Naturens rättigheter och energiomställ- ningen En studie om vattenkraft och naturens välmående i Sverige Kandidatarbete inom teknikens ekonomi och organisation NIKESH HARARI OTTO JACOBSON JULIA JOHANSSON JULIA SPALA SIGNE STEINDAHL ADINA PONZIO INSTITUTIONEN FÖR TEKNIKENS EKONOMI OCH ORGANISATION AVDELNING FÖR TEKNIK, VETENSKAP OCH SAMHÄLLE CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2024 www.chalmers.se Kandidatarbete TEKX18-VT24-12 Kandidatarbete TEKX18-VT24-12 Naturens rättigheter och energiomställningen En studie om vattenkraft och naturens välmående i Sverige Rights of Nature and the energy transition A study on hydropower and the well-being of nature in Sweden NIKESH HARARI OTTO JACOBSON JULIA JOHANSSON JULIA SPALA SIGNE STEINDAHL ADINA PONZIO TEKNIKENS EKONOMI OCH ORGANISATION Avdelning för teknik, vetenskap och samhälle Chalmers Tekniska Högskola Göteborg 2024 Naturens rättigheter och energiomställningen En studie om vattenkraft och naturens välmående i Sverige NIKESH HARARI OTTO JACOBSON JULIA JOHANSSON JULIA SPALA SIGNE STEINDAHL ADINA PONZIO © NIKESH HARARI, 2024. © OTTO JACOBSON, 2024. © JULIA JOHANSSON, 2024. © JULIA SPALA, 2024. © SIGNE STEINDAHL, 2024. © ADINA PONZIO 2024. Handledare: Mariam Carlsson Kanyama, Teknikens ekonomi och organisation Martin Hultman, Teknikens ekonomi och organisation Examinator: Martin Löwstedt, Teknikens ekonomi och organisation Kandidatarbete TEKX18-VT24-12 Teknikens ekonomi och organisation Chalmers Tekniska Högskola SE-412 96 Göteborg Telefon +46 (0)31 772 1000 Göteborg 2024 i Naturens rättigheter och energiomställningen En studie om vattenkraft och naturens välmående i Sverige NIKESH HARARI OTTO JACOBSON JULIA JOHANSSON JULIA SPALA SIGNE STEINDAHL ADINA PONZIO Institutionen för teknikens ekonomi och organisation Chalmers Tekniska Högskola SUMMARY In order to limit the negative effects of climate change on nature, animals and pe- ople, fossil-based energy must be phased out globally. Part of the process is the development and expansion of fossil free electricity production, a transition that po- ses a risk of occurring at the expense of the local nature. Hydropower is an example of such an energy conversion technology, which is also relevant due to the ongo- ing Swedish National Plan for Modern Environmental Conditions (Swe. Nationella planen för moderna miljövillkor, NAP). The study aims to examine questions that might arise if legal frameworks that recognize nature not only as a resource, but as a subject with its own rights, are implemented in Sweden. Such a scenario brings up questions about how energy systems such as hydropower could be affected. Rights of Nature as an environmental legislation, and its principles as they are applied in other countries globally, is the foundation for this study. The method used in the study is a litterature review aswell as interviews. The semi-structured interviews were conducted with emphasis on the initial phase (Swe. samverkansprocessen) of NAP in the river Ljungan as a case study, and focused primarily on; conflicting goals, the value of nature, and potential consequences of a law that recognizes nature as a subject of rights. Interviews were held with representatives from hydropower compa- nies, environmental organisations and county admininstrative boards. The interview study indicates that the initial process of NAP has been challenging. Primarily as the stakeholders have differing views on the target values regarding the acceptable level of production loss resulting from the environmental measures decided upon during the assessment process. Additionally, the study shows that there is a disagre- ement about which reference state that should be used for the river. The study also suggests that the introduction of Rights of Nature in the form of an All of Nature Rights-legislation would not be compatible with large-scale and dam-based hydropo- wer. A Narrow Personhood Rights-legislation may be compatible with hydropower in Swedish rivers, depending on the type of hydropower and only if water is allowed to flow freely. If Rights of Nature is introduced in a more permissive sence, where all human disturbance is not strictly prohibited, it may, in some cases, coexist with small and medium-sized hydropower. For Rights of Nature to coexist with large-scale hydropower, it is instead necessary to accept the new reference state and, based on this, implement environmental measures to promote the new ecosystem created as a result of human influence. Note: The report is written in Swedish ii SAMMANFATTNING För att begränsa klimatförändringarnas negativa effekter på djur, natur och männi- skor måste en utfasning av fossilbaserad energi ske globalt. En del i den processen är utveckling och utbyggnad av fossilfri elproduktion, en omställning som riskerar att ske på bekostnad av den lokala naturen. Vattenkraft är ett exempel på en så- dan energiomvandlingsteknik, vilken dessutom är aktuell i den pågående svenska Nationella planen för moderna miljövillkor (NAP). Studien syftar till att undersöka frågor som skulle kunna uppstå om juridiska ramverk som erkänner naturen inte ba- ra som resurs, utan som ett subjekt med egna rättigheter, implementeras i Sverige. Ett sådant scenario väcker frågor om hur energisystem som vattenkraft skulle kunna komma att påverkas. Naturens rättigheter (Rights of Nature) som miljölagstiftning och dess principer så som de tillämpas i andra länder globalt, är utgångspunkten för studien. Den metod som använts i studien är litteratursökning och intervjuer. I in- tervjustudien genomfördes semistrukturerade intervjuer med fokus på samverkans- processen i Ljungan som fallstudie, som huvudsakligen utforskade; målkonflikter, värdet av naturen, och potentiella effekter från en lag som erkänner naturen som ett rättighetshavande subjekt. Intervjuerna hölls med representanter från vatten- kraftsproducenter, miljöorganisationer och länsstyrelser m.fl. Intervjustudien visar att samverkansprocessen har varit svår, främst eftersom aktörerna förhåller sig olika till de riktvärde för hur stor produktionsförlusten får vara till följd av miljöåtgärder- na som beslutas i och med omprövningen. Dessutom råder det oenighet om vilket referensförhållande som bör ligga till grund för älven. Studien visar också på att ett införande av naturens rättigheter i form av en All of Nature Rights-lagstiftning inte vore kompatibel med storskalig samt dammbaserad vattenkraft. En Narrow Person- hood Rights-lagstiftning kan vara förenlig med vattenkraft i svenska älvar, beroende på vattenkraftens utformning och endast om vattnet tillåts strömma fritt. Om natu- rens rättigheter införs i mer tillåtande omfattning, där all mänsklig störning inte är strikt förbjuden, kan den i vissa fall samexistera med små och mellanstora vatten- kraft. För att naturens rättigheter ska kunna samexistera med storskalig vattenkraft krävs istället att vi accepterar de nya referensförhållandena och utifrån dessa gör miljöåtgärder för att främja det nya ekosystemet som skapats till följd av mänsklig påverkan. Nyckelord: naturens rättigheter, vattenkraft, energiomställning, miljölagstiftning, NAP, antropocentrism Notera: Rapporten är skriven på svenska iii Ord- och förkortningslista Begrepp Förklaring Antropocentrism En världsåskådning med människan i centrum Avrinningsområde Ett avrinningsområde avser de geografiska område för vilket vattnet rinner till samma vattendrag. Brukarvärde ”Nyttan” som fås från att bruka exempelvis naturlmiljöer (fiske, friluftsliv, rekreation) Egenvärde Att någonting har ett värde obundet från nyttan som ett annat subjekt kan få från det Ekocentriskt En världsåskådning med naturen i centrum Energiomställningen En utveckling för att öka andelen fossilfri energi som används HARO-värde Riktvärde för produktionsförlust som anges i den Nationella planen för omprövning av vattenkraft fördelat till prövninggruppen Hydromorfologisk Förändringar i vattendrag avseende konnektivitet, morfologi och hydrografiska villkor som påverkar livet för både vattenlevande och landlevande organismer i eller i närheten av vattenmiljön. Juridisk entitet En juridisk person som i eget namn får utöva rättigheter och ha skyldigheter Konnektivitet Möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter med mera v Kraftigt modifierat vatten (KMV) Om en vattenförekomst uppfyller visa krav kan den förklaras som kraftigt modifierad och förväntas då inte längre leva upp till god ekologisk status utan normen blir istället god ekologisk potential Limniska miljön Sötvattenmiljö (sjöar och vattendrag) Moderna miljövillkor Tillståndets villkor som avser skydd för människa och miljö ska vara fastställad enligt miljöbalken eller inte vara äldre än 40 år. Morfologi Fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst Naturens rättigheter Att tilldela naturen status som rättsligt/moraliskt subjekt Naturens välmående Ett begrepp utan vedertagen definition. Behöver definieras av människor eftersom naturen inte kan prata Prövningsrgupper Verksamheter som är verksamma i samma vattendrag, vattenförekomst eller avrinningsområde. Eftersom de verkar i samma vatten finns de anledning att granska verksamheterna ihop. Reglerbidrag Hur ett kraftverk bidragit till att öka eller minska effektbidraget beroende på variationerna i efterfrågan på el och på variationerna i elproduktion från andra källor i elsystemet. Relationell syn på naturen Människan är en del av naturen och naturen en del av människan Samverkansprocess I rapporten används samverkansprocess för att beskriva den regionala samverkansprocessen som sker i NAP-processen. Syftet är enligt (HaV m. fl., 2019) att ta fram ett gemensamt underlag inom prövningsgruppen. Dessutom syftar samverkansprocessen till att bedöma effekterna av åtgärder. vi Äganderätt Vattenområden som tillhör fastigheter, och således ingår i egendomen, kallas enskilt vatten. Förkortning Innebörd GEP God ekologisk potential GES God ekologisk status HaV Havs- och vattenmyndigheten KMV Kraftigt modifierat vatten NAP Nationella planen (för moderna miljövillkor) NV Naturligt vatten vii Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1.2 Problemanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1.3 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 1.4 Frågeställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 1.5 Avgränsningar och begränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 2 Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter 7 2.1 Globala utmaningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2.1.1 Planetära gränser och Agenda 2030 . . . . . . . . . . . . . . . 7 2.1.2 Hållbar energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.1.3 Ekosystem och biologisk mångfald . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2.1.4 Klimat och biologisk mångfald . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.2 Vattenkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.2.1 Vattenkraften i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.2.2 Vattenkraftens historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 2.2.3 Vattenkraftens påverkan på industrialiseringen och den svens- ka välfärden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 2.2.4 Vattenkraftens påverkan på Sápmi . . . . . . . . . . . . . . . 13 2.2.5 Vattenkraftens påverkan på miljön . . . . . . . . . . . . . . . 14 2.3 Nationella planen för moderna miljövillkor, NAP . . . . . . . . . . . . 14 2.3.1 Bakgrund till NAP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 2.3.2 Miljökvalitetsnormer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 2.3.3 Vattenkraftens miljöfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 2.4 Naturens rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 2.4.1 Historia och tillämpning runt om i världen . . . . . . . . . . . 19 2.4.2 Miljöskydd i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 2.5 Vattenkraft och naturens rättigheter globalt . . . . . . . . . . . . . . 22 3 Metod 25 3.1 Val av metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 3.2 Litteratursökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 3.3 Fallstudie och intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 3.3.1 Val av fallstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 3.3.2 Urval av aktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 3.3.3 Struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 3.3.4 Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 3.4 Analysmetodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 3.5 Studiens forskningskvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 3.5.1 Metodkritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 3.5.2 Källkritik och positionering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 3.5.3 Forskningsetik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 4 Resultat från fallstudien 35 viii Innehåll 4.1 Målkonflikter i Ljungans NAP-process . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 4.1.1 Riktvärdet och HARO-värdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 4.1.2 EU:s vattendirektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 4.1.3 Undantag och KMV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 4.1.4 Fossilfri elproduktion och naturvärden . . . . . . . . . . . . . 38 4.2 Ljungans välmående och god ekologisk status . . . . . . . . . . . . . 39 4.2.1 Normsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 4.2.2 Referensförhållande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 4.2.3 Ljungans välmående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 4.3 Älvens värden och rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 4.3.1 Värden utöver elproduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 4.3.2 Ekosystem som bärare av rättigheter . . . . . . . . . . . . . . 45 4.3.3 Äganderätten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 4.3.4 Prioritering av vattenförekomster . . . . . . . . . . . . . . . . 48 5 Diskussion 51 5.1 Målkonflikter inom NAP-processen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 5.1.1 Riktvärdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 5.1.2 Referensförhållande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 5.1.3 Vattenkraftens miljöfonds roll i NAP-processen . . . . . . . . 52 5.1.4 Samspelet mellan natur och vattenkraft . . . . . . . . . . . . . 53 5.2 Antropocentriskt förhållningsätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 5.3 Naturens rättigheter och vattenkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 5.3.1 Principen och GES . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 5.3.2 All of Nature Rights . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 5.3.3 Narrow Personhood Rights . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 5.4 Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 5.5 Studiens svagheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 5.6 Fortsatta studier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 ix Förord Först vill vi tacka de personer som valt att delta i intervjuer, det har bidragit till viktiga insikter och intressanta perspektiv. Era synvinklar har varit lärorika att få ta del av och har lagt grunden till arbetet. Vi vill också tacka Joakim Thanke Wiberg från Vattenkraftens miljöfond och Emma Hagström på Länsstyrelsen Västra Götaland, för råd och vägledning i rätt riktning i studiens tidiga skede. Vidare vill vi tacka Håkan Danielsson för ett mycket givande studiebesök på Jonsereds vattenkraftverk. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till våra handledare Mariam Carlsson Kanya- ma, miljöjurist och doktorand vid avdelningen teknik, vetenskap och samhälle, och Martin Hultman, senior forskare vid avdelningen teknik, vetenskap och samhälle, för viktig kunskap och vägledning under hela processen. x 1 Inledning Rapporten inleds med en bakgrund som kort beskriver Sveriges utfasning av fossila energikällor, med fokus på energiomvandlingstekniken vattenkraft. Mer specifikt be- skrivs det uppdrag från regeringen i vilket denna industri nu omprövas för att leva upp till EU:s vattendirektiv. Bakgrunden innehåller även en kort introduktion av naturens rättigheter, som ska användas i studien för att undersöka hur elproduktion från vattenkraft och naturens värde kan komma att påverkas om naturen erkänns som juridiskt subjekt. Bakgrunden följs av en problemanalys som identifierar några av ämnets potentiella problem. Därefter introduceras rapportens syfte och fråge- ställningar, och följs slutligen av ett avsnitt om de avgränsningar och begränsningar som gjorts för att möjliggöra studien. 1.1 Bakgrund Forskare har i flera decennier dokumenterat och varnat för de miljö- och klimatre- laterade kriser som världen står inför, dels klimatförändringar (IPCC, 2023) men även förlust av biologisk mångfald (Rounsevell m. fl., 2018). Vikten av att agera har diskuterats länge och överenskommelser om mål för att minska utsläpp och minska artförlust har införts både genom internationella (Europeiska rådet, 2024) och na- tionella mål (Sveriges miljömål, u. å-a). För att minska klimatförändringarna krävs en övergång från energikällor som ger upphov till växthusgaser, t.ex kol och olja, till källor som sol-, vind-, vatten- och kärnkraft (Energimyndigheten, u. å-a). Denna övergång från fossila till fossilfria energikällor kommer i denna rapport att benämnas som energiomställningen. Omkring 70% av den energi som används i Sverige idag är fossilfri (Svebio, 2023). Energibehovet kommer dessutom öka när större delar av samhället elektrifieras (Energimyndigheten, u. å-c). Enligt Naturskyddsföreningen (Naturskyddsföreningen, u. å) kan Sveriges vatten- kraftsindustri fylla en viktig roll i den utbyggnad av elproduktion som Sverige står inför, mycket tack vare dess reglerförmåga, vilket innebär att den kan balansera el- produktionen baserat på efterfrågan, både långsiktigt och kortsiktigt. Samtidigt be- skriver Naturskyddsföreningen vattenkraftens negativa konsekvenser för miljön, där det centrala är dess påverkan på omgivande natur och ekosystem (Naturskyddsför- eningen, 2021a). Naturskyddsföreningen redogör för att den biologiska mångfalden 1 1. Inledning tar skada i form av att naturliga strömmar modifieras, vilket bland annat drabbar de fiskarter som vandrar längs vattendraget under sin livscykel. På sin hemsida skriver även föreningen att växter och djur som är beroende av forsar och fallande vatten har försvunnit på grund av utbyggnaden av vattenkraft. Vidare kan även vattenkraft- verkens dammar medföra att vattenflödet upphör helt och torrlägger stora områden, vilket har stora negativa konsekvenser på vattenlevande arter och ekosystem (Natur- skyddsföreningen, 2021b; Ek, 2023). I rapporten Porlande bäckar och brusande älvar (Svedäng, 2023), framtagen av Naturskyddsföreningen och WWF, belyses vikten av att vattenkraften miljöanpassas för att skydda de nyttor som strömmande vatten har. Sverige har i linje med EU-direktiv infört lagar för att värna om den biologiska mångfalden och det finns idag riktlinjer gällande i vilken utsträckning elproduk- tionen från vattenkraft får påverka det lokala naturlivet (Lövin & Ahlen, 2020). Majoriteten av Sveriges elproduktion från vattenkraft bedrivs i norra Sveriges älvar och vattendrag. Stor del av den svenska vattenkraftens etablering har skett under gammal miljölagstiftning. Under denna etablering har konsekvenserna för bland an- nat lokala miljövärden samt den samiska befolkningen till stor del försummats till förmån för industrimoderna intressen (Kløcker Larsen och Inga, 2022; Össbo, 2014). Ett uppdrag från regeringen har påbörjats för att säkerställa att Sveriges vatten- kraftsindustri följer de standarder som idag anges i miljöbalken (Regeringen, 2020b) (SFS 1998:808). I den Nationella planen för moderna miljövillkor, (NAP), har lan- dets verksamheter och anläggningar delats in i prövningsgrupper, beroende på de geografiskt begränsade avvrinningsområden som de tillhör. Genom NAP är förvänt- ningarna att de omprövningar som vattenkraften ställs inför både ska leda till att tillgodose landets nationella behov av vattenkraftsel, samtidigt som det ska bidra till största möjliga nytta för vattenmiljön (Regeringen, 2020b). Tidsplanen för ansökan om förnyade miljötillstånd till mark-och miljödomstolen sträcker sig över 20 år för de olika prövningsgrupperna (Sveriges Domstolar, 2022). Ljungan, en älv belägen i Härjedalen, Jämtland och Medelpad, utgör ett av de huvudavrinningsområden som granskats tidigt i NAP-processen (Länsstyrelserna, u. å). Samverkansprocesssen, dvs den regionala samordnade av underlag för pröv- ningsgruppen, för Ljungan är idag avslutad, i och med det har länsstyrelsen gett förslag på miljöåtgärder i Ljungan (Länsstyrelsen Västernorrland & Länsstyrelsen Jämtland, u. å) till verksamhetsutövare. I det avslutande steget lämnar verksamhe- terna in ansökningar om nya miljötillstånd till mark- och miljödomstolen, där de översätts till miljöåtgärder. Ett juridisk ramverk för att skydda miljön, som globalt börjat få spridning, är na- turens rättigheter. Naturens rättigheter finns bland annat i länder som Ecuador, Bolivia och Nya Zeeland (Berg m. fl., 2020). I vissa länder finns det specifika platser som erkänts rättigheter, och i vissa har dessutom naturens rättigheter skrivits in i grundlagen. Det första fallet av en sådan lagstiftning i Europa införlivades 2022 i Spanien, där den spanska saltvattenlagunen Mar Menor (Jones, 2022) som blivit för- 2 1. Inledning orenad under lång tid, fick lagstadgad rätt att existera som ett ekosystem. Lagunen erkänns därmed rätt till skydd, bevarande och återställande. Vidare ser regeringen i Irland (Cullen, 2023) över alternativet att ge naturen rättigheter och kan potentiellt bli det första landet i EU att inskriva naturens rättigheter i sin nationella grund- lag. Vidare, sett ur ett globalt perspektiv, är det framförallt vattendrag och floder som blivit erkända rättigheter (Pain & Pepper, 2021), och av denna anledningen är naturens rättigheter i relation till vattenkraft i Sverige ett aktuellt perspektiv för denna studie. På en internationell konferens i Bolivia 2010 skrevs förslaget till vad som kallas allmän deklaration om Moder Jords rättigheter, något som kan liknas vid FN:s de- klaration om de mänskliga rättigheterna (Berg m. fl., 2020). Deklarationens artiklar beskriver hur människor ska kunna leva i harmoni med naturen och förtydligar vad det skulle innebära om naturen hade rättigheter (Karlsson, 2010). I artikel två beskrivs de inneboende rättigheter som Moder Jord ska anses inneha, där en av artikelns 13 punkter är följande: Rätten att regenerera sin biologiska kapacitet och att fortsätta sina vitala cykler och processer fri från mänskliga störningar Denna princip är intressant att studera då den både är övergripande, samt kan relateras till hur älvar och vattendrag påverkas av vattenkraft, och kommer att användas i rapporten för att dra paralleller och föra diskussion. 1.2 Problemanalys Energiomställningen riskerar att ske på bekostnad av naturen. Detta väcker outfors- kade frågor kring hur system som t.ex vattenkraft skulle påverkas om lagar införs som inte bara erkänner naturen som en resurs, utan som subjekt med inneboende rättigheter. Den begränsade forskning som idag finns om naturens rättigheter har främst gjorts inom de juridiska, etiska och sociologiska disciplinerna. Denna rapport kan ses som ett komplement inom ett relativt outforskat forskningsområde och undersöker frågan om hur Sveriges elproduktion skulle kunna påverkas av ett erkännande av naturens rättigheter, ur ett socio-eko-tekniskt systemperspektiv. Att bidra till en ökad för- ståelse för hur naturens rättigheter skulle kunna implementeras i olika situationer och utvecklas jämsides energiomställningen är en viktig del i att skapa en så hållbar utveckling som möjligt för både den lokala miljön och det globala klimatet. Det finns idag kunskapsluckor i huruvida, och i vilken utsträckning, naturens rät- tigheter kan komma att påverka den fossilfria energiomställningen i Sverige. För företag som producerar fossilfri el, eller på annat sätt har kopplingar till denna om- ställning, är denna fråga av stor betydelse då det finns risk att företagens intressen och naturens välmående hamnar i konflikt med varandra. Utöver myndigheter som jobbar med juridiska ramverk kan även energiföretag och organisationer som jobbar 3 1. Inledning med naturens rättigheter eller driver något typ av miljöarbete ha nytta av denna typ av undersökning. 1.3 Syfte Syftet är att undersöka och analysera idéer och principer som är kopplade till en förståelse av naturen som bärare av rättigheter i miljölagstiftning, och hur sådana rättigheter kan komma att påverka svensk vattenkraft. Undersökningen och analysen kommer genomföras med hjälp av en fallstudie av samverkansprocessen i Ljungan som en del av NAP. Med resultatet från fallstudien kommer principer från begreppet naturens rättigheter att analyseras, samt hur detta kan kopplas till Sveriges fossilfria energiomställning. 1.4 Frågeställningar För att uppfylla syftet ska följande frågeställningar besvaras: • Hur ser olika aktörer på NAP-processen i Ljungan och de eventuella målkon- flikter som uppstått i samverkansprocessen? • Kan miljökvalitetsnormerna som tillämpas i NAP-processen användas för att beskriva Ljungans välmående? • Hur vägs vattenkraftsel mot älvars välmående i Sverige idag? • Hur hade en lagstiftning som ger naturen rättigheter kunnat fungera med vattenkraft i Sverige? 1.5 Avgränsningar och begränsningar Naturens rättigheter är tvärvetenskapligt, samt skiljer sig mycket åt på olika geo- grafiska platser runt om i världen. Det skiljer sig även inom landsgränser för olika platser, både när det kommer till implementering, tillämpning, eventuella åtgärder och konsekvenser. Därmed avgränsas rapporten till att endast undersöka frågeställ- ningarna inom Sveriges gränser, och för svenska företag och organisationer. En av huvudkomponenterna vid tillämpning av naturens rättigheter är den juridiska aspekten. Det är därmed en viktig del vid analys av tillämpningens konsekvenser för energiomställningen. Dock behandlas juridiken inte mer än vad som är nödvändigt för att förstå rapportens resterande innehåll och för att kunna svara på rapportens frågeställningar. Den juridiska aspekten är med andra ord inte rapportens primä- ra fokus. Vidare är detaljerna i juridiska utformningar av naturens rättigheter för många och omfattande för att behandla inom projektets tids- och kunskapsramar. Författarnas bakgrund som ingenjörsstudenter möjliggör inte heller någon produktiv 4 1. Inledning juridisk eller rättsvetenskaplig analys. Då det finns en stark koppling mellan ursprungsbefolkningar och naturens rättighe- ter är deras perspektiv viktigt. En begränsning i rapporten är att ingen representant från Sveriges ursprungsbefolkning, samer, finns representerad i intervjustudien. Flera samebyar samt sametinget kontaktades för att delta i studien, men utan framgång. 5 1. Inledning 6 2 Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter I detta kapitel redogörs arbetets litteraturöversikt som, tillsammans med rapportens fallstudie och intervjuer, kommer ligga till grund för den slutgiltiga diskussionen och analysen. Kapitlets första avsnitt beskriver globala och nationella världsutmaning- ar kopplat till planetära gränser, hållbar energi och biologisk mångfald. Det andra avsnittet redogör för svensk vattenkraft, dess historia, hur denna har påverkat lan- dets ursprungsbefolkning, samerna, samt dess påverkan på miljön. Vidare handlar det tredje avsnittet om den Nationella planen om moderna miljövillkor (NAP), som är en omprövningsprocess för vattenverksamheter inom vattenkraft att förnya sina miljötillstånd, i enlighet med EU:s vattendirektiv. Avsnitt fyra ger en beskrivning av naturens rättigheter, en historisk överblick av begreppets utbredning runt om i världen samt en kort inblick i svensk miljölagstiftning. I det femte och sista avsnit- tet ges skildringar av vattenkraftsverksamhet och naturens rättigheter i relation till varandra. 2.1 Globala utmaningar Förlust av biologisk mångfald och klimatförändringarna är som tidigare nämnts i rapporten två stora kriser som mänskligheten idag står inför. Detta avsnitt kommer att behandla dessa miljökriser och hur Sverige idag arbetar för att minimera dem. 2.1.1 Planetära gränser och Agenda 2030 En forskningsgrupp ledd av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center (Stockholm Resilience Centre, u. å), utvecklade 2009 konceptet planetära gränser, och 2023 lyckades forskare för första gången kvantifiera samtliga av dessa. I rapport Earth beyond six of nine planetary boundaries beskriver Richardson m. fl. (2023) begreppet som en representation av nio kvantitativa planetära gränser inom vilka mänskligheten kan fortsätta att utvecklas och frodas på jorden i kommande gene- rationer. Vidare innebär att överskrida dessa gränser en ökad risk för storskaliga, plötsliga eller oåterkalleliga miljöförändringar. Två av gränserna är förlust av biolo- gisk mångfald och klimatförändringar. I rapporten kartlades det att 6 av 9 gränser 7 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter är överskridna, där förlust av biologisk mångfald är den planetära gräns som över- skridits i högst utsträckning. Detta beror på den snabbt accelererande utrotningen av arter till följd av mänsklig aktivitet. Richardson m. fl. (2023) lyfter att trots det- ta får klimathotet, som ligger på tredje plats bland de mest överskridna planetära gränserna, för närvarande störst uppmärksamhet. Utöver kvantifieringen av de planetära gränserna finns många projekt för att minska den mänskliga påverkan på miljön. I januari 2016 antogs Agenda 2030 (FN-förbundet Sverige, 2018), en global utvecklingsplan med syftet att bidra till både social, ekono- misk och miljömässig hållbar utveckling för alla världens länder. Planen, som enligt FN är den mest omfattande globala utvecklingsplan som finns, innehåller 17 olika mål samt 169 olika mätbara delmål, som ska vara uppfyllda år 2030. Mål 7 (FN- förbundet Sverige, u. å-b) handlar om att säkerställa hållbar energi för alla, medan mål 15 (FN-förbundet Sverige, u. å-a) handlar om aspekter som rör bevarandet av biologisk mångfald och ekosystem. På nationell nivå har Sverige även 16 miljömål (Sveriges miljömål, u. å-b) som motsvarar de miljörelaterade målen inom Agenda 2030. 2.1.2 Hållbar energi I ett faktablad från FN-förbundet Sverige (Karlsson Andrews, 2021) beskrivs mål 7 som en avgörande insats för att bromsa den globala uppvärmingen och samtidigt främja hållbara samhällen. I bladet nämns även vikten av att höginkomstländer, som Sverige, måste övergå till moderna och förnybara energikällor samtidigt som energieffektiviteten förbättras. Enligt en utvärdering från Internationella energibyrån 2019 (Landsbygds- och in- frastrukturdepartementet, 2019) är Sverige ett land med förhållandevis hög andel förnybar energi. Sverige har tidigare blivit framhållen som en pionjär i övergången till energisystem med låga utsläpp, enligt utvärderingen. Idag stämmer inte längre uppfattningen om Sverige som en pionjär inom energiomställningen. I Klimatpoli- tiska rådets rapport (2024) skriver de att: Handlingsplanen spänner över flera politikområden men brister i konkre- tion. I enlighet med rådets tidigare rekommendationer välkomnar vi att handlingsplanen innehåller insatser för att påskynda fossilfri elektrifie- ring, men anser att planen inom det området har ett för smalt fokus på ökad elproduktion. (s. 7) Klimatpolitiska rådet pekar alltså på att svensk klimatpolitik idag snarare foku- serar på att öka produktionen än att energieffektivisera, något som de anser vara oförenligt med EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Enligt klimatpolitiska rådet har regeringen stort fokus på elektrifiering, vilket kommer kräva mer än en fördubb- ling av elproduktionen fram till 2045, som till stor del planeras att försörjas av ny kärnkraft. 8 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter I det klimatpolitiska ramverket (Naturvårdsverket, 2024) som antogs av regeringen år 2017 finns bland annat det mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några utsläpp av växthusgaser, för att därefter övergå till att ha negativa utsläpp. I linje med detta har Sveriges regering (Energimyndigheten, 2019) dessutom satt upp som mål att landet ska bli det första i världen att bli fossilfritt. Sverige är ett land med goda förutsättningar för att utvinna förnybar energi (Energi- myndigheten, u. å-b), från vatten, vind, sol och biomassa, som alla bidrar till landets produktion av förnybar el. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB, 2023) bestod Sve- riges elproduktion 2022 av 69% el från förnybara källor. Kärnkraften, som är fossilfri men inte förnybar, stod samma år för 29% av elproduktionen. 2.1.3 Ekosystem och biologisk mångfald Mål 15 i Agenda2030 (FN-förbundet Sverige, u. å-a) är relativt omfattande och be- står av 12 delmål som på olika sätt både ska stärka befintliga ekosystem samt minska förlusten av biologisk mångfald. Dessa delmål lyfter bland annat fram aspekter som hållbar användning av ekosystem och ekosystemtjänster, både på land och i söt- vatten, och betonar även vikten av åtgärder för att skydda naturliga livsmiljöer, biologisk mångfald och utrotningshotade arter. Naturvårdsverket (Naturvårdsver- ket, u. å-a) beskriver biologisk mångfald som en av grundpelarna för människans existens, då den bland annat förser oss med föda, rent vatten och luft att andas. Bland de Svenska miljömålen är det flera som behandlar bevarande av ekosystem och biologisk mångfald. Ett av dessa är miljömålet Levande sjöar och vattendrag som specifikt behandlar frågan om biologisk mångfald i vatten, och definieras enligt riksdagen (Naturvårdsverket, 2023) som följande: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsri- ka livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mång- fald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushål- lande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. I Naturskyddsföreningen och WWF:s rapport Porlande bäckar och brusande älvar (Svedäng, 2023) beskrivs strömmande vatten som en av världens mest dynamiska naturtyper. Rapporten redogör utförligt de olika fördelarna med vatten i rörelse, och lyfter bland annat den stora mångfalden av unika arter och habitat. Detta är till stor del en följd av att vattnets rörelse möjligör för transporten av mineraler, näringsämnen och sediment, som i rapporten beskrivs som essentiellt för vattnets kretslopp. Författarna skriver dessutom att strömmande vatten med bra konnek- tivitet ger förutsättningar för organismer förmåga att röra sig fritt, något som är centralt för organismers överlevnad och fortplantning. Utöver fördelarna för organis- mer och ekosystem i vattnet, gynnar även strömmande vatten land och landbaserade organismer i anslutning till vattnet, enligt rapporten. Det medför även en tendens till rikare kustflora. Vidare ökar strömmande vatten förutsättningar för vattenlevande 9 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter insekter, som är en del av näringskedjan för andra landbaserade djur, såsom fåg- lar. Rapporten redogör även för andra fördelar, utöver de fördelar som strömmande vatten har på lokala ekosystem och arter, däribland att det dämpar effekterna av översvämningar och torrperioder. 2.1.4 Klimat och biologisk mångfald I en rapport från SMHI och Naturvårdsverket (Bergström m. fl., 2020) beskrivs växelverkan mellan klimat och biologisk mångfald, samt hur dessa är beroende av varandra. Författarana menar att utvärderingarna från IPCC visar hur mänskliga aktiviteter, inklusive växthusgasutsläpp och förändrad markanvändning, påverkar klimatet och leder till signifikanta förändringar i världens ekosystem. Dessa för- ändringar påverkar temperaturer, nederbördsmönster, isbildning, och salthalt i hav som Östersjön, vilket i sin tur påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemens funktioner. Vidare beskriver rapporten att stora delar av jordens land- och havsy- tor har förändrats av människan, vilket gör dem känsliga för ytterligare påverkan från klimatförändringar. Det finns också en ömsesidig påverkan mellan ekosystem- förändringar och klimatet, vilket kräver åtgärder både för att dämpa de omedelbara riskerna och för att säkerställa långsiktig hållbarhet och resiliens. Naturvårdsverket och SMHI skriver att IPCC och IPBES betonar vikten av kraftfulla åtgärder för att både begränsa klimatförändringarna och skydda biologisk mångfald. SMHI och Naturvårdsverket (Bergström m. fl., 2020) redovisar också hur klimatför- ändringarna skapar nya utmaningar vid utnyttjade av mark och naturresurser som påverkar den biologiska mångfalden. Detta sker både när man anpassar samhällen och beteenden efter ett förändrat klimat, men också genom att implementera kli- matåtgärder. Enligt Bergström m. fl. 2020 är det är av yttersta vikt att åtgärderna vi inför är väl anpassade till ekosystemens specifika förutsättningar och behov. Så- dan strategisk anpassning är avgörande för att både bevara och främja biologisk mångfald under pågående klimatförändringar. 2.2 Vattenkraft I detta avsnitt sammanfattas olika aspekter av vattenkraften i Sverige. Dels beskrivs vattenkraftens reglerbidrag, vilket medför stora fördelar för elsystemet. Vidare ges en historisk bild över vattenkraftens utbyggnad i Sverige och den miljölagstiftning som gällde då den största delen av utbyggnaden skedde under stora delar av 1900- talet. Exploateringens påverkan på den samiska befolkningen i Sápmi och vikten av ett erkännande av ursprungsbefolkningens rättigheter redogörs och kopplas slutligen till landets då- och nutida vattenkraftsintressen. 2.2.1 Vattenkraften i Sverige Vattenkraft är en tillförlitlig energikälla och stod år 2022 för 41% av Sveriges elpro- duktion (SCB, 2023). Dessutom är vattenkraften reglerbar, vilket innebär möjlighe- ten att anpassa produktionen efter samhällets elkonsumtion (Naturskyddsförening- 10 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter en, 2021a). Vattenkraften består alltså delvis av reglerkraft som producerar el vid behov, och delvis av baskraft som producerar el konstant. Behovet för att kunna lag- ra energi, exempelvis i form av vattenmagasin med lägesenergi som kan omvandlas till elektricitet (Vattenfall, u. å-b), blir allt större när de väderberoende energislagen blir allt mer dominerande i takt med energiomställningen (Fortum, 2021). I rapporten Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet av Energimyndig- heten, Svenska Kraftnät (SvK) och Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) (2016), görs en sammanställning och kategorisering av den svenska vattenkraften i tre oli- ka klasser utifrån kraftverkens relativa reglerbidrag. Det relativa reglerbidraget kan beskrivas som ett mått på hur väl ett enskilt kraftverks elproduktion följer net- toanvändningen. Nettoanvändningen definieras som "elförbrukning minus ej styrbar produktion"(sol och vind)(Svenska Kraftnät, u. å), det vill säga det som behövs från vattenkraften för att fylla ut elbehovet. De tre olika klasserna anger hur god kraft- verkens reglerförmåga är, där klass 1 är det högsta bidraget till reglerkraften och klass 3 är det lägsta. I tabell 2.1 redogörs hur många kraftverk som ingår i respektive klass enligt rapporten, samt det procentuella bidraget till den totala reglerkraften. Tabell 2.1: Sammanställning av svenska vattenkraftverk och indelning i klasser. *Värden för tidssnittet 365 dygn för åren 2009-2014. Summan överstiger 100 % på grund av export av el. Källa: (Energimyndigheten m. fl., 2016) Klass 1 2 3 Antal vattenkraftverk 255 78 1667 Andel av reglerbidraget (%)* 98,3 3,1 1,1 Totalt finns det ungefär 2000 vattenkraftverk i Sverige. I tabellen kan man se att 255 st av dessa, ca 13%, tillsammans står för 98,3 % av det totala reglerbidraget. Klass 1 kraftverk är alltså de allra viktigaste för landets elproduktion och reglerförmågan. 2.2.2 Vattenkraftens historia Vattenkraft har funnits i Sverige sedan slutet på 1800-talet och utbyggnaden av vattenkraft inleddes i början av 1900-talet i sydsvenska älvar (Tekniska museet, 2021). Ungefär 80% av vattenkraftens elproduktion, vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges totala elproduktion, kommer från den storskaliga vattenkraften i Norrland (Össbo, 2014), där de största kraftverken finns i Luleälven och Umeälven (Lindholm, 2023). Majoriteten av de stora anläggningarna i norra Sverige byggdes först under 1950- och 60-talen och det byggs idag få helt nya vattenkraftverk (Lindholm, 2023). Under 1800-talet hade privatpersoner med egendom nära beläget ett vattendrag, mark exempelvis, rätt att använda den del av vattnet som angränsade till marken. Detta kallas riparianism, och i början av 1900-talet formulerades det i lag att ”Varje person har rätt [...] att ha kontroll över vattnet som är på hans mark” (Jakobsson, 1996). Två relevanta principer följde riparianismen i Sverige, den första handlar 11 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter om vattnets naturliga flöde, vilket ofta förespråkades av jordbrukare, och den andra handlar om ett hållbart nyttjande, som istället försvarades av de som ville exploatera vattnet. Det senare kom att bli det dominerande argumentet, vilket lett till den stora industrialiseringen av vattendrag i Sverige (Jakobsson, 1996). Den lag som gällde under perioden av vattenkraftsexpansion var 1918 års vattenlag, vilken i jämförelse med den tidigare gällande lagen, 1880 års vattenrättsförordning, gav den efterträdande vattenlagen stor makt hos utbyggnadsintressenterna (Vedung & Brandel, 2001). Vedung & Brandel konstaterar i boken Vattenkraften, staten och de politiska partierna (2001) att ‘’Syftet med 1918 års vattenlag var helt klart att underlätta kraftutbyggnad”. I boken förklarar Vedung och Brandel att staten ville modernisera och industrialisera landet och de nya reglerna försvagade den juridiska ställningen hos andra egendomsägare och andra intressenter, till förmån för vat- tenkraftens utbyggnad. Tidigare hade vattenverk inte fått byggas om det skadade annans egendom - även en liten strandrättsägare hade kunnat sätta stopp för stora vattenkraftsprojekt enligt 1880 års vattenrättsförordning. Detta togs nu bort och vattenkraften kunde enklare byggas ut. Det fanns i 1918 års vattenlag dock även en del hinder för utbyggnad, då företag kunde medföra ”skador från allmän synpunkt” (Vedung & Brandel, 2001). Om det till exempel fanns underlag för att ett avsevärt antal personer skulle behöva lämna sina hem eller om fiskenäringen befarades lida i en större omfattning, kunde alltså företag bli nekade ett lönsamt projekt. Bland de allmänna intressena fanns emellertid inte intressen som kulturvärden, rekreationsvärden, rennäringsintressen eller samiska livsstilsintressen (Vedung & Brandel, 2001). Dessa hinder för vattenkraftsutbyggnad som förelåg kunde dock röjas undan om samhällsnyttan av ett projekt bedömdes för hög i domstol. I och med andra världskrigets utbrott höjdes energiförsörjningen som en viktig na- tionell fråga (Vattenfall, u. å-a). Detta ledde till att vattenkraftsutbyggnaden år 1939 stärktes ytterligare, genom en ändring i vattenlagen. Ändringen gjorde det lättare för vattenkraftsföretag att starta sina projekt och vattenreglering tilläts in- nan avvägningar mellan olika intressen kunde göras eller potentiella skador bedömas (Vattenfall, u. å-a; Vedung och Brandel, 2001). Vattenkraftsföretagen behövde inte heller underrätta några andra lokala aktörer om sina utbyggnadsplaner innan de lämnats in till domstol, varken länsstyrelser, kommun eller lokalbefolkning (Vedung & Brandel, 2001). Ändringen förlängdes efter krigets slut, så att det fortsatt var enkelt att bygga ut vattenkraften i Sverige. Det var först i början av 50-talet som ett motstånd av vattenkraftsexpansionen väx- te fram (Vedung & Brandel, 2001). Naturvårdsdelegationen skapades i och med en ny naturskyddslag 1952, och skapade en förteckning över vilka sjöar och vattendrag som borde skyddas mot exploatering som lämnades över till regeringen (Vattenfall, u. å-c). Trots detta ingick delegationen 1961 avtal med Vattenfall, i vilket man kom överens om att naturskyddet gav upp Vindelälven till vattenkraftsföretaget (Vatten- fall, u. å-c). Avtalet fick namnet Freden i Sarek och var ett försök till att lägga en 12 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter grund till samarbete i framtida exploateringfrågor. När Vattenfall senare presente- rade sin utbyggnadsplan av Vindelälven växte dock ett starkt motstånd från lokala opinionsgrupper och med tiden allt fler organisationer (Vedung & Brandel, 2001). Det blev under 60-talet en politiserad fråga som kom att kallas vindelälvsstriden. Opinionen växte sig så starkt att den knappt tio år senare fick majoritet i riksda- gen mot en fortsatt utbyggnad (Vattenfall, u. å-c). Vindelälven klassades senare, tillsammans med tre andra älvar som nationalälv, som enligt miljöbalken kap 4 § 6 (SFS 1998:808) är skyddade mot utbyggnad (Naturvårdsverket, u. å-b). 2.2.3 Vattenkraftens påverkan på industrialiseringen och den svenska välfärden I sin bok skriver Vedung och Brandel (2001) om den svenska vattenkraftens betydel- se för landets välfärd. Vattenkraften beskrivs som Sveriges främsta naturtillgång vid sidan om skogen och malmen, då den gett förutsättningar för industrialisering, upp- värming och belysning. Utan vattenkraften hade enligt Vedung och Brandel bland annat Sveriges skogs- och stålindustri inte kunnat växa sig till att bli en av världens mest framgångsrika (Vedung & Brandel, 2001). I en rapport från Naturvårdsverket (Kaijser & Kander, 2013) beskriver författarna det elektricitetblock som under 1800-talets slut kunde växa fram, till stor del tack vare vattenkraften. Vidare beskrivs att ”När Vattenfall grundades år 1909 var det en unik skapelse. Sverige var det första landet i världen som skapade en statlig kraftproducent. (s.24)” Tack vare vattenkraften, i kombination med ett väl utbyggt kraftnät, så kunde Sverige bli ett av de länder med högst andel elanvändning per capita, samtidigt som elpriset i landet var lägre än i de flesta andra länder (Kaijser & Kander, 2013). Idag spelar vattenkraften en central roll för den förnyelsebara energiförsörjningen och för att Sverige ska kunna ställa om till helt förnybara energikällor (Regeringen, 2020b). Det blir också allt mer viktigt med vattenkraftens reglerförmåga när andra förnybara källor ökar i energisystemet (Regeringen, 2020b). 2.2.4 Vattenkraftens påverkan på Sápmi I 1918 års vattenlag, som kom att revideras först 1983, togs ingen hänsyn till samer- nas utsatta situation i sammanhanget (Vattenfall, u. å-a). Vattenfall skriver på sidan Colonial blindness att miljölagen hade brister i att ha ignorerat samiska intressen och rättigheter. Samerna räknades inte som medborgare eftersom de enligt svensk lag inte ägde landet de brukade i Sápmi, vilket tog bort vattenkraftsföretagens skyl- digheter att kompensera den samiska befolkningen (Vattenfall, u. å-a). Flera källor visar på att det har funnits en bristande hänsyn till samiska rättigheter och samisk markanvändning i Sápmi i naturresursförvaltning och under vattenkraftens utbygg- nad i norr (tex Össbo, 2014; Vedung och Brandel, 2001; Kløcker Larsen och Inga, 2022, etc). 13 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter Etableringen av vattenkraften under stora delar av 1900-talet beskrivs av Kløcker Larsen och Inga (2022) som ett led i koloniseringen av Sápmi. Detta skriver Åsa Össbo om i rapporten Nya vatten, dunkla speglingar (2014). Össbo skriver att ur- folk och andra etniska eller marginaliserade grupper ofta är dem som drabbas av dammprojekt och att det trauma som följer tvångsförflyttningarna fördjupas med urfolkens starka tillhörighet till sina marker. I och med 1918 års vattenlag och en historiskt svag juridisk ställning, har samerna lidit förluster av rättigheter, mark och kultur till följd av exploateringen (Össbo, 2023) (Vattenfall, u. å-a). Än idag är påverkas den samiska befolkningen av den förändrade miljön och orättvisor (Kløcker Larsen & Inga, 2022). Det finns enligt enkätstudien av Kløcker Larsen och Inga (2022) en hög oro för att samiskt bruk ska påverkas negativt av vattenkraften. Det finns även oro för det samiska samhället i stort enligt studien. Oron kring de negativa effekterna av vattenkraftens etablering lyfts i ett direktcitat från en respondent: Min hemplats där jag vistas sommartid är direkt påverkad av fördämning med kraftverk vilket slagit sönder både byn (bokstavligen och socialt) och förstört livskvalitet och hälsa för många. En tragedi för generationer. (s. 17) Studien visar också på att det finns ett lågt förtroende hos de samiska responden- terna för länsstyrelser och vattenkraftsbolag på grund av tendensen att begränsa samiskt deltagande och inflytande i naturresursförvaltning. Att inkludera samernas rättighetsanspråk skulle i sin tur öka legitimiteten och effektiviteten av vattenkrafts- förvaltningen (Kløcker Larsen & Inga, 2022). 2.2.5 Vattenkraftens påverkan på miljön Som nämnt i avsnitt 2.1.3 så besitter strömmande vatten en rad olika fördelar och positiva miljöeffekter. I regeringsbeslutet om NAP (Lövin & Ahlen, 2020) framgår att vattenkraften, inte bara idag, utan under en lång tid påverkat strömmande vatten och dess miljö negativt. Rapporten Porlande bäckar och brusande älvar (Svedäng, 2023) redogör för några av de negativa effekter som vattenkraft har på miljön; de utgör vandringshinder för fiskar och andra organismer, hel eller delvis torrläggning av älvfåror, förändrade och onaturliga flöden i reglerade vattendrag, överdämning som påverkar både landområden och strandvegetation, förändrade erosionsprocesser och materialtransport till följd av dammar, samt förändrat klimat och störd isläggning. 2.3 Nationella planen för moderna miljövillkor, NAP I juni 2020 fattade regeringen beslut om att anta HaV, Energimyndigheten och Svenska kraftnäts förslag om den Nationella planen för moderna miljövillkor (Rege- ringen, 2020a). Det innebär att all verksamheter som producerar vattenkraftsel eller 14 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter var avsedd att göra det när verksamheten påbörjades ska genomgå en prövning för att få moderna miljövillkor i enlighet med miljöbalken (HaV m. fl., 2019). 2.3.1 Bakgrund till NAP Som en strategi för att uppfylla EU:s vattendirektiv 2000/60/EG och för att nå EU:s mål om 100% förnybar elproduktion 2040 har regeringen tagit fram en nationell plan för moderna miljövillkor (NAP) (Lövin & Ahlen, 2020). I regeringsbeslutet om NAP skriver Miljödepartementet att (Lövin & Ahlen, 2020) Planen ska ge en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med störs- ta möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. (s.1) Moderna miljövillkor innebär att tillståndet utgår från miljöbalken, dvs att tillstån- det är skrivet efter den 1 januari 1999, då miljöbalken trädde i kraft (HaV m. fl., 2019). Planen beskriver att prövning skall genomföras för verksamheter som produ- cerar vattenkraftsel idag, men också för de verksamheter som var avsedda för sådan produktion när de byggdes, även om de inte är i drift idag. I figur (2.1) visas en tidsaxel med en översiktlig struktur på de regelverk som lett fram till NAP och vilka aktörer som skapat planen. Figuren visar också hur det ska gå till när en verksamhet ansöker om omprövning. De streckade linjerna förtydligar vilket årtal som är kopplat till respektive händelse. Tidslinjen visar även att processen planeras pågå till år 2027. 15 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter Figur 2.1: Figuren visar bakgrunden till NAP och hur det ska gå till när ett vattenkraftverk ansöker om omprövning. När vattenkraft får tillstånd att bedriva verksamhet innehåller detta tillstånd vissa villkor som måste efterlevas. Då miljöbalken trädde i kraft 1999 var vattenkraftsin- dustrin redan väletablerad och utbredd runtom i landet, varav ett flertal av landets kraftverk hade tillstånd som idag inte lever upp till miljöbalkens standard, medan vissa äldre kraftverk helt saknade tillstånd (HaV, u. å). Regeringens beslut inne- bär alltså att alla tillstånd utgivna innan 1 januari 1999 ska omprövas i enlighet 16 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter med miljöbalken (HaV m. fl., 2019). Prövningen påbörjades i februari 2022 men re- dan hösten 2022 sköt regeringen upp prövningarna ett år. I mars 2024 beslutade regeringen om ytterligare en paus, denna gång fram till 1 juni 2024 (Klimat- och näringslivsdepartementet, 2024a). Anledningen bakom pausen är enligt regeringen att det behövs göras en analys av genomförandet av omprövningarna. I prövningarna bedöms nyttan av olika miljöförbättrande åtgärder i relation till nyttan av elproduktionen. (HaV m. fl., 2019) Prövningen tar därmed hänsyn till eventuella negativa konsekvenser på den sammanlaga effekten hos vattenkraftsel i Sverige, som en följd av föreslagna miljöförbättrande åtgärder. Dessa åtgärder bör inte ha betydande effekt på den totala elproduktionen hos kraftverket enligt beslutet. I Förslag till nationell plan för omprövning av vattenkraft (HaV m. fl., 2019) anges ett riktvärde på 1,5 TWh för vad som anses utgöra betydande negativ effekt på elproduktionen. Riktvärdet gäller hela Sverige men delas upp på huvudavrinnings- områden och kan användas för att besluta om undantag när åtgärder kan anses få en betydande negativ effekt på elproduktionen. De tilldelade värdet för de olika huvudavrinningsområdena kallas för HARO-värde. För att genomföra prövningarna på ett systematiskt sätt delas landets sjöar och vattendrag in i prövningsgrupper baserat på det huvudavrinningsområde som vatt- net tillhör (HaV m. fl., 2019). Inom samma prövningsgrupp har alla verksamheter samma tidsplan för när ansökan om nytt miljötillstånd ska skickas in till mark- och miljödomstolen. Planen (HaV m. fl., 2019) beskriver också att innan ansökan skickas in ska en samverkan som länsstyrelsen ansvarar för genomföras. Syftet med samverkan är att ta fram underlag för miljöprövningen samt bedöma effekten av mil- jöåtgärder. Intressenterna får i samverkansprocessen bidra med sina synpunkter och åsikter och utifrån detta ta fram rekommendationer på miljöåtgärder som samman- ställs i underlagsmaterialet. Bland dessa intressenter finns aktörer som energibolag, myndigheter och andra lokala organisationer som till exempel miljöorganisationer. 2.3.2 Miljökvalitetsnormer Enligt HaV:s föreskrifter för klassificering och miljökvalitetsnormer avseende yt- vattenförekomster (Liveland & Granit, 2019) ska den biologiska statusen bedömas på en femgradig skala (hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig) utifrån en sammanvägning av biologiska, fysikalisk-kemiska, och hydromorfologiska bedöm- ningsgrunder. Vattenförekomster som anses vara konstgjorda eller klassas som ett kraftigt modifierat vatten (KMV) tilldelas istället för miljönormen ekologisk status, en ekologisk potential. Ekologisk potential innebär anpassade bedömningskriterier utifrån vad som anses vara de högsta ekologiska förhållandena som kan uppnås. En- ligt Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) är en vattenförekomst kraftigt modifierad om (3 §, kap 4): • [...] den har skapats genom mänsklig verksamhet eller på grund av mänsklig verksamhet har ändrat sin fysiska karaktär på ett väsentligt sätt. 17 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter • De hydromorfologiska förändringar som behövs för att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status (GES) kan antas på ett betydande sätt negativt påverka på: – miljön i stort – [...] – verksamhet av väsentlig betydelse från allmän synpunkt • Det av tekniska skäl eller på grund av höga kostnader inte är rimligt att på något annat sätt som är ett väsentligt bättre alternativ för miljön åstadkom- ma den nytta som följer av att vattenförekomsten är konstgjord eller kraftigt modifierad. Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvali- tetsnormer avseende ytvatten HVMFS 2019:25 (Liveland & Granit, 2019) klassas många olika parametrar så som exempelvis ”Flödets förändringstakt i vattendrag” (s. 34) och ”Konnektivitet i uppströms och nedströms riktning i vattendrag” (s. 32) enligt den femgradiga skalan. Klassningen är baserad på hur mycket de avviker från referensförhållandena som gäller för varje enskild parameter. Därefter sammanvägs dessa bedömningar för att ge vattenförekomsten en status. I Förslag till nationell plan för omprövning av vattenkraft (HaV m. fl., 2019) definie- ras olika skäl till undantag, exempelvis betydande negativ effekt på elproduktion. För att göra denna bedömning lättare har det införts en klassning av kraftverken, se tabell 2.1. I regeringsbeslutet om Nationell plan för moderna miljövillkor (NAP:en) (Regeringen, 2020a) skriver regeringen att ”Regeringen har genom ändringar i vat- tenförvaltningsförordningen (2004:660) infört en skyldighet för vattenförvaltningen att fullt ut använda alla de möjligheter som EU-rätten ger avseende undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade.” (s. 3) 2.3.3 Vattenkraftens miljöfond I och med NAP så kommer en stor del av Sveriges vattenkraftsägare behöva miljö- anpassa sina anläggningar, något som kommer kräva både tid och pengar. Vatten- kraftens miljöfond (Vattenkraftens miljöfond, u. å-a) är en satsning från nio av Sve- riges största vattenkraftsföretag (Vattenfall, Fortum, UNIPER, Statkraft, Skellefteå kraft, Jämtkraft, Holmen, Tekniska verken, Mälarenergi), som tillsammans gått in med 10 miljarder kronor för att hjälpa till att finansiera de miljöanpassningar som kommer krävas av svenska vattenkraftsägare. På sin hemsida skriver Vattenkraftens miljöfond att fonden är till för att, upp till 85%, ersätta vattenkraftsägare för de kostnader som uppstår i samband med NAP:en (Vattenkraftens miljöfond, u. å-b). Vidare förtydligas att denna ersättning gäller både domstolskostnader för prövning av miljöåtgärder, kostnader för att genomföra åtgärder samt kostnader för eventuell produktionsförlust. 18 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter Den 12:e april 2024 gick Vattenkraftens miljöfond ut med ett pressmeddelande med ett beslut om att pausa möjligheten att ansöka om ersättning från fonden (Vatten- kraftens Miljöfond, 2024). Enligt Vattenkraftens miljöfond grundar sig detta beslut i osäkerheter i fondens initiala förutsättningar för den tid då den grundades. En av dessa förutsättningar är bland annat att de elproduktionsförluster som ompröv- ningarna maximalt får leda till inte får överskrida riktvärdet på 1,5 TWh. I sitt pressmeddelande hänvisar Vattenkraftens miljöfond till en myndighetsrapport från Svenska kraftnät som lyfter att ”omprövningen, som den är utformad idag, riske- rar att få en oacceptabel påverkan på elsystemet”. Detta är även något som nämns i en debattartikel skriven av ägarna till Vattenkraftens miljöfond i samband med att pausen offentliggjordes (Dasht, Vann, Gunnar, Nordqvist, Norström, Fahlström, Lemström m. fl., 2024), som bland annat uttrycker anledningen av pausen som föl- jande: Fondens ägare har avsatt 10 miljarder kronor till fonden. Förutsättning- arna för Vattenkraftens miljöfond var mycket tydliga i dialogen med politik och myndigheter. Men i takt med att miljöprövningarna startat ser vi att resultatet riskerar att bli ett helt annat än det överenskomna. Vidare trycker ägarna i debattartikeln (Dasht, Vann, Gunnar, Nordqvist, Norström, Fahlström, Lemström m. fl., 2024) både på att de överenskommelser som miljöfonden baserats på inte möts, samt att det saknas tydlig styrning. De listar även upp åtta punkter på åtgärder som de anser att regeringen måste genomföra för att miljöfonden ska kunna återupptas och fungera som det var tänkt då den grundades. En av dessa punkter är bland annat att de anser att regeringen ska göra riktvärdet på 1,5 TWh bindande. Flera andra punkter berör bland annat ämnen som effektivare styrning, reglerförmåga, och EU:direktivet. 2.4 Naturens rättigheter Rättigheter är ett juridiskt begrepp som redan idag appliceras på mer än bara mänskliga individer. Både djur och organisationer, så som stater och företag, har rättigheter i de flesta juridiska system. Att erkänna naturens rättigheter innebär att erkänna naturen som ett rättssubjekt, eller en juridisk entitet, vilket Minhea Tănăsescus bok Understanding the Rights of Nature (Tănăsescu, 2022) avhandlar. Att någonting är ett subjekt och bärare av rättigheter ger det lagligt stöd att lagföra juridiska personer för brott mot dessa rättigheter. Naturen skulle alltså inte längre vara ett juridiskt objekt utan ett juridiskt subjekt. Enligt författaren och ekologen Pella Thiel (Thiel, 2023) grundar sig naturens rättigheter i tanken om att natu- ren har ett moraliskt egenvärde och existensberättigande, oberoende av människans intressen. 2.4.1 Historia och tillämpning runt om i världen I ett rättsfall från det tidiga 1970-talet i Kalifornien, Sierra Club v. Morton, stämde en miljöorganisation ett företag för att förhindra bygget av en skidort som de ansåg 19 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter skulle skada områdets ekosystem och biologiska balans (Stone, 2010). Miljöorga- nistationen förlorade fallet eftersom man inte kunde härleda skadorna på skidorten till miljöorganisationen i sig. Domen överklagades och i samband med det skrev Sto- ne (2010) artikeln Should trees have standing, för att belysa hur domen hade kunnat få ett annat utfall om det var vildmarksområdet i sig som hade haft rättigheter och därmed haft möjlighet att vara målsägande i rättegången. Detta var en av de första artiklarna på området. Även om Stone var en av de första att publicera idén om naturen som ett juri- diskt subjekt i skriven text, har många urbefolkningar haft liknande inställning till naturen under mycket längre tid. I dokumentären The Rights of Nature: A Global Movement som handlar om naturens rättigheter runt om i världen (Goeckeritz, 2021) beskrivs naturens rättigheter av olika individer med direkt koppling till rörelsen. Det beskrivs hur dessa ideologier i hög grad är varierande, och inte nödvändigtvis har en juridisk koppling, utan att de snarare handlar om en annan typ av livssyn än den antropocentriska, som innebär en människocentrerad livssyn. Det kan handla om en ekocentrisk livssyn, en där naturen sätts i centrum. Tănăsescu (2022) öppnar även upp för ett annat perspektiv. Han menar att snarare än att tvingas välja mellan antropocentrism eller ekocentrism, kan lagen ses som en hjälp för att jämna ut den övergripande prioritering som ofta görs till förmån för ekonomiska och sociala mål. Naturens rättigheter kan också handla om ideologier likt den livssyn som Māori- folket på Nya Zeeland har, som inte har något centrum, utan där människan är en del av naturen och naturen en del av människan. Detta kan även kallas för en relationell syn på naturen (Goeckeritz, 2021). Pain och Pepper (2021) beskriver att de Māori-stammar som i över 140 år varit bosatta längs floden Whanganui i Nya Zeeland har kämpat för att skydda floden och dess rätt att existera. Det var dessa stammar som var drivkraften till Te Awa Tupua Act 2017, som är den lag som erkänt floden som ett subjekt med rättigheter. Två framröstade representanter, en som representerar de lokala Māori-stammarna och en myndighetsperson, får med stöd av en större rådgivande grupp, föra floden Whanganui’s talan som en typ av ombudsman. I Indien (Berg m. fl., 2020) har den heliga floden Ganges fått egen juridisk status på grund av flodens alarmerande vattenkvalitet, något som dock upphävdes av högsta domstolen i Indien efter endast 109 dagar (Karak, 2017). Pallotta (2020) skriver i en artikel om Lake Erie i USA, som efter en folkomröstning 2019 fick lagliga rättigheter motsvarande en juridisk person. Detta initiativ uppdanades efter att lokalbefolkningen i staden Toledo i Ohio, fått sitt dricksvatten avstängt under tre dagars tid på grund av en omfattande algblomning i sjön. Vidare skriver Pallotta (2020) att händelsen bedömdes vara ett resultat av fosforutsläpp och det är idag möjligt för invånare i Toledo att företräda Lake Erie i domstol och stämma de som orsakar föroreningar i vattnet. I Indien och Ohio har rörelsen främst drivits av att bevara naturens kvalitet. År 2008 blev Ecuador det första landet i världen att skriva in en typ av naturens rättigheter som en del av grundlagen, under namnet Buen Vivir. Detta skedde med stor hänsyn till urbefolkningens sätt att förhålla sig till 20 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter naturen. Även Bolivia och Colombia har skrivit in liknande lagar i sin konstitution. Orsakerna till varför naturen fått rättigheter är därmed inte alltid lika (Berg m. fl., 2020), men målet att skydda dess inneboende värde är en gemensam ståndpunkt. Urbefolkningars gemensamma världsuppfattning om att naturen inte kan separeras från människan spelar i många fall en stor roll. Naturens rättigheter kan i praktiken genomföras på olika sätt. Pain och Pepper, 2021 delar in det i två övergripande typer. Den första är en All of Nature Rights- lagstiftning, vilket innebär att all natur erkänns rättigheter, som i fallet för Ecuador, Bolivia och Colombia. Den andra typen är en Narrow Personhood Rights-lag, som endast erkänner ett specifikt ekosystem som bärare av rättigheter, som exempelvis floden Whanganui. Kauffman särskiljer i Guardianship arrangements in rights of nature legal provisions (2021 ) att den förstnämnda innebär att alla kan tala för naturen, men ingen är ålagd att göra det, och den senare att någon eller några specifika representanter får tala för naturen och dessutom är skyldiga att göra det. Trots att det i Bolivia och Ecuador har implementeras ett ekocentriskt perspektiv i de rättsliga ramarna, har det i praktiken visat sig vara svårt att säkra naturens skydd. Den här problematiken lyfts av Tănăsescu (2022) som menar att juridiska normer endast är lika bra som deras genomförande, och att det i slutändan är po- litikens prioriteringar som avgör om naturens rättigheter respekteras och får effekt. När möjligheten att representera naturen fördelas brett, minskar hindren för att försvara naturens rättigheter (Kauffman, 2021), men det finns samtidigt en kritik mot All of Nature Rights som menar att det inte tydliggörs vilka rättigheter som skall prioriteras när intressekonflikter uppstår. En annan kritik mot dessa bredare erkännanden av rättigheter är bristen på de- taljer i hur de skall implementeras (Pain & Pepper, 2021). Versionen av Narrow Personhood Rights som använts i Nya Zeeland lyfts ofta som framgångsrik. Denna framgång tillskrivs bland annat lagarnas tydliga beskrivning av hur beslut skall fat- tas om respektive “natursubjekt”, vilken upprätthåller naturens ägande av sig själv samtidigt som den skapar en tydlig tilldelning av ansvar till en mångfaldig skara av intressenter (Pain och Pepper, 2021; Tănăsescu, 2022; Kauffman, 2021). 2.4.2 Miljöskydd i Sverige I Sverige finns i dagsläget inga fall där naturen erkänts som juridiskt subjekt. 2019 lämnades en motion in till riksdagen av ledamöter Rebecka Le Moine m.fl. (MP), som föreslog att inkludera naturens rättigheter i Sveriges grundlag. Ett införande av detta skulle till exempel innebära att skogsskövling skulle kunna lagföras och att skogen skulle kunna företrädas av en advokat (Le Moine m. fl., 2022). Svensk mil- jölagstiftning består huvudsakligen av miljöbalken (SFS 1998:808), vilken syftar till att främja en hållbar utveckling. Lagen fastställer att hållbar utveckling ska inne- bära ”[...] att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö (kap. 1 § 1)”. Vidare står det även att utvecklingen bygger på kännedomen om att naturen har ett skyddsvärde och att människan har ett ansvar att förvalta 21 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter naturen väl då den förändras och brukas. Vad ordet skyddsvärde, som alltså förekommer i miljöbalken, redogörs i rapporten Markmiljöns skyddsvärde - En härledning med utgångspunkt i miljöetik och lagstift- ning (Back m. fl., 2016). Författarna förklarar att skyddsvärde kan delas in i de tre delarna egenvärde, potentiella ekosystemtjänster och potentiella bidrag till hela eko- systemet. Egenvärde definieras som ett värde som inte kan relateras till en särskild nytta att dra fördel från hos ett visst system eller objekt. Potentiella ekosystem- tjänster beskrivs i kontrast som en potentiell funktion inom ett visst ekosystem som skulle kunna utnyttjas av människor, både långsiktigt och i den aktuella stun- den. Det potentiella bidraget till hela ekosystemet avser värden av miljön givet en förväntad användning. Med denna distinktion av begreppet skyddsvärde kan man, enligt (Back m. fl., 2016), tolka det som att miljöbalken antyder att naturen delvis har ett egenvärde som in- te endast betraktas som en resurs utan snarare som en egen rätt att existera. Att skyddsvärde förkommer i miljöbalkens kapitel om hållbar utveckling, skiljer sig dock från en lag om naturens rättigheter. Det miljöetiska synsätt som miljöbalken idag bygger på är inte uttryckligen beskrivet i själva lagtexten (Back m. fl., 2016). Den tolkning som rapporten av Back m. fl. ger och som bygger på flera andra analyser är att den ur ett miljöetiskt perspektiv utgör en blandning av mellangenerationell antropocentrism och svag ekocentrism. Mellangenerationell antroprocentrism inne- bär en människocentrerad miljöetik som bygger på rättvisa mellan generationerna. Om det i linje med naturens rättigheter skulle utformas ett miljöskydd i Sverige skulle det först krävas att den miljöetik som miljöbalken grundas på skiftade mot en starkare ekocentrism, och bort från de människocentrerade perspektiven. 2.5 Vattenkraft och naturens rättigheter globalt Det finns få publikationer på ämnet vattenkraft och naturens rättigheter runtom i världen. Några globala exempel på konflikten mellan vattenkraft och naturens rättigheter återfinns i Kanada, Bolivia och Ecuador. I östra Québec antog Innu Council of Ekuanitshit och den lokala kommunen Miganie år 2021 motioner om att bevilja floden Magpie River rättigheter (McAteer, u. å). Lagen kom efter ett decennium av kampanj mot planerade vattenkraftsdammar vid floden som skulle avleda samt förstöra vattenvägar och ha en skadlig inverkan på den biologiska mångfalden i området. För urbefolkningen Innu i Ekuanitshit är floden en viktig del av deras kulturella arv och för turister är det en plats av natursköna flodar, vackra vattenfall, raviner och forsande bakvatten perfekt för forsränning. Det är också en plats rik på potential för vattenkraft. Efter lagen om Magpie River’s rättigheter trädde i kraft har alla projekt om framtida vattenkraft i floden lagts ned. I Ecuador har utbyggnaden av vattenkraft ökat under 2000-talet (Briones-Hidrovo m. fl., 2023) vilket inte gått i linje med principerna i Buen Vivir och naturens rät- 22 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter tigheter. Den engelska översättningen av Buen Vivir säger bland annat att: • Nature has the right to be respected and the right to preservation • Nature has the right to be restored • The State will apply precautionary and restrictive measures for activites that may lead to the extinction of species, the destruction of ecosystems, or the permanent alteration of natural cycles Briones-Hidrovo m.fl. (2023) diskuterar modellen neo-extraktivism, som är statens ansats att balansera ekonomisk tillväxt med social rättvisa genom att återinvestera intäkterna från utvinning av resurser i sociala sammanhang, vilket inte är kompati- belt med Buen Vivir (Villalba-Eguiluz & Etxano, 2017). Här menar författarna på att modellen ofta uppehåller den traditionella ekonomiska strukturen vilket skadar miljön och att frågan om vattenkraften faller under denna problematik. Utveckling- en av vattenkraften, så kallad ”Business as usual-hydropower”, domineras snarare av det antropocentriska synsättet än idag, där naturen ses som ett objekt för explo- atering. De föreslår istället en annan modell ”Buen Vivir-based Hydropower” där idén är att vattenkraft ska implementeras på ett sätt som är förenligt med natu- rens rättigheter (Briones-Hidrovo m. fl., 2023). En av rekommendationerna är att nya stora vattenkraftsprojekt inte ska tillåtas, och snarare ska små projekt före- språkas. Därtill anser författarna att några dammbaserade vattenkraftverk inte ska byggas, och att flödesbaserade kraftverk ska främjas istället. Dessutom bör borttag- ning eller omformning av existerande dammar övervägas. Författarna menar att en omvärdering av landets vattenkraftspotential som tar hänsyn till dynamiska flöden och klimatförändringsscenarier kommer leda till nya bedömningar för projektens storlek. I Bolivia innebär lagstiftningen Lagen om Moder Jords rättigheter en omställning mot ett ekocentriskt energisystem (Kumar m. fl., 2021). Idag är systemet till störst del fossil- och vattenkraftsbaserat. På papper ska denna lagstiftning sätta en rätts- lig grund för en omvandling av landets energisystem genom att öka förnybara ener- gikällor och bekämpa klimatförändringarna. Kumar m. fl. (2021) menar att det finns motsägelser från dessa uttryck av lagen, vilka inte är förenliga med att energisyste- met ska utformas i harmoni med naturen. Bolivia lägger nämligen fram nya enorma vattenkraftsprojekt som ett av deras stora fokus för energiomställningen, som kom- mer påverka både biologisk mångfald och ekosystem. Vidare har Bolivia länge utrett en stor damm, i det så kallade El Bala-Chepete projektet, som skulle ha en enorm negativ miljöpåverkan, och som Kumar m. fl. (2021) menar på skulle inskränka flera av rättigheterna som naturen innehar. Till exempel rätten till liv, till att underhålla och regenerera livscykler och strukturer, och att återställas. Kumar m. fl. (2021) skriver att en framtida rekommendation är att "[...] förbjuda politik och projekt som är destruktiva för Moder Jord, inklusive: [...] stora- och megadammar, [och] alla stora energiprojekt i ett skyddat område eller i biodiversi- 23 2. Energiomställningen, vattenkraft och naturens rättigheter tetsrika områden [...]”. Författarna tillägger att det för all annan energipolitik och energiprojekt krävs noggranna studier av möjliga miljömässiga effekter. Studierna ska dessutom inkludera de ackumulerade effekterna, som exempelvis effekterna av flera mindre dammar vid samma flod. Vidare hävdar Kumar m. fl. (2021) att det finns många lösningar för små till medelstora projekt, som i högre grad respekterar naturen. 24 3 Metod Detta kapitel börjar med att redogöra för de bakomliggande resonemangen i val av metod, för att sedan beskriva de olika delmomenten och hur de utförts. Efter det presenteras de analytiska samband som har legat till grund för både utformningen av frågeställningarna samt analys och diskussion, kapitel 5 och 4. Till sist kommer ett avsnitt om metodkritik och etiska överväganden. Metoden har delats upp i en litteraturstudie och en intervjustudie. Dessa har över- lappat tidsmässigt, men en stor del av inhämtningen av sekundärdata har skett innan intervjuerna för att bygga en teoretisk grund. 3.1 Val av metod För att besvara rapportens frågeställningar genomfördes en explorativ, kvalitativ studie. Vi har inte funnit någon litteratur som visar på att det i dagsläget finns någon kunskap om hur naturens rättigheter kan komma att påverka den svenska vattenkaftsindustrin. På grund av denna kunskapslucka är studien explorativ. Syftet med en explorativ studie är att samla in preliminär information, identifiera mönster, trender och relationer, samt att formulera nya frågeställningar och hypoteser som kan undersökas vidare i framtida studier (Strauss & Corbin, 1996). Vidare är studien kvalitativ eftersom den syftar till att förstå ett komplext fenomen, och samla in nyanserade perspektiv snarare än kvantifierbar data (Strauss & Corbin, 1996). En kvantitativ metod skulle inte lämpa sig för denna typen av frågeställning, då bristen på teoribildning hade gjort det mycket svårt att formulera relevanta frågeställningar och viktiga nyanser oundvikligen hade gått förlorade. En induktiv ansats har använts, vilket innebär att data och observationer har samlats in utan fördefinierade teorier eller hypoteser (Lunds Universitet, u. å). Snarare än att försöka pröva en förutbestämd hypotes, har författarna börjat med ett brett fokus och längs med vägen identifierat områden och frågeställningar med brist på tidigare forskning och potential för intressanta upptäckter. Denna typ av gradvis konkretisering av frågeställningar beskrivs mer under följande två avsnitt. Det kan uttryckas som att denna typ av studie initialt saknat explicita frågeställningar och 25 3. Metod ett specifikt syfte. Men under studiens gång har frågeställningar och intresseområden konkretiseras, och författarna har i sina observationer observerat mönster som kan ses som frön till framtida teoribildning kring ämnet. I studien används primär- och sekundärinfomation. Primärinformation innebär att man själv genomför insamlingen av data, medan sekundärinformation avser data som redan finns tillgänglig i databaser, arkiv, dokument och liknande (Svenning, 1997). Primärdatan i studien har samlats in genom intervjuer med lämpliga ak- törer medan sekundärdatan består av vetenskapliga rapporter och så kallad ”grå litteratur” som t.ex myndighetsrapporter. Andra delen av studien utformades som en fallstudie, vilket innebar att den foku- serade på en specifikt avgränsad och mindre grupp (Forskningsstrategier, u. å). En fallstudie ger möjlighet att få djupgående insikter om ett specifikt fall och flexibi- litet i användning av olika datakällor och metoder. Undersökningsobjektet i denna fallstudie är samverkansprocessen i Ljungan som en del av NAP, vilket ger möjlighet att konkretisera ämnet och besvara frågeställningarna. 3.2 Litteratursökning Litteratursökningens genomförande startade med breda sökningar i relevanta data- baser för att sedan smalna av när mer specifik information och källor identifierats. Det användes till en början sökord som ”renewable energy” OR ”green energy” AND ”rights of nature” samt ”rights of nature” AND ”hydropower”. Källorna inkluderar vetenskapliga artiklar, böcker, rapporter, konferensbidrag, avhandlingar, officiella dokument från myndigheter och samverkansorganisationer. Kapitel 2 i rapporten fyller dubbla funktioner. Det redogör för majoriteten av den tidigare nämnda sekundärdatan och ligger tillsammans med studiens resultat från fallstudien i kapitel 4 till grund för analysen i kapitel 5. Det utgör också tillsammans med avsnitt 1.1 en översikt av de många ämnen, vars interaktioner studeras i denna rapport. I ett mer etablerat forskningsområde är det lättare att skilja på teori och resultat, men i denna rapport är en del av syftet att ge en översikt av ämnet. 3.3 Fallstudie och intervjuer I det inledande stadiet av denna studie gjordes öppna intervjuer med en anställd på Vattenkraftens Miljöfond och en på Västra Götalands länsstyrelse. Dessa samtal spelades inte in och har inte använts som data i kapitel 4, men var viktiga för att ge författarna en översikt över vattenkraftens pågående omprövningar i studiens tidiga skede. Därefter behövde en geografisk avgränsning för väljas för en fallstudie. Detta gjordes genom att identifiera en lämplig prövningsgrupp inom NAP, vilket redogörs för under följande stycke. 26 3. Metod 3.3.1 Val av fallstudie Målet med ett utvalt fall var att ge en förståelse för hur naturvärden och vattenkraft samspelar för en specifik prövningsgrupp i NAP-processen samt erhålla intressenter och potentiella intervjuobjekt. För att välja fall utgick vi ifrån följande kriterier: 1. Prövningsgruppen ska ha en avslutad samverkansprocess. 2. I prövningsgruppen ska det finnas flertal större vattenkraftverk av typ klass 1 3. I området finns vattenförekomster som i samverkan har rekommenderats un- dantag i form av mindre stränga krav för miljöåtgärder. För det första behövde området ha påbörjat sin NAP-process och ha en avslutad samverkansprocess för att det skulle finnas information om de avvägningar som gjorts mellan vattenkraftselproduktion och naturvärden. Exempelvis informations- källor som sammanställning av rekommenderade miljöåtgärder, nulägesbeskrivning- ar av miljön och potentiella intervjuobjekt. För det andra prioriterades en prövningsgrupp innehållande ett flertal stora vat- tenkraftverk av typ klass 1. Detta gjordes eftersom de större kraftverken har störst påverkan på miljön och Sveriges elproduktion. I de fall där vattenförekomster re- kommenderats undantag för miljöåtgärder finns dessutom en indikation på att ener- giproduktionen prioriterats till förmån för miljöåtgärder. För att uppfylla målet valdes samverkansprocessen i prövningsgruppen Ljungan - Gimån som studieobjekt eftersom gruppen uppfyllde samtliga krav i urvalet. Gimån är ett biflöde till Ljungan och eftersom Ljungan är det primära vattendraget kom- mer det valda området benämnas som Ljungan i rapporten. Ljungan rinner bland annat genom Jämtland och Västernorrland, därav är dessa länstyrelser ansvariga för samverkansprocessen. För att ta reda på om Ljungan uppfyllde det andra och tredje kravet gjordes en kartläggning av de klass 1 kraftverk som finns i Ljungan. Detta visas i nedanstående figur, (3.1): 27 3. Metod Figur 3.1: Figuren visar en kartläggning av klass 1 kraftverken i Ljungan utifrån länsstyrelsernas rekommenderade normsättning, som tagits fram i samverkanspro- cessen Figuren visar tydligt att det finns ett flertal klass 1 kraftverk i prövningsgruppen Ljungan. Vidare kan man utläsa att det finns flera kraftverk som har fått rekom- mendationer för undantag, då alla kraftverk som inte tilldelats normen GES, har fått undantag i form av mindre stränga krav eller KMV. Med mindre stränga krav menas att vattenförekomsten inte behöver uppnå god ekologisk status/potential ut- an som i det här fallet bara måttlig ekologisk status/potential. Kartläggningen visar även på att den högsta tilldelade normen i Ljungan är GES. 3.3.2 Urval av aktörer När det bestämdes att en fallstudie av Ljungans samverkansprocess skulle göras, kontaktades de ansvariga Länstyrelserna och vi blev tilldelade en sändlista av Jämt- lands Länstyrelse. På sändlistan fanns de aktörer och organisationer som hade blivit inbjudna till Ljungans samverkansprocess. Med hjälp av denna sändlista kontak- tades intressanta intervjuobjekt. En ambition med urvalet var att få en intervju med Sametinget eller någon berörd sameby, men detta har inte uppnåtts. För att hitta relevanta intervjupersoner inom myndigheterna användes även rapporter och 28 3. Metod dokument från Ljungans pilotprojekt genomfört av Vattenkraftens miljöfond. Intervjuer har genomförts med aktörer med intressen kopplade till NAP-processen. De intervjuade personerna representerar miljöorganisationer, vattenkraftsproducen- ter och länsstyrelser m.fl. Detaljerna presenteras i tabell 3.1. Tabell 3.1: Översikt över respondenter som deltagit i intervjustudien Organisation Namn Position Energiföretagen Sverige Johan Bladh Vattenkraftsexpert Vattenregleringsföretagen Daniel Lewandowski Chefsjurist, Miljö- och ju- ridikavdelningen Uniper, Sydkraft Hydro- power AB Johan Tielman Miljöchef Havs- och vattenmyndig- heten Elisabeth Undén Verksamhetsstrateg (tidigare projektleda- re för pilotprojektet i Ljungan, Vattenkraftens Miljöfond) Länsstyrelsen Väster- norrland Marcus Bryntesson Fiskeutredningsgruppen Länsstyrelsen Jämtland Bart De Wachter Funktionschef, Vattenför- valtning WWF Jill Staveley Öhlund Sakkunnig i sötvatten Älvräddarna Medlem i Älvräddarna Erfarenheter från NAP- processen Sportfiskarna Anders Karlsson Regionchef, region syd Alla respondenter har svarat som representanter för sin position och organisation med undantag för Elisabeth Undén och en anonym medlem i Älvräddarna. Elisabeth Undén, är idag är anställd på HaV där hon inte jobbar med NAP, svarar utifrån sina erfarenheter som projektledare för pilotprojektet i Ljungan. Den anonyma medlem- men från Älvräddarna har erfarenhet från NAP-processen i Ljungan, men ville inte representera Älvräddarna, utan istället bidra med sina egna erfarenheter. 3.3.3 Struktur Semistrukturerad intervjumetodik användes eftersom det var viktigt att lämna ut- rymme för att att utforska nya idéer och följa upp på respondentens svar. I en semistrukturerad intervju har intervjuaren en lista med teman eller frågor att dis- kutera, men det finns utrymme för att anpassa frågorna baserat på respondentens svar och för att följa upp på intressanta punkter som uppkommer under intervjun 29 3. Metod (Cassell, 2015). Detta gör det möjligt att få djupgående insikter och förståelse för respondenternas perspektiv och erfarenheter, vilket var viktigt i den kvalitativa stu- dien. Separata intervjuguider har använts för olika respondenter, för att ställa så relevanta frågor som möjligt till olika aktörer. Resonemang kring utformningen av frågorna ut- vecklas i avsnitt 3.4. Den grundläggande strukturen, som använts som utgångspunkt vid frågornas utformning inför respektive intervju visas nedan: • Berätta gärna om er roll i samverkansprocessen NAP i Ljungan. – Hur ser ni på NAP-omprövningarna? – Vad anser ni varit viktigast för er verksamhet i samverkansprocessen? – Vilka eventuella målkonflikter har ni stött på under samverkansproces- sen? • Vad innebär miljönormen “god ekologisk status” för vattenmiljön i Ljungan? – Ser ni detta som ett bra mått på älvens välmående? – Hur ser ni på de rekommendationer om undantag som tilldelas vattenfö- rekomster? – Hur verkar ni för att älven ska må bra? • Vad betyder Ljungan för er verksamhet? – Hur ser ni på Ljungans värde utöver nyttovärdet för er verksamhet? • Berätta om er syn på Ljungan som älv och vad vattendraget behöver för att må bra. – Hur skulle ekosystem som bärare av rättigheter i miljölagstiftning kunna påverka er verksamhet? Med utgångspunkt i denna mall modifierades frågorna inför varje intervju, och skic- kades även ut till respondenterna några dagar innan intervjun. 3.3.4 Dokumentation Under samtliga intervjuer har någon av författarna fört löpande anteckningar och samtliga respondenter utom en gick med på att intervjun spelades in. Utifrån inspel- ningarna kunde sedan anteckningarna kompletteras. Dessa anteckningar har sedan skickats till respondenterna, som fick komma med korrigeringar och förtydligande, för att säkerställa att anteckningarna både var faktamässigt korrekta samt utgjor- 30 3. Metod de en representativ tolkning av deras synsätt på frågorna. Citat som förekommer i kapitel 4 är tagna från dessa korrigerade anteckningar. Respondenterna har även erbjudits att få läsa hur de citerats i den slutgiltiga texten. Anteckningarna inklu- sive förtydliganden från respondenterna, samt inspelningar från intervjuerna finns sparade. 3.4 Analysmetodik För att upptäcka mönster i anteckningarna från intervjuerna gjordes en öppen kod- ning (Strauss & Corbin, 1996), då författarna noggrant studerade intervjusvaren och markerade återkommande fenomen och synpunkter. Dessa mönster ligger till grund för strukturen för resultatet från fallstudien i kapitel 4. Det är en utmaning att applicera naturens rättigheter i en svensk kontext. Naturens rättigheter är ett relativt nytt begrepp som sprider sig successivt globalt, men dis- kussionen om en motsvarande lagstiftning i Sverige är inte etablerad. Därför kan inte naturens rättigheter explicit behandlas på ett djup genom intervjustudien. Denna rapport skapar förutsättningar för egna jämförelser mellan den existerande para- digmen för vattenförvaltning och ett eventuellt införande av naturens rättigheter. Inom NAP-processen i Ljungan är miljönormen GES den normsättning som valts att jämföras med en princip ur Deklarationen för Moder Jords rättigheter : Rätten att regenerera sin biologiska kapacitet och att fortsätta sina vitala cykler och processer fri från mänskliga störningar. Anledningen till att inte hög ekologisk status (HES) används vid jämförelsen är att denna inte tilldelats någon vattenförekomst i Ljungan. Utifrån detta togs beslut att lägga en stor del av intervjuernas fokus på hur aktörer ställer sig till GES. Explicita frågor kring älvars rätt till välmående har också ställts, men då detta är ett ganska obekant tankesätt inom svensk vattenförvaltning. Sambandet mellan GES och naturens rättigheter för en given vattenförekomst skapas till största del i författarnas egen analys. Studien kartlägger avvägningar mellan naturens och samhällets intressen som görs idag. Omprövningarna är ett aktuellt och konkret exempel på hur naturens intressen ställs mot energiomställningen. Att studera hur naturvärden och energi samspelar i den befintliga lagstiftningen kan vara till nytta i ett försök att jämföra naturens rättigheter med nuvarande lagstiftning. 3.5 Studiens forskningskvalitet Studiens styrkor är de breda och varierade perspektiven som uppnåtts genom de kvalitativa intervjuerna som utförts. I följande avsnitt (3.5.1) om metodkritik fram- förs dock kritik mot om antalet intervjuer och valet av fallstudie verkligen erbjuder en representativ översikt av ämnet. Vidare tas det upp hur författarna kontinuer- 31 3. Metod ligt har tillämpat källkritik genom hela studiens gång, vilket diskuteras i avsnittet om källkritik. I avsnittet om forskningsetik behandlas svårigheten med att hålla ett icke-antropocentriskt perspektiv i behandlingen av data, samt hur författarna i intervjuerna har upprätthållit en professionell metodik. 3.5.1 Metodkritik Det kan ifrågasättas om fallstudien och de intervjuade aktörerna skapar generaliser- bara resultat med tanke på att studiens fokus har varit den specifika samverkans- processen i Ljungan. En fallstudie representerar inte alla situationer och studiens resultat är inte helt tillämpbar för alla avrinningsområden. Prövningsgrupperna i NAP-processen ser olika ut, exempelvis är Ljungan en prövningsgrupp med många klass 1 kraftverk, vilket påverkar utfallet av fallstudien. Omprövningarna av kraft- verk har inte pågått länge och i framtiden kan utfallet av de miljöåtgärder som bestäms i domstol bli annorlunda. Dock har det skett både ett pilotprojekt och en samverkansprocess för Ljungan, och Ljungan valdes till detta pilotprojekt just för att det finns ett antal egenskaper som gör den relevant för framtida prövningar. Det- ta gör att Ljungan kan komma att användas som prejudikat i framtida prövningar av andra prövningsgrupper. Med det sagt, är Ljungan fortfarande ett enskilt fall. Det uppkom även i intervjustudien att just bristen på domar inom NAP gör att det är svårt att säga hur det kommer gå till i framtiden. Det finns alltså argument både för och emot Ljungans generaliserbarhet som fallstudie. Vidare har materialet från fallstudien i resultatet kompletterats med litteratur för att skapa en generell bild av NAP-processen. Det har också i intervjuerna ställts frågor som inte endast rör samverkansprocessen i Ljungan. Vidare kan det diskuteras om rätt, och tillräckligt många, aktörer intervjuades rela- terat till samverkansprocessen NAP i Ljungan. Det genomfördes endast 9 intervjuer, men betydligt fler har varit involverade i samverkansprocessen. En vanlig urvalsme- tod är att sträva efter ”uttömning”, alltså att genomföra intervjuer tills man slutar höra nya perspektiv (Cassell, 2015). Detta har till stor del uppnåts för aktörer inom energibranschen, till viss del för personer på länsstyrelser, men tyvärr inte alls för aktörer inom miljöorganisationer. Det kan alltså ifrågasättas om antalet intervjuer är tillräckliga för att skilja mellan vad som är allmänna trender och vad som är individuella åsikter. Urvalet blev trots detta någorlunda mångfaldigt, med intervju- er från både energiaktörer, länstyrelser och miljöorganisationer. Fallstudien brister dock i sin inkludering av samiska intressen, eftersom vi inte lyckades få en intervju med någon som kan tala för dessa. En annan kritik som bör lyftas är att det finns luckor i intervjusvaren. På grund av de semistrukturerade intervjuerna blev inte exakt samma frågor besvarade i alla intervjuer. Att ha denna typ av intervjumetod var dock fördelaktigt eftersom det skapade utrymme för intressanta diskussioner och insikter. 32 3. Metod 3.5.2 Källkritik och positionering En noggrann utvärdering av den insamlade sekundär- och primärdatan har utförts för att verifiera dess tillförlitlighet. En proaktiv inställning, att källorna har utvär- derats löpaande under projektets gång, har eftersträvats för att skapa validitet och tillförlitlighet. Följaktligen möjliggör en proaktiv inställning att data med tveksam trovärdighet identifieras tidigt, vilket möjliggör tidiga insatser för åtgärder i projek- tet för att spara tid. Naturens rättigheter är, i sin mest heltäckande form, ett moraliskt paradigmskifte. Detta medför att många av de källor vi använt är vinklade, vilket innebär att det är viktigt att vara tydlig med att särskilja på ren fakta och våra egna eller andras åsikter. Att aktörers intressen går emot varandra är emellertid inte ett hinder för studien, utan centralt i att få en nyanserad analys. Naturens rättigheter kan ses som en reaktion eller motpol mot den makt privata företag länge har haft i och med sin status som juridiska personer. Det är därför viktigt att vi i vår problematisering kritiskt och opartiskt presenterar energisektorns intressen och inställning till frågan. I en analys av naturens rättigheter skulle det vara kontraproduktivt att bara fokusera på näringslivets intresse och på så vis för- stärka det industrimoderna paradigmet. Oavsett hur mycket vi tar hänsyn till detta, har rapportens problemformulering oundvikligen en antropocentrisk utgångspunkt, något som sannolikt kommer att avspeglas i våra tankar, diskussioner och formule- ringar. Det är av vikt att vara transparenta med detta för att inte riskera studiens kredibilitet och därmed läsarens förtroende. 3.5.3 Forskningsetik För att upprätthålla en professionell metodik och säkerställa trovärdighet har det varit av stor vikt att hålla respondenterna informerade om saker som till exempel; vad vårt projekt handlar om, inom vilka former det utförs, och vilka rättigheter deltagarna har. Det är t.ex viktigt att inte ge löften om saker som anonymitet och konfidentialitet ifall dessa ej kan hållas (Bell, 2015). En av respondenterna uttryckte en önskan att vara anonym för att kunna ge friare och mer intressanta svar, men då det inte gick att analysera personens svar utifrån deras arbetsroll och samtidigt ga- rantera anonymitet, nekades detta och intervjun genomfördes utan anonymitet. En annan respondent, nämligen medlemmen i Älvräddarna, kunde erbjudas anonymitet eftersom dennes roll var mer allmän och svårare att identifiera. 33 3. Metod 34 4 Resultat från fallstudien I detta kapitel redovisas och analyseras resultaten från den genomförda studien. Resultaten baseras dels på intervjuer med aktörer som representerar olika företag och organisationer, och kompletteras i vissa delar med relevant litteratur och ak- tuell diskurs. Kapitlet är uppdelat i tre huvudteman, för att svara på rapportens frågeställningar. Dessa teman är: Målkonflikter i Ljungans NAP-process, Ljungans välmående och god ekologisk status, samt Älvens värden och ekosystem som bärare av rättigheter. I tabell 3.1 återfinns en sammanställning av de respondenter som deltagit i intervjustudien. 4.1 Målkonflikter i Ljungans NAP-process Vid ett flertal av intervjuerna lyfter respondenterna att de anser att tanken med NAP i grunden är bra och viktigt, men att samverkansprocessen i praktiken har kantats av en del hinder. Genom att respondenterna fått svara på frågan om vilka målkonflikter de stött på under samverkansprocessen så har intervjuerna gett en insyn i några av de viktigaste och mest förekommande målkonflikterna. Respon- denterna lyfter olika målkonflikter som har skapat tröghet i processen och påverkat förutsättningarna för ett fungerande samarbete mellan de involverade aktörerna. Detta avsnitt kommer att lyfta och beröra de främsta målkonflikterna inom NAP- processen i Ljungan, baserat på de genomförda intervjuerna. 4.1.1 Riktvärdet och HARO-värdet En av de huvudsakliga konflikterna i NAP-processen är efterlevnaden av riktvär- det på 1,5 TWh, och det för vattenförekomsterna tilldelade HARO-värdet. Detta har resulterat i att regeringen nu har pausat omprövningarna eftersom ”Regering- en kommer att vidta åtgärder som bidrar till att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv.” (Klimat- och näringslivsdepartementet, 2024b). Johan Bladh från Energiföretagen poängterar för- visso att riktvärdet bara är vägledande, vilket även är något som Marcus Bryntesson från Länsstyrelsen Västernorrland lyfter. Både Daniel Lewandowski från Vattenre- gleringsföretagen och Bladh säger att det krävs att riktvärdet blir bindande och hop- pas att det blir resultatet av pausen, något som flera aktörer inom vattenkraftbran- 35 4. Resultat från fallstudien chen står bakom enligt en debattartikel i Svenska Dagbladet (Dasht, Vann, Gunnar, Nordqvist, Norström, Fahlström, Andersson m. fl., 2024). Jill Staveley Öhlund från WWF uttrycker en oro för att pausen ska resulterat i försämringar ur en miljösyn- punkt. Även Anders Karlsson från Sportfiskarna lyfter en oro för pausen, och menar att den förlänger en process som egentligen borde gjorts för längesedan. Johan Tielman från Uniper samt Lewandowski och Bladh tycker alla att det är viktigt att inte överskrida riktvärdet för förlust av elproduktion på 1,5 TWh. De hävdar att med de förslag på åtgärder som rekommenderas idag så mångdubblas den enligt HARO-värdet acceptabla produktionsförlusten i Ljungan. Dessutom måste det finnas en samsyn om ramarna för samverkan, är man inte överens om hur stor produktionsförluster får bli, om en part inte tycker att det är ett problem att gå över riktvärdet blir det svårt att mötas. Bladh förklarar att det är svårt att komma överens i samverkansprocessen eftersom parterna har olika förhållningssätt till riktvärdet. Detta visar på att det finns en tyd- lig konflikt angående riktvärdet som till stor del tycks bero på en viss tolkningsfrihet i hur strikt riktvärdet ska styra åtgärderna och olika prioriteringar från de olika ak- törerna. Bart De Wachter från Länsstyrelsen Jämtland, belyser att det dessutom finns skillnader i hur olika aktörer beräknar förlusten av elproduktion. Staveley Öhlund, Karlsson samt Älvräddarna (Älvräddarna, u. å) uttrycker i mot- sats till Tielman, Lewandowski och Bladh att miljöfrågan prioriteras alldeles för lågt i förhållande till elproduktionen. Karlsson pekar på att det saknas tydliga mål för vad som ska uppnås för miljön. Karlsson påstår även att hotet mot det svenska elsystemet är överdrivet och menar att man i de små- och mellanskaliga kraftver- ken kan göra mycket miljönytta för