
Slutrapport

Chalmers University of Technology

Chalmershindret

Amanda Hoveklint
Annie Abrahamsson Eknefelt

Elin Ekstedt
Julia Tinghall

Klara Eriksson Segerström
Louise Svensson
Marlene Eklund

Johanna Jonasson

4 april 2024


Chalmershindret 2024

Inneh̊all

1 Inledning 1

2 Metod 2

2.1 Mätomr̊ade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2.2 Mätutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2.3 Dataöverföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

2.4 Datahantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2.5 Hemsida/Jumbotron . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2.6 Marknadsföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2.6.1 Filmer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

2.7 Hindret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

2.8 Informations- och kunskapsutbyte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.9 Viktiga kontakter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

3 Resultat 7

3.1 Mätsystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

3.2 Dataanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

3.3 Jumbotron . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

3.4 Marknadsföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

4 Diskussion 10

4.1 Mätomr̊ade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

4.2 Mätutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

4.3 Dataöverföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

4.4 Datahantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

4.5 Hemsida/Jumbotron . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

4.6 Marknadsföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

4.6.1 Filmer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

4.7 Övrig utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

4.8 Efterarbete och PR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

5 Slutsats 15

I


Chalmershindret 2024

A Resultatdokument 16

II


Chalmershindret 2024

1 Inledning

Hästhoppning, en sport där de flesta klasser avgörs p̊a tid och skillnaden mellan en vinst eller en utebliven
rosett kan vara mindre än en sekund. En avgörande del i detta är ryttarens förm̊aga att avgöra vilken
väg som leder till den snabbaste ritten, bland annat utifr̊an bandesign samt hästens förm̊aga. Idag baseras
vägvalen ofta p̊a erfarenheter, åsikter och antaganden istället för faktiska siffror och statistik, vilket främst
beror p̊a att metoder och utrustning för att analysera valen är nästintill obefintliga. Värdet av metoder
för att analysera ritter är n̊agot som b̊ade Henrik Ankarcrona och Tomas Torgersen lyfter i diskussioner
inför projektet. Detta skulle bland annat genom att först̊a och se vart vinnaren tjänade in den tiondelen
eller hundradelen som skiljer till tv̊aan eller hur en kurva p̊averkar en annan.

N̊agra av de vanligaste åsikterna inom sporten är att ett bortplockat galoppspr̊ang eller att g̊a innanför ett
hinder leder till en snabbare tid men med ökad risk för nerslag som insats. Huruvida detta stämmer och
hur olika vägval p̊averkar resten av ritten är vad Chalmershindret 2024 syftar till att bidra med insikter
till genom att utveckla en lösning för att möjliggöra analys av olika vägval.

1


Chalmershindret 2024

2 Metod

I denna del kommer metoden för att besluta vilket mätomr̊ade, tillvägag̊angssättet för att skapa mätningen
och hur den genomfördes att beskrivas.

2.1 Mätomr̊ade

Att bestämma ett mätomr̊ade var en utmaning d̊a m̊anga mätomr̊aden redan har utförts av tidigare
Chalmershindergrupper. För att komma fram till ett lämpligt mätomr̊ade valdes det att ha ett möte
tillsammans med Henrik Ankarcrona och Tomas Torgersen för att f̊a ett inspel vad ridsporten sökte och
saknade. Det kunde konstateras att ridsporten sökte ett hjälpmedel för att analysera ekipagens vägval och
hur detta p̊averkar tiden. Utifr̊an dessa önskem̊al börjades det att brainstorma för att hämta inspiration hur
detta kunde utföras för att gynna b̊ade det tävlande ekipaget men även tillföra spänning för publiken för
att kunna göra ridsporten mer publikvänlig. En omvärldsövervakning utfördes för att se vad som tidigare
har gjorts, hur andra sporter analyserar ett resultat och vad som skulle kunna vara möjligt att utföra.
Idén som det beslutades om att utföra var att mäta mellantider med inspiration fr̊an alpin skid̊akning
där mellantider syns under färdens g̊ang och hur den tävlande st̊ar sig gentemot den ledande tiden. Med
inspiration fr̊an orientering var m̊alet att skapa mellantider mellan varje hinder s̊a som orienteringen har
mellantider p̊a varje sträcka mellan kontroller.

Att komma fram till en idé som var genomförbar var en stor utmaning. Det var en utmaning dels för att
det inte f̊ar sitta n̊agon form av utrustning p̊a ryttare eller häst. En tidig idé var att mäta sitsen, att mäta
sitsen hos en ryttare hurvida den var korrekt och följsam eller ej. Detta kunde inte genomfördes d̊a det
kan anses vara känsligt och kritiserande gentemot ryttare men även att det är sv̊art att hitta en korrekt
parameter. En idé som inte heller var genomförbar var att använda qualisys för att göra en scanning av
spr̊anget.

För att inte överskrida budgeten om 50 000 kr s̊a värderades alla val av inköp utifr̊an kostnad, lämplighet
och behov. Tio hinderpaket valdes att införskaffas för att kunna utföra mätningar p̊a åtmintone sex
sträckor vilket krävde åtta hinderpaket. Alla komponenter i hinderpaketen som införskaffades kontaktades
återförsäljarna för att potentiellt kunna f̊a rabatt p̊a produkterna.

2.2 Mätutrustning

Varje hinderpaket bestod av följande komponenter:

• L̊ada

• Mikrodator

• Display

• Batteri

• Comfort connect

• Dongle

• Sensor + kabel

Tolv plastl̊ador införskaffades för att kunna ha en l̊ada till varje hinderpaket och tv̊a extra om n̊agon l̊ada
skulle g̊a sönder. L̊adorna som valdes tillräckligt höga för att batteriet skulle kunna st̊a upp men s̊a sm̊a
som möjligt för att batteriet skulle st̊a stabilt och för att l̊adan inte skulle vara synlig för häst, ryttare och
fr̊an läktare. L̊adorna slipades för att färgen skulle fästa, spraym̊alades i en sandfärg som ans̊ags matcha
fibersanden. Tv̊a sm̊a h̊al borrades i varje kortsidan för att fästa batteriet med buntband och ett större p̊a

2


Chalmershindret 2024

l̊angsidan för kabeln till sensorn. För att undvika att sand och väta trängde in i l̊adan var h̊alen s̊a sm̊a
som var möjligt. L̊adorna införskaffades fr̊an Biltema, sandpapper och sprayfärg fr̊an Hornbach.

Att ha ett batteri st̊aende intill hinder p̊a en bana ans̊ags vara en säkerhetsrisk om n̊agot skulle g̊a fel,
s̊a som att ett ekipage skulle krascha in i hindret. För att välja batteri utfördes en riskanalys där för-
och nackdelar vägdes mellan olika typer av batterier. De tre batterierna som värderades var litumbatteri,
blybatteri och AGMbatteri. Ett litiumbatteri hade fördelarna av att vara mindre, inte inneh̊alla batterisyra
och vara mer effektiva, den största risken med ett litiumbatteri ans̊ags vara om ett ekipage skulle krascha
in i l̊adan och batteriet skulle fatte eld och explodera. Batterilagrets butik besöktes och där r̊addes det att
använda ett AGMbatteri och lämplig laddare där batterierna kunde seriekopplas för att kunna nyttja en
laddare om tre batterier. Genom Chalmers kunde ett lägre pris förhandlas p̊a batterier och batteriladdare
fr̊an Batterilagret.

För att driva mätutrustningen och minimera risken för felkoppling nyttjades en kontakt som passade
b̊ade till batteriladdare och övrig utrustning. Sladden som användes innehöll en indikator för batteri-
niv̊a och säkring. Säkringar som användes var i tv̊a olika styrkor en högre för laddning och en lägre när
mätutrustningen drevs. Fr̊an batteriet parallellkopplades tv̊a kretsar, en som inkluderade sensorn som
krävde 12 volt och en som inkluderade Raspberry Pi som krävde 5 volt. Parallellkopplingen skapades
genom lödning av Y-koppling av b̊ade plus- och minuspolens kabel. Det ena kabelparet kopplades sedan
till en DC/DC omvandlare för omvandling till 5 volt och matades till Raspberry Pi. Det andra kabelparet
kopplades till sensorkabelns spänningskablar. Sensorkabelns datakablar kopplades till GPIO pinnarna p̊a
Raspberry Pi. För att f̊a en tidsstämpel vid hindrena användes en sensor som bröts när ett ekipage var
över hindrena. Sensorerna och sensorkablarna kom fr̊an Leuze, Dongeln var fr̊an Techship och displayer-
na fr̊an RS Components. Arbetet med att bygga ihop elektroniken var ursprungligen tidskrävande och
krävde dessutom m̊anga olika verktyg, men resultatet blev robust och höll under alla mätningar under
hela Gothenburg Horse Show (GHS).

Tester utfördes p̊a Scandinvium under Frölundas hemma matcher för att kunna testa dataöverföringen.
Dataöverföringen testades fyra g̊anger p̊a Scandinavium innan GHS. Mätutrustningen testades p̊a en pon-
nytävling p̊a Billdals ridklubb och under Bor̊as Grand Prix. För att genomföra testmätningarna p̊a re-
spektive tävling behövdes ett godkännande fr̊an tävlingsledarna p̊a respektive tävling. Efter testen kunde
mätutrustningen utvärderas, felsökas och därefter förbättras.

Inför varje klass som mättes under Gothenburg Horse Show behövdes utrustningen startas upp om den
hade varit avstängd. Första steget var att studera banskissen och först konstatera vilka hinder som det
var möjligt att mäta p̊a. En begränsande faktor under projektet var hur hinderstöden var utformade
och vilken höjd de hade. Hinderstöd som var lägre och hade oregelbunden form var det inte möjligt att
fästa mätutrustning p̊a. Om inga sträckor behövdes uteslutas p̊a grund av hinderstöd valdes de sträckor
där det antogs finnas flera olika vägval. Mindre intressanta sträckor var exempelvis relaterade avst̊and.
Ibland fördes en dialog med banbyggarna vad de ans̊ag var intressanta sträckor och i de fall inkluderades
de sträckorna i mätningen. När sträckorna valts ut startades utrustningen upp och testades s̊a att alla
sensorer bröt och att inga pins blivit brända. Sensorer och reflektorer fästes med hjälp av kardborre p̊a
baksidan av hindrena och s̊a högt upp som möjligt p̊a hinderstöden. Sedan tejpades kablarna längs med
hinderstöden med en tejp som hade liknande färg som stödet.

2.3 Dataöverföring

Överföringen av datan skedde digitalt, vilket krävde god internetuppkoppling hos alla Raspberry Pi’s ute
p̊a banan s̊aväl som datorerna som användes för datahanteringen. Detta uppn̊addes genom att använda
USB dongles som anslöts till varje Raspberry Pi, vilket gav dem uppkoppling till LTE-nätet. Detta gav en
stabil uppkoppling som inte stördes av annan data som skickades i arenan. Datorerna som tog emot datan
anslöts till nätverk med en ethernet kabel.

Datan som fördes över var en textfil som innehöll en tidsstämpel. Dvs. relativt sm̊a mängder data. Den
digitala överföringen genomfördes genom att fr̊an datorerna fjärrkopplade till alla Raspberry Pi’s via VNC.
För detta användes en tjänst fr̊an företaget RealVNC. Varje Raspberry Pi hostade d̊a en server, vilket
möjligjorde att datorerna som tog emot datan kunde agera klient och fjärrstyra varje Raspberry Pi.

3


Chalmershindret 2024

Datan fördes över automatiskt d̊a en tidsstämpel registrerats. Detta skedde genom en kombination av tv̊a
program. Först ett pythonscript som samlade in datan och skapade datafilen. När filen skapats triggade
pythonscriptet ett script i Actiona som automatiskt genomförde stegen som krävdes för att föra över filen
genom VNC.

2.4 Datahantering

Datan hanterades i tv̊a steg. Det första stegat var d̊a datan samlades in, d̊a datan fr̊an varje sensor
sparades lokalt p̊a tillhörande Raspberry Pi. Detta skedde genom att sensorn kopplades till en GPIO-pin
p̊a Raspberry Pi. Denna pin lästes sedan av med hjälp av ett python script, som genererade en tidsstämpel
d̊a sensorn bröts och sparades i en textfil.

Vidare bearbetades datan efter att den ovan beskrivda överföringen var genomförd. Alla tidsstämplar
lästes av i ett pythonscript och detta script räknade även ut mellantider och difftider jämfört med ledaren,
samt sparade alla resultat i en excelfil. En json fil med difftider sparades och kunde enligt beskrivningen
nedan publiceras p̊a hemsidan som speglades p̊a jumbotronen. Resultaten presenterades sedan i en pdf där
tabeller genererades med ett separat pythonscript.

2.5 Hemsida/Jumbotron

Det första som gjordes runt hemsidan var att förhand designa n̊agra möjliga layouter. Ungefär 10 till 12
olika layouter togs fram innan gruppen tog ett gemensamt beslut om vilken som skulle användas. För
att kunna implementera layouten p̊a ett snyggt och smidigt vis användes Bootsrap. Bootsrap används för
att kunna skapa responsiva hemsidor genom programspr̊aken HTML, CSS och JavaScript. Årets hemsida
programmerades i spr̊aken HTML och JavaScript. HTML-programmeringen användes för att lägga grunden
till hemsidan och layouten, medan JavaScriptet användes för att läsa in en JSON-fil som innehöll resultatet
fr̊an mätningarna och publicera dem p̊a hemsidan.

För att kunna uppdatera hemsidan användes ett serverprogram som heter FileZilla. Hemsidan är hostad
av en server som gruppen inte har direkt tillg̊ang till. Genom att använda FileZilla s̊a kan hemsidan
uppdateras genom att lägga in de önskade filerna som ska upp, utan att behöva tillg̊ang till hostservern.
HTML filen som innehöll huvudprogrammeringen laddades upp i FileZilla tillsammans med en JSON-fil.

Hemsidan behövdes godkännas fr̊an Chalmers egna kommunikationsavdelning innan den fick användas
under GHS. Detta löstes genom att kontakta dem och boka in ett möte.

2.6 Marknadsföring

Som en följd av pandemin har Chalmershindret tyvärr inte varit lika aktivt under de senaste tre åren. Som
en konsekvens av detta misstänktes det att projektet tappat en stor del av sitt momentum, bland annat
hos studenter p̊a Chalmers.

När arbetet väl hade p̊abörjats bedrevs marknadsföring framförallt via sociala kanaler, som Instagram och
Facebook. Via dessa gjordes regelbundna uppdateringar om arbetsg̊angen samt en presentation av teamets
deltagare. Syftet med dessa vara att återbygga intresse kring projektet.

Insatser gjordes även för att n̊a ut till fler studenter p̊a högskolan som kan driva Chalmershindret i
framtiden. För detta ändam̊al kontaktades Chalmers Kommunikation. Chalmershindret gavs möjlighet
att berätta om projektet via högskolans officiella Instagram, som i skrivande stund har över 14 000 följare.
Vidare fick gruppen även möjlighet att medverka i ett avsnitt av Verapodden, Chalmers egna podcast,
samt i en artikel p̊a högskolans hemsida.

Flera försök att kontakta olika nyhetsmedier gjordes med syfte att projektet skulle n̊a ut till en bredare
publik. Exempel p̊a dessa är hästsportstidningarna Ridsport och Hippson samt mer traditionella medier

4


Chalmershindret 2024

som Göteborgsposten, SVT Väst och Radio P4 Göteborg. I samband med testmätning p̊a Bor̊as Grand Prix
gjordes en intervju med frilansande journalist Annika Grundberg, en text som delades p̊a Facebooksidan
Equestrianwords.

Till följd av projektets stora omfattning beslutades det att söka sponsring p̊a flera omr̊aden. Baserat p̊a
en lista av ridsportsföretag fr̊an Göteborgs Akademiska Ryttarsällskap, kontaktade gruppen olika företag
via telefon och mail för att fr̊aga om de kunde sponsra projektet med kläder. Sponsring söktes även p̊a
teknikföretag som kunde bidra till delar av det tekniska mätsystemet. Det söktes även sponsring till färg
för att m̊ala om det fysiska hindret. I utbyte mot sponsrade produkter erbjöds företag marknadsföring i
projektets sociala kanaler, p̊a teamkläder samt i den reklamfilm och aftermovie som producerades.

Under tävlingsveckan i Scandinavium genomfördes marknadsföring p̊a flera sätt. Som tidigare användes det
fysiska Chalmershindret inne p̊a arenan ungefär en g̊ang per dag under veckan. Utöver detta spelades en
reklamfilm i paus mellan olika klasser och speakern lyfte projektet genom ett manus som gruppen författat.
Via kontaker i tävlingarnas mediacentrum annornades tv̊a intervjuer med tävlande ryttare. Teamet fick
möjlighet att närvara vid evn enskild intervju med Erika Lickhammer van Helmond samt vid presskonferens
med vinnarna av Lövsta Future Challenge i hoppning. En monter i foajén agerade som en förlängning av
projektet där konceptet kunde presenteras och Chalmers Tekniska Högskola n̊a ut till framtida studenter.
Projektdeltagarna bemannade montern under fredagen, bemanning i större utsträckning var inte möjligt
med hänsyn till tiden för uppstart av mätsystemet.

Efter projektet har Chalmershindret fortsatt uppdatera sina sociala medier. När denna slutrapport är
färdig planeras ett inlägg för att bjuda in nya studenter att söka till nästkommande års projektgrupp.

2.6.1 Filmer

Under projektets g̊ang har det spelats in filmmaterial för tv̊a filmer. En reklamfilm som visades i samband
med GHS, samt en aftermovie. Totalt filmades det vid sex huvudtillfällen. En g̊ang hos Wasserman Horse
& Living, vid tv̊a tävlingar i Billdal respektive Bor̊as, tv̊a g̊anger under GHS, samt intervjuer i slutet av
projektet. Reklamfilmen innehöll material fr̊an Wasserman Horse & Living och Billdal. Den skulle vara 30
sekunder l̊ang, och fungerade som en kort beskrivning av projektet. Den andra filmen, som i skrivandes
stund inte är färdig, kommer att inneh̊alla material fr̊an alla tillfällena. Den kommer sammanfatta projektet
och tekniken.

D̊a det fanns en i gruppen som satt i CFFC, Chalmers Film- och Fotcommitté, spelades majoriteten av
materialet in med hyrd utrustning. Utrustningen bestod av en systemkamera med olika objektiv. Vid
enstaka tillfällen användes egen utrustning. Även d̊a i form av systemkamera. Klippningen av filmerna har
gjorts i gratis programmet Shotcut. Musik och andra ljudeffekter som har använts och kommer användas,
har laddats ner via gratis hemsidor.

2.7 Hindret

Ett inledande besök hos Wasserman gjordes p̊a hösten för att se över hindrets status och behoven av
m̊alning och lagning. Beslutet togs att hela hindret ska m̊alas om i samma kulör. Ett antal färgaffärer
tillfr̊agades via mail om sponsring och det var m̊anga som var intresserade. Butiken Flügger Mölndal blev
valet och de bidrog med tre färgburkar om tre liter och ett antal penslar. Efter konversation med dag-
personalen p̊a FUSE-labbet kunde hindret ställas i Betonghallen i SB-huset. Under en arbetsdag m̊alades
hindret med minst tv̊a lager p̊a samtliga ytor, samt förbättrades texten p̊a plankan för hand. Resultatet
blev mycket bra och m̊anga skavanker täcktes. Nya klistermärken till det ena hinderstödet beställdes fr̊an
Chalmers Digitaltryck och monterades före transport till GHS.

Hindret transporterades till Scandinavium lördagen före tävlingarna. P̊a tävlingens sista dag, söndag, är
transporterades hindret ut före sista tävlingsklassen när det är lite mindre tr̊angt och stressigt. Tills vidare
st̊ar hindret hos en gruppmedlem tills beslut om Westcoast Equestrian Week, och därefter kommer det
troligtvis åter ställas hos Wasserman d̊a det är en bra plats och det kan användas i reklamsyfte resten av
året.

5


Chalmershindret 2024

Att ha hindret hos Wasserman innebär b̊ade fördelar och nackdelar. Fördelarna är att vi f̊ar förvara hindret
gratis, att de ställer upp p̊a filminspelning samt använder hindret p̊a sina egna aktiviteter i reklamsyfte.
Dock innebär användningen ett slitage p̊a b̊ade bommar och hinderstöd samt relativt stor planering och
resurser p̊a transport.

Kommande år bör överväga en eventuell upprustning av hindret alternativt inköp av ett nytt hinder.
Hindret börjar bli ganska slitet och hinderstöden är väldigt tunga och otympliga. Dessutom användes
bakstöden till ett annat hinder under GHS och kan inte användas till Chalmershindret igen. Förslag p̊a
försäljare: A-hinder eller Morfars Hinderpark. Alternativt samverka med GHS om gemensam beställning
fr̊an deras leverantör.

2.8 Informations- och kunskapsutbyte

För att underlätta arbetet för kommande års projektgrupper kommer delar av Google Drive samt en
h̊arddisk med dokument, bilder och filmer lämnas över. Exempelvis bilderna kan användas i det inledande
skedet när den nya projektgruppen ska startas upp och därmed öka intresset i sociala medier.

2.9 Viktiga kontakter

En viktig del för att kunna genomföra mätningarna och för att f̊a sponsrade saker var att kontakta olika
människor och företag. Många viktiga kontakter skapades genom att fr̊aga Tomas Torgersen. P̊a detta sätt
kom årets Chalmershinderprojektgrupp i kontakt med Henrik Ankarcrona och banbyggarna. Projektgrup-
pen hade möte med Henrik Ankarcrona för att utforma årets mätning. Mötet med banbyggarna hölls för
att f̊a information om hur de förhöll sig till mätutrustningen, när banskisser kunde vara tillgängliga för pro-
jektgruppen, att mätutrustningen placerades intill hindret och om n̊agot regelverk fanns. Sofia Littemyr,
projekt koordinator för GHS och anställd p̊a got event möjliggjorde att tester av dataöverföring kunde
testas fyra g̊anger p̊a Frölundas hockeymatcher i Scandinavium. Sofia hjälpte även till att ordna kontakt
med mannen som var ansvarig för jumbotronen under GHS.

Under GHS hade det tidigare mötet med banbyggarna en positiv effekt p̊a kommunikationen med banbyg-
garna d̊a de var lite insatta i projektet och nyfikna. Detta medförde att de hade en . En deltagare i årets
projektgrupp en kontakt som var funktionär i pressloungen och hade möjlighet att ordna de intervjuer
som beskrivs i kapitel 2.6. De flesta av de andra viktiga kontakterna som gruppen hade kontakt med under
GHS som speaker och banchef kontaktades under GHS och gruppen hade en konternuelig kontakt med
dessa under hela veckan.

6


Chalmershindret 2024

3 Resultat

Projektets resultat presenteras i följande delkapitel.

3.1 Mätsystemet

Mätsystemet placerades p̊a baksidan av hinderstöd respektive inf̊angare vid utvalda hinder, se exempel i
figur 1. Mätsystemet doldes med en l̊ada i sandfärg och textiltejp med olika kulörer.

Figur 1: Mätsystem monterat p̊a hinder under GHS

Mätsystemet bestod av nedan nämnda komponenter och monterades enligt det schematiska diagrammet i
figur 2.

• L̊ada

– Batteri 12V 20Ah [1]

– Display [2]

– Mikrodator [3]

– Dongle [4]

– Comfort Connect [5]

– 12V till 5V likspänningsomvandlare

– L̊agspänningskabel

– 3A stiftsäkring

– 0,5 meter Micro HDMI till HDMI kabel

• Photocell sensor [6]

• Sensorkabel [7]

7


Chalmershindret 2024

Figur 2: Schematiskt diagram över mätsystemets komponenter

3.2 Dataanalys

Totalt genomfördes mätning under 14 klasser. Antalet l̊ador och hinder inkluderade i mätningen varierade
mellan 4 och 7. Antalet mätbortfall varierande mellan klasserna.

Resultatet fr̊an mätningarna presenterades i ett dokument, anpassad för ryttarna. Resultatdokumentet för
klassen Class 02 - Prize of Hööks återfinns i appendix A. I figur 3 presenteras ett utdrag ur resultatrap-
porten. Rapporten inneh̊aller ryttaren startnummer, namn, totaltid och placering samt tid och placering
p̊a respektive mellansträcka.

Figur 3: Utdrag ur resultatlista till ryttare

3.3 Jumbotron

Under tävlingsklasserna presenterades mätningarnas resultat p̊a jumbotronen. Tre utvalda hindersträckor
presenterades p̊a jumbotronen, se figur 4. Om aktuell ryttare är snabbare än snabbaste ryttare visualiseras
sträckan som grön, om ryttaren är l̊angsammare visualiseras den som röd. Bilden som presenteras inneh̊aller
utöver resultatet information som ryttarens namn, webbadressen till hemsidan där jumbotronen visas och
information om vad projektets namn p̊a sociala medier.

8


Chalmershindret 2024

Figur 4: Utdrag ur bilder presenterade p̊a jumbotronen för publiken

3.4 Marknadsföring

Sponsring fr̊an olika företag resulterade i att större delar av budget kunde läggas p̊a teknikrelaterat mate-
riel, vilket krävdes i stor utsträckning under denna upplaga av Chalmershindret. Företagen som sponsrade
fick god visualisation under tävlingarna, samt p̊a projektets sociala kanaler. Sponsring erhölls i form av:

• 10 USB Dongles from TechShip [4]

• 8 Softshellvästar fr̊an Stierna Equestrian Sportswear

• 8 par ridtights fr̊an FA selection

• 8 Teddyjackor fr̊an FA selection

• 10 Mössor och pannband fr̊an Back on Track

• Färg fr̊an Flügger Göteborg

Projektets närvaro p̊a olika sociala plattformar resulterade bland annat i att antalet följare ökade med 60
individer. Detta i kombination med marknadsföring p̊a Chalmers officiella Instagram har lett till att flera
studenter f̊att upp ögonen för projektet och är intresserade av att delta kommande år.

Försöken till kontakt med traditionella medier möttes med svalt intresse och f̊a svar erhölls. De tv̊a
hästsportstidningarna Hippson samt Tidningen Ridsport publicerade dock varsin kortare artikel, base-
rat p̊a det pressmeddelande som gavs ut i GHS egna pressportal.

9


Chalmershindret 2024

4 Diskussion

Chalmershinderet 2024 hade lyckade mätningar d̊a mellantider p̊a sträckor under banan kunde mätas och
ett resultat kunde därefter sammanställas. Även om det var lyckade mätningar finns det förbättringspotential
p̊a flera delar vilket kommer att diskuteras i detta kapitel.

4.1 Mätomr̊ade

Valet att mäta mellantider inne p̊a banan har bemötts med positiva reaktioner fr̊an ryttare, Henrik An-
karcrona och Tomas Torgersen. Men det var mycket sv̊art att välja mätomr̊ade d̊a m̊anga parametrar kring
ett spr̊ang har blivit mätta i tidigare projekt. I framtiden kommer det möjligtvis krävas att mätningar
utförs p̊a en hel bana s̊a som det utfördes i detta projekt. Detta gör att budgeten blir ansträngd d̊a man
tidigare kunnat nyttja budgeten om 50 000 kr p̊a ett hinder, men nu ska samma summa räcka för att
göra mätningar över en hel bana. Det bör ocks̊a noteras att att mäta hela banan kräver mer vid upp-
och nedriggning, eftersom flera hinder m̊aste monteras och kalibreras under den korta tidsramen för ban-
byggnationen. Detta innebär att det krävs att det finns tillräckligt med personer i gruppen som kan vara
närvarande under en längre tid för att säkerställa att arbetet utförs effektivt.

4.2 Mätutrustning

Monteringen av utrustningen p̊a hinderstöden gick över förväntan. Färgen p̊a plastl̊adorna smälte in bra
och blomsteransvariga hade inga problem att arbeta runt v̊ara l̊ador. Att använda tejp i olika färger gjorde
det ocks̊a enkelt att maskera sladdarna s̊a att de inte syntes p̊a hinderstöden. Dock märktes det att n̊agra
hinderstöd inte gick att fästa p̊a grund av deras utformning. Efter GHS har en fil inneh̊allandes bilder p̊a
samtliga hinder fr̊an GHS 2024 mottagits som kan vara till hjälp nästa år. Utöver den rekommenderas det
ocks̊a att man noggrant granskar alla hinder redan p̊a m̊andagen för att se vilka färger och former som
gäller för 2025.

Nedmonteringen gick ocks̊a smidigt, men det var en extremt stressig situation d̊a utrustningen behövde
försvinna fort för att blomster- och hinderpersonal skulle kunna riva banan utan att förstöra mätutrustningen.
Det krävde att det fanns lika m̊anga chalmerister som l̊ador för att effektivt hantera situationen.

Tekniken fungerade bra, och systemet visade sig vara funktionellt i slutändan. Men det var ganska skört,
och om ett hinderstöd rubbades under en rivning eller vägran kunde sensorn hamna snett och förlora
kontakten. Eftersom projektgruppen inte hade tillst̊and att vara inne p̊a banan under en klass ledde detta
till att vissa sträckor tvingades strykas under en klass. Detta markerar behovet av ett mer robust system
för större tävlingar som GHS, men det nuvarande systemet kan fortfarande användas för mindre tävlingar
där det är lättare att f̊a tillst̊and att vara inne p̊a banan som personal. Det fanns även risk att hästarna
hoppade över sensorerna som ledde till att ingen data registrerades vid detta hinder. Detta begränsade
möjligheten att mäta de högsta klasserna.

Systemet hade kunnat bli n̊agot mer robust med en annan typ av sensor. Till exempel en solfjäderljusstr̊ale”hade
möjliggjort större marginaler för eventuella sm̊a förflyttningar. Valet av sensor var troligen en kombination
av budgetbegränsningar, bristande kunskap och tidsbrist. I efterhand är det lätt att bedöma hur mycket
sensorerna flyttade sig, men innan var det sv̊arbedömt hur känsligt det skulle vara.

Det har ocks̊a övervägts om det finns annan teknik för att mäta samma omr̊ade som inte kräver en
sändare och en reflex. Finns det andra sätt att f̊a en tidsstämpel vid hindren samtidigt som man undviker
att hästarna hoppar över str̊alen och som funkar även om hindret rubbas? Radar och vibrationer har
nämnts som tv̊a potentiella alternativ som skulle kunna utforskas i framtiden.

För det här eller liknande tidsberoende system s̊a bör n̊agot annat än Raspberry Pis användas, d̊a dessa
inte är de p̊alitligaste för tidskritiska uppgifter. T.ex. Arduino är liknande men bättre för tidsberoende
uppgifter.

10


Chalmershindret 2024

4.3 Dataöverföring

Dataöverföringen fungerade bra i den aspekten att det fanns en stabil uppkoppling, vilket innebar att det
aldrig uppstod n̊agra problem med för l̊angsamt internet. En stor nackdel var dock att datan behövde
skickas mellan tv̊a olika nätverk, vilket krävde betydligt fler steg och fler program än vad som hade krävts
om de var p̊a samma nätverk. Om alla enheter hade varit p̊a samma nätverk s̊a hade ActionA och RealVNC
inte behövts användas. All överföring och dataöverföring hade kunnat göras genom ett pythonscript p̊a
vardera enhet.

Behovet av flera program ledde till att systemet blev mycket s̊arbart och det behövde läggas in stora
fördröjningar i programmen, d̊a det uppstod problem med att om alla programmen inte körde felfritt s̊a
skickades en tom fil. Detta berodde p̊a att ActionAscriptet inte hann köra färdigt innan pythonscriptet
öppnade en ny fil och därmed tömde filen som skulle skickas. För att åtgärda detta problem behövde
fördröjningar läggas in och processen blev l̊angsammare än önskat.

4.4 Datahantering

Datahanteringen förbättrades mycket under veckan. I början var det problem med att s̊a fort n̊agon sensor
sattes ur spel, ett ekipage uteslöts eller hoppade över sensorn s̊a behövde programmet startas om och
föreg̊aende data gick d̊a förlorad. Detta förbättrades under veckan genom att lägga till delar i programmet
för felhantering om n̊agon av dessa situationer skulle uppst̊a. En förbättring som ocks̊a gjordes under helgen
var att json filen laddades upp till FileZilla direkt av personen som satt med pythonscriptet, istället för att
lägga upp filen p̊a driven som gjordes i början. Ett förbättringsförslag p̊a programmet som ännu inte är
gjort är att spara ledartiden i en fil som läses in och uppdateras för varje iteration av programmet, istället
för att spara det lokalt i programmet. D̊a detta leder till att ledartiderna g̊ar förlorade om programmet
behöver startas om.

Det hade även varit bra om hela gruppen var mer insatta i hur programmen fungerade innan GHS, d̊a det
under veckan blev stressigt att hinna lära ut p̊a plats. Det upptäcktes även d̊a att ActionA fungerade olika
p̊a olika operativsystem, s̊a när vi bytte mellan windows och mac s̊a behövde vissa saker programmeras
om.

Ytterligare förbättringsförslag skulle vara att se över hur alla l̊ador skulle kunna synkas upp till samma
klocka, d̊a systemet annars blir väldigt op̊alitligt. I nuläget var varje Raspberry Pi synkad via internet till
den lokala tiden, vilket fungerade för en första prototyp, men är inget som skulle kunna användas i n̊agra
officiella sammanhang.

Även fast m̊anga förbättringsomr̊aden finns, s̊a fungerade det nuvarande programmet smidigt och var
enkelt att använda under tävlingarna.

4.5 Hemsida/Jumbotron

När layouten p̊a hemsidan skulle bestämmas fanns det flera faktorer att ta hänsyn till. Faktorer som
användarvänlighet, funktionalitet, inneh̊all och publikvänlig p̊averkade hur den resulterande hemsidan
skulle komma att se ut. Hemsidan visades i bara ett f̊a tal sekunder p̊a jumbotronen under tävlingarna.
Detta gjorde att layouten behövde vara tydlig, lätt att tolka och inte för plottrig för att publiken skulle
hinna uppfatta vad som stod. Det behövde till exempel vara tillräckligt stor text för att alla inne p̊a arenan
skulle kunna läsa vad som stod, och samtidigt inte förmycket bilder eller krumelurer som kunde göra det
sv̊art att urskilja den viktiga informationen. Samtidigt s̊a behövde hemsidan kunna fylla den funktionen
som gruppen önskade, vilket i detta fallet var att presentera mellan tider. Ett tidigt förslag var att endast
välja ut en sträcka och presentera. Det hade varit lätt för publiken att ta in informationen, men det hade
varit otydligt att mätningarnas fokus l̊ag p̊a mellantider. Den slutliga layouten visar mellantider för tre
olika hindersträckor. Bilderna och texten är tillräckligt stora och som publik hinner man uppfatta vad som
st̊ar. Även ryttarens namn och v̊ara socialamedier finns med. Ett alternativ till layouten som diskuterades
var att presentera för alla hindersträckor som vi mätte p̊a. D̊a hade fler bilder behövt användas, vilket lett

11


Chalmershindret 2024

till mindre storlek p̊a dem. Detta hade kanske gjort det sv̊art för publiken att se vad som stod, samt att
det hade blivit mer information att ta in.

Självklart finns det utvecklingsmöjligheter med den slutliga layouten. En möjlig utveckling hade varit att
lägga till en textrad som förtydligade att vi jämförde med den snabbaste totaltiden oavsett fel eller ej.
Texten överlag hade nog även kunnat vara lite större.

Anledningen till att de valda programspr̊aken valdes var för att de är enkla att arbeta med, och det finns
mycket information p̊a nätet att ta del av. P̊a grund av tidsbegränsningen var det lättare och snabbare att
lära sig html, javaskript och json, än php. Detta gjorde att arbetet med hemsidan kunde göras parallellt
med annat arbete ocks̊a. Bootstrap valdes för att kunna utforma layouten p̊a hemsidan utan att behöva
använda css, d̊a det är lättare att implementera om man saknar tidigare kunskaper. Dessutom s̊a finns
det mycket information p̊a hemsidan w3schools där man ocks̊a kan testa jobba med bootstrap, och se hur
koden byggs upp. Ett tag var planen att läsa in mätvärderna via en csv fil. Efter en del testande och
programmering s̊a upptäcktes det att det var lättare att använda json filer och läsa in istället. När csv
filerna användes uppstod det problem med hur värdena behövde placeras i filen för att det skulle g̊a att
läsa in dem. Dessutom fungerade det bara felfritt vid vissa enstaka tillfällen. Json filerna är utformade för
att enkelt fungera med javaskript.

Hemsidan tog ett tag att bygga upp. Detta d̊a det saknades tidigare kunskap om hur man programmerar
en hemsida hos personen vars ansvar det var. Det krävdes en del läsande och hjälp av tutorials p̊a internet
för att läsa p̊a innan hemsidan kunde börja fixas.

4.6 Marknadsföring

En aspekt av Chalmershindrets marknadsföring som fungerat väl och genererat goda resultat är närvaron
p̊a sociala medier. Regelbundna uppdateringar, samt ett större fokus p̊a moderna format, som reels”, tros
ha ökat intresset för projektet samt skapat intresse för nya studenter att ta vid. S̊aledes rekommenderas
nästkommande år att fortsätta med detta.

Kontakter via Chalmers Kommunikation och Verapodden tros ha gett Chalmershindret god spridning
bland studenterna. D̊a det kollektiva minnet p̊a högskolan är kort p̊a grund av studentomsättning, blir
det viktigt att kontinuerligt marknadsföra projektet hos dessa. Ytterligare idéer för marknadsföring bland
studenter inkluderar att besöka föreläsningar, sätta upp planscher, informera fysiskt p̊a campusomr̊adet
samt delta vid Tivolit”under Chalmers mottagning.

Sponsring i olika former var n̊agot som i år blev viktigt för projektets utveckling d̊a budgeten skulle räcka
till ett s̊apass stort projekt. Uppskattningsvis sparande gruppen i år över 10 000 kronor p̊a den sponsring
som mottogs. Den marknadsföring som utlovades bedöms ha fungerat väl, d̊a företagen bland annat f̊att
medverka ofta i gruppens sociala medier.

Större insatser för att f̊a medverka i traditionella medier skulle kunna göras för att öka medvetenheten om
projektet. Ett tips är att ligga p̊a förhand och ta kontakt med hästrelaterade medier redan innan årets
mätomr̊adet avslöjas. P̊a s̊a vis skulle mer djupg̊aende och förklarande artiklar kunna skrivas, än baserat
p̊a den kortfattande presentationen i GHS pressportal. Att ta kontakt med sociala profiler inom ridsporten
är ocks̊a en idé, d̊a medverkan i sociala kanaler eller podcasts kan leda till stor spridning inom hästsfären.

Det upplevdes under tävlingarna i Scandinavium som att f̊a ryttare var intresserade av mätresultaten, eller
ens visste om att projektet existerar. Att göra mer riktande insatser mot just ryttare, genom exempelvis
kontakt via mediacentrum, informationsutskick eller informativa planscher i tävlingsomr̊adet, skulle kunna
lysa ljus p̊a projektet. En annan idé är att i samarbete med GHS arrangera en informativ presentation i
ryttarloungen under veckan.

Under GHS upplevdes det som att Chalmershindret fick god spridning hos publiken, genom presenterade
mätresultat, speakermanus, högskolans monter och den reklamfilm som visades. Dessvärre presenterades
reklamfilmen med väldigt l̊agt till inget ljud, vilket gjorde den mindre informativ än om berättarösten
hade hörts. N̊agot som uppmärksammades var att mer reklam kan göras för hemsidan där mätresultaten
presenteras. P̊a s̊a vis skulle åsk̊adare även kunna följa mätningarna direkt via mobiltelefon. Genom pro-

12


Chalmershindret 2024

jektmedlemmarnas deltagande i montern under fredagen kunde m̊anga besökare f̊a ing̊aende information
om Chalmershindret. I och med att uppstart av årets mätsystem var tidskrävande kunde gruppen inte göra
särskilt mycket reklam personligen i montern. Med en större framförh̊allning fr̊an högskolan skulle gruppen
kunna planera för att medverka mer, vilket tros vara positivt för Chalmershindrets marknadsföring.

4.6.1 Filmer

I år hade gruppen chansen att kunna hyra kamerautrustning fr̊an CFFC. Fördelen med detta är att man
f̊ar tillg̊ang till utrustning som klarar av att filma i olika format och i bra kvalité. Nackdelen med detta är
att det kan endast göras om en i projektgruppen är sittande/suttit i kommittén.

Tidigare år s̊a har man kontaktat FotA som d̊a har tagit en del kort, samt filmat och klippt ihop aftermo-
vien. Man har även kontaktat CFFC och kollat om de kan tänka sig, men tyvärr s̊a har de inte haft tid.
Om man inte har möjlighet att p̊a egenhand filma och klippa ihop filmerna s̊a kan man alltid kontakta
sektionskommittéerna och CFFC för att kolla om de kan. Man kan även höra av sig till personer privat
om man känner n̊agon som fotar och filma.

Under Gothenburg horse show var det stressigt att hinna filma riggningen av utrustningen under vissa
situationer. Framförallt s̊a handlade det om riggning mellan klasser där det var tajt om tid. Det behövde
g̊a fort, och d̊a hann man kanske inte filma p̊a det sättet man tänkt, eller s̊a kände man sig i vägen. I
det läget kanske det hade varit bättre att avgöra om man verkligen behöver de extra 5 klippen som man
f̊ar ut, eller om man troligtvis har material s̊a att det inte behövs filmas just där och d̊a. Detta behöver
nödvändigtvis inte vara ett problem i framtiden, men i år när projektet gick ut p̊a att mäta p̊a flera hinder,
som d̊a ocks̊a behövde riggas, s̊a blev det lite stressigt i och med att vi behövde s̊a m̊anga som möjligt för
själva riggningen.

En annan sak att notera är ljudet p̊a reklamfilmen. För årets projekt s̊a uppfattades ljudet vid klippning
av filmen som väldigt högt, och drogs därför ner i tron om att ljudet inne p̊a arenan kommer vara väldigt
högt. I detta fallet s̊a visade det sig fel. När reklamfilmen spelades inne p̊a arenan s̊a hörde man knappt
vad som sades i filmen. Man hörde allts̊a knappt vad projektet gick ut p̊a i och med att det nu var för l̊agt
istället.

4.7 Övrig utrustning

För framtida projekt är det värt att överväga att byta ut hindret. Det börjar visa slitage, och enligt feedback
fr̊an banbyggare och banpersonal är modellen/storleken inte den mest praktiska att arbeta med. Dessutom
beslagtog GHS v̊ara bakstöd och monterade fast andra sponsorer p̊a dem, vilket gör dem oanvändbara för
oss framöver. Om hindret änd̊a ska användas igen rekommenderas att använda glansig färg. I år m̊alade
vi med matt färg, vilket visserligen blev snyggt, men som banpersonalen p̊apekade var det sv̊art att h̊alla
rent under klasserna.

En omfattande inventering av tidigare använda resurser och potentiella återanvändningsmöjligheter bör
genomföras. Detta kan bidra till b̊ade den ekonomiska aspekten och främja ett mer cirkulärt tänkande
genom att återanvända komponenter. I år finns det m̊anga komponenter som inte är utslitna och bör
kunna användas igen. För att underlätta detta bör det finnas en lättförst̊aelig lista tillgänglig för projektet
redan under idésp̊anandet.

Till nästa år har vi även funderat p̊a om walkie-talkie bör införskaffas. Detta skulle ha förenklat kom-
munikationen vid exempelvis banbyggnationen. Trots att allas telefoner hade täckning under hela veckan,
stötte vi p̊a problem med att chatten blev överbelastad med meddelanden, vilket gjorde det sv̊art att hitta
viktig information och kommunikationen oss emellan blev rörig.

13


Chalmershindret 2024

4.8 Efterarbete och PR

Framöver är gruppens medlemmar öppna för att medverka p̊a mässor, informationsdagar och gymnasie-
besök för att berätta om projektet, samt hästsport och teknik. En idé är att medverka p̊a Camp Vera som
genomförs varje vinter.

Det som återst̊ar i form av marknadsföring p̊a sociala medier är ett inlägg där de företag som bidragit
med sponsring tackas, samt ett inlägg med information om hur man söker till nästa års Chalmershindret.
Detta bedöms ske i början av april, d̊a slutrapport och aftermovie är slutförda och publicerade.

En artikel om Chalmershindret ska skrivas för tidningen LMNT-nytt, som publiceras av Riksförbundet för
lärare i matematik, naturvetenskap och teknik. Artikeln kommer att lyfta synvinklar p̊a projektet fr̊an en
medlem i årets grupp, en Chalmersalumn samt handledare Magnus Karlsteen. Förhoppningen med detta
är att lyfta projektet till gymnasielärare, som förhoppningsvis kan inspirera sina elever till ökat intresse
för ämnet.

Det finns möjligheter att driva vidare årets projekt. Under GHS diskuterades det snabbt med arrangörerna
av Westcoast Equestrian Week om Chalmershindrets medverkan p̊a denna tävling. Efter ett digitalt möte,
st̊ar det klart att de som vill ur projektgruppen är välkomna att delta med mätsystemet under tävlingen.
Westcoast Equestrian Week arrangeras p̊a Åby Travbana vecka 30.

14


Chalmershindret 2024

5 Slutsats

Slutsatsen är att v̊ar idé fungerade och att v̊art system presterade enligt förväntningarna under veckan.
Den blev väl mottagen av b̊ade ryttare, landslagsledning och publik. Dock visade det sig att systemet
är n̊agot skört för att användas p̊a stora tävlingar, medan det fungerar som det är p̊a mindre tävlingar.
Dataöverföringen tar ocks̊a lite tid och skulle kunna förbättras, men vi är begränsade av valet av program
som p̊averkar hastigheten. Med mer tid och kunskap hade vi ocks̊a kunnat förbättra hemsidan ytterligare
genom tydligare liveuppdateringar och mer informativt inneh̊all.

Det är ocks̊a uppenbart att ett större mätomr̊ade kräver betydligt mer resurser. En budget p̊a 50 000 kr
räcker inte l̊angt när man har utrustning för 10 hinder. Dessutom kräver det att fler personer är involverade
i utvecklingen av produkterna och att det finns tillräckligt med personal p̊a plats när flera hinder m̊aste
monteras och kalibreras under banbyggnaden, och sedan rivas ner p̊a n̊agra f̊a minuter.

15


Chalmershindret 2024

Referenser

[1] 20 Ah VRLA AGM 12V, T12 - Batterilagret.se. URL: https://www.batterilagret.se/p3929/20-
ah-vrla-agm-12v-t12 (hämtad 2024-03-06).

[2] Midas MDT0500D2SH-HDMI TFT LCD Colour Display, 5in, 800 x 480pixels — RS. URL: https:
//se.rs-online.com/web/p/lcd-colour-displays/2256212?gb=s (hämtad 2024-03-06).

[3] Raspberry Pi 4 4G Model B — Raspberry Pi 4 B 4GB — RS. URL: https://se.rs-online.com/
web/p/raspberry-pi/1822096?gb=s (hämtad 2024-03-06).

[4] Alcatel IK41VE1 LTE USB Dongle EU - 11211 - 1S40999 - IK41VE1-AALNL1 —IK41VE1-2AALND9
- 4G LTE USB Stick - Techship. URL: https://techship.com/products/alcatel-ik41ve-lte-
usb-dongle-eu/ (hämtad 2024-03-06).

[5] Comfort Indicator Eyelet M6 - Batterilagret.se. URL: https://www.batterilagret.se/p3334/
comfort-indicator-eyelet-m6 (hämtad 2024-03-06).

[6] PRK25C/4P — 50134280, en. URL: https://www.leuze.com/en- int/prk25c- 4p/50134280
(hämtad 2024-03-06).

[7] EVC349 - Anslutningskabel hona - ifm, sv-SE. URL: https://www.ifm.com/se/sv/product/EVC349
(hämtad 2024-03-06).

Appendix

A Resultatdokument

16


Chalmershindret 

02 - Prize of Hööks 

Int. jumping competition against the clock (1.45 m) 

Table A, FEI Art. 238.2.1 - CSI5*-W 

 
START.NO RIDER TOTAL 
TIME (POS) 

5-6 6-7 7-8 8-9 

27 Julien Anquetin 54.40 (1) 4.15 (2) 4.54 (7) 6.15 (8) 5.10 (4) 
16 Douglas Lindelow 54.73 (2) 4.31 (3) 4.33 (1) 6.01 (6) 5.23 (5) 
39 Rodrigo Giesteira 

Almeida 
55.18 (3) 4.76 (9) 4.44 (2) 5.79 (4) 5.30 (6) 

7 Carlos Eduardo 
Mota Ribas 

55.76 (4) 4.64 (7) 4.55 (8) 0.00 (1) 0.00 (2) 

46 Mario Stevens 56.28 (5) 4.49 (4) 5.04 (25) 5.85 (5) 6.09 (37) 
35 Rolf Goran 

Bengtsson 
58.35 (6) 4.63 (6) 4.52 (6) 5.65 (3) 6.23 (43) 

12 Joel Torstenson 59.20 (7) 4.89 (10) 4.47 (4) 6.46 (11) 5.98 (25) 
23 Emma 

Emanuelsson 
59.47 (8) 5.48 (23) 4.95 (17) 6.28 (9) 5.71 (13) 

17 Fredrik Spetz 59.83 (9) 4.74 (8) 4.63 (10) 6.76 (14) 5.67 (11) 
40 Peder Fredricson 60.03 (10) 4.89 (11) 5.42 (45) 6.63 (13) 5.48 (8) 
47 Angelica 

Augustsson 
Zanotelli 

60.88 (11) 5.19 (18) 4.46 (3) 6.29 (10) 6.02 (29) 

22 Robert Whitaker 61.11 (12) 5.15 (16) 4.93 (15) 6.14 (7) 5.95 (22) 
11 Jonna Ekberg 61.29 (13) 5.17 (17) 4.67 (11) 7.05 (16) 6.07 (33) 
18 Teike Carstensen 61.35 (14) 4.61 (5) 4.60 (9) 7.13 (18) 6.06 (31) 
20 Yuri Mansur 61.77 (15) 4.92 (12) 4.83 (14) 6.80 (15) 5.98 (26) 
3 Kevin Staut 61.90 (16) 4.99 (13) 4.49 (5) 8.35 (25) 6.01 (28) 
31 Viktor Edvinsson 62.35 (17) 5.30 (21) 5.00 (21) 7.35 (21) 5.35 (7) 
10 Thomas Ryan 62.40 (18) 5.03 (14) 5.08 (27) 7.18 (19) 6.15 (41) 
26 Katharina 

Rhomberg 
62.55 (19) 5.23 (19) 5.13 (31) 7.12 (17) 6.07 (32) 

4 Roger Yves Bost 62.98 (20) 5.26 (20) 5.17 (36) 7.59 (23) 5.95 (21) 
5 Erika 

Lickhammer Van 
Helmond 

64.16 (21) 5.77 (30) 5.12 (29) 7.34 (20) 6.08 (34) 

34 Jennifer Krogh 65.08 (22) 5.34 (22) 5.26 (41) 9.09 (29) 5.74 (15) 
28 Olivier Robert 65.26 (23) 6.31 (40) 5.15 (35) 9.45 (34) 5.97 (23) 
37 Erica Swartz 

Ryan 
65.82 (24) 6.14 (37) 4.93 (16) 9.30 (31) 5.65 (9) 

14 Philip Svitzer 66.36 (25) 6.31 (39) 5.01 (23) 7.37 (22) 5.87 (17) 
44 Geir Gulliksen 66.72 (26) 6.07 (36) 4.79 (12) 7.77 (24) 5.69 (12) 
1 Amanda 

Landeblad 
66.86 (27) 5.72 (28) 5.00 (20) 9.53 (36) 5.74 (14) 

45 Eveliina Talvio 66.88 (28) 5.62 (25) 4.98 (19) 9.07 (28) 5.74 (16) 
29 Denis Lynch 68.49 (29) 5.97 (35) 5.25 (39) 8.90 (27) 5.95 (20) 
33 Pieter Clemens 68.78 (30) 5.86 (32) 4.82 (13) 9.39 (32) 5.66 (10) 
30 Johan Sebastian 

Gulliksen 
69.52 (31) 6.27 (38) 5.14 (34) 9.93 (42) 6.09 (38) 

43 Lars Kersten 70.00 (32) 5.11 (15) 5.21 (37) 6.49 (12) 6.09 (36) 
38 Wilma Hellstrom 70.11 (33) 6.39 (42) 5.14 (33) 0.00 (1) 0.00 (2) 
13 Kim Emmen 70.13 (34) 5.95 (33) 5.28 (42) 9.45 (33) 6.20 (42) 
19 Ottilia Lundgren 70.20 (35) 5.70 (27) 5.00 (22) 9.60 (37) 6.00 (27) 
15 Jessica Burke 70.36 (36) 5.57 (24) 5.12 (30) 9.28 (30) 5.94 (19) 
41 Lars Bak 

Andersen 
70.63 (37) 5.95 (34) 5.25 (40) 9.73 (39) 6.25 (44) 

25 Petronella 
Andersson 

70.82 (38) 5.75 (29) 4.97 (18) 9.47 (35) 5.91 (18) 


6 Thibaut Huyvaert 70.90 (39) 6.94 (46) 5.03 (24) 9.87 (41) 5.98 (24) 
36 Bertram Allen  71.78 (40) 5.67 (26) 5.14 (32) 10.03 (43) 6.03 (30) 
8 Harrie Smolders 72.39 (41) 5.83 (31) 5.35 (44) 8.81 (26) 6.12 (39) 
32 Hannes Ahlmann 73.50 (42) 6.62 (44) 5.31 (43) 9.78 (40) 6.32 (45) 
42 Scott Brash 75.00 (43) 7.15 (47) 5.09 (28) 9.66 (38) 6.08 (35) 
2 Henrik von 

Eckermann 
75.21 (44) 6.49 (43) 5.22 (38) 10.21 (44) 6.13 (40) 

21 Jeroen Appelen 75.72 (45) 6.34 (41) 5.05 (26) 12.28 (46) 6.51 (47) 
24 Willem Greve 79.93 (46) 6.93 (45) 5.54 (46) 10.74 (45) 6.35 (46)