
Världens bästa campus när det regnar
Utformning av multifunktionella dagvattenlösningar för
Chalmersplatsen och Kopparbunken
Kandidatarbete inom Samhällsbyggnadsteknik

EBBA AMBY, EMMA JAKOBSSON, VIKTOR LUNDQVIST,
EVELINA SKANTZ, MARTIN THORSSON & EMMA TURESSON

INSTITUTIONEN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Göteborg, Sverige 2022

www.chalmers.se


KANDIDATARBETE ACEX10-22-75

Världens bästa campus när det regnar

Utformning av multifunktionella dagvattenlösningar för Chalmersplatsen

och Kopparbunken

Kandidatarbete inom Samhällsbyggnadsteknik

EBBA AMBY, EMMA JAKOBSSON, VIKTOR LUNDQVIST,

EVELINA SKANTZ, MARTIN THORSSON & EMMA TURESSON

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Göteborg 2022


Världens bästa campus när det regnar

Utformning av multifunktionella dagvattenlösningar för Chalmersplatsen och

Kopparbunken

Kandidatarbete inom Samhällsbyggnadsteknik

© EBBA AMBY, EMMA JAKOBSSON, VIKTOR LUNDQVIST, EVELINA SKANTZ,

MARTIN THORSSON & EMMA TURESSON 2022

Kandidatarbete ACEX10-22-75/ Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik,

Chalmers tekniska högskola 2022

Handledare: Sebastien Rauch, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Vatten

Miljö Teknik

Examinator: Mia Bondelind, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Vatten Miljö

Teknik

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Chalmers tekniska högskola

SE-412 96 Göteborg

Telephone +46 (0)31 772 1000

Omslag: Illustration av slutgiltiga lösningsförslag p̊a Chalmers Campus Johanneberg.

Göteborg, Sverige 2022

iii


VÄRLDENS BÄSTA CAMPUS NÄR DET REGNAR

Utformning av multifunktionella dagvattenlösningar för Chalmersplatsen och Kopparbunken

Kandidatarbete inom Samhällsbyggnadsteknik

EBBA AMBY, EMMA JAKOBSSON, VIKTOR LUNDQVIST, EVELINA SKANTZ,

MARTIN THORSSON & EMMA TURESSON

Sammanfattning

Med allt mer frekventa och intensiva regn som förekommer till följd av klimatförändringarna ökar

behovet av en bättre dagvattenhantering successivt. Detta presenterar inte bara en utmaning, utan

även en möjlighet att bättre integrera mjukgjorda ytor som kan bidra med sociala och ekologiska

värden i de historiskt h̊ardgjorda stadsmiljöerna. I dagsläget finns det goda möjligheter att utveckla

denna typ av öppen dagvattenhantering p̊a Campus Johanneberg; hantering som utöver sin renande

och fördröjande förm̊aga kan skapa ytterligare sociala mötesplatser och därigenom ett mer attraktivt

campus för b̊ade studenter och personal.

Syftet med projektet är att undersöka hur Campus Johanneberg kan bli ”Världens bästa campus

när det regnar”. Projektet har avgränsats till tv̊a omr̊aden, Chalmersplatsen och Kopparbunken,

där lösningsförslag som innefattar en h̊allbar dagvattenhantering har utformats för platserna. Detta

innebär inte enbart hantering av förekommande dagvatten, utan även utvärdering av vilka sociala

och ekologiska värden som kan tillföras platsen genom multifunktionella ytor. Arbetet har innefattat

litteraturstudier samt intervjuer för att samla kunskap och enkätundersökning för att kartlägga

önskem̊al hos studenter samt personal. Vidare har en multikriterieanalys (MKA) gjorts för att

bedöma vilken typ av lösning som bäst tar hänsyn till de olika faktorer som spelar in i utformningen.

Utöver detta har mjukvarorna SCALGO och Autodesk Revit använts för att bättre visualisera de

behandlade platserna.

Resultatet fr̊an enkäten tyder p̊a att fler parkliknande miljöer och klimatanpassade sociala rum

är eftertraktade hos respondenterna, vilket därför blev främsta m̊alet vid utformning av loka-

la dagvattenlösningar p̊a Campus Johanneberg. Den ekonomiska faktorn blir ofta ett hinder vid

utbyggnad av dessa bl̊agröna dagvattenlösningar och det behövs därför stöttande underlag vid

planering. Applicering av de slutgiltiga lösningsförslagen resulterade i ett minskat dagvattenflöde

vid b̊ade Chalmersplatsen och Kopparbunken, enligt beräkningar med den rationella metoden. För

att hantera förorenat dagvatten implementerades renings̊atgärder i serie för möjliggöra komplette-

ring av vardera lösnings brister. Lösningarnas reningseffekt visade sig dock vara sv̊arbedömt utan

uppföljande utredningar. Detta kandidatarbete visar att det finns goda möjligheter att förbättra

dagvattenhanteringen p̊a Campus Johanneberg som samtidigt är anpassad för en campusmiljö.

Nyckelord: Campusutveckling, Chalmers Campus Johanneberg, Ekologiska värden, H̊allbar dag-

vattenhantering, Kopparrening, Multifunktionella ytor, Multikriterieanalys, Sociala mötesplatser,

Öppna dagvattenlösningar.

iv


WORLD’S BEST CAMPUS WHEN IT RAINS

Design of Multifunctional Stormwater Solutions for Chalmersplatsen and Kopparbunken

Bachelor’s Thesis in Civil Engineering

EBBA AMBY, EMMA JAKOBSSON, VIKTOR LUNDQVIST, EVELINA SKANTZ,

MARTIN THORSSON & EMMA TURESSON

Abstract

With increasingly frequent and intense rains that occur as a result of climate change, the need

for better stormwater management is gradually increasing. This does not only create a challenge,

but provides an opportunity to integrate softened surfaces as a way of contributing to the social

and ecological values in the historically solid surfaced urban areas. In the present there are gre-

at opportunities to develop this type of open stormwater management at Campus Johanneberg;

management that aside from its cleansing and delaying capabilitties can create additional social

venues and thereby a more attractive campus for students and staff. The aim of this project is

to examine how Campus Johanneberg can become ”The World’s Best Campus When it Rains”.

The project has been limited to two areas, Chalmersplatsen and Kopparbunken, where suggested

solutions have been designed to include sustainable stormwater management for each location. This

involves not only the management of existing stormwater, but also the evaluation of the social and

ecological values that can be added to the site through multifunctional solutions. The work has

been conducted with literature studies and interviews to gather knowledge and a survey to map the

wishes of students and staff. Furthermore, a multi-criteria analysis (MKA) has been done to assess

which type of solution best takes into account the various factors that play a role in the design. In

addition, softwares, such as, SCALGO and Autodesk Revit have been used to better visualize the

treated areas.

The results from the survey indicate that more park-like environments and climate adapted social

venues were sought after by the respondents, hence this became the main goal in the design of local

stormwater solutions at Campus Johanneberg. The economic factor often becomes an obstacle in

the development of these types of blue-green stormwater solutions and therefore a supportive basis

is required in the planning process. The application of the final solution proposals culminated in

a reduced stormwater flow at both Chalmersplatsen and Kopparbunken, according to calculations

using the rational method. In order to deal with polluted stormwater, purification measures were

implemented in series to enable the completion of each solution’s deficiencies. However, the treating

capacity of the solutions proved to be difficult to assess without follow-up investigations. This

bachelor’s thesis portrays that there are oppurtunities to improve the current stormwater treatment

at Campus Johanneberg that simultaneously can be adapted to a campus environment.

Keywords: Campus development, Chalmers Campus Johanneberg, copper treatment, Ecological va-

lues, Sustainable stormwater management, Multifunctional solutions, Multicriteria analysis, Social

venues, Open stormwater solutions.

v


Begreppslista

Avrinningsomr̊ade - Ett omr̊ade uppströms varifr̊an vatten rinner och n̊ar vattendrag nedströms

(SMHI, 2021a).

Biofiltrering av dagvatten - Biologisk rening av dagvatten med hjälp av ett filter som best̊ar av

levande materia (Blecken, 2016).

Bräddning - Ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten till recipient i kombinerade ledningsnät,

detta till följd av stora vattenmängder (NSVA, u. å).

Dagvatten - Nederbörd och smältvatten som tillfälligt rinner p̊a marken (Svenskt Vatten, 2011).

Dagvattenmagasinering - Lagring och fördröjning av dagvatten i magasin (Uponor, u. å).

Dränvatten - Dränerat vatten fr̊an mark och byggnader (VA-guiden, 2013).

Evaporation - Avdunstning fr̊an öppna ytor (Britannica, u. å).

Evapotranspiration - Summan av transpiration och evaporation (Robertson m. fl., 2021).

Grundvattenströmning - Grundvattnets strömning som vanligtvis rinner parallellt med marklut-

ningen (SGU, 2020).

Grön infrastruktur - Naturliga nätverk och funktioner som främjar biologisk m̊angfald och eko-

systemtjänster i näromr̊adet (Naturv̊ardsverket, u. å-b).

Infiltration - Vatten som trängs in i ett poröst material, s̊a som jord (Svenskt Vatten, 2011).

Kvalitativ hantering - Åtgärder för att minska föroreningar i dagvatten (Elizabeth City Unified

Development Ordinance, 2001).

Kvantitativ hantering - Åtgärder för att minska ytavrinning och dagvattenflöde som n̊ar led-

ningar (Elizabeth City Unified Development Ordinance, 2001).

Kombinerat system - Gemensam ledning för dag- och spillvatten (Svenskt Vatten, 2011).

Multifunktionella ytor - Vanligtvis nedsänkta ytor som vid skyfall kan vattenfyllas men som vid

torrare perioder används till annat (Wenke, u. å).

Perkolering - Vatten som l̊angsamt trängs in i porös mark(Svenskt Vatten, 2011). Till skillnad

fr̊an infiltration s̊a refererar detta till rörelse under markytan.

Recipient - Det mottagande vattendrag som ligger nedströms ett avrinningsomr̊ade.

Reducerad area - Del av avrinningsomr̊ade som bidrar till avrinning p̊a markytan (Svenskt

Vatten, 2011).

Retention - Förm̊agan att permanent kvarh̊alla vatten (Vattenmyndigheterna, u. å).

Sedimentering - D̊a fasta ämnen eller partiklar sjunker till botten av ett vattendrag (Speight,

2017).

Separerade system - Separata nät för dag- och spillvatten, där dagvattnet i ett duplikat system

leds i ledningar och där det i ett separatsystem kan avledas i ett separat dike (Svenskt Vatten,

2011).

Spillvatten - Vatten som härstammar ifr̊an bostäder och industrier (Klimatanpassning, 2019).

Total Suspended Solids (TSS) - Sediment som transporteras i vatten och sedimenteras vid helt

eller s̊anär stillast̊aende vatten. TSS kan med hjälp av filter avskiljas fr̊an vattnet (Viklander m. fl.,

2019).

vi


Transpiration - Avdunstning fr̊an träd och växter (Petruzzello, u. å).

Uppdämning - När rinnande vatten kvarh̊alls och stockas (Viklander m. fl., 2019).

Vattenhastighet - Vattnets hastighet genom ett specifik tvärsnitt i m/s (Physics LibreTexts,

2022).

Ytavrinning - Den del av nederbörden som inte infiltreras, avdunstar eller upptas av växter och

därmed rinner p̊a mark (Skogen, u. å).

Återkomsttid - Sannolikhet att ett regn med viss intensitet och varaktighet återkommer inom ett

visst tidsintervall (SMHI, 2021d).

Översilningsyta - En sluttande grönyta vars syfte är att infiltrera och leda dagvatten vidare till

en eventuell dagvattenanordning s̊a som damm eller dike (VA-guiden, u. å).

vii


Inneh̊all

1 Inledning 1

1.0.1 Chalmers Campus Johanneberg och campusplanen . . . . . . . . . . . . . . . 1

1.1 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

1.2 Problemformulering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

1.3 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

2 Teori 4

2.1 Omr̊adesbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2.1.1 Kopparbunken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2.1.2 Chalmersplatsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.2 Dagvattenhantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

2.2.1 Dagvattenkvantitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

2.2.2 Dagvattenkvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

2.3 Öppna dagvattenlösningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

2.3.1 Gröna väggar och tak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

2.3.2 Regnträdg̊ard . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2.3.3 Dagvattendamm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

2.3.4 Svackdike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

2.3.5 Genomsläpplig beläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

2.4 Sociala och ekologiska värden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

2.4.1 Offentliga rum p̊a campus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

2.4.2 Väderskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

2.4.3 Sittplatsernas roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

2.4.4 Integrerad grönska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

2.5 Multifunktionella ytor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

2.6 Liknande projekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

3 Metod 19

3.1 Platsbesök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

3.2 Litteraturstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

3.3 Enkätundersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

3.4 Intervju . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

3.5 SCALGO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

3.5.1 Applicering av SCALGO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

3.6 Utveckling av lösningsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

3.6.1 Chalmersplatsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

3.6.2 Kopparbunken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

3.7 Multikriterieanalys (MKA) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

3.7.1 Val av kriterier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

3.7.2 Beräkning av kriterier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

3.8 Rationella metoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

3.9 Visualisering i Autodesk Revit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

4 Resultat 30

4.1 Enkät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

4.2 SCALGO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

4.3 Multikriterieanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

4.4 Visualisering av slutgiltiga lösningsförslaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

4.4.1 Chalmersplatsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

4.4.2 Kopparbunken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

viii


4.5 Rationella metoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

5 Diskussion 41

5.1 Multifunktionell dagvattenhantering vid Chalmersplatsen och Kopparbunken . . . . 41

5.2 Lösningsförslagens p̊averkan p̊a h̊allbar dagvattenhantering . . . . . . . . . . . . . . 42

5.3 Utformningarnas lämplighet för en campusmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

5.4 Svagheter i studien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

5.4.1 Enkät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

5.4.2 Multikriterieanalys (MKA) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

5.4.3 SCALGO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

5.5 Fortsatt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

6 Slutsats 46

A Bilagor 53

A.1 Lösningsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

A.2 Beräkning av multikriterieanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

A.3 Beräkning av koppar i jord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

A.4 Beräkning av nederbördsvolym . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

A.5 Enkät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

A.6 Intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

A.6.1 Chalmersfastigheter, 15 februari, 2022 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

A.6.2 Akademiska Hus, 18 februari, 2022 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

A.6.3 Göteborgs Stad (Kretslopp och Vatten), 9 mars, 2022 . . . . . . . . . . . . . 65

A.6.4 Rain Gothenburg, 7 mars, 2022 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

ix


1 Inledning

I dagsläget regnar det i snitt var tredje dag i Göteborg (Göteborgs stad, 2021). Till följd av kli-

matförändringarna förväntas b̊ade en generell ökning av nederbörden i Sverige och en ökning av

regnets intensitet (Naturv̊ardsverket, u. å-a). Den största ökningen förväntas ske under höst, vinter

och v̊ar i landets norra och västra delar. Sedan början p̊a 1990-talet har nederbörden ökat med om-

kring 10 % i hela landet (SMHI, 2021c). I Göteborg väntas de skyfall som idag har en återkomsttid

vart tjugonde år att istället återkomma med 8 års mellanrum (SMHI, 2017). Med återkomsttid

menas den mängden skyfall som faller under en avsedd tid och som p̊a grund av sin intensitet inte

förekommer ofta (SMHI, 2021d).

Vattnets naturliga kretslopp utgörs av nederbörd, infiltration, evopotranspiration, ytavrinning och

grundvattenströmning (SMHI, 2021b). Vid förändring av markanvändning p̊averkas vattnets krets-

lopp (Svenskt Vatten, 2011). Utbredning av h̊arda, l̊agpermeabla ytor leder till att mindre vatten

avdunstar och infiltreras genom marken, vilket resulterar i att tätbebyggda miljöer har större ytav-

rinning än grönomr̊aden (Svenskt Vatten, 2011). Det vatten som utgör ytlig avrinning i bebyggda

omr̊aden kallas dagvatten och kan vid stora volymer ställa till problem för samhället och dess infra-

struktur. Den ännu p̊ag̊aende urbaniseringen i kombination med ökad nederbörd gör att de slutna

ledningssystemen under marken inte längre räcker till för att hantera allt dagvatten (Sörelius, 2020).

Detta kan resultera i problem s̊a som översvämningar och att föroreningar transporteras vidare ned-

ströms eller direkt till recipienter via bräddningspunkter i ledningssystemet (Kretsloppskontoret,

2010; Svenskt Vatten, 2011).

För att hantera problemen med ökade nederbördsmängder, kortare återkomsttider och

översvämningsrisker har Göteborgs Stad antagit en vision om att bli världens bästa stad när det

regnar (Göteborgs stad, 2021). ”Med ’bästa’ menas att Göteborg är en stad som, ur ett system-

perspektiv, är resilient inför klimatförändningar kopplade till regn och dagvatten. En stad där det

finns flera innovativa och kreativa lösningar (...), som manifesterar detta.” (Göteborgs stad, 2021).

I ett regeringsuppdrag gällande dagvatten definierar Naturv̊ardsverket (2019) dagvattenhantering

som h̊allbar d̊a den uppfyller följande tre faktorer: dagvattnet ska nyttjas som en resurs, dagvatt-

nets föroreningsbelastning p̊a recipienten ska minska och likas̊a risken för översvämningar. Na-

turv̊ardsverket (2022) menar p̊a att h̊allbar dagvattenhantering bör utföras genom att primärt

förebygga ytavrinningen i samhället. Detta kan exempelvis göras genom att minska andelen icke-

permeabla ytor för att ge plats åt gröna ytor med syfte att öka infiltrationen och avdunstningen.

Sekundärt bör dagvattnet fördröjas s̊a nära källan som möjligt för att minska flödestopparna i

ledningsnätet. Att lokalt rena dagvattnet blir alltmer aktuellt och är ocks̊a en viktig aspekt att ta

hänsyn till gällande dagvattenhantering. Metaller s̊a som koppar och zink är exempelvis vanligt

förekommande i dagvatten fr̊an takavrinning och därmed behövs vattnet renas för att minska den

koncentration som n̊ar vattendragen (Viklander m. fl., 2019).

I en intervju med Göteborgs Stad (Kretslopp och Vatten) som är ansvariga för Göteborgs dag-

vattenhantering belystes utmaningen i att implementera god dagvattenhantering i redan bebyggda

omr̊aden (L. Blom & H. Galfi, intervju, 9 mars, 2022). För att öka markeffektiviteten kan det

därmed vara fördelaktigt att skapa multifunktionella ytor.

1.0.1 Chalmers Campus Johanneberg och campusplanen

I centrala Göteborg ligger Chalmers Campus Johanneberg som gränsar mot tät stenstad i norr

och mer uppluckrad bebyggelse i söder. Sedan en tid tillbaka har en utmaning varit att förena

Chalmers Campus Johanneberg med resten av staden (Akademiska hus, 2019). Chalmers Tekniska

Högskola har tillsammans med Chalmers studentk̊ar, Akademiska Hus och Chalmersfastigheter

tagit fram en campusplan för åren 2019–2050 med syfte att bygga ett l̊angsiktigt h̊allbart campus

1


(Akademiska hus, 2019). Planen innebär bland annat en nära dubblering av byggnadsbest̊andet p̊a

Campus Johanneberg till år 2050, för att möta framtida behov av utbildnings- och forskningsmiljöer,

kontor och studentbostäder. Samtidigt inneh̊aller campusplanen en vision om att skapa ett “grönt

campus som främjar ekologiska värden” samt en “attraktiv livsmiljö som bidrar till människors

välbefinnande” (Akademiska hus, 2019).

Visionen i campusplanen korrelerar med en välfungerande och h̊allbar dagvattenhantering. Att ut-

veckla Chalmers campus dagvattenhantering samtidigt som visionerna om ett socialt och ekologiskt

h̊allbart campus förverkligas kan vara nyckeln till att skapa ’Världens bästa campus när det regnar’.

1.1 Syfte

Syftet med detta projekt är att undersöka hur den ökade mängden dagvatten kan hanteras p̊a

Chalmers Campus Johanneberg genom platsspecifika lösningsförslag. Lösningarna kommer att ut-

formas för att förbättra dagvattenhanteringen med avseende p̊a dagvattenkvalitet- och kvantitet

och samtidigt skapa en attraktiv plats för sociala mötesplatser. Slutm̊alet är att ge lösningsförslag

p̊a hur Campus Johanneberg kan utvecklas för att i kommande tid bli ’Världens bästa campus när

det regnar’. Fr̊agan undersöks med hjälp av fr̊ageställningarna:

Hur kan dagvatten p̊a Campus Johanneberg hanteras och renas samtidigt som sociala värden

skapas för studenter och personal?

Vilka dagvattenlösningar är lämpliga för en campusmiljö?

1.2 Problemformulering

I arbetet undersöks hur ett framtida ökat dagvattenflöde kan hanteras p̊a ett h̊allbart sätt och

samtidigt skapa attraktiva miljöer. De omr̊adena som undersöks är Kopparbunken och Chalmers-

platsen som visas i figur 1. Chalmersplatsen bedöms av projektgruppen ha outnyttjad potential för

bland annat rekreation och social mötesplatser medan omr̊adet runt Kopparbunken undersöks d̊a

det i dagsläget saknas tillräckliga åtgärder för att rena den höga mängden metallföroreningar som

tillkommer dagvattnet (Göteborgs Stad, 2017a).

Figur 1: Karta över Campus Johanneberg som visar var Chalmersplatsen och Kopparbunken är belägna.

Foto uppe till vänster: Ebba Amby, Foto nere till vänster: Tim Schüler, Bild till höger: fr̊an applikation

”Campus Maps”. Kollage modifierat av Emma Jakobsson.

2


Fokusomr̊adena är vattenrening, dagvattenflöden och multifunktionella ytor. De delproblem som

undersöks för att svara p̊a fr̊ageställningarna är:

• Hur ser omr̊adena ut idag?

• Vilka förbättringsomr̊aden finns det p̊a platserna?

• Vad finns det för alternativ till lösningar med avseende p̊a det tekniska, sociala och ekologiska?

• Vilka lösningar är mest lämpliga för respektive plats?

• Utvärdering av lösningsförslag

• Hur kan m̊alen i Campusplanen förverkligas, om ett “grönt campus som främjar eko-

logiska värden” och ett campus med en “attraktiv livsmiljö som bidrar till människors

välbefinnande”? (Akademiska hus, 2019)?

• Visualisering av lösningsförslag

1.3 Avgränsningar

För att göra arbetet mer fokuserat har det avgränsats till tv̊a geografiska omr̊aden som bedöms

ha förbättringspotential vad gäller dagvattenhanteringen och som samtidigt inte har behandlats

av tidigare kandidatarbeten. De omr̊aden som behandlas är Chalmersplatsen och Kopparbunken

med m̊alet att framställa dagvattenlösningar som utöver sin renande och fördröjande förm̊aga

tillför ett socialt mervärde till campus för studenter och anställda, vilket innebär att öppna dagvat-

tenlösningar föresl̊as i den utsträckning de fungerar. Ett fokus p̊a specifikt öppna dagvattenlösningar

istället för slutna, är även önskvärt d̊a det faller i linje med stadens allmänna strategi vad gäller

dagvattenhantering; att i s̊a stor m̊an som möjligt behandla dagvattnet p̊a plats för att förhindra

nedströms överbelastning (Kretsloppskontoret, 2010). Vidare tas inte hänsyn till marknära led-

ningar och rör som eventuellt kan hamna i konflikt med öppna dagvattenlösningar. Detta eftersom

information om ledningars omfattning och placering i m̊anga fall saknas eller inte beaktas i andra

dokument som berör platsernas framtida användning.

Ekonomiska, geotekniska och akustiska aspekter till dagvattenproblematiken och föreslagna

lösningar är i m̊anga fall fördelaktiga att ta upp d̊a de berör b̊ade genomförlighet och upple-

velse av platsen. Dessa behandlas dock ej i större utsträckning för att inte göra ämnesomr̊adet

för brett. Detta innebär att förslagens ekonomiska rimlighet kommer övervägas vid beslut i form

av underh̊allskostnad men att inga initiala kostnadsanalyser kommer genomföras. Multifunktio-

nella anläggningar som bidrar med bullerreduktion kan komma att föresl̊as vid platser där det

förekommer mycket trafik, men inga undersökningar eller beräkningar gällande ljudniv̊aer eller bul-

lerreducerande förm̊aga kommer utföras inom ramarna för projektet. Gällande geotekniska aspekter

förväntas inte föreslagna lösningar innefatta laster som är stora nog för att ge upphov till sättning-

eller stabilitetsproblem. Erosion förväntas inte heller vara ett problem d̊a det främst är aktuellt vid

större lutningar än vad som förekommer p̊a platserna (Bredelius, 2018).

3


2 Teori

För att kunna ge förslag p̊a funktionella och realiserbara dagvattenlösningar för Chalmersplatsen

och Kopparbunken behöver platsernas nutida behov kartläggas och en konkret bakgrund behöver

fastställas, till vad potentiella dagvattenlösningar kan tillföra. Att hämta lärdomar fr̊an slutsatserna

hos liknande arbeten är även av intresse, d̊a eventuella fallgropar och problem kan undvikas i bästa

möjliga m̊an.

2.1 Omr̊adesbeskrivning

Chalmers Campus Johanneberg är beläget i centrala Göteborg. Den första byggnaden som kom att

tillhöra Chalmers Johanneberg uppfördes p̊a 1920-talet och sedan dess har byggnationen expande-

rats för att möta tillväxten av studenter och annan verksamhet (Akademiska hus, 2019). Byggnader

fr̊an 1920-talet präglades av funktionalism, där funktionskraven för de enskilda byggnaderna prio-

riterades framför stadsbilden i sin helhet.

2.1.1 Kopparbunken

Kopparbunken är beläget i Campus Johannebergs sydöstligaste del och har i projektet behandlats

som ett omr̊ade p̊a ungefär 5300 m2. Byggnaden har f̊att sitt namn fr̊an koppartaket som omsluter

fasaden, se figur 2. Kopparbunken ing̊ar i Göteborgs kommuns bevarandeprogram och är utpe-

kat som en byggnad med kulturhistoriskt värde (Göteborgs Stad, 2020). Därmed f̊ar inga direkta

förändringar p̊a byggnadens fasad göras. Idag används byggnaden som ett klätterlabb som bedrivs

av Fysiken som är ett sport- och motionscenter.

Figur 2: Flygbild över Kopparbunken. Foto: Tim Schüler

Enligt den lokala dagvattenutredningen för Kopparbunken förekommer flertalet föroreningar i

det avrunna dagvattnet (Göteborgs Stad, 2017a). De föroreningar som överskrider bestämda

gränsvärden kan ses i tabell 1 där ”Ja” respresenterar de som överskrids.

Tabell 1: Föroreningshalt i förh̊allande till riktvärden innan rening.

Förorening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil BAP

Överskrider riktvärden Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej

En av de främst förekommande metallföroreningarna för koppartak är just koppar (Milovanović

m. fl., 2022). Koppar förekommer främst i löst form i det avrunna dagvattnet och är vid sm̊a

4


mängder ett mikronäringsämne men blir toxiskt vid högre koncentrationer och är särskilt skad-

ligt för vattenlevande organismer som fisk och alger (Flemming och Trevors, 1989). Att dessa

kopparföroreningar främst förekommer i löst form innebär att dagvattenlösningar som bygger p̊a

sedimentation blir ineffektiva för behandling. Med utg̊ang ifr̊an rapporten av Sörme och Lagerkvist

(2002) kan det förväntas en avrinning p̊a 2 gram koppar per kvadrameter och år vid Kopparbunken.

Vidare ger Eniros mätverktyg en uppskattad area p̊a cirka 670 m2, vilket innebär att ett kopparflöde

p̊a ungefär 1340 g/̊ar kan förväntas.

En lösning som föreslogs i dagvatten-PM om dagvattenrening för Kopparbunken var antingen en

regnträdg̊ard eller ett brunnsfilter som till̊ater partiklar att sedimentera innan vattnet passerar ett

filter, vilket är menat att hantera de föroreningar som inte sedimenterar (Göteborgs Stad, 2017a).

I dagsläget är fem brunnar utrustade med filter placerade runt byggnaden, varav tre av dessa visas

i figur 3. Brunnarna är placerade p̊a olika höjder och jämnt fördelade runt byggnaden, med ett

avst̊and om tv̊a till fem meter fr̊an fasad, vilket uppskattades vid platsbesök. Enligt markägarna

Akademiska Hus, r̊ader osäkerhet om brunnarnas verkningsgrad d̊a uppföljande utredningar saknas

(S. Karlsson, intervju, 18 februari, 2022). Generellt sett har filterbrunnar en reningskapacitet om

50-60 %, men bör kompletteras med andra åtgärder för att inte överskrida gränsvärden (L. Blom

& H. Galfi, intervju, 9 mars, 2022).

Figur 3: Brunnar med filter runt Kopparbunken. Foto: Evelina Skantz

Utöver brunnarna utrustade med filter finns dagvattenbrunnar placerade i de lägre punkterna runt

byggnaden. I figur 4 syns den lägst belägna brunnen.

Figur 4: Dagvattenbrunn vid Kopparbunken. Foto: Evelina Skantz

5


I detaljplanen för Gibraltarvallen (2020) föresl̊as det att Kopparbunken ska omges av en park,

benämnd Kopparparken, istället för att som i nuläget avskärmas av en väg. Detta för att göra

omr̊adet mer attraktivt och leda mer uppmärksamhet till byggnaden (Göteborgs stad, 2020). Fort-

satt arbete tar hänsyn till förslaget om en park vid Kopparbunken.

2.1.2 Chalmersplatsen

Chalmersplatsen är belägen mellan k̊arhuset med tillhörande portal samt Chalmersh̊allplatsen som

trafikeras av buss och sp̊arvagn. Platsen utgörs till största del av h̊ardgjorda ytor, varav en andel

är genomsläpplig beläggning. Chalmersplatsen bedöms vara ungefär 3400 m2 varav 2900 m2 är

h̊ardgjord yta. I detaljplanen för Chalmers Tekniska Högskola beskrivs det att Chalmersplatsen ska

ha karaktären av ett entrétorg (Göteborgs stad Stadsbyggnadskontoret, 1998). Översiktbilder av

platsen visas i figur 5.

Figur 5: Chalmersplatsen. Foto: Evelina Skantz

Chalmersplatsen är i nuläget utrustad med sittplatser i form av betongblock och träbänkar runt en

upphöjd rabatt, vilka visas i figur 6.

Figur 6: Sittplatser p̊a Chalmersplatsen i form av betongblock och en upphöjd rabatt omringad av sittplat-

ser. Foto: Evelina Skantz

Den delen av platsen belägen närmast k̊arhuset är prickmark och f̊ar därmed enligt plan-

bestämmelserna inte byggas p̊a (Akademiska hus, 2019). Ägandeförh̊allandet p̊a platsen beskrivs i

6


Campusplanen (2019). Prickmarken och g̊angbanan mellan Chalmersh̊allplatsen och Chalmerspor-

talen ägs av Chalmersfastigheter medan resterande yta ägs av Göteborgs Stad, se figur 7.

Figur 7: En ritning av Chalmersplatsen där omr̊adet som utgör prickmark (ljusgr̊att omr̊ade med mörkgr̊a

prickar) och fastighetsgränsen (röd linje) visas. Modifierad av Emma Jakobsson fr̊an Detaljplan för Chalmers

Tekniska Högskola (K̊arhus m.m) och campusplanen (Göteborgs stad Stadsbyggnadskontoret, 1998; Akade-

miska hus, 2019).

Chalmersplatsen beskrivs som en viktig del i att f̊a campus att bättre samverka med staden genom

att bli mer tillgänglig för allmänheten och därtill bland annat öka tryggheten p̊a platsen (Akademis-

ka hus, 2019). Fortsättningsvis nämns en framtida vision om en entrébyggnad p̊a Chalmersplatsen

med funktioner för allmänheten som ska göra platsen mer inbjudande. Byggnaden föresl̊as utrus-

tas med bland annat ett café och besökscenter. Visionen om denna byggnad tas inte hänsyn till i

projektet.

2.2 Dagvattenhantering

Traditionellt sett har dagvatten hanterats i slutna system. Fram till 1950-talet dominerade kom-

binerade avloppssystem i tätbebyggelse, vilket innebär att spill-, dag- och dränvatten leds i en

gemensam ledning (Svenskt Vatten, 2016). Under 1950-talet började överg̊angen till duplikatsyste-

met, där spill- och dagvatten istället avleds i separata ledningar. Utöver de nämnda systemen finns

separata system, där spillvatten leds genom ledningar och dagvattnet avleds via ytliga diken, men

detta är inte särskilt aktuellt i Göteborg (Kretsloppskontoret, 2010). Vid höga dagvattenflöden

riskerar det slutna ledningssystemet att bli överbelastat, vilket kan resultera i översvämningar.

Dessa översvämningar kan bli problematiska om de inskränker p̊a tillgänglighet p̊a trafikerade le-

der, viktiga anläggningar eller kommer i kontakt med byggnader (Svenskt Vatten, 2016). En annan

risk när höga flöden tillkommer i kombinerade ledningar är bräddning, vilket innebär att systemet

avlastas via bräddavlopp till antingen recipienter eller andra bräddavlopp. Detta medför att stora

volymer orenat vatten riskerar att hamna direkt i recipienter vid större regn, vilket kan ha negativa

konsekvenser för lokala akvatiska ekosystem och stränder i närheten av bräddpunkter (Kretslopps-

kontoret, 2010). Viklander m. fl. (2019) skriver att det framförallt är de sm̊a och medelstora regnen

som transporterar stora föroreningsmängder men att höga vattenflöden riskerar att föra med sig

sedimenterade föroreningar.

Hantering av dagvatten innebär b̊ade att klara av att hantera de eventuellt höga flödesvolymerna

som förekommer samt att klara av de riktvärden som ställs p̊a olika förekommande föroreningar.

Detta innebär att b̊ade kvantitativ- och kvalitativ dagvattenhantering krävs.

7


2.2.1 Dagvattenkvantitet

D̊a nya dagvattensystem byggs är ett minimikrav att de dimensioneras för regn med återkomsttid

om 30 år (Svenskt Vatten, 2016). Detta gäller för markdimensionering i centrumbebyggelse, vilket

Campus Johanneberg kan definieras som. Regnintensiteten ökas med en klimatfaktor för att dimen-

sionera för framtida ökade flöden. För varaktighet kortare än en timme ska klimatfaktorn sättas

till minst 1,25. För längre varaktighet används klimatfaktor om minst 1,2.

Nederbördens varaktighet varierar mellan tio minuter och tv̊a timmar för snabb dagvattenavledning

(Svenskt Vatten, 2016). I motsats till detta st̊ar trög avledning som innefattar magasinering, vilket

inte behandlas i rapporten. Inom arbetet sätts därför varaktigheten till en timme, vilket medför att

klimatfaktorn blir 1,25. Med en given återkomsttid och varaktighet p̊a regnet kan regnbelastningen

beräknas med hjälp av Dahlströms metod (2010).

2.2.2 Dagvattenkvalitet

Dagvattnets kvalitet varierar och dess inneh̊all p̊averkas bland annat av regnintensitet, mar-

kanvändning, mänskliga aktiviteter, byggnadsmaterial och årstid (Svenskt Vatten, 2019). Dag-

vatten kan inneh̊alla föroreningar som tungmetaller, näringsämnen, partiklar, bakterier, organiska

föroreningar och salter. Vidare nämner Svenskt Vatten (2019) att forskning under de senaste de-

cennierna har visat att dagvatten b̊ade kan vara akut toxiskt och ha l̊angvarig skadlig inverkan p̊a

miljön. Dagvatten för ofta med sig föroreningarna till recipienter d̊a det sällan renas innan, vilket

kan bli särskilt problematiskt om recipienten används som dricksvattentäkt eller om det förekommer

känsliga vattenlevande organismer (Svenskt Vatten, 2019). Idag finns inga nationella riktlinjer för

hur dagvatten ska hanteras utan arbetet baseras i stället p̊a kvalitetsm̊al och riktlinjer för recipi-

enten. De första riktvärdena för rening av dagvatten presenterades år 2008 av Miljöförvaltningen

i Göteborgs Stad och har sedan dess reviderats under årens g̊ang. Den version som kommer att

beaktas i denna rapport är den s̊a kallade R2020:13 (Landström m. fl., 2020). De riktvärden för

kopparhalten i dagvatten som n̊ar vattenavledningssystemen eller recipient enligt R2020:13 ligger

p̊a 10 µg/l.

Fordonstrafik, industri och metalliska byggnadsmaterial är betydande källor till de tungmetaller

som förekommer i dagvattnet (Malmqvist, 1983). Föroreningar fr̊an trafik innefattar avgaser, driv-

medel, olja, smörjmedel, korroderade fordon, halkbekämpning, slitage av bromsbelägg, däck och

vägbeläggningar. I kallare klimat inneh̊aller vägdagvattnet högre halt av vissa föroreningar under

vintern än under sommaren (Westerlund, 2007). De vanligaste metallerna i vägdagvatten är kadmi-

um, zink, koppar, bly, nickel och krom medan avrinning fr̊an metalliska byggnadmaterial vanligtvis

inneh̊aller en högre koncentration av koppar och zink. Kadmium och bly är direkt giftiga, medan

metaller som koppar och zink är essentiella näringsämnen (Svenskt Vatten, 2019). I hög koncent-

ration kan dock dessa essentiella metaller vara skadliga och även i liten mängd vara giftiga för

vattenlevande organismer.

I fallet Kopparbunken, se avsnitt 2.1.1, är det främst metalliska föroreningar som bidrar till dag-

vattenproblematiken och i dagsläget har filterbrunnar implementerats för att hantera detta. Den

här typen av filterlösning innefattar rening via infiltration genom ett permeabelt material (Viklan-

der m. fl., 2019). Material som sand och grus är vanligt, men även alternativa filtermaterial som

zeolit och torv uppvisar hög förm̊aga att rena speciellt lösta metallföroreningar via adsorption

och kan därmed bli av intresse att utvärdera för det specifika ändam̊alet (Kalmykova m. fl., 2009;

Milovanović m. fl., 2022). Zeolit, vilket är ett material som best̊ar av alluminiumsillikater har i

fallstudien utförd av Athanasiadis m. fl. (2007) renat 96% av kopparföroreningar under svenska

förutsättningar. Dock lyfts den hydrauliska konduktiviteten som ett problem enligt Milovanović

m. fl. (2022) och frekvent underh̊all kan behövas för att bibeh̊alla en filtrerande förm̊aga enligt At-

hanasiadis m. fl.(2007). Ett annat alternativt filtermaterial är torv, vilket precis som zeolit har en

8


hög renande förm̊aga för flera av de relevanta föroreningarna som koppar, zink, kadmium, nickel

och bly p̊a grund av sin förm̊aga att adsorbera metaller (Kalmykova m. fl., 2009). Dock har torv

som filtermaterial även det problem med l̊ag hydraulisk konduktivitet, en minskad renande förm̊aga

vid exponering av NaCl och även problem med utsläpp av växthusgas vid extraktion (Kalmykova

m. fl., 2009; Lindfors och Director, 2006).

En potentiell lösning p̊a problematiken gällande torv som filtermaterial förekommer i form av pro-

dukten APTsorb utvecklad av American Peat Technology (2022). Genom en process görs torv fr̊an

en ojämn produkt med l̊ag genomsläpplighet till ett granulärt medium med en hydraulisk kon-

duktivitet som i studier motsvarar den hos sand, detta med en bibeh̊allen renande förm̊aga. En

högre hydraulisk konduktivitet har många positiva implikationer för torv som filtermaterial. Det

innebär att en mindre ytarea krävs för att behandla en given mängd vatten, vilket tillsammans

med torvens höga kapacitet att binda metaller innebär att en kompakt filtreringslösning kan rena

mycket avrunnet vatten under l̊ang tid. Det medför ocks̊a att mindre filtermaterial behövs, vilket

minskar utsläppen av metan samt risken att metallföroreningarna ackumuleras i betydligt högre

koncentrationer. Detta bör i teorin möjliggöra återanvändning av metallerna via extraktion fr̊an fil-

termaterialet. Dock kvarst̊ar i slutändan en del problem; dels renar inte torvfilter varken kvicksilver

eller fosfor väl och dels blir fortfarande den renande förm̊agan negativt p̊averkad vid förekomsten

av NaCl fr̊an till exempel vägsaltning.

2.3 Öppna dagvattenlösningar

Den allt mer förtätade staden med stor andel h̊ardgjorda ytor är en bidragande faktor

till den ökade mängden dagvatten (Svenskt Vatten, 2011). Det innebär att tekniken inom

samhällsbyggnadssektorn m̊aste utvecklas och förbättras för att p̊a ett h̊allbart sätt kunna hantera

stora mängder dagvatten. I konceptet ’h̊allbar dagvattenhantering’ ing̊ar dränering, fördröjning och

lagring av dagvatten i form av öppna eller slutna dagvattenlösningar (Svenskt Vatten, 2011). Syf-

tet med dessa lösningar är att p̊a bästa sätt efterlikna naturens tillvägag̊angssätt att ta hand om

nederbörd genom infiltration, ytavrinning, perkolation samt fördröjning i dagvattendammar eller

magasin.

Dagvattenlösningar syftar till att ta hand om vattnet p̊a olika avst̊and och i olika omfatt-

ning fr̊an tomt till recipient (Svenskt Vatten, 2011). Detta görs genom lokalt omhändertagande,

fördröjning nära källan, trög avledning och samlad fördröjning. Det förstnämnda innebär att vatt-

net omhändertas p̊a privat mark genom exempelvis infiltration, för att jämna ut flödesstopparna

till recipienten, minimera risk för problematik nedströms och för att minska miljöp̊averkan fr̊an

spridning av förorenat vatten (Stahre, 2008). Fördröjning nära källan ger möjlighet för perkola-

tion och sedimentering samt en minskad ytavrinning, vilket minskar risken för erosionsrelaterade

problem. Samlad fördröjning sker närmast recipienten.

De öppna dagvattenlösningar som berörs i detta kapitel hör till lokalt omhändertagande, fördröjning

nära källan och trög avledning (Svenskt Vatten, 2011). De presenteras i tabell 2 tillsammans med

dess niv̊a av omhändertagande.

Tabell 2: Dagvattenlösningar och tillhörande kategori av omhändertagande (Svenskt Vatten, 2011).

Niv̊a av omhändertagande Dagvattenlösning

Lokalt omhändertagande

Gröna väggar och tak

Genomsläpplig beläggning

Dagvattendamm

Regnträdg̊ard

Fördröjning nära källan Genomsläpplig beläggning

Dagvattendamm

Trög avledning Svackdike

9


2.3.1 Gröna väggar och tak

Gröna väggar och tak har funnits sedan 1800-talet och har fortsatt en viktig funktion i täta städer

(Welser, 2011). Gröna tak och väggar är användbara medel för att motverka urbaniseringens nega-

tiva miljöeffekter och för att öka mängden grönytor i städerna. I tätbebyggda städer är det sv̊art

att göra plats till grönska men genom att använda redan bebyggd yta s̊a som tak och väggar, ökar

den ekoeffektiva ytan (den totala gröna ytan p̊a en tomt) som samtidigt gynnar den biologiska

m̊angfalden ovan jord, främst växtätare och pollinatörer (Boverket, 2019c). Gröna tak och väggar

kan göra nytta för samhället genom ett ökat välm̊aende associerat med grönska, förm̊agan att lokalt

sänka temperatur och buller samt reduktion av dagvattenmängder (Boverket, 2019c).

Gröna tak

Vegetationstäckta tak delas in i tv̊a varianter, extensiva och intensiva (Werthmann, 2007). Termerna

är ett underlag för att beskriva niv̊an av skötseln som krävs för respektive tak. Skillnaden mellan de

tv̊a är att extensiva är tunnare, kräver mindre underh̊all och klarar sig ofta med naturlig nederbörd

medan intensiva är djupare och kräver mer underh̊all. I Sverige är extensiva gröna tak vanligast

(Svenskt Vatten, 2011). Växtbäddens uppbyggnad kan se ut p̊a olika sätt. Figur 8 illustrerar en

typisk uppbyggnad av ett grönt tak (Pettersson Skog m. fl., 2021). Vegetationen kan variera mellan

olika växttyper beroende p̊a vilket utseende som önskas samt vilken klimatfunktion bädden ska ha.

I det här fallet väljs en växt som gynnar dagvattenhantering i tätbebodda städer: bl̊agröna tak.

Bl̊agröna tak har framtagits med syfte att även vid kraftigt regn minska mängden avrinning av

dagvatten (Pettersson Skog m. fl., 2021).

Figur 8: Systemkomponenter av gröna tak, illustrationsbild modifierad av Ebba Amby fr̊an

Grönatakhandboken (Pettersson Skog m. fl., 2021).

Den avrinningsvolym som gröna tak kan ta hand om beror p̊a växtbäddens uppbyggnad s̊a som val

av vegetation och växtbäddens tjocklek (Palla m. fl., 2011). Tunna tak uppskattas ha kapacitet att

minska mängden årsavrinning med 50 % medan djupa kan minska mängden med 75 % (Svenskt

Vatten, 2011). Detta bidrar i sin tur till fördröjning. Värt att nämna är att vanliga tak uppskattas

minska mängden årsavrinning med 20 %. Däremot kan maximalt 5 mm regn hanteras, medan övrig

volym avrinner. En större mängd nederbörd kan fördröjas med ökad tjocklek hos växtbädden och en

mindre lutning p̊a taket (Palla m. fl., 2011). Avrinningshastigheten hos flödestopparna kan minskas

med 60-80 % d̊a gröna tak används.

10


Figur 9: Grönt tak illustrerat i Masthugget. Foto: Veg Tech AB.

Gröna väggar

Förr i tiden användes klätterväxter i form av murgröna som bidrog mycket till det estetiska, men

idag används en mer väletablerad lösning med s̊a kallade levande väggar (Boverket, 2019c). Det

finns flera uttryck för gröna väggar, s̊a som vertikala trädg̊ardar, växtväggar och levande fasader

(Besir och Cuce, 2018). Begreppen har samma betydelse som åsyftar p̊a att hela eller en del av en

vägg är klädd i olika former av växtlighet. Däremot finns det flera utformanden av gröna väggar

som delas in i kategorierna: hydroponiska system, modulväggar och klättrande växter (Bustami

m. fl., 2018). Exempelbild p̊a en grön vägg visas i figur 10.

Figur 10: Pumphuset p̊a Sundstorget, Helsingborg. Foto: Eva Lie (Helsingborgs stad, 2020).

Gröna väggar avlastar dagvattensystemen genom att b̊ade vattenflöden och avrinningshastigheten

minskar genom infiltration i växtbeläggningen (Yau Seng Mah m. fl., 2018). Den avrinningsvolym

som gröna väggar kan ta hand om är n̊agot lägre än gröna tak. Väggarna uppskattas kunna fördröja

45-75 % av den totala avrinningsvolymen, jämfört med gröna väggars kapacitet om 50-75 % (Yau

Seng Mah m. fl., 2018).

2.3.2 Regnträdg̊ard

En regnträdg̊ard är en planterad nedsänkt bädd best̊aende av exempelvis permeabla jordar och

växter vars främsta syfte är att absorbera och fördröja dagvatten (Dietz och Clausen, 2005).

Vanligtvis förväntas en regnträdg̊ard kunna hantera en nederbörd med en återkomsttid p̊a tv̊a

år (Trafikverket, 2019). Regnträdg̊ardar besitter inte bara förm̊agan att hantera flödesmängder,

de har även en reningspotential vad gäller flertalet föroreningar (Trafikverket, 2019). Ytterligare

11


fördel med regnträdg̊ardar vid användning av gynnsamma plantor är en ökad biodiversitet (Mo-

rash m. fl., 2019). För att maximera den kvantitativa- och kvalitativa effekten av en regnträdg̊ard är

det vissa faktorer som bör beaktas vid design- och byggnationsfasen. Exempel p̊a s̊adana faktorer

är regnträdg̊ardens placering, dimensioner, val av vegetation och filtreringsmaterial samt i vilken

utsträckning regnträdg̊arden underh̊alls (Trafikverket, 2019). Underh̊allskostnaden för en 140 m2

stor regnträdg̊ard är ungefär 3400 SEK/̊ar (Svenstrup, 2012). Se figur 11 för ett exempel p̊a hur en

regnträdg̊ard kan se ut.

Figur 11: Regnträdg̊ard vid Science Park, Campus Johanneberg. Foto: Emma Turesson

Placering och dimensionering

Bortsett fr̊an självklara anledningar s̊a som att regnträdg̊arden inte bör placeras där den inte

behövs, bör den inte heller positioneras vid en sluttning p̊a mer än 5 % (Virginia DCR, 2013). Vid

dimensionering av storlek bör inte regnträdg̊arden överstiga 5 % av ytarean för den h̊ardgjorda ytan.

Detta för att minimera risken att vegetationen uttorkas (Trafikverket, 2019). Av samma anledning

rekommenderas det att en regnträdg̊ard ska dimensioneras för att kunna hantera runt 75–95 %

av den årliga nederbörden, vilket motsvarar ungefär 15 l/s·ha (Trafikverket, 2019). Vidare görs

fördelaktigt den ena sidan dubbelt s̊a l̊ang som den andra. Vad detta innebär för regnträdg̊ardens-

och vardera lagers djup beror p̊a val av jordtyp och vegetation (Trafikverket, 2019).

Val av material och vegetation

För att infiltrationen i en regnträdg̊ard ska fungera optimalt även under kalla m̊anader rekommen-

deras en n̊agot högre fraktion av grövre material än normalt (Trafikverket, 2019). I ett nordiskt

klimat p̊aträffas även en högre andel salt i vattnet fr̊an ytavrinning under vinterhalv̊aret, vilket

innebär att den vegetation som planteras behöver ha en bra tolerans mot höga saltkoncentrationer.

Enligt Trafikverket (2019) p̊aträffas s̊adana plantor i nära omgivning till havet. Ytterligare fördel

med denna typ av vegetation är att de vanligtvis t̊al stora vattenmängder.

Växter som t̊al de r̊adande förutsättningarna och som därmed är lämpliga att plantera i en regn-

trädg̊ard är exempelvis Knappt̊ag, Rörflen och Hirrstarr (Søberg m. fl., 2014). Samtliga t̊al variatio-

ner i vattentillg̊ang, hög salthalt och de har visat sig ha ett bra upptag av oorganiska föroreningar.

Val av vegetation bör även göras med hänsyn till den lokala tillg̊angen d̊a tidigare okända plan-

tor för ett specifikt omr̊ade riskerar att rubba ekosystemet (Trafikverket, 2019). Användandet av

robusta arter rekommenderas för en regnträdg̊ard d̊a detta kan förbättra dess effektivitet, gynna

biodiversitet och stärka ekosystemet (Morash m. fl., 2019).

Kvalitativ hantering

Val av filtermaterial och plantor har stor p̊averkan p̊a vad det huvudsakliga syftet med regn-

12


trädg̊arden är, allts̊a om ändam̊alet är att rena dagvattnet eller att kvantitativt lagra eller fördröja

det (Trafikverket, 2019). Regnträdg̊ardens stora potential ligger i det förstnämnda där en l̊angsam

infiltrationsprocess är gynnsam. Detta uppn̊as genom att välja ett fint filtermaterial med en infilt-

rationshastighet mellan 50 – 300 mm/timme. Vissa metaller som koppar och zink är nödvändiga

mikronäringsämnen för plantor och kan till och med hjälpa deras tillväxt vid rätt halter, men allt

för stora metallaster kan leda till toxiska miljöer även för plantor (Kumar m. fl., 2021).

Vidare presenteras ett typexempel p̊a en regnträdg̊ards reningseffektivitet av föroreningar i tabell

3. Dessa siffror kommer ifr̊an Prince George’s County i manualen ”Bioretention manual” fr̊an 2007,

som sammanfattades av Svenstrup (2012):

Tabell 3: Generell reningseffektivitet i % av en typad regnträdg̊ard.

Fosfor Kväve Koppar Zink Bly TSS O/F Bakterier

Regnträdg̊ard 35-65 33-66 36-93 31-99 24-99 97 99 70

Som kan avläsas i tabell 3 existerar en stor variation i en regnträdg̊ards förm̊aga att rena vattnet

fr̊an föroreningar. Dessa variationer beror bland annat p̊a geologiska och topologiska förh̊allanden,

storlek och djup samt val av vegetation och plantor. För att statuera ett exempel har en rekom-

mendationsdesign för en regnträdg̊ard framtagits utifr̊an laborativa resultat i en rapport av Hsieh

och Davis (2005). För ett kombinerat filtrerings- och vegetationslager rekommenderas följande djup

för vardera lager, se figur 12:

Figur 12: Rekommenderad lagerföljd till en regnträdg̊ard. Illustrerad av Ebba Amby.

Kvantitativ hantering

Om regnträdg̊arden utformas för att främst hantera flödesmängder rekommenderas användandet av

ett grövre filtreringsmaterial med en infiltrationshastighet p̊a minst 300 mm/timme (Trafikverket,

2019). Denna rekommendation gäller främst för kallare klimat. Andelen finkornig jord bör användas

varsamt d̊a ler och silt tenderar att reducera infiltrationen. I en studie av Statens vegvesen (2017)

visade det sig att kombinationen av tallbark och pulveriserad olivin för filtermaterial besatt stor

potential för det kvantitativa vattenupptaget.

D̊a en regnträdg̊ard inte alltid kan hantera all den vattenmängd som infiltreras, kopplas vanligtvis

ett dräneringsrör p̊a vid det djupaste lagret (Trafikverket, 2019). I ett kallare klimat löper dessa

däremot större risk för frysning. Dräneringsröret kopplas vidare till dagvattenledningar.

13


2.3.3 Dagvattendamm

En dagvattendamm är enligt Göteborgs Stads definition (2017b) en konstgjord vattensamling med

en fördröjande effekt som syftar att hantera vardagsregn och skyfall. Dammens funktion är att

fungera som en flödesutjämnare samtidigt som vattnet renas genom sedimentation av partiklar och

reduktion av närsalter (Persson, 1999). De komponenter som förekommer i en v̊at dagvattendamm

är inlopp, utlopp, en permanent vattenvolym och en lagringsvolym för sediment (Blecken m. fl.,

2017). För en torr dagvattendamm, även kallat överdämningsyta, saknas emellertid vattenvolymen.

Dagvattendammar är utrymmeskrävande dagvattenlösningar d̊a deras magasinkapacitet och area

är faktorer som p̊averkar flödesutjämningen och reningskapaciteten. Pettersson m. fl. (1999) skriver

att kvoten mellan arean p̊a dammen och den h̊ardgjorda avrinningsytan är en god indikator p̊a

dess förm̊aga att avlägsna föroreningar. Vidare presenteras att en kvot mellan 150 och 250m2/ha

(motsvarande 1,5 till 2,5%) är att eftersträva. Även dammens geometriska utformning är av bety-

delse för dess förm̊aga att rena vattnet (Persson, 1999). L̊angsmala dammar har högre hydraulisk

effektivitet och den förlängda uppeh̊allstiden i dammen främjar partikelsedimenteringen. Center for

Watershed Collection (2003) visar att den genomsnittliga reningseffektiviteten för en v̊at dagvat-

tendamm är 46 % och motsvarande siffra för en torr dagvattendamm är 10 %. Den genomsnittliga

reningseffekten för koppar är 57 % för en v̊at damm respektive 29 % för en torr damm.

Figur 13: Till vänster visas en v̊at dagvattendamm och till höger visas en torr dagvatten-

damm/överdämningsyta i ett bostadsomr̊ade. Foto: WRS AB.

En damm kan utformas utav s̊aväl h̊arda som mjuka material och är en dagvattenlösning med stor

potential att främja den biologiska m̊angfalden (Göteborgs Stad, 2017b). Med tiden f̊ar dammar

vegetationstillväxt vilket främjar anläggningens förm̊aga att avskilja föroreningar (Persson och

Pettersson, 2006).

D̊a självtillrinning till dagvattendammen är önskvärt anläggs dammar fördelaktigt i topografiskt

l̊aga partier (Persson, 1999). Dimensioneringen av denna dagvattenlösning är därför begränsat av

läget och är dessutom utrymmeskrävande för att uppn̊a dess optimala funktion, vilket utgör ett

hinder för anläggningen av dagvattendammar i tätbebyggda städer. Dessutom kan dammar utgöra

hinder gällande framkomlighet, vilket även behöver tas hänsyn till vid dimensionering. Vidare

kräver dammar underh̊all, för att bland annat ta hand om bottensediment och slamsugning, men

i det stora hela är lösningen billig i förh̊allande till nyttan (Göteborgs Stad, 2017b).

2.3.4 Svackdike

Ett svackdike är en typ av dagvattenanläggning vars huvudsakliga syfte är att fördröja och avleda

dagvatten vid förh̊allandevis grunda djup och lätta lutningar (Blecken, 2016). Det är bland de mest

14


enkla och grundläggande dagvattenanläggningar. Det som skiljer ett svackdike fr̊an ett vanligt

dike är själva utformningen. Ett vanligt dike har i regel mer branta släntlutningar och mindre

tvärsnittsyta som gör att vattnet f̊ar en högre hastighet än vad det f̊ar i ett svackdike. Den l̊aga

hastighet som ett svackdike möjliggör resulterar i en högre grad av partikelsedimentering i vattnet.

Rening kan även ske genom infiltration om flödet är l̊agt (Larm och Blecken, 2019). B̊ade svackdiken

och vanliga diken är vanligtvis beklädda med vegetation vilket tillsammans med lutningen skapar

en s̊a kallad översilningsyta där partiklar kan filtreras bort förutsatt att vattnet rinner ner längs

sluttningen. Se figur 14 för exempel p̊a hur ett svackdike kan se ut.

Figur 14: Svackdike, Planted brick swale Balfour street pocket park, av Didiunsw, 2015, CC BY-SA 4.0

Vanligtvis är svackdiken belagda intill vägar, gator och str̊ak (Blecken, 2016). Det krävs ocks̊a

att det är en nedsänkt kant mellan vägytan och diket för att vattnet ska ha möjlighet att flöda

fritt fr̊an vägen och motverka risken att vattnet dämmer upp vid vägytan. Brunnar behövs även

i svackdiken för att kunna avleda vattnet. Även dräneringsrör under svackdiket kan behövas be-

roende p̊a jordförh̊allanden. Svackdikets magasineringsförm̊aga kan förbättras genom att förhöja

utloppet cirka 50 - 100 mm, vilket ger en förbättrad retention som ocks̊a kan leda till gynnsamma-

re sedimentation. Dock undviks gärna att vattnet h̊alls stillast̊aende för länge och därmed m̊aste

jorden allts̊a till̊ata en tillräckligt bra infiltration.

Reningseffekt och utformning

Ett svackdike kan delvis rena vattnet men kräver kompletterande åtgärder för att kunna uppn̊a

god vattenkvalitet. Det r̊ader delade meningar om svackdikens reningsförm̊aga. Enligt Bäckström

m.fl. (2006) kan ungefär 20 % av metallföroreningar avlägsnas. Stagge m.fl (2012) rapporterade

att svackdiken p̊avisade en väldigt effektiv rening av bly, koppar, zink och kadmium. Detta vid en

undersökning där flertal svackdikens reningsförm̊aga utvärderades under 45 olika väderförh̊allanden.

Svackdikets utformning har en betydande p̊averkan p̊a reningseffekten. Shaw Yu m. fl. (2001)

p̊apekar att det inte bara är svackdikets längd som p̊averkar reningseffektiviteten, utan även dess

lutning i längsled. En brantare lutning bidrog till försämrad rening och en lutning p̊a över 3 %

är inte önskvärt för ett svackdike. Typen av växtlighet har ocks̊a visat sig ha en p̊averkan p̊a

reningskapaciteten. Winston m. fl. (2012) observerade att svackdiken med v̊atmarksväxtlighet, vi-

sade p̊a en signifikant förbättring p̊a rening av näringsämnen av typen kväveföreningar, jämfört

med svackdiken med mer traditionell växtlighet som exempelvis gräs.

2.3.5 Genomsläpplig beläggning

Genomsläpplig beläggning (alt. dränerande h̊ardgjord yta) är ett paraplybegrepp som beskriver

olika typer av högpermeabla ytor som tillsammans med ett makadamfyllt magasin ger höga niv̊aer

15


av rening och som kan användas som alternativ eller tillägg till utbredda, h̊ardgjorda ytor (Fridell

m. fl., 2019). Det finns flera olika varianter av genomsläppliga ytor som kan väljas utifr̊an ytans trafik

samt dess infiltrationsbehov; högre belastningar medför mer komplexa, djupg̊aende lösningar med

till exempel bärlager för fordonstrafik eller djupare porösa fyllningar i kombination med brunnar

för större vattenvolymer. Se figur 15 för gräsarmerad betong, vilket är en vanligt förekommande

typ av genomsläpplig beläggning med gräs (Viklander m. fl.).

Figur 15: Genomsläpplig beläggning utanför Science Park mot Sven Hultins gata. Foto: Emma Turesson

En genomsläpplig beläggning är ett bra alternativ eller tillägg till en uniform h̊ardgjord yta som

en parkering, g̊ang eller cykelväg (Viklander m. fl., 2019). Denna typ av beläggning bidrar med

flödesutjämning samt rening och är en rumseffektiv dagvattenlösning d̊a den i stora drag uppfyller

samma funktion som en ordinär h̊ardgjord yta, men samtidigt skapar möjlighet för b̊ade växtlighet

och för magasinering utöver sin filtrerande förm̊aga. Dock passar inte beläggningen fullt s̊a väl

p̊a lutande eller högbelastade ytor d̊a detta begränsar dess effekt. Även underh̊allskostnader kan

bli problematiskt höga d̊a regelbunden skötsel krävs för att bibeh̊alla beläggningens infiltrerande

förm̊aga.

Den renande förm̊agan hos en genomsläpplig beläggning är hög d̊a vattnet infiltrerar ytan, med

studier som p̊avisar att den kan variera mellan 60-90% beroende p̊a fall (Viklander m. fl., 2019).

Denna renande förm̊agan innefattar inte bara suspenderade partiklar utan har även observerats

p̊averka halter av näringsämnen, bakterier och metaller (Drake m. fl., 2014). Skillnader i renande

förm̊aga beror p̊a valet av permeabelt material; grövre material är mer genomsläpplig och har därför

högre kapacitet för infiltration men med mindre renande förm̊aga än ett finare material, som har

större möjligheter för adsorption (Mikkelsen m. fl., 1997). En nackdel med genomsläpplig beläggning

ur ett föroreningsperspektiv är att de förlorar sin kapacitet över tid när föroreningar ackumuleras

i materialet (Blecken, 2016). Denna ackumulation som sker främst överst i materialet behöver d̊a

hanteras, vilket innebär utökade underh̊allskostnader. Ytterligare en svaghet med genomsläpplig

beläggning som involverar finare material är dess känslighet mot tjäle och saltning (Fach och

Dierkes, 2011). B̊ada dessa leder till en drastiskt reducerad renande förm̊aga vilket innebär att

anläggningen blir sämre anpassad till kallare klimat som t.ex. Sverige under vintern.

Av det totala flödet bedöms 30-40 % av den annars avrunna mängd dagvatten tas om hand av den

genomsläppliga beläggningen (Svenskt Vatten, 2011). Detta tills ytan är mättad p̊a vatten, d̊a all

nederbörd istället avrinner.

2.4 Sociala och ekologiska värden

En del i att skapa det bästa campuset när det regnar berör förbättrandet av de allmänna utrymmena

som delas av alla verksamma i omr̊adet. Utöver hantering och rening av dagvatten är därför de

sociala och ekologiska aspekterna väsentliga vid utformandet av en campusmiljö som människor

16


ska vilja vistas i, oavsett väder. I detta avsnitt utreds ekologiska och sociala värden, hur de skapas

och vilken funktion de fyller för människorna p̊a campus.

2.4.1 Offentliga rum p̊a campus

Offentliga rum i stadsmiljöer s̊a som parker, torg och g̊angbanor är utrymmen som är till för

allmänheten att nyttja (Mumcu och Yilmaz, 2016a). Platserna i de offentliga rummen är viktiga

för människor för funktionen de tillhandah̊aller; de förser människor med en plats att mötas p̊a,

inbjuder till sociala aktiviteter och erbjuder en plats att vila p̊a (Mehta, 2014).

De offentliga utrymmena p̊a campus fyller samma syfte som de i stadsmiljö (Hanan, 2013). Utform-

ningen av den fysiska miljön p̊a campus är viktig eftersom det p̊averkar campuslivet för studenter

och hur möten studenter emellan äger rum (Hanan, 2013). Författaren menar att de ska fungera

som platser avskilda fr̊an där studier normalt sker, där möten kan äga rum p̊a neutral mark under

mer avslappnade förh̊allanden. Mötena som kan ske mellan obekanta och vänner inger en känsla

av gemenskap mellan människorna p̊a campus.

N̊agra av kriterierna som formuleras av Hanan (2013) ang̊aende offentliga utrymmen p̊a campus är

att de ska vara tillgängliga för alla, utformade för att stödja olika typer av aktiviteter samt vara

estetiskt tilltalande s̊a att människor dras dit.

2.4.2 Väderskydd

Enligt Mehta (2014) p̊averkar användandet av offentliga rum av dess förm̊aga att ge skydd fr̊an olika

väderförh̊allanden som sol, vind och regn. Platser som släpper igenom solljus och tillhandah̊aller

skydd fr̊an vind och regn är enligt författaren attraktiva att använda för sociala aktiviteter. Whyte

(1980) menar p̊a att valmöjligheter är viktiga, att kunna välja att sitta i solen eller ta skydd fr̊an den

samt att sitta bland folk eller mer avskilt. Andra faktorer som rör hur behaglig platsen uppfattas är

enligt Mehta (2014) bland annat de ljud, dofter och ljus som kan uppfattas p̊a platsen. Människor

föredrar platser som ger viss stimuli med avseende p̊a bland annat ljud, utan att det överg̊ar till

buller (Mehta, 2014).

För att förlänga de årstider d̊a det är behagligt att vistas ute, särskilt p̊a regniga platser, ser Whyte

(1980) att det är det g̊ar att skapa platser som är ett mellanting mellan utomhus och inomhus.

Detta genom glastak eller paviljonger som erbjuder skydd mot regnet.

2.4.3 Sittplatsernas roll

En betydande del i hur en plats används är kopplat till förekomsten av sittplatser (Mehta, 2014).

Whyte (1980) menar fortsatt att sittplatser förhöjer kvaliteten hos en mötesplats och är den faktor

som f̊ar människor att dra sig till platsen och stanna där. N̊agot som p̊averkar den upplevda

komforten hos en sittplats är dess utformning. Sittplatser som stödjer kroppens ergonomi upplevs

som attraktiva och utnyttjas i högre grad (Mehta, 2014). En plats att sitta p̊a med ryggstöd som

stödjer kroppens former anses viktigt och en fördel är om armstöd finns (Whyte, 1980).

2.4.4 Integrerad grönska

Inslag av naturliga miljöer p̊a bebyggda platser har m̊anga fördelar b̊ade gällande sociala och

ekologiska aspekter (Mumcu och Yilmaz, 2016b). Till de sociala hör hur grönska förändrar känslan

kring en plats och p̊averkar människors hälsa. Växter och grönska tillsätter färg och textur och

gör platserna mer attraktiva att vistas p̊a. Enligt författarna p̊averkar naturliga miljöer med inslag

av vatten och växtlighet livskvaliteten för människor i stadsmiljöer och gör bebyggda platser mer

beboeliga. Växtligheten blir ett sätt för människor att komma närmare naturen och det har även

visats p̊averka den mentala hälsan; att vara kring grönska ger människor en känsla av lugn.

17


Meenar m. fl. (2022) p̊apekar att växtlighet p̊averkar den fysiska hälsan. Enligt författarna leder

integration av växtlighet i den byggda miljön bland annat till stressreduktion, muskelavslappning

samt även sänkt blodtryck. Utöver hälsofördelar har det visat sig vara fördelaktigt för bland annat

kreativiteten och produktiviteten att vistas i miljöer med integrerad grönska.

Enligt Mumcu och Yilmaz (2016b) är växtlighet viktig för den ekologiska h̊allbarheten eftersom

växter erbjuder ekosystemtjänster och bidrar till den biologiska m̊angfalden. Även mindre grönytor

kan hjälpa till att upprätth̊alla ekologiska nätverk (Niemelä m. fl., 2010). Därmed bibeh̊alls biologisk

m̊angfald och relaterade ekosystemtjänster i en stadsmiljö. Andra funktioner som grönska tillhan-

dah̊aller är att de kan verka ljudreducerande, reglera temperaturen och rena luften fr̊an föroreningar

(Mumcu och Yilmaz, 2016b).

Öppen dagvattenhantering pekas ut som en effektiv lösning att b̊ade f̊a in grönskan i den byggda

miljön och samtidigt ta till vara p̊a fördelarna s̊a som hantering av vattenmängder och ekosystem-

tjänster (Meenar m. fl., 2022).

2.5 Multifunktionella ytor

Ett sätt att f̊a in sociala och ekologiska värden i dagvattenhanteringen är genom multifunktionella

ytor. Enligt Boverket (2010) klassas en yta som m̊angfunktionell om den uppfyller n̊agra av följande

kriterier: att ytan bidrar med dagvattenhantering och temperaturreglering, ger UV-skydd, fungerar

som en social mötesplats samt ger ett rekreationellt värde och slutligen, att ytan fördelaktigt

p̊averkar den biologiska m̊angfalden. En multifunktionell yta som gynnar dagvattenhantering kan

exempelvis vara en park med vegetation och vattendrag eller en aktivitetsyta som vid skyfall kan

vattenfyllas, samtidigt som ytan bidrar med ett rekreationellt värde.

2.6 Liknande projekt

Ett tidigare kandidatarbete som studerats är ”Världens bästa campus när det regnar” med liknande

syfte som detta projekt (Djerf m. fl., 2021). Kandidatarbetet studerades dels för att f̊a inspiration till

genomförandet av projektet men även för att identifiera eventuella fallgropar för att kunna undvika

dessa. Det gjordes även för att kunna välja omr̊aden p̊a campus att fokusera p̊a som inte berörts av

tidigare kandidatarbeten. I arbetet utformades dagvattenlösningar p̊a Chalmers campus med fokus

p̊a vattenkvantitet och sociala mötesplatser. Djerf m. fl. (2021) nämner att fokus p̊a dagvattenrening

hade varit önskvärt, men att det inte studerades i projektet. Författarna identifierade även att det

hade varit fördelaktigt att inkludera sakkunniga personer i ett tidigt skede, vilket är n̊agot som

projektgruppen tagit till sig.

Ett annat projekt med liknande natur är en fallstudie p̊a Gdansk Tekniska Universitets campus

som syftar till att undersöka lösningar för att ta hand om dagvatten och samtidigt inkludera

aspekter inom arkitektur och miljö samt sociala aspekter. Gdansk och Göteborg har liknande

klimat d̊a b̊ada är kuststäder. Studien undersöker tre förslag för h̊allbar dagvattenhantering där

olika niv̊aer av grön infrastruktur integreras p̊a campus genom bl̊agr̊a, bl̊agr̊agröna och bl̊agröna

str̊ak, varav bl̊agröna str̊ak inneh̊aller störst andel grön infrastruktur (Wojciechowska m. fl., 2021).

Verksamma p̊a campus involveras med hjälp av en enkät inför utformandet av förslagen som sedan

bedöms utifr̊an uppsatta kritererier, bland annat underh̊all, vattenrening och estetik. Fallstudien

betonar sv̊arigheten med att hitta det bästa lösningsförslaget d̊a flera av de uppsatta kriterierna

hamnar i konflikt med varandra och studien rekommenderar multikriterieanalys för att jämföra och

vidare rangordna lösningarna (Wojciechowska m. fl., 2021). Resultatet visade att integrerad bl̊agrön

infrastruktur reducerade vattenflödet mest och uppfyllde flest kriterier.

18


3 Metod

De metoder som användes för att svara p̊a respektive delproblem samt motivering till metodval

presenteras i tabell 4.

Tabell 4: Metod för respektive delm̊al samt motivering till metodval.

Delm̊al Metod Motivering

Omr̊adesbeskrivning
Platsbesök och litteratur-

studie.

En beskrivning av campus som redogör

hur omr̊adet ser ut. I detta inkludera-

des aktuella dagvattenlösningar och befintliga

mötesplatser.

Förbättringsomr̊aden
SCALGO, platsbesök och

enkät.

Identifiering av var det finns störst behov av

dagvattenhantering och förbättring av sociala

mötesplatser samt grönomr̊aden.

Lösningsförslag
Enkät, SCALGO, intervju

och litteraturstudie.

Med denna fr̊aga utreddes vilka åtgärder som

finns för att genomföra olika förbättringar och

om det fanns möjlighet att skapa multifunk-

tionella ytor.

Lämplighet Multikriterieanalys

Fr̊agan undersökte vilka lösningsförslag

som bäst lämpas för respektive

förbättringsomr̊ade.

Utvärdering Rationella metoden
Undersöker lösningsförslagens kapacitet att

hantera flödestoppar hos dagvattnet.

Chalmers campusm̊al
Litteraturstudie och inter-

vju.

Här aktualiserades de visioner som finns för

campus som kunde förverkligas med hjälp av

projektet; ‘’attraktiv livsmiljö som bidrar till

människors välbefinnande” samt ‘’grönt cam-

pus som främjar ekologiska värden” (Akade-

miska hus, 2019)

Visualiseringing Autodesk Revit.

Visualisering av de lösningar vi fann mest

lämpliga för respektive förbättringsomr̊ade

med hjälp av programvara.

3.1 Platsbesök

Chalmersplatsen och Kopparbunken besöktes av projektgruppen med syfte att undersöka platsernas

befintliga dagvattenhantering, markunderlag och tillg̊ang till sittplatser. Utifr̊an platsinventering-

en kunde befintlig yta utvärderas för att utforma enkätfr̊agor med hänsyn utvecklingspotentialen

hos respektive plats. Vidare gav besöken även en uppfattning om platsernas topografi. Platserna

fotograferades för att användas som underlag till rapporten.

3.2 Litteraturstudie

För att kunna göra välgrundade val ang̊aende ämnet dagvattenhantering har en litteraturstudie

inom ämnet genomförts. Vetenskapliga rapporter söktes efter via sökmotorn Google Scholar och

databasen Scopus. Material fr̊an SMHI, Göteborgs Stad, Svenskt Vatten, Naturv̊ardsverket samt

andra organisationer verksamma inom dagvattenhantering användes för att hämta relevant infor-

mation.

Som stöd till utformningen av dagvattenlösningar granskades planer och utredningar för omr̊adet

kring campus. Bland dessa ingick detaljplanen för Gibraltarvallen med tillhörande dagvattenutred-

ningar, Chalmers campusplan, Göteborgs reningskrav för dagvatten, P110, P105 med flera. Detta

för att kunna utforma dagvattenlösningar som skulle kunna implementeras eller vara till stöd för

framtida planer för omr̊adet.

19


3.3 Enkätundersökning

Syftet med enkäten var att undersöka vilka förbättringsomr̊aden som studenter och anställda som

vistas p̊a campus anses finnas och vilka lösningar som kan skapa värde eller vara tilltalande p̊a grund

av sin estetik eller funktion. Enkäten inleddes med fr̊agor om sysselsättning och vilka omr̊aden re-

spondenten vistas mest p̊a. Vidare ställdes fr̊agor om den generella upplevelsen av campus vid regn

och om det upplevda utbudet av sociala mötesplatser utomhus. Även fr̊agor om rörelsemönster vid

regn och regnuppeh̊all ställdes för att f̊a en uppfattning om hur vädret p̊averkar aktiviteten p̊a

campus. Respondenterna fick även välja mellan olika lösningsförslag som presenterats med bilder,

där de förväntades bidra med åsikter om vad som bäst skulle passa p̊a campus. Gällande fr̊agor

om lösningar var syftet att respondenter skulle ge en inblick i vad som är mest estetiskt och/eller

funktionellt tilltalande, där den tekniska aspekten om lösningars lämplighet inte berördes. Enkäten

valdes att publiceras p̊a engelska och skapades i Google Forms med anleding att n̊a ut till b̊ade stu-

denter och utbytesstudenter p̊a campus. För ytterligare tillgänglighet inleddes även enkäten med en

begreppslista. Den tillgängliggjordes via en QR-kod uppsatta i lokaler jämnt fördelade p̊a campus

samt via länk i grupper p̊a Facebook som riktar sig till Chalmers studenter. D̊a inga personupp-

gifter insamlades i samband med enkätundersökningen behövdes inget särskilt godkännande enligt

Integritetsskyddsmyndigheten (2021).

Respondenterna till enkäten har förblivit anonyma, där ålder, kön och etnicitet inte berörts. Detta

beror dels p̊a att gruppen inte ansett informationen relevant för ämnet, d̊a varken ålder, kön eller

etnicitet ansett p̊averka respondentens svar samt gruppmedlemmarnas tolkning av resultatet. Ett

s̊adant upplägg ökar ocks̊a anonymiteten och minimerar risken för att gruppmedlemmar deduktivt

kan ta reda p̊a respondentens identitet.

En enkät är ett verktyg för att bland annat mäta åsikter och beteende (Sue och Ritter, 2007).

Den typ av enkätundersökning som genomfördes var en utforskande undersökning, som syftar till

att utforma koncept och problem för en särskild del av en population (Sue och Ritter, 2011).

Den population som skulle n̊as med enkäten var personer som dagligdags eller ofta rör sig p̊a

Campus Johanneberg och som p̊a grund av sina erfarenheter av omr̊adet kunde bidra till att

beskriva förbättringsomr̊aden och eftersökta tillskott i campusmiljön. I utformandet av en digi-

tal enkätundersökning är ett första steg att definiera dess m̊al och tilltänkta respondenter (Sue

och Ritter, 2011). I ett andra steg bör konsultation med sakkunniga samt en litteraturstudie ge-

nomföras för att f̊a ett underlag till enkätfr̊agorna. I detta steg intervjuades personer med kunskap

om dagvattenhanteringen p̊a campus och omr̊adesbeskrivningar i form av detaljplaner samt Chal-

mers Campusplan användes som underlag. I efterföljande steg utformades enkäten för att sedan

publiceras och analyseras.

En digital enkät ans̊ags passande för rapportens syfte eftersom det ligger i linje med vad författarna

menar är lämpligt för undersökningens syfte och omfattning (Sue och Ritter, 2007). Detta eftersom

att s̊a m̊anga svar som möjligt inom det demografiska omr̊adet eftersträvades, att enkäten bara var

tillgänglig under en kort period och att fr̊agekonstruktörerna inte insamlat varken personlig eller

känslig information hos respondenter. Dessutom bedömdes en absolut majoritet av respondenter-

na ha den nödvändiga tekniken för att svara p̊a enkäten, vilket innebär tillg̊ang till internet och

möjlighet att scanna en QR-kod eller tillg̊ang till Facebook där enkäten även publicerades. En-

ligt Sue och Ritter (2011) har digitala enkätundersökningar medfödd partiskhet p̊a grund av dess

otillgänglighet för en befolkning över 65 år och för personer som inte är vana med formatet. Ett

visst bortfall kan ha skett p̊a grund av att viss teknisk kunskap krävdes för att svara p̊a enkäten,

men bortfallet förväntades vara mycket litet.

Enligt Sue och Ritter (2007) är svarsfrekvensen för digitala enkäter runt 30 % och svarstiden varierar

mellan ca 2-12 dagar. För att uppn̊a maximal svarstid gjordes enkäten därför tillgänglig under tv̊a

veckor. Enligt Chalmers (2021) uppg̊ar antal studenter p̊a Campus Johanneberg till ungefär 8500.

20


Eftersom enkäten inte skickades ut till varje student p̊a campus förväntades en avsevärt lägre

svarsfrekvens än 30 %.

Fördelar med digitala enkäter är att de till̊ater respondenten att svara när de vill, i sin egen takt

och utan p̊averkan fr̊an fr̊agekonstruktör (Sue och Ritter, 2007). Själva formatet gör att enkäterna

är gratis, snabba och bra för öppna svar (Sue och Ritter, 2007). Tv̊a betydande nackdelar som

författarna identifierar med digitala undersökningar berör bortfallsfel och urvalsfel. Bortfallsfel

innebär att för f̊a svarar s̊a att urvalsgruppen inte blir representativ för undersökningen och urvalsfel

uppst̊ar d̊a det inte finns n̊agon möjlighet att kontrollera vem som har svarat p̊a enkäten (Sue och

Ritter, 2007). Dessa nackdelar försv̊arade hur enkäten gjordes tillgänglig, eftersom s̊a m̊anga svar

som möjligt önskades men endast fr̊an personer inom m̊algruppen. För att minimera risken för

att människor som inte är verksamma p̊a campus besvarade enkäten, gjordes denna tillgänglig

i lokalerna p̊a campus där endast verksamma antogs befinna sig. Enkäten publicerades även p̊a

Facebook i grupper där studenter fr̊an samtliga sektioner är aktiva. En åtgärd som vidtogs för att

motverka bortfallsfel var att enkäten skrevs p̊a engelska.

En annan nackdel berör respondenternas vilja att vara till lags gentemot fr̊agekonstruktörerna och

därför svarar p̊a fr̊agor som de egentligen inte har en åsikt om (Sue och Ritter, 2007). För att

kringg̊a problemet gjordes endast tre fr̊agor gällande sysselsättning, rörelsemönster, och generell

åsikt om campus obligatoriska och svarsalternativet ‘’ingen åsikt” tillämpades p̊a vissa delar i

enkäten. Enligt Sue och Ritter (2007) kan fr̊agor med öppna svar med fördel användas i digitala

enkäter d̊a det är stor chans att de svaras p̊a och att informationen som ges i den öppna fr̊agan kan

tillföra m̊angsidighet i svaren och tillhandah̊alla alternativ som missas vid slutna fr̊agor. Alternativ

om hur hur campus upplevs kompletterades därför med öppna svar. De fr̊agor med öppna svar som

fick irrelevanta eller oseriösa svar borts̊ags ifr̊an.

3.4 Intervju

Intervjuer utfördes i ett tidigt skede med sakkunniga inom relevanta omr̊aden fr̊an Chalmers fas-

tigheter, Akademiska Hus, Göteborgs Stad (Kretslopp och Vatten) och Rain Gothenburg. Syftet

med intervjuerna var att f̊a en bild av hur dagvatten hanteras i Göteborg och p̊a campus samt

f̊a en bredare först̊aelse för de platser som pekats ut som förbättringsomr̊aden, vad som hittills

har gjorts och vad som kan förbättras. Intervjuobjekten besitter en djupare kunskap inom sina

respektive omr̊aden som bedömdes som nyttig att ta del av i det fortsatta arbete med platsernas

dagvattenhantering. Intervjuerna förväntades ge tillg̊ang till information och litteratur som annars

inte hade erh̊allits samt att inspirera i det fortsatta arbetet.

En kvalitativ undersökning i form av en intervju syftar till att generera information om ett visst

ämne (Roulston, 2010). De ämnen som berördes i intervjun var olika beroende p̊a intervjuobjekt,

men strukturen var densamma. Intervjuerna var av semistrukturerad natur med öppna fr̊agor. Se-

mistrukturerade intervjuer har en viss struktur gällande ämnet som ska beröras och f̊ar sin riktning

med hjälp av följdfr̊agor (Roulston, 2010). Öppna fr̊agor användes för att ge respondenten utrymme

att utveckla sina svar och resonemang (Roulston, 2010). I projektets tidiga skede eftersöktes infor-

mation om de aktuella platserna och dess dagvattenhantering, varför öppna fr̊agor var passande för

att f̊a mer djupg̊aende information.

De personer som valdes ut för intervju har alla kunskap inom olika omr̊aden p̊a Campus Johanne-

berg eller dagvattenhantering i stort. Fastighetsägarna för omr̊adena är Göteborgs Stad, Chalmers-

fastigheter samt Akademiska Hus som därför kontaktades för att f̊a en bättre insyn i omr̊adena,

fastighetsfördelning och ansvar samt framtidsplaner för platserna.

Intervjun med Chalmersfastigheter syftade till att f̊a en inblick i deras verksamhet, vilken roll

campusplanen har och att f̊a mer kunskap gällande framför allt Chalmersplatsen. Intervjun med

Akademiska Hus hade ett liknande syfte. De är förvaltare av Kopparbunken och intervjufr̊agorna

21


berörde just det omr̊adet, hur dagvattenhanteringen ser ut i dagsläget och hur den kommer att

ändras i och med campusplanen. Fr̊agor om Kopparbunken ställdes specifikt med avseende p̊a

föroreningar kopplade till byggnadens fasad. Intervjun med Göteborgs Stad (Kretslopp och Vatten)

syftade till att vara mer djupg̊aende inom de tekniska aspekterna kring dagvattenhantering. Den

var även tänkt att klargöra vilka funktionskrav Göteborgs Stad har p̊a dagvattenanläggningar och

hur arbetet g̊ar till för att klara dessa krav. Intervjun med Rain Gothenburg fick en annan m̊albild

eftersom de är en projektgrupp för arbete med dagvatten i Göteborg. D̊a berörde fr̊agorna snarare

olika lösningsförslag för dagvattenhantering och multifunktionalitet för en dagvattenanläggning.

Intervjun syftade ocks̊a till att ge inspiration kring själva utformningen och designen av dagvat-

tenanläggningar, med fokus p̊a multifunktionalitet.

3.5 SCALGO

SCALGO (2022) är ett simuleringsverktyg som kan användas för att kartlägga vattenvolymer och

deras flöden under skyfallsförh̊allanden för stora omr̊aden. Detta kan användas för att ge under-

lag inte bara för översvämningsrisker, utan även föroreningars transportvägar. SCALGO simulerar

skyfall genom att dela upp det analyserade omr̊adet i ett antal celler. Dessa celler besitter alla

höjddata vilket innebär att sänkor och andra topografiska skillnader kan beskrivas. Därefter pla-

ceras ett uniformt lager regn över omr̊adet. Det här regnet fyller upp sänkor p̊a en högre höjd

innan kvarvarande vatten börjar uppfyllnad av närliggande sänkor p̊a lägre höjd. Simulering som

utförs i SCALGO är tidsoberoende, vilket innebär att programmet inte tar hänsyn till tidsbero-

ende parametrar s̊a som flödeshastigheter, fördröjning eller varaktighet, utan istället bara utg̊ar

ifr̊an höjdskillnader och vattenvolym. Att inte ta hänsyn till tidsberoende parametrar medför fle-

ra komplikationer. Särskilt bristen p̊a hänsyn till fördröjning innebär att kvantifiering av öppna

dagvattenlösningars effektivitet blir sv̊art att ta vara p̊a.

3.5.1 Applicering av SCALGO

För att genomföra analys med SCALGO behövdes en uppsättning olika parametrar. Verktyget

som användes för skyfallssimulering behövde till att börja med en given niv̊a regn som applicerades

över hela den analyserade terrängen. Detta innebar att en dimensionerande niv̊a behövde beräknas

utifr̊an vad som kunde förväntas förekomma p̊a platsen under ett skyfall, som tog hänsyn b̊ade till

förväntad regnintensitet samt varaktighet. Den i projektet använda vattenbelastningen utg̊ar ifr̊an

Dahlströms metod (2010) med en 30-̊ars återkomsttid, 1 timmes varaktighet samt en klimatfaktor

p̊a 1,25 vilket ger en belastning p̊a 36,75 mm, se avsnitt 2.2.1 samt bilaga A.7 och A.8 för mer

detaljer. Denna regnbelastning kan reduceras schablonmässigt för att ta hänsyn till förekommande

dagvattenledningar samt initiell infiltration, men detta har inte gjorts inom projektet d̊a tillg̊angen

till information om dagvattenledningar var otillräcklig.

Med hjälp av SCALGOs skyfallsverktyg har därigenom förväntade vattenvolymer, avrinnings-

omr̊adets area samt avrinningsvolym bedömts för en given regnbelastning vid de undersökta plat-

serna Kopparbunken och Chalmersplatsen. Utifr̊an redovisad mängd dagvatten i l̊agpunkter p̊a

platserna har dagvattenlösningar kunnat utplaceras.

3.6 Utveckling av lösningsförslag

En workshop utfördes av projektgruppen där 3 lösningsförslag togs fram för respektive plats. Un-

derlag till denna workshop var enkätsvar, se avsnitt 4.1, litteraturstudie, intervjuer och SCALGO.

Lösningsförslagen jämfördes därefter i multikriterieanalysen för att se vilken som enligt de fram-

tagna kriterierna, var bäst lämpad för platsernas behov och förutsättningar. Lösningsförslagen är

inte ett resultat utan en metod för att möjliggöra utförandet av multikriterieanalysen, för att i sin

tur bidra med underlag till slutresultatet.

22


3.6.1 Chalmersplatsen

Samtliga lösningsförslag p̊a Chalmersplatsen har utformats p̊a s̊a vis att en större anläggning har

placerats vid l̊agpunkten enligt SCALGO. Utöver detta har fokus legat p̊a hantering av dagvat-

tenflöde uppströms samt p̊a det sociala mervärdet. Enkäten p̊avisar en önskan om grillplatser,

sittplatser och mer grönska. En aktuell begränsning här berör tillgänglighetskrav som inkluderar

en begränsad sträcka mellan ing̊angar och parkering p̊a högst 25 meter (BBR, 2011).

Förslag 1: En 1 m djup regnträdg̊ard p̊a ungefär 135 m2 placerad vid l̊agpunkten. Extensivt grönt

tak över halva g̊angstr̊aket. Mer växtlighet i form av träd vid den befintliga grönytan där antal

sittplatser utökats i kombination med möjlighet för grill. Regnskyddade sittplatser mellan entrén

till k̊arhuset och Chalmersportalen, beklätt med extensiva tak. Se figur A.1 under avsnitt bilagor.

Förslag 2: Tv̊a 1 m djupa boulebanor i l̊agpunkten p̊a 4·15 m2 vardera med sittplatser runtom. Bou-

lebanorna med ett makadamunderlag anses ha samma egenskaper som en permeabel yta. Grönytan

blir större med fler sittplatser och träd samtidigt som grillmöjligheter finns. Hela g̊angstr̊aket best̊ar

av genomsläpplig beläggning där ytan mellan k̊arentrén och Chalmersportalen blir utrustad med

extensiva tak samt sittplatser. Se figur A.2 under bilagor.

Förslag 3: I l̊agpunkten placeras en 1 m djup multisportbana med ett väldränerat sportunderlag

av HDPE (High Density Poly Ethylene) (Bergo Flooring, u. å). Multisportbanan har en area p̊a

10·20 m2 med sittplatser runtom. Grönytan expanderar och utrustas med flertalet paviljonger p̊a

3·3 m2, samtliga med extensiva tak. Möjligheter till grill finns. Underlaget längs g̊angstr̊aket best̊ar

av genomsläpplig beläggning och vid ytan mellan k̊arhusets entré och Chalmersportalen placeras

en 1 m djup regnträdg̊ard p̊a ungefär 48m2. Se figur A.3 under bilagor.

3.6.2 Kopparbunken

Runt Kopparbunken har fokus lagts p̊a rening av dagvattnet, framför allt kopparrening, i kom-

bination med ett ökat socialt mervärde. Förslagen baseras p̊a plankartan i Detaljplanen (2020).

En huvudsaklig anordning har placerats i l̊agpunken enligt SCALGO. Marken runt Kopparbunken

sluttar i viss omfattning ned̊at åt öst.

Förslag 1: Ett 40 m l̊angt svackdike med en ytbredd p̊a 3 m och bottenbredd p̊a 1,5 m sling-

rar sig längs den naturliga avrinningsvägen och mynnar ut i en dagvattendamm p̊a 190m2 i

l̊agpunkten. Sittplatser placeras runt dagvattendammen. Över svackdiket placeras en g̊angbro längs

med grusvägen. En 0,5 m djup planterad rabatt sträcker sig runtom Kopparbunken och en 1 m djup

regnträdg̊ard p̊a 130m2 placeras längs Kopparbunkens högra sida. Ytan norr om Kopparbunken

utrustas med mer växtlighet, sittplatser och grillmöjligheter. Se figur A.4 under avsnittet bilagor.

Förslag 2: Tre 1 m djupa makadamfyllda boulebanor p̊a sammanlagt 12·15 m2 placeras vid

l̊agpunkten där hänsyn tagits till sluttningen p̊a s̊a vis att den vänstra delen är nedsänkt till samma

niv̊a som den högra. Boulebanorna anses ha samma egenskaper som en permeabel yta. Runtom

boulebanorna finns bänkar för åsk̊adare. Runt Kopparbunken placeras en omkringliggande rabatt

med ett djup p̊a 0,5 m samt ett 0,5 m djupt torvlager och ytan norr om byggnaden förses med

sittplatser och fler träd samt en scen som kan användas vid större sammankomster. Scenens tak

utrustas med ett extensivt s̊adant. Se figur A.5 under bilagor.

Förslag 3: I l̊agpunkten placeras ett 0,5 m djupt utegym p̊a 440m2 med träflis som underlag. En

planterad rabatt samt torv (0,5 m djupa) sträcker sig längs Kopparbunkens alla sidor. En 1 m djup

regnträgr̊ad p̊a 130m2 positioneras längs Kopparbunkens södra sida. Grillar och sittplatser placeras

ut tillsammans med mer grönska och träd norr om Kopparbunken. Se figur A.6 under bilagor.

23


3.7 Multikriterieanalys (MKA)

Genom användandet av en multikriterieanalys har en lösning bedömts som bäst lämpad för att

hantera och rena vattnet och samtidigt skapa sociala värden för studenter och personal. Lösningarna

som presenteras kommer att ha en samverkan mellan ett flertal olika tekniska, ekologiska och sociala

aspekter, vilket gör att en samlad bedömning snabbt blir komplex där intressekonflikter kan uppst̊a

(Alves m. fl., 2018). I s̊adana fall är multikriterieanalys (MKA) en lämplig metod (Alves m. fl., 2018).

Med hjälp av MKA rangordnas åtgärder genom att kvantifierbara kriterier vägs mot varandra enligt

ett poängsystem med viktning (Hajkowicz och Collins, 2006). Utvärderingsmetoden möjliggör en

omfattande analys av problemets alla delar och ger även transparens i beslutsfattandet (Hajkowicz

och Collins, 2006).

Den typen av multikriterieanalys som använts är viktad summering, där samlade poäng som viktats

summeras för ett slutresultat för vardera åtgärd (Alves m. fl., 2018). Poängsättningen fick sin grund

i en litteraturstudie, medan viktningen tog avstamp i enkäten, intervjuer och även parvis jämförelse.

Processen för multikriterieanalys är enligt Alves m. fl. (2018) följande:

1. Välj alternativ till åtgärder

2. Välj kriterier att utvärdera åtgärderna med

3. Definiera var kriteriers relativa betydelse (viktning)

4. Bedöm åtgärder separat utifr̊an viktade kriterier (poängsättning)

5. Summera och jämför poäng för vardera åtgärd (rangordning)

6. Beslut om åtgärd utifr̊an multikriterieanalys

MKA är inte menar att välja åtgärd men fungerar som ett omfattande underlag för att kunna

ta ett välgrundat beslut med alla kriterier i åtanke (Hajkowicz och Collins, 2006). Vidare kan

en känslighetsanalys och flera iterationer behöva göras om analysen verkar bristfällig. Kriterierna

som användes i MKA delades in i kategorierna ekologiska, tekniska och sociala. De kategorierna

användes eftersom de är relevanta för multifunktionella lösningar.

3.7.1 Val av kriterier

För att genomföra en multikriterieanalys behövs en uppsättning kvantifierbara kriterier bestämmas

som beskriver alla de relevanta, icke-försumbara faktorer som spelar in i de olika kategorierna

ekologiska, tekniska och sociala (Rosén m. fl.). Detta gjordes dels genom litteraturinventering med

anpassning till kontext, men även genom en dialog med de lokala intressenterna samt sakkunniga,

vilket i detta fall inkluderar enkätrespondenter och intervjupersoner.

För att f̊a en inblick i vilka faktorer som spelar in i fallet med öppna dagvattenlösningar i campus-

kontext har liknande fall undersökts. Inom det snarlika arbetet utfört i Gdansk utav Wojciechowska

m. fl. (2021) har en uppsättning olika system lagts fram och jämförts utifr̊an principer satta av Hoyer

m. fl. (2011) i deras handbok för vattenkänslig urban design.

Hoyer m. fl. (2011) tar upp fyra avgörande principer för utformning av dagvattensystem, dessa är:

• Vattenkänslighet, att systemet ska föra vattenhantering närmare vattnets naturliga kretslopp.

• Estetik, systemet ska vara estetiskt tilltalande och vara välintegrerat i omkringliggande miljö.

• Funktionalitet, att systemet bör vara kontextuellt välanpassat, ta hänsyn till behov av un-

derh̊all och ta hänsyn till eventuellt föränderliga faktorer.

24


• Användbarhet, att systemet bör tillföra rekreationella och ekologiska värden till platsen s̊a

som ekosystemtjänster.

För att kunna anpassa dessa principer för användning inom MKA behöver de representeras av

kvantifierbara parametrar (Rosén m. fl.). Detta medför att de kommer speglas av mer generella

medel enligt utvalda kriterium i tabell 5 enligt följande motivering:

Tv̊a av funktionskraven ställda p̊a nya dagvattensystem enligt Svenskt Vatten (2016) är att dag-

vattnet i största m̊an ska fördröjas för att minska toppflöden och föroreningar hos recipienter

samt att vattnet ska renas beroende p̊a hur känslig recipienten är för föroreningar. Detta innebär

att avgörande förm̊agor för dagvattensystem är deras fördröjande förm̊aga vilket åsyftar deras

fördröjningsvolym samt reningsgraden hos vattnet vilket åsyftar till vilken grad systemet kan av-

skilja föroreningar fr̊an vattnet. Därigenom har den första principen vattenkänslighet representerats

av kriterien ”fördröjningsvolym” och ”renande förm̊aga”.

Principen som berör estetik blev sv̊arare att representera p̊a grund av sin omätbara natur. Med

utg̊angspunkt i enkätundersökningen och intervjun med J. Thoms Ivarsson (intervju, 7 mars, 2022)

har det dock konstaterats att tillg̊angen till grönytor är avgörande för den allmänna upplevelsen av

platsen. En rimlig kompromiss har därmed blivit att inkludera den estetiska värderingen i kriteriet

”grönyta” som uppmäts i antal kvadratmeters skillnad jämfört med dagens situation. En utökad

grönyta f̊ar även en positiv inverkan p̊a vattenkänslighet samt användbarhet d̊a detta reducerar

mängden förekommande h̊ardgjord yta och tillför växtlighet.

Inom funktionalitet blev specifikt underh̊all en särskilt viktig faktor att ta hänsyn till. Att införa

dagvattenlösningar innebär inte bara den initiella kostnaden för konstruktion, utan även kontinuer-

liga underh̊allskostnader för a bibeh̊alla växtlighetens hälsa i fallet med grönbl̊aa anläggningar samt

renande förm̊aga (Viklander m. fl., 2019). Underh̊all är n̊agot som enligt J. Thoms Ivarsson (intervju,

7 mars, 2022) gärna blir avgörande för ett dagvattenssystems genomförbarhet d̊a den l̊angsiktiga

kostnadsfr̊agan väldigt ofta används som ett veto inom sammanhanget. För att ta hänsyn till denna

faktor används kriteriet ”Behov av underh̊all” vilket beror p̊a dagvattenanläggningarnas area samt

deras förväntade behov av underh̊all. Föränderliga omständigheter innefattar i den här kontexten

till exempel det allt mer frekventa regnet som uppst̊ar till följd av klimatförändringar. Hänsyn till

detta har dock redan tagits inom beräkningar av regnbelastning vilket är en av de ing̊aende para-

metrarna för skyfallssimulering i SCALGO. Där har en klimatfaktor applicerats inom beräkningarna

vilket resulterade i att dimensionerande regnvolymer för en given återkomsttid och varaktighet blev

högre än vad som kan förväntas i dagsläget.

Vad gäller användbarhet s̊a framg̊ar det i enkäten, se avsnitt 4.1, att respondenter ville se fler

sittplatser samt ökade möjligheter att vistas utomhus även vid regn. Detta dels för att kunna

röra sig p̊a campusomr̊adet men även dels för att bekvämt kunna spendera tid utomhus. För

att uppn̊a bekväm rörlighet p̊a campusomr̊adet blev ”klimatskydd” det främsta kriteriet; vilket

kan innebära t.ex. olika typer av tak eller växtlighet som bidrar med regn-vind- och solskydd p̊a

g̊angstr̊ak och mötesplatser. Väderskydd blev viktigt även för vistelse i allmänhet, men här blev

ytterligare relevanta kriterier ”sittplatser” och ”social yta” vilket inkluderar all area som bidrar med

sociala mervärden till en yta. För att ta hänsyn till ekologiska värden används kriteriet ”biologisk

m̊angfald” som uppmätts i antal olika arter av växter som finns inom grönytorna.

Följande tabell sammanställer de olika kriterier som framställts utifr̊an Hoyers 2011 principer och

som multikriterieanalysen bygger p̊a:

25


Tabell 5: Kriterier och dess enheter i MKA där Kopparbunken är förkortat till KB och Chalmersplatsen

till CP.

Kriterium Enhet

Tekniska Fördröjningsvolym m3

Behov av underh̊all m2 underh̊allsbehov

Sociala Sittplatser st

Klimatskydd m2 skyddad yta

Grönyta m2

Social yta m2 rekreationsyta

Ekologiska Biologisk m̊angfald st

Renande förm̊aga % renad Cu för KB & ”renad volym” för CP

3.7.2 Beräkning av kriterier

I detta avsnitt ges en mer detaljerad förklaring av hur samtliga kriterier i tabell 5 beräknades. För

att se specifika värden och parametrar som användes under multikriterieanalysen, se bilaga A1 och

A2 för Chalmersplatsen, respektive bilaga A3 och A4 för Kopparbunken, under A.2.

• Fördröjningsvolym: Fördröjningsvolymen utgick här ifr̊an summan av den potentiella magasi-

nerande förm̊agan hos alla dagvattenanläggningar i lösningsförslagen enligt EDGE handbok

”Levande gaturum” (2019). Fördröjningsvolymen för samtliga lösningsunika anläggningar

har allts̊a summerats. Gröna väggar och tak har däremot inte tagits med i beräkning av

fördröjningsvolymen. Detta p̊a grund av att fördröjningsvolymen har antagits vara försumbar

för e