PRODUKTUTVECKLING AV ETT SKÖNHETSVERKTYG FÖR HEMMABRUK FÖRFATTARE Victoria Ahl, Alexandra Chau, Pia Otterlind, Tove Svanlund, Wilhelm Svanlund, Nicklas Thempo Bengtsson Handledare Jonas Tuveson Institutionen för Industri- och Materialvetenskap CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2021 K A N D I D A T A R B E T E 2 0 2 1 Produktutveckling av ett skönhetsverktyg för hemmabruk Victoria Ahl, Alexandra Chau, Pia Otterlind, Tove Svanlund, Wilhelm Svanlund, Nicklas Thempo Bengtsson © Victoria Ahl, Alexandra Chau, Pia Otterlind, Tove Svanlund, Wilhelm Svanlund, Nicklas Thempo Bengtsson, 2021. Kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet Teknisk Design Institutionen för Industri- och Materialvetenskap Chalmers tekniska högskola SE-412 96 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) 31-772 1000 Omslag: Microneedlingkonceptet Skinroller X i badrumsmiljö Tryck: Chalmers Digitaltryck Göteborg, Sverige 2021 Förord I denna rapport beskrivs det kandidatarbete som genomförts av sex studenter på Chalmers Tekniska Högskola med syfte att ta fram ett koncept på en ny, mer hållbar dermaroller. Projektet genomfördes under våren 2021, tillsammans med Skinroller, ett varumärke under Retrigo AB. Hela projektet började med att en av projektgruppens medlemmar såg förbättringspotential i den dermaroller hon ägde från Skinroller. Via kundtjänst kontaktades Skinroller som gladeligen tackade ja till att medverka som uppdragsgivare i detta kandidatarbete. Vi vill framförallt tacka Amanda Aalto och Arzu Umut på Skinroller för ert engagemang i arbetet, då ni har varit ovärderliga med era insikter och er kunskap. Vi är innerligt tacksamma att ni har anförtrott oss med uppdraget att ta fram ett koncept för er nya produkt. Vi vill även rikta ett stort tack till våra underbara vänner som hjälpt oss med framtagningen av 3D- modeller. Utan er, Gustav Brogren och Alexander T. Bengtsson, och era 3D-printers hade det varit svårt att ta sig igenom projektet. Vi vill därför ge en stor eloge till er, som på er fritid tagit tid åt att hjälpa oss att förverkliga våra CAD-modeller. Sist men inte minst vill också tacka vår handledare, Jonas Tuveson, vars insikter och kunskaper lett gruppen på rätt spår genom projektets gång. Vi vill även rikta ett tack till Sanna Dahlman, Andreas Dagman och examinator Lars-Ola Bligård för er värdefulla input inom era expertisområden, samt till Anna Norrström för din handledning inom gruppdynamik. Tack! Sammanfattning Arbetet har undersökt microneedlingverktyget Skinroller PRO ur ett användarperspektiv med fokus på att utveckla en mer hållbar och estetiskt tilltalande produkt. Projektet har utförts i nära samarbete med Skinroller, för att öka livslängden på deras flaggskeppsprodukt Skinroller PRO som i dagsläget är en förbrukningsprodukt samt en hygienprodukt. För att få en djupare förståelse för användarnas åsikter samt problembilden kring Skinroller PRO, utfördes enkätundersökningar och intervjuer. Dessa användes i ett senare skede som underlag vid produktutvecklingsprocessen. De faktorer som arbetet kom att fokusera på var utbytbarhetsfunktionen av huvudet, handtagets ergonomi och estetik. Utifrån dessa faktorer utfördes idégenerering följt av en iterativ produktutvecklingsprocess. Det slutliga resultatet blev ett koncept som uppfyllde de krav samt många av önskemål som satts upp i början av projektet. Arbetet har resulterat i produkten Skinroller X - ett skönhetsverktyg med utbytbart huvud. Skinroller X utmärker sig som en elegant och enkel lösning på hållbarhetsproblemet. Med hjälp av en skruvfunktion kan användaren enkelt byta ut huvudet när nålarna blivit utslitna. Skinroller X är utformad för att tillhandahålla en säker användning. Produktens exklusiva design återspeglas i hela upplevelsen kring produkten, som startar redan vid unboxing av Skinroller X. Abstract This bachelor thesis aims to examine the microneedling tool Skinroller PRO from a user centered perspective, in order to develop a more sustainable and esthetically appealing alternative. The project has been carried out in close collaboration with Skinroller and the aim was to increase the life of the product and to create a dermaroller that the user will cherish and keep for longer. In order to gain a greater level of insight from the users and to get an understanding of their opinions on Skinroller PRO, interviews and surveys were performed. These were then used as foundation in the product development process. The key factors identified where exchangeability, grip ability and esthetics. These were then explored with brainstorming and after iteration there was one concept that satisfied all the criteria. The result was the product Skinroller X, which solves the throwaway issue with an exchangeable head. This concept stands out as a simple and elegant solution that is more sustainable with an effortless twist motion, that allows the user to change the worn-down part of the product. Skinroller X is designed to give the user a sense of luxury and exclusivity, starting at the unboxing experience. It is also designed to grant a safe interaction with the tool. This report is written in Swedish. Keywords: Skinroller, dermaroller, skönhetsverktyg, microneedling, design, ergonomi, hållbarhet. Executive summary Microneedling är en hudvårdsbehandling som behandlar hudproblem med hjälp av nålar som penetrerar huden och skapar mikrohål. Behandlingen är ursprungligen en professionell salongsbehandling, men under de senaste åren har intresset för att kunna utföra behandlingen hemifrån ökat. Microneedlingsverktyg för hemmabruk benämns ofta som dermarollers. Under pandemin har många personer som tidigare gått på salongsbehandlingar istället börjat använda dermarollers hemma, vilket har lett till att dessa produkter på kort tid ökat i popularitet. På dagens marknad är många dermarollers hygienprodukter som skall bytas ut i takt med att nålarna slits efter användning då naturligt slitage uppstår. Detta medför ett slöseri av resurser och en negativ miljöpåverkan. Skönhetsverktyget Skinroller PRO har fått sitt namn efter varumärket Skinroller och är en av Sveriges mest sålda dermarollers. Flaggskeppsprodukten Skinroller PRO har i många år funnits på marknaden och har sedan starten år 2012 endast fått en omdesign. Företagets produktsortiment utökas ständigt, men dermarollern har förblivit densamma i många år. Redan innan projektet startade fanns ett intresse för en mer hållbar Skinroller PRO, både från företagets sida och från deras kunder. På grund av den ökande efterfrågan av dermarollers och med anledning av att Skinroller PRO är en förbrukningsprodukt, ligger det därför i tiden att ta fram en ny dermaroller som är snällare för både miljön och plånboken. I samarbete med Skinroller har en mer hållbar, ergonomisk och användarvänlig dermaroller med utbytbart huvud tagits fram. Arbetet inleddes med en behovsidentifieringsfas där bland annat en marknadsundersökning, enkätstudier och djupintervjuer utfördes i syfte att samla in data. Fasen avslutades med att ta fram en problembeskrivning med hjälp av personor och scenariobeskrivningar samt en kravbild och en funktionsöversikt. En semantisk ordskala utvecklades, som senare låg till grund för de visuella beslut som togs. Hygienisk, säker, diskret och exklusiv var de ord som eftersträvades i den nya designen. I kommande faser genomfördes brainstormingsessioner för för att möjliggöra utbyte av huvud. Sex utvecklade koncept för utbyte utvecklades. Dessa var främst inspirerade av andra produkter med liknande funktion. De sex koncepten sållades ner till tre genom utvärdering med matriser. Efter avstämning med uppdragsgivaren kunde slutligen en skruvfunktion fastställas. Även brainstormingsessioner kring färg, form och förpackning genomfördes. Olika former på handtaget utforskades främst genom skisser och lermodeller, för att få förståelse för handstorlekar, grepp och ergonomi. De olika förslagen sållades ner till tre koncept som gavs namnen; Tuck, Wave och Groove. Dessa 3D-printades och utvärderades internt samt i samråd med representanter från Skinroller. Slutligen valdes Tuck att gå vidare med för ytterligare vidareutveckling. Formen Tuck i kombination den valda skruvfunktionen itererades fram till Skinroller X. Skinroller X är den nya dermarollern med utbytbart huvud och kommer i färgerna svart och vit. Den ergonomiska formen tillåter olika grepp och säker användning utan att tappa sin elegans. Den mjuka profilkurvan hos Skinroller X ger användaren ett säkert grepp för olika behandlingsområden. Tvärsnittet hos Skinroller X ger inte bara användaren ett stabilt grepp, utan hjälper även användaren att, genom visuell feedback, förstå att huvudet är fastsatt på korrekt sätt. Med hjälp av sin utbytesfunktion slängs endast huvudet medan handtaget återanvänds. Därav är Skinroller X mer hållbar i jämförelse med utgångsprodukten Skinroller PRO, vilket bekräftades i hållbarhetsanalyser som utfördes på de båda produkterna. Slutsatsen för arbetet blir att de krav som ställts på Skinroller X är uppfyllda, men att ytterligare användarstudier är nödvändiga för att kunna styrka resultatets trovärdighet. På grund av den rådande pandemin har det inte funnits möjlighet att träffa användare fysiskt för att utvärdera Skinroller X. Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1 2 2 2 2 1.1 BAKGRUND 1.1.1 Uppdragsgivare 1.1.2 Uppdragsbeskrivning 1.2 SYFTE & MÅL 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 1.4 AVGRÄNSNINGAR 1.5 BENÄMNINGAR I RAPPORTEN 3 2 SLUTRESULTAT 4 2.1 FÖRPACKNING 5 2.2 ANVÄNDNING 5 2.3 UTBYTESFUNKTION 6 3 ORIENTERING 7 3.1 GRUNDFAKTA - MICRONEEDLING & DERMAROLLERS 7 3.1.1 Om Skinroller 7 3.1.2 Utgångsläge – Skinroller PRO 8 3.2 TEORETISKT RAMVERK 9 3.2.1 Usability 10 3.2.2 Litteraturstudie handens ergonomi 12 3.3 METODER 13 4 GENOMFÖRANDE 18 4.1 FAS 1 - BEHOVSIDENTIFIERING 18 4.1.1 Marknadsundersökning 18 4.1.2 Demonteringslaboration & Hållbarhetsanalys 18 4.1.3 HTA 19 4.1.4 Analys av tidigare genomförda undersökningar 19 4.1.5 Enkät 19 4.1.6 Intervju & Observation 19 4.1.7 Personor & Scenariobeskrivningar 19 4.1.8 Kravspecifikation & Funktionsöversikt 20 4.2 FAS 2 - FUNKTION 20 4.2.1 Idégenerering 20 4.2.2 Utvärdering med opponentgrupp 21 4.2.3 Utvärdering med matriser 21 4.2.4 Avstämning med Skinroller 21 4.2.5 Slutgiltig utvärdering mot kravlista & funktionsöversikt 21 4.3 FAS 3 - SEMANTIK & FORMGIVNING 21 4.3.1 Idégenerering 22 4.3.2 Utvärdering med PMI 22 4.3.3 Utvärdering med Enkät 22 4.3.4 Utvärdering av fysiska modeller 22 4.3.5 Avstämning med Skinroller 22 4.4 FAS 4 - VIDAREUTVECKLING TILL SLUTGILTIGT KONCEPT 23 4.4.1 Fastställande av vikt 23 4.4.2 Materialval 23 4.4.3 Färgval 23 4.4.4 Förpackning & Etui 24 4.4.5 Teoretisk utvärdering 24 5 RESULTAT 26 5.1 RESULTAT BEHOVSIDENTIFIERINGSFAS 26 5.1.1 Inledande process 26 5.1.2 Demonteringslaboration & Hållbarhetsanalys 26 5.1.3 Tidigare enkäter från Skinroller 26 5.1.4 Enkätundersökning 27 5.1.5 Djupintervjuer 28 5.1.6 Sammanfattad kravbild 29 5.1.7 Scenariobeskrivningar 30 5.2 RESULTAT: FUNKTION 31 5.2.1 Idegenerering, Konceptframtagning & Utvärdering 31 5.2.2 Färdigutvecklade koncept 33 5.2.3 Val av utbytbarhetsfunktion 34 5.3 RESULTAT: SEMANTIK & FORMGIVNING 35 5.3.1 Idegenerering, Konceptframtagning & Utvärdering 35 5.3.2 Färdigutvecklade koncept 37 5.3.3 Val av form och vidare iterering 38 5.3.4 Material-, Vikt- & Färgval 39 5.4 SKINROLLER X 41 5.4.1 Det slutgiltiga resultatet 41 5.4.2 Hur utbytet sker 41 5.4.3 Färg & Form 42 5.4.4 Material & Vikt 44 5.4.5 Förpackning & Etui 44 5.4.6 Namnval 46 5.5 TEORETISK UTVÄRDERING 46 5.5.1 Hållbarhetsanalys 46 5.5.2 HTA 47 5.5.3 Visuell utvärdering 47 5.5.4 Scenarion 48 6 DISKUSSION 50 6.1 GENOMFÖRANDE 50 6.1.1 Enkät 50 6.1.2 Intervju 50 6.1.3 Utvärdering av lösningsförslag 51 52 52 52 53 54 6.2 RESULTAT 6.2.1 Miljöaspekten 6.2.2 Den resulterande produkten 6.3 AVGRÄNSNINGAR 6.4 FELKÄLLOR & VALIDITET 6.5 VIDAREUTVECKLING 6.6 ETIK 54 7 SLUTSATSER 57 8 REFERENSER 59 9 BILDREFERENSER 60 BILAGOR 61 55 1 1 Inledning I det här kapitlet ges en introduktion till projektet. Bakgrunden och kontexten till arbetet presenteras och läsaren introduceras även för uppdragsgivaren, Skinroller. Syfte och mål samt frågeställningar för projektet beskrivs och läsaren får ta del av en lista med benämningar som används löpande genom rapporten. 1.1 Bakgrund Ett skönhetsverktyg inom hudvård som har fått ökat intresse de senaste åren är en så kallad dermaroller. En dermaroller är ett skönhetsverktyg som ska minimera synligheten av bland annat rynkor, bristningar, celluliter och ärr. Verktyget består av en rulle med små mikronålar som sitter monterad på ett handtag. Rullen med nålarna ska försiktigt rullas över huden, vilket skapar mikrohål i huden. Behandlingen används främst i ansiktet men kan även användas på kroppen. Dessa mikrohål gör att huden lättare kan absorbera hudvårdsprodukter, ökar hudens kollagenproduktion och motverkar rynkor, bristningar, celluliter, ärr samt andra hudskador. Vid användning av en dermaroller är det viktigt att nålrullen steriliseras ordentligt innan och efter användning. Det är även viktigt att rengöra ansiktet innan behandling samt att använda solskyddsfaktor efteråt på grund av en ökad solkänslighet. Vid användning slits nålarna och blir med tiden trubbiga och kan då inte penetrera huden lika effektivt, vilket ökar risken för skador (Setterfield, 2017). 1.1.1 Uppdragsgivare Uppdragsgivaren i detta projekt är Skinroller, ett varumärke under Retrigo AB. Skinroller har sedan de grundades år 2012 haft som filosofi att flytta skönhetssalongen in i det egna hemmet. Företagsvisionen bygger på att leverera lyxiga och högkvalitativa hudvårdsprodukter till sina kunder. Produkten som projektet har som referens är Skinroller PRO, se figur 1, som säljs av Skinroller. Dermarollern är företagets flaggskeppsprodukt, vilken vid projektets start har ett försäljningspris på 699 SEK, samt vid skrivande stund är Sveriges mest sålda dermaroller (Skinroller, 2021). Utöver Skinroller PRO erbjuder Skinroller även sina egna hudvårdsprodukter som exempelvis hudkrämer, serum och ansiktsmasker. Den primära målgruppen för Skinroller PRO är i nuläget bestående av kvinnor i åldrarna 25–35 år. Skinroller beskriver sina användare som hälsomedvetna personer som ser dermarollern som en del av sin hälsorutin snarare än sin skönhetsrutin. Företaget säljer även produkter specifikt riktade till män, exempelvis serum som skall främja skäggväxt, men marknadsföringen riktar sig huvudsakligen till den kvinnliga målgruppen (Skinroller, 2021). Figur 1 Från vänster; Skinroller PRO i tre olika vyer. Skinroller PRO med medföljande förpackning, Skinroller med serum (Skinroller 2021). 2 1.1.2 Uppdragsbeskrivning Den problematik som företaget uttrycker gällande den befintliga produkten är framförallt dess begränsade livslängd, då hela verktyget rekommenderas att kasseras efter 10-15 användningstillfällen. Med syfte att förlänga dermarollerns livslängd framgår det i uppdragsbeskrivningen från Skinroller att de önskar en dermaroller med ett utbytbart nålhuvud. Utbytbarhet av nålhuvudet möjliggör återanvändning av handtaget då endast nålhuvudet behöver bytas ut och kasseras när nålarna blivit utslitna. De efterfrågar en estetisk tilltalande produkt som är smidig och användarvänlig. De uttrycker även att en önskan om att produkten ska vara social media friendly. Uppdraget är således att ta fram ett koncept som uppfyller dessa krav. Verktyget ska kunna hållas hygieniskt och företaget eftersträvar en design som även denna uttrycker hygien. En önskan från företaget är också att produkten skall vara ergonomisk och stödja användarens mentala modeller. 1.2 Syfte & Mål Syftet med projektet är att ta fram ett nytt lösningsförslag på skönhetsverktyget Skinroller PRO, som omvandlar produkten från en förbrukningsprodukt och ökar livslängden utan att hämma dess huvudsakliga funktion. Projektet kommer fokusera på att ta fram en teknisk lösning som tillåter utbyte av dermarollerns huvud, och som låter användaren behålla handtaget till framtida användning. Den framtagna lösningen ska även designas om och ska sträva efter att kännas både lyxig och hållbar. Stor vikt ligger på att lösningen skall vara användarvänlig, vilket är tänkt att uppnås genom god ergonomi. Med hjälp av semantik ska produkten vägleda användaren till en korrekt användning och på så sätt minska risken för en felaktig hantering. 1.3 Frågeställningar ● Hur kan produkten göras mer hållbar ur ett miljöperspektiv? ● Hur kan en funktion som möjliggör utbyte av nålhuvud implementeras i produkten? ● Hur kan produktens ergonomi och semantiska uttryck förbättras? ● Hur kan produkten göras estetiskt tilltalande? ● Vad kan göras för att produkten ska uttrycka exklusivitet? 1.4 Avgränsningar Från företagets sida har vissa avgränsningar satts upp för arbetet. Ett krav som ställts av företaget är att produkten skall ha ett utbytbart huvud, vilket medför att hela produkten inte behöver kasseras när nålarna blivit utslitna. Omdesignen ska också möjliggöra byte mellan olika storlekar på nålrullen exempelvis en större nålrulle för kroppen och en mindre nålrulle tillägnat de känsliga partierna runtomkring ögonen. En annan avgränsning som gjorts är att inte göra några förändringar i produkten som påverkar microneedlingfunktionen. Rullytan med nålarna skall således behållas oförändrad - detta för att inte påverka hudvårdstekniken. Inga industriella konstruktionsritningar eller efterforskningar om tillverkningsmetoder kommer att göras inför utvecklingen av den nya produkten. Anledningen är att projektgruppen vill använda tiden 3 till att utveckla ett så färdigt koncept som möjligt, formmässigt och visuellt, samt att företaget redan har stor kunskap om hur de producerar sina produkter. Projektgruppen har för avsikt att endast betrakta den nordiska marknaden inom skönhetsindustrin. 1.5 Benämningar i rapporten I rapporten benämns termer relaterade till projektet och produkten i fråga. Det är viktigt att känna till benämningarna och dess innebörd varpå dessa används vid upprepade tillfällen. Engelska termer skrivs med kursiv text. Nedan ges en förklaring av dessa termer. Microneedling - hudvårdsbehandling som med hjälp av mikronålar skapar mikroskador i huden. Dermaroller - ett skönhetsverktyg som innefattar microneedling. Skinroller - syftar på företaget. Skinroller PRO - den befintliga produkten projektet utgår från. Företaget Skinrollers dermaroller. Skinroller X - Projektets slutresultat och därmed omdesignen av Skinroller PRO. Nålrulle - den cylindriska delen med nålar som rullas över ansiktet. Huvud - syftar på den avtagbara delen av dermarollern, inklusive nålrullen. Handtag - syftar på delen av dermarollern som återanvändas, det vill säga dermarollern utan huvud. Social media friendly - Att en produkt är social media friendly innebär att produkten är anpassad för att visas upp på sociala medier. Produkten bör exempelvis göra sig i bra på bild och i videoformat, samt locka användare att visa upp produkten på sina sociala medieplattformar. Unboxing - syftar på tillfället då en produkt packas upp för första gången. Ofta inspelat på video, som sedan läggs ut på sociala medier. Core collection - syftar till huvudkollektionen som finns kvar oavsett säsong. En core collection går att jämföra med basplaggen i en garderob. 4 2 Slutresultat I detta kapitel presenteras det slutgiltiga konceptet, Skinroller X. Det valda konceptet kommer att beskrivas med utgång i funktion, form och semantik. Figur 2 Slutresultatet Skinroller X med förpackning och etui. Slutkonceptet, Skinroller X, är en dermaroller som möjliggör utbyte av ett utslitet nålhuvud. Tack vare att huvudet kan avlägsnas behöver inte hela dermarollern kasseras efter de rekommenderade 10-15 behandlingstillfällena. När nålarna på Skinroller X blir utslitna, byts endast huvudet ut. Handtaget behålls och återanvänds, vilket gör att den nya dermarollern främjar en mer hållbar skönhetsindustri. Det återanvändbara handtaget medför även nya möjligheter och breddar dermarollerns användningsområde. I framtiden kan användarna, tack vare det avtagbara huvudet, skräddarsy sin microneedlingbehandling genom att anpassa storleken på nålhuvudet utefter behandlingsområde. Behovet av att äga flera dermarollers för olika användningsområden försvinner när användaren med Skinroller X enkelt kan växla mellan olika nålhuvuden. Handtaget är utformat efter ergonomiska riktlinjer för att förse användaren med ett behagligt och naturligt grepp. Med hänsyn till att microneedling utförs i olika vinklar och riktningar har handtaget utformats för att passa flera olika grepp, som samtidigt inte uppmanar till att för hårt tryck används. 5 Figur 3 De olika delarna av Skinroller X. 2.1 Förpackning Skinroller X levereras i en mattsvart förpackning av hög kvalitét för att öka känslan av exklusivitet. De fina toleranserna mellan locket och botten bildar ett vakuum som framträder vid avlägsning av det snedskurna locket. Det snedskurna locket bidrar även till en displaykänsla. Inuti förpackningen finner användaren Skinroller X omsluten av sitt etui, tillsammans med medföljande rengöringsspray, nedsänkt i kartonginlägget som kant i kant är utskuret efter dermarollerns konturer. Alla förpackningens delar är tillverkade av kartong och kan därmed enkelt källsorteras. 2.2 Användning Mellan användningar förvaras Skinroller X i sitt medföljande etui. Etuiet har som syfte att skydda nålhuvudet från yttre slitage vid exempelvis tappskador, samt att bidra till en säker användning. Etuiet avlägsnas från nålhuvudet med hjälp av att nypa in sidorna och lyfta på locket. Den nya designen skiljer sig inte avsevärt från det gamla etuiet, medföljande Skinroller PRO, men för att maximera komforten av etuiet i handen avrundades kanterna och utstickande delar längs halsen togs bort. Utformningen är gjord för att enkelt kunna greppa om sidorna, då bytet av huvudet säkrast sker med etuiet på. Figur 4 Förpackning i olika vyer 6 Figur 5 Öppet och stängt etui. 2.3 Utbytesfunktion Infästningen av huvudet och handtaget sker med hjälp av en skruvfunktion. Två piggar på huvudets del förs ned i motsvarande skåror i handtaget. En 90 graders rotation avslutas med att de två piggarna trycks över en kil vardera, vilket resulterar i att huvudet fäster sig i handtaget. Vid ögonblicket då piggarna förs över kilarna får användaren direkt feedback i form av en snäppande känsla, samtidigt som huvudet och handtagets tvärsnitt fogas samman i en jämn övergång. Figur 6 Den nya funktionen, vilken möjliggör utbyte av huvud. 7 3 Orientering Detta kapitel är avsett att tillhandahålla läsaren med den bakgrund och kontext som anses vara väsentlig för att kunna sätta sig in i och förstå arbetsprocessen. Här presenteras även de metoder som använts under projektets gång och som varit betydelsefulla för utvecklingsarbetet. 3.1 Grundfakta - Microneedling & Dermarollers Syftet med microneedling är att skapa mikrohål i huden för att stimulera produktion av kollagen och på så sätt öka läkningsprocessen i huden. Utöver detta kan mikroskador i huden återställa cellens funktion. Om huden till exempel skulle över- eller underproducera melanin, keratin eller talg, kan microneedling hjälpa till att återställa huden till normala nivåer. Microneedling kan därmed bland annat användas för att behandla akne. Olika sätt att skapa mikroskador i huden innefattar exempelvis dermastämplar och dermarollers (Setterfield, 2017). Dermarollers tillverkas idag i olika utföranden på nålarna där de kan skilja sig i längd, diameter och antal. Exempelvis kan nålarna vara tillverkade av titan, kirurgiskt stål eller guldplätering. Titan har en långvarig skärpa, medan silver- eller guldplätering har antimikrobiella egenskaper samt förhindrar oxidering mellan material. Nållängd mellan 0,2 mm och 0,3 mm tros vara den optimala längden. När det däremot handlar om nåldiameter påstås ärrbildning kunna uppstå om den överstiger 0.25 mm, och enligt Setterfield kunde resultat observeras vid användning av en så liten diameter som 0,07 mm. Antalet nålar beror på hur många rader nålrullen har. Genomsnittet ligger på 24 nålar per rad, och det högsta antalet som projektgruppen hittade på en vanlig ansiktsroller var 540 nålar fördelat på 9 rader. Bredare nålrullar som är ämnade för kroppen har mellan 340–1080 nålar. Fler nålar tillåter trauma att inträffa under kortare tidsram, men fördelningen av trycket över fler nålar kan resultera i mindre penetrering av huden och på så sätt kräva mer kraft för att penetrera ytan av huden. 3.1.1 Om Skinroller Skinroller grundades år 2012 och är i dagsläget ett varumärke under Retrigo AB. Organisationen består av fem anställda och är belägen i centrala Stockholm. Sortimentet består i dagsläget delvis av externa varumärken men med fokus på Skinrollers egna produktsortiment. Deras sortiment är indelat i fyra produktserier - Radiant, Brilliant, Renewal och Intense. Radiant är en serie för den som har problem med solskadad hud, pigmentering, ålderstecken och/eller grå hudton och som längtar efter glow, lyster och en jämnare och klarare hudton. Brilliant passar den som har fet och oljig hud, förstorade porer, pormaskar och finnar. Den är till för personer som önskar uppnå jämnare textur, dämpad rodnad, lyster och mindre porer. Serien Renewal lämpar sig för personer med fina linjer samt torr-, blank- och/eller stram hud och som söker glow, lyster, spänst och fyllighet. Den sista produktserien, Intense, är främst för de som vill motverka synligheten av rynkor och linjer. Den är bra för den som vill ha ett lyster, cellförnyelse samt jämnare och fastare hud (Skinroller, 2021). De fyra serierna har tilldelats varsin färg för att kunderna pedagogiskt ska kunna lokalisera sig bland produktsortimentet. Skinrollers viktigaste produkt är Skinroller PRO, som är kvalitetssäkrad och CE-märkt. Filosofin bakom företaget är att flytta salongsbehandlingar till det egna hemmet. Microneedling är alltså ursprungligen en professionell salongsbehandling, och företagets vision är att sälja microneedlingsverktyg för hemmabruk (Skinroller, 2021). 8 Figur 7 Skinroller PRO och ansiktsmasker från produktseriena Renewal, Brilliant, Radiant och Intense (Skinroller 2021). 3.1.2 Utgångsläge – Skinroller PRO Skinroller PRO är en dermaroller som består av 192 nålar av kirurgiskt stål och finns i fyra nållängder; 0.25mm, 0.5mm, 1.0 mm och 1.5mm. Storleken 0.25mm är anpassad för behandling av områden kring ögonen. Vid behandling av förstorade porer i ansiktet, mindre ärr och fina linjer rekommenderas nålstorleken 0.5mm. Vid behandling av områden på huden med ojämn pigmentering, rynkor, djupare ärr samt fina linjer är nållängden 1.0mm lämplig. Den största nållängden, 1.5mm, passar bra vid behandling av bristningar och celluliter. Skinroller PRO har en livslängd på 10-15 användningar. Livslängden är begränsad eftersom nålarna slits och blir trubbiga, vilket därmed försämrar produktens förmåga att penetrera huden, men också av hygieniska skäl. Figur 8 Den befintliga Skinroller PRO (Skinroller 2021). 9 Rutin För att få maximalt resultat vid användning av Skinroller PRO bör Skinrollers rekommenderade rutin efterföljas. Steg 1: Rutinen inleds med rengöring av ansiktet. Rengöringen bör följa användarens vardagliga rengöringsrutin för att inte irritera huden. Existerar ingen befintlig rengöringsrutin för ansiktet rekommenderas användning av milda rengöringsprodukter. Användning av starka syror bör uteslutas. För att underlätta rullning kan torr hud behöva återfuktas innan steg 2. Steg 2: Kontrollera att dermarollern är rengjord innan användning. Eftersom Skinroller PRO är en hygienprodukt bör den rengöras innan och efter varje användning. Följ den rekommenderade rengöringsprocessen (se steg 4). Rulla därefter nålhuvudet fram och tillbaka cirka 8-10 gånger med lätt tryck och raka drag över vardera behandlingsområde. Rulla i fyra riktningar: vertikalt, horisontellt och diagonalt åt vardera håll, se figur 9. Lyft dermarollern från huden vid byte av riktning. Figur 9 Rullningsriktningar. Steg 3: Efter rullning har det skapats mikrohål i huden som hjälper till att öka absorptionen av hudvårdsprodukter. För maximal effekt av behandlingen appliceras i detta steg hudvårdsprodukter. Steg 4: Efter användning är det viktigt att rengöra dermarollern. Rengör antingen genom att spraya Skinrollers egna rengöringsspray på nålrullen, alternativt rengör med minst 75% alkohol. Steg 5: Efter behandlingen bör stark sol undvikas och solskyddsfaktor bör användas oavsett solstyrka. Under behandlingen öppnas tusentals mikrokanaler in i huden som efter behandlingen läker och därmed förnyar huden. Att dricka vatten påskyndar läkningsprocessen. 3.2 Teoretiskt ramverk Detta avsnitt redogör för den teori som ligger till grund för utvecklingsarbetet av Skinroller X. De designbeslut som tagits under projektets gång kan motiveras av nedanstående teori. Teorin rör främst guidelines för design och semantik, men även begrepp kopplade till ergonomi och intervjuteknik. 10 3.2.1 Usability Produktens usability är en viktig aspekt att ha i åtanke under en produktutvecklingsprocess. Enligt ISO-definitionen (ISO DIS 9241-11) av begreppet, kan detta sammanfattas som hur användarvänlig produkten är i sitt användarsammanhang. Detta kan vidare definieras i begreppen: Effectiveness, Efficiency och Satisfaction. Som förtydligande kan en god produkt i sin användningssituation effektivt och ändamålsenligt uppfylla målet på ett sådant sätt så att användaren är tillfredsställd, utan att det har krävt för stor ansträngning (Jordan, 1998). Figur 10 Illustration av samspel mellan användare, produkt, uppgift och miljö. Jordans fem usabilitykomponenter Definition av usability kan också kompletteras av Patrick Jordans fem usability-aspekter, som kompletterar usability-begreppet. Dessa är: guessability, learnability, experienced user performance, system potential och re-usability. Guessability - Innebär hur enkelt det är för en förstagångsanvändare att gissa sig fram till hur tillämpningen av en produkt ska kunna ske med effektivitet, ändamålsenlighet och tillfredsställelse. Learnability - Innebär hur enkelt en användare kan förstå sig på hur samspelet med ett system är utformats för att tillåta ett optimalt tillvägagångssätt. Att optimera hur produkten används med anledning att nå upp till målsättningen med effektivitet, ändamålsenlighet och tillfredsställelse. Experienced User Performance (EUP) - Innebär hur enkelt en användare som besitter tidigare erfarenhet inom ett område kan samspela med en produkt med syfte att nå sitt mål med effektivitet, ändamålsenlighet och tillfredsställelse. Potential - Innebär hur väl ett system optimerats för att användaren ska nå sitt mål med effektivitet, ändamålsenlighet och tillfredsställelse. 11 Re-usability - Innebär hur väl en användare kan interagera med en produkt efter att under en viss tid inte använt produkten för att nå sitt mål med effektivitet, ändamålsenlighet och tillfredsställelse. (Rexfeldt, 2020). Normans teori om artefakternas psykologi Mentala modeller - De personliga bilder en människa har om hur ting fungerar i sin kontext. Dessa formas av bland annat erfarenhet, träning och instruktion. Affordance - Det som en användare kan uppfatta som ledtrådar hos en artefakt. Dessa ledtrådar kommunicerar hur produkten är tänkt att användas. Constraints - Begränsar och på så sätt styr användarens möjligheter till handling hos produkten. Tanken bakom constraints är att förhindra användaren från att utföra felhandlingar, genom att begränsa användarens handlingar. Mapping - Relationen mellan hur användaren kan manipulera gränssnittet och hur detta samspelar med omvärlden. Knowledge in the world/head - Förståelsen av hur produkten ska användas finns i världen respektive användarens eget huvud. (Rexfeldt, 2020). Jordans 10 principer för användbar design 1. Consistency (Inre konsekvens) - Liknande uppgifter löses på liknande sätt inom produkten. 2. Compatibility (Yttre konsekvens) - Liknande uppgifter löses på det sätt som de görs på liknande produkter i omvärlden. 3. Consideration of user resources - Hänsynstagande till att användningen belastar både användarens fysiska och psykiska resurser i utformningen av produkten. 4. Feedback - Gränssnittet utformas så att användaren får meningsfull information som kommunicerar att produkten registrerat det som användaren instruerat. 5. Error prevention and recovery - Möjliga felsteg ska minimeras, samt att det ska finnas möjlighet för användaren att åtgärda dessa om de skulle förekomma. 6. User control - Utformningen av gränssnittet ska göra så att användarens upplever kontroll över handlingarna. 7. Visual clarity - Gränssnittet ska utformas så att användaren lätt kan tolka informationen utan att förvirring uppstår. 8. Prioritization of functionality and information - Den viktigaste informationen och de viktigaste funktionerna bör vara det som är lättast för användaren att använda. 9. Appropriate transfer of technology - Lämplig teknik ska användas för att gynna gränssnittets usability. 10. Explicitness - Utformningen av gränssnittet ska göras så att användaren får tydliga ledtrådar kring vad som gränssnittet är utformat till. (Rexfeldt, 2020) 12 3.2.2 Litteraturstudie handens ergonomi Då dermarollern är ett handhållet verktyg är det av vikt att undersöka vad den kan ha för påverkan på användaren ur ett ergonomiskt perspektiv. För att få en större förståelse för detta genomfördes det en litteraturstudie kring handen och armens ergonomi. Generellt sett så bör ett handhållet verktyg utformas för att undvika positioner som kan orsaka slitskador på både hand och arm. Enligt Hägg et al. (2009) (2009, s. 183) innebär detta främst att undvika rörelser som vridning eller att vinkla handen och armen till så kallade extremlägen, se figur 11. Gällande dermaroller blir handens ergonomi relevant vid både momentet att byta huvudet samt vid primäranvändningen av produkten. Dessa moment rör främst den fina motoriken i handen vilket innebär användning av den inre muskulaturen. Denna typ av användning innebär grepptyper som använder mindre kraft men med hög precision såsom flerfingergrepp, nyckelgrepp, chuckgrepp och fingertoppsgrepp, se figur 12. FIGURTEXT Figur 12 Från vänster; flerfingergrepp, nyckelgrepp, chuckgrepp, fingertoppsgrepp. För ett handhållet verktyg är det fördelaktigt om användaren kan byta mellan olika grepptyper vid olika moment av användningen för att kunna optimera vinkel så väl som precision. Att byta grepp kan också vara bra för att undvika att handen hamnar i extremlägen, vilket är skadeförebyggande. Vissa handtag är designade på så sätt att pekfingret ska placeras i en urgröpning på dermarollerns ovansida, nära nålhuvudet. Detta uppmanar till ett inkorrekt kraftgrepp, se figur 13, vilket leder till försämrad finmotorik och uppmanar till rörelse av hela armen. Chuckgrepp å andra sidan tillåter vridning av handled där armen förblir stationär. Ett handtag av liten vikt kan enligt Setterfield (2017) vara mindre tillförlitligt och svårare att hålla i ett korrekt grepp. Ett tyngre handtag kan ge användaren en känsla av stabilitet vid byte mellan olika grepp. Figur Handens extremlägen. Mittersta handen i respektive grupp befinner sig i neutralt läge. Figur 11 Handen i extremlägen. Mittersta handen i varje grupp är i neutralt läge. 13 Figur 13 Kraftgrepp Vid framtagning av ett handhållet verktyg har hänsyn till antropometri tagits. Antropometri kan beskrivas som läran om människors olika mått, storlek, styrka och arbetsförmåga (Högskolan i Skövde, 2021). För arbetet med Skinroller har det främst varit relevant att designa för kvinnor eftersom dessa är den primära målgruppen. Det är vanligt att utgå ifrån att en produkt ska anpassas efter den 95-percentilen för målgruppen, vilket innebär att den ska passa 95% av de som målgruppen berör, i detta fall kvinnohänder (Hägg et al., 2009, s. 172). 3.3 Metoder I denna del av rapporten beskrivs de metoder och ramverk som använts i utvecklingsprocessen. ● Brainwriting Brainwriting är en typ av idégenereringsmetod som genomförs gruppvis. Lösningsförslag skrivs ner på lappar och lapparna roteras sedan inom gruppen och byggs vidare på av andra medlemmar. Syftet med metoden är att sätta igång en kreativ process och generera en mängd lösningar samt få nya perspektiv (Wikberg-Nilsson et al., 2015). ● Brainstorming Brainstorming är en typ av idégenereringmetod som utförs i grupp, där syftet med metoden är att snabbt få igång en idégeneringsprocess. Metoden siktar på att ta fram många kreativa lösningsförslag där medverkande kan bygga på och utveckla varandras idéer (Wikberg- Nilsson et al., 2015). ● CAD - 3D-print Ett sätt att visualisera och få en fysisk modell att utvärdera är genom CAD-modeller, som sedan 3D-printas. Metoden kan användas för att utforska tänkta funktioner och former. ● Checklista Handergonomi Den handergonomiska checklistan kan användas som en metod för att utvärdera lösningsförslag för handburna verktyg. Genom att betygsätta lösningsförslagen utifrån olika kriterier som exempelvis balans och vikt, kan ett sammanlagt genomsnittsvärde tas fram. Syftet med metoden är att jämföra olika verktyg ur ergonomisk synvinkel, för att se vilka som anses ergonomiska för handen, och vilka som inte uppfyller önskan om god handergonomi. ● Demonteringslaboration & Bill of Materials Demontering är en metod till för att få förståelse för en produkts ingående delar och hur produkten är monterad. Vikt och material för varje enskild del förs in i en lista. Syftet med 14 metoden är att få bättre förståelse för produktens uppbyggnad samt samla in data för att kunna beräkna produktens miljöpåverkan. ● Ecodesign strategihjulet Hjulet är uppdelat i sju kategorier som representerar produktens livscykel. Metoden används för att inkludera hållbarhetstänk i idégenereringsprocessen och används som underlag till produktutvecklingsarbetet (Okala ecological design, 2005). ● Enkäter En enkät är en typ av undersökning där ett (stort) antal personer får svara på samma frågor, ofta skriftligen i form av ett frågeformulär. Syftet med en enkät är att samla in data från ett större antal individer (Wikipedia, 2020). ● Expression Board En expressionboard är en samling av bilder som skildrar en designs önskvärda uttryck genom att presentera material, färg, form, metafor och artefakt. Boarden används som en första inspirationskälla inför en formgivningsprocess, men också för att sätta de första riktlinjer. I ett senare skede i formgivningen kan också en expressionboard vara till hjälp för att sätta krav (Dahlman, 2020) ● Funktionsöversikt En funktionsöversikt är en typ av funktionsanalys där funktionerna hos en produkt (eller ett system) listas och delas upp efter huvud-, del- och stödfunktioner. Enligt Wikberg-Nilsson et al. (2015) är syftet med en funktionsöversikt att utveckla en gemensam förståelse för vad lösningen skall klara av utan att definiera några lösningar. Funktionsöversikten kan även användas som ett sätt att spåna idéer eller lösningsförslag till de listade funktionerna. Detta görs genom att addera en kolumn i funktionsöversikten. Till varje funktion kan därefter lösningsförslag fyllas i. ● Granta Edupack och EcoAudit Granta Edupack är ett program med databas över material. I programmet går det att hitta information om material. Exempelvis kan information om materialens mekaniska egenskaper, kostnader eller densitet tas fram. Eco Audit är en modul av Granta Edupack, där exempelvis miljöpåverkan för olika material kan undersökas och jämföras. ● HTA Hierarkisk Uppgiftsanalys, HTA, är en analysmetod där det övergripande målet för en uppgift definieras. Uppgiften delas sedan upp i underordnade handlingar som alla behöver utföras för att uppfylla det övergripande målet. Alla uppgiftens steg beskrivs, och syftet med metoden är att strukturera och skapa en förståelse för den specifika uppgiften (Bligård II, 2015). ● Idégenereringsworkshop En idégenereringsworkshop genomförs med målet att samla in åsikter och nya tankar och idéer. I en produktutvecklingsprocess är det naturligt att fastna och att tänka i samma tankebanor, att diskutera arbetet med utomstående part kan därför vara till hjälp. I vilket format en idégenereringsworkshop utförs är fritt och upplägget kan variera. Tidigare arbete i form av skisser, modeller, boards med mera kan däremot vara fördelaktigt att presentera för att 15 skapa förståelse för arbetet hos de utomstående. Någon form av dokumentation bör också utföras under workshopen för att inte förglömma det som nämns. ● Intervjuer En intervju är en metod där man i ett möte med brukare kan undersöka deras upplevelser, åsikter, attityder, motivation och betende rörande en produkt eller tjänst. Det kan också inkludera möten med experter inom ett specifikt område, i syfte att samla in information. Beroende på vart i designprocessen man befinner sig, kan syftet med intervjuer variera. I början av processen är det primära syftet ofta att få en förståelse för hur intervjuobjektet använder en viss produkt, medan syftet med intervjuer i den senare delen av processen kan vara att få feedback på ett koncept (Wikberg-Nilsson et al., 2015). ● Kesselringmatris En Kesselringmatris är en sorts matris där framtagna koncept tilldelas poäng utifrån hur väl de uppfyller funktionslistans olika önskemål. Önskemålen har viktats, och viktningen multipliceras därefter med hur optimalt konceptet anses uppfylla det specifika önskemålet. Syftet med Kesselringmatrisen är att sålla ner olika konceptförslag och gå vidare med de mest lämpliga (Johannesson et al., 2018). ● KJ-analys KJ-analys är en metod som används för att sammanställa och organisera data. Med hjälp av fysiska eller digitala post-it lappar skrivs uttalanden från användarundersökningar ned för att successivt kategoriseras utefter innehåll. Kategorierna är ej förutbestämda utan uppkommer efterhand (Wikberg-Nilsson et al., 2015). ● Kravspecifikation Syftet med en kravspecifikation är att utgöra ett ramverk för de krav som den slutgiltiga produkten skall uppfylla. Därmed är det av stor vikt att försöka få en så stor förståelse av produkten i fråga som möjligt. ● Marknadsanalys Vid en marknadsanalys görs en noggrann undersökning av produktens nuvarande marknad. Relevant information i en sådan undersökning kan exempelvis vara konkurrenter, befintliga produkter samt marknadens möjligheter. Ändamålet är att identifiera och/eller skapa behov hos aktörerna på den befintliga marknaden (Wikberg-Nilsson et al., 2015), (Wikipedia, 2021). ● Moodboard En moodboard är ett collage i fysisk eller digital form, bestående av en samling bilder, färger, texter och/eller texturer. Syftet är att kommunicera och skapa en uppfattning om känslan och stämningen i en design (Wikberg-Nilsson et al., 2015). ● Observation En av fyra observationsbaserade metoder är direkt observation där människan är observatör eller med hjälp av tekniska apparater registrerar eller filmar beteenden hos individer. Observationerna kan göras på olika sätt, strukturerade eller ostrukturerade samt öppna eller slutna. En av fördelarna med direkt observation är att omedvetna beteenden hos individen kan 16 identifieras. Nackdelen med metoden är att känslor, attityder och preferenser inte går att observera (Kinnear & Taylor, 1991). Strukturerade observationer är en kvalitativ metod som används i explorativt syfte och inte för att testa eller utvärdera beteenden. Observationen sker i en kontrollerad miljö, där data samlas in för att sedan analyseras kvantitativt. Fördelen med metoden är att den som observerar själv kan välja och styra hur miljön ska vara och se ut. På så sätt kan önskade beteenden hos deltagaren undersökas. Nackdelen är att alla beteenden inte går att observera och hur väl det undersökta beteendet överensstämmer med verkligheten (Wikipedia, 2016). ● Personor Personor är fiktiva personer som representerar delar av, eller hela, målgruppen. Syftet är att specificera målgruppen, att lära känna och ge en tydligare bild av användarna. Detta genom trovärdiga beskrivningar av personer som kan användas som referens i designarbetet (Nilsson et al., 2016). ● PMI (Plus, Minus, Interesting) PMI står för Plus, Minus, Interesting och är en metod för att utvärdera koncept. I boken Design - Process och Metod (2015) benämns den som Värdemetoden, där syftet enligt dem är att göra konceptutvärdering på ett snabbt och strukturerat sätt. De motiverar ytterligare med att hävda att metoden är till nytta för dess bidragande till diskussion om idéer/koncept, vilket på så sätt ger en bättre förståelse av nämnda idéer/koncept, vilket därefter ska leda till en bättre förståelse av vad slutkonceptet bör bidra till (Wikberg-Nilsson et al., 2015). ● Probing En definition av probing lyder: Engelskspråkig term (substantiv, verb och adjektiv) för en teknik vid intervjuer som består i att man följer upp svaren genom att ställa frågor som får de intervjuade att avslöja alltmer om vad de vet, anser eller inte vill säga i en första omgång. En fråga av detta slag kallas probe {svenskt uttal påub} (eng: probe [prəʊb], pluralis: probes) (Egidius, 2021). Därmed är probing en intervjuteknik som går ut på att den som intervjuar stället följdfrågor med syfte att få den som intervjuas att ge mer nyanserade svar. ● Prototypframställning Prototyperframställning i form av mock-ups och modeller är ett sätt att skapa både haptisk och visuell feedback och kan underlätta kommunikation och demonstration av konceptförslag gällande form såväl som funktion. Prototyperna kan ha olika abstraktionsnivå under utvecklingsprocessen och kan användas för olika syften (Bligård I, 2015). ● Pughmatris I en Pughmatris ställs olika konceptförslag mot en referens, som motsvaras av ursprungsprodukten som ska vidareutvecklas. Matrisen ställs upp utifrån kriterierna från den nya produktens kravspecifikation, för att sedan jämföra koncepten med referensen. Utifrån varje kriterium poängsätts koncepten på en skala från (-2) till 2, där 0 motsvarar referensen. Syftet är att skatta koncepten mer objektivt genom att jämföra med en referens, för att sedan gå vidare med de koncepten med högst poäng (Dagman, 2018). 17 ● Semantisk ordskala Med syfte att utvärdera en produkts semantiska uttryck används semantiska ordskalor. Orden från ordskalan används bland annat i intervjuer och enkäter där användare får skatta produkten på en skala mellan två motsatsord (Wikström, 2002). ● Skiss Digitala skisser och skisser på fri hand är en metod som används för att visualisera ideér. Det är ett användbart verktyg för att tänka igenom och överföra ideér till papper samt utforska designrymden (Bligård I, 2017). 18 4 Genomförande I det här kapitlet presenteras genomförandet av hela produktutvecklingsprocessen samt hur de olika metoderna och verktygen har applicerats på projektet. Projektet delades in i fyra faser; Behovsidentifiering, Funktion, Semantik & Formgivning samt Vidareutveckling till slutgiltigt koncept. Se figur 14 för en övergripande bild av arbetsprocessen. Utvecklingen av ett funktionskoncept för utbyte av huvud samt utveckling av semantik och formgivning delades in i olika faser. Detta beslut gjordes med anledning att det ansågs tydligare och för att de olika delarna skulle kunna utvecklas oberoende av varandra. Resultaten från funktionsfasen samt semantik- och formgivningsfasen kombinerades därefter i den slutgiltiga fasen. Figur 14 Översikt över projektets olika faser 4.1 Fas 1 - Behovsidentifiering Projektets första fas avser de moment som genomfördes för att lägga grunden för projektet och för att utforska den befintliga dermarollern, Skinroller PRO. Syftet med fasen var att få en förståelse för målgruppen och användningen av dermarollern, samt att identifiera möjliga behov och problem. 4.1.1 Marknadsundersökning Projektet startades upp med att genomföra en marknadsanalys. Dermarollers från konkurrenter till Skinroller undersöktes för att få en överblick av den befintliga marknaden. Fokus låg på dermarollers som redan besitter funktionen av utbytbara huvuden. Projektgruppen undersökte även andra produkter med utbytbara delar. Eltandborstar, sminkförpackningar, rakhyvlar och mixerstavar var exempel på produkter som studerades. 4.1.2 Demonteringslaboration & Hållbarhetsanalys För att få förståelse för hur företagets befintliga dermaroller, Skinroller PRO, är konstruerad utfördes en demonteringslaboration. Under laborationen separerades verktygets olika delar. Nålrullen lossades från huvudet, och delarna vägdes sedan. Delarnas vikt och material sammanställdes i en Bill of Materials, se bilaga 1, för att sedan föras in i Eco Audit. Energiåtgång och koldioxidfotavtryck kvantifierades utifrån den sammanställda data. Med hjälp av Eco Audit sammanställdes produktens miljöpåverkan i en rapport, se bilaga 2. 19 4.1.3 HTA Med syfte att få en överblick och förstå användningssituationen, utfördes en HTA för Skinroller PRO, se bilaga 3. Alla handlingar som utförs vid behandling med Skinroller PRO identifierades och strukturerades schematiskt i en HTA. Ytterligare en HTA genomfördes under projektet, vid den slutgiltiga teoretisk utvärderingen, se bilaga 4. 4.1.4 Analys av tidigare genomförda undersökningar Från företagets sida hade det tidigare genomförts två enkätundersökningar med cirka 1500 svar, med fokus på kundupplevelsen. Enkäten riktade sig till Skinrollers befintliga användare. Det som ansågs väsentligt för projektarbetet från undersökningarna var främst den kvalitativa data från de frågor där användare uppmanades att ge skriftlig fri respons. Syftet med detta var att få förståelse för vad företagets kunder tycker om den nuvarande produkten. 4.1.5 Enkät I processens startskede skickades en webbenkät ut i form av ett frågeformulär, se bilaga 5. Enkäten distribuerades ut till företagets kundgrupp via mail, där befintliga kunder hos företaget kunde välja att delta. Avsikten med att skicka ut enkäten endast till företagets kunder var att nå redan befintliga användare av produkten. Syftet med enkäten var att samla in kvantitativ data gällande upplevelse och användning av verktyget, samt att kunna bekräfta de problemområden och önskemål som tidigare identifierats. Enkäten behandlade allt från grepp och handtagets utformning till rengöring och förvaring, färg och form samt upplevelse och förväntningar på verktyget. Exempel på frågor som ställdes var “Hur upplever du storleken på handtaget?” och “Hur upplever du handtagets form?”. Enkäten utformades som en kombination av öppna och slutna frågor, för att kunna täcka ett så stort frågeintervall som möjligt, utan att trötta ut respondenterna. 4.1.6 Intervju & Observation För att komma närmare erfarna användare och ta del av deras synpunkter om produkten genomfördes djupintervjuer via Zoom. Intervjuerna utfördes på sex individer, vilka var aktiva kunder som företaget hjälpte till att ta fram. I dessa intervjuer ställdes först liknande frågor som de i enkäten för att profilera användarna, och sedan ställdes djupare frågor för att få fram kvalitativ data. Målet var att få ta del av användarnas synpunkter gällande ergonomi och design, samt att genom strukturerade observationer kunna iaktta användarnas rutin samt interaktion med verktyget. Intervjuerna var strukturerade, där intervjuledaren ställde frågor från en intervjumall, se bilaga 6, men med inslag av improviserade följdfrågor. Intervjumallen följde en intervjuteknik där probing tillämpades. 4.1.7 Personor & Scenariobeskrivningar Vid projektets start försåg Skinroller projektgruppen med fyra av sina egna personor, vilka skulle täcka spektrumet av deras användare. Dessa var beskrivna med namn samt två så kallade “pain- points” per persona, vilka kan förklaras som egenskaper som påverkar personan på ett negativt sätt, exempelvis insecure, weight, aging, lack of time for herself. Då projektgruppen ansåg att dessa personor saknade tillräcklig substans för att ge värde till projektet, togs beslutet att vidareutveckla dessa personor, se bilaga 7. Varje persona gavs en ålder, en arbetssituation, fyra viktiga egenskaper och en kort biografi för att beskriva personan samt dennes mål med användningen av dermarollern. Ett scenario som beskriver personans användning av dermarollern samt ett citat relaterat till användningen implementerades också. Utöver det viktades personornas personlighet mot fyra skalor; Introvert - Extrovert, Känslostyrd - Analytisk, Osäker - Självsäker samt 20 Passiv - Aktiv. Detta gjordes för att ge ytterligare förståelse för hur personorna kan tänkas agera. Projektgruppen valde även att byta ut en av Skinrollers personor till en man, då alla fyra tidigare var kvinnor. Detta gjordes med avsikt att bredda spektrumet av användare ytterligare. Utöver de fyra personor som utvecklades, gjordes även scenariobeskrivningar för några av dessa. Detta gjordes med syfte att exemplifiera de problem som identifierades under behovsidentifieringsfasen, se kapitel 5.1.7. 4.1.8 Kravspecifikation & Funktionsöversikt Efter att enkäterna och intervjuerna genomförts samt all data samlats in, sammanställdes och analyserades den i en KJ-analys, se bilaga 8. Data, identifierade problemområden och citat från behovsidentifieringsfasen grupperades utefter liknande innehåll och slutligen kunde fyra kategorier urskiljas: Användning, Rengöring, Förvaring och Uttryck. Vid utformning av kravspecifikationen, se bilaga 9, låg de fyra framtagna kategorierna från KJ- analysen som grund och användes för att kategorisera de olika kraven. Ytterligare två rubriker, Baskrav och Konstruktion, användes som indelning i kravspecifikationen. Rubriken Baskrav inkluderade de mest basala kraven som mottagits genom en brief från företaget. De behov och problemområden som identifierades i datainsamlingsfasen omformulerades till krav, och listades därefter under passande rubrik. I detta skede i processen upprättades även en funktionsöversikt, se bilaga 10. På samma sätt som för kravspecifikationen, omformulerades identifierade behov för att passa funktionsöversiktens format. Till skillnad från i kravspecifikationen så listades här inte bara kraven, utan även de funktioner som ansågs vara önskvärda. Alla listans funktioner delades in efter huvudfunktion, delfunktion och stödfunktion för att enkelt få en överblick över en specifik funktions befattning. De önskvärda funktionerna viktades, för att i ett senare skede av processen enkelt kunna prioritera de funktioner som ansetts viktigast att lägga fokus på. I funktionsöversikten inkluderades även en spalt för möjliga lösningsförslag. Detta för att funktionsöversikten i ett senare skede skulle kunna användas som grund för brainstorming, där varje separat funktion idégenereras kring och potentiella lösningsförslag listas. 4.2 Fas 2 - Funktion Den andra fasen av projektet syftade till att ta fram lösningsförslag på funktioner för att möjliggöra utbytet av dermarollerns huvud. I denna fas utvärderades även de framtagna koncepten gällande utbytbarhet, för att slutligen välja en funktion. Metoder som brainstorming och brainwriting användes för att ta fram lösningsförslag och dessa förslag utvärderades sedan med hjälp av diskussion med en opponentgrupp, matriser och avstämning med Skinroller. 4.2.1 Idégenerering Fas 2 inleddes med en idégenereringsprocess kring hur utbytbarhet av huvud skulle kunna implementeras. I detta skede fanns inga begränsningar för vad som var tillåtet eller ens om det var möjligt att genomföra, utan fri fantasi uppmuntrades. Inledningsvis genomfördes en idégenerering utifrån Eco-designstrategihjulet. Hjulets olika segment diskuterades, och möjliga förslag antecknades, se bilaga 11. Utifrån förslagen som tagits fram, genomförde projektgruppen sedan metoderna brainwriting och braindrawing tillsammans. Därefter sållades sedan förslagen och ett antal rimliga 21 lösningsförslag togs fram. Det gjordes ytterligare, förfinade skisser på dessa, samt även CAD-modeller som skrevs ut i 3D-printer för att testas i verkligheten. Idégenereringen mynnade ut i ett tidigt skapande av funktionskoncept. 4.2.2 Utvärdering med opponentgrupp Med syfte att utvärdera resultatet från idégeneringen gällande funktion hölls ett digitalt diskussionstillfälle med en utomstående opponentgrupp. Opponentgruppen fick ta del av relevant underlag som exempelvis moodboard, expression board och tidiga skisser för att kunna sätta sig in i projektet. Opponentgruppen, tillsammans med projektgruppen, diskuterade öppet om möjliga förbättringsområden på de framtagna funktionsförslagen, samt om andra produkter att ta inspiration från. Material var också något som berördes under diskussionstillfället. Efter mötet med opponentgruppen sammanfattades diskussionstillfället i ett textdokument med syfte att analysera och djupdyka i responsen på det hittills utförda arbetet. Utifrån feedbacken vidareutvecklades de tidigt framställda koncepten med hjälp av nya förfinade skisser och modeller. Slutresultatet från detta blev sex färdigställda koncept. 4.2.3 Utvärdering med matriser För att utvärdera koncepten gentemot varandra användes matrismetoderna Pughmatris, se bilaga 12, och Kesselringmatris, se bilaga 13. De två matrismetoderna valdes för att på ett objektivt och systematiskt sätt kunna utse de mest fördelaktiga funktionskoncepten. De koncept som fick högst poäng gick vidare för ytterligare vidareutveckling och iterering. Båda matriserna genomfördes utav hela projektgruppen för att få ett så brett perspektiv som möjligt. I Pughmatrisen blev sex koncept till fem. Därefter utfördes Kesselringmatrisen där de fem koncepten från Pughmatrisen blev till tre. 4.2.4 Avstämning med Skinroller De tre återstående koncepten som fastställdes utifrån utvärderingen med matriser, presenterades sedan för uppdragsgivaren. En dialog gällande de tre funktionskoncepten fördes mellan projektgruppen och Skinroller. Avstämningen ledde till att en av de tre koncepten valdes bort med anledning att företaget bedömde lösningen som svår att implementera. Inputen från avstämningstillfället var lukrativ och bidrog till att projektgruppen fick nya perspektiv gällande utbytbarheten. 4.2.5 Slutgiltig utvärdering mot kravlista & funktionsöversikt För att ta ett beslut om en slutgiltig funktion utvärderas de kvarvarande koncepten mot kravspecifikationen och funktionsöversikten. Till att börja med avgjorde projektgruppen om de två koncepten uppfyllde de listade kraven i kravspecifikationen. I tur och ordning lästes kraven upp för att sedan bedöma om kravet uppfylldes av funktionsförslaget eller inte. Samma procedur utfördes därefter på kraven och önskemålen i funktionsöversikten. Det konceptet som enligt projektgruppens bedömning uppfyllde kraven och önskemål bäst valdes till slutgiltig funktion. 4.3 Fas 3 - Semantik & Formgivning I den tredje fasen presenteras tillvägagångssättet för att formge och bestämma utseendet på produkten. Syftet var att ta fram lösningsförslag på färg, form och utseende, där den ergonomiska aspekten av utförandet även var en betydande del. Inledningsvis skapades en moodboard och en expression board för att sätta tonen för formgivningen och därefter följde själva formgivningsprocessen. De olika 22 lösningsförslagen utvärderades bland annat med metoder som PMI, enkät och med hjälp av fysiska modeller. 4.3.1 Idégenerering Den tredje fasen inleddes med skapande av en moodboard och en expression board Därefter följde fritt individuellt skissande och modellerande kring form och utseende. Kravet var att varje gruppmedlem skulle producera minst tre formförslag, skiss eller modell, inför ett gemensamt utvärderingstillfälle. Resultatet blev 27 formförslag. 4.3.2 Utvärdering med PMI För att utvärdera formförslagen utfördes en PMI - Plus, Minus, Interesting, se bilaga 14, där gruppmedlemmarna enskilt fick utvärdera varje form. Gruppmedlemmarna fick dessutom markera fem favoriter bland formförslagen. Efter första utvärderingen, sållades alla formförslag utan favoritmarkering bort. Detta ledde till att 27 formförslag blev till tio. I nästa steg i formutvärderingen gjordes profilskisser och lermodeller på samtliga tio formförslag för att alla skulle ha samma abstraktionsnivå. Efter fysisk interaktion med lermodellerna genomfördes återigen en PMI, se bilaga 15. Denna gång inkluderades även Skinroller, som fick ge sin input på profilskisserna. Utfallet blev fem formförslag. 4.3.3 Utvärdering med Enkät Nästa steg i processen var att ytterligare analysera de fem formförslagen genom en enkätundersökning, se bilaga 16. Denna skickades ut i två separata enkäter (innehållet i enkäterna var detsamma) - en skickades ut genom Skinrollers LinkedIn och en publicerades till chalmersstudenter i Teknisk Designs gemensamma facebookgrupp. Syftet med att separera enkäterna var att kunna särskilja svaren från de två deltagargrupperna. I enkäten fick deltagarna skatta de fem formförslagen. Både utifrån ord från den semantiska ordskalan och gentemot varandra på en skala från “gillar” till “gillar inte”. Deltagarna fick också utse sin favorit bland de bland fem formförslagen och därefter motivera sitt beslut. Enkäterna genererade totalt 40 svar. Svaren sammanställdes i ett exceldokument och analyserades därefter med hjälp av en i en KJ-analys. Enkätundersökningen resulterade i att fem formförslag blev tre, som därpå kunde förfinas ytterligare. 4.3.4 Utvärdering av fysiska modeller De tre modellerna från enkätundersökningen vidareutvecklades genom ytterligare skisser och CAD. Dessa 3D-printades sedan med syfte att utvärderas som fysiska representationer. Med hjälp av en handergonomisk checklista, se bilaga 17, bedömdes modellernas ergonomi och form av potentiella användare. Modellernas storlek, balans och greppytor var några av de aspekter som undersöktes. För att ytterligare utvärdera de fysiska modellerna genomfördes en modifierad form av PMI, se bilaga 18, av projektgruppens medlemmar. Istället för intressanta aspekter noterades denna gång potentiella förbättringar med de olika modellerna. Förbättringsområdena för varje form sammanfattades i ett dokument. Medlemmarna fick dessutom rangordna de olika modellerna, för att tydligare se hur modellerna förhöll sig gentemot varandra. 4.3.5 Avstämning med Skinroller För en slutgiltig avstämning kring formkoncepten, samt för att besluta vilken form skulle gås vidare med för slutgiltig iterering, genomfördes en avstämning med Skinroller. Projektgruppen printade ut 23 3D-modeller och monterade Skinrollers nålrullar i dessa. Modellerna skickades sedan med post upp till Skinrollers kontor i Stockholm, med anledning att företaget skulle få utvärdera formerna fysiskt. Ett avstämningsmöte hölls där två representanter från företaget gav sina åsikter om de olika modellerna. Projektgruppen yttrade därefter sina tankar samt lade fram potentiella förbättringar. I samråd med företaget togs därefter ett beslut om vilken form som skulle tas vidare i processen. 4.4 Fas 4 - Vidareutveckling till slutgiltigt koncept I den fjärde och sista fasen utformades den slutgiltiga produkten genom att kombinera resultaten från de tidigare faserna. Genom vidare iterering och i nära kontakt med Skinroller formades det slutgiltiga konceptet. Syftet med fasen var att utveckla ett fullskaligt koncept, där även ett etui och en förpackning var inkluderat. 4.4.1 Fastställande av vikt Med syfte att bestämma optimal vikt för dermarollern, genomfördes en viktanalys, se bilaga 19. Delar av projektgruppen utförde en prövning där olika föremål, i liknande storlek och form som dermarollern, vägdes. Prövning genomfördes enskilt där varje gruppmedlem i en tabell noterade produkt och vikt. I samma tabell fick gruppmedlemmarna enskilt värdera de olika vikterna på en skala från 1-5, där 1 var för lätt, 5 var för tung och 3 ansågs vara optimal vikt. Tabellerna sammanställdes därefter och en optimalt vikt kunde bestämmas. 4.4.2 Materialval För att bestämma i vilket material dermarollern skulle vara tillverkad av, togs först olika materialförslag fram med hjälp av Granta EduPack. De olika materialen sammanställdes i en tabell, där olika materialegenskaper kunde avläsas och jämföras. För- och nackdelar med materialen diskuterades inom projektgruppen och slutligen skickades en sammanställning av fyra olika material, se bilaga 20, till Skinroller. I ett möte med kontaktpersonen på företaget togs beslut om vilket material som skulle väljas. 4.4.3 Färgval I samband med djupintervjuerna som utfördes under fas 1 fick intervjuobjekten välja en av fyra färgpaletter, se figur 15, de gillade. Gråskala, pastellfärger, varma färger och starka färger var de alternativ som användarna kunde välja bland. I fas 4, efter att form och material hade fastställts, var det dags att bestämma färg på den nya designen. De olika färgförslagen som togs fram baserades främst på Skinrollers brand guidelines, intervjuobjektens åsikter, projektgruppens egna preferenser och färger som återfinns i skönhetsbranschen. Med hjälp av Illustrator togs färgförslag fram på dermarollers med både matt och glansig yta. Alla inom projektgruppen fick framföra sina preferenser, och utifrån detta utforskades de valda färgerna i ytterligare nyanser. I samråd med representanter från Skinroller, togs ett slutgiltigt beslut om färgvalet. 24 Figur 15 De fyra färgpaletterna från djupintervjuerna. 4.4.4 Förpackning & Etui Som ett komplement till slutprodukten och för att bidra till helhetsupplevelsen, skapades en ny förpackning. Vägen gentemot en ny förpackning inleddes med en individuell brainstorming och braindrawing, där lösningsförslagen visualiserades genom skisser och CAD-modeller. Målet med den nya förpackningen var att den skulle vara enhetlig med den framtagna dermarollern, fortsatt vara social media friendly samt vara möjlig att tillverka i enbart kartong för att möjliggöra återvinning. För att sålla bland lösningsförslagen genomfördes en PMI där gruppmedlemmarna separat fick utvärdera varje förpackning. Gruppmedlemmarna fick även ange två favoriter bland förslagen. Två förpackningsförslag togs vidare och presenterades för Skinroller. Skinroller gav feedback på förpackningsförslagen och uttryckte tydligt en önskan om vilken av de två som skulle vidareutvecklas. I nästa steg förfinades det valda förpackningsförslaget utifrån Skinrollers feedback. Detta resulterade i en ny CAD-modell. För att uppnå det rätta visuella uttrycket på förpackningen prövade sig projektgruppen fram genom att experimentera med olika tryck samt placeringen av dessa. Eftersom snabba ändringar var nödvändiga utfördes detta i Illustrator. Under hela processen upprätthölls nära dialog med uppdragsgivaren. Slutligen kunde en förpackning tas fram som både projektgruppen och Skinroller var nöjda med. Med anledningen av formförändringar på huvudet behövde ett nytt etui tas fram för att komplettera den nya produkten. Det beslutades att inte genomföra en fullständig omdesign av etuiet då detta inte egentligen låg inom projektets ramar. Det slutliga resultatet, vilket var en CAD-modell, togs fram genom att skissa på olika förslag för att förfina det gamla etuiet, samt implementera måtten för det nya huvudet. 25 4.4.5 Teoretisk utvärdering I detta avsnitt presenteras det tillvägagångssätt som användes för att utvärdera slutresultatet, Skinroller X. Tillvägagångssättet är likvärdigt med den teoretiska utvärderingen som utfördes på Skinroller PRO, för att en rättvis jämförelse mellan de två skulle kunna utföras. Hållbarhetsanalys För att kunna jämföra ändring i miljöpåverkan från Skinroller PRO till det slutgiltiga konceptet, genomfördes ytterligare en hållbarhetsanalys, se bilaga 21. På liknande sätt som för Skinroller PRO fördes delarna för den nya dermarollern in till Eco Audit, där skillnaden i den nya hållbarhetsanalysen blev antalet ingående delar hos produkten. På grund av begränsade resurser gjordes ingen ytterligare demonteringslaboration på omdesignen. Antaganden har därför delvis gjorts på värdena i Eco Audit. HTA På samma sätt som för Skinroller PRO, genomfördes en HTA för slutkonceptets användningssituation, se bilaga 4. Detta gjordes med syfte att kunna avgöra hur användningssituationen förändrats från Skinroller PRO till den slutgilitga produkten, för att sedan kunna utvärdera om problem i användningssituationen för Skinroller PRO eliminerats. Slutgiltig visuell utvärdering Med syfte att slutligen utvärdera utformningen och se hur användarna upplevede slutkonceptet jämfört med Skinroller PRO, genomfördes en enkätutvärdering, se bilaga 22. Enkäten distribuerades ut till personer som inte tidigare varit i kontakt med projektet, och som därmed inte hade någon erfarenhet av Skinroller PRO eller det slutgiltiga konceptet. I likhet med den första enkäten som skickades ut med syfte att utvärdera Skinroller PRO, fick respondenterna här värdera visualiseringarna av slutproduktern mot samma semantiska ordskala. Respondenterna fick även välja mellan Skinroller PRO och de olika utförandena av slutkonceptet, och markera vilken som visuellt sätt föll dem mest i smaken. Scenariobeskrivningar För att precisera vilka förändringar som skett kring användningssituationen med det slutgiltiga konceptet, genomfördes uppdaterade scenariobeskrivningar. Resultatet av de uppdaterade beskrivningarna går att läsa i kapitel 5.5.4. 26 5 Resultat I detta kapitel ges en grundlig beskrivning av slutresultatet, Skinroller X. Även resultaten från projektets faser som anses betydelsefulla presenteras. Här presenteras även hållbarhetsanalyser för den befintliga Skinroller PRO, respektive Skinroller X. Personor och scenariobeskrivningar för både den befintliga och den utvecklade dermarollern är också en del av resultatet. 5.1 Resultat behovsidentifieringsfas Nedan presenteras resultatet från behovsidentifieringsfasen. Resultatet är uppdelat efter processens olika steg, vilka introduceras med den inledande processen. Data som presenteras är insamlad genom tidigare enkäter utförda av Skinroller, enkäter genomförda av projektgruppen samt djupintervjuer, och är baserad på Skinrollers nuvarande dermaroller - Skinroller PRO. Kapitlet visar även en sammanfattad kravbild av den analyserade data. 5.1.1 Inledande process I den inledande processen där företagets brand guidelines studerades fick gruppen en uppfattning om företagets vision - viljan att leverera lyxiga, högkvalitativa hudvårdsprodukter till sina kunder. Från briefen såg projektgruppen att Skinroller sökte efter en lösning som kunde passa väl in med deras övriga produktsortiment. Företagets brand guidelines var en viktig del av behovsidentifieringen och designarbetet, då parametrar som färg och uttryck valdes med hänsyn till dessa riktlinjer. Från marknadsanalysen som genomfördes fick projektgruppen kunskap om och inspiration av konkurrerande produkter. Genom att studera konkurrerande produkter samt andra typer av produkter med utbytbara delar, fick gruppen en tydligare bild av hur man kan utforma en dermaroller med en utbytbar nålrulle. Detta sammanställdes i en inspiration board. 5.1.2 Demonteringslaboration & Hållbarhetsanalys I den hållbarhetsanalys som utfördes på Skinroller PRO visade det sig att koldioxidfotavtrycket för hela dermarollern, inklusive tillverkningsprocessen, per år är 0,972 kg och energiåtgången 27,5 MJ, se bilaga 2 för fullständig rapport. Förpackningen som är gjord av kartong utgör 55,9% (4,6 MJ) av energikonsumtionen, och 40,8% (0,11 kg) av koldioxidfotavtrycket. Då förpackningen väger mest är det logiskt att den har störst miljöpåverkan. Nästa miljöbov är plastetuiet som utgör 14,4% (1,2 MJ) av energikonsumtionen, och 17,3% (0,045 kg) av koldioxidfotavtrycket. Tillverkningsprocessen för plastetuiet är det som utgör störst miljöpåverkan och materialaspekten är näst intill obetydlig (7,7% andel). Handtaget, som är projektets huvudfokus, har den tredje största påverkan och står för 13,3% (1,1 MJ) av energin, och 16% (0,041 kg) av koldioxidavtrycket. Som nämnt tidigare är den rekommenderade livslängden för Skinroller PRO 10–15 användningar. De framtagna värdena för koldioxid och energi på 0,972 kg och 27,5 MJ, är den beräknade miljöpåverkan per år. Eftersom Skinroller PRO endast har en livslängd på 4 månader för en användare som brukar produkten en gång per vecka, blir koldioxidutsläppet och energikonsumtionen för hela Skinroller PROs livslängd 0,324 kg respektive 9,16 MJ. 5.1.3 Tidigare enkäter från Skinroller Utifrån de två tidigare genomförda enkäterna, med 994 svar respektive 428 svar, som tillhandahölls av Skinroller framgick det att den förväntade kvaliteten på handtaget inte överensstämde med priset på dermarollern. En anledning till detta var enligt användarna att produkten känns för lätt i handen, vilket 27 gör att den uppfattas som billig och skör. Ytterligare en orsak till detta visade sig vara att vissa dermarollers gnisslar vid användning. Användarna poängterade även att kvaliteten på nålarna känns bra, men att det bör framgå tydligare i Skinrollers marknadsföring att endast nålarna är tillverkade av kirurgiskt stål. “Min skinroller gnisslar jättemycket när jag rullar med den... väldigt störigt “ “Rollern är lite för lätt och billig” “Piggarna kändes bra, men annars kändes den plastig och ‘skör’” Från enkäterna uttryckte användarna att den kromade ytbehandlingen på handtaget är missvisande och att handtaget med anledning av detta framstår som plastigt. Två användare uttryckte önskemål om att dermarollerns nållängd ska framgå på dermarollern, eftersom detta endast står skrivet på förpackningen. “Handtaget känns lite plastigt” “Önskar att storleken stod på rollern” Flera användare efterfrågade i samband med enkätundersökningarna ett utbytbart nålhuvud. För användarna visade sig detta vara intressant, både ur ett ekonomiskt och ur ett miljöperspektiv. Ett utbytbart huvud öppnar dessutom upp möjligheten att byta mellan olika huvuden för olika användningsområden. Exempelvis ett mindre nålhuvud anpassat för att behandla den känsliga huden under ögonen eller ett större huvud för behandling av kroppen. Från enkäterna visades även ett intresse för någon form av prenumerationstjänst, med syftet att bli påmind om när det är dags att byta dermaroller. “Prenumeration på ny roller om den endast räcker 12 ggr. Hoppas man ej behöver köpa helt ny det känns inte bra ur miljösynpunkt” “Paket med både liten roller till ögonen och stor till ansiktet” 5.1.4 Enkätundersökning Enkäten, som av projektgruppen distribuerades ut till Skinrollers befintliga användare, resulterade i 193 svar. Av dessa svarade 82% att handtagets storlek upplevdes som “lagom stort”, det vill säga mittenalternativet på en skala från 1-5. Vad som däremot framkom när användarna fritt fick beskriva Skinroller PROs form, var att handtaget snarare upplevdes som för litet. Själva längden på handtaget fick inga kommentarer, men däremot visade det sig att tvärsnittet på handtaget upplevdes bristfälligt. Flera användare påpekade att handtaget var för smalt - speciellt för att ha ett cirkulärt tvärsnitt som den befintliga Skinroller PRO har. Användarna förklarade att det smala handtaget, i kombination med en blank ytbehandling, gjorde att handtaget upplevdes halt och ibland resulterade i att användarna “halkade ur greppet”. Vad som också konstaterades var att detta problem blev extra tydligt vid behandling av huden på kroppen - att det då hade önskats ett stabilare grepp, som inte riskerade att bli halt. En användare uttryckte även att det smala och hala handtaget medför att handtaget glider i handen, vilket resulterar i att trycket hamnar på de yttre av nålhuvudets nålar, istället för jämnt fördelat över hela rullytan. 28 “För smalt och svårt att greppa särskilt om man vill använda den på kroppen” Gällande uttrycket, upplevdes Skinroller PRO som säker och hygienisk, och också som relativt lyxig. Den silvriga färgen var något som användarna generellt upplevde som snygg och stilren. Färgen visade sig vara kopplad till något fräscht och exklusivt - något som upplevdes som “premium”. Att färgen är neutral framkom också som något positivt. Vad som däremot framkom som en besvikelse var att produkten inte är tillverkad i stål, utan att handtaget genomgående är gjort av plast. Silverfärgen i kombination med plast vilseleder användarna och gör att handtaget uppfattas som plastigt och billigt. Användarna uttryckte en önskan om att produkten skulle vara tillverkad i metall istället för plast, alternativt att en matt färg hade gett en mer exklusiv känsla. Sammanfattat framkom det att den kromade färgen i kombination med plast inte en optimal kombination. “Billigt. En matt färg ger mer exklusiv känsla” “Jag förväntade mig att handtaget skulle vara i äkta stål eller liknande, alltså att det skulle kännas tyngre och kallare i handen. Kändes lite mindre lyxigt bara för att handtaget känns lätt och varmt” Enkäten påvisade även ett stort intresse för ett utbytbart huvud, både ur ekonomisk- och miljösynpunkt. Det visade sig att användarna redan i dagsläget tillämpade olika nållängder för olika behandlingsområden på kroppen, och responsen på ett utbytbart huvud var därmed positiv. Precis som från Skinrollers tidigare genomförda enkäter framkom även här ett intresse för andra storlekar på nålrullarna - exempelvis en smalare nålrulle för området kring näsa och ögon, samt en bredare nålrulle för kroppen. Några användare föreslog även en prenumerationstjänst för återkommande användare. På så sätt skulle användarna slippa lägga beställningar på nya nålhuvuden samt inte heller behöva hålla koll på hur ofta nålrullen ska bytas ut. 5.1.5 Djupintervjuer Resultatet från de fem djupintervjuerna som genomfördes stämde väl överens med de identifierade behoven och problemen från enkäterna. Ett grövre handtag för behandling på kroppen efterfrågades av de användare som använde den befintliga dermarollern för både ansikte och kropp. Två användare hade även upplevt att dermarollern gled i handen, och efterfrågade med denna anledning ett grepp för bättre precision. En användare föreslog “lite gummiaktigt material” för att få bättre fäste, och en annan rekommenderade ett tyngre handtag för ett stabilare grepp. “Formen skulle kunna förbättras. Bättre grepp, för att den kan glida av” De intervjuade personerna beskrev Skinroller PRO som plastig, stilren och lätt. Den silvriga färgen på produkten ansågs estetiskt tilltalande, men tre personer önskade andra färger på produkten. En av de intervjuade tyckte att storleken på handtaget var bra, men majoriteten av användarna uttryckte en önskan om ett större handtag. En användare ansåg att Skinroller PRO passar in i de flesta tjejers badrum, med anledningen att den är “fin, silvrig, enkel och stilren”. 29 “Skulle nog föredra lite tjockare handtag, så att man inte tappar handtaget” I likhet med svaren från enkäterna, framkom det även i djupintervjuerna att användarna var positivt inställda till en dermaroller med utbytbart huvud. Även de som inte tänkt på ett utbytbart nålhuvud, såg förslaget som intressant. En dermaroller med längre hållbarhet var ett annat önskemål som uppkom under intervjuerna, något som kan uppnås med en utbytbarhetsfunktion. Utifrån färgpaletterna som presenterades under intervjutillfället, föredrog majoriteten av användarna pastellfärger. En användare föreslog införande av teman på Skinrollers produkter så att färgen på dermarollern matchar med färgerna på Skinrollers fyra produktserier. Fördelningen mellan att räkna antalet behandlingstillfällen med varje nålrulle och att gå på känsla gällande när dermarollern bör bytas ut, var jämnt fördelad bland de intervjuade. De som gick på känsla förklarade att de märkte av att nålrullen behövde bytas genom att nålarna kändes annorlunda mot huden och/eller att de behövde tillföra mer tryck. De beskrev det som en svidande känsla vid behandling med utslitna nålar. Användarna poängterade dock att de ansåg att dermarollern kunde användas betydligt fler gånger än de 10-15 rekommenderade användningarna. “Det går inte lika lätt, svider på annat sätt” “Man känner när nålarna är slöa” “Jag känner när jag måste trycka lite mer” 5.1.6 Sammanfattad kravbild Utifrån behovsidentifieringsfasen och de användarstudier som genomfördes, utformades ett första utkast av en kravspecifikation. Till följd av att nya behov och problem ständigt identifieras i den iterativa processen har kravspecifikationen, såväl som funktionsöversikten, varit två dokument som uppdaterats löpande under projektets gång. Kravspecifikationen har delats in i sex rubriker - Baskrav, Användning, Konstruktion, Rengöring, Förvaring och Uttryck. En sammanfattning av den slutgiltiga kravbildens olika rubriker presenteras nedan. För fullständiga specifikationer, se Kravspecifikation, bilaga 9, och Funktionsöversikt, bilaga 10. Baskrav - Från företaget finns två grundläggande krav. Produkten skall vara ett microneedlingverktyg för hemmabruk och det skall vara möjligt att byta ut de slitna nålarna, utan att behöva byta ut hela verktyget. Användning - Dermarollern är ett verktyg för hemmabruk och därmed finns det krav på enkelhet vid användning. Användaren skall själv, med hjälp av en hand, kunna använda verktyget på ett säkert och effektivt sätt. Konstruktion - Det ställs flera krav på dermarollerns konstruktion. Bland annat ska det vara möjligt att på ett säkert sätt byta till olika typer och storlekar på huvuden. Det ställs också krav på återvinning och stabilitet. 30 Rengöring - Hygien är en viktig aspekt eftersom dermarollern orsakar mikroskador i huden, där det inte får komma in smuts. Därmed ställs det krav på att dermarollern skall gå att rengöra på ett bra sätt. Förvaring - Dermarollern används i våtrumsmiljö, vilket gör att den måste tåla att förvaras i en sådan miljö utan att det påverkar verktyget negativt. Förvaring av verktyget skall inte innebära någon skada, varken för verktyget eller person som hanterar det. Uttryck - Företaget har en specifik profil och dermarollern skall därmed uttrycka exklusivitet, renlighet och säkerhet för att upprätthålla och följa företagets varumärke. Produkten skall därmed upplevas exklusiv med alla sinnen och ha en entydig totalupplevelse. 5.1.7 Scenariobeskrivningar För att sammanställa och konkretisera den insamlade datan från behovsidentifieringsfasen sammanställdes personor och scenariobeskrivningar. Genom de olika scenarierna tydliggörs problembilden med den Skinroller PRO och underlättar förståelsen av användningssituationen. De olika scenarierna presenteras nedan. Beatrice, 37 Beatrice bryr sig om miljön och är noga med att sortera sina sopor. Under fyra månaders tid har hon flitigt använt sin Skinroller PRO, och det har nu blivit dags att införskaffa sig en ny och göra sig av med den gamla. Eftersom handtaget är tillverkat i plast och nålarna i kirurgiskt stål blir Beatrice osäker på hur hon ska sortera produkten. Med sin bristande kunskap i källsortering väljer Beatrice att slänga den i brännbart avfall. Det svider i Beatrices hjärta att behöva slänga hela produkten när bara nålarna har förbrukats. Sanna, 30 Det är söndagskväll och Sanna har nu, efter att ha nattat sina två döttrar, lite hemmaspa och tid för sig själv. Hon har tagit ett bad, tänt ljus och lyssnar på musik. Hennes två dermarollers ligger redo på handfatet. En med nållängden 0,5 mm som hon använder för behandling av ansiktet och en med 1,5 mm långa nålar för behandling av bristningarna hon fick på magen efter sin andra graviditet. Hon greppar dermarollern med de längre nålarna, och börjar rulla i olika riktningar längs magen. När Sanna byter håll, och nu börjar rulla i vertikal riktning, slinter hon och hennes fingrar glider längs det smala, cirkulära handtaget. Hon hinner nypa åt innan hennes fingrar kommer alltför nära nålarna. “Det var nära ögat”, tänker hon för sig själv medan hon försiktigt fortsätter att rulla dermarollern över magen. Figur Personan Beatrice. Figur 17 Personan Sanna. Figur 16 Persona Beatrice Figur 17 Persona Sanna 31 Philip, 23 Philip kollar sig i spegeln och granskar sin skäggväxt, medan han förväntansfullt försöker få upp plasten runt asken. Det har nu gått en vecka sedan Philip såg den där influencern berätta om hur hans skäggväxt ökat sedan han började använda Skinroller PRO, och idag trillade äntligen Philips paket ner i postlådan. Efter att ha fått av skyddsplasten öppnar Philip spänt den svartvita, lyxiga asken. Han sträcker hoppfullt ut fingrarna och fiskar upp handtaget. En lätt känsla av besvikelse sköljer genom honom. Den kromade färgen hade gjort att Philip förväntade sig en dermaroller i metall. Den lätta vikten bidrar också till känslan av besvikelse. “Plastig”, tänker han samtidigt som han försöker påminna sig själv om att det inte kommer påverka funktionen. 5.2 Resultat: Funktion I detta avsnitt presenteras resultatet på utbytbarhetsfunktionen. Först presenteras resultatet från idégenereringsprocessen och därefter framtagningen av koncept. Slutligen visas de två lösningsförslag som följde med genom hela processen och som utvecklades till färdigutvecklade koncept. Utifrån dessa två koncept valdes slutfunktionen. 5.2.1 Idegenerering, Konceptframtagning & Utvärdering Baserat på kravlistan, stod det redan innan idégenereringsprocessen påbörjades, klart att funktionen för utbytbarhet skulle sitta på halsen av skinrollern. I och med kravet “Möjliggöra byte till olika huvudtyper - det ska vara möjligt att byta till huvud av olika storlekar eller med annan funktion än microneedling” behövde det vara möjligt att byta till olika breda nålhuvud. Detta resulterade i att utbytbarhetsfunktionen behövde placeras under dermarollerns nålhuvud, längs halsen. Det första steget som togs i idégenereringsprocessen var att genomföra en session med brainwriting. Det fanns inga begränsningar i det här stadiet, utan det viktigaste var att få ner idéer i ord på papper. Metoden genomfördes via Mural och alla gruppmedlemmar ombads skriva ner tre idéer var. Detta resulterade i 18 vagt definierade koncept som sedan itererades av varje gruppmedlem i tur och ordning. Därefter samlades koncept som liknade varandra under kategorier, vilket ledde till att gruppen tydligt kunde se vilka idéer som enkelt kunde slås ihop, eller om det helt enkelt fanns dubbletter som kunde tas bort. Därefter diskuterade gruppen vilka idéer som var orealistiska eller svåra att implementera och tog även bort dessa. Brainwriting-sessionen resulterade slutligen i sex koncept, som presenteras i tabell 1 nedan. Figur Personan Philip. Figur 18 Persona Philip 32 Koncept 1 Koncept 1 Koncept 1 Huvudet fäster i handtaget med hjälp av en plugg med skåror på handtagets del som passar in i ett hål med två piggar som passar i skårorna. Huvudet vrids sedan 90 grader och låses på plats av två små kilar. Huvudet fäster i handtaget med hjälp av en plugg med skåror på handtagets del som passar in i ett hål med två piggar som passar i skårorna. Huvudet vrids sedan 90 grader och låses på plats av två små kilar. Huvudet fäster i handtaget med hjälp av en plugg med skåror på handtagets del som passar in i ett hål med två piggar som passar i skårorna. Huvudet vrids sedan 90 grader och låses på plats av två små kilar. Koncept 4 Koncept 4 Koncept 4 I ett hål i handtaget sitter två kilar i väggen som passar in i motsvarande hål på en plugg på nålhuvudets del. Med hjälp av ett knapptryck fälls kilarna in och huvudet kan lossas. I ett hål i handtaget sitter två kilar i väggen som passar in i motsvarande hål på en plugg på nålhuvudets del. Med hjälp av ett knapptryck fälls kilarna in och huvudet kan lossas. I ett hål i handtaget sitter två kilar i väggen som passar in i motsvarande hål på en plugg på nålhuvudets del. Med hjälp av ett knapptryck fälls kilarna in och huvudet kan lossas. Tabell 1 Översikt och beskrivningar av de sex funktionskoncepten. 33 Dessa koncept utvärderades först i en Pughmatris gentemot önskemålen som satts upp för den nya produkten. I denna matris jämfördes koncepten med Skinroller PRO som referens, och gruppen avgjorde för varje önskemål om lösningskonceptet var bättre eller sämre än den befintlig produkten. Resultatet från Pughmatrisen blev således att alla lösningskoncept, förutom koncept 6, gick vidare då den fick sämst resultat i matrisen och ansågs vara mest instabil och krånglig. Vidare placerades de kvarvarande koncepten i en Kesselringmatris, där nu önskemålen var viktade mot varandra. Gruppen gjorde bedömningen att det var viktigt att konstruktionen var stabil och utan glapp, samt att det skulle vara lätt att göra rätt, och därmed vägde dessa önskemål tyngre än andra. För varje önskemål tilldelades respektive koncept en poäng mellan 1-5, som sedan multiplicerades med viktningsgraden av önskemålet. I både Pugh- och Kesselringmatris fick Koncept 1, 2 och 3 bäst resultat. Vad dessa koncept hade gemensamt var att de alla var simpla rent konstruktionsmässigt, och innehöll inga rörliga mekanismer som skulle vara krångliga att konstruera. De ansågs dessutom vara stabila och ge bra feedback till användaren, både haptisk och visuell. Alla dessa faktorer tänktes kunna hjälpa till att minska felhantering. Därmed skrotades övriga förslag, och gruppen gick endast vidare med dessa tre. 5.2.2 Färdigutvecklade koncept Nedan presenteras de tre funktionskoncept som genom matriserna utvärderades som bäst. Koncept 1 Konceptet 1 löser utbytbarheten av nålhuvudet genom gängor, som är placerade på nålhuvudets del av halsen, såväl som på handtagets del. Gängorna fäster i varandra och låses fast efter en nittio graders rotation. Detta ansågs vara ett intuitivt sätt att lösa utbytbarheten av produkten och kan liknas vid ihopskruvning av skönhetsprodukter som mascaror eller concealer. Rörelsen ansågs vara enkel och instinktiv vilket är bra enligt Jordans guessability- begrepp. Ytterligare positiva aspekter var att produkten även enkelt kan produceras i ett material, vilket är bra både ur ett produktions- och hållbarhetsperspektiv då det blir billigare att producera och enklare att återvinna. För att optimera användbarheten av konceptet kan man använda sig av semantik för att minska felhantering av utbytbarheten då det är möjligt att sätta huvudet på fel håll. Figur Förklarande bild på koncept 1. Figur 19 Beskrivande bild på koncept 1 34 Koncept 2 I koncept 2 löses utbytbarheten med hjälp av en magnet som är placerad längst in i ett hål i handtaget. På nålhuvudet sitter således en metallisk pigg som förs in i hålet och hålls på plats med hjälp av den magnetiska kraften. För att motverka felhandling och att användaren inte ska kunna fästa nålhuvudet i fel vinkel gentemot handtaget, är hålet och piggen formade på ett sätt som endast tillåter piggen att passa hålet på ett enda sätt. T-formen gör att användaren endast kan fästa huvudet i handtaget på ett sätt, vilket följer Normans teori om constraints. Fördelen med en magnetlösning är att montering och demontering av nålhuvudet kan ske snabbt och med en enda rörelse, vilket gör processen att byta ut huvudet mindre påfrestande för användaren. Detta är särskilt märkbart om användaren använder sig av flera olika nålhuvuden och utbytet sker ofta, men kan även vara fördelaktigt för personer med nedsatt motorik. Koncept 3 I koncept 3 löses utbytbarheten likt förslutningsmekanismen på skönhetsprodukterna läppstift och läppbalsam. En liten skåra återfinns på insidan av huvudets del, och på pluggen på handtagets del återfinns en liten utbuktning som hakar sig fast på skåran när huvudet förs över handtagets plugg. Utbuktningen kan designas på olika sätt, antingen som små avrundade knoppar jämnt fördelade runt pluggen, eller som en avrundad utbuktning runt hela pluggen. Denna typ av låsfunktion ansågs enkel att använda och lätt att producera. Samma resonemang från koncept 1 kan även tillämpas på detta koncept, då inga ytterligare material blandas in och återvinning blir lättare. 5.2.3 Val av utbytbarhetsfunktion För att besluta om vilket av de tre koncepten för utbytbarhet, som behölls genom båda matriserna, som skulle bli det slutgiltiga vände sig projektgruppen till företaget. Efter ett diskussionspass ihop med Skinroller kom gruppen och företaget gemensamt överens om att lämna magnetkonceptet. Detta beslut togs baserat på två huvudsakliga aspekter. Dels togs beslutet med hänsyn till ett miljö- och hållbarhetstänk. I och med projektet syfte - att göra nålhuvudet utbytbart - kommer den nya dermarollern att bli en bättre produkt än den befintliga Skinroller PRO ur miljösynpunkt. Detta i och med att en mycket mindre del av produkten behöver kasseras och köpas ny. Gällande magneter så är dessa inte bra ut miljösynpunkt då utvinningen av dessa resurser har ett stort miljöavtryck (Max- Planck-Institut, 2019). Genom att tillverka en ny dermaroller med magneter, motsäger det hållbarhetstänket och går helt enkelt i fel riktning mot vad som strävas efter. Handtagets del kommer heller då inte gå att återvinna i och med blandning av material, vilket också är negativt ut miljösynpunkt. Den andra anledningen till varför magnetkonceptet valdes bort var med hänsyn till produktion. Ett krav som är ställt på produkten är att den skall vara så enkel att producera som möjligt. Figur Förklarande bild på koncept 2. Figur Förklarande bild på koncept 3. Figur 20 Beskrivande bild på koncept 2 Figur 21 Beskrivande bild på koncept 3 35 I samråd med företaget valdes konceptet därmed bort, då det ansågs svårare att tillverka än de övriga två koncepten. För att slutligen utse vilket av de två resterande koncepten, koncept 1 och 3, att gå vidare med, ställdes koncepten mot kravlistan. Ett av de centrala kraven för produkten, är att konstruktionen skall medge stabilitet. Det skall därmed inte finnas risk för att konstruktionen på något sätt glappar. Detta var ett av kraven där de två koncepten inte ansågs likvärdiga. Koncept 1 ansågs mer stabilt än koncept 3 i och med att det sitter åt säkrare. Dels finns det risk för att ett huvud som man endast tryckt på potentiellt kan glappa vid ojämn belastning. För att det inte ska ske, och för att vara säker på att huvudet skall sitta fast riktigt ordentligt, krävs så pass små toleranser att det istället kan bli besvärligt att ta loss huvudet vid byte, vilket också kan bli ett problem. Dessutom är det en nackdel med koncept 3 att det inte är särskilt innovativt och att felhanteringen är en risk då användaren kan sätta huvudet i fel läge. Detta eftersom ett cirkulärt tvärsnitt tillåter fäste runt hela tvärsnittet. Ytterligare en anledning till att koncept 1 valdes som slutkoncept var på grund av dess haptiska feedback. Vid utvärdering med opponentgruppen framkom det att den haptiska feedbacken av en handling ansågs viktig. I och med de små kilarna i koncept 1, känner användaren när delarna är ordentligt ihopsatta. Kilarna gör att nålhuvudet och handtaget klickar i varandra i precis rätt vinkel, vilket också ger användaren en haptisk feedback i form av ett litet “snäpp”. Den haptiska feedbacken anses viktig eftersom användaren får en bekräftelse på att denne gjort rätt, vilket bidrar till en trygghetskänsla av säker och korrekt användning. I jämförelse fås inte denna tydliga haptisk feedback i koncept 3, vilket gör koncept 1 till ett självklart val. 5.3 Resultat: Semantik & Formgivning Kapitlet behandlar vägen fram till den slutgiltiga formen. Här redogörs och motiveras även de beslut som tagits gällande material, färg och vikt. 5.3.1 Idegenerering, Konceptframtagning & Utvärdering Inledningsvis fick varje gruppmedlem skissa/modellera fram minst tre koncept var som sedan skulle utvärderas av hela gruppen. Detta resulterade i 27 formkoncept där en del var handskisser, andra var lermodeller och vissa var vektorillustrationer. Utvärderingen med PMI resulterade i att tio av koncepten gick vidare till nästa steg. Det gjordes förfinade skisser av de tio koncepten, och utifrån dessa tillverkades mer omsorgsfullt gjorda lermodeller för att kunna utvärdera formerna fysiskt. 36 Figur 22 De 27 formförslag som visualiserades i olika medier. För att avgränsa urvalet hade gruppen ytterligare en session där ytterligare en PMI utfördes. Under denna session fick gruppmedlemmarna skriva ner sina tankar om varje koncept. Som underlag för bedömning användes skisserna och lermodellerna av koncepten. Under sessionen framkom det att smalare och nätta koncept samt koncept med inte alltför definierad kurva var populära. Ett längre, smalare handtag upplevdes mer exklusivt än ett kort, brett. Vad som också framkom var att tvärsnitt som inte var helt cirkulärt var att föredra, då detta medförde stabilare och mer ergonomiska greppmöjligheter. Efter att skisserna bedömts och diskuterats fick gruppens medlemmar utse tre favoriter var, vilket resulterade i att de fem av koncepten med lägst antal röster slopades, och av de fem som återstod gjordes förfinade skisser med de justeringsförslag som uppkommit under sessionen. För att få hjälp att sålla bland de fem förfinade koncepten, skapades en enkät med bilder på koncepten. I enkäten efterfrågades åsikter om formerna, samt hur väl formerna överensstämde med orden från den semantiska ordskalan; hygienisk, exklusiv, diskret och säker. Enkäten publicerades på företagets LinkedIn, och skickades även ut till studenter på Teknisk Design på Chalmers. Resultatet från enkäten visade tydligt på att fyra av de fem koncepten fått höga poäng. Det koncept med låga poäng slopades, och i samråd med företagets representanter beslutades att slå ihop två av formerna till