Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Byggnadsdesign CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Examensarbete ACEX20-19-09 Göteborg, Sverige 2019 Vilka kvaliteter värdesätter boende i sitt bostads- och närområde? En benchmarkingstudie gjord för att lyfta de kvaliteter som bör beaktas vid utveckling av framtida bostadsområden Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik KLARA SIMONSSON AMANDA ÖSTLING EXAMENSARBETE ACEX20-19-09 Vilka kvaliteter värdesätter boende i sitt bostads- och närområde? En benchmarkingstudie gjord för att lyfta de kvaliteter som bör beaktas vid utveckling av framtida bostadsområden Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik KLARA SIMONSSON AMANDA ÖSTLING Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Byggnadsdesign CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2019 Vilka kvaliteter värdesätter boende i sitt bostads- och närområde? En benchmarkingstudie gjord för att lyfta de kvaliteter som bör beaktas vid utveckling av framtida bostadsområden Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik KLARA SIMONSSON AMANDA ÖSTLING © KLARA SIMONSSON & AMANDA ÖSTLING, 2019 Examensarbete ACEX20-19-09 Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Chalmers tekniska högskola 2019 Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Byggnadsdesign Chalmers tekniska högskola 412 96 Göteborg Telefon: 031-772 10 00 Omslag: Nya Hovås, Göteborg 2019. Författarnas egna bild. Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Göteborg 2019 I Vilka kvaliteter värdesätter boende i sitt bostads- och närområde? En benchmarkingstudie gjord för att lyfta de kvaliteter som bör beaktas vid utveckling av framtida bostadsområden Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik KLARA SIMONSSON AMANDA ÖSTLING Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Byggnadsdesign Chalmers tekniska högskola SAMMANFATTNING Generellt läggs minst tid och resurser på projektavslut, vilket innebär att lärdomar från ett byggprojekt till ett annat ofta uteblir. Bygg- och fastighetsbranschen är komplex och projektbaserad och det finns en avsaknad av uppföljningar, framför allt bland boende. Genom benchmarking har stadsutvecklingsprojektet Nya Hovås i Göteborg undersökts, i syfte att utreda hur väl visionen om Nya Hovås överensstämmer med verkligheten och upplevelsen bland de boende. Undersökningen genomförs ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Ambitionen är att de rekommendationer som presenteras i slutet av rapporten, ska kunna användas vid utveckling av Västra Eklanda i Göteborg, men även vid utveckling av andra framtida bostadsområden. Rapporten utgörs av en digital enkätundersökning och flertalet intervjuer. En enkätundersökning har skickats ut till totalt 214 boende i Nya Hovås. För att erhålla en fördjupning av enkätsvaren, har även telefonintervjuer genomförts med några av respondenterna. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre yrkessamma personer som på något sätt har en tydlig anknytning till Västra Eklanda alternativt till Nya Hovås. Ytterligare innehållsrika samtal har förts med relevanta personer som vi har träffat i Stadsutvecklingslokalen Hjärtat i Nya Hovås. Faktum är att byggherrar har olika intressen i projekt då vissa har ett kortsiktigt perspektiv, medan andra innehar ett långsiktigt perspektiv. Det innebär vidare att prioriteringar av investeringar i många fall skiljer sig mellan dessa parter. Då den sociala hållbarheten gynnas av att byggherrar innehar ett långsiktigt perspektiv, där det offentliga rummet prioriteras, är det av stor vikt att säkerställa att dessa investeringar inte kompromissas. Nyckelord: uppföljning, offentliga rummet, social hållbarhet, boendemiljö, stadsutveckling II Which qualities do residents value regards to their residential area and neighbourhood? A benchmarking study highlighting which qualities should be considered in future projects of residential Degree Project in the Bachelor’s Programme Business Development and Entrepreneurship KLARA SIMONSSON AMANDA ÖSTLING Department of Architecture and Civil Engineering Building Design Chalmers University of Technology ABSTRACT Minimal time and resources are generally allocated to project terminations, causing a loss of knowledge between projects of construction. The construction and real estate industry is a complex and project-based industry where there is a lack of evaluation after project terminations, especially among the residents. Through this benchmarking study, the urban development project Nya Hovås in Gothenburg is examined with the purpose of investigating how the vision of Nya Hovås conforms to reality and the experience among residents. The survey conducted in this thesis uses a perspective of social sustainability. The results of this study are aimed to ward generating and presenting useful recommendations that can be implemented mainly in the development of the project Västra Eklanda in Gothenburg, but also in the development of other future urban areas. This thesis consists of a digital questionnaire survey, which has been sent to a total number of 214 residents of Nya Hovås. Furthermore, telephone interviews have been conducted with some respondents of the survey in order to obtain responses of greater depth. Interviews have also been conducted with three respondents with different professions who have a direct connection to Västra Eklanda or Nya Hovås. Additional meaningful conversations with relevant persons that we met in Nya Hovås. It is evident that different contractors have different interests in projects since some have a short-term perspective while others have a long-term perspective. As a result, investment priorities in many cases differ between contractors. Since social sustainability benefits from contractors having a long-term perspective in public spaces, it is important to ensure that these investments are not subject to compromise. Key words: evaluation, public space, social sustainability, residential environment, urban development CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 III Innehåll SAMMANFATTNING I ABSTRACT II INNEHÅLL III FÖRORD V 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 1.1.1 Västra Eklanda 1 1.1.2 Nya Hovås 2 1.2 Problematisering 3 1.3 Syfte 3 1.4 Frågeställningar 3 1.5 Avgränsningar 4 2 CENTRALA BEGREPP 5 2.1 Definition av centrala begrepp 5 3 TEORETISK REFERENSRAM 6 3.1 Tidigare forskning 6 3.1.1 Post Occupancy Evaluation 6 3.1.2 Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspekiv 7 3.1.3 Social Return On Investment 8 4 METOD 9 4.1 Metodval 9 4.2 Genomförande av enkätstudie 9 4.2.1 Nya Hovås kvaliteter – en småskalig blandstad i världsklass 10 4.2.2 Workshop: Västra Eklanda, Europahuset & Bastuban 11 4.2.3 Granskning av enkät 12 4.2.4 Utformning av enkät 13 4.3 Intervjustudie 13 4.3.1 Louise Didriksson, White Arkitekter 13 4.3.2 Johanna Nordstrand, Nya Hovås Projektutveckling 14 4.3.3 Christian Nygård, Balder Projektutveckling 14 4.3.4 Intervjuer med boende i Nya Hovås 14 4.4 Stadsutvecklingslokalen Hjärtat 14 4.5 Metoddiskussion 15 4.6 Kvalitet 15 4.6.1 Tillförlitlighet 15 4.6.2 Pålitlighet 15 CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 IV 4.6.3 Överförbarhet 16 4.6.4 Konfirmering 16 4.6.5 Generalisering 16 4.7 Etik 16 4.7.1 Enkätstudie 16 4.7.2 Semistrukturerade intervjuer 16 4.7.3 Intervjuer med boende i Nya Hovås 17 5 RESULTAT AV ENKÄTSTUDIE 18 5.1 Om dig 18 5.2 Kvaliteter 21 5.3 Områdets utformning 22 5.4 Gemensamma gårdar 24 5.5 Trygghet 28 5.6 Social interaktion 30 5.7 Service och handel 33 5.8 Aktiv livsstil 36 5.9 För dig med barn eller barnbarn 37 5.10 Transportmedel 39 5.11 Kultur 41 5.12 Avslutande frågor 42 6 ANALYS OCH DISKUSSION 43 6.1 Trygghet och grundläggande funktionalitet 43 6.2 Funktionella konkurrensfördelar 47 6.3 Starka sociala sammanhang 51 6.4 Myller och möten 54 7 REKOMMENDATIONER 56 8 AVSLUTANDE REFLEKTION 58 9 REFERENSER 59 9.1 Elektroniska referenser 59 9.2 Figurreferenser 61 CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 V Förord Examensarbetet har genomförts under våren 2019 på halvfart under 20 veckor. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng och utgör en avslutning av vår Teknologie kandidatexamen från Chalmers Tekniska Högskola, programmet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik (AE). Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Christian Nygård på fastighetsbolaget Balder, som med sina erfarenheter från byggbranschen och sitt breda kontaktnät har möjliggjort undersökningen. Ett stort tack riktas även till Nina Ryd, vår handledare och examinator, som med sin breda kompetens inom samhällsbyggnad, varit betydelsefull för vårt arbete. Hon har hela tiden låtit oss styra arbetet, samtidigt som hon har kommit med värdefull återkoppling och stöttning. Vi vill tacka Louise Didriksson på White Arkitekter, för att ha tagit sig tid och delat med sig av intressanta resonemang och tankar kring stadsutveckling. Vi tackar Johanna Nordstrand och Isac Lundmark på Nya Hovås, som med öppna armar har välkomnat oss till stadsutvecklingslokalen Hjärtat för spännande samtal. Ett stort tack riktas även till polisinspektör Niklas Brehm, som har givit sitt perspektiv på stadsutveckling. Slutligen vill vi tacka de boende i Nya Hovås, som har visat stort engagemang och en vilja av att dela med sig av sina upplevelser av området. Göteborg juni 2019 Klara Simonsson & Amanda Östling CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 VI CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund Byggbranschen är projektbaserad och både organisation och produktionsmetoder skiljer sig ofta från ett bygge till ett annat (Byggledarskap, 2014). Lärdomar som dras i ett byggprojekt, stannar för det mesta inom projektet vilket innebär att kunskapsöverföringen uteblir mellan olika byggprojekt (Byggindustrin, 2016). Det finns ofta tydliga visioner om vad byggprojekten ska resultera i och hur det kommer att bidra till samhället och vår stadsutveckling. Visionen är den bild vi strävar mot, en målbild som vi ständigt vill uppnå men som vi förmodligen inte kommer att nå fram till (Motivation, 2012). Visionen är alltså idealbilden som vi eftersträvar i våra byggprojekt, men hur kan vi säkerställa att visionen faktiskt uppnås? I en bransch där varje byggprojekt är unikt, kan ett kontinuerligt arbete med uppföljningar vara ett sätt att fastställa vad som ska bäras med till nästkommande byggprojekt. I slutändan är det framför allt de boende som ska nyttja kvaliteterna som återfinns i bostadsområdet. Vi kommer därför att i vårt examensarbete, fokusera på upplevelsen bland de boende och försöka att identifiera och analysera vilka kvaliteter boende värdesätter i sitt bostads- och närområde. 1.1.1 Västra Eklanda Fastighetsbolaget Balder ska utveckla en ny stadsdel som de har valt att kalla Västra Eklanda (Henricson & Liljedahl, 2019). Planområdet är beläget i kommungränsen mellan Mölndal och Göteborg, cirka 3,5 kilometer väster om Mölndals innerstad. Fastigheten gränsar till ett skogsområde, en ridanläggning samt till befintliga verksamheter och markbostäder i form av parhus. Gång- och cykelväg finns söder om området, som kopplar samman Mölndal och Västra Frölunda (Mölndals stad, 2018). Naturreservatet Änggårdsbergen är beläget med direkt närhet till planområdet och stadsdelen Linné nås på cirka 15 minuter med cykel. Service- och shoppingutbud finns att tillgå i Köpcentrum 421 och på Frölunda Torg som är placerat med kort avstånd från området (Balder, u.å.). Utvecklingen av fastigheten är uppdelad i två detaljplaneprocesser. Den aktuella detaljplanen avser en omvandling av Europahuset i Västra Eklanda till cirka 240 bostäder. Utgångspunkten för resterande del av fastigheten är att utveckla en kvartersstad bestående av; bostäder, samhällsservice och viss del kontor och handel. I en översiktlig skiss bedömer fastighetsägaren Balder att området kommer att rymma ytterligare 1 000 bostäder (Mölndals stad, 2018). Vision Mölndal 2022 är en gemensam framtidsbild som staden har tagit fram. Visionen ska sammanföra olika delar i utvecklingen så att det blir en balanserad helhet mellan regional utveckling, stadsutveckling, näringslivs- och samhällsutveckling. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 2 Tre fokusområden ger en beskrivning av Mölndal 2022: • En modig stad med tydlig historia • Mölndal förstärker Västsverige • En hållbar stad där vi växer och mår bra (Mölndals stad, 2018). Balder arbetar för tillfället med olika idéer som ska göra Västra Eklanda till ett bostadsområde där naturen ständigt är närvarande. På deras hemsida uppmuntras medborgare till att dela med sig av olika idéer kring områdets utveckling. Balder betonar att utmaningen ligger i att ge mer plats för naturen, samtidigt som befolkningen behöver bo allt tätare på grund av att fler vill leva i staden (Balder, u.å.). 1.1.2 Nya Hovås Nya Hovås är beläget drygt en mil söder om Göteborg (Nya Hovås, 2016). Utvecklingen och visionerna drivs av konsortiet Nya Hovås bestående av; HSB, Skanska Nya Hem, Veidekke Bostad och Next Step. Stadsutvecklingsprojektet kommer att resultera i cirka 1 500 bostäder och 40 000 kvadratmeter lokaler för kontor och handel (Göteborg 2021, u.å.). Visionen är en småskalig blandstad i absolut världsklass. Den nya stadsdelen erbjuder varierad bebyggelse, med trevliga butiker och mötesplatser. Ambitionen är att förflytta stadskärnan söderut, mellan hav och skog. Den levande blandstaden kommer att skapa en blandning av människor som bor, verkar och umgås i området (Nya Hovås, u.å.). De första boende flyttade in i Nya Hovås år 2017 och hela stadsdelen planeras vara färdigställd 2020 (Nya Hovås, u.å.). Projektet är en del av Göteborgs jubileumssatsning, då staden fyller 400 år (Göteborg 2021, u.å.). Visionen växte fram genom ett dialogarbete, vilket genererade 8 000 nya idéer till den framtida stadsdelen (Nya Hovås, u.å.). I dialogen inkluderades bland annat; grannar, politiker, näringsliv och stadsplanerare. Dialogprocessen har blivit både omtalad och uppskattad av boende, byggbransch och media (Göteborg Stad, 2012). CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 3 1.2 Problematisering Projektlivscykeln kan illustreras i form av en projektkurva bestående av konceptualisering, planering, utförande och avslut (Pinto, 2016, s.13). Enligt Dan Paulin, universitetslektor på Chalmers Tekniska Högskola, läggs det generellt minst tid och resurser på projektavslut. I många fall har nyckelpersoner i projektet redan påbörjat nya projekt under slutfasen av det befintliga projektet, vilket bidrar till en negativ effekt i form av brist på uppföljning. Enligt Christian Nygård, projektledare på Balder Projektutveckling, är byggbranschen komplex och projektbaserad där avsaknaden av uppföljningar är stor. Han menar att uppföljningar ur boendes perspektiv är nästintill obefintlig, vilket bland annat beror på att byggherrar ofta lämnar bostadsprojekt vid färdigställande. Ansvaret överlämnas därmed till den nya bostadsrättsföreningen. När byggherren överlämnar ansvaret minskar även byggherrens påverkansmöjlighet och därmed uteblir även möjligheten till uppföljning. Då det råder brist på uppföljningar bland boende i nybyggda områden, kan inte byggherrar säkerställa att investeringar görs i rätt kvaliteter och funktioner som skapar värden för de boende. 1.3 Syfte Syftet är att identifiera och analysera vilka kvaliteter boende värdesätter i sitt bostads- och närområde. Vi undersöker stadsutvecklingsprojektet Nya Hovås med ambitionen att utreda hur väl visionen om Nya Hovås överensstämmer med verkligheten och upplevelsen bland de boende. Undersökningen ska resultera i ett underlag som fastighetsbolaget Balder kan använda sig av vid planering av det framtida området Västra Eklanda. Förhoppningen är även att det ska kunna användas vid utveckling av andra framtida bostadsområden. 1.4 Frågeställningar • Hur väl stämmer visionen om Nya Hovås överens med verkligheten och upplevelsen bland de boende? • Vilka kvaliteter värdesätter de boende i Nya Hovås? • Hur kan kunskap från Nya Hovås överföras till Västra Eklanda och andra framtida bostadsområden? Figur 1. Projektlivscykeln, Göteborg. Författarnas egna illustration. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 4 1.5 Avgränsningar Vår undersökning ämnas till att lyfta de boendes perspektiv i samband med utformning av nya bostadsområden. Vi har tillsammans med vår handledare Christian Nygård på Balder Projektutveckling, valt att undersöka stadsutvecklingsprojektet Nya Hovås. Enkätstudien är avgränsad till tre bostadsrättsföreningar; BRF Boulevarden, BRF Hovås Park och BRF Solgränd, med motiveringen att dessa bostadsrättsföreningar har varit etablerade i området under längst tid. Avgränsningar har gjorts i vilka personer vi har valt att intervjua. Intervjuer har genomförts med följande respondenter: • Louise Didriksson, urban designer//landskapsarkitekt LAR/MSA Partner på White Arkitekter • Johanna Nordstrand, projektchef på Nya Hovås Projektutveckling • Christian Nygård, projektledare på Balder Projektutveckling • Intervjuer med boende i Nya Hovås CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 5 2 Centrala begrepp 2.1 Definition av centrala begrepp Benchmarking - systematisk jämförelse (av den egna verksamheten) med erkänt effektiv verksamhet (Svenska Akademin, 2009). Byggbransch - bransch med verksamheter inom byggsektorn (Nationalencyklopedin, 2018). Konsortium - betyder att två eller flera bolag beslutar att samverka för att genomföra ett större projekt. Samverkan kan ta form av ett gemensamt ägt bolag, eller bygga på avtal där de ingående parterna ansvarar för valda dela av det större projektet (Ekonomikurser, u.å.). Offentliga rummet - del av bebyggelsemiljö som är tillgänglig för allmänheten, t.ex. gator, passager, gallerior, torg och parker (Nationalencyklopedin, u.å.). Områdesbudget - avser den gemensamma budgeten för det offentliga rummet i ett byggnadskonsortium. Stadsplanering - planering av bebyggelse i tätort (Svenska Akademin, 2009). Social hållbarhet - begreppet har sitt ursprung i Brundtlandkommissionens rapport "Vår Gemensamma Framtid". I rapporten definieras hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader (Folkhälsomyndigheten, 2018). Retrospektiv - ger en återblick på tidigare (skapande) verksamhet; om företeelse (Svenska Akademin, 2009). CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 6 3 Teoretisk referensram I detta avsnitt presenteras tidigare forskning och dess teorier. Genom att ha tagit del av tidigare forskning, har vi fått en tydligare förståelse för begreppet social hållbarhet, den rådande utmaningen med kunskapsöverföring i byggbranschen och vikten av att arbeta med uppföljningar. Den teoretiska referensramen används för att kunna göra en mer djupgående analys och möjliggöra relevanta slutsatser kopplade till tidigare forskning och dess teorier. 3.1 Tidigare forskning 3.1.1 Post Occupancy Evaluation År 2017 släpptes en rapport av Royal Institute of British Architects som utreder betydelsen av Post Occupancy Evaluation (POE) i byggnadsprojekt. Svensk översättning blir; retrospektiv utvärdering. POE handlar om att prioritera människors behov vid utformning av miljöer och design. Därmed måste undersökningar av människors behov genomföras så att utformning och design kan möta dessa. POE hanterar gapet mellan de utformade avsikterna och de faktiska resultaten i byggnadsprojekt. Utvärderingsmetoden kan ge en ökad förståelse för de socioekonomiska, miljömässiga och kulturella effekterna av investering i god design. Den största målgruppen för rapporten är arkitekter, dock betonar författarna att ett optimalt resultat av POE, uppnås genom ett kreativt samarbete mellan alla medlemmar i ett projektteam, inklusive kunder och andra relevanta personer i byggbranschen. POE ger svar på vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför. Benchmarking kan vara en användbar metod för att ge förståelse för hur arkitektur kan förbättras med ambitionen att bidra till välbefinnande hos människor och miljö över lång sikt. Utvärdering är ett viktigt steg för att kunna skapa bostadsområden som främjar välbefinnande och tar hänsyn till sociala, kommersiella, kulturella och miljömässiga konsekvenser av arkitektoniska processer. Enligt rapportens författare, ställs högre krav på företag att kunna påvisa positiva effekter av investeringar och att pengar i projekt blir varaktiga bidrag till människor och miljöer. För att lyckas skapa hållbara och inspirerande miljöer, menar författarna att utvärdering bör genomföras av andra än de som designar. Enligt rapporten, finns bevis på att projektteam som utvärderar tidigare projekt, uppnår en bättre byggnadsprestanda i kommande projekt. Rapporten belyser att den stora utmaningen är att byggbranschen måste ta ett kollektivt ansvar för att samla in återkoppling från genomförda projekt. De främsta barriärerna för POE är kostnadsfrågan, brist på ledarskap, utbildning och kunskap (Hay, R., S. Bradbury, D. Dixon, K. Martindale, F. Samuel, A.Tait (2017). Post Occupancy Evaluation, är betydelsefull för vårt examensarbete då vi genomför en typ av retrospektiv utvärdering. Rapporten blir ett referensverk för vår arbetsmetod i syfte att hantera det gap som finns mellan de utformade avsikterna och de faktiska CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 7 resultaten i Nya Hovås. I likhet med vår undersökning, betonas i rapporten, vikten av att sätta människans behov i fokus vid utformning av bostadsområden. 3.1.2 Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspekiv Rapporten är skriven av Lisa Ström, Stefan Molnar och Sanna Isemo och är ett resultat av ett Mistra Urban Future Project. Kunskapsöversikten utfördes av; en regionplanerare vid Göteborgsregionens kommunalförbund, en forskare vid forskningsinstitutet Research Institutes of Sweden och Chalmers Tekniska Högskola och en tjänsteperson vid forskningscentret Mistra Urban Futures. Fem praktikarbetare medverkade även i projektet. Ambitionen med rapporten är att ge forskare en bättre förståelse för de utmaningar och behov som råder inom samhällsbyggnad, kopplat till den sociala hållbarheten. I rapporten har fyra strategier tagits fram för hur den sociala dimensionen kan hanteras i samhällsplaneringen: 1. Helhetssyn 2. Tillgång och tillgänglighet 3. Blandning och variation 4. Samverkan och delaktighet Helhetssyn Enligt rapporten handlar stadsplanering om att skapa en helhet. Vi kan inte endast upprusta alternativt bygga enskilda bostadsområden, utan fokus bör läggas på att skapa en sammanhållen stad. Stråk och förbättring av kollektivtrafiken, är två exempel på åtgärder som kan bidra till en sammanhållen stad. En intervjurespondent menar att vid planering, läggs stort fokus på de gemensamma gårdarna och den enskilda boendemiljön. Det kan innebära en risk, då det endast planeras för den enskilda platsen och inte för staden i sin helhet. Ur ett segregationsperspektiv kan det ha en negativ inverkan. Tillgång och tillgänglighet Tillgång och tillgänglighet är centrala strategier och handlar om hur resurser fördelas. Enligt tidigare forskning, kan det handla om resurser såsom; tillgång till offentlig service, kollektivtrafik och cykelbanor, vilket kan påverka karaktären av tillgänglighet på platsen. Närheten till mötesplatser och till den offentliga miljön är även av stor betydelse. Blandning och variation En blandning av funktioner i stadsmiljön, kan bidra till att skapa en levande och trygg boendemiljö. Vid planering av den fysiska miljön, finns det exempelvis möjlighet att skapa förutsättningar för mötesplatser, men även för trygga gatumiljöer. Enligt forskning, kan en trygg gatumiljö uppnås genom att låta affärsidkare och andra verksamheter att etableras i bottenvåningen i flerbostadshus. Samverkan och delaktighet Idag är planeringsprocessen uppdelad på så sätt att olika professioner och aktörer ansvarar för olika delar av processen. En framgångsfaktor som har lyfts fram är att arbeta tvärsektionellt, för att integrera hållbarhetsaspekter och även sociala aspekter i CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 8 samhällsplaneringen. Inom samhällsbyggnad, råder det idag en allmän uppfattning om att förutsättningar för människors delaktighet och inflytande kan ge positiva effekter, både på individ- och samhällsnivå. Medborgardialoger har blivit allt vanligare och intresset för metoden har ökat stort i Sverige. Uppföljning I rapporten identifieras ett kunskapsbehov kopplat till hur processer kan kvalitetssäkras genom uppföljning. Det handlar om uppföljning av investeringar och satsningar på längre sikt, för att skapa medvetenhet om vad som främjar den sociala hållbarheten och vad som inte gör det. Vissa forskare menar att planering och utvärdering inte går att separera och ändå verkar det finnas en kunskapslucka i uppföljningen. Antingen handlar det om okunskap eller en medvetenhet om att det är svårt att uppnå en träffsäker uppföljning. Det kan även tänkas bero på tidsbrist och organisatoriska svårigheter. Rapporten är relevant för vår undersökning då den förtydligar begreppet social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv. Vår ambition är att besvara hur framtida bostadsområden bör utformas med hänsyn till vad boende värdesätter. I rapporten belyses vikten av att arbeta med medborgardialoger, vilket har varit en både viktig och omtalad del i utvecklingen av Nya Hovås. I rapporten belyses även betydelsen av att arbeta med uppföljningar av projekt, vilket är relevant för vår studie då vi gör en uppföljning av upplevelsen bland boende i ett nyetablerat bostadsområde. 3.1.3 Social Return On Investment SROI, Social Return On Investment är ett effektbaserat koncept som fokuserar på värdeskapande förändring och nytta, snarare än pengar. Konceptet beaktar värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis social integration. Verktyget används bland annat i samband med strategisk planering och förbättringar, i syfte att kommunicera påverkan av investeringar. SROI tydliggör de sociala värdena som skapas i samband med investeringar, men verktyget kan även identifiera miljömässiga effekter och förändringar av ekonomiska flöden (Sroi, u.å.). Konceptet är relevant för vår studie då vi undersöker ett stadsutvecklingsprojekt ur ett långsiktigt perspektiv, där den sociala hållbarheten beaktas. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 9 4 Metod 4.1 Metodval Examensarbetet baseras på litteraturstudier, intervjustudier och en enkätstudie. I undersökningen kombineras kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ forskning görs för att erhålla djupare information om människors underliggande resonemang (SurveyMonkey, u.å.). Kvantitativ forskning baseras på siffror och ger möjlighet till statistisk analys (SurveyMoneky, u.å.). Kombinationen av metoderna, ämnar att generera ett djupare och mer omfattande resultat. Figur 2. Illustration över tillvägagångssättet för examensarbetet där platslow används som analysverktyg och sedan resulterar i egna rekommendationer. Författarnas egna illustration. 4.2 Genomförande av enkätstudie I detta avsnitt förtydligas arbetsprocessen vid framställningen av enkätens utformning. Figur 3. Illustration över hur framställningen av enkäten har sett ut. Författarnas egna illustration. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 10 4.2.1 Nya Hovås kvaliteter – en småskalig blandstad i världsklass I ett tidigt skede av arbetsprocessen tog vi del av kvalitetsboken Nya Hovås kvaliteter - en småskalig blandstad i världsklass, för att möjliggöra en uppföljning av de boendes upplevelse i området. Kvalitetsboken blev en tydlig utgångspunkt vid utformningen av vår enkät. Varför en kvalitetsbok? Ambitionen är att kvalitetsboken ska fungera som en gemensam målbild och ett handfast verktyg för alla som är med och utvecklar området, oavsett om det gäller handel, verksamheter eller bostäder. Kvalitetsdokumentet möjliggör att alla involverade parter utgår från samma värdegrunder och förutsättningar. Dokumentet är undertecknat av alla byggherrar som är inkluderade i konsortiet. Den gemensamma visionen är som tidigare nämnt; “En småskalig blandstad i absolut världsklass”. Ambitionen är att skapa en helt ny stadsdel, fast på landet. Tre viktiga byggstenar för att förverkliga visionen: Utgångspunkten för byggstenarna är målet om att skapa en levande och välkomnande plats där förutsättningarna för det goda livet finns. En nyckel som har tagits fram för att lyckas är; variation. Variation ska inte endast prägla gestaltningen av en specifik byggnad, utan ska även genomsyra handelsutbudet och det gemensamma gaturummet som växer fram i Nya Hovås. Figur 4. Uppslag från Nya Hovås kvaliteter (Nya Hovås Projektutveckling, 2016). Figur 5. Byggstenar från Nya Hovås kvaliteter (Nya Hovås Projektutveckling, 2016). CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 11 Kvalitetsboken har tagits fram för att säkerställa tankarna om hur den levande och mänskliga platsen Nya Hovås ska kunna skapas. Omfattande studier har gjorts vid framtagandet av dokumentet för att identifiera hur kvaliteten säkerställs i Nya Hovås. I dokumentet finns val och prioriteringar beskrivna som tillsammans ska göra så att målbilden uppnås (Nya Hovås, 2016). 4.2.2 Workshop: Västra Eklanda, Europahuset & Bastuban White Arkitekter har tillsammans med Mölndals stad och fastighetsbolaget Balder, genomfört en workshopsserie; Västra Eklanda, Europahuset & Bastuban, Workshops 2017–2018. Ansvarig för workshopserien var Louise Didriksson, urban designer//landskapsarkitekt LAR/MSA Partner på White Arkitekter, hållbarhetsspecialisten Johanna Rand samt kulturgeografen Lisa Wistrand. Syftet var att definiera förutsättningarna för det befintliga Europahusets närmaste omgivning i Västra Eklanda. Under dessa workshops var ambitionen att förstå hur huset förhåller sig till helheten med torg, gatunät, kommunikationer, husens struktur etc. Dokumentet är en sammanställning som redogör för de aktiviteter, skisser och diskussioner som har framställts under fyra workshops; Hållbarhetsworkshop februari 2017, Workshop tema Liv februari 2018, Workshop tema Rum mars 2018, Workshop tema Hus mars 2018. Sammanfattningsvis fastställdes följande nycklar för det fortsatta utvecklingsarbetet med Västra Eklanda: Figur 6. Nycklar för Västra Eklanda. Författarnas egna illustration. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 12 De målsättningar som har tagits fram för området är följande: Figur 7. Målsättningar för Västra Eklanda. Författarnas egna illustration. 4.2.3 Granskning av enkät En granskning av enkäten genomfördes innan utskick i syfte att säkerställa kvaliteten. Enkäten granskades av följande personer: • Louise Didriksson, urban designer//landskapsarkitekt LAR/MSA Partner på White Arkitekter • Isac Lundmark, kommunikatör på Nya Hovås Stadsutveckling • Christian Nygård, projektledare på Balder Projektutveckling • Nina Ryd, biträdande professor och arkitekt på Chalmers Tekniska Högskola Personerna som granskade enkäten var noga utvalda. De innehar olika yrkesroller och representerar skilda företag, samtidigt som de har gemensamt att de är anknutna till stadsutvecklingsprojektet Nya Hovås alternativt till Västra Eklanda. Louise Didriksson bär på bred kunskap inom samhällsbyggnad och var involverad i ett tidigt skede i projektet Nya Hovås. Hon är medveten om utmaningarna med området och vilka kvaliteter som har lyfts fram som primära. Då resultatet ska kunna kopplas till projektet Västra Eklanda och förhoppningsvis även till andra framtida bostadsprojekt, var Christian Nygårds återkoppling betydelsefull. Nina Ryd är både handledare och examinator för vårt examensarbete, vilket innebär att hennes återkoppling var av stor betydelse. Hon bär på en bred kompetens inom samhällsbyggnad och har även tidigare erfarenhet av handledning av examensarbeten. Även Nya Hovås Stadsutveckling gavs möjlighet till återkoppling då det finns ett intresse i att ta del av de boendes upplevelser av området. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 13 4.2.4 Utformning av enkät Ambitionen var att utforma enkäten så att resultatet kan kopplas till nycklar och målsättningar som har fastställts för Västra Eklanda. En digital enkätundersökning skickades ut till boende i tre bostadsrättsföreningar i Nya Hovås; BRF Boulevarden, BRF Hovås Park och BRF Solgränd. Enkäten berörde följande avsnitt: • Om dig • Kvaliteter • Områdets utformning • Gemensamma gårdar • Trygghet • Social interaktion • Service och handel • Aktiv livsstil • För dig med barn/barnbarn • Transportmedel • Kultur • Avslutande frågor Enkätstudien innefattade kvantitativa och kvalitativa frågor. Kvantitativa data erhölls genom flervalsfrågor och sifferskalor. Kvalitativa data erhölls i de frågor där respondenten gavs möjlighet att lämna kommentarer i fritext. 4.3 Intervjustudie Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre yrkessamma personer i byggbranschen. De utvalda respondenterna har en anknytning till stadsutvecklingsprojektet Nya Hovås alternativt till projektet Västra Eklanda. Samtliga intervjuer var semistrukturerade, vilket innebär att frågorna är förutbestämda och följdfrågorna ställs utefter det som berättas (Academic Work, 2019). 4.3.1 Louise Didriksson, White Arkitekter En semistrukturerad intervju genomfördes med Louise Didriksson, urban designer//landskapsarkitekt LAR/MSA Partner på White Arkitekter. Intervjun ägde rum på White Arkitekters kontor i Göteborg den 13 februari 2019. Då Louise var delaktig i planbeskedet för Nya Hovås och även ansvarade för workshopserien; Västra Eklanda, Europahuset & Bastuban, Workshops 2017–2018, var hon en relevant intervjurespondent. Syftet var att erhålla bakgrund, både för Nya Hovås och för Västra Eklanda. Ambitionen var även att ta del av vilka kvaliteter som Louise tror värdesätts bland boende i Nya Hovås. Vi ville vidare diskutera eventuella utmaningar med Nya Hovås, men även rådande utmaningar i samhällsbyggnadsbranschen. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 14 4.3.2 Johanna Nordstrand, Nya Hovås Projektutveckling En semistrukturerad intervju genomfördes med Johanna Nordstrand, projektchef på Nya Hovås Projektutveckling. Intervjun genomfördes i stadsutvecklingslokalen Hjärtat i Nya Hovås den 18 februari 2019. Under intervjun närvarade även kommunikatören Isac Lundmark, Nya Hovås Stadsutveckling. Syftet var att erhålla bakgrunden till visionen om Nya Hovås och bli medvetna om vilka utmaningar som har funnits vid utvecklingen av bostadsområdet. Ambitionen var även att ta del av Johannas tankar kring vilka kvaliteter som hon tror värdesätts bland boende i Nya Hovås. 4.3.3 Christian Nygård, Balder Projektutveckling En semistrukturerad intervju genomfördes med Christian Nygård, projektledare på Balder Projektutveckling. Intervjun genomfördes på Balders kontor i Göteborg den 25 mars 2019. Syftet var att få en inblick i hur Balder arbetar med uppföljningar av sina projekt och om uppföljningar sker utifrån boendes perspektiv. Ambitionen var även att bli medvetna om vilka utmaningar Christian ser med uppföljningar av projekt. 4.3.4 Intervjuer med boende i Nya Hovås I enkätstudien, gavs respondenten möjlighet att lämna kontaktuppgifter för en eventuell telefonintervju. En respondent från varje ålderskategori valdes ut för att erhålla en spridning. Syftet var att få en fördjupning av enkätsvaren och genom att transkribera citat, förstärka resultatet. 4.4 Stadsutvecklingslokalen Hjärtat Under arbetets gång, har vi under flertalet tillfällen besökt stadsutvecklingslokalen Hjärtat i Nya Hovås, i syfte att uppleva stadsdelen och möta boende och yrkessamma personer med koppling till stadsutvecklingsprojektet. I orienterande syfte medverkade vi under en grannsamverkan som ägde rum i lokalen den 12 mars 2019. Där kom vi i kontakt med polisinspektör Niklas Brehm, vilket senare ledde till personlig kommunikation i form av telefonsamtal och mailkommunikation. Grannsamverkan gav oss även möjlighet att samtala med flera av bostadsrättsordförandena i Nya Hovås. I stadsutvecklingslokalen kom vi även i kontakt med Anna Carin Svedstam, projektledare för biblioteksservice i Nya Hovås. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 15 4.5 Metoddiskussion Det har gjorts tidigare forskning kring framför allt social hållbarhet, men även forskning om vilka kvaliteter som bidrar till en hållbar och trivsam boendemiljö. Vi har tagit del av tidigare forskning och dess teorier för att möjliggöra relevanta slutsatser i analys- och diskussionsavsnittet. Då området inte är färdigställt, kan det vara svårt för de boende att ta ställning i vissa frågor. Området är under utbyggnad och det finns funktioner som tillkommer i ett senare skede, vilket kan göra att respondenterna svarar annorlunda vid en andra undersökning. Reliabiliteten kan därmed ifrågasättas. Dock ger undersökningen en bild av hur de boende upplever området idag, vilket är minst lika viktigt. Trots att området inte är färdigställt, ska de människor som flyttar in i ett tidigt skede, erhålla en trivsam boendemiljö. I två av enkätfrågorna som berör upplevd trygghet, har respondenterna tolkat frågorna på skilda sätt. Vissa har besvarat frågorna utifrån området Nya Hovås, vilket var vår avsikt, medan andra har besvarat frågorna utifrån en mer generell upplevelse. Därmed har svaren varit svårtolkade. En tydligare formulering, hade kunnat motverka missförståndet. Visionen för Nya Hovås är; “en småskalig blandstad i absolut världsklass.” Stadsdelen ska erbjuda en blandning av människor som bor, verkar och umgås i området. Det innebär att näringsidkarna har en viktig roll för att kunna förverkliga visionen om Nya Hovås. Därmed hade det varit intressant att inkludera deras perspektiv på området, för att erhålla ett än mer omfattande resultat. 4.6 Kvalitet Studien baseras på en flermetodsforskning, vilket innebär att kvantitativa metoder kombineras med kvalitativa metoder (Bryman, 2012, s.37). Enkätundersökningen är mestadels kvantitativ och för att säkerställa kvaliteten, kompletteras undersökningen med kvalitativa inslag i form av kommentarsfält där respondenten kan uttrycka sig i ord. Semistrukturerade intervjuer och telefonintervjuer utgör den kvalitativa delen av studien. 4.6.1 Tillförlitlighet För att erhålla tillförlitlighet, ska resultatet överensstämma med verkligheten. Utfallet av enkätundersökningen, speglar hur boende i tre bostadsrättsföreningar upplever området. Vi valde att fokusera på dessa bostadsrättsföreningar då de har varit etablerade i området under längst tid. Genom att transkribera citat från enkätstudien, telefonintervjuerna och från de semistrukturerade intervjuerna, kan tillförlitligheten påvisas. 4.6.2 Pålitlighet Vi presenterar noga vårt tillvägagångssätt och framställningen av enkätformuläret för att läsaren tydligt ska kunna följa processen. Vi tydliggör det faktum att flera relevanta personer har granskat vår enkät med ambitionen att kunna garantera en god CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 16 kvalitet. Pålitligheten ökar genom att vi är tydliga med vad som är tidigare forskning och teori, respondenternas tankar och åsikter och våra egna tankar och slutsatser. Vi ställer vårt resultat i relation till tidigare forskning och dess teorier, där både likheter och skillnader identifieras i analys- och diskussionsavsnittet. 4.6.3 Överförbarhet Avsnittet handlar om hur vårt resultat kan överföras till andra miljöer. Förhoppningen är att resultatet ska kunna överföras i samband med planering av andra framtida bostadsområden. Vår ambition är även att skapa medvetenhet bland aktörer, om vikten av att arbeta med uppföljningar utifrån boendes perspektiv. 4.6.4 Konfirmering Det är av stor vikt att vi innehar ett objektivt förhållningssätt till studien. Vi ska därmed inte medvetet tillåta att inkludera personliga åsikter och teoretiska riktningar för att styra resultatet av studien (Bryman, 2012, s. 392-393). 4.6.5 Generalisering Det är en utmaning att inte generalisera området Nya Hovås, då det ibland framställs som ett “finare” område, bland annat på grund av dess lokalisering intill området Hovås med hög socioekonomisk status. Vi har dock intagit ett objektivt ställningstagande. 4.7 Etik 4.7.1 Enkätstudie Då lagen om GDPR (The General Data Protection Regulation) råder, skickades enkätundersökningen ut till de boende via respektive bostadsrättsförenings styrelse. Då vi vänder oss till privatpersoner, var det viktigt att respektera deras integritet och därmed gavs respondenterna möjlighet att besvara enkäten anonymt. Vi valde att inte inkludera några obligatoriska frågor, utan respondenten kunde själv avgöra vilka frågor som skulle besvaras. I enkätformuläret gavs respondenten möjlighet att välja; “vill helst inte svara” på frågan om kön. Anledningen till svarsalternativet, var att respondenten inte ska behöva definiera sig som varken man eller kvinna. Vi ville även möjliggöra alternativet för de respondenter som anser att kön inte har någon betydelse i sammanhanget. För att erhålla respondenternas tillit, introducerade vi oss, vilka vi är, förtydligade syftet med examensarbetet och varför det är viktigt med de boendes perspektiv. 4.7.2 Semistrukturerade intervjuer Totalt genomfördes tre semistrukturerade intervjuer, med tre skilda intervjuguider. Vi antecknade på datorn under intervjuerna. Ambitionen var att skapa en avslappnad miljö där respondenten delar med sig av sina tankar och erfarenheter. För att CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 17 säkerställa att vi i vår rapport, presenterar korrekt material har respondenterna fått materialet mailat till sig för eventuell korrigering. Samtliga intervjurespondenter har givit sitt godkännande via mail till att citeras med namn i rapporten. 4.7.3 Intervjuer med boende i Nya Hovås De respondenter som har blivit uppringda har givit sitt godkännande i enkätsvaret som har skickats in till oss. Samtliga respondenter har godkänt att bli inspelade och att bli anonymt citerade i rapporten. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 18 5 Resultat av enkätstudie Enkäten skickades ut till totalt 214 personer, varav 79 av dessa valde att medverka i undersökningen, vilket ger en svarsfrekvens på 36,9%. Enkäten är uppdelad i tolv avsnitt och innefattar totalt 43 frågor. Enkäten innehåller inte några obligatoriska frågor, utan respondenten avgör själv vilka frågor som besvaras. Därmed varierar svarsfrekvensen mellan vissa frågor. Bortfallet presenteras i de frågor där det har blivit ett bortfall. Resultatet förtydligas i form av cirkel- och kolumndiagram, textmoln och kommentarer. Vi har utformat diagrammen och textmolnen själva. Notera i textmolnen, att de stora orden i är de som har förekommit flest gånger och de små orden är de som har förekommit mer sällan. 5.1 Om dig Ålder Det visade sig att 8,9% av respondenterna var mellan 18–25 år. 20,3% av respondenterna var mellan 26–35 år. 17,7% av respondenterna var mellan 36–59 år. 51,9% av respondenterna var över 60 år. Det var ett bortfall på 1,3%. Kön Fördelning av kön bland respondenterna var 55,7% kvinnor och 44,3% män. Det var ingen respondent som valde “vill helst inte svara”. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 19 Vilken bostadsrättsförening bor du i? Det visade sig att 32,9% av respondenterna bor i BRF Boulevarden, 27,8% av respondenterna bor i BRF Hovås Park och 39,2% av respondenterna bor i BRF Solgränd. Vilken storlek har din lägenhet? Det visade sig att 2,5% av respondenterna bor i 1 RoK. 17,7% av respondenterna bor i 2 RoK. 50,6% av respondenterna bor i 3 RoK. 25,3% av respondenterna bor i 4 RoK. 3,8% av respondenterna bor i en lägenhet som är större än 4 RoK. Hur många bor i ditt hushåll? Det visade sig att 21,5% av respondenterna är singelhushåll. 63,3% av respondenterna är sambos. 13,9% av respondenterna bor fler än två personer i hushållet. Det var ett bortfall på 1,3%. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 20 Finns det barn i ditt hushåll? Vilken/vilka åldrar? Det visade sig att 6,3% av respondenterna har barn i kategorin 0–6 år. Ytterligare 6,3% av respondenterna har barn i kategorin 7–12 år. 1,3% av respondenterna har barn i kategorin 13+ år. 84,8% av respondenterna har inte några barn i hushållet. Det var ett bortfall på 1,3%. Har du barnbarn som bor hos dig eller brukar komma på besök? Isåfall vilken/vilka åldrar? Det visade sig att 22,8% av respondenterna har barnbarn i ålderskategorin 0–6 år. 25,3% av respondenterna har barnbarn i ålderskategorin 7–12 år. 27,8 % av respondenterna har barnbarn i ålderskategorin 13+ år. 51,9% av respondenterna har inte barnbarn som brukar bo eller komma på besök. Det var ett bortfall på 1,3%. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 21 5.2 Kvaliteter Avsnittet berör kvaliteter i området Nya Hovås. Vilka kvaliteter värdesätter du mest som boende i Nya Hovås? (välj 3 alternativ) Textmoln över vilka kvaliteter respondenterna värdesätter mest som boende i Nya Hovås. Varje respondent valde i genomsnitt 4,35 alternativ och totalt erhölls 344 svar. Anser du att det finns förutsättningar/kvaliteter för flera skeden i livet? Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Det fanns även möjlighet för respondenten att uttrycka sig själv i form av en kommentar kopplad till frågan. 14 kommentarer erhölls. “Området passar för alla generationer.” “Inte optimalt för barn med mycket trafik.” “Bekvämt att ha närhet till allt jag behöver utan bil!” Det visade sig att 96,2% av respondenterna anser att det finns förutsättningar/kvaliteter i området för flera skeden i livet och 3,8% av respondenterna anser inte att det finns det. Saknar du någon fastighetsnära tjänst i ditt område? Frågan var utformad som en öppen fråga, vilket innebär att respondenten själv gavs möjlighet att uttrycka sin eventuella saknad av någon fastighetsnära tjänst. Totalt erhölls 23 kommentarer och några av dessa var följande: “Saknar övernattningsmöjligheter för gäster (b&b eller liknande), saknar möjlighet till grovtvätt (typ mattor).” CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 22 “Områdes Cykelreparatör/service. Snickare.” “Uthyrningsmöjlighet till verktyg, trädgårdssajten mm.” 5.3 Områdets utformning Avsnittet berör utformningen av byggnader och områdets helhet. Anser du att det är en tilltalande arkitektur/utseende på byggnaderna i området? Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Det fanns även möjlighet för respondenten att uttrycka sig själv i form av en kommentar kopplad till frågan. 18 kommentarer erhölls. ”Trevligt med lite variation på byggnader.” ”Inspirerande och livfullt.” “Till viss del. Vissa projekt är mer påkostade med ex. takhöjd och mer stilsäker arkitektur. Andra känns som att man försökt tjäna så mycket pengar som möjligt på så lite arbete och material som möjligt.” “Till största del god arkitektur men hade kunnat bli bättre med en mer homogen färgpalett.” Det visade sig att 92,4% av respondenterna anser att det är en tilltalande arkitektur/utseende på byggnaderna i området och 7,6% av respondenterna anser inte att det är det. Figur 8. Byggnader, Nya Hovås. Författarnas egna bilder. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 23 Tycker du att det är bra med blandningen av bostadsrätter och hyresrätter i området? Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Det fanns även möjlighet för respondenten att uttrycka sig själv i form av en kommentar kopplad till frågan. Nio kommentarer erhölls. ”Inte så mycket åsikt, men spontant så känns det bra.” ”Om hyresrätterna inte vore så vansinnigt dyra, här skär byggherrarna guld med täljkniv.” ” Hyresrätterna är mycket få gentemot bostadsrätterna. Då det råder bostadsbrist i Göteborg borde man satsa mer på hyresrätter. Det är få förunnat att kunna köpa en bostad med tanke på bostadsmarknaden i Göteborg. Bostadsrätter genererar snabbare pengar för byggföretagen men medför också segregering.” Det visade sig att 78,5% av respondenterna anser att det är bra med en blandning av upplåtelseformer i området och 17,7% av respondenterna anser inte att det är det. Det var ett bortfall på 3,8%. Hur upplever du att bo i ett område som är under utveckling? En skala användes för att respondenten enklare skulle kunna uttrycka sin upplevelse av hur det är att bo i ett område som är under utveckling. En skala mellan 1–6 användes, där 1= dåligt och 6= mycket bra. Det fanns även möjlighet för respondenten att uttrycka sig själv i form av en kommentar kopplad till frågan. Det visade sig att 3,8% av respondenterna valde skala 1 och har en dålig upplevelse av att bo i ett område som är under utveckling. 7,6% av respondenterna valde skala 2. Totalt 22,8% av respondenterna valde skala 3. De flesta, 31,6 % av respondenterna valde skala 4. Det visade sig att 24,1% av respondenterna valde skala 5. Sedan valde 10,1% av respondenterna skala 6 och har därmed en mycket bra upplevelse av att bo i ett område som är under utveckling. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 24 24 kommentarer erhölls och några av dessa var följande: ”Bullrigt, dammigt, tung trafik, ingen grönska.” ”Det är spännande att se området växa fram och att kunna påverka utbyggnaden.” ”Trodde att utvecklingen skulle gå snabbare. Känns som att tiden för boende på en byggarbetsplats blir allt längre.” Är du som boende i Nya Hovås nöjd med hur du informeras angående den pågående utbyggnaden? Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Det fanns även möjlighet för respondenten att uttrycka sig själv i form av en kommentar kopplad till frågan. Tio kommentarer erhölls. ”Det gäller att själv vara delaktig och söka informationen.” ”Information kan alltid bli bättre och tätare.” ”Information ges på flera olika sätt, bland annat genom tidningsartiklar, skyltar och i pappersform i trappuppgångar och brevlåda.” 55,7% av respondenterna är nöjda med hur de informeras angående den pågående utbyggnaden och 43% av respondenterna är inte nöjda. Det var ett bortfall på 1,3%. 5.4 Gemensamma gårdar Avsnittet fokuserar på de gemensamma innergårdarna. Figur 9. Gemensamma gårdar, Nya Hovås. Författarnas egna bilder. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 25 Vad är viktigast för dig i din gårdsmiljö? (Du kan välja flera alternativ) Textmoln över vad de boende i Nya Hovås anser vara viktigast i sin gårdsmiljö. Då flera alternativ kunde väljas, erhölls totalt 174 svar. I denna fråga, gavs respondenten möjlighet att själv fylla i ett alternativ. Det var ett bortfall på 2,5% En tydlig vision har varit de öppna kvarteren och de så kallade "smitvägarna" mellan gårdarna. Hur upplever du tryggheten med dessa öppna kvarter? En skala användes för att respondenten enklare skulle kunna uttrycka sin upplevelse kring de öppna kvarteren. En skala mellan 1–6 användes, där 1= otrygg och 6= trygg. Det visade sig att 3,8% av respondenterna valde skala 1 och upplever därmed en otrygghet med de öppna kvarteren. 5,1% av respondenterna valde skala 2. Totalt 13,9% av respondenterna valde skala 3. Det visade sig även att ytterligare 13,9% av respondenterna valde skala 4. Totalt 31,6% av respondenterna valde skala 5. Lika stor del av respondenterna, det vill säga 31,6% valde skala 6 och upplever en trygghet med de öppna kvarteren. Två följdfrågor adderades för att respondenten skulle kunna precisera sin upplevelse. Vad är det som känns otryggt? Totalt erhölls 22 kommentarer och några av dessa var följande: “Det hade nog inte spelat någon roll ifall gården var stängd, obehöriga kan smita in efter att någon öppnat en port ändå. Känns i alla fall tryggt att trapphusen är låsta.” CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 26 “Ungdomsgäng och narkotikahandel.” “Har varit mkt inbrott i källare, möjligen svårare att ha koll på vilka som rör sig på gårdarna.” “Det blir enklare för okända att komma in och "reka" utan att man tänker på att det är någon "obehörig".” Vad är det som får dig att känna dig trygg? Totalt erhölls 39 kommentarer och några av dessa var följande: “Bra grannar omkring, och ett tryggt område i allmänhet.” ”Belysning” “Psykologiska faktorer i att det är ett ”fint” område.” ”Kameraövervakning i garage.” Om du bor i BRF Solgränd; har du någon gång nyttjat växthuset? BRF Solgränd har ett växthus som kan bokas vid intresse, därmed var frågan riktad till boende i BRF Solgränd. Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Det visade sig att 15,2% av respondenterna har nyttjat växthuset och att 27,8% av respondenterna aldrig har nyttjat växthuset. Då frågan riktar sig till boende i BRF Solgränd, blev det ett bortfall på 57 %. Dock var frågan öppen för alla vilket har bidragit till att ett fåtal respondenter från resterande bostadsrättsföreningar har besvarat frågan. Figur 10. Växthus, Nya Hovås. Författarnas egna bild. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 27 Om du bor i BRF Solgränd; nyttjar du odlingslådorna? BRF Solgränd har odlingsmöjligheter på gården, därmed var frågan riktad till boende i BRF Solgränd. Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Det visade sig att 15,2% nyttjar odlingslådorna och att 24% av respondenterna inte nyttjar odlingslådorna. Då frågan riktar sig till boende i BRF Solgränd, blev det ett bortfall på 60,8 %. Dock var frågan öppen för alla vilket har bidragit till att ett fåtal respondenter från resterande bostadsrättsföreningar har besvarat frågan. Om du bor i BRF Boulevarden eller BRF Hovås Park; skulle du uppskatta ett växthus och odlingsmöjligheter på din gård? Då det varken finns växthus eller odlingsmöjligheter för boende i BRF Boulevarden och BRF Hovås Park, riktas frågan till boende i dessa bostadsrättsföreningar. Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Det fanns även möjlighet för respondenten att uttrycka sig själv i form av en kommentar kopplat till frågan. Det visade sig att 32,9% av respondenterna hade uppskattat ett växthus och odlingsmöjligheter på sin gård och att 24% av respondenterna inte hade uppskattat dessa möjligheter. Då frågan riktar sig till boende i BRF Boulevarden och BRF Hovås Park, blev det ett bortfall på 43%. Det var en öppen fråga som alla kunde besvara. Det visade sig att ingen respondent från BRF Solgränd har besvarat frågan, samtidigt är de medräknade i bortfallet. Figur 11. Odlingslådor, Nya Hovås. Författarnas egna bild. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 28 Tio kommentarer erhölls och några av dessa var följande: “Tror inte att de får vara ifred.” “Ytan är så begränsad så det kan inte bli så mycket. Jag har haft stor trädgård och är därför nöjd med detta.” “Gården används väldigt lite varken av barn/vuxna.” “Jag är mycket för natur och annat men att odla är inte min grej. Men, jag tror säkert det skulle uppskattas av andra men jag har ingen nytta av det.” 5.5 Trygghet Avsnittet berör de boendes upplevda trygghet i området. Känner du dig trygg i Nya Hovås under dygnets alla timmar? En skala användes för att respondenten enklare skulle kunna uttrycka sin upplevelse av tryggheten i Nya Hovås under dygnets alla timmar. En skala mellan 1-6 användes, där 1= otrygg och 6= trygg. Ingen respondent upplever området så pass otryggt så att de valde skala 1. Det visade sig att 7,6% av respondenterna valde skala 2. Sedan valde 6,3% av respondenterna skala 3. Totalt 15,2% av respondenterna valde skala 3. Det visade sig även att 32,9% av respondenterna valde skala 5. Hela 38% av respondenterna valde skala 6 och upplever därmed en trygghet i Nya Hovås under dygnets alla timmar. Två följdfrågor adderades för att respondenten skulle kunna precisera sin upplevelse. Vad är det som känns otryggt? 20 kommentarer erhölls och några av dessa var följande: “Inbrott, nedskräpning, oljud.” “Dålig och trasig belysning.” Alla inbrott och inbrottsförsök. Knarkanvändning och knarkförsäljning. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 29 Vet att det har varit inbrott i garage o förråd, så intresse finns för tjuvar att återkomma. Ibland trasig belysning Hovås Allé. Narkotikahandel i P- huset. Vad är det som får dig att känna dig trygg? 25 kommentarer erhölls och några av dessa var följande: “Många bra människor.” “Folk som rör sig i området.” “Grannsamverkan mot brott, bevakning.” “Belysta områden i närheten av hushåll.” Känner du dig trygg vid den nuvarande busshållplatsen (Brottkärrsmotet)? Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Det visade sig att 88,6% av respondenterna känner sig trygga vid den nuvarande busshållplatsen och att 8,9% av respondenterna känner sig otrygga vid den nuvarande busshållplatsen. Det var ett bortfall på 2,5%. Figur 12. Busshållplats Brottkärr, Nya Hovås. Författarnas egna bild. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 30 5.6 Social interaktion Avsnittet berör den sociala interaktionen mellan människor på gårdarna och i området. När träffar du dina grannar? Textmoln över när respondenterna träffar sina grannar. Då flera alternativ kunde väljas, erhölls totalt 138 svar. Det var ett bortfall på 1,3%. Önskar du att träffa dina grannar mer än vad du gör idag? Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Det visade sig att 38 % av respondenterna önskar att träffa sina grannar mer än vad de gör idag och att 58,2 % av respondenterna inte önskar att träffa sina grannar mer än vad de gör idag. Det var ett bortfall på 3,8%. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 31 Vilken plats i Nya Hovås umgås du helst med vänner, familj och grannar? Textmoln över vilken plats i Nya Hovås respondenterna helst umgås med vänner, familj och grannar Respondenten gavs möjlighet att uttrycka sig själv i form av en kommentar kopplad till frågan. Totalt erhölls 50 kommentarer. Nya Hovås arrangerar tre årliga arrangemang: Vårfest, Höstfest och Julmarknad. Har du hört talas om dessa evenemang? Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Det visade sig att 87,4 % av respondenterna hade hört talas om dessa arrangemang och att 10,1 % av respondenterna inte hade hört talas om dem. Det var ett bortfall på 2,5%. Om respondenten svarade JA på föregående fråga, gavs en följdfråga om hur informationen om arrangemangen hade nått respondenten. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 32 Om JA, hur har du hört talas om det? (Du kan välja flera alternativ) Då flera alternativ kunde väljas av respondenten, erhölls totalt 127 svar. Det visade sig att 21,5% av respondenterna svarade att de hade fått informationen via Göteborg Direkt. 3,8% av respondenterna hade hört talas om arrangemangen i Metro. De flesta, totalt 62% av respondenterna hade blivit informerade via information i området i form av skyltar etc. 54,4% av respondenterna hade erhållit informationen via Facebook, Instagram och nyhetsbrev. 19% av respondenterna hade hört talas om arrangemangen via grannar/familj/vänner/snacket i området. Det var ett bortfall på 11,4%. Vilket av dessa evenemang har du gått på? Då flera alternativ kunde väljas, erhölls totalt 108 svar. Det visade sig att 20,3% av respondenterna hade besökt Vårfesten. 30,4% av respondenterna hade besökt Höstfesten och 58,2% av respondenterna hade besökt Julmarknaden. Totalt var det 27,8% av respondenterna som inte hade besökt något av dessa arrangemang. Det var ett bortfall på 7,6%. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 33 5.7 Service och handel Avsnittet fokuserar på konceptet small shops, café- och restaurangutbudet och den kommunala servicen i området. Hur ofta handlar du i butikerna (small shops, dvs. inte ICA och Systembolaget)? 17,7% av respondenterna handlar aldrig i butikerna. 58,2% av respondenterna handlar i butikerna 1–2 gånger per månad. 10,1% av respondenterna handlar i butikerna 1–2 gånger i veckan. Totalt 11,4% av respondenterna handlar oftare än 1–2 gånger i månaden. Det var ett bortfall på 2,5%. Vilka "small shops" handlar du i? Textmoln över vilka ”small shops” respondenterna handlar i. En öppen fråga ställdes till respondenten där möjligheten gavs att besvara vilka “small shops” respondenten handlar i. Totalt valde 47 respondenter att besvara frågan. Figur 13. Small shops och Hovås allé, Nya Hovås. Författarnas egna bild. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 34 Saknar du något i handelsutbudet, isåfall vad? Textmoln över vad respondenterna saknar i handelsutbudet. Ytterligare en öppen fråga ställdes till respondenten där möjligheten gavs att uttrycka en eventuell avsaknad i handelsutbudet. Totalt erhölls 30 kommentarer. Hur upplever du café- och restaurangutbudet? En skala användes för att respondenten enklare skulle kunna uttrycka sin upplevelse av café- och restaurangutbudet i området. En skala mellan 1–6 användes, där 1= dåligt och 6= mycket bra. 1,3% av respondenterna valde skala 1. Det visade sig att 7,6% av respondenterna valde skala 2. Totalt 2,5% av respondenterna valde skala 3. Hela 41,8% av respondenterna valde skala 4. Så mycket som 27,8% av respondenterna valde skala 5. Till sist valde 12,7%, av respondenterna skala 6 och upplever därmed café- och restaurangutbudet som mycket bra. Det var ett bortfall på 6,3%. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 35 Saknar du något i café- och restaurangutbudet? Textmoln över vad respondenterna saknar i café- och restaurangutbudet. En öppen fråga ställdes till respondenten där möjligheten gavs att uttrycka en eventuell avsaknad av något i café- och restaurangutbudet. Totalt erhölls 31 kommentarer. Saknar du någon kommunal service i området? (Exempelvis badhus, förskola, idrottsplats, bibliotek, etc.) Textmoln över kommunal service som respondenterna saknar i området. En öppen fråga ställdes till respondenten där möjligheten gavs att uttrycka en eventuell avsaknad av någon kommunal service i området. Totalt erhölls 34 kommentarer. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 36 5.8 Aktiv livsstil Avsnittet handlar om vilka förutsättningar det finns i Nya Hovås och i dess närliggande områden att vara fysiskt och socialt aktiv under vardag och fritid. Upplever du att det finns förutsättningar för en aktiv livsstil? (Det kan vara både i Nya Hovås, men även i närliggande områden) Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. 96,2% av respondenterna upplever att det finns förutsättningar för en aktiv livsstil och 2,5% av respondenterna upplever inte att det finns det. Det var ett bortfall på 1,3%. Två följdfrågor adderades för att respondenten skulle kunna precisera sin upplevelse. Om JA, vad? 43 kommentarer erhölls och några av dessa var följande: “Finns ett jättebra gym. Promenader till havet. Oxsjön med bra slingor för att cykla och springa.” “Löpning, cykling, promenad, båtliv, friskis.” “Otroligt mycket natur och friskis är det enda jag behöver!” Om NEJ, vad saknar du? Nio kommentarer erhölls och några av dessa var följande: “Förutsättningar för aktiv livsstil för barn, lekplatser etc.” “Elljusspår i skogen.” “Utegym så som de som finns i slottsskogen eller vid Sisjön (närmaste jag vet).” CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 37 Du har en ledig dag och vill göra en utflykt, vart bär det av? Textmoln över vart det bär av när respondenterna gör en utflykt. Totalt valde 44 respondenter att besvara frågan som var utformad som en öppen fråga där respondenten själv fick uttrycka sig genom en kommentar. Vad önskar du göra en vinterdag? Textmoln över vad respondenterna önskar att göra en vinterdag. Totalt valde 78 respondenter att besvara frågan som var utformad som en öppen fråga där respondenten själv fick uttrycka sig i form av en kommentar. 5.9 För dig med barn eller barnbarn Känner du trygghet i att barnen kan röra sig fritt mellan gårdarna? Då frågan riktar sig till boende med barn eller barnbarn som bor eller besöker respondenten, blev det ett bortfall på 50,6 %. Dock var frågan öppen för alla vilket har bidragit till att ett fåtal respondenter utan barn eller barnbarn har besvarat frågan. Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Totalt upplever 29,1% av respondenterna trygghet i att barnen kan röra sig fritt mellan gårdarna och 20,3% av respondenterna upplever en otrygghet. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 38 Ett kommentarsfält adderades där respondenten kunde precisera sin upplevelse. Totalt erhölls 14 kommentarer och några av dessa var följande: ”Dåligt med säkra övergångar över Allén.” ”Framför allt otryggt pga Hovås Allé, bilar som kör väldigt fort och dålig belysning.” ”Trafik, finns ingen bra lekplats att hänvisa till.” ”Inga lekplatser.” Anser du att de gemensamma gårdarna är utformade för barns lek? Då frågan riktar sig till boende med barn eller barnbarn som bor eller besöker respondenten, blev det ett bortfall på 49,4%. Dock var frågan öppen för alla vilket har bidragit till att ett fåtal respondenter utan barn eller barnbarn har besvarat frågan. Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Det visade sig att 8,9% av respondenterna anser att gårdarna är utformade för barns lek och att 41,8% av respondenterna inte anser att gårdarna är utformade för barns lek. Ett kommentarsfält adderades där respondenten kunde precisera sin åsikt. Totalt erhölls 16 kommentarer och några av dessa var följande: ”Alldeles för designade och stela för att uppmuntra till lek.” ”En sandlåda och inget mer.” ”Det finns ingen sysselsättning för barn. De sparkar boll på gården och väsnas.” ”Lekplatserna på många av gårdarna är ej utformade för barn. Saknar en stor gemensam lekplats med ALLT.” Figur 14. Lekplatser på de gemensamma gårdarna, Nya Hovås. Författarnas egna bilder. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 39 5.10 Transportmedel Hur väl anser du att kollektivtrafiken fungerar? En skala användes för att respondenten enklare skulle kunna uttrycka sin upplevelse om hur väl kollektivtrafiken fungerar. En skala mellan 1–6 användes, där 1= dåligt och 6= mycket bra. Det visade sig att 1,3% av respondenterna valde skala 1. Totalt 6,3% av respondenterna valde skala 2. Sedan valde 2,5% av respondenterna skala 3. Så mycket som 16,5% av respondenterna valde skala 4. Hela 40,5% av respondenterna valde skala 5. Till sist valde 29,1% av respondenterna skala 6. Det var ett bortfall på 3,8%. Ett kommentarsfält adderades där respondenten kunde precisera sin åsikt. Totalt erhölls 20 kommentarer och några av dessa var följande: ”Rosa Express har bra turtäthet.” ”Plus: täta turer, Minus: sällan i tid.” ”Blå Express borde kunna stanna här, även en buss till Frölunda Torg.” Enligt en Sifo-undersökning från KVD Bilpriser, 2017 kostar ett genomsnittligt bilägande ca. 3 000 - 4 500 kr/mån. Skulle ett medlemskap i en bilpool vara ett alternativ till ditt bilägande? Frågan var utformad så att respondenten gavs tre alternativ; JA, NEJ och “Jag är inte i behov av bil”. Totalt 32,9% av respondenterna anser att ett medlemskap i en bilpool kan vara ett alternativ till deras bilägande. 60,8% av respondenterna anser inte att ett medlemskap i en bilpool är ett alternativ. 6,3% av respondenterna menar att de inte är i behov av bil. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 40 Ett kommentarsfält adderades där respondenten kunde precisera sin åsikt. Totalt erhölls 13 kommentarer och några av dessa var följande: ”Alltid full frihet gäller för mig.” ”Blir för dyrt att ha bilpool med de sträckorna vi kör.” ”Vi behöver bilen för ofta för att det skulle vara ett bra alternativ.” ”Bilpool skulle nog attrahera mig.” Om det fanns en cykelpool i ditt bostadsområde, skulle du nyttja funktionen? Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. Totalt 27,8% av respondenterna kan tänka sig att nyttja funktionen och 72,2% av respondenterna kan inte tänka sig att nyttja en sådan funktion. Ett kommentarsfält adderades där respondenten kunde precisera sin åsikt. Totalt erhölls 18 kommentarer och några av dessa var följande: ”Har egen cykel.” ”Känns bättre att äga en egen cykel.” ” Möjligtvis. Det är idag väldigt många cyklar i cykelrummen och jag tror det hade kunnat minska antalet cyklar om det fanns en cykelpool för att tex ta cykeln ner till baden sommartid, eller till tex gymmet i Skintebo.” ”Har egen, cyklar mycket.” CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 41 5.11 Kultur Tycker du att det finns tillräckligt med kultur i området? Frågan var utformad så att respondenten gavs två alternativ; JA och NEJ. 44,3% av respondenterna anser att det finns tillräckligt med kultur i området och 48,1% av respondenterna anser inte att det finns tillräckligt med kultur. Det var ett bortfall på 7,6%. En följdfråga adderades till de som svarade NEJ för att respondenten skulle kunna precisera sin åsikt. Om NEJ, vad saknar du? Textmoln över vad respondenterna saknar ur ett kulturellt perspektiv i Nya Hovås. Totalt erhölls 29 kommentarer. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 42 5.12 Avslutande frågor Övriga tankar/idéer som du vill dela med dig av? Dela gärna med dig! Som avslutande fråga gavs respondenten möjlighet till att dela med sig av övriga tankar/idéer i ett kommentarsfält. Totalt valde 19 respondenter att lämna en kommentar och några av dessa var följande: ”Jättefint område med bra dynamik och en bra känsla!” “Jätteviktigt är ett bibliotek som också kan fungera som mötesplats kanske med kafé i anslutning. Viktigt för barn och ungdomar! Läsecirklar m.m.” ”Tankarna av Nya Hovås är inspirerande. Däremot är tanken ingenting om det inte uppfylls.” CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 43 6 Analys och diskussion Vid analys av vår undersökning, har vi tagit inspiration av Platslow, en modell som har tagits fram i samband med en undersökning gjord av Kairos Future. De undersökte det svenska flytt- och boendelandskapet och hur det kan komma att utvecklas de kommande åren. En enkätundersökning skickades ut till 6 000 respondenter och som analysverktyg användes Platslow. Platslow togs fram för att sortera vilka kvaliteter som respondenterna värdesätter mest och minst. Det som enligt respondenterna bedöms vara viktigast, återfinns i botten av pyramiden och det som bedöms vara minst viktigt återfinns i toppen av pyramiden. Modellen ämnas att motsvara Maslows mänskliga behovspyramid med en tydlig rangordning av de olika alternativen. Vi har valt att definiera den högsta nivån som M (målbild), vilket innebär att samtliga nivåer är uppfyllda. Vi har anpassat modellen till vår undersökning och använder den som analysverktyg. 6.1 Trygghet och grundläggande funktionalitet Den första nivån berör den upplevda tryggheten bland boende och den grundläggande funktionaliteten i området. Trygghet i allmänhet De flesta respondenter upplever trygghet i Nya Hovås under dygnets alla timmar. En respondent uttryckte följande kring vad det är som känns tryggt; “Bra grannar omkring och ett tryggt område i allmänhet.” Ytterligare en respondent uttryckte följande; “Lugnt område, städat och snyggt”. Vi konstaterar därmed att trygghet är kopplad till både människan och platsen i sig. Enligt polisinspektör Niklas Brehm, är en avgörande faktor i brottsförebyggande syfte, om det finns några iakttagare av vad som sker. Han menar att trygghet skapas genom många aktiva iakttagare. Det är inte tillräckligt med en lugn plats, utan även sociala värden såsom gemenskap och samhörighet bidrar till upplevelsen av en trygg stadsdel. Figur 15. Platslowpyramid. Författarnas egna illustration. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 44 Samtidigt som Nya Hovås är en stadsdel som speglar trygghet, har vi även identifierat en baksida. Det är flertalet respondenter som belyser en problematik med kriminalitet i området; narkotikahandel, inbrott och buskörningar på Hovås Allé för att nämna några. En respondent uttryckte följande om vad som känns otryggt; “Alla inbrott och inbrottsförsök. Knarkanvändning och knarkförsäljning”. Den rådande narkotikahandeln i området har även belysts i media. Frågan är hur ett så pass nytt område kan ha denna problematik? Vi tror att det är flera aspekter som spelar in och något som bör belysas är det faktum att det alltid finns en köpare och en säljare i en sådan typ av affär. Lika viktigt som att säljare bör ta sitt ansvar, bör även de som köper, ställa sig frågan vad det kan bidra till för miljö. Det innebär att båda parters ansvar är lika betydelsefulla för att kunna stoppa dessa typer av illegala affärer. Två av bostadsrättsföreningarna i Nya Hovås har installerat kameraövervakning i sina garage. Enligt de som har installerat kameraövervakningen, har inbrotten minskat. Det är synd att det krävs ett sådant system för att på ett effektivt sätt motverka brott. Känslan av att vara iakttagen av en kamera, kanske inte alla är bekväma med. En risk med övervakningssystemen är att de fysiska iakttagelserna kan utebli då boende förlitar sig alltför mycket på systemen. Ur ett långsiktigt perspektiv anser vi att övervakningssystem är bra då det har visat sig motverka brott. Dock kan inte ett övervakningssystem motverka alla brott, utan människor måste fortfarande vara uppmärksamma på sin omgivning. För att motverka brott, både inbrott och narkotikahandel, tror vi att det är viktigt att främst se till vad som skapar trygghet i ett område. Tryggheten är enligt vår undersökning, nära kopplad till människorna som rör sig i området och dess sociala interaktion mellan varandra. Även polisinspektör, Niklas Brehm lägger vikt på detta i samband med sitt föredrag om grannsamverkan där vi medverkade. Han menar att genom en sådan enkel handling som att hälsa på sina grannar och personer i sitt område, kan brott faktiskt motverkas. Vi går mot ett allt mer individualistiskt samhälle, där den sociala interaktionen i många sammanhang uteblir. Det är problematiskt då boende bär på ett stort ansvar i att bidra till den upplevda tryggheten i ett bostadsområde, både för sin egen och sina grannars skull. Enligt Niklas, baseras den upplevda tryggheten på subjektiva upplevelser och känslor. Det innebär att vad som känns tryggt i ett område varierar mellan olika människor beroende på exempelvis ålder och levnadsfas. Därmed är det svårdefinierat vad som bidrar till en upplevd trygghet. Trygghet vid busshållplats Majoriteten av respondenterna känner sig trygga vid den nuvarande busshållplatsen, Brottskärrsmotet. Busshållplatsen är belägen på en plats som möjliggör god uppsikt över området, i närhet av både bostäder och butiker, vilket vi och även Niklas Brehm, tror bidrar till den upplevda tryggheten. Visionen om att skapa en småskalig blandstad i absolut världsklass, handlar bland annat om att skapa flöden under dygnets alla timmar. Än en gång är det människorna i området som bidrar till den upplevda tryggheten. Det är förståeligt att det är svårt att åstadkomma flöden nattetid då butikerna är stängda och många boende inte är i rörelse. Under dessa timmar blir det än mer viktigt att se över vad som skapar, eller åtminstone bidrar till en trygg miljö. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 45 God belysning kan låta som en självklarhet i nybyggda områden, dock har en sådan kvalitet enligt flertalet respondenter delvis uteblivit i Nya Hovås. Enligt Niklas Brehm, är belysning en viktig faktor som bidrar till den upplevda tryggheten i ett område. Det finns belysning, men om den inte fungerar så fyller den heller inte den funktion som den avses att göra. Två respondenter uttryckte följande om vad som upplevs vara otryggt; ”Dålig och trasig belysning” och “Dålig belysning och nattetid”. Vi tycker att det är problematiskt att en sådan grundfunktion inte är uppfylld, och framför allt med tanke på att det är ett så pass nybyggt område. Kan det tänkas vara så att det är otydligt om vem som bär ansvaret för att de trasiga lamporna faktiskt åtgärdas? Trygghet på de gemensamma gårdarna En del av visionen är de öppna kvarteren och de så kallade ”smitvägarna”. De gemensamma gårdarna är öppna för alla, även för människor som inte bor i området. De flesta boende är positiva till dessa kvarter och menar att det känns bra med den öppenhet och tillgänglighet som gårdarna erbjuder. Samtidigt menar andra att det ökar risken för att obehöriga tar sig in på gårdarna, vilket förändrar den upplevda tryggheten. En respondent uttryckte följande; “Det hade nog inte spelat någon roll ifall gården var stängd, obehöriga kan smita in efter att någon öppnat en port ändå. Känns i alla fall tryggt att trapphusen är låsta.” En positiv aspekt med de öppna kvarteren, är att det inte blir en barriär mellan olika gårdar och inte heller mellan olika boende. Stängda kvarter skapar en större social kontroll över vilka som bor i kvarteret, vilket kan öka den upplevda tryggheten. Dock är risken att folk inte känner sig lika “fria” och mer inlåsta. Det blir ett förtydligande i mitt och ditt, vilket kanske i och för sig går hand i hand med det individualistiska samhället. Det bör belysas att enkätundersökningen påvisar att det inte är någon större skillnad i upplevd trygghet beroende på kön. På de gemensamma gårdarna upplever kvinnorna i genomsnitt tryggheten som 4,77, medan männen 4,37 på en skala mellan 1-6 där 1 är otrygg och 6 är trygg. I området under dygnets alla timmar upplever kvinnorna i genomsnitt tryggheten som 4,91 och männen 4,84 på en skala mellan 1-6 där 1 är otrygg och 6 är trygg. Bra kommunikationer Ytterligare en funktionalitet som anses vara grundläggande för en attraktiv plats, är att det finns bra kommunikationer. Det var även en av de kvaliteter som Louise Didriksson trodde att boende i Nya Hovås värdesätter mest. Undersökningen visar att bra kommunikationer faktiskt är en av de tre kvaliteterna som respondenterna främst värdesätter. Enligt tidigare forskning, Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv – en kunskapsöversikt, är skapandet av en helhet, en av fyra strategier för att hantera den sociala dimensionen i stadsplaneringen. Det handlar kort sagt om att skapa en sammanhållen stad. Det möjliggörs bland annat genom att erbjuda bra kollektivtrafik, där boende enkelt kan ta sig till andra delar av staden och andra närliggande områden. Boende i Nya Hovås, anser att kollektivtrafiken fungerar väl överlag. Det är enkelt att ta sig till centrala Göteborg och expressbussarna går ofta och är uppskattade. Dock CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 46 efterfrågas bland flertalet respondenter, smidiga kommunikationer söderut, främst till Kungsbacka. Idag existerar inte några smidiga kommunikationer söderut, utan möjligheten finns att ta sig kollektivt men det blir en omväg för de som bor i Nya Hovås. Förbindelsen till centrala Göteborg verkar vara en grundförutsättning för flertalet respondenter. Därmed konstaterar vi att goda kollektiva förbindelser till stadens centrum är en avgörande faktor för att nybyggda områden ska anses vara attraktiva. Närhet till natur Närheten till naturen är en funktion som anses vara grundläggande. Det kan möjligen kopplas till att naturen erbjuder en lugn och harmonisk stämning till området, naturen skapar förutsättningar för en aktiv livsstil och skapar tillsammans med staden en variation av stad och grönska, som vi tror att många boende värdesätter. De boende i Nya Hovås värdesätter möjligheten till en aktiv livsstil och enligt undersökningen, anser de flesta att det finns goda möjligheter till en sådan kvalitet. Nästintill alla respondenter, anser att det finns förutsättningar för en aktiv livsstil i Nya Hovås och dess närliggande områden och nämner kvaliteter som närhet till skog, hav och bra promenadområden. En kvalitet som närhet till natur, är beroende av den specifika platsen och dess förutsättningar. Nya Hovås är unikt och bär på kvaliteter som inte alla områden besitter. Närheten till naturen, var den kvalitet som Louise Didriksson trodde att boende i området värdesätter mest. Vi konstaterar att undersökningen tyder på att folk är måna om att ha naturen runt hörnet då den skapar förutsättningar för en aktiv livsstil. Upplåtelseformer Flertalet respondenter ställer sig positiva till en blandning av upplåtelseformer. En respondent uttryckte följande; “Det borde finnas fler billigare hyresrätter för exempelvis studenter, barnfamiljer med lägre inkomst.” Samtidigt finns det fortfarande de människor som har en negativ inställning till blandningen, en respondent uttryckte följande; “Vill inte ha sociala bostäder”. Vi tror att detta synsätt är en av flera barriärer som måste krossas för att lyckas att skapa en integrerad stadsdel. I rapporten Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv – en kunskapsöversikt, belyses att en av de fyra strategierna för att hantera den sociala dimensionen i stadsplaneringen är blandning och variation. I rapporten lyfter Boverket fram flera exempel på temat, där det bland annat handlar om en blandning av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och varierande hyresnivåer. En viktig del i skapandet av en blandstad, är att blanda olika upplåtelseformer då det medför interaktion mellan olika typer av människor. En positiv inställning till en blandning av upplåtelseformer bland människor, är av stor betydelse för att kunna skapa en socialt hållbar stadsdel. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 47 6.2 Funktionella konkurrensfördelar De funktionella konkurrensfördelarna kopplas till sådana kvaliteter som skapar mervärde för platsen, kvaliteter som gör platsen unik och eftertraktad. Det är värden som bedöms vara viktiga för många, men inte för alla. Barnvänligt Ett återkommande tema i enkätundersökningen är avsaknaden av barnanpassad utformning i Nya Hovås. Problematiken ligger i att det idag inte finns någon större lekplats i området, där barn och föräldrar kan mötas. I visionen beskrivs hur en lekplats kommer att upprättas vid parken intill Krogabäcken i Nya Hovås. Johanna Nordstrand, menar att lekplatsen inte är försenad, utan ambitionen var att lekplatsen skulle byggas när alla kvarteren var färdigställda. En byggherre har senarelagt byggnationen av sitt kvarter, vilket utgör ett hinder för upprättandet av lekplatsen. Nya Hovås Projektutveckling, har beslutat att ändå påbörja byggnationen av lekplatsen under hösten 2019. Vi anser att det offentliga rummet bör prioriteras i ett tidigt skede för att säkerställa att värdeskapande kvaliteter mellan husen finns när människor flyttar in. Samtidigt finns det inte alltid förutsättningar för detta, vilket vi är medvetna om. En lekplats skapar flera sociala värden, primärt för barnens lek men även som en naturlig mötesplats för föräldrar i området. Vi har förstått att en lekplats är en dyr investering som inte genererar en direkt ekonomisk vinst. I likhet med SROI, anser vi att det även är viktigt att beakta den sociala avkastningen av investeringar. I en telefonintervju med en av de boende i Nya Hovås belyser respondenten problematiken; “Det finns ju inget ännu och det har ju flyttat in många barnfamiljer och jag hör av grannar att det är ett önskemål, både förskola och lekplatser. Jag är medveten om att det är med i planeringen, men man ligger lite efter i planering av förskola och lekplats.” Gemensamma gårdar De gemensamma gårdarna är stilrent utformade och går i linje med visionen om att skapa variation i material, form och färg. Dock anser vi att utformningen inte har anpassats utefter barnen. En av respondenterna uttryckte följande om lekplatserna på gårdarna; ”Alldeles för designade och stela för att uppmuntra till lek”. Flertalet respondenter lyfter även att det endast finns en mindre sandlåda på gårdarna. I kvalitetsboken Nya Hovås kvaliteter, beskrivs hur gårdarna i Nya Hovås, ska få olika uttryck och karaktär för att skapa mervärden för hela området. Genom planteringar, odlingsmöjligheter, material, funktioner och aktiviteter, ska karaktären skapas och göra Nya Hovås till en miljö i världsklass. Enligt undersökningen anser de boende att de tre viktigaste funktionerna i gårdsmiljön är; att ha en vacker utsikt från balkongen, bänkar och sittplatser samt en lekplats för barn. Vi anser att de gemensamma gårdarna speglar variation, erbjuder bänkar och sittplatser och vackra planteringar. Figur 16. Krogabäcken, Nya Hovås. Författarnas egna bild. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 48 Samtidigt menar de boende att en lekplats för barn, är viktigare än andra kvaliteter såsom grillplats, odlingsmöjligheter och möblering för middagar. Detta bör tas i beaktning vid beslutstagande om hur resurser ska prioriteras vid utformning av gårdsmiljöer. Vi anser att de kvaliteter som främst värdesätts bland boende bör tillfredsställas innan sekundära kvaliteter, såsom odlingsmöjligheter och grillplatser prioriteras. Vid utformning av gemensamma gårdar anser vi att det är av stor vikt att planera långsiktigt och se till människors efterfrågan. Det är det som SROI handlar om; att se den sociala avkastningen som genereras i samband med investeringar. På så sätt kan det investeringar i sådant som uppskattas bland de boende och undvika att det läggs resurser på kvaliteter som låter bra i teorin men som inte nyttjas i praktiken. Förskolor/skolor Vi har identifierat ett behov av fler förskolor i området, både genom kommentarer i enkätundersökningen och även i samband med telefonintervjuer. I ett planeringsskede kan det vara svårt att uppskatta behovet av förskolor då det är en utmaning att förutspå vilka människor som kommer att flytta in i bostadsområdet. Dock anser vi att det bör finnas mer flexibilitet i planerna så att dessa ytor kan anpassas utefter behov. Närhet till butiker I och med visionen om blandstaden, är bostäder och butiker integrerade med varandra. Undersökningen visar att en av de kvaliteter som boende i Nya Hovås värdesätter mest är service-, restaurang- och handelsutbudet. Även Louise Didriksson, trodde att denna kvaliteten skulle vara högt prioriterad bland boende i Nya Hovås. I rapporten Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv – en kunskapsöversikt, belyses hur blandning och variation är en strategi för att hantera den sociala dimensionen i stadsplaneringen. Enligt forskning, kan det uppnås genom att låta näringsidkare och andra verksamheter etablera sig i bottenplan och därmed åstadkomma en blandning av bostäder och butiker. Nära till vatten/hav Den kvalitet som boende i Nya Hovås värdesätter mest är närheten till havet. Undersökningen visar även att de flesta respondenter vill spendera en ledig dag vid någon närliggande badplats. Johanna Nordstrand, menar att en sådan kvalitet bör belysas ännu mer i marknadsföringen till potentiella bostadsköpare och i informationsutskick till de som redan bor i området. Närheten till havet är en kvalitet som påvisar att kvaliteter inte nödvändigtvis behöver finnas i det specifika området, utan kan återfinnas i närliggande områden. Figur 17. Gemensamma gårdar. Författarnas egna bilder. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 49 Kommunal service Enligt rapporten Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv – en kunskapsöversikt, är en av de fyra strategierna tillgång och tillgänglighet framträdande för hur den sociala dimensionen ska hanteras i stadsplaneringen. Tillgång och tillgänglighet handlar om hur resurser väljs ut och fördelas. En av dessa resurser är tillgång till offentlig service, vilket det enligt vår undersökning, finns en brist på i Nya Hovås. Respondenterna saknar främst; bibliotek, badhus och lekplats. Ytterligare kommunal service som saknas är; fler förskolor, kulturhus, utomhusgym, elljusspår och biograf. I visionen beskrivs hur ett utomhusgym ska upprättas intill Krogabäcken som rinner genom Nya Hovås, något som har uteblivit. Anna Carin Svedstam, projektledare för biblioteksservice i Nya Hovås, menar att det krävs underlag för att kunna påvisa för kommunen att det finns ett behov av kommunal service i området. Det är ett stort steg, kostsamt och kan ta tid att gå från knappt någon kommunal service alls, till att bli en stadsdel med ett bra utbud av kommunal service. I stadsutvecklingslokalen Hjärtat i Nya Hovås, finns en biblioteksservice med möjlighet för besökarna att hämta reservationer, komma, låna och återlämna media. Enligt Anna Carin, vill boende att biblioteksservicen ska utvecklas från att vara ett pilotprojekt till att vara ett fullt utrustat bibliotek. För att området på sikt ska kunna erbjuda tillgång till offentlig service är det positivt att biblioteksservicen har mottagits väl och att vår undersökning påvisar en avsaknad av den typ av service i området. Estetik De flesta respondenter upplever att området har en tilltalande arkitektur och utseende på byggnaderna. En respondent uttryckte följande i en telefonintervju; “Alla hus ser olika ut, det är olika typer av ytskikt, något är trä och så finns det tegel, puts, plåtfasad. Samtidigt passar alla husen ihop på ett snyggt sätt. Det finns en röd tråd. Det är dynamiskt, vilket jag gillar.” I kvalitetsboken Nya Hovås kvaliteter, beskrivs att nyckeln för att lyckas med området är variation. Något som vi anser speglar hela Nya Hovås. Det är variation i arkitektur, materialval och färg, samtidigt som det på ett snyggt sätt binds samman till en helhet. Två respondenter uttryckte följande kring områdets arkitektur och utseende; “Inspirerande och livfullt” och “Trevligt med lite variation på byggnaderna”. Vi anser att dessa två citat, fångar estetiken i området på ett värdigt sätt. Även i Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv – en kunskapsöversikt, är som nämnt tidigare, en strategi för att hantera den sociala dimensionen vid stadsplanering, blandning och variation. Figur 18. Biblioteksservice, Nya Hovås. Författarnas egna bild. Figur 19. Fasader, Nya Hovås. Författarnas egna bilder. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 50 Parker/grönområden I kvalitetsboken Nya Hovås kvaliteter, beskrivs hur parken kring Krogabäcken kan tänkas att bli områdets ”Central Park”. I parken kan skolbarn utforska livet i bäcken och folk som arbetar kan vistas i parken under lunchtid. I området finns en mindre park som är belägen i en gradäng, vilket ger begränsningar i på vilket sätt den kan nyttjas. Louise Didriksson, menar att parken inte är så användbar då topografin och den intilliggande bäcken utgör ett hinder. Några respondenter uttrycker att de saknar en park där de kan mötas, rasta hunden och umgås. Louise Didriksson förtydligar problematiken i att dessa typer av grönytor måste tas i beaktning ur ett långsiktigt perspektiv för att det ska investeras i dessa. Hon menar vidare att det borde finnas tydligare krav för vad som förväntas av olika byggföretag. Vissa byggföretag förvaltar områden långsiktigt och har därför ett större intresse av att det ska bli bra över tid. Här menar Louise att det måste finnas en tydlig styrning i helheten, då de flesta byggbolagen eftersträvar en hög nivå på hållbarhet men drivs hårdare av det vinstdrivande och ofta innehar ett kortare tidsperspektiv. Vi anser att grönytan inte bör kompromissas då det kan bli en naturlig mötesplats för många boende och bidra till en socialt hållbar stadsdel. Återigen blir verktyget, SROI betydande för vilka investeringar som bör göras för att generera social avkastning. Även i Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv – en kunskapsöversikt, belyses vikten av att följa upp långsiktiga investeringar som har gjorts, med ambitionen om att skapa medvetenhet om vad som främjar den sociala hållbarheten och vad som inte gör det. Bil- och cykelpool En bilpool har upprättats i Nya Hovås och består idag av två bilar. Enligt vår undersökning, är majoriteten av de boende i Nya Hovås inte redo att ta steget till att dela bil med andra. Dock menar många respondenter att det är en frihet i att ha sin egna bil. Andra menar att de kör alldeles för långa sträckor för att det ska vara gynnsamt för dem att vara medlemmar i en bilpool. Det verkar som att många bilägare anser att deras bilägande fungerar väl som det gör idag och är därmed inte beredda att byta bort bekvämligheten. Vi kan förstå det faktum att många är beroende av bilen och tror att det handlar mycket om i vilket skede man som människa befinner sig i livet samt hur inställningen till ”delningstänket” ser ut. Generellt sett, verkar respondenterna vara mer positiva till ett medlemskap i en bilpool snarare än i en cykelpool. Den övervägande motiveringen lyder som så att många har sin egna cykel och är nöjda med det. En respondent uttryckte följande; “Känns bättre att äga en egen cykel.” En cykel är inte en lika stor ekonomisk investering som en bil är, vilket vi tror kan vara en av anledningarna till respondenternas inställning. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Examensarbete ACEX20-19-09 51 6.3 Starka sociala sammanhang Den tredje nivån handlar om vad det finns för förutsättningar som bidrar till upplevelsen av starka sociala sammanhang och en hemkänsla. Gemenskap och delaktighet Genom samtal med boende i Nya Hovås och enligt enkätundersökningen, verkar det som att många boende känner tillhörighet och gemenskap i området. De som bor i Nya Hovås verkar trivas med sina grannar och med stadsdelen i sin helhet. Vi tror att en bidragande faktor kan vara att Nya Hovås upplevs att vara en plats med stark karaktär och genom det, skapas en positiv känsla i att bo i området och att vara en del av gemenskapen. I rapporten Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv – en kunskapsöversikt, är en av de fyra