
Managementkonsulter, trender och h̊allbarhet
En undersökning av managementkonsulters p̊averkan p̊a trendspridning och
h̊allbar utveckling

Kandidatarbete inom teknikens ekonomi och organisation

Viktor Andersson Lucas Aronsson
Emilia Bengtsson Linn Eriksson
Måns Wikström Tobias Åberg

INSTITUTIONEN FÖR TEKNIKENS EKONOMI OCH ORGANISATION

AVDELNINGEN FÖR INNOVATION AND R&D MANAGEMENT

Chalmers tekniska högskola
Göteborg, Sverige 2023
www.chalmers.se

Kandidatarbete TEKX18-23-80


Förord

Detta kandidatarbete skrevs under v̊aren 2023 vid avdelningen Innovation and R&D Management
p̊a institutionen för teknikens ekonomi och organisation p̊a Chalmers tekniska höskola. Arbetet
författades av fyra studenter fr̊an Industriell ekonomi och tv̊a studenter fr̊an Maskinteknik.

Vi vill särskilt tacka v̊ar handledare Lars Trygg p̊a avdelningen Innovation and R&D Management
för hans ovärderliga stöd under arbetets g̊ang. Dessutom vill vi framföra v̊art tack till de personer
p̊a olika företag som har deltagit i intervjuer och bist̊att med information, vilket har varit mycket
värdefullt för v̊art arbete.

Chalmers tekniska högskola
Göteborg, Sverige
10 maj 2023


Abstract

In contemporary society, sustainable development is one of the most critical challenges facing hu-
manity. The well-being and existence of future generations depend on society’s individuals coming
together to collectively address and solve the signicant challenges to achieve sustainability. To
manage these challenges, it is important to investigate and understand how dierent professions
and organizations contribute to a more sustainable society. One such profession is management
consultants, who have a broad range of knowledge and experience in various industries.

The purpose of this study is to clarify how management consultants contribute to the spread of cur-
rent trends in business management and to examine their engagement in sustainable development.
By answering questions such as How do management consultants aect the spread of trends?
and How do management consultants work with sustainable development and Agenda 2030? the
study aims to provide university students with a deeper understanding of the management consul-
ting industry and its potential to impact society’s sustainability eorts.

The theoretical framework is based on scientic literature aimed at exploring three areas, namely
the management consulting profession, management trends, and sustainability. The empirical con-
tribution is based on semi-structured interviews with management consulting rms, which have been
conducted with these three areas in mind. The theoretical and empirical material is also supported
by a separate chapter on the United Nations’ Sustainable Development Goals (SDGs) and Agenda
2030, where ve of the 17 global goals have been selected based on their relevance to Swedish com-
panies. The goals have been chosen with the intention of investigating management consultants’
ability to spread trends in all three dimensions of sustainability: social, ecological, and economic.
The theory, empirical data, and chapter on Agenda 2030 are then used to discuss management
consultants’ impact on trend spreading and how management consultants work with Agenda 2030
and sustainable development.

Management consultants typically assume a passive and indirect role in the spread of management
trends, but can assist companies by helping them adapt to existing trends. Social media and digi-
tal platforms can be used to accelerate the introduction and growth phases of trends. Management
consultants can also play a crucial role in the spread of sustainability trends by integrating sustaina-
bility into their business and services to client companies. Larger management consulting rms can
play a signicant role in the spread of sustainability trends, as they often have more expertise in the
area. However, they have slower internal communication and decision-making compared to smaller
companies, which can result in a delay in their spread of new trends. Also the conclusion is drawn
that the United Nations global sustainability goals are relevant to management consultants, but ma-
nagement consultants should consider oering and help implementing alternative frameworks, such
as GRI, at client companies. It also emerges that greenwashing can occur in the management con-
sulting industry and that the management consulting rm’s attitude towards internal sustainability
work has a signicant impact on its sustainability work towards client companies.

Keywords: Management consultants, management trends, trends, management consulting rms,
sustainability, greenwashing

Note: The report is written in Swedish.


Sammandrag

I nutida samhälle är h̊allbar utveckling en av de mest kritiska utmaningarna som mänskligheten st̊ar
inför. Kommande generationers välbennande och existens är beroende av att samhällets individer
g̊ar ihop för att tillsammans bemöta och lösa de stora prövningar som r̊ader för att n̊a h̊allbarhet.
För att hantera dessa utmaningar är det viktigt att undersöka och först̊a hur olika yrkesgrupper och
organisationer bidrar till ett mer h̊allbart samhälle. En s̊adan yrkesgrupp är managementkonsulter,
som har en bred räckvidd av kunskap och erfarenhet inom olika branscher.

Syftet med studien är att klargöra hur managementkonsulter bidrar till spridningen av aktuella
trender inom företagsledning samt att undersöka deras engagemang för h̊allbar utveckling. Genom
att besvara fr̊agor som Hur p̊averkar managementkonsulter spridningen av trender? och Hur ser
managementkonsulters arbete med h̊allbar utveckling och Agenda 2030 ut? ämnar studien ge uni-
versitetsstuderande en djupare först̊aelse för managementkonsultverksamheten och dess möjlighet
att p̊averka samhällets h̊allbarhetsarbete.

Det teoretiska ramverket baseras p̊a vetenskaplig litteratur som ämnar utforska tre omr̊aden; nämligen
managementkonsultyrket, managementtrender och h̊allbarhet. Det empiriska bidraget bygger p̊a
semistrukturerade intervjuer med managementkonsultföretag, som har genomförts med dessa tre
omr̊aden i åtanke. Det teoretiska och empiriska materialet stöds även av ett frist̊aende kapitel kring
FN:s h̊allbarhetsm̊al och Agenda 2030, där fem av 17 globala m̊al valts ut baserat p̊a dess relevans för
svenska företag. Målen har valts ut med avsikt att undersöka managementkonsulters möjlighet att
sprida trender inom alla tre dimensioner av h̊allbarhet; social, ekologisk och ekonomisk. Sedermera
nyttjas teorin, empirin och kapitlet om Agenda 2030 för diskussion kring managementkonsulters
p̊averkan p̊a spridningen av trender samt hur managementkonsulter arbetar med Agenda 2030 och
h̊allbar utveckling.

Managementkonsulter antar vanligtvis en passiv och indirekt roll i spridningen av managementtren-
der, men kan bist̊a företag genom att hjälpa dem att anpassa sig till redan existerande trender. Soci-
ala medier och digitala plattformar kan användas för att p̊askynda introduktions- och tillväxtfaserna
för trender. Managementkonsulter kan ocks̊a spela en viktig roll i spridningen av h̊allbarhetstrender
genom att integrera h̊allbarhet i sin verksamhet och i sina tjänster till kundföretag. Större mana-
gementkonsultföretag kan spela en betydelsefull roll i spridningen av h̊allbarhetstrender, d̊a de ofta
har tillg̊ang till mer expertis inom omr̊adet. De har dock l̊angsammare internkommunikation och
beslutsfattning jämfört med mindre bolag, vilket kan innebära en fördröjning i deras spridning av
nya trender. Sedermera dras slutsatsen att FN:s globala h̊allbarhetsm̊al är relevanta för manage-
mentkonsulter, men att managementkonsulter bör överväga att erbjuda och hjälpa implementera
alternativa regelverk, exempelvis GRI, hos klientföretag. Det framkommer även att greenwashing
kan förekomma inom managementkonsultbranschen och att managementkonsultbolagets inställning
till det interna h̊allbarhetsarbetet har stor p̊averkan p̊a dess h̊allbarhetsarbete mot kundföretag.

Nyckelord: Managementkonsulter, managementtrender, trender, managementkonsultföretag, h̊allbarhet,
greenwashing

Notera: Rapporten är skriven p̊a svenska.


Inneh̊all

1 Inledning 1
1.1 Problembeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
1.2 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
1.3 Fr̊ageställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
1.4 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2 Metod 3
2.1 Litteraturstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
2.2 Intervjustudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2.2.1 Urvalskriterier för intervjupersoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
2.2.2 Utformning och struktur av intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
2.2.3 Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

2.3 Analys av insamlad information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2.3.1 Anonymisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.4 Metoddiskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
2.4.1 Ursprung för litteraturstudiens artiklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
2.4.2 Antal intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
2.4.3 Intervjureektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

3 Teori 9
3.1 Managementkonsulter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

3.1.1 Managementkonsultyrket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
3.1.2 Managementkonsultyrkets utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

3.2 Trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
3.2.1 Livscykel för trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
3.2.2 Spridning av trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
3.2.3 Historik kring trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

3.3 H̊allbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
3.3.1 Begreppet h̊allbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
3.3.2 Utveckling av h̊allbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
3.3.3 H̊allbarhet och lönsamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
3.3.4 Greenwashing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

3.4 Centrala lärdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

4 H̊allbar utveckling och etik 19
4.1 Fem utvalda globala m̊al . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
4.2 Centrala lärdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

5 Empiri 22
5.1 Managementkonsulter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
5.2 Trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
5.3 H̊allbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
5.4 Centrala lärdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

6 Resultat och diskussion 26
6.1 Managementkonsulter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26


6.1.1 Företagets storlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
6.1.2 Implementering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
6.1.3 Färdigpaketerade lösningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

6.2 Trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
6.2.1 Aktuella trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
6.2.2 Faser i en trends livscykel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
6.2.3 Lagar och regler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

6.3 H̊allbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
6.3.1 Greenwashing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

7 Slutsats 34

Källförteckning 36


1 Inledning

Managementkonsulter spelar en allt viktigare roll i dagens globala ekonomi genom att hjälpa företag
att navigera genom snabba förändringar och utmaningar (Canato & Giangreco, 2011). En viktig
del av deras arbete är att identiera och sprida trender som kan hjälpa företag att öka sin konkur-
renskraft och stärka sin position p̊a marknaden (Czerniawska, 1999).

Digitaliseringen, lean management och agilt arbetssätt är alla stora trender som p̊averkar företags
verksamhet. Exempelvis har företag som implementerat lean management i m̊anga fall förbättrat si-
na resultat och sin konkurrenskraft genom att reducera slöseri (Mart́ınez-Jurado & Moyano-Fuentes,
2014), och agilt arbete gör företag mer exibla och anpassningsbara i komplexa projekt med hög
osäkerhet (Fernandez & Fernandez, 2008). Digitaliseringen har lett till en förändring i hur företag
kommunicerar med sina kunder och hur de levererar värde till dem (Schallmo & Williams, 2018).
Enligt Røvik (2011) tappar m̊anga trender efter ett tag sin popularitet och avvisas av marknaden,
medan Piazza och Abrahamson (2020) menar att andra trender aldrig upphör utan istället blir en
del av den l̊angvariga samhällskulturen.

Under senare år har trender inom h̊allbarhet uppmärksammats och f̊att större räckvidd. En av
dessa trender är elektriering, som är en attraktiv lösning inom vägtransportsektorn för att minska
miljöp̊averkan (Zhang & Fujimori, 2020). H̊allbar utveckling handlar om att framtida generationers
möjligheter att tillgodose sina behov inte ska äventyras p̊a bekostnad av hur dagens behov till-
godoses (World Commission on Environment and Development [WCED], 1987). I syfte att stödja
omställningen till ett h̊allbart samhälle har FN tagit fram Agenda 2030, en handlingsplan som ämnar
främja h̊allbar utveckling inom tre dimensioner; den sociala, ekologiska och ekonomiska (Svenska
FN-förbundet, 2018). Genom att integrera h̊allbarhet i företags aärsmodeller minskar b̊ade deras
miljöp̊averkan och kostnader, samtidigt som det skapar värde för deras intressenter (McKinsey &
Company, 2017).

Trots att era svenska företag ser sig ha ett ansvar i bidragandet till att uppn̊a de globala m̊alen
som presenteras i Agenda 2030, är det färre än hälften av dessa som avser att integrera dem i sin
aärsstrategi (EY, 2017). För att ställa om och utveckla samhället i en h̊allbar riktning är det
därför av intresse att undersöka hur managementkonsulter, aktörer som har kontakt med företag
över era branscher, engagerar sig inom h̊allbar utveckling och de globala m̊alen. Genom att först̊a
managementkonsulters betydelse i spridningen av trender och deras syn p̊a h̊allbarhet, kan en mer
nyanserad först̊aelse för hur deras r̊ad och rekommendationer p̊averkar företag och det omgivande
samhället skapas.

1.1 Problembeskrivning

H̊allbarhet är en av dagens mest aktuella samhällsdiskussioner, där kommande generationers väl-
bennande är beroende av att hitta lösningar p̊a de utmaningar som h̊allbarhetsomställningen
innebär. Utan konstruktiva insatser riskerar värmeböljor och översvämningar att äventyra jordbruk
och industri, expansionen av stadsomr̊aden kommer försämras, folk f̊ar sämre levnadsvillkor och de
sociala klyftorna i samhället ökar (Roy & Haider, 2019).

För att hantera dessa h̊allbarhetsutmaningar är det viktigt att undersöka och först̊a hur olika
yrkesgrupper och organisationer bidrar till ett mer h̊allbart samhälle. En s̊adan yrkesgrupp är
managementkonsulter, som har bred kunskap och erfarenhet inom olika branscher. Genom sitt
yrke kommer managementkonsulter i kontakt med m̊anga kunder i diversierade omr̊aden (Canato
& Giangreco, 2011). Därför är det viktigt att f̊a en inblick i managementkonsulter p̊averkan p̊a

1


spridningen av trender, men ocks̊a i vilken utsträckning de bidrar till en mer h̊allbar framtid.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att klargöra hur managementkonsulter bidrar till spridningen av aktuella
trender inom företagsledning samt att undersöka deras engagemang för h̊allbar utveckling. Studien
ämnar ge universitetsstuderande en djupare först̊aelse för managementkonsultverksamheten och
dess möjlighet att p̊averka samhällets h̊allbarhetsarbete.

1.3 Fr̊ageställningar

Studien grundar sig i följande fr̊ageställningar:

• Hur p̊averkar managementkonsulter spridningen av trender?

• Hur ser managementkonsulters arbete med h̊allbar utveckling och Agenda 2030 ut?

1.4 Avgränsningar

Arbetets tidsram kräver att en avgränsning görs kring hur stor del av managementkonsultbranschen
som granskas. För att f̊a koncentrerad och sammanhängande data att analysera smalnas därför
studiens ramar ner till att fokusera p̊a managementkonsultföretag verksamma i Sverige.

2


2 Metod

Studien genomfördes primärt genom tv̊a olika typer av undersökningsmetoder; litteraturstudie och
intervjuer. Dessa olika metoder ger tv̊a olika typer av källor; primära och sekundära. Primärdata är
s̊adan data som har inhämtats under arbetet med en viss studie, medan sekundärdata är data fr̊an
tidigare forskning (Hox & Boeije, 2005). I detta projekt har stor vikt lagts vid intervjuer, som gett
den huvudsakliga primärdatan till analysen. Sekundärdata har inhämtats genom en litteraturstudie
av relevanta vetenskapliga artiklar och böcker. Denna litteraturstudie har kompletterat intervjuerna
för att ge en objektiv och utförlig analys.

Dubois och Gadde (2002) kategoriserar data som antingen aktiv eller passiv, där b̊ada krävs för
att ge en nyanserad bild av det som ska undersökas. I detta projekt inhämtades b̊ada typerna av
data med hjälp av de tv̊a olika undersökningsmetoderna. Enligt Dubois och Gadde är aktiv data
associerade med upptäckter och utvinns enklast genom interaktion med andra personer, s̊asom
vid de genomförda intervjuerna. Passiv data är däremot mer lättillgänglig, exempelvis genom en
databassökning, och samlades under arbetets g̊ang in som en del av projektets litteraturstudie.

Arbetet som genomförts är av kvalitativ karaktär, en metodansats som rekommenderas när sociala
fenomen och beteendemönster ska granskas (Goering & Streiner, 1996). En kvalitativ studie, till
skillnad fr̊an en kvantitativ, bör utföras när det som ska studeras är s̊a pass komplicerat att det inte
g̊ar att undersöka genom enskilda variabler (Yilmaz, 2013). Denna studie bygger p̊a författarnas
möjlighet att f̊a inblick i managementkonsulternas värld och tankar, n̊agot som är alldeles för kom-
plicerat för att bryta ner till enskilda variabler, s̊a som enkla ja- eller nej-fr̊agor. Denna studie kräver
längre och mer utförliga intervjusvar för att f̊a den empiriska data som behövs för att kunna besvara
fr̊ageställningarna och syftet.

Arbetssättet under projektet har varit cykliskt; när nya empiriska upptäckter gjorts har teori,
och andra delar i projektet, reviderats. Inspiration för arbetssättet togs fr̊an konceptet Systematic
Combining (Dubois & Gadde, 2002), som grundar sig i tanken att det analytiska ramverket, och
därmed behovet av specik teori, ändrar sig i takt med att ny empiri upptäcks. Därför krävs det att
arbetet utförs iterativt och att teori och empiri till̊ats att utvecklas tillsammans. Detta arbetssätt
valdes eftersom författarna förväntade att ny intressant empiri skulle dyka upp under intervjuerna,
som i sin tur krävde nya teoretiska grunder.

2.1 Litteraturstudie

Litteraturstudiearbetet i detta projekt fyllde era olika funktioner; dels att skapa allmän först̊aelse
om och lägga en teoretisk grund för de olika ämnesomr̊adena i rapporten, dels att sakligt granska
svar och p̊ast̊aenden fr̊an intervjuerna. Dessutom inhämtades metodlitteratur för att hitta lämpliga
sätt att genomföra arbetet p̊a, till exempel ang̊aende hur intervjuer utförs p̊a bästa sätt.

Den huvudsakliga litteraturstudien delades upp i era mindre dellitteraturstudier som ämnade
att granska de tre separata ämnesomr̊adena som rapporten grundar sig i. Dessa omr̊aden är ma-
nagementkonsulter, trender och h̊allbar utveckling. Varje dellitteraturstudie genomfördes av tv̊a
personer, vilket rekommenderas av Snyder (2019) för att säkra en litteraturstudies kvalitet. Resulta-
tet av varje litteraturstudie presenterades därefter för övriga författare för att hela projektgruppen
skulle f̊a möjlighet att skaa sig en mer omfattande först̊aelse för respektive omr̊ade. Att samtliga
författare hade kunskap om arbetets alla ämnesomr̊aden var till stor nytta i analysavsnittet, d̊a det
gav större möjlighet till diskussion inom gruppen vilket ledde till en djupare analys och ett bättre
arbete.

3


I detta arbete genomfördes en semi-strukturerad litteraturstudie. Snyder (2019) rekommenderar en
semi-strukturerad litteraturstudie när det nns en s̊a stor mängd artiklar om ämnet att det skulle
vara omöjligt att granska samtliga. En strukturerad litteraturstudie, där samtliga relevanta artiklar
för det aktuella ämnet granskas, är annars den säkraste metoden, d̊a risken minimeras att viktiga
källor missas och därmed exkluderas ur studien. Snyder rekommenderar även en semi-strukturerad
litteraturstudie när en översiktlig bild ska skapas av ett ämnesomr̊ade eller när ett ämnesomr̊ades
utveckling över tid ska undersökas.

I första hand baseras litteraturstudien p̊a vetenskapliga artiklar eller andra källor som genomg̊att
referentgranskning eller liknande faktagranskning. Artiklar söktes primärt fram via Chalmers Bib-
liotek och Google Scholar. N̊agra exempel p̊a databaser som använts är Scopus, ScienceDirect och
ResearchGate. Inga särskilda urvalskriterier applicerades för att sortera fram relevant litteratur.
Till exempel användes artiklar oavsett ålder, detta eftersom studiens teori bland annat kartlägger
historisk utveckling. Dessutom användes artiklar skrivna b̊ade p̊a svenska och engelska och ingen
skillnad gjordes p̊a artiklarnas ursprungsland.

2.2 Intervjustudie

Intervjuer genomfördes för att skapa en bild av hur managementkonsultbranschen ser ut i dagsläget
och hur branschens aktörer ser p̊a och jobbar med h̊allbar utveckling. Dessutom kartläggs det
historiska perspektivet, hur branschens tjänsteportfölj utvecklats över tid och hur vikten av tjänster
inom h̊allbar utveckling förändrats. Intervjustudien ger aktiv primärdata till arbetet och är den
kvalitativa grunden för arbetets analysavsnitt.

2.2.1 Urvalskriterier för intervjupersoner

Managementkonsultbranschen är en bransch med stor variation p̊a företagens storlek och fokus-
omr̊aden (Gilligan, 2006) och i denna studie har därför mycket energi lagts p̊a att hitta relevanta
men samtidigt varierande bolag, för att f̊a en s̊a nyanserad bild av branschen som möjligt. Ma-
nagementkonsultföretag med vitt skilda proler, antal anställda, ålder och omsättning har kon-
taktats. Detta har inneburit en stor spridning i typen av bolag som intervjuats, allt fr̊an globala
managementkonsultjättar till bolag med ett kontor och en handfull anställda. Genom att intervjua
representanter fr̊an olika och diversierade managementkonsultbolag erhölls era olika åsikter och
synsätt fr̊an managementkonsultbranschen, vilket betyder att intervjustudien gavs möjlighet att
spegla denna enormt breda bransch med m̊anga olika nischer. Dessutom intervjuades personer med
olika erfarenheter, bakgrunder och yrkesproler, vilket ytterligare diversierade intervjustudien. En
bred intervjustudie gav möjlighet att kartlägga hur h̊allbarhet etablerat sig inom m̊anga olika ma-
nagementkonsultomr̊aden, som till exempel IT-strategi, och inte enbart hur h̊allbarhetsarbetet ser
ut hos managementkonsulter som specialiserat sig inom h̊allbarhet.

2.2.2 Utformning och struktur av intervjuer

Intervjuerna utformades efter den semistrukturerade principen, där fr̊agorna fungerar mer som
ämnesomr̊aden att basera konversationen p̊a än som klassiska intervjufr̊agor (Fylan, 2005). Målet
var fortfarande att f̊a svar p̊a samtliga fr̊agor, men konversationen förväntades, och tilläts, att
variera fritt och varje intervjuperson hade möjlighet att styra resonemanget kring fr̊agan åt sitt
unika h̊all. Fylan anser att en semistrukturerad intervju är den intervjustruktur som passar bäst
när mer komplexa och utförliga svar förväntas. Semistrukturerade intervjuer ans̊ags därför som en
lämplig metod i denna studie.

4


Brinkmann och Kvales (2018) samt Alvessons (2003) principer användes i utformandet av inter-
vjufr̊agorna för att undvika att inuera intervjupersonernas tankar och svar. P̊a s̊a sätt kunde in-
tervjusvaren h̊allas isolerade fr̊an författarnas egna åsikter och tankar. Van den Steen (2004) menar
dessutom att människor har en naturlig fallenhet för att vara överoptimistiska i sina framtidspro-
gnoser och att tro bättre om sig själva än andra. Dessa kognitiva mekanismer skulle ha kunnat
p̊averka de intervjusvar som gavs utan att intervjupersonerna själva var medvetna om det. Till ex-
empel skulle intervjupersonerna kunna ha uppgett orealistiska tidsramar ang̊aende när ett internt
förbättringsprojekt kan tänkas vara klart, eller ogrundat uppge att det egna företaget var längre
fram i en omställningsprocess än en konkurrent.

Utöver att bli p̊averkad av fr̊agornas utformning och olika kognitiva mekanismer befarades även
att företagen skulle ha ett egenintresse i att framställa sig själva som framg̊angsrika och attraktiva
bolag. Detta eftersom rapportens författare som genomfört intervjuerna är potentiella framtida
medarbetare vid företaget. Potentiell partiskhet i svaren, b̊ade medveten och omedveten, har därför
tagits i beaktning i analysen genom att använda sekundärkällor fr̊an litteraturstudien för att försöka
skilja fakta fr̊an försök att skönm̊ala egen organisation.

2.2.3 Genomförande

Intervjufr̊agorna skickades till respektive intervjuperson minst tv̊a dagar i förväg. Detta gav inter-
vjupersonen möjlighet att förbereda svar p̊a fr̊agorna och leta rätt p̊a information som personen
inte själv innehaft, genom att till exempel diskutera fr̊agan med en kollega. Samtliga intervjuer
genomfördes av tv̊a eller tre personer. Ett alternativ för att kunna genomföra ännu er intervjuer
hade varit att l̊ata en ensam författare genomföra varje enskild intervju. Detta hade dock innebu-
rit sv̊arigheter med att anteckna under p̊ag̊aende intervju, n̊agot som blev extra viktigt när era
av intervjupersonerna nekade ljudinspelning. Under varje intervju uts̊ags en författare som tog en
mer aktiv roll och som ledde intervjun genom att ställa fr̊agor. Övriga närvarande författare deltog
sporadiskt i diskussionen men fokuserade p̊a att anteckna.

Intervjuerna genomfördes antingen p̊a plats vid företagets kontor, över telefon eller digitalt, p̊a platt-
formar s̊asom Teams och Zoom. Totalt genomfördes tre intervjuer vid respektive företags kontor, tre
intervjuer över telefon och resterande sex intervjuer genomfördes digitalt. De största fördelarna med
fysiska intervjuer är att det är lättare att uppfatta intervjupersonens kroppsspr̊ak och att intervjun
i större grad slipper att bli avbruten av externa faktorer, som till exempel d̊alig internetuppkoppling
(Olie et al., 2021). Dock menar Hanna (2012) att videosamtal kan fungera som ett närmast full-
gott alternativ, framför allt d̊a geograska avst̊and eller schemaläggningsproblem omöjliggör fysiska
intervjuer. Hanna argumenterar även att nackdelarna med videosamtal vägs upp av att intervjuper-
sonen kan benna sig i en neutral och bekant miljö, och att intervjun därmed känns mindre formell.
Därmed minskar stressen för intervjupersonen vilket kan leda till bättre intervjuer.

Av de tre tillvägag̊angssätt som användes för intervjuerna i detta projekt anses telefonintervjuer vara
den metod som ger sämst kvalitet p̊a intervjuerna, framförallt p̊a grund av den totala avsaknaden
av visuell kommunikation (Hanna, 2012). Irvine (2010) menar ocks̊a att det b̊ade är sv̊arare att
bygga förtroende med intervjupersonen och att det är enklare att tappa koncentrationen under en
telefonintervju. I denna studie undveks därför telefonintervjuer i s̊a stor grad som möjligt.

Fr̊agorna ändrades inte med avsikt p̊a vilket företag som intervjuades, dock genomfördes tre testin-
tervjuer efter vilka intervjufr̊agorna reviderades utifr̊an relevansen p̊a de svar som erh̊allits. Detta
arbetssätt är ett konkret exempel p̊a systematic combining (Dubois & Gadde, 2002) och användes
för att kontinuerligt förbättra fr̊agornas relevans och för att göra intervjusvaren mer användbara

5


i rapporten. Ingen av fr̊agorna ändrades fundamentalt, utan enbart enklare förtydliganden gjordes
för att intervjupersonernas svar skulle bli mer användbara i den efterföljande analysen. Eftersom
inga större förändringar gjordes i intervjuprotokollet kunde även svaren fr̊an de inledande testin-
tervjuerna användas som fullgod empirisk data i det fortsatta arbetet.

2.3 Analys av insamlad information

Trots att arbetet primärt har en kvalitativ karaktär användes även n̊agra typiska kvantitativa meto-
der, framförallt i sammanställningen och analysen av den insamlade empirin. För att f̊a en enklare
översikt över svaren fr̊an de olika intervjuerna, sammanställdes de mest intressanta intervjusvaren
för att sedan presenteras i tabellform. Sirorna ur denna tabell användes sedan i den fortsatta
diskussionen och slutsatsen. Att grunda arbetet p̊a siror och statistik är i första hand typiskt för
en kvantitativ studie (Yilmaz, 2013). Dock används dessa metoder även i detta kvalitativa projekt
för att ge en kompletterande bild av den insamlade empirin samt för att ge konkreta siror p̊a
hur m̊anga av de intervjuade personerna som pratade om samma saker och svarade likadant. För
ytterligare tydlighet i rapporten avslutas även kapitlen Teori, H̊allbar utveckling och etik och
Empiri med att de centrala lärdomarna fr̊an respektive kapitel presenteras i en tabell.

Författarna valde att sl̊a samman resultat och diskussion för att enklare kunna identiera samband
mellan teori och empiri. I kapitlet Resultat och diskussion sammanvävs den insamlade empirin
med teorin fr̊an litteraturstudien och insikter som framkommer diskuteras. Det arbetssätt som
används i denna studie är induktivt vilket g̊ar ut p̊a att starta fr̊an enskilda observationer, i detta
fall intervjuer, för att sedan hitta olika mönster och sammanhang för att kunna väva ihop de enskilda
observationerna till nya, generella, koncept och teorier (Locke, 2007). Många kända vetenskapsmän
och losofer hävdar att sanning inte bara kan skapas baserat p̊a mänskliga sinnesintryck och tankar,
utan m̊aste baseras p̊a existerande teorier (Ormerod, 2009). Trots detta rekommenderar Locke
(2007) specikt att arbeta induktivt när olika fenomen inom management granskas. Detta eftersom
han anser att inga riktiga framsteg kan göras om varje studie och fr̊ageställning m̊aste baseras p̊a
tidigare forskning och teorier. Woiceshyn och Daellenbach (2017) stödjer Lockes resonemang och
punkterar kritiken mot det induktiva arbetssättet genom en enkel fr̊aga; Var kommer dessa teorier
ifr̊an fr̊an första början om de inte inducerades fr̊an empiriska observationer? (s. 185).

Förutom teori- och empirikapitlen grundar sig även analysen p̊a det dedikerade kapitlet om h̊allbar
utveckling och etik. Här presenteras, i enlighet med kurs-PM för kandidatarbetet, fem specika
globala m̊al fr̊an FN:s Agenda 2030. De fem m̊al som valts ut i detta projekt är de fem mest
centrala m̊al där författarna anser att managementkonsulter kan p̊averka mest.

2.3.1 Anonymisering

Ett antal av de intervjuade företagen krävde en stor grad av anonymitet för att ställa upp p̊a
en intervju och därför nämns inga företagsnamn eller annan avslöjande information om företagen,
s̊asom grundläggande nansiella nyckeltal, i rapporten. Enligt företagen själva är anledningen till
deras höga krav p̊a anonymitet att de i sin tur har tua anonymitetskrav p̊a sig fr̊an sina kunder.
Managementkonsultföretag har ofta l̊angtg̊aende kondentialitetsavtal som i vissa fall innebär att
företagen inte ens f̊ar avslöja att de blivit anlitade av ett specikt kundföretag. De vill därför inte
riskera att intervjusvaren p̊a n̊agot sätt kan röja information om vilka kunder de jobbar med eller
vilka uppdrag de utfört för sina kundföretag. En tydlig konsekvens av dessa anonymitetskrav var att
företagen inte accepterade att deras intervjuer transkriberades och bifogades i rapporten. Dock tillät
de esta företagen att intervjuerna spelades in och användes av författarna som ett komplement

6


till intervjuanteckningarna för att säkerställa korrektheten i intervjusvaren, med kravet att varken
anteckningar eller inspelningar skulle spridas vidare.

2.4 Metoddiskussion

Nedan diskuteras tv̊a olika aspekter som p̊averkat arbetets validitet respektive reliabilitet. Samtidigt
som arbetets nuvarande validitet och reliabilitet diskuteras föresl̊as även olika sätt att förbättra dessa
aspekter av studien. Metoddiskussionen avslutas med en reektion över hur intervjupersonerna
agerade under intervjun. Denna reektion är en intressant insikt men platsar inte bland studiens
övriga empiri eftersom den grundar sig p̊a författarnas personliga uppfattning om intervjuerna och
inte p̊a konkreta fakta eller intervjusvar. Reektionen inkluderas dock änd̊a i rapporten p̊a grund
av dess relevans till studiens syfte.

2.4.1 Ursprung för litteraturstudiens artiklar

Med validitet menas hur väl ett arbete faktiskt behandlar det som var tänkt att behandlas (Fitz-
ner, 2007). N̊agot som kan ha p̊averkat denna studies validitet är det faktum att det varit sv̊art
att hitta artiklar till litteraturstudien som granskar den svenska managementkonsultbranschen. De
esta artiklar som hittades och användes i litteraturstudien är skrivna av internationella forskare,
medan arbetet i sig fokuserar specikt p̊a managementkonsulter och -bolag i Sverige. Detta innebär
en risk att litteraturen inte är helt representativ för den marknad som granskades och de bolag
som intervjuades i denna studie. Med andra ord nns det en osäkerhet kring skillnaderna mellan
managementkonsultbranschen i Sverige och i de länder som litteraturstudiens källor skriver om.
Dessa potentiella skillnader kan därmed p̊averka studiens validitet eftersom litteraturstudien d̊a
inte granskar samma marknad och företag som intervjustudien. I denna studie har ett antagande
gjorts att skillnaderna mellan den svenska och de internationella managementkonsultbranscherna
är tillräckligt sm̊a för att inte p̊averka studiens validitet. Detta motiveras med att samtliga av de in-
tervjuade företagen arbetar med globala företag och att managementkonsultbranschen är en global
bransch med mycket informationsutbyte mellan länder. Dessutom hade majoriteten av de intervju-
ade företagen kontor i era länder, vilket bör göra den internationella litteraturen som använts i
studien mer representativ.

2.4.2 Antal intervjuer

Antalet intervjuer som genomförs i en studie har stor p̊averkan p̊a resultatet och studiens reliabilitet,
som är förm̊agan att upprepade g̊anger återskapa studiens resultat (Fitzner, 2007). Ju er intervjuer
som genomförs desto mer nyanserad och representativ blir bilden av den verklighet man försöker
studera. Dessutom innebär er intervjuer mindre risk att ett enskilt svar, som inte är representativt,
f̊ar stort genomslag i studien och lyfts fram som ett viktigt resultat. Fokus i detta arbete l̊ag primärt
p̊a att hitta kvalitativa intervjuer med kunniga och relevanta företag och managementkonsulter, inte
att genomföra s̊a m̊anga intervjuer som möjligt. Dessutom visade det sig vara sv̊arare än förväntat
att f̊a kontakt med managementkonsultbolagen. Detta har gjort att antalet intervjuer i detta arbete
är relativt f̊a jämfört med liknande studier och att arbetets reliabilitet därmed kan ifr̊agasättas.
Dock hävdar Boddy (2016) att ett urval s̊a litet som en person kan rättfärdigas, detta eftersom
kvalitativa studier ämnar till att bygga djupg̊aende kunskap om f̊a ämnen. Han menar dessutom
att datamättnad, som är när inga nya resultat kommer fram trots att er intervjuer genomförs, i
genomsnitt börjar framträda vid tolv respondenter tagna ur en relativt homogen grupp. Den bild
delas av författarna som anser att er intervjuer inte skulle leda till n̊agon direkt förändring av
studiens resultat, eftersom repetitionen i intervjusvaren redan var stor.

7


2.4.3 Intervjureektion

Efter att intervjuerna genomförts kunde författarna tydligt notera olika förh̊allningssätt kring hur
mycket information intervjupersonerna var komfortabla att dela med sig av. Samtliga intervjua-
de företag höll självklart all känslig kunddata hemlig. Änd̊a kunde en tydlig skillnad uppfattas,
framförallt mellan stora och sm̊a företag. Intervjupersoner fr̊an större företag inledde oftare inter-
vjuer med att förklara vad de ck prata om och inte, samt uppfattades som mer försiktiga under
p̊ag̊aende intervju. Detta kan vara tecken p̊a att större företag har en mer restriktiv policy och är
mer försiktiga kring den information som deras anställda f̊ar sprida till utomst̊aende.

Om ett företag och dess anställda är väldigt rädda för att r̊aka röja känslig kundinformation kan det
leda till att de även h̊aller tillbaka annan information i onödan. En anledning till att större bolag
är mer restriktiva skulle kunna vara att de har dedikerade juridiska avdelningar som hela tiden
informerar övriga anställda om konsekvenserna av kontraktsbrott. Alternativt att de även verkar
p̊a andra internationella marknader där möjligheten att stämma företaget p̊a höga belopp är större,
som i exempelvis USA.

8


3 Teori

Detta kapitel syftar till att utforska teorin bakommanagementkonsultyrket och managementtrender,
samt att genomföra en kartläggning av begreppet h̊allbarhet. Målet är att ge en mer djupg̊aende
först̊aelse för dessa tre ämnen. Inom avsnittet om managementkonsulter kommer karakteristiska
drag att undersökas, tillsammans med en analys av hur yrket har utvecklats över tid i relation till
samhällets förändringar. Vidare kommer spridningen av managementtrender att undersökas, till-
sammans med dess livscykel och tidigare framträdande trender. Avslutningsvis kommer begreppet
h̊allbarhet att utforskas, inklusive dess historiska utveckling, en jämförelse med dagens h̊allbarhet
och en kartläggning av termen greenwashing. Genom att deniera begreppet h̊allbarhet kommer
en klarare bild att erbjudas av vad det innebär och hur det kan tillämpas som ett verktyg för
företagsutveckling.

3.1 Managementkonsulter

Till följd av tekniska framsteg, ekonomiska förändringar och den ökade globaliseringen har det under
de senaste årtiondena skett dramatiska förändringar i sättet som företag och organisationer arbetar
p̊a (Gilligan, 2006). Förr s̊ags organisationer som fasta strukturer inneh̊allande de faciliteter, kompe-
tenser och resurser som krävdes inom företaget. Idag talas det istället om att se organisationer som
portföljer av möjligheter som ska utnyttjas, problem som ska lösas och resurser som ska användas,
vilket enligt Gilligan innebär att företag och deras projekt blir större och mer komplexa. Vidare
förklarar hon att det dessutom har uppkommit en växande diversitet mellan olika avdelningar. Kun-
der och aktieägare ställer allt högre krav och efterfr̊agar bättre prestation fr̊an företagen, som ställs
inför era utmaningar. För att hantera dessa utmaningar har organisationer i större grad börjat
outsourca sitt arbete och vänt sig till managementkonsulter för expertis och r̊ad, vilket kan frigöra
b̊ade resurser och tid (Gilligan, 2006). Czerniawska (1999) förklarar att det i m̊anga fall är billigare
att anställa en managementkonsult jämfört med att anställa en ny medarbetare eftersom företagen
kan f̊a en mer eektiviserad arbetsprocess när de enbart behöver fokusera p̊a sin kärnverksamhet
istället för inlärningen av en nyanställd.

3.1.1 Managementkonsultyrket

Enligt Nickols (1982) är en konsult en person som arbetar med att erbjuda specialiserad r̊adgivning
och expertis till en klient. Konsulter bidrar med ett mervärde till organisationen genom att tillhan-
dah̊alla sina unika erfarenheter och färdigheter gällande styrning av operativa processer i företag.
Vidare förklarar Nickols att det ofta innebär att ge r̊ad till beslutstagare inom klientföretaget. Gil-
ligan (2006) p̊apekar att det är vanligt att hyra in konsulter när särskild kompetens bara behövs
under en viss tidsperiod. Hon nämner ocks̊a att konsultrmor kan variera mycket i storlek, fr̊an
enskilda konsulter till globala företag med hundratusentals anställda. Oavsett storlek är likväl kon-
sultföretagets m̊al att leverera högkvalitativa och specialiserade tjänster för att erbjuda mervärde
till sina kunder.

I en studie av Czerniawska (1999) beskrivs management som förvaltning, planering och ledning av
en organisation. Genom att koordinera hur personal, kapital, information och teknologi används är
syftet att utveckla strategier för att n̊a företagets m̊alsättningar p̊a det mest eektiva sättet.

En managementkonsult kan beskrivas som en person som är särskilt kvalicerad för att ge objektiva
och oberoende r̊ad till företag för att hjälpa dem lösa sina managementproblem (Gilligan, 2006).
Dessa managementkonsulter kan ha olika specialiteter, s̊asom organisation, strategi, marknadsföring
eller teknik. Ett par av de mest betydelsefulla m̊alen för en managementkonsult innefattar att bist̊a

9


företag med innovativa perspektiv samt att upptäcka och hantera företagets utmaningar. Czerni-
awska (1999) menar att en managementkonsult hjälper företag att navigera i dess komplexa miljö
av ekonomi, politik och samhället i stort genom att erbjuda specialiserad kunskap och r̊adgivning
inom strategi, processförbättringar och organisationsdesign. Att anställa en managementkonsult
kan ocks̊a fungera som brobyggare för att främja relationer och samarbete med andra klienter som
managementkonsulten har arbetat med.

Gilligan (2006) noterar att managementkonsulten i vissa fall är involverad i implementationen av
sin lösning, men i andra fall inte. Varför en managementkonsult skulle vara delaktig hela vägen in
i implementationen är enligt Kubr (2002) för att kunna säkerställa att lösningen implementeras p̊a
rätt sätt. Han menar även att en managementkonsult inte behöver vara delaktig i implementationen
om problemet är relativt rakt p̊a sak, om inga större tekniska sv̊arigheter behöver lösas eller om
klienten visar klara tecken p̊a att den har god först̊aelse för lösningen.

Czarniawska (2017) beskriver att konsulter har en tendens att styra systemet utifr̊an. Hon menar
att r̊ad fr̊an managementkonsulter i m̊anga fall bygger p̊a generella principer med färdigbyggda
paket snarare än specik kunskap om organisationens interna arbete. Vidare noterar hon därför
vikten av att även se managementkonsulten som källa till viss osäkerhet och risk för organisationer,
bland annat genom sv̊arigheten att kommunicera mellan konsult och kund utan att information
faller mellan stolarna.

3.1.2 Managementkonsultyrkets utveckling

McKenna (1995) framför att det kring år 1890 uppkom en växande komplexitet hos stora företag,
särskilt inom omr̊adena ekonomi, produktion och redovisning. Företagen växte fort och problemen
med ökad konkurrens och teknisk utveckling uppstod. David (2000) förklarar att ett par tidiga
former av managementkonsulttjänster utvecklades och fanns tillgängliga fr̊an och med sekelskiftet
1900 och fram̊at, främst i USA, till följd av en tid av miljöförändringar och branschutveckling.
Vidare beskriver han att den tidiga managementkonsulten tillhandahöllexpertis till industriföretag
som försökte anpassa sig till förändringar i teknik, marknader och aärspraxis.

Den moderna managementkonsulten som yrke växte fram först p̊a 1930-talet till följd av den stora
depressionen (McKenna, 1995). Denna framväxt var inte enbart en naturlig marknadsreaktion p̊a
den ekonomiska nedg̊angen, utan ocks̊a en respons p̊a nya statliga regleringar. Först fanns det enbart
n̊agra f̊a nyckelaktörer p̊a marknaden (David, 2000), men sedan expanderade dessa nyckelaktörer
genom att g̊a fr̊an att ha ett f̊atal grundande partners till att etablera lialer i nya städer (McKenna,
1995).

McKenna (1995) sp̊arar ursprunget av det moderna managementkonsultyrket till Frederick Winslow
Taylors arbete, som var pionjär i användningen av vetenskaplig ledning i början av 1900-talet.
Taylor kopplade konceptet av ingenjörsskap med principerna av ekonomi, vilket födde taylorismen.
Taylorismen syftade till att optimera industriell produktion genom användning av standardiserade
procedurer och vetenskaplig analys. Vidare menar McKenna att Taylors arbete lade grunden för
konsultbranschen genom att skapa en efterfr̊agan p̊a experter som kunde tillämpa vetenskapliga
metoder för att lösa aärsproblem.

Efter andra världskrigets slut blev managementkonsultyrket en allt viktigare bransch, när företag
ämnade växa och expandera globalt (McKenna, 1995). Fouraker och Stopford (1968) beskriver att
företagsorganisationer blev mer decentraliserade, diversierade och internationella. Enbart i USA
ökade antalet managementkonsultföretag fr̊an färre än 500 stycken år 1915 till över 4500 stycken

10


år 1998, och runt år 2000 översteg omsättningen hos världens managementkonsultföretagens 100
miljarder dollar (David, 2000).

Idag är managementkonsultbranschen en global bransch som spelar en viktig roll i att hjälpa företag
att navigera i en snabbt föränderlig värld full av komplexa utmaningar, och p̊a s̊a sätt bibeh̊alla
sin konkurrenskraft (McKenna, 1995). Enligt David (2000) spelar managementkonsultföretag en
betydande roll i främjandet av business- och företagsforskning samt spridningen av dess resultat,
dels tack vare deras nära kopplingar till universitet och deras centrala position i ekonomin.

3.2 Trender

Det nns fyra steg som behöver genomföras innan en idé resulterar i en trend. Dessa är skapande,
selektering, bearbetning och spridning (Abrahamson, 1996). Efter att idéer skapats, selekteras de
utefter vad som efterfr̊agas p̊a marknaden. Därefter bearbetas idéerna innan de sprids av aktörer
p̊a utbudssidan av marknaden. Dessa aktörer inkluderar bland annat managementkonsulter och
tidskrifter (Piazza & Abrahamson, 2020). När en idé sedan diunderat kan den resultera i en trend.

Trender har i litteratur beskrivits p̊a olika sätt; som potentiellt användbara eller som värdelösa; som
triviala eller som viktiga; som implementerade av m̊anga eller som nischade och implementerade av
enbart f̊a (Carson et al., 2000). En tydlig och viktig trend som kom för att stanna är semester för
företagsanställda (Piazza & Abrahamson, 2020). När trenden introducerades var den en förm̊an som
erbjöds vissa anställda, men idag har alla arbetstagare rätt till semester. I kontrast st̊ar historiska
trender som inte alls resulterade i n̊agot l̊angvarigt, s̊asom företagskyrkor och företagsstäder (Piazza
& Abrahamson, 2020). I dagens samhälle är det viktigt för företag att integrera h̊allbarhet i sina
aärsmodeller för att h̊alla sig konkurrenskraftiga (McKinsey & Company, 2017), vilket har lett till
att trender inom h̊allbarhet börjat uppmärksammas.

3.2.1 Livscykel för trender

Majoriteten av trender har livscykler vars form kan beskrivas som klockformade kurvor (Abraham-
son & Fairchild, 1999), där snabba uppsving följs av lika snabba nedg̊angar (Røvik, 2011), enligt
gur 1. En s̊adan livscykel best̊ar av de fyra faserna introduktion, tillväxt, mognad, och avveck-
ling. Managementtrender vars livscykler inte följer den klassiska klockformade kurvan g̊ar inte in
i avvecklingsfasen, utan kvarh̊alls i organisationen (Piazza & Abrahamson, 2020). Williams (2004)
menar att det är i introduktions-, tillväxt-, och mognadsfaserna som spridningen av trender sker till
och mellan organisationer. Enligt Piazza och Abrahamson (2020) förlorar en trend dess popularitet
enbart ett par år efter att den uppenbarats, och nutida trenders livscykler blir allt kortare jämfört
med tidigare trenders (Carson et al., 2000).

I introduktionsfasen börjar det uppst̊a en medvetenhet kring trenden och den börjar bli omnämnd i
litteratur (Carson et al., 1999). Historiskt sett har managementidéer konstruerats av management-
konsultrmor, bokförlag och handelshögskolor, vilka därefter tryckt ut dem till organisationer med
hjälp av artiklar, böcker, seminarier och workshops (Piazza & Abrahamson, 2020). Dock har pro-
cessen kring utvecklingen av en managementidé under senare år förändrats, med anledning av den
utsträckning i vilken teknologi blivit en allt mer integrerad del av samhället. Piazza och Abraham-
son fortsätter att de traditionella kanalerna för att sprida managementidéer i dag kompletteras med
onlineforum s̊asom sociala medier, och att det dessutom görs av mer diversierade aktörer. Allts̊a
behöver innovatörer av managementidéer inte längre g̊a via exempelvis managementkonsulter för
att introducera sina idéer p̊a marknaden, istället kan de själva använda sig av sociala medier som
Facebook, LinkedIn eller YouTube.

11


Introduktionsfas

Tillväxtfas

Mognadsfas

Avvecklingsfas

Tid

Figur 1: Grask representation av hur de olika faserna i en trends livscykel följer en klockformad kurva

En trend n̊ar sin tillväxtfas när organisationer börjar implementera den. I tillväxtfasen poängteras
alla fördelar som trenden innebär och lite fokus läggs p̊a de potentiella kostnaderna (Birnbaum,
2000). I denna del av livscykeln menar Carson et al (1999) att antalet publikationer inneh̊allande
trenden börjar öka, vilket enligt Birnbaum (2000) beror p̊a att managementkonsulter och andra
aktörer blir mer aktiva i organisatoriska sammanhang där de sprider sina idéer genom presenta-
tioner p̊a möten och skriver artiklar för olika tidskrifter. Tack vare sociala medieplattformar kan
beslutsfattare p̊a olika niv̊aer i ett företag, inte bara de högsta cheferna, komma i kontakt med
nya idéer (Piazza & Abrahamson, 2020). I tillväxtfasen n̊ar trenden en stor publik och är införd
i era organisationer. Den utbredda spridningen resulterar i sin tur i att ännu er organisationer
inför trenden, antingen via imitation eller i syfte att inte riskera att bli kritiserade för att vara
konservativa och motst̊andskraftiga mot förändringar (Birnbaum, 2000).

I mognadsfasen utvärderas trenden, där litteratur diskuterar b̊ade fördelar och begränsningar med
den. Birnbaum (2000) menar att organisationer som n̊att framg̊ang med trenden kommer dra fördel
av det genom att göra framg̊angen känd för allmänheten, vilket kommer att exponera organisa-
tionens ledarskap som d̊a blir associerat med framg̊angsrika innovationer. Motsatt detta, förklarar
han, är historier som vid samma tidpunkt sprids och talar om att inte alla som infört trenden möter
framg̊ang med den. I mognads- och nedg̊angsfasen är antalet publikationer av trenden som högst
(Carson et al., 1999).

Den sista delen av livscykeln, upphörande, är var trenden överges av organisationer. Antalet publi-
kationer om trenden minskar kraftigt (Carson et al., 1999). Piazza och Abrahamson (2020) argumen-
terar för att organisationer som benner sig p̊a utbudssidan av marknaden för managementtrender
slutar marknadsföra managementidéer p̊a grund av att dessa inte lever upp till förväntningarna hos
de företag som infört dem och att idéerna därför avvisas. En annan orsak till avvisandet av mana-
gementidéer är att de inte längre ses som nymodiga utan snarare uppfattas som gamla (Piazza &
Abrahamson, 2020). Carson et al. (1999) menar ocks̊a att trender överges när de tappar popularitet
i konkurrerande företag eller, i motsats till detta, att de tagit stor spridning över era organisa-
tioner. Trender överges dock sällan helt, istället förpackas de om av utbudssidan och uppfattas p̊a
s̊a sätt som nya när de i själva verket snarare är en p̊anyttfödelse (Piazza & Abrahamson, 2020).
Enligt Naslund och Kale (2020) är till exempel Lean bara en uppdaterad version av Just-in-time
(JIT) och Six Sigma är en ompaketering av Total Quality Management (TQM).

12


3.2.2 Spridning av trender

Piazza och Abrahamson (2020) nämner att diusionen av trender kan ske p̊a tv̊a olika sätt, diusion
in till en population av organisationer och diusion inom en population av organisationer. Agilt
arbetssätt är ett exempel p̊a en trend som först blev stor inom mjukvaruutveckling, innan den tog
spridning över era branscher (Al-Saqqa et al., 2020). Enligt Carson et al. (1999) ökar sannolikheten
för att en organisation inför en trend om den benner sig i n̊agon av de tv̊a första faserna i livscykeln;
introduktion och tillväxt, jämfört med de sista; mognad och avveckling. Williams (2004) menar att
trender som avser att n̊a en stor publik över era branscher m̊aste presenteras i en tillräckligt bred
form för att de ska n̊a ut till, och spridas över, en stor och m̊angfaldig grupp av intressenter.

Orsaker till varför företag inför trender inkluderar p̊atryckningar fr̊an omgivningen, till exempel
ökad konkurrens och lägre inträdes- och utträdesbarriärer p̊a marknaden som företaget verkar p̊a
(Carson et al., 1999). Digitaliseringen är en s̊adan trend, som erbjuder b̊ade möjligheter och ut-
maningar. Samtidigt som digitaliseringen kan resultera i mer eektiv produktion, en mer förenad
värdekedja, mer intelligenta tjänster och nya aärsmodeller kan den även innebära att företag sl̊as
ut av konkurrenter som p̊a mer kreativa sätt kan tillgodose kunders behov (Björkdahl & Wallin,
2018). Ytterligare miljömässiga p̊atryckningar härrör fr̊an fackföreningar och politiska krav eller re-
gulationer som organisationer behöver förh̊alla sig till. Piazza och Abrahamson (2020) belyser ocks̊a
att vd:ar som signalerar införande av trender till sina intressenter, oavsett om de i själva verket inför
dem eller inte, dels f̊ar bättre rykte och dels högre löner. Allts̊a kan företagsledare ha intresse för
trender bara p̊a grund av att de ser en personlig vinning i det, trots att det inte nödvändigtvis
resulterar i fördelar för organisationen som helhet.

Enligt Williams (2004) sprids trender mellanmänskligt via imitation. Abrahamson och Eisenman
(2008) menar att organisationer som infört en managementidé sprider ordet om denna. Detta sker
antingen i direkta dialoger eller p̊a sociala medier (Piazza & Abrahamson, 2020). Även när eventu-
ella eekter av en managementidé är okända menar Carson et al. (1999) att organisationer kommer
att imitera varandra, vilket ger upphov till, och är väsentligt i, spridningen av trender. Förutom
att andra organisationers framg̊angssagor med trender främjar spridningen av dem, är normativa
tryck en annan kraft som f̊ar företag att införa trender i rädslan att inte n̊a upp till samhällets
förväntningar p̊a att företagsledare kontinuerligt ska införa nya och förbättrade trender (Abraham-
son, 1996).

Hur mottagliga organisationer är för att anta nya trender grundar sig ocks̊a i en strävan att vara först
p̊a marknaden med en ny idé för att p̊a s̊a sätt bli uppfattade som innovativa, för att dierentiera
sig och för att vinna konkurrensfördelar (Pollach, 2022). Med andra ord kan organisationer införa
trender i syfte att porträttera sig som trendiga. Förutom att ledare intresserar sig för progressiva
trender, det vill säga trender som är nymodiga och bättre än äldre, ser de även till rationella trender,
s̊adana som är eektiva för att n̊a viktiga m̊al (Abrahamson, 1996). Allts̊a införs trender inte enbart
p̊a grund av socialpsykologiska faktorer, utan ocks̊a i syfte att fungera som hjälpmedel för att svara
p̊a förändringar i till exempel organisationens tekniska och ekonomiska omgivningar.

3.2.3 Historik kring trender

En av de tidigare uppkomna trenderna inom personalv̊ard var att erbjuda anställda semester som
förm̊an (Piazza & Abrahamson, 2020). Till en början ans̊ags detta vara en trend bland n̊agra f̊a
framst̊aende företag, men det har sedan dess utvecklats till n̊agot som är självklart för de esta
företag idag. Företagsledare har sedan dess insett att en välbalanserad arbets- och fritidsplan är
avgörande för att upprätth̊alla produktiviteten och trivseln bland anställda. Semester anses nu

13


vara en nödvändighet för att tillgodose arbetstagarnas behov och därigenom skapa en mer h̊allbar
arbetsmiljö. Det här är ett exempel p̊a en managementtrend som har överlevt längre än m̊anga andra
trender som uppstod under samma tidsperiod, s̊asom företagskyrkor, företagsstäder och sociologiska
avdelningar (Piazza & Abrahamson, 2020). Trots att semestern fr̊an början introducerades som en
innovativ trend av företagsledare, ses den idag som n̊agot trivialt p̊a dagens arbetsmarknad.

En annan senare, men stor trend som noterades var v̊agen av intresse för kvalitetscirklar (QCs) p̊a
1980-talet (Hill, 1991). QCs är sm̊a arbetsgrupper av anställda med viss kvalitetskontrollutbildning
som träas regelbundet utanför ledarskapets övervakning, för att förbättra kvaliteten och produkti-
viteten i de tjänster de levererar (Lawler & Mohrman, 1987). Mellan 1980 och 1982 växte intresset
för QCs snabbt, d̊a ledare, experter och inte minst managementkonsulter marknadsförde konceptet
genom artiklar, tal, konsultuppdrag och workshops. Fr̊an dess bas inom högteknologisk tillverkning
spreds kvalitetscirklar till branscher som hälso- och sjukv̊ard, nansiella tjänster och till och med
utbildning och oentlig förvaltning (Strang & Macy, 2001). Lawler och Mohrman (1985) skriver att
nästan varje medlem i Fortune 500 hade testat QCs, och de spreds ner̊at i organisationshierarkin
när mindre företag efterliknade storföretag. Populariteten för kvalitetscirklar toppade år 1982 och
sedan minskade intresset kraftigt. Under en tv̊åarsperiod hade 90 procent av Fortune 500 företagen
införlivat QCs, för att mätningar fem år senare skulle visa att 80 procent av dessa företag övergett
dem (Abrahamson, 1996).

En annan betydande trend som har p̊averkat marknaden är lean management, vilket är en metodik
som syftar till att eektivisera och optimera aärsprocesser genom att eliminera slöseri, förbättra
kvaliteten och öka produktiviteten hos ett företag (Dave, 2020). Den nya trenden lean management
blev räddningen för den globala industrin när världen drabbades av en av de sv̊araste recessionerna
efter år 2007, vilket ledde till att organisationer var tvungna att inleda strategier för att minska
kostnaderna (Sinha & Matharu, 2019). Idag är lean management implementerad i m̊anga branscher,
och dess användningsomr̊ade fortsätter att växa i takt med att marknader förändras vilket är en
potentiell anledning till dess l̊anga varaktighet (Netland & Powell, 2017).

Lean management har inte bara haft en betydande inverkan p̊a marknaden, utan det har även spridit
sig över olika organisationer. Ett exempel p̊a detta är Ericsson, som inledde en omvandling till en
lean och agil organisation år 2010 (Gustavsson & Rönnlund, 2013). Deras framg̊angsrika resultat
inom mjukvaruutvecklingsavdelningarna, med snabbare produktutveckling och färre fel, ledde till
att de agila och leana arbetssätten spreds över hela företaget.

Den agila trenden kännetecknas av fokus p̊a sm̊a team och den mänskliga faktorn för att uppn̊a
eektivitet, exibilitet och informell kommunikation (Cockburn & Highsmith, 2001a). Fokus p̊a
sm̊a team och den mänskliga faktorn betonar vikten av att skapa och anpassa sig till förändringar,
där människorna är drivkraften för framg̊ang. Den agila trenden handlar om att ha ett dynamiskt,
kontextspecikt och tillväxtorienterat tänkande, istället för att bara sträva efter att förbättra ef-
fektivitet och minska kostnader (Highsmith & Cockburn, 2001b). Vidare p̊ast̊ar Highsmith och
Cockburn att det är förm̊agan att lyckas och vara framg̊angsrik mitt i konkurrensutsatta omr̊aden
som gör att den agila trenden fortfarande är aktiv och efterfr̊agad idag.

Klimatologiska kriser p̊averkar länders ekonomiska tillväxt, arbetsmarknad och sociala trygghet
(Åkerblom, 2015), och allt er företag har börjat inse vikten av att integrera h̊allbarhetsaspekter
i sina operationer (Walker et al., 2014). N̊agra av de senaste trenderna inom h̊allbarhetsledning
är att integrera h̊allbarhetsstrategier i aärsplanen och företagskulturen samt att fokusera mer
p̊a samarbeten och partnerskap med intressenter för att uppn̊a h̊allbarhetsm̊al. Dessutom används
teknik och innovationer för att minska avfall och utsläpp, förbättra energieektiviteten och optimera

14


resursanvändningen (Walker et al., 2014).

Ytterligare stora trender är globaliseringen, digitaliseringen och elektrieringen. Åkerman (2015)
pekar ut globaliseringen som en stark trend med implikationen att världen kommer genomg̊a en om-
fattande förändring, med bland annat en maktförskjutning mot Asien och uppkomsten av en global
medelklass. Digitaliseringen väntas ocks̊a bli större. Schallmo och Williams (2018) skriver att digi-
tal transformation snart kommer att n̊a till en makroekonomisk niv̊a och inte längre ses som n̊agra
projekt eller initiativ för företag att implementera, utan snarare en sömlöst integrerad del av deras
verksamhet. Ytterligare en framväxande trend är elektrieringen, som inom vägtransportsektorn
ses som nyckeln till att uppn̊a en globalt h̊allbar energiomställning (Yuan et al., 2021).

3.3 H̊allbarhet

H̊allbarhetsbegreppet har blivit alltmer viktigt för samhället och utvecklats fr̊an att vara en nischad
fr̊aga till att bli en avgörande faktor för v̊ar framtid (Caradonna, 2014). Det är nödvändigt att
undersöka utvecklingen av h̊allbarhetsbegreppet och dess betydelse för samhället, inklusive hur det
integreras i företag, organisationer och individens tankesätt för att främja en mer h̊allbar framtid.

3.3.1 Begreppet h̊allbarhet

H̊allbar utveckling denieras i Brundtlandkommissionens rapport Our Common Future (WCED,
1987) som utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillgodose sina behov(s. 41). H̊allbar utveckling handlar allts̊a om att uppn̊a en
balans mellan ekonomisk tillväxt, social utveckling och miljöskydd, s̊a att nuvarande och framtida
generationer kan ta del av ett h̊allbart och välm̊aende samhälle.

Den ekonomiska dimensionen av h̊allbarhet avser att skapa en ekonomisk utveckling som är h̊allbar
p̊a l̊ang sikt och som möjliggör en rättvis fördelning av resurser och möjligheter. Med avseen-
de p̊a den sociala dimensionen innebär h̊allbar utveckling att alla människors grundläggande be-
hov och rättigheter respekteras och tillgodoses. Miljömässig h̊allbarhet innebär att den biologiska
m̊angfalden och ekosystemen ska skyddas och förvaltas p̊a ett h̊allbart sätt (WCED, 1987).

En viktig del av h̊allbarhet är cirkularitet, vilket är en form av kretslopp som syftar till att spara
p̊a jordens resurser genom att material och resurser återanvänds (Naturskyddsföreningen, 2021).
Cirkularitet är centralt för en h̊allbar framtid, eftersom det minskar användningen av naturresurser
och minskar avfall (Willfors, 2018). Genom att arbeta mot en cirkulär ekonomi kan företag, förutom
att minska sin miljöp̊averkan, dra nytta av ekonomiska fördelar (Ellen MacArthur Foundation, u.̊a.).
McKinsey & Company (2017) poängterar att h̊allbarhet inte enbart handlar om att minska negativ
p̊averkan, utan ocks̊a om att skapa positiva eekter s̊asom att öka företags innovationsförm̊aga och
förbättra deras relationer med intressenter.

Ellen MacArthur Foundation (u.̊a.) pekar p̊a tre s̊a kallade centrala idéer bakom cirkulär ekonomi.
Den första idén handlar om att främja återanvändning och återvinning av resurser. Detta innebär
att återvunna material och produkter bör användas i högre utsträckning för att minska behovet av
energi och nya r̊avaror, vilket minskar miljöp̊averkan fr̊an utvinning och produktion av nya material.
Den andra idén bakom cirkulär ekonomi är att designa produkter och tjänster p̊a s̊adant sätt att
de kan återanvändas, repareras och återvinnas istället för att slängas efter en kort användningstid.
Denna princip innebär att avfall minskar, medan återvinning av resurser ökar. Den tredje centrala
idén handlar om att främja delningsekonomi och tjänstebaserade aärsmodeller. Genom att hyra
eller l̊ana produkter istället för att köpa dem kan era personer använda samma produkt, vilket
minskar behovet av nya produkter och resurser (Gobble, 2017).

15


3.3.2 Utveckling av h̊allbarhet

Paull (2013) diskuterar Rachel Carsons bok Tyst v̊ar fr̊an 1962 och hur den har haft en betydande
roll i att uppmärksamma den p̊averkan som miljöföroreningar har p̊a natur och människor. Paull
menar att boken var en milstolpe i kampen för en bättre miljö och en varning för konsekvenserna som
kan uppst̊a om människor inte tar sitt miljöansvar. Tyst v̊ar bidrog till att starta en global debatt
om miljöfr̊agor och är en av de viktigaste faktorerna bakom uppkomsten av modern miljölagstiftning,
enligt Paull. Historiskt sett har h̊allbarhet dock inte varit ett särskilt vanligt eller utbrett begrepp,
utan fokus har istället varit p̊a tillväxt och ekonomisk utveckling (Caradonna, 2014). Det var först
p̊a 1960-talet, tack vare Tyst v̊ar, som utvecklingen av den moderna miljörörelsen startade och
fr̊agor om h̊allbarhet började diskuteras p̊a allvar (Paull, 2013).

Under 1970-talet ökade betydelsen av fr̊agor kring h̊allbarhet. Det kan observeras genom det ökande
antalet lagar och regleringar som började implementeras, exempelvis den s̊a kallade Clean Air Act i
USA (Chay & Greenstone, 2003), samt EU:s miljölagar (Darpö, 2019). B̊ade Chay och Greenstone
(2003) och Darpö (2019) hävdar att dessa regleringar infördes till följd av den växande oro som
fanns kring miljöförstöring under 1970-talet.

Enligt Jamali och Mirshak (2006) under 1980- och 1990-talet ökade intresset för konceptet Corporate
Social Responsibility (CSR) vilket innebar att företag ins̊ag att de hade ett ansvar i att bidra till
en h̊allbar utveckling och inkludera h̊allbarhet som en del av sin verksamhet. CSR-fokuset l̊ag i
de esta fall p̊a att minska företagens p̊averkan p̊a miljön. När Brundtlandkommissionens rapport
Our Common Future (WCED, 1987) publicerades uppmärksammades även nya aspekter inom
h̊allbarhet, s̊asom sociala och ekonomiska dimensioner.

Under 2000-talet har h̊allbarhet blivit alltmer integrerat i samhällsdiskussioner och beslut, vilket
Agenda 2030, som antogs av FN:s medlemsländer år 2015, är ett exempel p̊a (Svenska FN-förbundet,
u.̊a.). Agenda 2030 är en global handlingsplan för h̊allbar utveckling som syftar till att avskaa
fattigdom, minska ojämlikhet och skydda planeten. De 17 globala m̊alen som fastställs i Agenda
2030 är en omfattande plan för h̊allbarhet som har f̊att stort internationellt erkännande och som
har p̊averkat företag, regeringar och organisationer att arbeta mer aktivt för en h̊allbar utveckling
(ElAlfy et al., 2020).

För att fortsätta att hantera utmaningarna med h̊allbarhet framöver krävs det att företag, orga-
nisationer och regeringar tar ett helhetsgrepp kring h̊allbarhetsfr̊agor och tar hänsyn till alla tre
dimensioner av h̊allbarhet; social, ekonomisk och ekologisk (Svenska FN-förbundet, 2018). Enligt
Europeiska Kommissionen (2019) är det viktigt att öka insatserna för att skapa en h̊allbar framtid
för EU. En av de viktigaste åtgärderna är att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med minst 50
procent till 2030 och uppn̊a klimatneutralitet senast 2050.

Stärkt samarbete mellan aktörer som företag, civilsamhället och oentliga institutioner är en viktig
komponent för att främja h̊allbarhet i samhället och för att uppn̊a de globala h̊allbarhetsm̊alen
(Europeiska Kommissionen, 2019). Ytterligare faktorer som krävs för att uppn̊a ett h̊allbart samhälle
är ökad transparens i organisationers verksamheter, samt att det nns incitament till att främja
h̊allbara aärsmodeller. McKinsey & Company (2017) poängterar att h̊allbarhet har en allt större
p̊averkan p̊a företagens varumärken, lönsamhet och förm̊aga att attrahera och beh̊alla talanger.
Därför är det viktigt att företag integrerar h̊allbarhet i hela sin verksamhet, fr̊an produktutveckling
till inköp och produktion. Genom att f̊a en helhetsförst̊aelse av sin värdekedja menar McKinsey att
företag och organisationer kan säkerställa att h̊allbarhet genomsyrar hela verksamheten och att det
nns en hög grad av transparens i hela leverantörskedjan.

16


Vidare är det viktigt att stärka forskning och innovation inom h̊allbarhet för att hitta nya lösningar
och tekniker som kan bidra till en varaktig framtid (Europeiska Kommissionen, 2019). Detta inne-
fattar att främja utvecklingen av nya teknologier och h̊allbara aärsmodeller som kan bidra till en
grön ekonomi.

3.3.3 H̊allbarhet och lönsamhet

Whelan och Fink (2016) argumenterar om att h̊allbarhet inte bara är en moralisk fr̊aga utan ocks̊a
en ekonomiskt lönsam strategi för företag. Fokus p̊a h̊allbarhet kan ge företag en konkurrensfördel
p̊a era sätt. För det första kan det resultera i kostnadsreduktioner genom användning av energi-
eektiva teknologier, minskat avfall och minskad vattenförbrukning. Dessa åtgärder kan ocks̊a öka
eektiviteten och förbättra arbetsmiljön för anställda.

För det andra kan ett h̊allbarhetsarbete leda till ökade intäkter genom att kunder som värderar
företagets miljöansvar attraheras till företagets produkter och tjänster (Whelan & Fink, 2016). Ge-
nom att till exempel använda miljövänliga r̊avaror eller minska utsläppen kan företag dierentiera
sig fr̊an konkurrenterna och bygga varumärkeslojalitet. Företag som arbetar h̊allbart kan ocks̊a
locka till sig andra intressenter, exempelvis investerare (Whelan & Fink, 2016). Investerare är allt-
mer medvetna om företags sociala och miljömässiga p̊averkan och kan därför välja att investera i
företag som är h̊allbara och ansvarstagande. Whelan och Fink (2016) betonar vikten av att inte-
grera h̊allbarhet i företagsstrategier och inte bara se det som en frivillig eller kosmetisk åtgärd. De
uppmanar företagsledare att ta ansvar för att skapa en h̊allbar och ansvarsfull företagskultur som
kan bidra till b̊ade ekonomisk framg̊ang och en bättre värld för alla.

3.3.4 Greenwashing

Greenwashing är enligt De Freitas Netto et al. (2020) en marknadsföringsstrategi som företag
använder sig av för att ge mottagaren illusionen av att företagets produkt eller tjänst är mer
miljömässigt h̊allbar än den faktiskt är. Vidare menar De Freitas Netto et al. att greenwashing kan
ta sig an ett antal former, men att den röda tr̊aden är att det i stort handlar om att vilseleda kring
produktens eller tjänstens miljöfördelar och utnyttja konsumentens önskan att göra h̊allbara val för
att främja företagets lönsamhet. Greenwashing synliggörs exempelvis i form av:

Vaga p̊ast̊aenden och missvisande märkning: Denna form innebär att märkning eller vilseledande
spr̊ak och termer s̊asom miljövänligt och naturligt används utan att det tillhandah̊alls en större
grund i form av bevis som kan backa upp det som antyds (Dahl, 2010).

Dolda avvägningar: Med dolda avvägningar berättar b̊ade Dahl (2010) och De Freitas Netto et
al. (2020) att företag emellertid syftar till att främja en aspekt av en produkt eller tjänst som
miljövänlig, men avsiktligt bortser fr̊an att nämna aspekter som är desto mindre miljövänliga. Ett
exempel kan vara en produkt som är tillverkad av återvunnet material, men som genomg̊ar l̊anga
miljöp̊afrestande transporter vid leverans till kund.

Det mindre onda av tv̊a onda ting: Den här formen av greenwashing innebär att produkten mark-
nadsförs som miljömässigt h̊allbar i jämförelse med en produkt som är ännu sämre för miljön (Dahl,
2010). Ett tänkbart exempel är en hybridbil som jämförs med en bensinbil. B̊ada är p̊afrestande för
miljön men förh̊allandevis ser hybridbilen bättre ut.

Problemet menar Dahl (2010) är att vilseledandet som kommer av greenwashing gör det sv̊arare för
en miljöfokuserad konsument att identiera företag som genuint försöker stötta en h̊allbar utveck-
ling. B̊ade Dahl och De Freitas Netto et al. (2020) hävdar att greenwashing bidrar till att oh̊allbara

17


handlingsmönster uppmuntras, vilket resulterar i en degradering av samhällets h̊allbarhetsarbete.

Ökningen av intressenters globala intresse för h̊allbara verksamheter har resulterat i ökade krav
p̊a att företag rapporterar om sitt h̊allbarhetsarbete (Moodaley & Telukdarie, 2023). Moodaley
och Telukdarie skriver vidare att det nns företag som missbrukar h̊allbarhetsrapporteringar och
utvändigt kommunicerar missvisande information beträande verksamhetens h̊allbarhetsarbete,
vilket de menar är greenwashing. Den missvisande kommunikationen är ett strategiskt sätt för
företag att ge investerare, konsumenter, icke-statliga organisationer och regeringar en bild som ökar
företagets legitimitet (Zharfpeykan, 2021).

3.4 Centrala lärdomar

I tabell 1 presenteras de centrala lärdomarna fr̊an kapitel 3.

Tabell 1: Centrala lärdomar för kapitel 3

Centrala lärdomar Kapitel 3

Managementkonsulter: Trender: H̊allbarhet:

• Managementkonsulter ger
oberoende r̊adgivning till
företag för att lösa
managementproblem.

• Managementkonsulten kan
vara involverad i
implementationen av sin
lösning.

• Managementkonsulters
lösningar bygger ofta p̊a
generella principer och paket
istället för specik kunskap
om organisationens interna
arbete.

• Managementkonsulten kan
fungera som en brygga för att
främja relationer och
samarbeten med tidigare
kunder.

• Företags
organisationsstrukturer blir
generellt mer komplexa,
inklusive
managementkonsultföretag,
med växande diversitet
mellan avdelningar.

• Trenders livscykel best̊ar av
fyra faser: introduktion,
tillväxt, mognad och
avveckling, som kan beskrivas
med klockformade kurvor.

• Det är i introduktions-,
tillväxt-, och mognadsfaserna
som spridningen av trender
sker.

• Nutida trender blir allt
kortlivade jämfört med
tidigare trender och tappar
sin popularitet inom ett par
år efter att de uppenbarats.

• Företag inför trender p̊a
grund av ökad konkurrens,
lägre inträdes- och
utträdesbarriärer, normativa
krafter, och för att uppfattas
som innovativa och vinna
konkurrensfördelar.

• Exempel p̊a tidigare
managementtender:
- Semester
- Kvalitetscirklar
- Lean Management
- Agilt arbetssätt

• H̊allbarhet är b̊ade moraliskt
viktigt och en ekonomiskt
lönsam strategi för företag,
med stor p̊averkan p̊a
varumärken och lönsamhet.

• Tre aspekter av h̊allbarhet:
social, ekonomisk och
ekologisk.

• EU har ambitiösa m̊al för att
minska utsläppen av
växthusgaser: minst 50%
minskning fram till 2030 och
klimatneutralitet senast
2050.

• Agenda 2030 är en
handlingsplan som syftar till
att främja h̊allbar utveckling.

• Greenwashing är när företag
använder marknadsföring för
att ge illusionen av att deras
produkt eller tjänst är mer
miljömässigt h̊allbar än den
faktiskt är.

• H̊allbarhetsrapportering
möjliggör för greenwashing

18


4 H̊allbar utveckling och etik

Företag spelar en avgörande roll i arbetet mot en h̊allbar framtid, eftersom de historiskt sett har
bidragit till de problem vi st̊ar inför idag (Whiteman et al. 2013). Enskilda individer har inte sam-
ma kapacitet att p̊averka som företag har (World Business Council for Sustainable Development
[WBCSD], 2010), vilket gör det av yttersta vikt att företag aktivt deltar i arbetet med de globala
m̊alen och Agenda 2030 (Förenta nationerna, 2015). Eftersom de globala m̊alen omfattar er aspek-
ter än enbart miljön, ökar kravet p̊a företag att bredda sitt h̊allbarhetsarbete (Regeringen, 2015).
Företag har en betydande inverkan p̊a miljön, men ocks̊a p̊a jämställdhet och hälsofr̊agor (KPMG,
2017), vilket innebär att deras engagemang inom alla omr̊aden är nödvändigt för att hantera dagens
problematik.

Svenska företag erkänner själva att de har ett ansvar att bidra till de globala m̊alen (EY, 2017). EY
konstaterar i sin rapport, som undersöker 80 svenska företags engagemang för de globala m̊alen, att
96 procent av företagen anser sig ha en skyldighet att genomföra Agenda 2030:s ambitioner. Trots
detta inkluderar endast 69 procent av företagen de globala m̊alen i sin h̊allbarhetsrapportering, och
bara 49 procent har för avsikt att införliva dessa i sin strategi.

Enligt EY (2017) nns det en diskussion kring hur företag bör integrera de globala m̊alen i sina
strategier. En del anser att företag bör prioritera samtliga 17 h̊allbarhetsm̊al, medan andra argu-
menterar för att enbart fokusera p̊a utvalda m̊al baserat p̊a deras betydelse och förm̊aga att skapa
förändring (EY, 2017). Denna diskussion menar EY är relevant eftersom det r̊ader en brist p̊a ge-
mensam först̊aelse för företagens engagemang i de globala m̊alen, vilket resulterar i variationer av
metoder och verktyg för att implementera dem. Att välja ut specika m̊al kan enligt EY även vara
i linje med den senaste utvecklingen inom h̊allbarhetsrörelsen, som fokuserar mer p̊a väsentlighet –
det vill säga den tröskel där ett ämne blir tillräckligt viktigt för att företaget ska ta upp det i sin
övergripande strategiska planering.

I en studie utförd av Sustainable Development Goals Fund (SDGF, 2016), som involverade 93 privata
företag, framkom det att de mest relevanta globala m̊alen för företagen är de som är kopplade till
miljömässig h̊allbarhet (m̊al 11, 12 och 13) samt anständigt arbete och inkluderande ekonomisk
tillväxt (m̊al 8). Denna observation överensstämmer med rapporten fr̊an EY (2017) av den svenska
marknaden som p̊avisar att de globala m̊al som företag i störst utsträckning fokuserar p̊a är m̊al
8, 9, 11, 12 och 13, vilket ytterligare understryker betydelsen av dessa m̊al inom företagens arbete
för h̊allbarhet. Ytterligare framg̊ar det i studien av SDGF (2016) att majoriteten av företag stärker
sina interna strategier för att garantera en minskning av deras miljöp̊averkan och en förbättring
av arbetsvillkor och kvalitet för deras anställda i samtliga länder där verksamhet bedrivs. Samtliga
organisationer erkänner betydelsen av mänskligt kapital och medarbetarnas välbennande för att
säkerställa en l̊angsiktig framg̊ang för företaget.

Enligt Le Blanc (2015) framträder en utmaning där företag uppvisar bristande insikt i hur de
kan integrera de globala m̊alen i sina strategier. Detta leder till betydande interna kunskapsgap
som utgör hinder för att framg̊angsrikt implementera och genomföra en h̊allbarhetsstrategi. Enligt
Czerniawska (1999) spelar managementkonsulter en betydelsefull roll i att minska dessa interna
kunskapsgap hos företag och detta gör managementkonsulter till drivande och viktiga aktörer för
uppfyllandet av de globala m̊alen och s̊aledes ett mer h̊allbart samhälle.

19


4.1 Fem utvalda globala m̊al

I linje med studiens syfte, som är att klargöra hur managementkonsulter sprider trender inom
företagsledning och hur stort fokus de har p̊a h̊allbar utveckling, kan betydande kopplingar till
de fem ovan nämnda centrala h̊allbarhetsm̊al för företag identieras och analyseras. Dessa fem
centrala m̊al presenteras i gur 2 och har valts ut med avsikt att undersöka managementkonsulters
möjlighet att sprida h̊allbarhetstrender inom alla tre dimensioner av h̊allbarhet; social, ekologisk
och ekonomisk.

Figur 2: Fem identierade centrala h̊allbarhetsm̊al hos företag i Sverige (Källa: Globala m̊alen, 2023)

M̊al 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt: Svenska FN-förbundet (2018) beskriver m̊al
8 som att främja en varaktig, inkluderande och h̊allbar ekonomisk tillväxt med full och produktiv
sysselsättning under anständiga arbetsvillkor. Managementkonsulter kan anlitas i syfte att hjälpa
ett företag att växa eller öka sin lönsamhet för att främja ekonomisk h̊allbarhet. Dessutom kan
deras arbete bidra till att öka resurseektiviteten i ett företag, som kan förbättra b̊ade företagets
ekonomiska tillväxt och miljöp̊averkan. Att som managementkonsult fokusera p̊a trygga och säkra
arbetsvillkor för arbetstagare ligger inom den sociala dimensionen och det är även en etisk fr̊aga.

M̊al 9 - H̊allbar industri, innovationer och infrastruktur: För att uppn̊a h̊allbara samhällen ur ett
socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv är det viktigt att industrier och infrastruktur görs
mer h̊allbara och inkluderande, vilket är vad m̊al 9 handlar om (Svenska FN-förbundet, 2018).
För att möta framtida ekonomiska och ekologiska utmaningar krävs investeringar i forskning som
gynnar miljövänlig teknik och innovation. Managementkonsulter kan p̊averka hur och i hur stor
utsträckning denna uppgradering sker genom att sprida relevanta trender inom h̊allbara industrier
och infrastruktur till olika företag.

M̊al 11 - H̊allbara städer och samhällen: Mål 11 främjar h̊allbar stadsutveckling genom att göra
städer inkluderande, säkra och motst̊andskraftiga (Svenska FN-förbundet, 2018). Det kräver plane-
ring p̊a l̊ang sikt, med ny teknik och samarbete mellan olika sektorer. Mål 11 är kopplad till alla
tre h̊allbarhetsdimensioner d̊a ett samhälle som helhet är uppbyggt av just ekonomi, miljö och det
sociala. Managementkonsulter har möjlighet att arbeta med och sprida trender över en stor bredd
p̊a grund av m̊alets koppling till alla tre dimensioner.

M̊al 12 - H̊allbar konsumtion och produktion: Mål 12 handlar enligt Svenska FN-förbundet (2018)
om att säkerställa h̊allbara konsumtions- och produktionsmönster och är relevant för management-
konsulter inom produktion och produktutveckling. Här kan managementkonsulter bidra genom att
driva managementtrender som minskar resursanvändningen, vilket främst gynnar det ekologiska
h̊allbarhetsperspektivet, men även det ekonomiska perspektivet är viktigt för att möjliggöra h̊allbara
konsumtions- och produktionsmönster p̊a l̊ang sikt.

M̊al 13 - Bekämpa klimatförändringar: Mål 13 syftar enligt Svenska FN-förbundet (2018) till att
omedelbart bekämpa klimatförändringarna och dess förödande konsekvenser. Managementkonsulter

20


har möjlighet att gynna gröna trender som främjar den h̊allbara utvecklingen ur ett miljö- och
klimatperspektiv, vilket kopplar m̊al 13 till den ekologiska h̊allbarhetsdimensionen. Bekämpningen
av klimatförändringarna har även stark koppling till den sociala h̊allbarhetsdimensionen d̊a bra
miljöförh̊allanden är avgörande för människors och djurs livskvalitet. Detta gör även m̊al 13 till en
etisk fr̊aga.

4.2 Centrala lärdomar

I tabell 2 presenteras de centrala lärdomarna fr̊an kapitel 4.

Tabell 2: Centrala lärdomar för kapitel 4

Centrala lärdomar: Kapitel 4

Managementkonsulter: Trender: H̊allbarhet:

• Managementkonsulter
spelar en viktig roll i att
minska företags interna
kunskapsgap och bidrar
därmed till uppfyllandet
av deras h̊allbarhetsm̊al
kopplade till Agenda 2030.

• Svenska företag jobbar
idag mest med Mål 8, 9,
11, 12 och 13.

• 96 procent av företag
anser har ett stort ansvar,
men enbart 49 procent är
beredda att agera p̊a
riktigt.

• Interna kunskapsgap hos
företag sätter käppar i
hjulet för
implementeringen av
h̊allbarhetsstrategier.

21


5 Empiri

I detta kapitel ges en detaljerad genomg̊ang av den data som inhämtats fr̊an intervjustudien. I
kommande avsnitt benämns företag som sm̊a om de har färre än 300 anställda. Totalt genomfördes
intervjuer med sju s̊adana sm̊a företag. Vidare intervjuades även fem större företag, med en perso-
nalstyrka fr̊an 300 anställda. Dessa benämns i texten som stora företag. De viktigaste svaren fr̊an
intervjuerna är sammanställda i tabell 3.

Tabell 3: Presentation av den empiriska datan som erh̊allits i projektet

Managementkonsultbolag: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Storlek managementkonsultbolag L L L L S S L S L S L S
Centralt beslutande ledningsgrupp X X ✓ ✓ - ✓ X ✓ X ✓ X X
Använder digitala plattformar ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓

Kundstyrda tjänster ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓
Delaktig i implementering - - - - X ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ - -
P̊averkas av lagstiftningar ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓
Ser globalisering som trend ✓ ✓ - ✓ - - - ✓ - ✓ - -
Ser digitalisering som trend ✓ ✓ - ✓ - ✓ ✓ ✓ - ✓ ✓ ✓
Ser elektriering som trend ✓ ✓ ✓ ✓ - - - - - ✓ - ✓
Arbetar med Agenda 2030 X X ✓ ✓ ✓ ✓ X ✓ X ✓ ✓ ✓

Erbjuder h̊allbarhetslösningar X X ✓ ✓ ✓ ✓ X ✓ X ✓ ✓ ✓
Räknar internt koldioxidavtryck X X ✓ X X ✓ X X X X X ✓
Har avdelningar för h̊allbarhet X X ✓ X X ✓ X X X ✓ X X
Arbetar med cirkulär ekonomi - - - - ✓ - - - - - - -

Tabell 3 presenterar det empiriska materialet fr̊an de tolv utförda intervjuerna. Beteckningen S
används för ett stort företag och L för litet företag. Ett kryss motsvarar ett nej, en bock ett
ja, och ett streck innebär att fr̊agan inte har berörts eller att respondenten inte har svarat p̊a den.
Fr̊an intervjuerna har de tre populäraste trenderna identierats och dessa presenteras i tabellen.
Färgkodningen används för att särskilja de tre ämnesomr̊aden som är genomg̊aende i hela rapporten.
Lila används för managementkonsulter, bl̊a för trender och grön för h̊allbarhet.

5.1 Managementkonsulter

Enligt intervjuerna tenderar de större globala managementkonsultföretagen att fatta beslut p̊a en
mer övergripande niv̊a än de mindre managementkonsultbolagen. De tre största av de intervjuade
företagen svarade att en central ledningsgrupp fattar beslut kring vilka omr̊aden deras företag ska
fokusera p̊a och vilka tjänster de ska erbjuda till kund. Samtidigt beskriver fem av de mindre bolagen
att beslut om vad som ska erbjudas till kund primärt tas genom en mer lokal och ostrukturerad
process, där den sociala gemenskapen vid företaget är avgörande. Dessa företag beskriver att det
sociala umgänget p̊a kontoret, s̊asom snacket p̊a karasten, är det primära sättet som nya trender
och annan information delas mellan anställda.

Vidare sa alla tolv företag att de använder sig av digitala plattformar för att n̊a ut med erbju-
danden till kunder. Den främsta kommunikationskanalen var LinkedIn, vilket utnyttjades av alla
intervjuföretag. Alla respondenter belyste dessutom att den direkta kunddialogen ocks̊a är väldigt
viktig för att sprida information om aktuella trender.

Samtliga managementkonsultföretags tjänsteutbud och expertis är helt kundstyrda. Respondenter-

22


na betonade vikten av att tillgodose klientens specika behov och förväntningar, snarare än att
erbjuda förpackade och standardiserade lösningar. Det framg̊ar att det är viktigt för alla företag
att ha goda relationer med kunderna för att p̊a bästa sätt först̊a deras behov och kunna erbjuda
relevanta lösningar. Vidare understryker samtliga företag att det är av yttersta vikt för manage-
mentkonsultföretag att utforma sin kompetens och tjänsteportfölj inom de omr̊aden som är mest
relevanta för klientföretagen, för att bibeh̊alla konkurrenskraft p̊a marknaden.

Det framgick även att det är stor skillnad i erfarenhet- och kunskapsbas mellan sm̊a och stora företag.
Sm̊a företag, och främst de som är relativt nya, yttrar att de inte har n̊agon enorm erfarenhetsbas
att dra ifr̊an. Stora företag har istället vanligtvis en längre historia och er medarbetare med olika
erfarenheter. Intervjuerna visar att de stora företagen har en stor mängd dokumenterade lösningar
p̊a tidigare projekt som de kan använda sig av för att lösa nya utmaningar.

Fem av de tolv intervjuade företagen uttryckte att de mestadels är med i implementeringen av den
framtagna lösningen. Hur l̊angt och vilken grad av företagsdeltagande i implementeringen varierar
mellan olika fall och baseras p̊a hur länge klienten vill att managementkonsulten ska vara delaktig.
En återkommande anledning som respondenterna ger för varför de väljer att vara delaktiga i im-
plementeringen av sin lösning är att det ger dem möjligheten att erbjuda mer än bara r̊adgivning.
Genom att vara involverade i hela implementeringsprocessen menar de att de tar ansvar för att
lösningarna fungerar som de ska, och kan skapa en djupare relation med kunden. Vidare tydliggörs
genom intervjuerna att detta kan göra managementkonsulterna till mer m̊angsidiga leverantörer av
olika tjänster och p̊a s̊a sätt skapa förtroende hos kunderna. Dessutom förklarar en intervjuper-
son att genom att vara delaktig i implementationen kan de inspirera och motivera all personal p̊a
kundföretaget. Detta kan ta l̊ang tid, särskilt när det gäller stora industribolag med anställda som
jobbat p̊a samma sätt i m̊anga år och kanske inte ser ett behov av förändring.

Enbart ett av företagen uttryckte att de inte deltar i implementeringen. Företaget som framförde att
de inte deltar i implementeringen av sin lösning konstaterar dock att de änd̊a kan ha en övervakande
roll i efterhand för att säkerställa att de r̊ad som gavs implementeras p̊a rätt sätt och att kunden
faktiskt n̊ar sina m̊al.

5.2 Trender

Enbart tre av tolv företag kunde ge ett konkret svar p̊a fr̊agan om hur länge ett erbjudande i deras
portfölj är aktuellt. Det dessa tre företag har gemensamt är att de alla kategoriseras som stora
företag. Av resterande nio företag menade ett företag att erbjudanden sällan upphör helt, utan
istället utvecklas. Hälften av de intervjuade företagen kunde inte besvara fr̊agan alls.

Samtliga managementkonsultföretag upplever p̊averkan fr̊an införda lagstiftningar, primärt inom
omr̊adena miljöregleringar och h̊allbar utveckling, men utöver dessa omr̊aden har även andra exem-
pel s̊asom General Data Protection Regulation (GDPR) varit märkbart för sex av de tolv manage-
mentföretagen. Enligt det sammanställda resultatet fr̊an intervjuerna, där hälften av respondenterna
antyder att h̊allbar utveckling har ökat exponentiellt under de senaste decennierna, har lagstiftning-
ar införts mer frekvent än tidigare. Respondenterna belyste ytterligare att m̊anga företag, främst
inom oentlig sektor men även inom industrin, tvingas anpassa sig till nya lagkrav vilket skapar ett
behov av ny kompetens för att framg̊angsrikt navigera i de förändrade förutsättningarna.

Av de tolv intervjuer som genomförts har ett f̊atal centrala trender som kan kopplas till h̊allbar
utveckling empiriskt lokaliserats: globalisering, elektriering samt digitalisering. Fem av tolv företag
nämnde globalisering som en ledningstrend, trots att ingen specik fr̊aga om globalisering ställdes

23


under intervjurundan. Detta innebär att fem av tolv respondenter självmant lyfte ämnet globalise-
ring utan att det direkt efterfr̊agades. Globaliseringen, i det här sammanhanget, innebär att företag
och organisationer m̊aste anpassa sina strategier och verksamheter för att bemöta de utmaningar
och möjligheter som uppst̊ar i en allt mer sammankopplad och gränslös värld. Denna trend omfattar
hantering av internationell konkurrens, kulturell m̊angfald, lagstiftning och handelsavtal samt att
dra nytta av teknologiska framsteg för att förstärka samarbeten och kommunikation över geograska
gränser.

Ytterligare beskrev nio av tolv företag digitalisering som en managementtrend där företag och or-
ganisationer anpassar och omvandlar sina strategier, processer och verksamheter för att dra nytta
av digital teknik och datainsikter. Denna trend innefattar att införa nya digitala verktyg och platt-
formar, automatisera manuella processer, förbättra kundupplevelser genom digitala kanaler samt
att analysera och utnyttja data för att fatta välgrundade beslut.

Den tredje managementtrenden som sex av tolv företag identierade, är elektriering och har beskri-
vits som att företag och organisationer anpassar sina strategier, processer och verksamheter för att
integrera och utnyttja elektriska lösningar i syfte att minska deras klimatp̊averkan och öka energief-
fektiviteten. Denna trend innefattar att ersätta fossila bränslen med elektriska alternativ, investera
i förnybar energi, utveckla elektriska transportlösningar, samt att optimera energianvändningen
genom smarta nät och energihanteringssystem.

5.3 H̊allbarhet

Av de intervjuade företagen sa åtta av tolv att h̊allbarhet är viktigt och att de i n̊agon m̊an jobbar
med Agenda 2030, medan tre företag tycker att h̊allbarhet är viktigt men inte avgörande för deras
verksamhet. Dessutom sa ett företag att det är viktigt, men att de själva inte arbetar med det. Det
är viktigt att poängtera att dessa kategorier inte är en tolkning fr̊an undersökningsgruppen, utan
är baserade p̊a respondenternas egna svar. Gemensamt för intervjuerna med de åtta företagen är
att inget särskilt av de 17 globala m̊alen har lyfts, utan företagen menar att de försöker arbeta med
alla m̊al i s̊a stor utsträckning som möjligt. Alla tolv företag var eniga om att h̊allbarhet innebär
mer än bara de ekologiska aspekterna. De nämnde bland annat social h̊allbarhet, som syftar till att
säkerställa välbennande, rättvisa och inkludering för alla anställda. Intervjupersonen fr̊an ett av
de intervjuade företagen uttryckte att det är vanligt att bara associera begreppet med miljön, men
att det ocks̊a handlar om att människor ska m̊a bra och att världen ska vara till för alla.

Vidare undersöktes om företagen erbjuder rena lösningar inom h̊allbarhet, och det visade sig att
åtta av de tolv företagen gör det. Av dessa åtta var det tv̊a som ans̊ag att h̊allbarhet är en
oumbärlig tjänst för att f̊a arbeta med de största industriföretagen p̊a marknaden. Förutom att
erbjuda h̊allbarhetslösningar till kund, sa även tre av de tolv företagen att de arbetar internt med
h̊allbarhet genom att de räknar ut sitt koldioxidavtryck för att minska koldioxidutsläppen.

Tre av företagen sticker ut eftersom de har särskild kompetens inom h̊allbarhetsomr̊adet, det vill
säga har specika avdelningar för h̊allbarhet. Ett av dessa företag publicerar även arbeten för att öka
intresset och främja h̊allbarhet i samhället. Ett av företagen var ensamma om att nämna cirkulär
ekonomi och ser det som en viktig trend inom h̊allbarhet.

N̊agot som är intressant är skillnaden i hur de åtta företagen som arbetar med h̊allbarhet evaluerar
det interna h̊allbarhetsarbetet inom företaget, kontra det externa, som är riktat mot kund. En
av respondenterna betonade kraftigt det interna arbetet men meddelade att det externa mer eller
mindre präglas av en avsaknad kring h̊allbarhet. Tre företag menade att det interna arbetet förvisso
spelar roll, men är mindre betydelsefullt och att det stora fokuset bör ligga p̊a det externa som

24


implementeras hos klienten. Argumentet som framfördes var att det är hos kunden störst skillnad
görs. Ytterligare har fyra företag adopterat förh̊allningssättet att leva som man lär och hävdade
att det interna arbetet är av stor vikt dels för företagets eget bidrag till en h̊allbar framtid, men
ocks̊a för att ge bra förutsättningar gällande det externa arbetet ut mot kund. De resonerade att
det som ligger till grund för en bra inkludering av h̊allbarhet i ett erbjudande till kund är att själva
driva ett starkt h̊allbarhetsarbete inom managementkonsultföretaget.

I tre av intervjuerna behandlades fenomenet greenwashing mer ing̊aende, varav tv̊a skilda företags-
representanter hävdade att greenwashing förekommer inom managementkonsultbranschen, medan
den tredje menade att greenwashing tidigare varit ett problem men att det inte längre är det. En
av respondenterna delgav att det bästa sättet att kombattera greenwashingstämpeln är, enligt hen,
genom erbjudandet av konkreta och motiverade h̊allbarhetslösningar till kunden. Som exempel p̊a
h̊allbarhetslösningar angavs process- och produktförändringar.

5.4 Centrala lärdomar

I tabell 4 presenteras de centrala lärdomarna fr̊an kapitel 5.

Tabell 4: Centrala lärdomar kapitel 5

Centrala lärdomar: Kapitel 5

Managementkonsulter: Trender: H̊allbarhet:

• Stora bolag tar beslut p̊a
en högre strategisk niv̊a,
medan vid sm̊a bolag är
beslutsfattandet till större
grad baserat p̊a det sociala
samspelet.

• Konsultföretag är
kundstyrda och anpassar
oftast sina lösningar efter
behov.

• Stora företag har tillg̊ang
till dokumenterade
lösningar fr̊an tidigare
projekt.

• Fem av tolv företag deltar
i implementeringen för att
säkerställa lösningens
eektivitet och stärka
relationen med kunden.

• Samtliga företag använder
digitala plattformar som
marknadsföring.

• Empirin gav tre stora
aktuella trender

– Globalisering
– Digitalisering
– Elektriering

• H̊allbarhetsperspektiv är
avgörande för l̊angsiktig
lönsamhet och
kundattraktion.

• Flera konsultföretag följer
FN:s h̊allbarhetsm̊al, men
större företag använder
vanligtvis GRI-riktlinjer
för att integrera h̊allbarhet
i sin verksamhet.

• Managementkonsultföretag
har varierande grad av
fokus p̊a internt och
externt h̊allbarhetsarbete.

• Förekomsten av
greenwashing inom mana-
gementkonsultbranschen
är omdiskuterad.

25


6 Resultat och diskussion

Följande kapitel diskuterar studiens fr̊ageställningar med utg̊angspunkt i empiri och teori.

6.1 Managementkonsulter

Eftersom enskilda managementkonsulter nästan uteslutande organiserar sig i olika företag kommer
detta avsnitt att fokusera p̊a skillnader mellan olika managementkonsultföretag. Det är företagen
som ger sina anställda mer eller mindre goda förutsättningar för att sprida trender, även om de en-
skilda anställdas kunskap, inställning och erfarenhet ocks̊a spelar en stor roll i trendspridningen. Det
ligger dock utanför projektets ramar att granska skillnader mellan enskilda mangementkonsulter.

6.1.1 Företagets storlek

Att storleken p̊a ett