Behovet av varmvatten vid  
handtvätt 
Möjligheter och konsekvenser av att utesluta varmvatten 
eller varmvattencirkulation 
 
Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet  
Samhällsbyggnadsteknik 
 
JONATHAN HÖGBERG 
JAKOB SCHARIOT 
 
 
 
 
 
 
INSTITUTIONEN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK 
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA  

Göteborg, Sverige 2025 
www.chalmers.se 

BILD-/  

ILLUSTRATIONSYTA 

 



	
	
	

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
  
 



  
	

EXAMENSARBETE ACEX20 

 

 

 

 

 

 

Behovet av varmvatten vid handtvätt 
Möjligheter och konsekvenser av att utesluta varmvatten eller varmvattencirkulation 

 

Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet 

Samhällsbyggnadsteknik 

Jonathan Högberg 

Jakob Schariot 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik 
Avdelningen för Installationsteknik 

Anders Trüschel 
Torbjörn Lindholm 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 

Göteborg, 2025 



	

	

Behovet av varmvatten vid handtvätt 
Möjligheter och konsekvenser av att utesluta varmvatten eller varmvattencirkulation 

Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet 

Samhällsbyggnadsteknik 

Jonathan Högberg	

Jakob	Schariot	

	

©	JONATHAN	HÖGBERG/JAKOB	SCHARIOT,	2025	

 
Examensarbete ACEX20  
Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  
Chalmers tekniska högskola 2025  
 
 
Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  
Avdelningen för Installationsteknik 
Chalmers tekniska högskola 
412 96 Göteborg 
Telefon: 031-772 10 00 
 
 
	
	
	
	
	
Omslag: 
Bild över Entré Kallebäck i Göteborg KÄLLA: Wallenstam AB 
 
Göteborg 2025





	

	
	

I	

Behovet av varmvatten vid handtvätt 
Möjligheter och konsekvenser av att utesluta varmvatten eller varmvattencirkulation 

Examensarbete	inom	högskoleingenjörsprogrammet	
Samhällsbyggnadsteknik	

JONATHAN HÖGBERG	

JAKOB SCHARIOT 

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik 
Avdelningen för installationsteknik 
Chalmers tekniska högskola 

 

SAMMANFATTNING 
Det är vanligt att varmvatten med varmvattencirkulation installeras i kontors- och 
skolbyggnader, men det är oklart om detta alltid är nödvändigt. Studien undersöker 
huvudsakligen miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av att helt eller delvis 
avstå från varmvatten med varmvattencirkulation (VVC). 

Studien består av en enkätundersökning om människors inställning till handtvätt i 
kallt vatten samt en fallstudie av kontorsbyggnaden Entré Kallebäck i Göteborg, där 
energiförluster och kostnader med nuvarande tappvattensystem har jämförts med en 
alternativ lösning med genomströmningsvärmare. Livscykelkostnad och 
klimatpåverkan i form av CO2-ekvivalenter har beräknats. 

Resultaten visar att VVC står för en betydande energiförlust och att besparingar kan 
uppnås genom att inte installera detta. Installationskostnaden minskade med upp till 
1,9 miljoner kronor vid uteslutande av varmvatten och VVC och driftkostnaden med 
ca 60 000 kr per år under samma förutsättning. Enkäten visar att 71 % av de svarande 
kan tänka sig att tvätta händerna i kallt vatten, en siffra som ökar om miljö- eller 
ekonomiska motiv anges.  

Slutsatsen är att tappvarmvatten inte alltid är nödvändigt i offentliga miljöer som 
kontor och skolor, förutsatt att hygienkraven uppfylls. Dock medger nuvarande 
arbetsmiljölagstiftning inte möjligheten att utesluta tappvarmvatten vid tvättplatser i 
skol- eller kontorsmiljöer. 

Sammanfattningen är skriven med stöd av AI (OpenAI, 2025). 

Nyckelord: Varmvatten, varmvattencirkulation, VVC, handtvätt, 
genomströmningsvärmare, energi, miljö 

 
 
 



	
	
	

II	

The Need for Hot Water in Handwashing 
Opportunities and Consequences of Excluding Hot Water or Hot Water Circulation 

Degree Project in the Engineering Programme 
Civil and Environmental Engineering 

JONATHAN HÖGBERG	

JAKOB SCHARIOT  

Department of Architecture and Civil Engineering 
Division of Building Services Engineering 
Chalmers University of Technology 

 

ABSTRACT 
It is common for hot water systems with circulation to be installed in office and 
school buildings, but it is unclear whether this is always necessary. This study mainly 
investigates the environmental and economic impacts of partially or completely 
forgoing hot water circulation.  
 
The study consists of a survey examining people’s attitude towards handwashing in 
cold water, as well as a case study of the office building Entré Kallebäck in 
Gothenburg, where energy losses and cost of the current hot water system were 
compared to an alternative solution using instantaneous water heaters. Life-cycle costs 
and climate impact in terms of CO2-equivalents were calculated.  
 
The results show that hot water circulation accounts for a significant energy loss and 
that the savings can be achieved by not installing it. Installation costs were reduced by 
up to SEK 1,9 million when excluding hot water and circulation, and operating cost 
by approximately SEK 60,000 per year under the same conditions. The survey shows 
that 71 % of respondents are willing to wash their hands in cold water, a number that 
increases when environmental or economic motives are presented.  
 
The conclusion is that hot water is not always necessary in public environments such 
as offices and schools, provided hygiene requirements are met. However, current 
occupational health and safety legislations do not permit the exclusion of hot water at 
washbasins in school or office environments. 
 
Key words: Hot water, Hot water circulation, HWC, instant water heater, energy, 

environment



	

	 III	
	

Innehåll 
SAMMANFATTNING I	
ABSTRACT II	
INNEHÅLL III	
FÖRORD V	
BETECKNINGAR VI	

1	 INLEDNING 2	
1.1	 Bakgrund 2	
1.2	 Problemformulering 2	
1.3	 Syfte 3	
1.4	 Avgränsningar 3	

2	 TEORI 4	
2.1	 Tappvatten 4	
2.2	 CO2-ekvivalenter 4	
2.3	 Energideklaration 5	
2.4	 Värmeöverföring 5	
2.5	 Legionella 6	
2.6	 Varmvattencirkulation 6	
2.7	 Handhygien 7	
2.8	 COP 8	
2.9	 Genomströmningsvärmare 8	
2.10	 Regler och standarder 9	

3	 METOD 11	
3.1	 Enkätstudie 11	
3.2	 Fallstudie 12	

4	 RESULTAT 22	
4.1	 Enkätstudie 22	
4.2	 Fallstudie 24	
4.3	 Övrig konsekvensanalys 31	

5	 DISKUSSION 33	
5.1	 Regler och standarder 33	



	
	

IV	

5.2	 Handhygien och komfort 33	
5.3	 Energijämförelse 34	
5.4	 Ekonomi och klimat 35	
5.5	 Felkällor 36	
5.6	 Övrig riskanalys 37	
5.7	 Fortsatta studier 38	
5.8	 Slutsats 39	

6	 REFERENSER 40	

7	 BILAGOR 45	
7.1	 Enkät 45	
7.2	 Uppmätta rörlängder Entré Kallebäck 46	
7.3	 Beräkningsunderlag CO2-ekv 48	
7.4	 Kostnader 49	
7.5	 Uppmätta rörlängder Trollhättan 51	

  
 
 



	

	 V	
	

Förord 
Detta examensarbete har utförts vid Chalmers tekniska högskola med stöd och 
handledning av Wikström Installationskonsult AB och omfattar 15 högskolepoäng. Vi 
vill rikta ett stort tack till Wikström AB för det stöd vi har fått under arbetets gång. 
Särskilt vill vi tacka vår handledare Patrik Vukoja Andersson för att ha bidragit till 
stora delar av vårt arbete genom bland annat platsbesök och hjälp att ta fram underlag. 
Vi vill även tacka Mohammed Hadrous för det stora stöd han bidragit med under 
skrivprocessen, Anders Malmberg för hjälp med tolkning av energideklarationer, samt 
Anette Jonsson för hennes hjälp i kontakten med Wallenstam AB. 
 
Stort tack till Anders Trüschel och Torbjörn Lindholm, universitetslektorer vid 
Chalmers, som varit våra handledare på högskolan och gett oss möjligheten att 
genomföra detta arbete på avdelningen för installationsteknik. 
 
Göteborg juni 2025 
Jonathan Högberg 
Jakob Schariot 



	
	

VI	

Beteckningar 
Latinska 
AFS   Arbetsmiljöverkets författningssamling 
Atemp   Area hos våningsplan avsedda att värmas till mer än 10 °C 
BFS   Boverkets författningssamling 
CO2-ekv   Koldioxidekvivalenter 
𝐶𝑂!−𝑒𝑘𝑣"#$ä#& Klimatpåverkan under den faktiska användningstiden 
COP   Coefficient of performance 
𝐸''  Energiförluster från förbrukning av tappvarmvatten under ett 

år, generellt för alla metoder 
𝐸''(   Energiförluster i tappvarmvattenrör under ett år, generellt för 

alla metoder 
𝐸'')*+  Energiförlust från förbrukning av tappvarmvatten under ett år, 

beräknad från flöde  
𝐸''()*+   Energiförlust i tappvarmvattenrör under ett år beräknad från 

flöde och temperaturskillnad 
𝐸*,,''.''()*+   Elenergiförlust i tappvarmvattenrör och från förbrukning av 

tappvarmvatten under ett år beräknad från uppmätta flöden och 
temperaturer 

𝐸''(*/   Energiförlust i tappvarmvattenrör under ett år enligt 
energideklarationen 

EPD   Environmental product declaration (miljövarudeklaration) 
KV   Kallvatten 
LCC   Livscykelkostnadsanalys 
𝑁𝑁𝑉   Nettonuvärde 
𝑞   Effektförlust per meter rör 
𝑄   Effekt 
𝑄''(    Effektförlust (värmeförlust) från VVC 
VP   Värmepump 
VP1  Värmepumpen som värmer vattnet från VVC och delvis 

tappvarmvatten i Entré Kallebäck 
VP2   Värmepumpen som bara värmer tappvarmvatten 
VV   Varmvatten 
VVC    Varmvattencirkulation 
𝑉𝑉0*1   Varmvattenförbrukning i referensobjektet 
VVS   Värme, ventilation och sanitet 
VVX   Värmeväxlare 
 
 
 
 
 



	

	 VII	
	

Grekiska 
∆𝐶   Skillnad i driftkostnad 
𝜂   Verkningsgrad 
𝜂&$$  Vägledande årsverkningsgrad hos luft-vattenvärmepumpar 

enligt  BFS 2016:12 
𝜂$23   Verkningsgrad hos värmepump 1 
 





	

	 1	
	

  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
  



	
	
2	

1 Inledning 
Denna del omfattar bakgrund, problemformulering, syfte och avgränsningar. 
 
 

1.1 Bakgrund 
Det ses som en självklarhet att ha varmvatten (VV) i de flesta moderna byggnader, 
men bakom denna bekvämlighet döljer sig tekniska system och vissa fall en 
betydande energianvändning. Ett av dessa system är varmvattencirkulation (VVC), 
vilket innebär att varmt vatten kontinuerligt cirkulerar i byggnaden. Syftet med VVC 
är att minska väntetiden för varmvatten vid tappställen men även att minska risken för 
tillväxten av legionellabakterier (Warfvinge & Dahlbom, 2021). Systemet kommer 
dock till ett pris, kontinuerlig cirkulation innebär energiförluster primärt genom 
värmeförluster. I stora byggnader såsom kontor, skolor och flerbostadshus där 
rörsträckorna kan vara långa kan VVC stå för mellan 7–15 % av den totala 
energianvändningen (BeBo, 2015). Det finns mätningar som påvisar att vissa 
fastigheter kan ha en VVC-förlust på upp till 80 kWh per m2 och år vid 
korttidsmätningar, medan långtidsmätningar visade förluster på  
4–25 kWh per m2 och år (Burk m.fl., 2022). I ett tidigare studentarbete visar en enkät 
att endast 50 % av de tillfrågade tvättar händerna i varmt vatten när de befinner sig i 
en kontorsmiljö (Sjögren & Schüler, 2022).  
 
Med detta som bakgrund uppstår frågor kring VVC-systemets nytta, särskilt i 
byggnader där behovet av varmvatten kan vara begränsat till vissa tider eller 
utrymmen. Det finns därför anledning att undersöka om varmvatten och tillika 
varmvattencirkulation är nödvändigt eller om det finns alternativa lösningar så som att 
helt eller delvis undvika varmvatten i vissa utrymmen. Detta skulle kunna leda till 
energibesparingar och i vissa fall även ett minskat klimatavtryck både vid installation 
och drift.  
 

1.2 Problemformulering 
Det råder osäkerhet kring huruvida tappvarmvatten med varmvattencirkulation är en 
nödvändig komponent i alla byggnadstyper eller om dess funktion kan ersättas eller 
reduceras. Då VVC medför betydande energiförluster och miljöpåverkan, föreligger 
det ett behov av att granska och analysera dess relevans i olika sammanhang. Detta 
arbete syftar till att undersöka de ekonomiska och klimatmässiga konsekvenserna av 
två alternativ: 
(1) att helt ta bort tappvarmvatten och därmed VVC 
(2) att behålla tappvarmvattnet men ersätta VVC med alternativ lösning 
Målet är att identifiera under vilka förutsättningar detta är möjligt, hur acceptansen 
hos användarna är till denna förändring och om det leder till mätbara besparingar både 
i klimatpåverkan och ekonomi.  



	

	 3	
	

1.3 Syfte 
Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheterna att minska användningen av 
varmvatten med VVC och att ge en ökad förståelse för behovet av varmvatten vid 
daglig hygien vid en arbetsplats eller skola. 
 

1.4 Avgränsningar 
Fallstudien, som innefattar beräkningar av möjliga ekonomiska och miljömässiga 
konsekvenser på grund av avlägsnande av VVC, görs för en befintlig kontorsbyggnad 
med ett varmvattensystem med VVC. Det hypotetiska avlägsnandet av VVC 
genomförs med hänsyn till grundläggande krav som gäller för alla byggnader och tar 
inte hänsyn till förhöjda eller särskilda krav på vattenkvalitet som kan gälla till 
exempel bostadsfastigheter eller sjukhus. Den enda alternativa lösning som behandlas 
närmare är elektrisk genomströmningsvärmare. Lösningar för att minska 
varmvattenförbrukningen i enskilda tappställen, till exempel snålspolande blandare, 
behandlas inte. Med daglig hygien avses endast den typen av hygien som förväntas 
ske i anslutning till badrumsbesök eller måltid. Varmvatten till exempelvis duschar 
kommer inte att tas i beaktande i beräkningar. 
 



	
	
4	

2 Teori 
Detta avsnitt presenterar de teoretiska grunderna, centrala begrepp och krav som 
ligger till grund för metoden i detta arbete.   
 
 

2.1 Tappvatten 
Tappvatten är det vatten som tappas ur ett rörsystem för användning i exempelvis 
bostäder, kontor eller andra byggnader. Det omfattar både varmt och kallt vatten som 
används för bland annat dryck, matlagning, handtvätt och dusch (Warfvinge & 
Dahlbom, 2021). Den delen av tappvattnet som värms upp kallas tappvarmvatten och 
används huvudsakligen för hygieniska ändamål som handtvätt och dusch. Vattnet 
värms vanligtvis upp med hjälp av varmvattenberedare, fjärrvärmeväxlare eller 
elpatron. Distributionen av tappvarmvattnet sker i egna rör och beroende på 
fastighetens storlek ofta med cirkulation av varmvattnet.  
 
Regler för hur tappvatten får installeras finns samlade i flera regelverk och 
rekommendationer. Boverkets byggregler (BBR), Branschregler från Säker Vatten är 
vanligt att följa i praktiken och beskriver hur installationer skall utföras på ett säkert 
och fackmannamässigt sätt. Tappvatten räknas även som ett livsmedel och ska därmed 
uppfylla vissa kvalitetskrav. Dessa krav regleras av livsmedelsverket och ställer bland 
annat krav på vattenkvalitet, provtagning och kontroller (Livsmedelsverket, 2022).  
 
Under de senaste åren har användning av tappvatten minskat, vilket delvis beror på 
effektivare armaturer och en ökad medvetenhet om energi och vattenförbrukning 
(Dadvar m.fl., 2021). Individuell mätning och debitering av tappvarmvatten har blivit 
vanligare, särskilt i flerbostadshus då det har blivit ett krav sedan 2022-06-01 i just 
den byggnadstypen (Boverket, 2024b). Det innebär att varje hushåll betalar för sin 
egen förbrukning vilket kan leda till att vattenanvändningen minskar ytterligare 
(Boverket, 2018). 
 

2.2 CO2-ekvivalenter 
CO2-ekvivalenter (CO2-ekv), är ett mått som används för att utrycka utsläpp av olika 
växthusgaser i en gemensam enhet (Greendesk, 2023). Eftersom olika växthusgaser 
ger olika stor påverkan på klimatet räknas deras klimatpåverkan om till motsvarande 
mängd koldioxid med hjälp av en GWP-faktor (Global warming potential). GWP-
faktorn anger hur mycket en viss mängd växthusgas bidrar till växthuseffekten 
jämfört med samma mängd koldioxid under en bestämd tidsperiod.  
 
Att använda CO2-ekv som mått kan vara relevant eftersom det ger en mer samlad bild 
av klimatpåverkan från alla växthusgaser. Det skapar möjligheten att jämföra olika 
produkter, verksamheter och system utifrån deras totala klimatavtryck. Det kan även 



	

	 5	
	

vara ett viktigt verktyg för att kunna följa upp klimatmål och för att fatta välgrundade 
beslut kring klimatpåverkan och ge en bättre helhetsbild vid produktval och 
byggprojekt. 
 
En huvudsaklig källa till information om en produkts klimatpåverkan är en EPD 
(Environmental product declaration) (Boverket, 2024a). En EPD är ett standardiserat 
dokument som redovisar en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel eller 
delar av den. En central del i av en EPD är framför allt informationen om CO2-ekv 
utsläpp i olika livscykelskeden. 
 

2.3 Energideklaration 
En energideklaration är ett dokument som visar hur mycket energi en byggnad 
använder och vilka möjligheter det kan finnas att minska energianvändningen 
(Boverket, 2025c). Syftet är att ge fastighetsägare, boende och köpare en tydlig bild 
av energianvändningen i kWh per kvadratmeter och år, en energiklassning från A till 
G samt rekommendationer på åtgärder som kan förbättra energieffektiviteten. 
Informationen i deklarationen är viktigt i samband med nybyggnation, försäljning 
eller uthyrning men också som underlag i arbetet med att minska miljöpåverkan och 
uppnå nationella energi- och klimatmål. 
 
En särskild föreskrift, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om 
fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, 
BEN (BFS 2016:12), reglerar metoden för hur en byggnads energianvändning 
fastställs (Boverket, 2024). Brukarindata från BFS 2016:12 används i kapitel 3.2.3. 
 
För att sätta energiförluster från varmvatten och VVC i förhållande till byggnadens 
totala energianvändning används dess energideklaration. Energideklaration är en 
allmän handling och går att hämta ut via Boverkets e-tjänst ”hämta energideklaration” 
(Boverket, u.å.).  
 

2.4 Värmeöverföring 
Värmeöverföring sker principiellt genom tre metoder: ledning, konvektion och 
strålning. I varmvattensystemet där VVC ingår är det främst ledning och konvektion 
som står för de värmeförluster som uppstår. Värmeöverföring förutsätter 
temperaturskillnad, där värmeenergin går från ett varmare till ett kallare medium 
(Alvarez, 2015). Denna process kan beroende på sammanhang, antingen eftersträvas 
eller motverkas. I exempelvis en ugn vill man påskynda värmeöverföringen, medan 
man i ett rörsystem generellt avser att minimera den. 
 
Ledning sker genom direktkontakt i fasta, flytande eller gasformiga medier. I ett 
VVC-rör leds värmen från det cirkulerande varmvattnet genom kontakt med 



	
	
6	

rörmaterialet och vidare ut genom isoleringen. I idealt isolerat system sker ingen 
värmeöverföring till omgivningen och all värme stannar kvar i mediet. 
 
Konvektion uppstår när värme transporteras bort, från i detta fall rörsystemets yta via 
den omgivande luften. När luft kommer i kontant med den varmare ytan av isolering 
värms den upp, stiger och ersätts av kallare luft. Denna luftcirkulation för med sig 
värme bort från röret och är en viktig komponent i den totala värmeförlusten av 
systemet.  
 
För att minimera värmeförluster i ett tappvattensystem är god värmeisolering av rören 
avgörande, eftersom den i första hand fördröjer värmeöverföringen genom ledning 
och minskar yttemperaturen vilket i sin tur begränsar värmeöverföringen via 
konvektion. 
 

2.5 Legionella 
Legionellabakterier som är naturligt förekommande i jord och vatten kan orsaka 
legionärssjuka, en svår form av lunginflammation. Den sprids genom inandning av 
små vattendroppar (aerosoler) som innehåller bakterien (Folkhälsomyndigheten, 
2025).  
 
Legionellabakterier växer snabbast i stillastående vatten med temperaturer mellan  
20 °C och 45 °C. De dör dock vid temperaturer från 50 °C och tillväxten kan effektivt 
förhindras om varmvattnet kan hållas över 60 °C och kallvattnet under 20 °C. För att 
minska risken för tillväxt är det viktigt att hela varmvattensystemet ligger i dessa 
temperaturspann och att det inte finns några döda ledningar samt att vattnet 
kontinuerligt omsätts. Legionellainfektion är en anmälningspliktig och 
smittspårningspliktig sjukdom vilket innebär att det finns statistik på antalet fall och 
vid fall med framgångsrik smittspårning är även smittkälla dokumenterad. 
 

2.6 Varmvattencirkulation 
Varmvattencirkulation är ett system som används i vissa byggnader för att säkerställa 
att varmvatten snabbt når tappställen. Genom att varmvatten cirkulerar kontinuerligt 
genom varmvattenrör och separata returledningar förhindras stående vatten att kylas 
av vilket kan leda till en förbättrad användarkomfort och även bidra till att minska 
onödig vattenanvändning.  
 
Ett typiskt VVC-system består av någon form av vattenvärmare (till exempel 
varmvattenberedare eller fjärrvärmecentral), ett distributionsnät bestående av 
varmvattenrör, returrör för varmvattnet samt en cirkulationspump som ser till att 
vattnet är i konstant rörelse (Warfvinge & Dahlbom, 2021). Vattnet leds från 
värmekällan ut till tappställena och sedan tillbaka via returledningarna, där det sedan 
värms och sedan fortsätter att cirkulera, Figur 2.6.1 illustrerar denna princip. För att 



	

	 7	
	

systemet skall fungera effektivt krävs det injustering med rätt flöden och temperaturer 
i hela kretsen.  
 

		

Figur	2.6.1	Principskiss	över	varmvattencirkulation	

VVC-system används främst i byggnader med långa rördragningar, såsom 
flerbostadshus, skolor, kontor och andra offentliga fastigheter. Förutom att minska 
väntetiden för varmvatten har VVC en viktig funktion ur en hälsosynvinkel. Genom 
att hålla vattnet i rörelse och vid en tillräckligt hög temperatur, vanligtvis mellan    
50–60 °C, motverkas tillväxten av legionellabakterier. Varmvattencirkulation bidrar 
dock till en byggnads energianvändning då det kontinuerligt cirkulerar vatten som 
värms utan att användas. Samtidigt bidrar detta till byggnadens uppvärmning, enligt 
Persson m.fl. (2022) kan 70 % av VVC-förlusten tillgodogöras som uppvärmning av 
byggnaden under uppvärmningssäsongen. Uppvärmningssäsongen beror på 
utetemperaturen och är därför inte definierad för tidsperioder. Enligt Stålbom (2009) 
kan uppvärmningssäsongen för klimatzon III, som Göteborg ligger i, approximeras 
som perioden 15 september – 15 maj. 
 

2.7 Handhygien 
Handhygien är en grundläggande åtgärd för att förhindra spridning av sjukdomar och 
för att ha en god hygien, både i offentliga och privata miljöer (Folkhälsomyndigheten, 
2022). Viktiga förutsättningar för att kunna upprätthålla en god handhygien är 
rinnande vatten, tvål och något rent och torrt att torka sig med. Trots att många tror att 
vattnets temperatur spelar en avgörande roll för att få renare händer, finns det studier 
som visar att det inte finns någon signifikant skillnad i hur många bakterier som 
avlägsnas beroende på vattnets temperatur (Jensen m.fl., 2017). 



	
	
8	

 

2.8 COP 
Coefficent of Performance (COP) är ett mått på hur verkningsgraden hos 
värmepumpar (VP) och andra termodynamiska system (Warfvinge & Dahlbom, 
2021). COP anger förhållandet mellan den nyttiga värmeeffekt som ett system 
levererar och den elektriska effekt som tillförs.  
 

COP =
Nyttig	effekt	(värme)
Tillförd	elektrisk	effekt =

Nyttig	energi	(värme)
Tillförd	elektrisk	energi 

(2.8.1) 

 
 
Ett högre COP-värde innebär att systemet är mer energieffektivt. Om ett värmesystem 
har ett COP på 2 ger det dubbelt så mycket värmeenergi som det förbrukar i elenergi. 
COP är inte konstant utan kan variera beroende på driftsförhållanden såsom 
temperaturdifferanser och producerad mängd värme eller kyla.  Vid miljö- och 
kostnadsmässiga jämförelser så krävs det att man jämför samma sak, COP kan nyttjas 
för att jämföra den elektriska effekten. 
 
I rapporten används även begreppet verkningsgrad eftersom det är mer allmänt 
tillämpbart för alla uppvärmningsmetoder. Boverket nyttjar därför benämningen i 
beräkningar av energideklarationer även för VP. Därav förekommer verkningsgrad i 
vissa ekvationer tillsammans med COP. I denna rapport är dessa att betrakta som 
synonyma. 
 

2.9 Genomströmningsvärmare 
En el-genomströmningsvärmare är en typ av vattenvärmare som värmer tappvattnet 
direkt när det används, utan att lagra det i en tank (Clage, u.å.). Denna teknik innebär 
att energi endast används vid faktiskt behov. Värmarna finns i olika kapaciteter 
beroende på vilka flödesbehov som finns, vilket användningsområde som är tilltänkt 
och kan monteras i direkt anslutning till tvättställ, se Figur 2.9.1. Det är vanligast i 
mindre hushåll, fritidshus eller byggnader med begränsat varmvattenbehov. En 
korrekt dimensionerad el-genomströmningsvärmare kan bidra till minskad 
energianvändning och en mer resurseffektiv varmvattenproduktion. Valet av en sådan 
lösning bör dock baseras på tekniska krav, komfortnivå och energimål. 
 



	

	 9	
	

  
Figur	2.9.1.	Genomströmningsvärmare	monterad	under	tvättställ.	Bild	med	tillstånd	från	Clage	(2020).	

 

2.10  Regler och standarder 
Vid byggnation och renoveringar finns ett flertal regler och standarder att anpassa sig 
efter. Dessa syftar till att säkerställa säkerhet, hållbarhet och funktion både under 
byggskede och i användningsskedet. Utöver Plan- och bygglagens övergripande 
bestämmelser om byggnaders egenskaper finns regelverk från exempelvis Boverket, 
Arbetsmiljöverket och branschorganisationen Säker vatten som styr och reglerar hur 
byggnader kan och bör utformas efter sitt användningsområde. Genom att granska 
gällande bestämmelser har möjligheten att utesluta tappvarmvatten i vissa 
installationer kunnat analyseras. 
 

2.10.1  Boverket 
I Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt 
hushållning med vatten och avfall (2024), Boverkets författningssamling (BFS) 
2024:8, regleras vatteninstallationer från och med den 1 juli 2025 när den träder i 
kraft. BFS 2024:8 ersätter de befintliga byggreglerna, Boverkets byggregler (BFS 
2011:6). Tappvarmvatten nämns bara i två paragrafer i BFS 2024:8, 8:e kapitlet:  
 

6 § […] Installationer för tappvarmvatten ska vara utformade så att en 
vattentemperatur på lägst 50 °C kan uppnås vid tappstället. Cirkulationsledningar 
för tappvarmvatten ska vara utformade så att temperaturen på tappvarmvattnet i 
cirkulationsledningarna inte understiger 50 °C i någon del av installationen. 
 
8 § Installationer för tappvatten ska vara utformade så att de kan ge ett vattenflöde 
fram till tappstället som är tillräckligt för byggnadens avsedda användning  
och som inte påverkar tappvattensystemets funktion negativt. Rätt tempererat 
tappvarmvatten ska kunna fås utan besvärande väntetid. 

 
8 § går att tolka som att tappvarmvatten krävs i alla ”Installationer för tappvatten” 
men är otydligt formulerad, det finns inga tydliga direktiv om när eller var varmvatten 



	
	

10	

faktiskt behövs. Temperaturkravet i 6 § gäller bara ”installationer för 
tappvarmvatten”. Så länge tappkallvatten hindras från att värmas upp oavsiktligt och 
mikrobiell tillväxt inte främjas finns därmed inga generella krav på temperatur hos 
tappvatten. 
 
De nu gällande reglerna, BBR (BFS 2011:6), har inte ändrats sedan de infördes 2011 
med avseende på temperatur på varmvatten eller var det behövs. BFS 2011:6 säger i 
princip samma sak som BFS 2024:8, ”att en vattentemperatur på lägst 50 °C kan 
uppnås efter tappstället” (s. 68) och väntetiden skall tas i beaktande. Tidigare 
rekommendation om 10 sekunder försvinner och ersätts inte av ny rekommendation 
utan kravställs endast som icke besvärande väntetid. Det finns inga tydliga direktiv 
om i vilka tappställen varmvatten behövs, mer än att allmänna hälsokrav skall vara 
uppfyllda: ”Byggnader och deras installationer ska utformas så att vattenkvalitet och 
hygienförhållanden tillfredsställer allmänna hälsokrav” (BFS 2011:6). 
 

2.10.2  Arbetsmiljöverket 
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om utformning av arbetsplatser 
(AFS 2023:12) används benämningen tvättplats: “Tvättplats; Sammanfattande 
beteckning för dusch, tvättställ eller tvättränna med rinnande varmt och kallt vatten.”. 
Vidare regleras personalens tillgång till tvättplatser i kapitel 3: 
 

50 § I personalutrymmen ska det finnas tillräckligt många och lämpligt utformade 
tvättplatser. […] 56 § Det ska finnas tillräckligt många toaletter och tvättställ. De 
ska normalt ligga i närheten av platsen där arbete utförs, pausutrymmen, 
omklädningsrum samt duschutrymmen och tvättutrymmen. 

 
Ett av de allmänna råden, det vill säga inte ett krav, i AFS 2023:12 är att tillräckligt 
många toaletter (med tvättplatser) ”i allmänhet” är en per påbörjat 15-tal arbetstagare. 
Här finns alltså ett visst tolkningsutrymme som medger ett större eller mindre antal 
tvättplatser per arbetstagare. Arbetsmiljöverket har via e-post (personlig 
kommunikation, 11 mars 2025) upplyst att det som enligt deras definition anses vara 
en tvättplats måste ha rinnande varmt och kallt vatten.  
 

2.10.3  Säker vatten 

Säker vatten är en branschorganisation som tar fram branschreglerna ”Säker 
vatteninstallation” som Wikström AB och de flesta andra VVS-konsulter utgår från 
vid VVS-projektering (P. Vukoja Andersson, personlig kommunikation, 20 maj 
2025). Göteborgs stad hänvisar även till dessa som krav i sina tekniska anvisningar 
med avseende på VVS vid kommunens byggprojekt (Stadsfastighetsförvaltningen, 
u.å.). Liksom i Boverkets regler fastställs endast temperaturkrav i VV-ledningar och 
inte var dessa behövs. Säker vatten är alltså endast tillämpbart på tappvarmvatten om 
det installeras. 



	

	 11	
	

3 Metod 
För att besvara examensarbetets frågeställningar har flera metoder använts. 
Kombinationen av kvalitativa och kvantitativa metoder möjliggör för en bredare 
förståelse för ämnet. I detta kapitel redovisas de olika metodvalen samt 
genomförandet för arbetet. 
 
 

3.1 Enkätstudie 
För att undersöka människors förhållningssätt till användning av varmvatten vid 
handtvätt genomfördes en kvantitativ enkätstudie. Enkätstudien syftar till att 
undersöka vanor, inställning och föreställningar kring behovet av varmvatten vid 
handtvätt samt viljan att använda kallt vatten i skol- eller arbetsmiljö, särskilt om det 
kunde motiveras utifrån miljömässiga eller ekonomiska fördelar. Enkätfrågorna 
utformades därmed efter detta syfte. 
 
Enkäten genomfördes med hjälp av ett Google-formulär (bilaga 7.1). För att öka 
sannolikheten att respondenterna slutförde enkäten begränsades antalet frågor och de 
formulerades likt ja/nej-frågor. Vid vissa frågor gavs möjlighet till fritextsvar om 
respondenten svarade nej, detta i syfte att samla in kompletterande kvalitativ 
information för att uppfatta om frågeformuleringarna eventuellt varit otydliga. 
 
Datainsamlingen skedde på förmiddagen den 24 april 2025 på Chalmers campus 
Johanneberg. Under denna tid var medeltemperaturen som datainsamlingen 
genomfördes (kl. 09-12) 13,6 °C vid den närmaste mätstation belägen vid 
Olskroksmotet (SMHI, 2025). Campus Johanneberg valdes som plats eftersom 
området innehåller många lokaler som faller inom ramen för studiens fokus (arbets- 
och utbildningsmiljöer) och för att det vistas många människor där under dagtid. 
Under en rundvandring i olika studielokaler tillfrågades slumpmässigt utvalda 
personer på plats om de ville delta i undersökning genom att fylla i formuläret.  
 
Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval, där personer tillfrågades direkt på plats. 
Detta innebär att resultatet inte nödvändigtvis är generaliserbart för hela befolkningen, 
men kan ge indikationer på attityder inom en relevant kontext (högskolemiljöer och 
kontorslikanande miljöer). 
 
För att kontrollera rimligheten i resultatet så har felmarginalen beräknats genom att 
beräkna standardavvikelsen för resultatet genom ekvation (3.1.1) (Stat Trek, 2025). 
 
 
 
 



	
	

12	

 𝜎 = H𝑝(1 − 𝑝) (3.1.1) 

Där   
 𝜎 = standardavvikelse  
 𝑝 = antal ja svar   
 
För att med den beräknade standardavvikelsen kunna beräkna felmarginalen på svaren 
genom formel 3.1.2, för att få en konfidensnivå på 95 % så ansattes z till 1,96 (Stat 
Trek, 2025). 
 
 𝐹𝑒𝑙𝑚𝑎𝑟𝑔𝑖𝑛𝑎𝑙 = 𝑧	 ∙ 	

𝜎
√𝑛

 (3.1.2) 

Där   
 𝑧 = z-poäng  
 𝜎 = standardavvikelse  
 𝑛 = provgruppsstorlek  
 
Studien genomfördes anonymt och frivilligt. Deltagarna informerades muntligt om att 
enkäten handlade om varmvatten och handtvätt och om att deras svar enbart skulle 
användas i examensarbetet. Inga personuppgifter samlades in och deltagarna kunde 
när som helst avböja deltagande utan förklaring. 
 

3.2 Fallstudie 
För att enklare kunna jämföra energianvändning, kostnader och miljöpåverkan mellan 
ett tappvattensystem med VVC och ett med genomströmningsvärmare har i samråd 
med handledare P. Vukoja Andersson (personlig kommunikation, 25 februari 2025), 
en verklig byggnad valts ut att genomföra fallstudien på. Med ett färdigt 
tappvattensystem att utgå från var det möjligt att identifiera komponenter som behövs 
och är överflödiga för vardera alternativ. Även sätta skillnader i energianvändning och 
driftkostnader i tappvattensystemet i förhållande till byggnadens totala användning 
gjordes möjligt. 
 
Fallstudien genomfördes på byggnaden Entré Kallebäck med fastighetsbeteckningen 
Kallebäck 18:4. Ritningar över rörinstallationer har tillhandahållits av Wikström AB 
som projekterade tappvattensystemet i byggnaden. Entré Kallebäck valdes eftersom 
den är nybyggd (ritningarna över rörinstallationer är daterade till 2020), till stor del 
huserar kontor samt har långa VVC-ledningar. Andra faktorer var att Wikström AB 
hade tillgång till byggnadens överordnade styrsystem via fastighetsägaren 
Wallenstam, samt möjligheter till platsbesök och mätningar. A4567 = 18	641	m!, 
hämtad från byggnadens energideklaration (Malmberg, 2024). 
 
Det befintliga tappvattensystemet i Entré Kallebäck består av PAL-rör samt kopparrör 
med isoleringsklass R5/R6. Uppvärmningssystemet för VV och VVC består av två 



	

	 13	
	

VP av fabrikat Mitsubishi Electric QAHV-N560-YA-HPB med respektive två 
ackumulatortankar av modellen TQ-750 tillverkade av Borö AB. Den primära 
värmepumpen för tappvarmvattensystemet som även värmer vattnet från VVC 
benämns VP1, den sekundära som endast värmer tappvarmvatten benämns VP2. 
 
Antalet tvättställ beräknades genom att nyttja Wallenstams planskissexempel för 
fastigheten och beräkna ett snitt för antalet tvättställ per m2 Atemp (Wallenstam, 2025). 
Detta ger att det finns ett tvättställ per 146 m2, Atemp vilket gör det totala antalet 
tvättställ i fastigheten beräknas till ca 128 st. Detta kan antas vara rimligt då antalet 
arbetsplatser i fastigheten uppgår till 1 200 och rekommendationen från 
arbetsmiljöverket är max 15 arbetare per toalett (Arbetsmiljöverket, 2023). 
 
Några identifierade konsekvenser av avlägsnande av VV-och VVC-ledningar som 
inte omfattar energi eller förbrukning har undersökts närmare. Dessa är förändringar i 
risk för legionellainfektion, skållning och vattenläckage. Det har varit svårt att hitta 
studier om dessa med avseende på just VV-ledningar. Förändringar i riskerna på 
grund av avlägsnande av VV-och VVC-ledningar har i stället i stor utsträckning 
behövts uppskattas. Detta genom att ta fram mer generell statistik på förekomsten av 
dessa och därefter resonera om hur stor betydelse VV-systemet har för dem.  
 
 

3.2.1 Effekt- och energiförluster i VV-/VVC-ledningar 
Tre metoder användes för att ta fram effektförlusten per meter rör: Wikströms 
schablonvärde (7,5 W/m), beräkningsprogrammet PAROC® Calculus och ekvation 
3.2.1 från (VärmeKabel Teknik, u.å.). Rörlängder, dimensioner och material togs 
fram genom att mäta på ritningarna. Rörlängderna organiserades efter vilken del av 
byggnaden de var belägna i (A-F), våning och dimension i ett kalkylark, se bilaga 7.2.  
 

 
𝑞 = 2 ∙ 𝜋 ∙ 𝑑𝑡 ∙ 𝑘 ∙ 1,16 ∙ 𝑠 	ln

𝑑8
𝑑9

`  
(3.2.1) 

Där   
 𝑞 = effektförlust per meter rör [W/m]  
 2 ∙ 𝜋 = Geometrisk konstant  
 𝑑𝑡 = temperaturdifferens mellan rör och omgivning [K]  
 𝑘 = Isoleringens värmeledningsförmåga [W/(m·K)]  
 1,16 = 𝑐2/3600  

𝑐2 = fluidens specifika värmekapacitet [J/kg ∙ K] 
 

 𝑠 = säkerhetsfaktor (0= inomhus /1,5 kajplats) [-]  
 𝑑8 = isoleringens ytterdiameter [mm]  
 𝑑9 = isoleringens innerdiameter [mm]  

 



	
	

14	

Effektförlusten 𝑞 beräknades med de två senare metoderna för alla i byggnaden 
förekommande kombinationer av rördimension, material och isolering. Dessa 
multiplicerades därefter med de horisontella rörlängderna för att erhålla 
effektförluster per rördel med samma dimension i samma våningsplan och del av 
byggnaden. Ingående temperatur i slingan har i en befintlig temperaturgivare i 
styrsystemet uppmätts till 55 °C. För stammarna beräknades effektförlusten i hela 
stammen samtidigt genom att summera rörlängderna i varje stam och multiplicera 
med 𝑞. Därefter summerades effektförlusterna i alla delar som i ekvation 3.2.2 för att 
få den totala effektförlusten från VVC, 𝑄''( . 
 
 

𝑄''( =e𝑞# ∙ 𝑙#

#

9:;

 
(3.2.2) 

Där   
 𝑄''(  = effektförlust från VVC [W]  
 𝑞# = effektförlust per meter rör [W/m]  
 𝑙# = rörlängd [m]  
 𝑛 = rör-id (dimension och material) [-]  
 
För att verifiera de teoretiska metoderna för att beräkna 𝑄''(  mättes flödet och 
returtemperaturen i VVC-ledningen på förmiddagen den 13 mars 2025 i 
undercentralen i Entré Kallebäck. Mätningen genomfördes med IMI TA-SCOPE vid 
de förinstallerade mätventilerna i undercentralen. Flödet uppmättes till 0,4 l/s, och 
returtemperaturen till 51,4 °C. Ingående temperatur i slingan är densamma som 
tidigare. Därefter beräknades effektförlusterna från VVC med ekvation (3.2.3). 
 
 𝑄 = 𝑉 ∙ 𝜌 ∙ 𝑐2 ∙ ∆𝑡 (3.2.3) 
Där   
 𝑄 = effekt [W]  
 𝑉 = flöde [m3/s]  
 𝜌 = densitet [kg/m3]  
 𝑐2  = specifik värmekapacitet [J/(kg·K)]  
 ∆𝑡	= temperaturdifferens före och efter uppvärmning [K]  
 
I ekvation (3.2.4) omvandlades 𝑄 samt 𝑄''(  sedan till värmeförlust under ett år, 𝐸''( , 
vilket är det värde som används i fortsatta beräkningar.  
 
 𝐸''( = 𝑄 ∙ 24 ∙ 365 (3.2.4) 
Där   
 𝐸''(  = energiförluster från VVC per år [kWh]  
 𝑄 = effekt [W]  
 24 = timmar per dag  
 365 = dagar per år  



	

	 15	
	

 
Energiförlusten 𝐸''()*+  är den 𝐸''(  som beräknas enligt ekvation (3.2.3) och (3.2.4). 
För att ytterligare verifiera metoderna att räkna 𝑞 och 𝐸''()*+  jämfördes 𝐸''(  även med 
eleffekten till VP1. Värden hämtades genom styrsystemet för Entré Kallebäck från en 
elmätare på VP1 den 21 juli 2024. En genomsnittlig eleffekt beräknades av värdena 
för kl. 22:00-23:59 och 00:00-05:00, när inget VV förväntades användas i byggnaden. 
COP för VP1 var under samma tid konstant 2,2. Med hjälp av ekvation 2.8.1 kunde 
därefter den producerade (nyttiga) 𝑄 erhållas. Ekvation (3.2.4) användes för att göra 
om 𝑄 till 𝐸''( . 
 

3.2.2 Förbrukning av tappvarmvatten 
VV-flödet mäts inte i styrsystemet för Entré Kallebäck. För att räkna ut den 
nuvarande VV-förbrukningen användes i stället flödesmätningar av total 
tappvattenförbrukning under det senaste året (2024-03-21 till 2025-03-20). Dessa 
justerades sedan med z-metoden för att ta hänsyn till mätfel och orimliga 
extremvärden (National Institute of Standards and Technology, u.å.).  
 
Tabell	3.2.1	 Fastigheter	där	andelen	VV	har	mätts	

Fastighet (samtliga i 
Stockholm) 

Funktion Andel VV av 
KV [%] 

Referens 

Björnen och Loen 1 Kontor 9 (Bergqvist, 2016) 
Blekholmen 1 Kontor 19 (Sveby, 2012) 
Farsta 2:1 Sim- och idrottshall 30 (Bergqvist, 2016) 
Hagaporten 3 Kontor 22 (Sveby, 2012) 
Hällsätra 3 Kontor, lager 16 (Bergqvist, 2016) 
Klamparen 7 Kontor 17 (Bergqvist, 2016) 
Klassföreståndaren 1 Kontor 19 (Sveby, 2012) 
Lillsätra 1 Kontor, lager 3 (Bergqvist, 2016) 
Murmästaren 13 Kontor 19 (Bergqvist, 2016) 
Ville Vesla 1 (sic) Skola 29 (Bergqvist, 2016) 
Välmågan 8–9 Kontor 13 (Bergqvist, 2016) 
Årstadalsskolan 4 Skola 29 (Bergqvist, 2016) 

 
Andelen VV av den totala tappvattenförbrukningen för andra kontorsbyggnader 
befanns i två studier vara som följer i Tabell 3.2.1. Utgående från detta ansattes 
andelen VV till 20 % för de fortsatta beräkningarna. Med ett bestämt flöde och 
antagandet om att tappvattnet värms upp 45 °C kunde en genomsnittlig erforderlig 
effekt beräknas enligt ekvation (3.2.3). Den motsvarande energin under ett år är 𝐸'')*+ 
enligt ekvation (3.2.4). 
 



	
	

16	

3.2.3 Jämförelse med byggnadens totala energianvändning 

För att få en uppfattning om storleken på 𝐸''()*+  och 𝐸'')*+ jämfördes den med 
byggnadens totala energianvändning som hämtades från dess energideklaration 
(Malmberg, 2024). Ur energideklarationen erhölls också ytterligare ett värde på energi 
till VVC som kunde jämföras med de fyra tidigare 𝐸''(  framtagna i kapitel 3.2.1. 
Information om metoden bakom siffrorna i energideklarationen inhämtades genom 
personlig kommunikation med utföraren av den, A. Malmberg, 10 april 2025. 
 
Jämförelsen gjordes både med avseende på producerad energi, den som behövs för att 
värma vattnet i VV- och VVC-ledningar, och elenergi, energin som behöver tillföras. 
Anledningen är att producerad energi är lättare att jämföra med andra byggnader och 
uppvärmningsmetoder och elenergi går att införa i den ekonomiska jämförelsen. 
 

3.2.3.1 Elenergi 

Elenergianvändning utgående från uppmätta värden togs fram genom att beräkna 
elenergin till VV och VVC, se ekvation 3.2.5, och därefter addera den med övriga 
energiposter i energideklarationen. Eftersom VV värms med både VP1 och VP2 
ansattes verkningsgraden (COP) för 𝐸'')*+ till 2. Det är den vägledande 
årsverkningsgraden hos luft-vattenvärmepumpar i BFS 2016:12 och användes i 
energideklarationen. 
 
 

𝐸*,,''.''()*+ =
𝐸''()*+

𝜂$23
+
𝐸'')*+

𝜂&$$
 

(3.2.5) 

Där   
 𝐸*,,''.''()*+

 = beräknad elenergi till VV och VVC [kWh]  
 𝐸''()*+  = beräknad energi till VV-förbrukning [kWh/år]  
 𝐸'')*+ = beräknad energiförlust i VV-ledningar [kWh/år]  
 𝜂$23 = verkningsgrad (COP) hos VP1 [-]  
 𝜂&$$ = vägledande årsverkningsgrad hos luft-

vattenvärmepumpar enligt BFS 2016:12 
 

 
Observera att 𝜂$23 skiljer sig från energideklarationen då den var 2,2 hela dagen då 
flödes- och temperaturmätningen utfördes enligt styrsystemet för Entré Kallebäck. 
Metoden i energideklarationen var delvis annorlunda; 𝜂$23 ansattes till 1,8 utgående 
från driftstatistik. För energin till VV användes brukarindata från BFS 2016:12; 
2 𝜂&$$⁄  kWh/m2 Atemp. 
 

3.2.3.2 Producerad energi 

För att få den producerade energin multiplicerades alla poster under energianvändning 
i energideklarationen med dess verkningsgrader (COP i förekommande fall), samma 



	

	 17	
	

som i kapitel 3.2.3.1, och summerades. För alternativet med 𝐸''()*+  och 𝐸'')*+ byttes 
energideklarationens motsvarande energianvändningar ut mot dessa. 
 

3.2.4 Alternativa uppvärmningsmetoder 
Det främst utredda alternativet till det nuvarande VV-systemet i denna rapport är 
genomströmningsvärmare. Jämförelsen mellan dessa och nuvarande VP skulle bli 
missvisande om VP skulle vara ineffektiva. För att bedöma om de nuvarande VP är 
ett ineffektivt system eller inte görs därför även en jämförelse med driftkostnaden av 
fjärrvärme i befintligt system med VVC. 

3.2.4.1 Genomströmningsvärmare 

Eftersom genomströmningsvärmare bara värmer den volym VV som faktiskt 
förbrukas och den antas oförändrad mot den nuvarande beräknade förbrukningen är 
den potentiella energianvändningen hos dessa redan känd, 𝐸'')*+. Verkningsgraden 
sätts till 1 för genomströmningsvärmare, därmed är elenergianvändningen för dessa 
densamma som 𝐸'')*+ och kan jämföras med den för VP, 𝐸*,,''.''()*+ . Med antaget 
elpris kan dessutom driftkostnader och skillnader mellan dem tas fram, se ekvation 
3.2.6. 
 
 ∆𝐶 = j𝐸*,,''.''()*+ − 𝐸'')*+k ∙ 𝐶*, (3.2.6) 
Där   
 ∆𝐶 = skillnad i driftkostnad [kr/år]  
 𝐸'')*+ = beräknad energi till VV-förbrukning [kWh/år]  
 𝐸*,,''.''()*+  = beräknad elenergi till VV+VVC [kWh/år]  
 𝐶*, = elpris [kr/kWh]  
 
Då ingångsvärdena för mängden VV-förbrukning och COP hos nuvarande VP kan 
göra stor skillnad genomfördes en känslighetsanalys kopplat till driftkostnaden av det 
alternativa systemet. 
 

3.2.4.2 Fjärrvärme 

Fjärrvärmepriset hämtades från Göteborg Energis fjärrvärmekalkylator (u.å.). Typ av 
byggnad valdes till ”Nybyggnation (Boverkets byggregler)”, returtemperaturen 
ansattes vara normal och schablonvärdet för medeleffekt användes. Skulle VV värmas 
med fjärrvärme är det rimligt att byggnadens värmesystem också skulle göra det. 
Byggnadens potentiella årsanvändning av fjärrvärmeenergi beräknades därför genom 
att addera 𝐸''()*+  samt 𝐸'')*+ med den energi som går till uppvärmning enligt 
energideklarationen (Malmberg, 2024), verkningsgraden sätts åter till boverkets 
vägledande, 𝜂&$$ = 2. Med dessa indata erhölls ett fjärrvärmepris, driftkostnaden 
beräknades genom att multiplicera det med 𝐸''()*+  och 𝐸'')*+. 
 



	
	

18	

3.2.5 Klimatpåverkan 

För att kvantifiera klimatpåverkan kopplat till användning och eventuellt utelämning 
av VVC-system har miljödata primärt hämtats från tredjepartsgranskade 
miljövarudeklarationer (EPD). Dessa har använts för att beräkna klimatpåverkan i ett 
livscykelperspektiv. Den huvudsakliga informationen som har uthämtats ur EPD:er 
avser produktskedet, A1-A3. För användningsskedet har beräkningar baserats på 
indata från kapitel 3.2.3.1. 
 
För varje delkomponent valdes en representativ EPD från tillverkare med öppet 
publicerade data inom det Europeiska EPD-systemet (Svenska institutet för 
standarder, 2019). I de fall där specifika produktdata saknades hämtades värden i 
första hand från tillverkares produktsidor, i andra hand har generella värden från 
boverkets klimatdatabas använts (Boverket, 2025b). Metro Therm saknar EPD för 
Minex 11E utan hänvisar till Clage och deras CEX-U som motsvarande produkt 
(CLAGE GmbH, 2024). Likaså saknades EPD från tillverkaren för 
ackumulatortanken och generiska data har nyttjats för att motsvarande tank på 750 
liter (Ökobaudat, 2023). Samtliga indata för beräkning av CO2-ekv finns i bilaga 7.3. 
 
Beräkningarna har genomförts i Excel, där klimatdata matats in och summerats med 
funktionella enheter som är relevanta för projektens omfattning. Resultaten redovisas 
i kg CO2-ekv, vilket är ett standardiserat mått för att utrycka den sammanlagda 
klimatpåverkan, därefter kan de olika fallen jämföras. Systemets livslängd är satt till 
den produkten vars tekniska livslängd är den längsta. Ingen restvärdeshantering 
tillämpades, i stället fördelades den totala klimatpåverkan proportionellt utifrån hur 
stor del av en produkts tekniska livslängd som faktiskt har utnyttjats i det aktuella 
systemet enligt formel 3.2.7. 
 
 𝐶𝑂!−𝑒𝑘𝑣"#$ä#& = l

𝐶𝑂!−𝑒𝑘𝑣&<&",&
𝑖&,

m ∙ 𝑖"#$ä#& 
(3.2.7) 

Där   
 𝐶𝑂!−𝑒𝑘𝑣"#$ä#& = Klimatpåverkan under den faktiska 

användningstiden [𝑘𝑔/𝐶𝑂! − 𝑒𝑘𝑣] 
 

 𝐶𝑂!−𝑒𝑘𝑣&<&",& =Total klimatpåverkan under hela 
tekniska livslängden  

 

 𝑖&, = Teknisk livslängd [år]  
 𝑖"#$ä#&= Faktisk användningstid i systemet [år]  
 
 

3.2.6 Ekonomi 
Kostnader för material och installation per meter för ledningsnätet har hämtats från 
Wikells sektionsdata VS 2024.10, se bilaga 7.4. Liksom för effektförlusterna 
multiplicerades och adderades kostnaderna för alla rördelar för att få den totala 



	

	 19	
	

kostnaden. Då kostnaderna för luftvärmepump och ackumulatortank inte fanns 
tillgängliga i Wikells sektionsdata VS 2024.10 har dessa i stället inhämtats genom 
telefonsamtal med tillverkarna via J. Persson på Mitsubishi Electric (personlig 
kommunikation, 15 april 2025) respektive J. Sandberg på BoRö AB (personlig 
kommunikation, 15 april 2025). 
 
För att få en mer rättvisande bild av de ekonomiska konsekvenserna över tid så 
genomfördes en livscykelkostnadsanalys (LCC) (Energimyndigheten, 2017). LCC:n 
omfattar både investeringskostnader (material och installation), driftkostnader samt 
eventuella underhålls- och återinvesteringskostnader unders systemens livslängd. De 
totala kostnaderna diskonteras till ett nuvärde med hjälp av en vald kalkylränta. På så 
vis kan olika lösningar jämföras utifrån deras totala ekonomiska påverkan under den 
antagna livslängden snarare än enbart initiala kostnader. För att beräkna nettonuvärdet 
(NNV) och totalkostnaden används formel 3.2.8. För att beräkna kostnaden kopplat 
till den tid som produkten faktiskt använts, nyttjas samma metod som i formel 3.2.7.  
 
 

𝑁𝑁𝑉 = 𝐶; +p
𝐶9

(1 + 𝑝)9

#

9

 
(3.2.8) 

Där   
 𝐶; = Investeringskostnad (grundinvestering)  
 𝑖 =År  
 𝐶9 = Årskostnaden för år i  
 𝑝= kalkylräntan  
 
Då kalkylräntan var svår att uppskatta sätts den till 7 % men det genomföras en 
känslighetsanalys inom spannet 5–10 % (Karlsson m.fl., 2024). Elpriset ansätts till 1,5 
kr/kWh enligt statistik från Statistiska centralbyrån (Statistikdatabasen, 2024).  
 
Eventuellt ökade effekttoppar till följd av alternativa lösningar kommer inte beaktas i 
analysen, vilket innebär att LCC-resultaten i första hand kommer att fokusera på 
investeringskostnader och energianvändning även prisjustering utöver inflation på 
elpriser tas hänsyn till.  
 
Modellen av genomströmningsvärmare som använts för beräkningar är Metro Minex 
11E som har en effekt på 11 kW. Den kräver särskild elinstallation, men kostnader för 
eldragning och andra elrelaterade anpassningar har inte inkluderats i 
kostnadsberäkningarna. Även kostnad för genomströmningsvärmaren inklusive 
installation hämtades från Wikells sektionsdata. 
 



	
	

20	

3.2.7 Referensobjekt 

För att säkerställa att de metoder och beräkningar som använts i arbetet är rimliga och 
ger ett tillförlitligt resultat har ett referensobjekt nyttjats. Syftet med referensobjektet 
är att fungera som en kontrollpunkt där resultatet kan jämföras med mer 
standardiserade och förenklade förutsättningar. Detta möjliggör validering av de 
metoder som tillämpats i det huvudsakliga studieobjektet och minskar eventuellt 
risken för att resultaten påverkas av orimliga eller svårbedömda faktorer. 
 
Det valda referensobjektet är Byggnad 103 i Trollhättan, byggnaden huserar till stor 
del kontorslokaler likt Entré Kallebäck (Malmberg, 2023). Byggnadens Atemp är 9 786 
m2 exklusive garage. Då uppgift om VV-förbrukning saknas beräknas den enligt 
förbrukningen av VV på Entré Kallebäck med ekvation 3.2.9. 
 
 
 
 
 𝑉𝑉0*1 = l''

!"##$%ä'(

=)$*+
!"##$%ä'( m ∙ 𝐴>*?2

0*1   (3.2.9) 

Där   
 𝑉𝑉0*1 = VV-förbrukning i referensobjektet [l]  
 𝑉𝑉@",,*)äAB = VV-förbrukning i Entré Kallebäck [l]  
 𝐴>*?2@",,*)äAB = ATemp för Entré Kallebäck [m2]  
 𝐴>*?2

0*1   = ATemp för referensobjektet [m2]  

 
Referensobjektet är utformat med en mer traditionell planlösning vilket i detta fall 
innebär att installationerna, speciellt VVC-systemet, har kortare ledningssträckor än i 
det primära objektet. Resultaten från beräkningarna för Entré Kallebäck ligger som 
grund för den valda metoden för beräkningarna av energiförluster i referensobjektet. 
VVC-förlusterna togs fram med tre metoder: utifrån schablonvärdet 7,5 W/m,  
VVC-förlusterna från fastighetens energideklaration (Malmberg, 2023), 𝐸''(*/ , och 
med ekvation 3.2.3 med flöde och temperaturer som fanns givna på ritningarna. 
 
Värmeförluster från VVC i energideklarationen beräknades genom en likadan 
mätning som genomfördes i undercentralen i Entré Kallebäck (A. Malmberg, 
personlig kommunikation 19 maj 2025). Energiförlusten 𝐸''(*/  beräknades därför 
genom att subtrahera samma brukarindata som i kapitel 3.2.3.1, 2 𝜂&$$⁄  kWh/m2 
Atemp, från posten för total energi till tappvarmvatten. Verkningsgraden 𝜂&$$ = 1 i det 
här fallet eftersom uppvärmningsmetoden är fjärrvärme. Jämförelsen med byggnadens 
totala energianvändning gjordes med samma metod som i kapitel 3.2.3.2; 𝐸''(*/  byttes 
ut mot 𝐸''(  för respektive metod i den totala energianvändningen. Förbrukningen av 
tappvarmvatten antogs motsvara den specifika förbrukningen (l/Atemp/år) som 
redovisas för Entré Kallebäck. Genom att använda denna referens kunde en 



	

	 21	
	

jämförelse göras av förbrukning och energiförluster, vilket i sin tur kan påvisa om 
resultaten för Entré Kallebäck riskerar att vara orimliga. Enligt ritningar för 
referensobjektet är VVC-systemets utgående temperatur efter VVX 55 °C och 
returtemperaturen 50 °C med ett flöde på 0,12 l/s. Uppmätta rörlängder på ritningar är 
totalt cirka 350 meter för VV och VVC se bilaga 7.5. 
 

 



	
	

22	

4 Resultat 
I detta avsnitt redovisas de resultat som framkommit baserat på tidigare beskrivna 
teorier och metoder. 
 
 

4.1 Enkätstudie 
Totalt inkom 121 enkätsvar. Syftet var enligt tidigare att undersöka hur människor 
förhåller sig till vattentemperatur vid handtvätt. Speciellt i förhållande till upplevd 
hygien, vardagsvanor och möjligheten att förändra beteende utifrån miljömässiga och 
ekonomiska incitament.  
 
Kopplat till hur medvetna respondenterna var om vilken temperatur de normalt tvättar 
händerna i ställdes frågan ”Brukar du tänka på vattentemperaturen när du tvättar 
händerna efter tex ett badrumsbesök?”. Här svarade 79,3 % av respondenterna ja. 
Resultatet tyder på att en majoritet har någon form av medvetenhet kring 
vattentemperaturen i samband med handtvätt. Resultatet av fråga 1 presenteras i Figur 
4.1.1. 
 

 
Figur	4.1.1.	Diagram	som	presenterar	fråga	och	antal	ja	respektive	nej	svar	för	fråga	1.	Felmarginalen	är	
beräknad	till	±7,2 %. 

Vidare ställdes frågan: ”Tror du att varmvatten faktiskt behövs för att händerna ska bli 
renare ur ett hygieniskt eller bakteriehygieniskt perspektiv?” som 49,6 % av 
respondenterna svarade ja på. Resultatet indikerar att ungefär hälften av de svarande 
har en uppfattning att VV är viktigt för handhygienen. Resultatet av fråga 2 
presenteras i Figur 4.1.2. Detta står i kontrast till viss forskning där studier har påvisat 
att vattentemperatur har ingen eller liten betydelse för bakteriereduktionen utan att det 
är handtvål och mekanisk friktion som har stor betydelse (Jensen m.fl., 2017).   
 

0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100

Ja	(79,3%) Nej	(20,7%)

Brukar	du	tänka	på	vattentemperaturen	när	du	tvättar	händerna	efter	tex	ett
badrumsbesök?

An
ta
l	s
va
r

Fråga	1



	

	 23	
	

 
Figur	4.1.2.	Diagram	som	presenterar	fråga	och	antal	ja	respektive	nej	svar	för	fråga	2.	Felmarginalen	är	
beräknad	till	±8,9 %.	

För att undersöka respondenternas benägenhet att acceptera kallt vatten vid handtvätt 
ställdes frågan ”Skulle du kunna tänka dig att tvätta händerna i kallt vatten på jobbet 
eller i skolan?” för att sedan följas upp med frågan ”Skulle du kunna tänka dig att 
tvätta händerna i kallt vatten om du vet att det bidrar till en ekonomisk och/eller 
miljömässig förbättring?”. På fråga tre svarade 71,1% ja, vilket indikerar att en 
relativt stor del av respondenterna är positivt inställda till att ändra sitt beteende 
kopplat till handtvätt utanför sin hemmamiljö. Resultatet av fråga 3 och 4 presenteras 
i Figur 4.1.3Figur . 
 

 
Figur	4.1.3.	Diagram	som	presenterar	fråga	och	antal	ja	respektive	nej	svar	för	fråga	3	och	4.	Felmarginalen	är	
beräknad	till	±8,1 % respektive ±7,3 %	

När samma fråga sedan kompletterades med ett incitament ”Skulle du kunna tänka dig 
att tvätta händerna i kallt vatten om du vet att det bidrar till en ekonomisk och/eller 
miljömässig förbättring?” steg andelen ja-svar med 7,4 procentenheter.   

0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100

Ja	(49,6%) Nej	(50,4%)

Tror	du	att	varmvatten	faktiskt	behövs	för	att	händerna	ska	bli	renare	ur	ett
hygieniskt	eller	bakteriehygieniskt	perspektiv?

An
ta
l	s
va
r

Fråga	2

0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100

Ja	(71,1%) Nej	(28,9%) Ja	(78,5%) Nej	(21,5%)

Skulle	du	kunna	tänka	dig	att	tvätta
händerna	i	kallt	vatten	på	jobbet	eller	i

skolan?

Skulle	du	kunna	tänka	dig	att	tvätta
händerna	i	kallt	vatten	om	du	vet	att
det	bidrar	till	en	ekonomisk	och/eller

miljömässig	förbättring?

An
ta
l	s
va
r

Fråga	3	&	4



	
	

24	

 

4.2 Fallstudie 
I denna del presenteras resultaten av beräkningarna för Entré Kallebäck och därefter 
referensobjektet. 
 

4.2.1 VVC-förluster och förbrukning av tappvarmvatten 
VVC-ledningarna uppmättes till cirka 520 m, se bilaga 7.2. VV-ledningarna antogs 
vara lika långa varför minst 1040 m rör inte skulle behövas om VV med VVC uteslöts 
vid projektering. 𝐸''(  uppmätt och beräknad enligt metoderna och källorna i kapitel 
3.2 presenteras i Tabell 4.2.1. Med de uppmätta förlusterna kan noggrannheten i de 
teoretiska metoderna därmed jämföras. 
 
Tabell	4.2.1	 Energianvändning	från	VVC,	𝐸!!" ,	enligt	olika	metoder	

Metod Energianvändning [kWh/år] 
Schablonvärde 67 829 
Uppmätt effekt i VP1 61 250 
𝐸''(*/  61 000 
𝐸''()*+ 	 52 854 
Ekvation (3.2.1) 52 008 
PAROC® Calculus 49 359 

 
VV-förbrukningen beräknades till cirka 539 m3/år. Motsvarande 𝐸'')*+ är 28 182 
kWh/år och cirka 1,5 kWh/m2 Atemp. 
 

4.2.2 Total energianvändning 

𝐸'' + 𝐸''(  jämfördes med byggnadens totala energianvändning. Den totala 
elanvändningen 2023 var 431 026 kWh varav 52 641 kWh till VV+VVC (Malmberg, 
2024). Absolut energi och som andel av byggnadens totala energianvändning och 
beräknat från 𝐸'')*+ + 𝐸''()*+  presenteras i Tabell 4.2.2 och Tabell 4.2.3. 
 
Tabell	4.2.2	 Producerad	energi	till	VV+VVC	enligt	energideklarationen	och	uppmätta	värden	

 Energideklarationen Uppmätta värden 
Total energianvändning [kWh/år] 761 052 735 660 
𝐸''(  [kWh/år] 61 000 52 854 
Andel VVC av total 
energianvändning 2023 [%] 

8,0 7,2 

𝐸'' + 𝐸''(  [kWh/år] 98 282 81 036 
Andel VV+VVC av total 
energianvändning 2023 [%] 

12,9 11,0 



	

	 25	
	

 
Observera att olika verkningsgrader har använts i energideklarationen respektive vid 
beräkning av elenergi till VVC varför diskrepanserna mellan de värdena är stora i 
Tabell 4.2.3. 
Användningen baserat på uppmätta värden var som mest 29 % mindre än 
energideklarationen för elenergi (VVC-förluster) och 18 % för producerad energi 
(VV+VVC-förluster). 
 
Tabell	4.2.3	 Elenergi	till	VV+VVC	enligt	energideklarationen	och	uppmätta	värden	

 Energideklarationen Uppmätta värden 
Total elenergianvändning [kWh/år] 431 026 416 501 
Elenergi till VVC [kWh/år] 34 000 (a) 24 025 (b) 
Andel VVC av total 
elenergianvändning 2023 [%] 

7,9 5,8 

Elenergi till VV+VVC [kWh/år] 52 641 (a) 38 116 (b) 

Andel VV+VVC av total 
elenergianvändning 2023 [%] 

12,2 9,2 

(a)	COP	=	1,8	hos	VP1	

(b)	COP	=	2,2	hos	VP1	

 

4.2.3 Alternativ till VVC 

Genomströmningsvärmares energianvändning uppskattades bli samma som 𝐸'')*+, 
28 182 kWh/år. Skulle det nuvarande VV-systemet i Entré Kallebäck ersättas med 
sådana beräknades minskningen i elenergi för byggnaden bli cirka 9 933 kWh/år, 
differensen mellan 𝐸*,,''.''()*+  och 𝐸'')*+. Minskningen i elenergianvändning motsvarar 
26 % av 𝐸*,,''.''()*+  och 2,4 % av den totala elenergianvändningen (beräknad från 
uppmätta värden). Med det ansatta elpriset på 1,5 kr/kWh skulle minskningen i 
elenergi göra att driftkostnaderna minskar med 14 901 kr/år, ned från den nuvarande 
beräknade på 57 173 kr/år för 𝐸*,,''.''()*+ . 
 
Fjärrvärmepriset enligt fjärrvärmekalkylatorn blev 838 kr/MWh. Driftkostnaden med 
fjärrvärme som värmekälla beräknades därefter till 67 908 kr/år, cirka 10 734 kr mer 
än nuvarande uppvärmningsmetod per år. Alltså är VP en förhållandevis effektiv 
uppvärmningsmetod. 
 
Känslighetsanalysen påvisar att det finns risk att årsbesparingen under andra 
förutsättningar kan bli en kostnad i stället. Det är framför allt om COP skulle vara 
högre än 3 vid nuvarande VV-förbrukning eller om tappvattenförbrukningen skulle 
öka med 50 % baserat på den nuvarande förbrukningen. Tabell 4.2.4 visar de olika 
alternativens årliga driftkostnader baserat på olika COP eller förändring i VV-
förbrukning.  



	
	

26	

 
 
 
Tabell	4.2.4.	Känslighetsanalys	av	årlig	driftkostnad	av	befintligt	och	alternativt	system		

    Totalkostnad [kr]  

COP 
  

VV-förbrukning 
andel av befintligt 
[%] 

Befintligt  
system  

Alternativt 
system  

 Besparing [kr] 
  

1,5 50 66 945 21 136 45 809 
1,5 100 81 036 42 272 38 764 
1,5 200 109 218 84 545 24 673 
2,2 50 45 644 21 136 24 508 
2,2 100 55 252 42 272 12 979 
2,2 200 74 467 84 545 -10 078 
3,0 50 33 473 21 136 12 336 
3,0 100 40 518 42 272 -1 754 
3,0 200 54 609 84 545 -29 936 

 

4.2.4 Ekonomi 
Den initiala investeringskostnaden för VV och VVC-systemet redovisas i Tabell 4.2.5 
där även den tekniska livslängden går att utläsa. 
 
Tabell	4.2.5.	Kostnader	för	befintligt	vvc-system.		

Komponent 
  

Styckpris 
[kr]  

Antal 
[st]  

Summa 
[kr]  

Teknisk 
livslängd 
[år] 

Rör & Isolering 
Bilaga 
7.4 

Bilaga 
7.4 849 817 30–60 

TQ-750 50 000 4 200 000 20 
QAHV-N560 450 000 2 900 000 15 
 Totalkostnad    1 941 817   

 
Investeringskostnaden för det alternativa systemet, Tabell 4.2.6 redovisar den initiala 
investeringskostnaden. Det går att utläsa att den kostnaden är ca 1,2 miljoner kronor 
billigare.  
 
 
 
 



	

	 27	
	

Tabell	4.2.6	Kostnader	för	alternativt	VV-system	med	genomströmningsvärmare	

Komponent  

Styckpris 
[kr]  

Antal 
[st]  

Summa 
[kr]  

Teknisk 
livslängd 
[år] 

Minex 11e 5500 128 704 000 10 
Totalkostnad   704 000  

 
Med en kalkylränta på 7 % och ett elpris på 1,5 kr/kWh så blir den nuvärdesberäknade 
totalkostnaden för det befintliga systemet med en tillsatt livslängd på 20 år cirka 
2 587 000 kr medan för det alternativa systemet blir totalkostnaden cirka 1 510 000 
kr, för denna beräkning har formel 4.2.5 nyttjats. Grundinvestering och 
återinvesteringar finns illustrerade i Figur 4.2.1. Således är den totala 
nettonuvärdesbesparingen om man inte projekterar eller installerar VV med VVC och 
endast nyttjar kallvatten ca 2,5 miljoner kronor under en tidsperiod på 20 år. 
 

 
Figur	4.2.1	Nuvärdesberäknad	totalkostnad	med	återinvesteringar	och	driftkostnad.	

 
Känslighetsanalysen i Tabell 4.2.7 prövar båda fallen med olika kalkylräntor och 
elpriser under samma tidsperiod, även under dessa ändrade förutsättningar fortsätter 
det alternativa systemet med genomströmningsvärmare vara billigare.  
 
 
 
 
 
 
 

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

0 5 10 15 20

To
ta
lk
os
tn
ad
	[k
kr
]

År

Befintligt	VV-system	med	VVC

VV-system	med	genomströmningsvärmare



	
	

28	

Tabell	4.2.7.	Känslighetsanalys	av	LCC	med	varierande	kalkylränta	och	elpris.	

 Totalkostnad [kkr]  
Kalkylränta 
 
 

Elpris 
[kr/kWh] 
 

Befintligt 
system 
 

Alternativt 
system 
 

Skillnad i totalkostnad 
mellan befintligt och 
alternativt system [kkr] 

5 % 1,0 2 561 1 487 1 074 
5 % 1,5 2 799 1 663 1 136 
5 % 2,0 3 036 1 839 1 198 
7 % 1,0 2 454 1 360 1 094 
7 % 1,5 2 656 1 510 1 147 
7 % 2,0 2 858 1 659 1 199 
10 % 1,0 2 338 1 215 1 123 
10 % 1,5 2 500 1 335 1 165 
10 % 2,0 2 663 1 455 1 207 

 

4.2.5 Klimatpåverkan 
Den totala klimatpåverkan för driften av det befintliga VVC-systemet uppgår till cirka 
800 kg CO2-ekv per år om svensk elmix nyttjas. De totala utsläppen för installation av 
systemet är cirka 7 300 kg CO2-ekv, se Tabell 4.2.8. 
 
Tabell	4.2.8.	Klimatpåverkan	installation	av	befintligt	system	med	VVC.	

Produkt  Antal  

Kg CO2-ekv  
Normal 

Kg CO2-ekv 
Konservativt 

Livslängd 
[år] 

Rör Bilaga 7.2 514 789   
Isolering Bilaga 7.2 261 328   
QAHV-N560 YA HPB 2 4 846   15 
TQ-750 4 1 690   20 
Totalt utsläpp [kg/CO2-ek]   7 312 7 653   

 
Den totala klimatpåverkan i installationen för det alternativa systemet med 
genomströmningsvärmare är ca 4000 Kg CO2-ekv, se Tabell 4.2.9. 
 
Tabell	4.2.9.	Klimatpåverkan	installation	av	alternativt	system	med	genomströmningsvärmare.	

Produkt  Antal  Kg Co2-ekv   

Livslängd 
[år] 

Clage CEX-U 128 4 045 10 
 
De totala utsläppen beräknat över 20 år med återinvesteringar i skede A1-A3 samt 
användningskede presenteras i Tabell 4.2.10. 
 



	

	 29	
	

Tabell	4.2.10.	Klimatpåverkan	över	en	tidsperiod	av	20	år	med	återinvesteringar	och	drift.		

 VVC  
[kg CO2-ekv.] 

Alternativ lösning  
[kg CO2-ekv.] 

 Konservativt Normalt Konservativt Normalt 
Rör 789 514 0 0 
Isolering 328 262 0 0 
Tekniska 
komponenter 

8 152 8 152 8 090 8 090 

Totalt A1-A3 9 269 8 927 8 090 8 090 
El 26 971 26 971 20 854 20 854 
Totalt A1-A3 + 
Användningsskede 

35 899 
 

34 659 28 944 28 944 

 
 
 
Figur 4.2.2 redovisar utsläppen över en tidsperiod över 20 år med den befintliga VV-
förbrukningen. För att slippa restvärdesberäkningar har formel 4.2.4 nyttjats. Det går 
att utläsa både i Tabell 4.2.10 och Figur 4.2.2 att klimatpåverkan utryckt i CO2-ekv är 
lägre i den alternativa lösningen med genomströmningsvärmare. Således är den totala 
möjliga besparingen av att vid projektering och installation inte nyttja VV med VVC 
utan gå på den alternativa lösningen, över en 20-årsperiod ca 5 ton CO2-ekv. 
 

 
Figur	4.2.2	Graf	över	klimatpåverkan	över	tid	med	återinvesteringar	och	drift.	

 

4.2.6 Referensobjekt 
VVC-ledningarna i referensobjektet uppmättes till ca 175 m, se bilaga 7.5. VV-
ledningarna antogs vara lika långa vilket resulterar i en total rörlängd på 350 m (VV + 

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

0 5 10 15 20

[k
g	
CO

2-
ek
v	
]

År

VVC El



	
	

30	

VVC). Energiförlusten 𝐸''(  uppmätt och beräknad på olika sätt presenteras i Tabell 
4.2.11. 
 
Tabell	4.2.11.	Energianvändning	från	VVC,	𝐸!!" ,	för	referensobjektet	enligt	olika	metoder	

Metod Energianvändning [kWh/år] 
ECCD5E  34 548 
Schablonvärde 22 745 
ECCDF5G  21 970 

 
Byggnadens totala energianvändning enligt energideklarationen är 493 464 kWh, 
𝐸''(  som andel av den har också beräknats och redovisas i Tabell 4.2.12. 
 
 
Tabell	4.2.12.	𝐸!!" 	som	andel	av	total	energianvändning	i	Byggnad	103.	

Metod Total energianvändning [kWh/år] Andel EVVC av total 
energianvändning [%] 

𝐸''(*/  493 464 7,0 
Schablonvärde 481 661 4,7  
𝐸''()*+ 	 480 886 4,6 

 
Uppskattad VV-förbrukning för byggnad 103 beräknad enligt formel 3.2.9 är ca 283 
m3 per år. Med samma uppvärmningsmetod som för VV i Entré Kallebäck har den 
totala årliga driftkostnaden av systemet med ett elpris på 1,5 kr/kWh beräknats till  
25 066 kr vilket även blir den årliga besparing som är möjlig om VV med VVC skulle 
slopas. I detta fall så skulle ett byte av uppvärmningsmetod av vattnet till 
genomströmningsvärmare leda till en kostnad av VV uppvärmning till 22 191 kr per 
år. Observera att dessa beräkningar är under förutsättning att samma 
uppvärmningsmetod av vattnet nyttjas som det befintliga i entré Kallebäck. 
 
Återigen har en känslighetsanalys genomförts för att kontrollera vad som händer med 
den potentiella besparingen om COP och mängden VV som används förändras. I detta 
fall skulle det räcka med en ökad vattenförbrukning med ca 20 % för att det inte 
längre skulle vara en besparing och i stället skulle bli en kostnad och återigen så krävs 
det ett COP på cirka 3,0 för att se samma resultat där. Resultaten av 
känslighetsanalysen presenteras i Tabell 4.2.13. 
 
 
 
 
 
 



	

	 31	
	

Tabell	4.2.13.	Känslighetsanalys	för	årlig	driftkostnad	av	det	referensobjektet	Byggnad	103	i	Trollhättan.		

    Totalkostnad [kr] Besparing [kr] 

COP 
VV-förbrukning andel 
av befintligt [%] 

Befintligt 
system 

Alternativt  
system   

1,5 50 29 367 11 096 18 271 
1,5 100 36 765 22 192 14 573 
1,5 200 51 559 44 384 7 176 
2,2 50 20 023 11 096 8 927 
2,2 100 25 067 22 192 2 875 
2,2 200 35 154 44 384 -9 230 
3,0 50 14 684 11 096 3 588 
3,0 100 18 382 22 192 -3 810 
3,0 200 25 780 44 384 -18 604 

 

4.3 Övrig konsekvensanalys 
Utöver konsekvenser med avseende på komfort och ekonomi från avlägsnandet av 
VV i tappvattensystemet tillkommer ytterligare identifierade konsekvenser som 
behandlas kortfattat nedan. 
 

4.3.1 Legionellainfektion 

Enligt statistik över fall av legionellainfektion i Sverige (Folkhälsomyndigheten, u.å.) 
är andelen fall där smitta från tappvatten på arbetsplats har bekräftats försvinnande 
liten, se Tabell 4.3.1. Statistiken gäller för alla arbetsplatser, den finns inte begränsad 
till kontor och skolor. Under perioden 2010–2023 (saknas statistik efter 2023) har 
totalt tre fall smittspårats till arbetsplatser, alla dessa har dock inträffat sedan 2019 
varför jämförelsen också görs för den perioden i Tabell 4.3.1. 
 
Tabell	4.3.1.	Antal	och	andelar	fall	av	legionellainfektion	

Period 2010–2023 2019–2023 
Totalt antal fall 2 254 894 
Alla fall med 
smittkälla 

Antal  113 50 
Andel av totalt antal fall 5,0 % 5,6 % 

Fall med smittkälla 
på arbetsplats 

Antal 3 3 
Andel av fall med smittkälla 2,7 % 6,0 % 

 

4.3.2 Vattenläckage 
Det färre antalet komponenter i tappvattensystemet som avlägsnandet av VVC 
medger innebär en minskad risk för läckage i systemet. Enligt Vattenskadecentrums 
(2024) senaste rapport skedde 62 % av vattenskador i byggnader i Sverige 2023 på 



	
	

32	

grund av läckor i ledningssystemet, knappt 20 000 fall. Av dessa kunde 11 % härledas 
till VV, motsvarande 6,8 % av alla vattenskador. 
 
Det har inte funnits statistik på läckor på grund av VV-systemet för just kommersiella 
fastigheter men andelen av alla vattenskador som skedde i sådana var cirka 20 % 
(Vattenskadecentrum, 2024). Kostnaderna för vattenskador i kommersiella fastigheter 
uppgick till nästan 1,5 miljarder kronor för försäkringsbolag, det vill säga exklusive 
självrisker och byggnader utan försäkring. Antas andelen skador på grund av VV vara 
samma i kommersiella fastigheter som för alla byggnader kostar dessa över  
100 miljoner kronor varje år. Eftersom det inte behövs några VV-ledningar med 
genomströmningsvärmare hade den kostnaden kunnat reduceras om sådana använts i 
högre utsträckning. 
 

4.3.3 Skållning 
En konsekvens av den höga temperaturen på VV som behövs för att döda 
legionellabakterier är en risk för skållning, brännskador på grund av kontakt med 
varm vätska. Eftersom genomströmningsvärmare bara värmer upp vattnet som 
används i tappstället finns ingen risk för legionellatillväxt som styr temperaturen på 
VV. Sätts den till exempel till 35 °C, elimineras risken för skållning från VV-
systemet. 
 
Det har inte gått att finna statistik på skållningsskador på grund av VV i Sverige. 
Enligt statistik från National Health Service (NHS England Digital, 2024), 
Storbritanniens sjukvårdsmyndighet, gav skållningsskador från kontakt med VV 
upphov till 624 vårdtillfällen år 2023. Totalt antal vårdtillfällen var 17 560 128 vilket 
innebär att vårdtillfällen på grund av skållningsskador utgör 0,00036 %. Antas lika 
stor andel av vårdtillfällena i Sverige (1 177 553 år 2023 (Socialstyrelsen, 2024)) bero 
på skållningsskador skulle det motsvara 42 fall. Samtidigt visade Harrison & Steel 
(2006) på att antalet fall av skållningsskador på grund av VV i Australien var 5,7 per 
100 000 män och 3,0 per 100 000 kvinnor, det skulle motsvara totalt 461 fall utgående 
från Sveriges befolkningsmängd (Statistiska centralbyrån, 2025). Det är svårt att dra 
slutsatser om troliga andelar fall när statistiken skiljer sig i sådan grad. 
 
Hur många fall av skållningsskador som sker på arbetsplatser framgår inte av källorna 
i förra stycket. Enligt Socialstyrelsen (1999) skedde 14,1 % av olycksfall (alla 
kategorier) i produktions-, verksamhets-, butiks-, handels-, service-, 
institutionsområde, skola eller offentliga lokaler. Eftersom dessa inte enbart innefattar 
lokaler som är det främsta fokuset i den här rapporten, kontor och skola, blir det svårt 
att uppskatta hur många fall som faktiskt inträffar i sådana. Därmed blir det liksom för 
legionella svårt att uppskatta hur betydelsefull minskningen i skållningsrisk skulle bli 
med genomströmningsvärmare. 
 



	

	 33	
	

5 Diskussion 
Avsnittet sammanfattar slutsatser och reflektioner utifrån det insamlade materialet och 
de teoretiska grunderna.  
 
 

5.1 Regler och standarder 
Enligt nuvarande regler medger Arbetsmiljöverket inte arbetsplatser utan varmvatten 
vid tvättplatser. Utöver dessa krav finns det endast krav om väntetid för hur snabbt 
varmvatten ska tillgodoses, en liberal tolkning av detta innebär att om det inte finns 
varmvatten behövs således väntetiden inte tas i beaktande.  
 
Det är inte helt tydligt huruvida tvättplats är synonymt med tvättställ i AFS 2023:12. 
En liberal tolkning av minimikravet (50 §, kap. 3) skulle kunna vara att det räcker 
med en tvättplats per toalettgrupp och att resten av tvättbehovet tillgodoses med 
tvättställ utan varmvatten (som inte definieras som tvättplats). För stora delar av Entré 
Kallebäck som bara har en toalettgrupp per kontor gäller alltså ändå att varmvatten 
måste finnas till dessa. För att kunna bedöma om denna tolkning är rimligt bör en 
jurist konsulteras. 
 

5.2 Handhygien och komfort 
En av frågorna i detta arbete har varit om varmvatten verkligen behövs för att tvätta 
händerna eller om användandet av varmvatten för handtvätt huvudsakligen sker av 
komfortskäl eller vana. Som framgår i kapitel 2.7 så finns det ingen tydlig evidens för 
att varmvatten har en viktig roll ur hygieniskt perspektiv, utan det är friktion och tvål 
som utgör den centrala delen (Folkhälsomyndigheten, 2022; Jensen m.fl., 2017).  
 
Enkäten som genomförts visar dock att ungefär hälften av respondenterna tror att 
varmvatten krävs för att händerna skall bli rena vid handtvätt. Detta resultat speglar en 
utbredd uppfattning om varmvatten som en förutsättning för god handhygien. Att 
denna föreställning är så pass etablerad att den även återfinns i viss officiell 
kommunikation förstärker denna bild. Exempelvis anges det på en av 
Folkhälsomyndighetens informationssidor kopplat till handtvätt under covid att 
händerna skall tvättas i varmt vatten (Folkhälsomyndigheten, 2020). I e-
postkonversation med Olle Aspevall (personlig kommunikation, 2 februari 2025), 
utredare och överläkare på Folkhälsomyndigheten framkom dock att denna uppgift 
inte bygger på någon särskild rekommendation utan kommit med av en tillfällighet. 
Aspevall meddelade att det skulle utredas huruvida den informationen skulle tas bort 
från den specifika informationssidan. 
 
Detta visar vikten av tydlig och konsekvent information som kopplar till handhygien, 
särskilt i samband med en eventuell förändring där endast kallvatten tillhandahålls. 



	
	

34	

Om en övergång till kallvattenhandtvätt i vissa miljöer skall kunna genomföras med 
bibehållen hygienstandard och acceptans bland användarna krävs det sannolikt ett 
aktivt arbete med att korrigera och förtydliga vad som faktiskt gäller. Att förtydliga att 
det inte finns något hygieniskt behov av varmvatten vid handtvätt, exempelvis genom 
att ha tydligare riktlinjer på samtliga officiella kanaler och eventuellt även 
informationsposters på platser där man kan tänkas nyttja kallvattenhandtvätt. 
 
Samtidigt visar resultaten att hela 71 % av respondenterna kan tänka sig att tvätta 
händerna i kallvatten i en skol- eller arbetsmiljö. Denna andel ökade till 78,5 % när ett 
miljömässigt eller ekonomiskt incitament tillfördes. Detta tyder på att viljan till ett 
förändrat beteende kopplat till handtvätt finns, särskilt när nyttan tydligt 
kommuniceras.  
 
Den beräknade felmarginalen i enkätstudien uppgår som mest till 9 %. Även om detta 
överskrider den felmarginal som är eftersträvas i liknande studier, bedöms den inte 
haft en avgörande påverkan i de övergripande slutsatserna. Resultatens riktning och 
huvudsakliga tendenser bedöms förbli stabila trots denna felmarginal.  
 
Slutsatsen är att varmvatten vid handtvätt framför allt handlar om användarkomfort. I 
de fall komforten inte är avgörande eller där användarna är medvetna om klimat 
och/eller kostnadsfördelar finns det goda möjligheter att utesluta varmvattnet utan att 
kompromissa med hygienen. Detta förstärks ytterligare av en enkät som genomförts 
av studenter på Malmö universitet som visar att endast 50 % av deras respondenter 
tvättar sina händer i varmvatten i en kontorsmiljö (Sjögren & Schüler, 2022).  
 

5.3 Energijämförelse 
De olika metoder som har nyttjats för att ta fram 𝐸''(  påvisar att metoderna i sig är 
fungerar men det går inte att utläsa någon signifikans till vilken som egentligen är 
bäst. Det går att säga att det schablonmässiga värdet på 7,5 w/m ger en indikation om 
vilken storhet 𝐸''(  kan förväntas ligga på. 
 
Jämförelsen mellan energianvändningen för VVC och genomströmningsvärmare är 
inte helt rättvis eftersom delar av 𝐸''(  bidrar till uppvärmningen av byggnaden. 
Därmed minskar energin som går direkt till uppvärmning, upp till 70 % av 𝐸''(  
kunde tillgodoräknas som värme enligt en källa. Samtidigt gäller det endast den tiden 
som byggnaden behöver värmas, det vill säga inte på sommaren eller under natten. 
Användning av energi för att kyla bort värmeöverskott sommartid samtidigt som 𝐸''(  
värmer byggnaden gör i stället förlusten dubbel. Tappvattensystemets design påverkar 
också VVC-förlusternas möjlighet att värma, till exempel är VVC-ledningarna som är 
förlagda i stammar mer isolerade och hjälper inte den som sitter vid skrivbordet intill 
fönstret. Utöver att den nyttiga värmen från 𝐸''(  är mer än ingenting är det svårt att 
uppskatta hur mycket värme som faktiskt är nyttig. Under förutsättningen att ingen 
𝐸''(  nyttjas som värme i Entré Kallebäck beräknades elenergibesparingen om 



	

	 35	
	

varmvatten skulle värmas med genomströmningsvärmare bli cirka 9 933 kWh/år. Det 
motsvarar 26 % av elenergin som idag går till varmvatten och VVC och 2,4 % av 
byggnadens totala nuvarande elenergianvändning. 
 
Skillnaden i energianvändning mellan energideklarationen och 𝐸''.''()*+ var delvis 
betydande. Som mest var användningen baserat på uppmätta värden 29 % mindre än 
energideklarationen för elenergi (VVC-förluster) och 18 % för producerad energi 
(VV+VVC-förluster). Möjliga förklaringar till det här är att olika verkningsgrader 
(COP) användes vid beräkning av elenergi till VVC och att olika indata för 
varmvattenförbrukningen användes. Enligt BFS 2016:12 sätts energiförlusten från 
varmvattenförbrukningen schablonmässigt till 2 𝜂&$$⁄  kWh/m2 Atemp och år. 𝐸'')*+ 
motsvarar cirka 25 % lägre energiförlust än detta vilket indikerar en låg 
varmvattenförbrukning i Entré Kallebäck. 
 
Den beräknade andelen som VVC stod för i Entré Kallebäcks totala 
energiförbrukning var mellan 7–8 % beroende på metod. Detta ligger helt klart i linje 
med den studie som påvisar att VVC kan stå för 7–15 % av en byggnads totala 
energianvändning (Burk m.fl., 2022). I Byggnad 103 (referensobjektet) står VVC för 
mellan 5–7 % av den totala energianvändningen och förstärker således det påståendet. 
Detta visar att båda dessa byggnader har energieffektiva varmvattensystem. Att 
genomströmningsvärmare ändå befanns sänka driftkostnaderna talar för att 
genomströmningsvärmare i det generella fallet, där andelen VVC-förluster hade 
kunnat vara större, skulle spara mer energi. 
 

5.4 Ekonomi och klimat  
Kopplat till de ekonomiska aspekterna i arbetet så påvisar de beräkningar som 
genomförts på Entré Kallebäck att det finns besparingar att göra kopplat till VVC. 
Skulle man inte installerat varmvattensystem så hade det funnits nästan två miljoner 
kronor att spara i installationskostnader utöver årliga driftkostnaden som ligger runt 
60 000 kr. Detta är räknat utan tillfälliga driftstörningar som kan uppstå på grund av 
problem med installationen som eventuellt kan kräva ytterliga utgifter.  
 
Om man i stället för att installera det befintliga systemet hade valt att projektera för 
genomströmningsvärmare hade det generellt sett varit ett billigare alternativ, 
installationskostnaden beräknades bli cirka 1 200 000 kr mindre. Det skulle dessutom 
innebära lägre påverkan i form av CO2-ekv både vid drift och installation. Med detta 
sagt så är det så specifikt till brukandet av byggnaden och COP hos luftvärmepumpen 
(VP1). Skulle varmvattenförbrukningen stiga från de befintliga mängderna eller om 
vår bedömning att 20 % av KV motsvarar byggnadens varmvattenförbrukning inte 
stämma så ställs denna beräkning på sin kant och det är inte säkert att det skulle ske 
någon besparing.  
 



	
	

36	

Referensobjektet, Byggnad 103, ger indikationer på att det möjligtvis är den låga 
vattenförbrukningen i Entré Kallebäck som ger resultaten som går att observera. 
Värmeförlusterna från VVC i byggnad 103 utgör en mindre andel av den totala 
energianvändningen än i Entré Kallebäck för alla metoder vilket visar att VVC-
förlusterna där är förhållandevis stora. Även med den mycket kortare rördragningen 
för VVC och den mindre värmeförlusten, så får Byggnad 103 samma resultat kopplat 
till att det hade lönat sig ekonomiskt med hänsyn till driftkostnaden att ursprungligen 
projektera det med genomströmningsvärmare. Detta är dock baserat på att 
uppvärmningsmetoden av varmvatten och vattenförbrukningen är lika enligt Entré 
Kallebäck och endast korrigerad efter Atemp. 
 
Skillnaden i driftkostnad avgörs alltså av förhållandet mellan VVC-förluster och 
energianvändning från varmvattenförbrukning (givet att VVC värms med el). Att hitta 
en enkel brytpunkt där man kan säga att det kommer att löna sig med 
genomströmningsvärmare blir således svårt vid projektering där dessa parametrar ofta 
är okända. Med det sagt så är sannolikheten att VVC-förluster är mycket större än 
energianvändning från varmvattenförbrukning högre i byggnader som har långt 
mellan tappställen, till exempel lagerbyggnader och skolor. Dessutom kan man med 
säkerhet säga att det skulle innebära en ekonomisk och miljömässig besparing om 
man helt skulle slopa varmvatten. Tappvattensystem utan varmvatten skulle också 
kunna bidra positivt till byggnadens ekonomi då man eventuellt kan ha mindre schakt 
och således får en större yta att hyra ut, även om den eventuellt är marginell. Det 
skulle å andra sidan kunna bidra till en ekonomisk förlust för fastighetsägaren om 
potentiella hyresgäster skulle välja att hyra lokaler i andra fastigheter för att de inte 
vill nyttja lokaler utan varmvatten. 
 

5.5 Felkällor 
Den genomförda enkäten kan även den innehålla flertalet faktorer som påverkar hur 
respondenterna har svarat. Genomförandet av enkäten skedde på en relativt varm 
vårdag sett till tidigare dagar under tidsperioden. Detta kan ha lett till att 
respondenterna har haft en annan inställning jämfört med om underlaget hade samlats 
in under en kallare dag. Enstaka av de som besvarade enkäten satt även utomhus 
vilket kan ha bidragit till att det svarade olikt mot hur de övriga svarat, bedömningen 
är att enkäten borde göras i större omfattning och under en längre tidsperiod för att få 
mer precisa svar.  
 
Urvalet av respondenter var till stor del unga vuxna som studerar på Chalmers 
tekniska högskola vilket gör att resultatet möjligen inte är representativt för andra 
ålder- eller yrkesgrupper. Enkäten gav även respondenten möjligheten att fritt tolka 
begreppet ”kallt vatten” vilket kan ha lett till olika uppfattning om vad som menas 
med kallt vatten. 
 



	

	 37	
	

Flertalet förenklingar och antaganden har gjorts i arbetet för att möjliggöra 
beräkningar och jämförelser, till exempel vissa COP ansatts. Även om dessa i 
förekommande fall har kontrollerats genom flera räknemetoder så finns det alltid en 
risk för räknefel eller att indata från ritningar och övrig teknisk dokumentation inte 
stämmer. Med detta som bakgrund så betyder det att man inte blint kan lita på 
resultaten från beräkningarna utan att dom snarare skall ses som en indikation.  
 
Mätningen av temperaturen i tappvattensystem i Entré Kallebäck skedde på 
förmiddagen när det rimligtvis var verksamhet i byggnaden som använde varmvatten. 
Detta skulle kunna ge en förhöjd returtemperatur vid mätningen och innebär en risk 
för att 𝐸''()*+  blev lägre än i verkligheten. Det skulle kunna förklara att den uppmätta 
effekten i VP1 gav högre energianvändning än 𝐸''()*+ .	Den verkliga 𝐸''(  bör ligga 
någonstans däremellan. Kopplat till detta så kontrollerades aldrig funktionen av 
samtliga stammar i Entré Kallebäck vilket betyder att det inte finns några garantier för 
att systemet är väl injusterat och att samtliga tappställen faktiskt uppfyller kravet om 
50 °C. 
 
I metoden för att jämföra energi hos det nuvarande varmvattensystemet med 
genomströmningsvärmare räknas inte varmvatten som står och svalnar i ledningarna 
mellan användning med. Vidare beaktas inte att kallvatten värms på väg genom 
byggnaden till tappstället, så att temperaturskillnaden hade kunnat vara mindre. I 
praktiken bör alltså alternativet med genomströmningsvärmare förbruka ytterligare 
något mindre energi än vad som beräknats. 
 
När det kommer till beräkning av CO2-ekv så är det inte helt precist då det finns 
flertalet variabler som kan vara avvikande från verkligheten, bland annat så uppger 
Ökobaudat att det är upp till 20 % felmarginal på uppgiften om ackumulatortank. 
Likaså spelar valet av elmix en stor roll i den totala klimatpåverkan då utsläppen kan 
vara både betydligt högre och lägre beroende på elkällan.  
 

5.6 Övrig riskanalys 
Det finns ett par positiva konsekvenser med genomströmningsvärmare som inte direkt 
är med avseende på ekonomi eller energi. Själva uppbyggnaden av varmvattensystem 
med genomströmningsvärmare medför en reducerad risk för skållning från 
varmvatten, legionellatillväxt eller ledningsläckage. Samhällsekonomiska kostnader 
för läckor (som leder till vattenskador) i byggnadsbeståndet visade sig vara stora och 
är därmed av betydelse för byggnadens ekonomi, vid sidan av investerings- och 
driftkostnaderna. 
 
För risken för skållning och legionellasmitta saknades till viss del underlag, respektive 
var mycket litet, bara några enstaka fall kunde konstateras på arbetsplatser. Därför blir 
det svårt att dra några slutsatser om hur stor risken faktiskt är. Klart är att 
konsekvenser av genomströmningsvärmare med avseende på skållning eller legionella 



	
	

38	

i tappvattensystemet är positiva. Däremot är det osäkert hur stor betydelse detta har 
när den nuvarande risken är okänd. 
 

5.7 Fortsatta studier 
För att fortsatt utreda huruvida det kan vara lämpligt att projektera eller bygga om 
byggnader utan varmvatten med VVC så finns det aspekter värda att undersöka 
vidare. Eftersom beteende och upplevd komfort visat sig vara viktiga faktorer vore det 
av stor betydelse att genomföra en fördjupad studie i människors faktiska reaktioner i 
miljöer där varmvatten helt eller delvis har tagits bort. I den genomförda enkäten 
testas endast respondentens inställning och attityd till frågan, det finns ingen faktiskt 
evidens för att personerna som besvarat enkäten reagerar på ett liknande sätt i 
verkligheten.  
 
Det vore därför eftersträvansvärt att genomföra ett kontrollerat försök där varmvatten 
stängs av i utvalda hygienutrymmen under en begränsad tidsperiod. Detta skulle 
möjliggöra en verklig testmiljö där användarreaktioner kan studeras mer på djupet 
genom intervjuer och fortsatta enkäter och ge mer nyanserade svar än vad vår 
enkätundersökning har kunnat göra. Utöver detta skulle det vara relevant att 
undersöka hur beteendemönster förändras där endast exempelvis 50 % av tappställena 
är utrustade med varmvatten. Denna situation skulle kunna motsvara en 
kompromisslösning mellan komfort och energieffektivitet om 
genomströmningsvärmare nyttjas. Det som blir relevant att undersöka då är hur 
användarmönster kan tänkas förändras och om till exempel personerna som nyttjar 
lokalerna aktivt söker sig till tvättställ med varmvatten. Om så inte är fallet skulle 
detta kunna bidra med en minskad varmvattenförbrukning och incitamentet att 
behovet av varmvatten inte är så stort. 
 
Utöver de användarbaserade upplevelserna skulle det behövas fortsatta studier som 
knyter an till livscykelkostnad och klimatpåverkan. Det skulle behövas genomföras 
fördjupade studier i båda dessa där mer aspekter och en större noggrannhet i samtliga 
ingående komponenter tas i beaktande. Utöver detta bör högre effekttoppar som kan 
uppstå vid brukande av genomströmningsvärmare och ett mer precis beräknat elpris 
som baserats på det förväntade elpriset över tid tas i beaktande.  
 
För att sedan skapa en mer heltäckande bild av vilka lösningar som är mest lämpade i 
exempelvis en byggnad som Entré Kallebäck, bör även alternativa lösningar till VVC 
och genomströmningsvärmare jämföras. Det är dessutom fullt möjligt att i en byggnad 
nyttja genomströmningsvärmare som ett komplement till det befintliga 
tappvarmvattensystemet. I detta arbete har det befintliga systemet enligt 
avgränsningen jämförts mot el-genomströmningsvärmare och i aspekten att 
varmvatten helt skall uteslutas i byggnadens funktion. Det hade vidare varit intressant 
att se hur stora skillnaderna hade varit om man hade kontrollerat resultaten mot 
alternativa lösningar som rundmatning utan traditionella returrör samt lokal 



	

	 39	
	

varmvattenberedning med kortare sträckor som inte kräver VVC (eller mycket 
begränsade sträckor med det). Sedan bör även metoder för att minska energiförluster i 
varmvattensystem med VVC tas i beaktande som till exempel rör-i-rör. 
 

5.8 Slutsats 
Som en återkoppling till frågeställningen med arbetet: 
 

(1) Om det helt går att ta bort tappvarmvatten och därmed VVC? 
Detta arbete har visat att det enligt dagens regelverk inte är möjligt. De beräkningar 
som har genomförts påvisar dock att det finns vinning i detta alternativ både ur ett 
ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Enkätstudien påvisar att det finns god chans 
att användarna ställer sig positivt till en sådan förändring, särskilt om den kommer 
med goda incitament. 
 

(2) Om det går att behålla tappvarmvatten men ersätta VVC med alternativ 
lösning?  

Resultaten visar att det finns ekonomiska och miljömässiga vinningar i ett scenario 
där man projekterar för genomströmningsvärmare i stället för system med VVC, 
särskilt i byggnader där varmvattenförbrukningen är låg. Detta skulle kunna 
möjliggöra att man i framtiden, om det befintliga regelverket hos arbetsmiljöverket, 
ändras till att tillåta tvättplatser med endast kallvatten, kan slopa 
genomströmningsvärmarna och endast nyttja kallvatten. På så vis skulle detta kunna 
vara en framtidsinvestering i hopp om att det befintliga regelverket ändras. 

 
	

 
 
 
 



	
	

40	

6 Referenser 
 

Ahlsell. (2025). Lk palrör a25, 50m (pris per st) - pal 
universalrör a, lk... https://www.ahlsell.se/products/varme--
sanitet/installationsror-och-
delar/tappvattensystem/tappvattensystem-universalpal-
lk/1875680 

Alvarez, H. (2015). Energi teknik (3:9). Studentlitteratur AB. 
Arbetsmiljöverket. (2023). Arbetsmiljöverkets föreskrifter och 

allmänna råd om utformning av arbetsplatser (AFS 
2023:12). Arbetsmiljöverket. 
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-
inspektioner/publikationer/foreskrifter/afs-
202312/?hl=varmvatten%20p%C3%A5%20arbetsplats 

BeBo. (2015). Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus-
mätningar i 12 fastigheter-slutrapport. 

Bergqvist, B. (2016). VVC-förluster i kontor och lokaler - 
mätningar i 11 byggnader Slutrapport. 
https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1883554 

Boverket. (u.å.). Hämta energideklaration. Hämtad 13 maj 2025, 
från https://sokenergideklaration.boverket.se/search 

Boverket. (2018). Individuell mätning och debitering rapport 
2018:18. 

Boverket. (2024a, juni 3). Mer om miljövarudeklaration för 
byggprodukter (EPD) - Boverket. 
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-
och-forvaltning/livscykelanalys/miljodata-och-lca-
verktyg/miljovarudeklaration-for-byggprodukter-epd/ 

Boverket. (2024b, augusti 5). Individuell mätning och debitering 
av uppvärmning och tappvarmvatten IMD - Boverket. 
https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-
energieffektivt/IMD/ 

Boverket. (2025a, januari 30). Boverkets klimatdatabas - detaljer 
kopparrör 51% skrotbaserad. 
https://klimatdatabasen.boverket.se/detaljer/7/6000000164 

Boverket. (2025b, januari 30). Boverkets klimatdatabas - en tjänst 
från Boverket. https://klimatdatabasen.boverket.se/ 

Boverket. (2025c, februari 28). Energideklarationens innehåll - 
Energideklaration - Boverket. 
https://www.boverket.se/sv/energideklaration/energideklarati
on/energideklarationens-innehall/ 

Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring av Boverkets 
byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd; (2024). 
https://rinfo.boverket.se/BFS2011-6/pdf/BFS2024-14.pdf 

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om 
fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt 
brukande och ett normalår, BEN, Pub. L. No. 12 (2016). 
https://www.boverket.se/resources/constitutiontextstore/ben/
PDF/konsoliderad_ben_bfs_2016_12.pdf 



	

	 41	
	

Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och 
miljö samt hushållning med vatten och avfall (2024). 
https://rinfo.boverket.se/BFS2024-8/pdf/BFS2024-8.pdf 

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BFS 2011:6 BBR 
18. Hämtad 20 maj 2025, från http://www.eota.be 

Burk, S., Ekström, T., Maljanovski, C., von Seth, J., & 
Wiktorsson, M. (2022). Kartläggning av VVC förluster i 
flerbostadshus. 

Clage. (u.å.). Allt om varmvattenberedare · CLAGE.com/sv. 
Hämtad 12 maj 2025, från 
https://www.clage.com/sv/produkter/ 

Clage. (2020, juni 23). Media Centre · CLAGE.com/sv. 
https://www.clage.com/sv/media-centre 

CLAGE GmbH. (2024). CO2-Fußabdruck / Product Carbon 
Footprint. 
https://ghgprotocol.org/sites/default/files/standards/Product-
Life-Cycle-Accounting-Reporting-Standard_041613.pdf 

Dadvar, A., Mahapatra, K., & Forss, J. (2021). Water use 
behavior in a multicultural urban area in Sweden. 
Sustainability (Switzerland), 13(15). 
https://doi.org/10.3390/su13158603 

Energimyndigheten. (2017). Manual till verktyg för beräkning av 
livscykelkostnad. 
https://www.energimyndigheten.se/contentassets/dec414945
bbf4a2e86365041f49a1f93/manual-till-verktyg-for-
berakning-av-livscykelkostnad.pdf 

Folkhälsomyndigheten. (2020, april 29). Så tvättar du händerna 
(Affisch) — Folkhälsomyndigheten. 
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-
material/publikationsarkiv/s/sa-tvattar-du-handerna/ 

Folkhälsomyndigheten. (2022). Handhygien — 
Folkhälsomyndigheten. 
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-
infektioner/handhygien/ 

Folkhälsomyndigheten. (2025, april 9). Sjukdomsinformation om 
legionellainfektion — Folkhälsomyndigheten. 
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/smittsamma-sjukdomar/legionellainfektion/ 

Greendesk. (2023, november). Vad är koldioxidekvivalenter? . 
https://www.greendesk.se/artiklar/vad-ar-
koldioxidekvivalenter 

Harrison, J., & Steel, D. (2006, oktober). Burns and scalds. 
https://www.aihw.gov.au/getmedia/5b226df3-175e-4410-
92ba-
23a27974272c/injcat92.pdf?v=20230605182345&inline=tru
e 

Jensen, D. A., MacInga, D. R., Shumaker, D. J., Bellino, R., 
Arbogast, J. W., & Schaffner, D. W. (2017). Quantifying the 
effects of water temperature, soap volume, lather time, and 



	
	

42	

antimicrobial soap as variables in the removal of Escherichia 
coli atcc 11229 from hands. Journal of Food Protection, 
80(6), 1022–1031. https://doi.org/10.4315/0362-028X.JFP-
16-370 

Karlsson, E., Holmén, A., Bratt, M., & Werner Göran. (2024). 
Vägledning-Lönsamhet och kostnader. www.bebostad.se 

Legionellainfektion – sjukdomsstatistik — Folkhälsomyndigheten. 
(u.å.). Hämtad 03 maj 2025, från 
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-
statistik/statistik-a-
o/sjukdomsstatistik/legionellainfektion/?tab=tab-report 

Livsmedelsverket. (2022). LIVSFS 2022:12. 
Malmberg, A. (2023). Energideklaration - 1344489. 
Malmberg, A. (2024). sammanfattning av Energideklaration. 
Mitsubishi Electric. (2021). QAHV-N560YA-HPB. 
National Health Service. (2024, november 8). Hospital Admitted 

Patient Care Activity, 2023-24 - NHS England Digital. 
https://digital.nhs.uk/data-and-
information/publications/statistical/hospital-admitted-patient-
care-activity/2023-24# 

National Institute of Standards and Technology. (u.å.). 1.3.5.17. 
Detection of Outliers. Hämtad 12 maj 2025, från 
https://www.itl.nist.gov/div898/handbook/eda/section3/eda3
5h.htm 

OpenAI. (2025). ChatGPT. https://chatgpt.com/ 
Persson, A., Eriksson, A., Balata, D., & Nyberg, P. (2022). Grön 

logik - Teknisk isolering. 
Räkna ut fjärrvärmepriset. (u.å.). Hämtad 13 maj 2025, från 

https://www.goteborgenergi.se/foretag/fjarrvarme/fjarrvarme
kalkylatorn 

Sjögren, E., & Schüler, F. (2022). Varmvattencirkulation; behov 
eller energibov? Hot water circulation; a need or an 
energythief? 

SMHI. (2025). Ladda ner väderobservationer. Dataset. 
https://www.smhi.se/data/hitta-data-for-en-plats/ladda-ner-
vaderobservationer/airtemperatureInstant/71420 

Stat Trek. (2025). Margin of Error. 
https://stattrek.com/estimation/margin-of-error 

Statistikdatabasen. (2024, mars 28). Priser på el för övriga kunder 
(ej hushåll) efter förbrukarkategori. Halvår 2014H2 - 
2024H2. PxWeb. 
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START_
_EN__EN0301__EN0301A/SSDHalvarElIckehus/ 

Statistikmyndigheten SCB. (2025). Folkmängden per månad efter 
region, ålder, kön och månad. Dataset. 
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START_
_BE__BE0101__BE0101A/BefolkManadCKM/table/tableVi
ewLayout1/ 



	

	 43	
	

Stålbom, G. (2009). Byggnaders energianvändning Ordlista. 
https://www.sveby.org/wp-
content/uploads/2011/06/Ordlista.pdf 

Sveby. (2012). Brukarindata kontor. https://www.sveby.org/wp-
content/uploads/2013/06/Brukarindata-kontor-version-
1.1.pdf 

Svenska institutet för standarder. (2019). SS-EN 
15804:2012+A2:2019. www.sis.se 

Tekniska krav och anvisningar  Rörsystem  Huvuddokument . 
Hämtad 20 maj 2025, från 
https://goteborg.se/wps/wcm/connect/569f6f80-0849-4233-
b74f-ee88c77df78e/RA-1807-
v.18.0+Huvuddokument_2025.pdf?MOD=AJPERES&CON
VERT_TO=url&CACHEID=ROOTWORKSPACE-
569f6f80-0849-4233-b74f-ee88c77df78e-pnQ-xmp 

Vattenskadecentrum. (2024). Vattenskador i Sverige 2024. 
www.vattenskadecentrum.se. 

VärmeKabel Teknik. (u.å.). Formelsamling. Hämtad 16 maj 2025, 
från https://www.xn--vrmekabelteknik-
0kb.se/industrivarme/dimensionering-5/ror-2/formelsamling/ 

Wallenstam. (2025). Kontorshuset i Kallebäck. 
https://www.wallenstam.se/sv/stadsutveckling/Nyproduktion
/lokaler/entrekalleback/ 

Wallenstam AB. (u.å.). KALLEBÄCKS TERRASSER_ ENTRE 
KALLEBÄCK.jpg | Wallenstam AB. Hämtad 23 maj 2025, 
från https://www.mynewsdesk.com/se/wallenstam-
ab/images/kallebaecks-terrasser-entre-kallebaeck-dot-jpg-
2272449 

Warfvinge, C., & Dahlbom, M. (2021). Projektering av VVS-
installationer. 

Ökobaudat. (2023). Prozess-Datensatz: Pufferspeicher (Stahl) 
(de) - OEKOBAU.DAT. 
https://oekobaudat.de/OEKOBAU.DAT/datasetdetail/process
.xhtml?uuid=06f15a8b-ce68-4591-a723-
2e86cea95c8b&version=20.24.070&stock=OBD_2024_I&la
ng=de 

  
 
 
 
 
 
 
 
 



	
	

44	

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



	

	 45	
	

7 Bilagor 
7.1 Enkät 
Nedan visas de huvudfrågor från enkäten som nyttjats för intervjustudien. Följdfrågor 
som ställdes i samband med huvudfråga är markerade med kursiv text. Text inom 
hakparentes anger vilka svarsalternativ som respondenten hade. 
 

1. Fråga 1.  Brukar du tänka på vattentemperaturen när du tvättar händerna efter 
tex ett badrumsbesök? [Ja/Nej] 

a. Om ja i vilken bemärkelse tänker du på vattentemperaturen? 
(exempelvis "vattnet får inte vara för kallt") [fritext] 

 
2. Fråga 2. Tror du att varmvatten faktiskt behövs för att händerna ska bli renare 

ur ett hygieniskt eller bakteriehygieniskt perspektiv? [Ja/Nej] 
a. Om ja vad får dig att tro det? [Jag har läst det/ Jag lärde mig det som 

liten/fritext] 
 

3. Fråga 3. Skulle du kunna tänka dig att tvätta händerna i kallt vatten på jobbet 
eller i skolan? [Ja/Nej] 

a. Om nej varför inte? [Fritext] 
 

4. Fråga 4. Skulle du kunna tänka dig att tvätta händerna i kallt vatten om du vet 
att det bidrar till en ekonomisk och/eller miljömässig förbättring? [Ja/Nej] 

a. Om nej varför inte? [Fritext] 
  



	
	

46	

7.2 Uppmätta rörlängder Entré Kallebäck  
Tabell 7.2.1 Totala rörlängder (VV+VVC) efter diameter från Entré Kallebäck 

Total mängd rör ordande efter diameter  
VVC VV 

Rör  

Längd 
[m] 

Diameter 
[mm] Rör  

Längd 
[m] 

Diamet