., 2023). Realtidskontrollerade system (RTC) är ett
smart dagvattensystem som med hjälp av sensorer och väderprognoser kan
hantera dagvattenavrinning mer adaptivt och därigenomminska översvämni-
ngsvolymer i samhällen. Principen bygger p̊a att kontrollera intag och ut-
tag av dagvattenflöden med hjälp av prognoser för aktuellt och kommande
nederbördsmönster samt hydrologiska tillst̊and. Den smarta tekniken imple-
menteras i befintliga system av s̊aväl gr̊a som grön karaktär och kallas d̊a
smarta fördröjningsmagasin. Det görs i syfte att uppn̊a en mer proaktiv han-
tering av dagvatten. Det minimerar behovet av nybyggnation vilket minskar
koldioxidutsläpp och annan negativ miljöp̊averkan.

Det finns en möjlighet för RTC-systemet att minimera förekomsten av
föroreningar och en installation av en efterliggande rening kan öka möjlighet-
erna för ett återbruk av dagvattnet via regnskörd. Regnskörd är en metod
för att säkerställa en tillfredsställande vattenförsörjning (Campasino m. fl.,
2017). Syftet är att minska konsumtionen av dricksvatten fr̊an centrala källor
och därigenom säkra tillg̊angen p̊a vatten.

I dagsläget är implementeringen av och forskningen kring smarta fördröj-
ningsmagasin i ett tidigt utvecklingsstadie (Sweetapple m. fl., 2023). Det
finns en rad hinder för tekniken som behöver hanteras för att tekniken
ska användas fullskaligt. Teknikens tillförlitlighet och tillgänglighet, brist p̊a
kunskap och kostnader är exempel p̊a hinder som kan innebära en l̊angsam
utveckling av tekniken. Vid mitten av 2019 var det endast ett f̊atal städer i
världen som hade kompletterat sitt avloppssystem med RTC-system (Shishe-
gar m. fl., 2019). Det var bland annat Wien, Paris, Bordeaux och Detroit.
Där l̊ag fokuset p̊a ett tillägg av RTC-system p̊a kombinerade avloppsnät
för att minska bräddning. Ett tillägg av RTC-system p̊a separata avlopps-
system och andra dagvattenlösningar hade inte verkliggjorts. Det finns dock
ett stort intresse för tekniken och dess möjligheter.

F̊a studier har gjorts i stor skala för att utvärdera potentialen hos regnskö-
rd för att mildra stadsöversvämning (Rodrigues m. fl., 2023). Vidare har
de studier som gjorts fokuserat p̊a regnskörd fr̊an tak och endast en un-
dersökning har undersökt regnskörd fr̊an uppsamlingsytor som inkluderar
terrasser och parkeringsplatser. Det innebär att det finns begränsad kun-
skap gällande återbruk av dagvatten.

2.3.1 Real-tidskontrollerade system

En implementering av RTC inom dagvattenhanteringssystem innebär en in-
tegrering av vattenniv̊asensorer, flödessensorer, aktuatorer och rörliga grin-
dar i befintliga eller nybyggda dagvattenhanteringssystem för att övervaka
och hantera dagvattenflöden i realtid (J. Li & Burian, 2023). Genom att
använda flödessensorer och vattenniv̊asensorer kan systemet kontinuerligt
mäta vattenflöden och niv̊aer p̊a olika platser för att f̊a en ögonblicksbild av
systemets tillst̊and. Med hjälp av aktuatorer och rörliga grindar kan syste-

13


met sedan reagera p̊a denna realtidsinformation genom att selektivt justera
grindarna för att reglera flödet av dagvatten. Därigenom minska risken för
översvämningar eller hög belastning p̊a avloppssystemet. RTC har förm̊agan
att styra det dynamiska systemet genom att använda prognoser för variabler
s̊a som regnintensitet, vattenniv̊aer och regnflöden (Jean m. fl., 2021). Dessa
prognoser grundar sig p̊a olika typer av algoritmer, exempelvis metoder som
härrör fr̊an regelbaserade principer eller mer komplexa optimeringsbaserade
strategier. RTC kan antingen reagera enbart p̊a realtidsinformation, enbart
p̊a prognoser eller bero p̊a en kombination av b̊ada.

Genom att använda RTC kan man dra användning av dagvattenhante-
ringsteknikers fulla potential och/eller underutnyttjade lagringskapacitet, i
b̊ade konventionella magasin och grön infrastruktur, genom möjligheten att
selektivt tömma vatten innan nästa stora regnfall (J. Li & Burian, 2023).
Detta syftar till att b̊ade optimera användningen av vattenresurser samt
hantera översvämningsriskerna och belastningar p̊a avloppssystemet. Till
skillnad fr̊an grön infrastruktur kräver RTC dessutom färre frekventa in-
spektioner och underh̊all p̊a plats (J. Li & Burian, 2023). Grön infrastruktur
kräver intensivt underh̊all och kan därmed fungera ojämnt över l̊anga peri-
oder d̊a underh̊all utelämnas, vilket kan leda till en tidig förlust av system-
funktionalitet.

RTC kan möta utmaningar d̊a tv̊a eller flera regnhändelser sker direkt
efter varandra (J. Li & Burian, 2023). När det första ovädret har passerat
börjar lagringvolymerna tömmas för att ge plats för nya vattenvolymer. Om
nästa regnhändelse inträffar medan lagringsvolymerna fortfarande är del-
vis fyllda, kan den tillgängliga lagringskapaciteten vara otillräcklig för att
effektivt hantera och fördröja dagvattenflödet.

I en rapport av J. Li och Burian (2023) undersöktes och jämfördes hur
väl grön infrastruktur och RTC kan hantera olika typer av regnhändelser.
Resultaten visar att RTC fungerar n̊agot sämre än gröna lösningar vid ett
2-̊ars regn med varaktighet p̊a tre timmar, men n̊agot bättre för ett 10-̊ars
regn. När återkomsttiden ökar till ett 100-̊ars regn visar grön infrastruk-
tur en begränsad möjlighet att minska översvämningar. Detta till skillnad
fr̊an RTC, som beh̊aller kontrollkapaciteten även d̊a regnintensiteten ökar.
Systemet har f̊a förändringar i misslyckandegrad och översvämningar för
sm̊a som stora regnhändelser. Även när RTC överbelastas under en 100-
års händelse, använder den sin tillgängliga lagringskapacitet fullt ut för
att beh̊alla den extra vattenvolymen. Det smarta systemet upptäcker avrin-
ningstoppar i förväg s̊a att vattenvolymer kan avledas i tid för att förbereda
tillräckligt med lagring för kommande händelser och därmed minimera risken
för översvämningar. J. Li och Burian (2023) menar p̊a att RTC:s dynamiska
funktion är den främsta anledningen till dess fördel gentemot den statiska
prestandan hos grön infrastruktur vid extremt kraftiga regnhändelser.

14


2.3.2 Återbruk av dagvatten

Återbruk av dagvatten kan implementeras genom regnskörd (Mogano &
Okedi, 2023). Regnskörd är en ur̊aldrig metod som används i stor utsträckning
i världen för att mildra effekterna av vattenbrist genom att minska användning
av dricksvatten. Ett regnskördssystem f̊angar in regnvatten fr̊an tak och and-
ra ytor och lagrar vattnet i magasin (Rodrigues m. fl., 2023). Vattnet kan
därefter nyttjas till användningsomr̊aden där vatten av dricksvattenkvalitet
inte är nödvändigt.

Framtida extrema väderförh̊allanden ökar s̊arbarheten för vattentjänster
i städer (Rodrigues m. fl., 2023). Genom att nyttja regnskörd för återbruk
av dagvatten ökar vattensäkerheten i urbana omr̊aden d̊a behovet av den
centrala dricksvattenförsörjningen minskar. Det leder till minimerad vatten-
stress, förbättrad h̊allbarhet och bidrar till motst̊andskraften av det cen-
trala systemet. Den mest accepterade tillämpningen för regnvatten var en-
ligt Rodrigues m. fl. (2023) klädtvätt följt av bevattning av trädg̊ardar. P̊a
tredje plats kom extern användning, inklusive bil- och husdjurstvätt samt
golvrengöring. Ytterligare en fördel med regnskörd är att det minimerar
dagvattenflöden till nedströms dräneringsnät under regnintensiva perioder
eftersom det insamlade vattnet används istället för att avtappas (Mogano &
Okedi, 2023). Nederbörden är dock oregelbunden vilket kan ha en p̊averkan
p̊a regnskördens positiva effekter.

För att kunna återbruka det insamlade vattnet behöver det renas för
det tilltänkta ändam̊alet (Rodrigues m. fl., 2023). Generellt renas det in-
samlade vattnet genom mekanisk rening, biologisk rening och/eller kemisk
rening. Mekanisk rening eliminerar suspenderade ämnen, vilket förbättrar re-
ningseffekterna av efterföljande behandling. För regnvatten inkluderar den
mekaniska behandlingen spolning, ultrafiltrering, aktivt kol och sandfilter
samt sedimentationstankar för att nämna n̊agra. När det gäller biologisk
behandling är den enda rapporterade metoden konstgjorda v̊atmarker för
rening av regnvatten. Den vanligaste typen av kemisk behandling är kemisk
desinfektion med klor följt av användningen av ozon och desinfektion med
ultraviolett str̊alning. För lagringsmöjligheterna av det skördade regnvattnet
kan det vara nödvändigt att använda sig av en kemisk rening som lämnar
kvar kemikalierester för att reducera risken för tillväxt av mikroorganismer.
I tidigare forskning har regnvatten genomg̊att enklare rening för att avlägsna
suspenderade ämnen och patogena mikroorganismer.

2.3.3 Integrering av smart teknik i grön och gr̊a infrastruktur

Genom att kombinera RTC med gr̊a infrastruktur som underjordsmagasin
kan lagringsvolymen för magasinen minskas (Jean m. fl., 2021). Kombineras
RTC och grön infrastruktur minskas bräddningen. I en studie genomförd i
Quebec, Kanada, visade det sig att fördelarna med realtidskontrollerade sy-

15


stem ökade när tekniken kombinerades med grön infrastruktur (Jean m. fl.,
2021). När teknikerna kombinerades kunde b̊ade avrinningen p̊a h̊ardgjord
yta och flödestopparna kontrolleras. Det innebar att översvämningar i kom-
binerade rörsystem minskade. Lösningen visade sig dessutom vara kostnads-
effektiv. Bräddningsvolymen minskade med upp till 98 procent när grön
infrastruktur kombinerades med RTC. Den gröna infrastrukturens inver-
kan varierar p̊a grund av designparametrar och mängden grön infrastruk-
tur distribuerade i omr̊adet, vilket innebär en osäkerhet. När RTC kom-
binerades med b̊ade grön och gr̊a infrastruktur kunde en minimering av
översvämningsrisken ske till bäst kostnad och p̊a ett tillförlitligt sätt. Syste-
met visade p̊a högst robusthet. D̊a minskade bräddningsvolymen med upp
till 95 procent. Det billigaste alternativet var att ensamt implementera RTC,
men d̊a uppn̊addes inte önskad flödesminskning.

PolderRoof är ett exempel p̊a smart teknik kombinerat med grön infra-
struktur (Wavin, 2024). Innovationen g̊ar ut p̊a att nyttja platta tak till
en effektiv dagvattenhanteringslösning. Det bygger allts̊a p̊a ett grönt tak
integrerat med smart teknik för en cirkulär vattenhantering. Systemet kan
bestämma hur man p̊a bäst sätt ska hantera dagvattnet. P̊a s̊a vis kan vatt-
net lagras, nyttjas för växter, kyla byggnaden och återanvändas i fastigheten
i tider av vattenbrist.

Genom att integrera RTC med återbruk av dagvatten är syftet att effek-
tivt utnyttja tillgänglig lagringskapacitet och förbättra hanteringen av den
befintliga regnskörden (Mogano & Okedi, 2023). Det kan dessutom förbättra
systemens prestanda b̊ade gällande vattentillg̊ang och dagvattenretention.

2.3.4 Hinder och utmaningar

Det finns flera anledningar till att smart teknik för dagvattenhantering i
form av smarta fördröjningsmagasin ännu inte nyttjas till fullo (Webber
m. fl., 2022). Enligt Sweetapple m. fl. (2023) kan hinder för implementering-
en av smarta dagvattensystem kategoriseras som tekniska eller socioekono-
miska. Många av teknikerna för smarta dagvattensystem, som exempelvis
sensorer, finns tillgängliga och är dessutom tillförlitliga. Teknikerna är väl
använda och utvecklade inom andra sektorer, som transport- och energisek-
torn. Problemet är dock att tekniken inte använts i bred utsträckning inom
dagvattenhantering. Existerande dagvattenmodeller är generellt sätt inte ut-
vecklade för realtidsdata. För att tekniken ska bli bevisad som p̊alitlig, ef-
fektiv och praktiskt användbar, krävs en utbredd implementering. Det finns
därtill utmaningar gällande osäkerhet i datan som används för tekniken.
Meterologiska prognoser varierar över tid och det blir speciellt utmanande
när det smarta systemet ska inta data över en l̊ang tidsram. Prestandan
försämras när framtid nederbörd inte kan förutsägas med säkerhet.

Socioekonomiska hinder för implementeringen av smarta dagvattensy-
stem handlar bland annat om ovanor, bristande förtroende, motst̊and mot

16


förändring, kostnadsfr̊agor och brist p̊a kunskap (Sweetapple m. fl., 2023).
Regleringar och krav ligger som grund för hantering av dagvatten. Det finns
däremot inga regleringar och krav för smart hantering av dagvatten utan en-
dast för konventionell hantering. För att teknikerna ska användas storskaligt
krävs regulatoriska incitament och lagstiftning. Vid en överg̊ang till smart
dagvattenhantering tillkommer dessutom kostnader för smart teknik, drift-
hantering och personalresurser. Stora kapitel- och driftskostnader kan i en
samhällelig prioritetsavvägning utgöra ett hinder för en storskalig implemen-
tering. Det har däremot visat sig att smarta system för dagvattenhantering
resulterar i lägre livscykelkostnader. I tv̊a studier i USA innebar installatio-
nen av realtidskontrollerade system att livscykelkostnaden blev tre g̊anger
lägre än för tidigare system (W. Xu m. fl., 2021). Det finns dock ett fortsatt
behov av ekonomiska incitament och initiativtagare.

Det förekommer hinder för regnskörd integrerat med smarta fördröjnings-
magasin (Sweetapple m. fl., 2023). Ett s̊adant hinder är att teknikerna för
dagvattenhanteringen ännu inte lyckats utvecklas lika l̊angt vad gäller kva-
litén av vattnet som kvantiteten. Det saknas lösningar p̊a realtidskontrolle-
ring och mätning av biologiska och kemiska föroreningar. Det hade s̊alunda
krävts ett separat efterliggande system för det ändam̊alet. Även den sociala
acceptansen för återbruk av dagvatten kan utgöra ett potentiellt hinder för
implementeringen (Rodrigues m. fl., 2023). En acceptans kommer att vara
avgörande för att säkerställa vetenskaplig spridning och skapandet av en
plattform för dialog mellan forskare, beslutsfattare, företag och samhället.
Vidare s̊a utgör den generella brisen p̊a regler och standarder en utmaning
för återbruk av dagvatten. Ytterligare en utmaning som har hittats i tidi-
gare forskning är att storlek p̊a magasineringstank kommer att begränsa
besparingen av dricksvatten (Rodrigues m. fl., 2023). Det gör dessutom att
utbredda torrperioder kan leda till en reducerad prestanda fr̊an magasinen.
Om magasinen under en längre period inte bidrar med n̊agon nytta kommer
det dessutom p̊averka återbetalningstiden p̊a investeringen.

17


3 Metod

Nedan presenteras de metodiska tillvägag̊angssätt som användes för att ge-
nomföra studien. Det inkluderar metoder gällande val och insamling av data
och information samt analys av insamlat material. Varje metod har valts
med hänsyn till dess lämplighet för att besvara forskningsfr̊agan och bidra
till en fördjupad först̊aelse av ämnet. En kort utvärdering av metoden ges i
diskussionen.

3.1 Enkätundersökning

I detta arbete genomfördes en enkätundersökning. Syftet med enkäten var
att erh̊alla en först̊aelse kring samhällets attityder till återanvändning av
dagvatten och dess möjliga tillämpningsomr̊aden. Det är viktigt d̊a tekniken
till stor del väntas användas av allmänheten vilket samverkar med behov,
nytta och potential av smarta fördröjningsmagasin.

Vid utformning av enkäten konstruerades fr̊agor med fördefinierade svars-
alternativ. Det inkluderar fr̊agor om könstillhörighet, ålder, eftergymnasial
utbildning, inkomst och boendeform för att möjliggöra en analys av hur oli-
ka demografiska och socioekonomiska faktorer kan p̊averka respondenternas
svar. Även fr̊agor s̊a som

- Jag är ... att använda dagvatten som spolvatten (vatten i toaletten).
- Jag är ... att använda dagvatten för att vattna blommor, gräsmatta,
grönsaker eller liknande.
- Jag är ... att använda dagvatten för att tvätta bilen.
- Jag är ... att använda dagvatten som duschvatten.
- Jag är ... att använda dagvatten i tvättmaskinen.
- Jag är ... att använda dagvatten i diskmaskinen.
inkluderades där respondenterna svarade utifr̊an deras inställning fr̊an

”starkt emot” till ”starkt för” för varje p̊ast̊aende. Anonymitet garantera-
des för respondenterna och eventuellt identifierande fr̊agor behandlades en-
ligt GDPR. Se bilaga A för enkätens utformning. Enkäten delades p̊a olika
sociala medier.

Innan enkäten distribuerades utfördes en testomg̊ang med en representa-
tiv testgrupp. Det gjordes för att säkerställa att given bakgrundsinformation
var tillräcklig för att respondenterna skulle kunna ta ställning. Det var även
viktigt att fr̊agorna var opartiskt ställda. Åsikter fr̊an testgruppen ang̊aende
enkäten samlades in och utvärderades. Efter tillägg och omformuleringar
kunde enkäten delas ut till allmänheten.

18


3.2 Fallstudie

För att begränsa rapportens omfattning genomfördes en fallstudie i tv̊a re-
presentativa svenska städer. Den ena staden representerar en av Sveriges
städer med blötare klimat vilket innebär större regnmassor och längre regn-
perioder. Den andra staden respresenterar en av Sveriges städer med torrare
klimat vilket innebär mindre regnmassor och längre torrperioder. De tv̊a
städerna som valdes var Göteborg och Västervik.

I fallstudien undersöktes extremväder, regnmönster, grundvattentillg̊ang-
ar, urbanisering och typbebyggelser, kommunala krav och föreskrifter samt
vattentillg̊angar i de tv̊a valda städerna. Undersökningen bygger p̊a data
som samlas in fr̊an SMHI, SGU och kommunala dokument, best̊aende av
vattentjänstplaner, dagvattenstrategier och andra riktlinjer för fördröjning
av dagvatten. Den insamlade informationen användes i jämförelsen av de tv̊a
valda städerna för att kunna dra slutsatser om behov, potential och nytta
av smarta fördröjningsmagasin i Sverige.

3.3 Modellering

För att undersöka hur ett potentiellt smart magasin skulle prestera ge-
nomfördes en modellering av tekniken för fallstudiens tv̊a städer. I modelle-
ringen beräknades avrunnen volym, vattenbehov, avtappad volym, bräddad
volym samt återanvänt dagvatten. Det gjordes för en fastighet i Göteborg
och en i Västervik. Modelleringen genomfördes för ett nutidsscenario och
för ett framtidsscenario. Vidare gjordes en modellering av avtappning och
bräddning för ett konventionellt magasin utan smart teknik. Det genomfördes
i syftet att kunna jämföra prestandan och framtagna parametrar mellan det
smarta systemet och det konventionella systemet. Det gav möjlighet till en
sammanställning av för- och nackdelar hos tekniken.

I modelleringen användes nederbördsdata fr̊an SMHI fr̊an år 2023. Beho-
vet för återanvänt dagvatten i fastigheten beräknades endast för tvättmaskin
samt toalett. Indatan till behovet är baserad p̊a användningsdata fr̊an HSB
living lab. Modelleringen gjordes i Excel och är baserad p̊a om-satser.

3.4 SWOT-analys

I syfte att analysera och utvärdera potentialen hos smarta fördröjnings-
magasin genomfördes en SWOT-analys. Den baserades p̊a data insamlad
i falltstudien, litteraturstudien, modelleringen samt enkätundersökningen.
Denna metodik innebar att smarta fördröjningsmagasin systematiskt granska-
des utifr̊an fyra aspekter: Strenghts (Styrkor), Weaknesses (Svagheter), Op-
portunities (Möjligheter) och Threats (Hot). Genom denna strukturerade
analys gavs en övergripande bild av teknikens för- och nackdelar. Det bi-
drog till att en diskussion kunde sammanställas.

19


3.5 Metodens begränsningar

Begränsningar för studien kartlades inför arbetet. Tv̊a specifika begränsning-
ar var utformning och distribution av enkäten. Det var av stor vikt att formu-
lera enkätens fr̊agor p̊a ett objektivt och sakligt sätt, utan att vara ledande.
Dessutom var det betydelsefullt att noga överväga vilken bakgrundsinfor-
mation som tillhandah̊alls, d̊a detta p̊averkar respondenternas möjlighet att
forma en åsikt. En hög grad av tydlighet och enkelhet i fr̊ageformuleringen
var även central för att undvika missförst̊and. För att hantera dessa be-
gränsningar genomfördes en första utvärdering med hjälp av en testgrupp.
Enkäten delades ut p̊a olika sociala medier. Baserat p̊a m̊algrupp för kanaler-
na kan finnas risk för en snedvridning i datainsamlingen. D̊a enkäten bland
annat delades ut i en kanal för samhällsbyggare p̊a Chalmers samt LinkedIn,
riskerar delar av svaren att representera en m̊algrupp med god bakgrunds-
information. Det kan leda till en avvikande syn p̊a ny teknik i jämfört med
majoriteten. För att hantera det inkluderades en fr̊aga om ’eftergymnasial
utbildning’.

En tredje begränsning relaterar till studiens omfattning. Brist p̊a tid
och resurser gjorde det omöjligt att undersöka samtliga städer i Sverige i
den djupg̊aende omfattning som vore önskvärd. Av den anledningen har tv̊a
representativa städer valts. Det var dessutom inte möjligt att hantera allt
tryckt material som finns tillgängligt kopplat till dagvattenhantering.

Vad gäller metoden för modelleringen gjordes flera förenklingar och an-
taganden som diskuteras vidare i kapitel 5.2.

20


4 Fallstudie

I syfte att utvärdera behovsbilden för smarta fördröjningsmagasin med ef-
terföljande återbruk i Sverige har tv̊a representativa städer, Göteborg och
Västervik, valts ut för en fallstudie. Göteborg och Västervik har valts ut som
tv̊a typfall med olika utmaningar beträffande väder, urbanisering och stads-
utveckling. Utvärderingen av tv̊a städers förutsättningar och möjligheter
för implementeringen av smarta fördröjningsmagasin möjliggör en extrapo-
lering av resultatet till stora delar av Sverige. Städerna ska vidare analy-
seras med hänsyn till nutidens och framtidens utmaningar kopplat till ne-
derbördsmönster, grundvattenförh̊allanden, vattenanvändning, urbanisering
och kommunala föreskrifter.

4.1 Extremväder

Extrema tv̊adygnsregn med areell utbredning beskrivs som Sveriges värsta
nederbördstillfällen (Olsson m. fl., 2017). För att ett regn ska klassas som
ett tv̊adygnsregn med areell utbredning ska regnet ha föreg̊att i tv̊a dygn
efter varandra och flera stationer i ett omr̊ade ska ha drabbats av stora
mängder vatten. Mer precist ska omr̊adet vara av storleksordningen 1000
km2 eller större. I majoriteten av fallen orsakar s̊adana regn översvämningar
och stor skada. Mellan 1960 och 2017 har det skett en ökning av antal fall
extrema tv̊adygnsregn, trots att antalet mätstationer har minskat med åren.
Majoriteten av dessa extremregn sker under juli-september, med en topp i
augusti. Det finns däremot ingen geografisk dominans när det kommer till
regnen. Extrema tv̊adygnsregn har drabbat alla delar av Sverige. Trots att
Västra Götaland har störst årsnederbörd i Sverigefinns det ingen distinktion
mellan sydvästra och sydöstra Sverige vad gäller extrema tv̊adygnsregn.

Skyfall är en term som vanligen används för extrem korttidsnederbörd
(Olsson m. fl., 2017). Tidsintervallet sträcker sig inte längre än 12 timmar.
SMHI definierar skyfall som minst 50 mm p̊a en timme eller minst 1 mm
p̊a en minut. Det är vanligast att skyfall sker i juli följt av augusti. Var-
je år skapar skyfall stora kostnader för samhället. Det vanliga är mate-
riella kostnader som resultat av bland annat förstörelse av infrastruktur,
trafikstörningar eller källaröversvämningar. Västsverige visar p̊a en större
mängd nederbörd än Östsverige under skyfall för samtliga återkomsttider
och varaktigheter p̊a regnet. För längre återkomsttider p̊a regnet ökar skill-
naden p̊a uppmätt mängd nederbörd mellan Västsverige och Östsverige.
Göteborg drabbas s̊alunda av fler kraftiga skyfallshändelser än Västervik.

Det är viktigt att skapa prognoser för hur klimatförändringar p̊averkar
framtidens skyfall. Planering för städer och samhällen görs ofta över l̊anga
tidshorisonter och mycket ska dessutom h̊alla under en längre tid, som ex-
empelvis infrastruktur. När Olsson m. fl. (2017) skapar en prognos för fram-
tidens skyfall estimeras en procentuell skillnad mellan nederbörd för tre

21


framtida och en historisk period. Den historiska perioden sträcker sig mel-
lan 1971 och 2000 medan de framtida perioderna är 2011-2040, 2041-2070
och 2071-2100. Forskarna använder sig dessutom av tv̊a utsläppsscenarion
där det ena representerar en kraftigare global uppvärmning än det and-
ra. Resultatet visar liten skillnad i procentuell ökning av skyfall mellan de
sydvästra regionerna och de sydöstra. För samtliga återkomsttider, 5, 10,
50 och 100 år, ligger ökningen p̊a 10-20 % fram till mitten av århundrandet,
för b̊ade det mildrare och kraftigare utsläppscenariot. För framtidsperioden
2071-2100 sker dock en stor skillnad där det högre utsläppscenariot g̊ar mot
40 % ökning medan det lägre utsläppsscenariot ligger kvar p̊a 20 %. Det
väntas s̊alunda ske en ökning av skyfallshändelser över de kommande åren,
i ungefärligt samma ökning för b̊ade Västervik och Göteborg.

4.2 Nederbördsmönster

Varje år sammanställer SMHI (u.̊a.-b) statistik över diverse väderfenomen,
däribland uppmätt nederbörd i flera av Sveriges städer. År 2023 registrerades
1096 mm nederbörd för Göteborg. Det sätter staden p̊a en fjärdeplats efter
Torup, Bor̊as och Varberg i uppmätt mängd nederbörd p̊a ett år. En del län
i Sverige har större risk att drabbas av torka och vattenbrist, däribland Kal-
mar län (Länsstyrelsen Kalmar län, 2023). I juli 2023 införde Västervik kom-
mun, belagt i Kalmar län, ett bevattningsförbud (Västervik Miljö & Energi,
u.̊a.). Förbudet införs endast när en allvarlig brist p̊a vatten förmodas ske
och innebär ett kritiskt läge. Västervik hade 2023 en nederbörd p̊a 600-800
mm, medan tidigare år visar värden p̊a 400-600 mm (SMHI, u.̊a.-a).

Vid beaktning av Göteborgs och Västerviks m̊anadsnederbörd för de
senaste fyra normalperioderna, 1961-1990, 1971-2000, 1981-2010 och 1991-
2020 märks en stor skillnad mellan städernas normalvärden. Göteborg visar
för samtliga normalperioder och m̊anader en betydligt mycket större ne-
derbörd än Västervik. Göteborg visar p̊a nederbörd upp till 110 mm nor-
malvärde för vissa m̊anader, medan Västervik endast kommer upp till 70
mm. Gemensamt för städerna är att slutet p̊a sommaren och den senare
delen av året medför större mängd nederbörd än resterande delar av året.

I framtiden väntas en mer intensiv nederbörd (SvensktVatten, 2024).
Den blir inte nödvändigtvis mer frekvent, men väntas ske i större mängder.
Framtidsscenarion visar p̊a risker för b̊ade översvämningar och torka. De
södra delarna av Sverige som omfattar b̊ade Västervik och Göteborg väntas
f̊a ett varierande klimat mellan väldigt blöta och nederbördsfattiga somrar.

4.3 Grundvattenförh̊allanden

Gäller l̊aga grundvattenniv̊aer riskerar vattenförsörjningen att bli ansträngd
(SGU, 2023). Det är d̊a sannolikt att kommunen uppmanar till vattenbe-
sparande åtgärder, som exempelvis ett bevattningsförbud. Efterföljande pro-

22


blematik varierar mellan olika kommuner beroende p̊a vattenförsörjningens
källa och tillg̊ang till reservvatten. Sveriges kommunala dricksvattenförsörjn-
ing baseras ofta p̊a grundvatten fr̊an stora magasin (SGU, 2023). Omkring
hälften av Sveriges befolkning är anslutna till kommunal vattenförsörjning.
Det är därtill drygt en miljon permanentboende personer i Sverige som är
beroende av enskild vattenförsörjning fr̊an grundvatten (SGU, 2020). Det
sker fr̊an brunnar och tas i nära till alla fall fr̊an sm̊a grundvattenmagasin.

I tabell 1 och 2 sammanställs hämtad data fr̊an SGU (2024) över grund-
vattenniv̊aer i stora grundvattenmagasin i Göteborg och Västervik under de
senaste fyra åren. Grundvattenniv̊aerna klassas fr̊an ovanligt l̊ag till ovan-
ligt hög baserat p̊a samtliga niv̊aer för perioden 1961 till föreg̊aende år.
I Västervik har grundvattenniv̊aerna varit l̊aga, där m̊anaderna augusti-
december generellt har utmärkt sig. I Göteborg har grundvattenniv̊aerna
genomg̊aende varit p̊a den högre sidan. Januari till juni har under flera år
visat p̊a höga grundvattenniv̊aer. Göteborg har under de senaste åren inte
genomg̊att perioder med l̊aga grundvattenniv̊aer.

Grundvattenniv̊aerna i sydöstra Sverige förväntas sjunka i framtiden
(Vikberg m. fl., 2015). Speciellt under hösten och v̊aren förväntas grund-
vattenniv̊an sjunka. Det finns d̊a en risk för minskad vattentillg̊ang. Det
kan p̊averka s̊aväl den egna vattenförsörjningen som den allmänna. Höstens
sänkning kan förklaras av den ökade avdunstningen som är en följd av högre
temperaturer och en förlängd växt- och odlingssäsong. En del vattentäkter
har konstgjord grundvattenbildning och för dem kommer behovet av infilt-
ration att öka. Det är speciellt sydöstra Sveriges kustomr̊aden, däribland
Västervik, som förutsp̊as bli mest drabbade. Det beror p̊a att kuststäderna
har en liten magasinvolym och väntas f̊a förlängda sommarperioder utan
grundvattenbildning.

För sydvästra Sverige förväntas grundvattnets årsmedelniv̊a höjas (Vik-
berg m. fl., 2015). Det gäller särskilt för stora grundvattenmagasin. Högre
grundvattenniv̊aer under sommarhalv̊aret förutsp̊as p̊a grund av fler l̊agtryck
och större regnmängder. För sm̊a grundvattenmagasin förväntas grundvat-
tenniv̊aerna vara relativt oförändrade.

23


Tabell 1: Grundvattenniv̊aer i stora magasin i Västervik under 2020-2023.

Grundvattenniv̊a i stora magasin i Västervik

Månad/̊ar 2020 2021 2022 2023

Januari - L̊ag L̊ag L̊ag
Februari - Ganska l̊ag Ganska l̊ag Ganska l̊ag
Mars - Ganska l̊ag Ganska l̊ag Ganska l̊ag
April - Ganska l̊ag Ganska l̊ag Nära medel
Maj - Ganska l̊ag Ganska l̊ag Nära medel
Juni L̊ag Ganska l̊ag L̊ag Nära medel
Juli L̊ag Ganska l̊ag L̊ag Ganska l̊ag
Augusti Ovanligt l̊ag L̊ag Ovanligt l̊ag L̊ag
September Ovanligt l̊ag L̊ag Ovanligt l̊ag Ganska l̊ag
Oktober Ovanligt l̊ag L̊ag Ovanligt l̊ag Ganska l̊ag
November Ovanligt l̊ag L̊ag Ovanligt l̊ag Nära medel
December Ovanligt l̊ag L̊ag Ovanligt l̊ag Nära medel

Tabell 2: Grundvattenniv̊aer i stora magasin i Göteborg under 2020-2023.

Grundvattenniv̊a i stora magasin i Göteborg

Månad/̊ar 2020 2021 2022 2023

Januari - Hög Hög Nära medel
Februari - Hög Hög Ganska hög
Mars - Hög Hög Ganska hög
April - Hög Hög Ganska hög
Maj - Hög Hög Ganska hög
Juni Hög Hög Hög Ganska hög
Juli Hög Hög Ganska hög Ganska hög
Augusti Hög Ganska hög Ganska hög Ganska hög
September Ganska hög Ganska hög Ganska hög Ganska hög
Oktober Ganska hög Ganska hög Nära medel Ganska hög
November Ganska hög Ganska hög Nära medel Ganska hög
December Ganska hög Hög Nära medel Ganska hög

4.4 Vattenförsörjning

I Sverige förbrukas omkring 140 liter vatten per person och dygn (Svenskt
Vatten, 2021). Fördelningen av vattnet ser ut som följande: 60 liter för
personlig hygien, 30 liter för toalettspolning, 15 liter för tvätt, 15 liter för
disk, 10 liter för mat och dryck samt 10 liter för övrigt. Det är dricksvatten
som används även för andra ändam̊al än dryck. Under de senaste åren har
hush̊allsförbrukningen närmat sig 130 liter per person och dygn (Svenskt
Vatten, 2023). Den ned̊atg̊aende trenden är dock l̊angsam och varierar mel-
lan kommuner och år. Det gör att värdet p̊a genomsnittlig vattenförbrukning

24


ännu inte sänkts.
Göteborgsregionens 13 kommuner har sammanslaget 30 kommunala vat-

tenverk för beredning av dricksvatten (Göteborgs regionen, 2020). Av des-
sa 30 vattenverk baseras 13 p̊a ytvatten, 15 p̊a naturligt grundvatten och
resterande 2 p̊a konstgjord infiltration av ytvatten i grundvattenmagasin.
Vad gäller Göteborgs stad finns tv̊a vattenverk som b̊ada baseras p̊a ytvat-
ten. Vattnet kommer fr̊an Göta älv, Delsjöarna och R̊adasjön. Vattenverken
dominerar starkt vad gäller årlig vattenproduktion i regionen och produ-
cerar 62,7 miljoner kubikmeter vatten per år. Göteborgs stads vattenverk
har full beredningskapacitet för stadens behov, men brister när det kommer
till reservvatten. Reservvattnet tas fr̊an Delsjöarna och fr̊an R̊adasjön, men
vid l̊anga avbrott riskerar staden att inte ha tillräckligt med r̊avatten. Det
drabbar inte bara Göteborgs stad, utan även omkringliggande omr̊aden d̊a
Göteborgs stad säljer och leverar vatten till flera omkringliggande kommu-
ner.

I Västervik baseras vattenförsörjningen till 70 procent p̊a ytvatten och
till 30 procent p̊a grundvatten (Västerviks Kommun, 2017). Det beror p̊a
att Västervik har ett litet antal stora grundvattenmagasin, medan antalet
sjöar är stort. Omkring 85 procent av Västerviks befolkning är anslutna
till kommunal vattenförsörjning. Västerviks större tätorter försörjs huvud-
sakligen med ytvatten medan mindre tätorter med allmänt vatten eller be-
byggelser utanför allmänt vattenomr̊ade försörjs med grundvatten. Gene-
rellt sett är förutsättningarna att försörja m̊anga personer med grundvatten
d̊aliga. Det beror dels p̊a klimatet, dels p̊a geologi och jordart. I en risk- och
s̊arbarhetsanalys för Västerviks kommun fr̊an 2015 fastställdes det hur den
största risken för kommunen är brist p̊a dricksvatten. S̊arbarheten bedömdes
vara större för ytvattentäkterna än för grundvattnet. Sjöarna som används
för vattenuttag för allmänt vatten ing̊ar i vattensystem med relativt sm̊a
tillrinningsomr̊aden. Reservvatten finns endast för en av kommunens vat-
tentäkter och under de senaste åren har behovet av reservvatten ökat. I
samband med torr̊ar ställs Västervik därmed inför kapacitetsproblem med
vattenförsörjningen.

Västervik har flera omr̊aden med fritidshus där turister bor under som-
maren (Västerviks Kommun, 2017). Det medför att vattenförbrukningen
ökar märkbart under sommaren. Vid flera av de allmänna vattenverken i
kommunen ökar vattenuttaget med mer än 30 procent. Vattenuttaget för de
med egna brunnar ökar ocks̊a under sommaren i och med att m̊anga fritids-
omr̊aden har enskilt dricksvatten. I Västervik förväntas vattenförbrukningen
öka samtidigt som risken för längre torrperioder under sommartid bedöms
bli större. I och med att Göteborg är en betydligt större stad är det sv̊arare
att se samma drastiska förändring vid olika säsonger.

25


4.5 Urbanisering och stadsbild

I Västerviks kommun, som omfattar flera tätorter, bor ungefär 36700 inv̊an-
are, varav 21800 i centralorten (Västerviks kommun, 2021). Inom de närmsta
tio åren väntas befolkningsutvecklingen i Västervik vara relativt stillsam
(Fridell, 2022). En urbanisering där unga människor i Västervik söker sig
ut ur staden väntas kompenseras av utrikes inflyttning vilket medför att
befolkningstillväxten st̊ar n̊agorlunda stilla.

Västerviks centralort ligger längs kusten och stadens utbyggnadsförlopp
centreras likas̊a längs kusten (Västerviks kommun, 2016). Centrala Västervik
best̊ar dels av en tät kvartersstad, dels av ett öppet stadsrum med grönomr̊a-
den, allmännyttiga institutioner och omkringliggande äldre industrimark.
Centrala Västervik har en hög andel h̊ardgjord yta (Västerviks kommun,
2020). Det beror dels p̊a en omkringliggande industrimark, dels kvartersbe-
byggelsen med omkringliggande asfalt. Större handelsomr̊aden i Västervik
har även det en stor andel h̊ardgjord yta. Västervik best̊ar av en varie-
rande bebyggelse fr̊an flera hundra år tillbaka (Västerviks kommun, 2016).
Västerviks stadsbild domineras av villabebyggelser med tillhörande trädg̊ar-
dar. I sin helhet kan sm̊askaliga villabebyggelser, tv̊a- eller trev̊anings flerfa-
miljshus, tomter med äldre stugor, stora institutionsbyggnader, radhus, tätt
belagda l̊aga hus intill bilfria g̊ang- och cykelbanor med gemensamma stora
grönomr̊aden, villor med stora trädg̊ardar och ett f̊atal höghus återfinnas i
Västervik.

Under 2022 och 2023 hade Göteborg störst tillväxt av alla kommuner
i Sverige (Göteborgs Stad, 2023b). I maj 2023 fick Göteborg sin 600 000:e
inv̊anare och under endast 15 år lyckades befolkningen öka med 100 000
inv̊anare, detta inkluderar nyinflyttade och nyfödda. Inom de närmsta 15
åren förväntas befolkningen följa den tidigare utvecklingen och komma upp
i 700 000 inv̊anare. Under de senaste 15 åren har Göteborg haft ett flyttnetto
p̊a 53 400 personer. Det flyttar s̊alunda betydligt fler till Göteborg, än de
som flyttar fr̊an Göteborg. Med en ökad folkmängd krävs det att Göteborgs
Stad ligger i fas med bostadsutveckling och infrastrukturprojekt.

I Göteborg har utformningen av gaturummen styrts av framkomligheten
för bilar (Göteborgs Stad, 2021a). De senaste åren har däremot krav för
framkomlighet för andra fordon än bilar ökat samtidigt som urbanisering-
en lett till en förtätning av bostäder. I en del omr̊aden i Göteborgs stad
är andelen h̊ardgjord yta stor. Det gäller främst för omr̊aden med tät be-
byggelse p̊a stenmark där all yta utöver bostäder ockuperas av körfält för
fordon. P̊a andra ställen i Göteborg, där bostäderna inte är lika tätt place-
rade, kombineras bostadsytan med en högre andel grönyta. Göteborgs stad
har n̊agra villaomr̊aden omkring stadskärnan med trädg̊ardsytor och om-
kringliggande grönomr̊aden, men domineras i det stora hela av flerfamiljhus
och lägenhetshus. När Göteborg expanderar och byggs ut st̊ar villor och
sm̊ahus för omkring 4 procent, medan resterande utgörs av flerbostadshus

26


(Göteborgs Stad, 2023a).

4.6 Städernas dagvattenhantering

Västerviks Kommun (2023) och Göteborgs Stad (2023c) har i enlighet med
lagen om allmänna vattentjänster uppfört varsin vattentjänstplan. Respek-
tive plan behandlar l̊angsiktiga planer för att tillgodose behovet av allmänna
vattentjänster samt åtgärder som behöver vidtas för att den allmänna anlägg-
ningen ska fungera vid skyfall.

Städernas för̊aldrade avloppsnät som best̊ar av kombinerade ledning-
ar skapar incitament för en utveckling av dagvattenhanteringen i de valda
städerna. I Västervik kommun best̊ar en stor del av ledningsystemet av
kombinerade ledningar (Västerviks Kommun, 2023). I Göteborg finns det
huvudsakligen kombinerade system i innestaden och i delar av mellansta-
den (Göteborgs Stad, 2023c). I b̊ada städerna medför skyfall en risk för
att anläggningarnas kapacitet överskids vilket leder till översvämningshot
eller att vatten rinner ytleds till l̊agpunkter. En stor andel kombinerade
system gör därmed den allmänna spillvattenledningen s̊arbar, med risk för
bräddning och ökad belastning p̊a reningsverk (Västerviks Kommun, 2023).
Genom att ersätta de kombinerade systemen för spillvatten och dagvatten
minskar därmed belastningen p̊a reningsverken (Göteborgs Stad, 2021a).

I Göteborg finns ett stort behov av att bygga ut ledningsnätet inom be-
fintliga verksamhetsomr̊adet d̊a det finns m̊anga bebyggda omr̊aden som inte
har n̊agon anslutning till den allmänna dagvattenanläggningen (Göteborgs
Stad, 2023c). Framförallt Askimsomr̊adet bedöms ha ett stort behov av ut-
byggnad d̊a de har befinliga problem med källaröversvämningar, tillskotts-
vatten och bräddning vid pumpstationer.

Göteborg som dessutom har ett utsatt läge ur ett översvämningsperspek-
tiv är i behov av strategier för att minimera dagslägets och framtidens
översvämningsrisker (Göteborgs Stad, 2021a). Eftersom marken i Göteborg
till största del best̊ar av berg i höjdpartierna och lera med l̊ag permeabilitet i
dalg̊ang̊angarna är infiltrationskapaciteten för dagvatten ytterst begränsad.
Markförh̊allandena leder även till snabb avrinning. I Älvstaden finns det
möjlighet att avleda dagvatten till älven, detsamma gäller för kanalerna i
centrala staden. Behovet av att rena vattnet kvarst̊ar dock och kräver ytor
där man kan fördröja dagvatten. Positivt är att gröna och bl̊aa str̊ak är
klassiska inslag i stadsbilen och den typen av dagvattenhantering passar väl
in i s̊aväl historiska miljöer som nyare omr̊aden.

I Västervik finns ett behov av att utveckla och uppdatera ledningsnätet
och andra VA-anläggningar p̊a ett h̊allbart sätt (Västerviks Kommun, 2023).
Vid nyexploatering ska kommunen dessutom förbreda för framtida förh̊allan-
den genom att lägga till en klimatfaktor i dimensioneringen. Utöver det
lägger Västervik stort fokus vid behovet att minska h̊ardgjorda ytor och öka
lokalt omhändertagande och fördröjning för att st̊a emot skyfall vid befintlig

27


bebyggelse. Grönytor för vattenfördröjning i tätorter ska uppmärksammas
tidigt i processen vid den fysiska planeringen. Västervik kommun ser dess-
utom vattenfr̊agor som högaktuella d̊a deras största tätorter ligger vid kus-
ten och har flera särskilt känsliga vikar och vattenomr̊aden (Västerviks kom-
mun, 2020). Kommunen har även en positiv inställning till dagvatten och
anser att det är en resurs som kan tillföra en mängd mervärden genom
fördröjning och återanvändning.

4.7 Kommunala föreskrifter

Med m̊alet att uppn̊a en l̊angsiktigt h̊allbar dagvattenhantering har Västervik
kommun antagit en dagvattenstrategi (Västerviks kommun, 2020). I den
presenteras m̊al, principer samt en handlingsplan som ska leda till att dag-
vattensystemen klarar ett förändrat klimat med större variationer i flöden
och intensivare regn. N̊agra av de aspekter som presenteras i Västerviks
dagvattenstrategi är att minimera uppkomsten av dagvatten, fördröja och
omhänderta dagvattenflöden lokalt samt förhindra förorening av dagvatten
och genomföra eventuell rening s̊a nära källan som möjligt. Mer specifi-
ka krav har ställts p̊a att 10 mm av varje regn ska kunna fördröjas lokalt
p̊a kvartersmark vilket innebär att nödvändiga ytor för en h̊allbar dagvat-
tenhantering ska reserveras i den fysiska planeringen (Västervik Kommun,
2021). Kraven gäller för ny- och ombyggnation och vid nybyggnation ska
dessutom metod och teknik för fördröjning av dagvatten redovisas i bygglov-
sansökan. Dagvatten ska inte heller tillföras till spillvattennätet och dagvat-
tensystem ska dimensioneras för ett framtida klimat b̊ade vid ny bebyggelse
och befintlig bebyggelse (Västerviks kommun, 2020). I dagvattenstrategin
finns det dessutom riktlinjer för vilka regn som ska kunna tas emot till den
allmänna dagvattenledningen (Västerviks Kommun, 2023). Funktionen av
den allmänna anläggningen ska kunna upprätth̊allas vid regn upp till SM-
HI:s definition av skyfall.

Även Göteborg har fördröjningskrav och krav p̊a rening av dagvatten
(Göteborgs Stad, 2021b). Dagvatten fr̊an kvartersmark behöver kunna fördr-
öjas med 10 mm och kravet är till för att minska belastningen p̊a det
befintliga ledningssystemt som är h̊art belastat. Vid rening behöver tv̊a
krav uppfyllas, att riktvärden och/eller m̊alvärden är uppfyllda och att
utsläppsmängderna inte riskerar att p̊averka miljökvalitetesnormer nega-
tivt. Reningen varierar även efter hur känslig recipienten är. I de fall d̊a
anläggningar g̊ar att använda till b̊ade rening och fördröjning är det viktigt
att respektive krav är uppfyllda vilket säkerställs genom att dimensionera
efter det största behovet.

28


5 Modellering av smarta fördröjningsmagasin

I syfte att utreda behovet, potentialen och nyttan av smarta fördröjningsma-
gasin genomfördes en modellering av tekniken. Som en del av fallstudien
genomfördes modelleringen p̊a en fastighet i Göteborg, Studio 1, och en
fastighet i Västervik, L̊aringen. P̊a s̊a vis kunde olika behovsbilder täckas
och kartläggas. I modelleringen togs bräddad volym, avtappad volym och
återanvänd volym fram för varje timma under ett helt år. Modellering-
en utfördes p̊a ett nutidsscenario med nederbördsdata fr̊an 2023 samt p̊a
ett framtidsscenario med alternerad nederbördsdata baserat p̊a meteorolo-
gers framtidsspaning. I framtidsscenariot var även behovsbilden av vatten
till fastigheterna ändrad. För att kunna bedöma prestandan av det smar-
ta fördröjningsmagasinet genomfördes en modellering av ett konventionellt
magasin utan smart teknik för s̊aväl ett nutidsscenario som ett framtidssce-
nario. P̊a s̊a vis kunde beräknad bräddning, avtappning och återanvändning
jämföras och utvärderas. Vidare presenteras en beskrivning för metoden av
modelleringen och hur utförandet gick till väga. Det följes av de antaganden
som gjordes i utförandet samt vilka begränsningar modellen har.

5.1 Metod och utförande

Modelleringen genomfördes i Excel. I följande kapitel beskrivs vilken indata
som användes och arbetsprocessen för modelleringen av det smarta magasi-
net och det konventionella magasinet. Det kommer dessutom beskrivas hur
modelleringen i ett framtidsscenario genomfördes. I bilaga B och C presen-
teras utformningen av Excelarket med tillhörande beräkningsformler som
använts.

5.1.1 Indata

Modelleringen genomfördes i fallstudiens tv̊a städer, Göteborg och Västervik.
För respektive stad utvärderades en fastighet. I Göteborg utvärderades en
fastighet med redan befintlig dagvattenlösning i form av tv̊a regnträdg̊ardar.
Fastigheten som utvärderades var Studio 1 som ägs av HSB. Med hjälp av
HSB togs ritningar fram p̊a den befintliga dagvattenlösningen samt ritning-
ar över fastighetens alla ytor. Den totala volymen för regnträdg̊ardarna var
46,4 m3 och behandlades under modelleringen som ett fördröjningsmagasin.
Baserat p̊a kravet p̊a en fördröjning av de första 10 millimetrarna av regnet,
är fastighetens magasin överdimensionerat. P̊a fastigheten Studio 1 finns tv̊a
flerbostadshus med totalt 59 bostadsrätter och antalet personer som bor i
dessa uppskattades till 123 personer. Det gjordes med hjälp av statistik
fr̊an Statistikmyndigheten (2024). Varje konsument antas nyttja 140 liter
vatten per dygn (Svenskt Vatten, 2023). Det gäller för b̊ade Göteborg och
Västervik. I Västervik togs en fastighet fram med hjälp av kartor. Där hitta-
des en fastighet, L̊aringen, med fyra större flerbostadshus. Där antogs det bo

29


399 personer. P̊a grund av en avsaknad av information om fastigheten hade
en dagvattenlösning eller inte, antogs ett befintligt fördröjningsmagasin med
en volym p̊a 90 m3. Antagandet motiveras i kapitel 5.2.

Nederbördsdata laddades ner fr̊an SMHI (2024b) för år 2023. Datan
visade hur mycket det regnat i millimeter under årets alla timmar. Den
närmsta aktiva mätstationen till Västervik l̊ag i Gladhammar 12 km bort.
För nederbördsdatan i Göteborg användes en aktiv mätstation centralt i
staden.

För att utföra modelleringen behövdes en beräkning av avrinningen
under årets alla timmar. Avrinningen beräknades med hjälp av den re-
ducerade arean för fastigheterna. För att beräkna den reducerade arean
användes fastighetsritningar för Studio 1 i Göteborg och en fastighetskar-
ta fr̊an Lantmäteriet (2024) för L̊aringen i Västervik. Fastigheterna delades
in i ytor som tak, asfalt, gräsytor och permeabel yta. Arean för respektive
yta multiplicerades med en tillhörande avrinningskoefficient fr̊an Boverket
(2021). För tak är koefficienten 0.9, för asfalt 0.8, för gräsytor 0 och för per-
meabel yta 0.7. Därefter summerades areorna för ytorna som multiplicerats
med avrinningskoefficienten. Den reducerade arean för Studio 1 beräknades
till 2863m2 och för L̊aringen 8970m2. Den reducerade arean multiplicerades
därefter med nederbörden varje timma för att f̊a fram avrunnen volym.

För att beräkna prognosen för behovet av vatten för toalettspolning och
tvättmaskin i flerbostadshusen användes data fr̊an HSB Living Lab, se bi-
laga D. Användningen och därmed behovet av vattnet varierar beroende
p̊a vilken m̊anad, vilken dag och vilken tid det gäller. Alla beräkningar i
modelleringen gjordes för alla timmar under hela året, vilket innebar att
det var viktigt att rätt användning användes för varje timma. Med hjälp
av funktionen VLOOKUP i Excel kunde datan kopplas samman för vilken
m̊anad, veckodag och timma beräkningen gjordes för.

Den till̊atna avtappningen fr̊an magasinet beräknades med hjälp av att
ta en kontrollerad avtappning p̊a 1 mm per timma multiplicerat med den
h̊ardgjorda ytan i hektar. Det är en förenkling som motiveras i kapitel 5.2.
För Göteborg var den maximala till̊atna avtappningen 2.86 m3/h och för
Västervik var den 8.97 m3/h.

5.1.2 Arbetsprocess för ett smart fördröjningsmagasin

Efter att all väsentlig indata beräknats och sammanställts i Excel kun-
de beräkningen inledas med m̊alet att f̊a fram mängd återanvänt vatten,
bräddat vatten och avtappat vatten. Inledningsvis gjordes analysen för ett
smart magasin i b̊ade Göteborg och Västervik.

Tanken med det smarta magasinet är att det ska kunna bevara vatten för
en framtid behovsbild samt att det ska kunna släppa ut vatten i förväg inför
ett regnfall. I modellen tog det sig i uttryck genom en prognos för regnfallet
och en prognos för behovsbilden.

30


Prognosen för regnfallet togs fram med hjälp av en om-sats och gav
endast ett värde för den första timman för varje dygn. Resterande tim-
mars prognos ansattes till noll. För den första timman för varje dygn sum-
merades de kommande 24 timmarnas avrinning. I beräkningen av regn-
prognosen användes dessutom funktionen NORMINV. Den bidrog till en
slumpmässighet i prognosen. Sannolikheten togs fram med hjälp av kom-
mandot Rand() som ger ett slumpmässigt tal mellan 0 och 1. Medelvärdet
var summan av de kommande 24 timmars avrinning och värdet kunde avvi-
ka med en faktor p̊a 0.1 av summan. I och med att funktionen NORMINV
användes kunde ny data f̊as varje g̊ang arket uppdaterades. Med hänsyn
till slumpmässigheten i modellen gjordes tre simuleringar vid analys och
behandling av resultatet.

Prognosen för behovet av vatten för bruk i fastigheten togs fram för
varje timma. P̊a liknande sätt som för prognosen för nederbörden användes
funktionen NORMINV för att f̊a en slumpmässighet i behovet. Sannolikhe-
ten togs fram med kommandot Rand() och medelvärdet var summan av de
kommande 24 timmars behov. Behovet gällde för vatten för toalettspolning
och tvättmaskin. Värdet p̊a prognosen kunde därp̊a avvika med en faktor
p̊a 0.1 av summan av behovet.

För att beräkna avtappning, bräddning och återanvänt dagvatten behöv-
de flera andra parametrar beräknas för varje timma. Parametrarna har till
stor del beräknats med hjälp av om-satser i Excel. I första hand beräknades
den behövda avtappningen. Det är den avtappning som hade gjorts om det
inte fanns en gräns p̊a hastigheten för avtappningen. Om nederbördsprognos-
en tillsammans med den initiala volymen, subtraherat behovet var större
än den effektiva höjden var avtappningen lika med differensen mellan ne-
derbördsprognosen tillsammans med den initiala volymen, och behovet. Om
inte, var avtappningen noll. Den initiala volymen beräknades som slutlig
volym timman innan adderat med avrinningen samma timma. Den slutli-
ga volymen beräknades som den initiala volymen samma timma subtrahe-
rat med den faktiska avtappningen, bräddningen och återanvänt dagvatten.
För att veta hur l̊ang tid det skulle ta att tappa av infördes en räknare
som tog den behövda avtappningen dividerat med till̊aten avtappningshas-
tighet. Det gjordes för den första timman p̊a varje dygn. Vid de följande
klockslagen räknades avtappningstiden ner till noll med en mindre timma,
per passerad timma. Den faktiska avtappningen ansattes till den till̊atna
avtappningshastigheten för de timmar där avtappning krävdes, om ingen
avtappning krävdes ansattes den till noll. Om den initiala volymen för varje
timma var större än magasinvolymen blev bräddningen lika med differensen
mellan dessa. Var den initiala volymen mindre än magasinvolymen skedde
ingen bräddning. Mängden vatten som kunde återanvändas inom fastighe-
ten beräknades som summan av behovet för samma timma, om denna var
mindre än den initiala volymen. Om den initiala volymen var mindre än
behovet, användes hela den initiala volymen för återanvändning.

31


För att se till att modellen utförts p̊a ett korrekt sätt ställdes en balans
upp. Balansen var mellan avrinningen och återanvänt dagvatten, faktisk
avtappning, bräddning och kvarliggande vatten i magasinet. Det gjordes för
varje timma och blev resultatet noll för varje timma, var analysen korrekt
utförd. För modelleringen visades en balans för varje timma och analysen
var därmed korrekt utförd.

5.1.3 Arbetsprocess för ett konventionellt fördröjningsmagasin

När analysen för de smarta magasinen för Göteborg och Västervik gjorts
skapades en modell för ett konventionellt magasin i respektive stad. Syftet
var att kunna jämföra prestandan p̊a ett smart fördröjningsmagasin med ett
som inte använde tekniken - ett konventionellt magasin. Analysen för det
konventionella magasinet gjordes för samma reducerad area, magasinvolym,
till̊aten avtappning, nederbördsdata och avrinning som för de smarta ma-
gasinen i respektive stad. Skillnaden mellan det smarta magasinet och det
konventionella magasinet var att det konventionella magasinet inte arbetar
utifr̊an en prognos för varken nederbörd eller behov. Vattnet återanvänds
s̊alunda inte. Det konventionella magasinet tappar alltid av det vatten som
finns i magasinet. Avtappningen är lika stor som den initiala volymen för
varje timma, eller lika stor som den till̊atna avtappningen. Den initiala vo-
lymen i magasinet är liksom för det smarta magasinet den slutliga volymen
timman innan adderat med avrinningen för samma timma. Om den inti-
tiala volymen i magasinet överstiger magasinvolymen, blir det bräddning.
Bräddningen blir differensen mellan den initiala volymen i magasinet för
varje timma och den totala magasinvolymen.

P̊a samma vis som för det smarta magasinet ställdes en balans upp för att
kontrollera tillförlitligheten i modellen. Balansen ställdes mellan avrinningen
och summan av avtappning, bräddning och kvarliggande vatten för varje
timma. Balansen visade för alla timmar ett värde p̊a noll, vilket innebar att
modellen utförts rätt.

5.1.4 Framtidsscenario

För att kunna bedöma huruvida ett smart fördröjningsmagasin hade varit
h̊allbart och effektivt även i framtiden gjordes modelleringen för ett framtids-
scenario. Arbetssättet för modelleringen av ett smart och ett konventionellt
fördröjningsmagasin i framtiden var precis likadant som för modelleringen
för nutidsscenariot. Det som skiljde modellerna åt var indatan. I framtiden
väntades över hela året en nederbördsökning p̊a 10 %. En del m̊anaders ne-
derbördsstatistik visade p̊a en stor nederbörd medan andra hade en mindre
nederbörd. För de m̊anader som visade p̊a en stor nederbörd ökades ne-
derbörden med 15 % i framtidsscenariot medan de m̊anader med mindre
nederbörd endast ökades med 5 %. Det viktiga var att årsökningen av ne-

32


derbörd var 10 %. För Västervik ökades januari, maj, augusti, november och
decembers nederbörd med 10 %. Februari, april, juni, juli och septembers
nederbörd ökades med 5 % och slutligen mars och oktobers med 15 %. För
Göteborg ökades januari, februari, mars, april, juni, juli och oktobers ne-
derbörd med 10 %. Maj, september och novembers nederbörd ökades med
5 % och slutligen augusti och december med 15 %. Behovsbilden ändrades
för framtidsscenariot. Varje person väntas istället bruka 100 liter vatten
per dag. När framtidsscenariot gjordes för det konventionella magasinet var
behovsbilden fortfarande exkluderad ur analysen, men nederbördsmönstret
ändrades i analogi med det smarta fördröjningsmagasinet.

5.2 Antaganden och förenklingar

I utformningen av modellen gjordes ett antal antaganden. Utformningen av
prognosen för nederbörden gjordes endast för 00.00 varje dygn. Avtappning-
en börjar dessutom alltid ske 00.00 de dygn d̊a avtappning behöver ske och
fortsätter in p̊a dygnet i s̊a m̊anga timmar som krävs. Det innebär att en
tidshorisont p̊a 24 timmar antogs, inom vilket prognosen var n̊agorlunda
tillförlitlig. Dessa antaganden gjordes som nödvändiga förenklingar utifr̊an
begränsningar i Excel. Det var nödvändigt att f̊a till en minnesfunktion i
Excel, för att inte ett nytt beslut skulle ske varje timma. P̊a s̊a vis gick
modellen ihop och avtappningen kunde fortsätta ske i flera timmar. Att
prognosen antogs som n̊agorlunda tillförlitlig är även det en förenkling. I
figur 6 åsk̊adliggörs skillnaden i prognos och faktisk händelse för Göteborg
i februari 2024.

Figur 6: Prognos [mm] i jämförelse med utfall [mm] för nederbörden i Göteborg i
februari 2024.

33


När den reducerade arean skulle beräknas för respektive fastighet gjordes
ett antagande om gräsytans avrinningskoefficient. Gräsytor har vanligtvis en
avrinningskoefficient mellan 0 och 0.1. I detta fall antogs 0 i och med att det
inte var n̊agon märkbar lutning p̊a gräsytorna som kunde göra att vattnet
fördes till en ogenomtränglig yta.

För modelleringen i Västervik valdes en fastighet som passade in p̊a
profilen med ett flerbostadshus. En fastighet antogs utifr̊an kartor. Det
gjordes i och med en tidsbrist som gjorde att Västerviks allmännytta in-
te kunde kontaktas för att ta del av ett verkligt fall med en befintlig dag-
vattenlösning p̊a fastigheten. Det antogs en dagvattenlösning i form av ett
fördröjningsmagasin p̊a 90m3. Storleken p̊a fördröjningsmagasinet beräknades
utifr̊an kravet att en fastighet ska kunna fördröja de första 10 mm av ett
regn. Fastighetens reducerade area multiplicerades med kravet vilket resul-
terade i en magasinvolym p̊a 90 m3.

En till̊aten avtappning antogs till 1 mm per timma multiplicerat med den
reducerade arean i hektar. I verkligheten är det avrinningen innan exploa-
teringen som styr. När marken exploateras och nyttjas f̊ar inte avrinning-
en försämras och därmed antas en avtappning som motsvarar hur mycket
vattnet lyckades infiltreras innan exploatering. I denna modellering görs en
förenkling. Ytterligare en förenkling som gjordes i modelleringen var att
ansätta avtappningen till maximalt till̊atet flöde. Det gjordes för det smarta
magasinet och för alla fall d̊a en avtappning behövdes.

I modelleringen användes endast användningsomr̊adena tvättmaskin och
toalettspolning vid utvärdering av återanvänt dagvatten för fastighetens be-
hov.

Dagvattenlösningen p̊a Studio 1 är en regnträdg̊ard. I modelleringen
förenklades dagvattenlösningen till ett underjordiskt magasin. Det togs allts̊a
inte i beaktning att växterna i regnträdg̊arden kan ta upp en del vatten och
att flödet ner genom regnträdg̊arden kan vara en l̊angsammare process än
flödet ner till ett magasin.

En förenkling i modellen är att den görs för hela timmar. Tidsupplösningen
är allts̊a en timma vilket fungerar n̊agorlunda i denna modellering d̊a den
önskade avtappningen är relativt l̊ag. I ett annat fall där en högre avtapp-
ning är till̊aten kan magasinet tömmas p̊a kortare tid och d̊a hade det varit
relevant att ha förslagsvis minuter som tidsupplösning. Trots att det fun-
gerar n̊agorlunda i modelleringens fall är förenklingen en begränsning till
modellens tillförlitlighet.

Ett antagande som gjorts i modelleringen är att vattenreningen är 100
% effektiv. Det innebär att det antas att allt dagvatten som tas in för rening
efter magasineringen kommer att kunna användas. I verkligheten ligger inte
användningsgraden p̊a 100 % utan är ofta lägre.

Vid utformning av framtidsscenariot gjordes flera antaganden. I första
hand antogs en framtid behovsbild som lägre än den nuvarande. Det gjordes
p̊a grund av en tro om framtida vattenbesparande åtgärder för att p̊a ett

34


sundare sätt handskas med vattenresurserna. Vattenförbrukningen antogs
till 100 liter per person och dag. Utöver vattenförbrukningen ändrades ne-
derbördsmönstret. Det antogs en total ökning p̊a 10 % nederbörd per år.
Beroende av hur mycket det regnade under månaderna ökades nederbörden
med olika procentsatser. För de m̊anader det regnat mer ökades nederbörden
med 15 %, för de där det regnat mindre 5 % och för de som inte utmärkte sig
som varken hög eller l̊ag ökades nederbörden med 10 %. Det antogs allts̊a att
m̊anader med mycket nederbörd skulle f̊a en större ökning av nederbörden
än m̊anader med mindre nederbörd. Ingen minskning av nederbörden togs
med i framtidsscenariot. Det antogs med hjälp av SMHI (2024a) klimatsce-
nariotjänst som visade p̊a en ökning av nederbörd för samtliga m̊anader och
p̊a en l̊ag ökning av torrperioder.

35


6 Resultat

Baserat p̊a de cirka 70 svaren p̊a enkäten har allmänheten generellt sett en
positiv inställning till att använda återvunnet dagvatten. Den mest positi-
va inställningen observerades för användning av dagvatten för toalettspol-
ning, biltvätt och bevattning, där mellan 91-94 % var antingen för eller
varken för eller emot, se figur figur 7, 8 och 9. Ingen av de undersökta
användningsomr̊adena hade mer än hälften av deltagarna emot. Dock visade
nästan hälften av deltagarna negativ inställning till att använda återanvänt
duschvatten, medan ungefär en fjärdedel var för och en fjärdedel var neutra-
la, som illustreras i figur 10. För användning i tvättmaskiner och diskma-
skiner var attityden lite mer positiv. Ungefär 40 % av deltagarna var emot
och cirka 60 % som var antingen för eller varken för eller emot, se figur 11
och 12.

Figur 7: Cirkeldiagram som visar in-
ställning gällande återanvändning av
dagvatten i syfte för toalettspolning.

Figur 8: Cirkeldiagram som visar in-
ställning gällande återanvändning av
dagvatten i syfte för bevattning.

Figur 9: Cirkeldiagram som visar in-
ställning gällande återanvändning av
dagvatten i syfte att tvätta bilen.

Figur 10: Cirkeldiagram som visar
inställning gällande återanvändning
av dagvatten i syfte användas som
duschvatten.

36


Figur 11: Cirkeldiagram som visar in-
ställning gällande återanvändning av
dagvatten i diskmaskinen.

Figur 12: Cirkeldiagram som visar in-
ställning gällande återanvändning av
dagvatten i tvättmaskinen.

I enkäten ställdes demografiska och socioekonomiska fr̊agor för att se
hur dessa faktorer kan p̊averka respondenternas svar. Resultatet visar p̊a en
viss skillnad i inställning mellan det kvinnliga och det manliga könet. Kvin-
nor var mer positiva än män i alla undersökta användningsomr̊aden. Störst
skillnad i inställning var för dusch, tvättmaskin och diskmaskin. Nästan
38 % av kvinnorna respektive drygt 10 % av männen var positiva till att
använda återvunnet dagvatten som duschvatten, se figur 13 och 14. Vid
användningsomr̊adet tvättmaskin och diskmaskin var nästan 50 % av kvin-
norna för och runt 30 % emot, se figur 15 och 16. Hos männen var istället
runt 25 % för och runt 50 % emot, se figur 17 och 18. Se bilaga E för
respondenternas svar.

Figur 13: Cirkeldiagram som vi-
sar inställning hos kvinnor gällande
återanvändning av dagvatten som
duschvatten.

Figur 14: Cirkeldiagram som vi-
sar inställning hos män gällande
återanvändning av dagvatten som
duschvatten.

37


Figur 15: Cirkeldiagram som visar
inställning hos kvinnor gällande
återanvändning av dagvatten i
tvättmaskin.

Figur 16: Cirkeldiagram som vi-
sar inställning hos kvinnor gällande
återanvändning av dagvatten i disk-
maskin.

Figur 17: Cirkeldiagram som vi-
sar inställning hos män gällande
återanvändning av dagvatten i
tvättmaskin.

Figur 18: Cirkeldiagram som vi-
sar inställning hos män gällande
återanvändning av dagvatten i disk-
maskin.

Resultatet för modelleringen gjordes i tre simuleringar p̊a grund av slump-
mässigheten i prognosen. Resultatet fr̊an modelleringen visar inledningsvis
med hjälp av tabell 3 den faktiska avrinningen, behovet, använt dagvat-
ten, bräddningen och den avtappade volymen för Västervik under ett helt
år. I tabellen presenteras värdena för b̊ade ett nutidsscenario och ett fram-
tidsscenario. I framtiden kan vi se att avrinningen kommer att öka eftersom
årsnederbörden antas öka med ungefär 10 %. Att det framtida behovet mins-
kar beror p̊a antagandet som en lägre vattenförbrukning per person och dag.

Tabell 3: Jämförelse mellan nutids- och framtidsscenario för avrinning, behov,
använt dagvatten, bräddning och avtappad volym [m3] p̊a ett år i Västervik.

Nutidsscenario Framtidsscenario

Avrinning 6623,4 7308,8
Behov 6711,7 4794,1
Använt dagvatten 3447,8 3041,2
Bräddning 780,6 1058,2
Avtappad volym 2395 3175,4

Bräddningen, för ett nutidsscenario och ett framtidsscenario i Västervik,
presenteras i tabell 4 och tabell 5. I tabellerna presenteras bräddningen för
varje m̊anad samt för hela året och en jämförelse görs mellan ett maga-

38


sin med smart teknik och ett magasin utan smart teknik, ett konventionellt
magasin. B̊ade för nutidsscenariot och framtid