- Attefallshus med Cradle to Cradle Examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskola Design for Sustainable Development, Arkitektur Caroline Ropel, Göteborg, Sweden, 2014 Denna rapport skrivs ut i formatet liggande A4. Den första sidan står för sig och de två nästkommande bildar ett uppslag. Rapporten sätts samman på kortsidan. Mina tre första år på Chalmers tekniska högskola studerade jag af- färsutveckling inom byggsektorn. Affärsutveckling och Entreprenörskap inom byggsektorn är ett pro- gram som fokuserar på att studenterna skall få en helhetssyn och inblick i byggbranschen. Jag har läst kurser inom konstruktion, entreprenadjuridik likväl arkitektkurser som samhällsplanering, bostadsplanering etc. Efter min kandidatexamen valde jag att fokusera på hållbarhetsut- veckling på mastersnivå genom mastern Design for Sustainable De- velopment där jag fått lära om många olika metoder och tekniker som till exempel Cradle to Cradle®. Vid projekten har det alltid funnits en djupare tanke inom hållbarhet som jag kommer ta med mig ut i arbetslivet. Intresset för Cradle to Cradle® har växt fram under studietiden och nischen med Attefallshus gav examensarbetet en förankring i ett rel- evant ämne som kan påverka marknaden med nya synvinklar. Förord NATURLIGT-VIS Attefallshus med Cradle to Cradle CAROLINE ROPEL © Caroline Ropel, 2014 Kontakt: cropel@gmail.com Slutseminarie: 2014-12-16 Examinator: Barbara Rubino Handledare: Emilio Brandao Nyckelord: Attefallshus, Cradle to Cradle, biologisk cykel, teknisk cykel, Hållbar utveckling, naturliga resurser Examensarbete vid Chalmers Arkitektur Masterprogram: Design for Sustainable Development Chalmers Tekniska Högskola SE-412 96 Göteborg, Sverige Telefon: +46 (0) 31- 7721000 Utskriftsanvisningar 2 Sammandrag Abstract Projektet pekar på byggbranschens stora klimatpåverkan och visar hur viktigt det är med ökad kunskap hos den enskilda individen och hur denne skulle kunna minimera sitt ekologiska fotavtryck över tid i sam- band med byggnation av Attefallshus på 25m2. Rapporten är uppbyggd med metoden Cradle to Cradle® där material skall kunna återanvändas och återförenas med naturen eller produktion efter användning. Vid produktion av material används enbart naturliga resurser även energi i själva produktionen kommer från förnyelsebara en- ergikällor. Genom att applicera Cradle to Cradle® skapas nya möjligheter att designa en byggnad för demontering där delarna sedan kan säljas vid- are runt om i staden vilket ger materialen ett andra liv. Materialen kan istället ses som att de ”lånas” från naturen för att sedan återlämnas till att kunna bli en andra produkter. Det är även viktigt med en förståelse för olika strategier som gynnar både inomhus- och utomhusklimat. Olika Attefallshus och strategier visualis- eras genom bilder och text som beskriver hur ett sådant hus kan designas med en aktiv tanke på naturen i nutid samt med förberedande tankar för framtida tekniska lösningar. Projektet är uppbyggt som en idékälla och diskussionsunderlag för kommuner att föra tanken vidare och presentera tanken om byggnation med Cradle to Cradle® för befolkningen. Attefallshus byggt med Cradle to Cradle® kan få människor att ändra inställning till förnyelse och ombyggnation av system till den större fastigheten på tomten då de enkelt kan sammankopplas. Genom den ökade förståelsen av vad material och andra beståndsdelar innefattar i en byggnation skapas en positiv reaktion hos ägarna och grannskapet vilket kan föra metoden vidare. Idag finns pilotprojekt på större områden och genom att dra ned skalan till en micro-nivå kan den enskilda individen känna tillhörighet och skapa mindre inspirationshus för omgivningen. Rapporten granskar även metoden kritiskt och ser till vilka utveck- lingsmöjligheter som kan komma att bli verklighet inom kort. The project points to the construction industry’s large carbon footprint and shows how important it is to increase knowledge of the individual people and how they would be able to minimize their ecological foot- print associated with construction of Attefallshus of 25m2. The report is written with the method of Cradle to Cradle, where mate- rials can be reused and reunite with nature or production after use. In the production of materials there are only natural resources including energy from renewable power sources. By applying Cradle to Cradle new opportunities can be created to design a building with the thought of dis- assemble where the parts can then be resold around the city which gives the materials a second life. Materials may instead be seen as “borrowed” from nature and returned to be able to become other products. It is also important to have an understanding of various strategies that benefit both indoor and outdoor climate. Different layouts of Attefall- shus and strategies are visualized through images and text describing how such a house can be designed with an active view of nature today as well as preliminary ideas for future technologies. The projects aim is to be a book of ideas and discussion documents for municipalities to bring the idea further and introduce Attefallshus with Cradle to Cradle for the population. While building Attefallshus with the method Cradle to Cradle it makes it easier to change the approach to renovation and refurbishment of larger buildings on the property since many systems can be easily intercon- nected. The increased understanding of what materials and other com- ponents include in the construction creates a positive reaction with the owners and the neighborhood that can bring the method further. Today, there are some pilot projects in larger areas and by scaling down to a micro-level, the individual sense of belonging and create smaller show- cases for the environment. 3 English summary This report is planned as a catalogue with ideas of how to build a small building 25m2 (Attefallshus) with the method Cradle to Cradle. Its is written to be a discussion-base for smaller municipalities that further can develop a program for house owners. The background for this problem is the changing climate with the in- creasing greenhouse gases that creates well known problems. A big part of those gases and problems humans actually creates themselves with not economize with resources and letting out gasses and emissions in the atmosphere. There are methods today that is a help for preventing the building sector to provide more gases to the atmosphere and one method is creating more awareness during its development. Another problem today is the short lifespan of products. The Cradle to grave perspective is used today when companies create products that don’t last too long. This is a way for the producers to control the consumers to by a new product after a few years. A big backside of this method is that the products that are thrown away usually ends up burned or in a landfill where the materials aren’t reused. Today there is an uprising method that revolts this way of think and is called Cradle to Cradle. This method focuses on tree main points: 1. waste equals food for something else. Everything can be used again for other purposes. The method contains of two circles, the biological and technical. The main idea is that a product goes back in to those cir- cles after being used. For example a consumer uses a fabric and throws it away. This fabric was made of 100 percent natural fibers so it can go directly in to the biological cycle there it composes and becomes nutrition for other natural resourses. Those recourses can be harvested and go directly to the consumer or be put into the technological cycle where it goes though a factory and becomes a chair. After the chair has served it purpose in a home it can be disassembled and become a new product in a factory or it can be decomposed. This creates another way of thinking about natural recourses. Instead of harvesting and throwing away we can borrow the recourse from the nature and it can come alive in different shapes during the years. 2. The second focus point is to use natural energy. When a product is made the factory and all the steps in the chain from harvesting the re- course to a finished product shall include natural energy provided from wind, sun or water. When building a small house it shall also provide itself as much as possible. This also includes creating spaces with natural lightning. 3. The third point is about encourage biodiversity. As creating more ur- ban gardens and water cleaning ponds that attracts birds and wildlife to the area. Those tree points include a lot more specific problems that are discussed in this report on a base where Cradle to Cradle is applied in the building sector. The inventors of Cradle to Cradle compare the method of building a house to plant a tree. A seed is planted and grows with sun and water. When it becomes a tree it has a lot of positive impact on the surrounding such as creating a home and food for animals, bugs and microorgan- isms. It is a symbiosis with biodiversity and the surrounding and when the three dies it becomes nutrition for new seeds at the same place. Applying this method to the building sector there have to be a defined material flow to be sure everything is based on Cradle to Cradle. It has to be included in the biological or technical cycle. The nature is providing 4 the house with energy and it is also cleaning the air and indoor climate. There are a lot of job opportunities in this field and ideas to develop. One idea could be to be able to disassemble a whole house. The parts could then be put back in production in a factory to become something new or if they are in a good shape they could be sold to a warehouse that sells the parts for cheaper prices then in for example a woodshop. With this warehouse a whole new industry could be built and it would be like “lending” the natu- ral resources. But as always there are downsides and problems with everything. The ma- terials that comes from the woodshop are easy to find and have a low price, so the market has to work hard to sell those reused parts of a house. Every part has to be checked by a expert to see that the material is as resistant to mold and compression as a new product. The economy is the core of the society today and to be able to live together with the nature again the ecol- ogy has to come before the economy. To build a perfect house there are three parts included. The economy, ecol- ogy and the social parts. All those three has to be considered together and against each other to be able to feel like it is worth to even build the house. There are other systems and methods that are used earlier like LEED and BREEAM they are frequently used all over the globe. The new method Cra- dle to Cradle includes a lot of parts from those rating systems but takes the sustainable approach of the materials a step further. The future would benefit to merge those systems and create one more comprehensive system. Today there are studies and areas that are used as pilots for the method there the developers tests the method to be a bigger part of the society. One municipality in Sweden named Ronneby, which lays in the southern part of Sweden, has taken this method to their hearts and are developing a whole district to be built with Cradle to Cradle. They have already built a school named Backsippan that is build with emission free materials for a health- ier indoor climate. The building produces energy with solar panels and all the toys where checked what they contain. If they had toxic substances (like a lot of toys have) they couldn’t be brought in to the school again. This because it interior effects the environment and health a lot. Further this report contains of a discussion with an planner from the municipality of Ronneby of their further development. The second project in the report is a recycle station in Härryda close to Gothenburg. This is a student project that was made during the spring of 2014 in the course Sustainable building where the material flow, energy use and biodiversity were considered. The third project consists of a building from Denmark named Villa As- serbo. This house is prefabricated with natural materials that don’t need any machines to be built and it is designed to be disassembled. In the remaining chapters there are conceptual models that describes how to apply the method of Cradle to Cradle on an small building 25m2 that can be built on a yard besides a bigger accommodation without building permission. The municipality need a “start certificate” and an “end notifi- cation” but they don’t have to sign an permission. This creates an oppor- tunity to see how those small permission free buildings could change the approach to build more environmental friendly buildings. How to use the nature with water, sun, wind and plants to be a part of the whole building system. 5 Vad är Cradle to Cradle Två kretslopp Grundstenar Att bygga ett hus, att plantera ett träd C2C - en platform inom bygg Inom byggbranschen Potentiellt materialflöde med C2C Problem med Demontering Potentiell Demonteringsprocess Triangeln LEED, Breeam och C2C Miljöbyggnad Cradle to grave Sunda Hus Certifiering 01 02 03 04 Introduktion pROJEKT MED Cradle to Cradle Miljö och klimat- förändring Metoden Cradle to Cradle 05 Miljö Vikten av miljöklass- ningssystem Markanvändning Sammanställning Bakgrund Metod Avgränsningar Syfte Hållbar utveckling, min tolkning Begreppet Hållbar utveckling Attefall och Friggebo Varumärket C2C Kort ordlista Ordlista Ronneby kommun Kilen Förskolan Backsippan Diskussion med Planarkitekt Bråta - En återvinningsstation Återanvändning av material Checklista Villa Asserbo 6 05 07 0806 Potentiella implementeringar utFormningAttefallshus Diskussion Referenser 09 Text BildRonneby kommun Kilen Förskolan Backsippan Diskussion med Planarkitekt Bråta - En återvinningsstation Återanvändning av material Checklista Villa Asserbo Definition resurser Mål med implementering Konceptuell Modell Roadmap Solenergi Regnvatten Gröna tak Gröna väggar och Fasadgrön- ska Diskussion med Konstruktör Material Juteborg Mindre skala Exempel på isolering Klimatskal 25m2 Ljusinstrålning Olika alternativ system Byggnadsanalys Ute på marknaden Funktionsdiagram Om 20 år Sammanställning Vad är ett Attefallshus Storlek, Höjd Användning Gränser Konsekvens Problem Att bygga med solen Konstruktioner Grund Grönska Källare Sluttning Takform Loft Nedsänkt säng Väggsnitt Flexibilitet Skugga Vegetation Bostadens nät Boyta eller byggnadsyta Cradle to Cradle inspirerade byggnationer. Resurser Riktlinjer Hållbar utveckling Ronneby Ursprunglig projektplan Val i rapporten 7 01 Introduktion Bakgrund Metod Avgränsningar Syfte Hållbar utveckling, min tolkning Begreppet Hållbar utveckling Attefall och Friggebo Varumärket C2C Kort ordlista OrdlistaiNT RO DU KT IO N 01 Kapitel 01 är en introduktion bestående av mål, metod samt förklaringar till begrepp som används i rapporten. Kapitlet går ig- enom tankesätt av metoden Cradle to Cra- dle® samt hur det sammankopplas med At- tefallshus. 8 iNT RO DU KT IO N 01 Bakgrund Denna rapport har skapats för att inspirera kommuner att använ- da sig av Cradle to Cradle® som är en diskussionsplattform inom bygg nation och design men kan även ses som en metod att inte- grera frågeställningar om miljö i design- och byggnationsfaser. En intressant aspekt är att se hur det sker i samband med en byggnation av ett Attefallshus som är ny byggnad på marknaden och som i de flesta fall inte kräver bygglov utan istället bara kräver starbesked för att påbörja byggnationen. Attefallshus skulle kunna användas som inspirationshus för allmänheten och grannskapet och föra in ett nytt tankesätt även i större byggnationer. Idag finns pilotprojekt i större skala med metoden men behöver tas ned på en mindre skala för att få ägare att känna samhörighet samt att det är lättare att skapa en förståelse genom att se ett färdigbyggt hus. Cradle to Cradle® har många goda kvaliteter då material får ett an- dra liv istället för att brännas upp eller skeppas till deponier som kan ses som ett vanligt alternativ idag. Detta medför dock att resurserna sinar och det krävs ofta mycket mer energi för att skapa en helt ny produkt än att återvinna och återanvända material ur en befintlig produkt vilken lämnats in till en återvinningscentral. Det finns rapporter ute främst på engelska och danska om vad Cra- dle to Cradle® är och hur det kan sammanlänkas med byggbranschen men de når inte fram utanför branschens ramar. Genom en guidning av metoden Cradle to Cradle® visas möjligheter för Attefallshus och hur det kan påverka omvärlden på ett positivt sätt. Grundarna av Cradle to Cradle® talar om uttrycket “Being less bad is not being good” vilket innebär: genom att använda färre produkter eller mindre elektricitet försvinner inte problemen som skapats av människan. Det innebär istället att källorna bör bytas ut så att dagens elektricitet ersätts av förnyelsebar energi och att minska på åtgången av materiella resurser då många av dem inte är oändliga utan förut- spås att ta slut. Rapporten visar även att Attefallshuset behöver den större byggnaden på tomten vid byggnation för att enkelt kunna få tillgång till vattenledningar och dylikt. Attefallshuset har stor utveck- lingspotential och kommer med tekniska system kunna ge mer till- baka till den permanenta bostaden på tomten än vad den kräver från omgivningen. Positiv effekt Minimera negativ effekt Ge mer tillbaka Målet 9 iNT RO DU KT IO N 01 Projektet startade med en stor bredd av idéer som tidigt fick smalnas av då projektet skulle blivit för omfattande för en ter- mins studier. Ur idéerna väcktes Attefallshusfrågan med ett fokus på Cradle to Cradle®. Terminen inleddes i slutet på au- gusti med litteraturstudier för att få en bredare kunskap av hur det kan implementeras. Några veckor in i litteraturstudien in- leddes en designstudie för att få fram hur ett Attefallshus kan planeras för att vara flexibel, handikappsanpassad, lätt att byg- gas om, designad med Cradle to Cradle® samt vara anpassad för utvecklingsmöjligheter. Rapporten växte fram som en kun- skapsbas till mittkritiken med en kompletterande presentation formades en förståelse för hur slutprodukten kan komma att se ut. Efter mittkritiken bearbetades kritiken och projektet tog en annan riktning med mer kritisk grund för hur Cradle to Cral- de® kan komma att användas. Slutprodukten består av en kun- skapsdel, en kritisk granskning, designstudier samt diskussion. Rapporten har som tidigare nämnts avgränsats till en större informationsdel samt en analys av designidéer med en lättare designstudie. Utgångsorten för projektet är Göteborg, Sverige. Tanken var i början att göra en design och en fysisk modell. Efter mittkritiken när processen tog en annan riktning fyllde inte modellen något vidare syfte och togs bort. Idén att skriva denna rapport skapades vid en diskussion med lärare och andra intressenter om Cradle to Cradle® och de inte kunde tillägga något i diskussionen då det var relativt okänt ämne för dem. Efter det väcktes min nyfikenhet på hur me- toden skulle kunna nå fram till andra kommuner och den egna individen. Syftet i sin helhet består av att med enkla medel visa hur Cradle to Cradle® kan implementeras vid byggnation av At- tefallshus och leda till en förändring av byggbranschens inställ- ning till nya byggnationer. Detta för att bygga för ett hållbart samhälle i framtiden. Rapporten bör bejaka intresset hos olika instanser med hjälp av inspirationsprojekt från liten till stor skala för att skapa sam- hörighet och en plattform där de kan påverka. Projektet ger en kritisk syn på metoden C2C® samt utvecklingsmöjligheter inom närmsta framtiden. Rapporten visar en öppenhet för lokala resurser i omgivningen samt riktlinjer för hur C2C® kan implementeras i vardagen med enkla hjälpmedel. Syfte Avgränsningar Frågeställningar Intresset för Cradle to Cradle® upptäcktes i fasen då jag i en tidigare kurs skulle skiva en preliminär projektplan om vad ämnet till mitt examensarbete. Då låg fokuset mer på flexibi- litet och småskalighet så som 10m2 stora studentbostäder men nyfikenheten för Cradle to Cradle växte. Genom att samman- länka småskalighet och Cradle to Cradle® kom Attefallshuset in i arbetet och idén var grundad. Hur ett Attefallshus där oftast inget bygglov krävs kan förändra synsättet i byggbranschen? Kan kraven för husen ändras, vilka är lagstiftade idag? och hur skulle byggnationer se ut om miljöfokus var ett lagstiftat krav? Metod 10 iNT RO DU KT IO N 01 Begreppet hållbar utvecklinghållbar utveckling, min tolkning “en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att även- tyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” “Hållbar utveckling förutsätter långsiktighet och helhetssyn samt ett globalt perspektiv. Begreppet ger dock utrymme för en mycket vid tolkning, och detta förklarar åtminstone delvis dess genomslag i den politiska retoriken. Medan många me- nar att naturen och ekosystemens bärkraft sätter ramar för vad som är långsiktigt hållbart anser andra att detta bara är en aspekt av hållbarhet. Lika viktigt är ekonomisk tillväxt och bra livsvillkor för alla människor på jorden, aspekter som kan innebära att skyddet av jordens livsuppehållande system åsi- dosätts.” (ne.se) “För mig är hållbar utveckling hur mänskligheten hushåller med jordens resurser. Att leva, bo och arbeta på ett sätt där natur, ekonomi och sociala aspekter lever i symbios och åter- uppbyggs i ett tempo som gynnar naturen samt att ekosystem lever tillsammans utan att konkurrera ut varandra. I byggbranschen är det till exempel när maskiners bränsle bytts ut mot miljövänligare alternativ och där hälsa står före ekonomin så miljögifter minskar i material, till följd av att hälsan blir första valet kommer ekonomin kunna stabiliseras till en skälig nivå. Material skall kunna hålla för demontering och få ett andra liv i en annan produkt eller byggnad samt att byggnader skall byggas med material som står sig i framtidens prövningar.“ - Mina tankar 11 Kort ordlista Attefall och Friggebo Varumärket C2C Attefallshus - Komplementsbyggnad på 25m2 på befintlig tomt med bostad Friggebod - Komplementsbyggnad på 15m2 på befintlig tomt med bostad PBL - Plan och bygglagen PBF - Plan och Byggförordningen BBR - Boverkets byggregler EKS - Eurocode C2C - Cradle to Cradle (vagga till vagga) Cefur - Center för forskning och utveckling i Ronneby, med inriktning på C2C CNC miller - Maskin som skär ut delar enligt ritning på datorn iNT RO DU KT IO N 01 Namnet Attefallshus kommer ursprungligen från politikern Stefan Attefall. Har var bostadsminister mellan år 2010 och 2014 där han ansvarade för den statliga förvaltningen och regeringens bostadspoli- tik. Regeringen beslutade den 2a juli år 2014 att en komplementbyggnad vid namn Attefallshus på 25m2 till skillnad från Friggebodens 15m2 får byggas på tomt med permanent bostad. Friggeboden uppkom på samma sätt där Birgit Friggebo år 1979 lät avs- kaffa bygglovsplikten för en komplementbyggnad på 10m2. Arean på boden utökades från 10m2 till 15m2 år 2008. (attefallshus.se) Cradle to Cradle® är ett varumärke som ägs av M. Braungart och W. McDonough. Det är skapat för industrier att minska påverkan och ansvara för produktens livslängd från fabrik till nyproduktion eller biologisk nedbrytning. 12 02 Miljö och klimatförändring Miljö Vikten av miljöklassningssystem Markanvändning Sammanställning M ilj ö o ch k lim at fö rä n dr in g 02 Bakgrunden till denna rapport baseras på miljö och miljöproblem i dagens samhälle. Detta kapitel visar hur Sverige ser ut idag med dess resurser, mål samt hur klimatet förändras. 13 Miljö Ett stort problem alla branscher handskas med idag är de stora miljöutsläppen vilka bidrar till ökade halter av växthusgaser. Utsläppen har bidragit till att medeltemperaturen ökat med två grader. Med växthuseffekten kommer även ökad nederbörd, värmeväxlingar samt stormar. (SCB, 2010) Vid en närmare titt på statistiken har Götaland fått en ökning av årsneder- börden på cirka tio procent, främst i väster och de inre delarna samt att Västra Götaland visar en ökning av regn och snö på sommar och vintern med cirka 20-30 procent. (SCB, 2010) Även om förståelsen för hur växthusgaser förstör planeten har koldioxid- halten i atmosfären ökat mer mellan 2012 och 2013 än mellan något annat år de senaste 30 åren. (smhi.se, 2014) All koldioxid i atmosfären är dock inte skadlig. Det behövs en viss naturlig mängd koldioxid som håller temperaturen på jorden och utan det skulle me- deltemperaturen vara cirka 33 grader lägre än idag. Växthuseffekten skapar liv men får motsatt effekt när den förstärks av utsläpp och växthusgaser. (SCB, 2010) Miljöproblemet ligger i utsläppen från industrier och fordon. Ökningen av växthusgaser har under de senaste 150 åren ökat med 30%. (SCB, 2010) Det finns stora likheter mellan de globala och svenska variationerna i temper- Sverige har satt upp mål för att minska miljöutsläppen och en lösning kan vara att skapa medvetenhet genom miljöklassningssystem. Sverige har sedan en tid använt miljöklassningssystem som LEED, BREEAM och Svensk miljöcertifiering. Dessa system visar hur material, vatten, elektricitet samt andra aspekter är integrerade i naturliga processer. Ett miljökvalitetsmål som blivit beslutat i riksdagen innebär att byggnader skall bli mer energieffektiva där förbrukningen skall minska. Byggbran- schens energianvändning skall minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till 2050 med år 1995 som utgångspunkt. Det är viktigt med gemensamma mål för att hela branschen skall ta miljöutsläppen på alvar och detta har en stor påverkan på utvecklingen av samhället. (D. Wirdenius, 2012) Vikten av miljöklassningssystem aturen. Statistiken menar på att det sker en temperaturökning för varje år. Sedan år 1988 har kurvan ökat linjärt med temperaturen dock med avvikelse åren 1961 samt 2010. Detta är i linje med den ökade växthusef- fekten. (smhi.se, 2014) M ilj ö o ch k lim at fö rä n dr in g 02 14 Skogsbruk 53,1% Jordbruk 7,6%Vatten 8,9% Bebyggelse 2,9% Sveriges yta är ungefär 45 miljoner hektar stort där enbart 2,9% är be- byggd mark i form av hus och vägar. Sverige har stora resurser då 53,1% av landets yta är täckt av skogsmark. Mindre delar av landet är använt till jordbruk 7,6 procent och till ytan består Sverige av 8,9% vatten i sjöar. 27,4% av rikets yta är naturmark så som myr och berg. Övrig mark är golfbanor och skidpister. (SCB, 2010) I de 2,9% som är bebyggt inräknas även trädgårdar, parkeringsplatser, upplagsytor inom industrin samt transportsträckor som vägar. (SCB, 2010) Sverige försöker ta vara på energi i form av vågkraft i landets sjöar. (SCB, 2010) Tall Gran Björk Övriga Sverige har 23,9 miljoner hektar skogsmark mest finns i norrlandslänen. ”Virkesförrådet på skogsmark består till 38% av tall, 42% av gran och 11% av björk. Resterande 9% utgörs av andra träslag eller torra träd. ” (SCB, 2010) M ilj ö o ch k lim at fö rä n dr in g 02 Markanvändning 15 Klimatförändringen är ett stort och utbrett problem men det finns sätt där den enskilda individen kan bidra till en förbät- tring. Kapitlet har beskrivit miljöutsläpp samt vilka resurser Sverige besitter. Genom att tänka på hur dessa kan användas minskar även utsläppen. - Den ökade nederbörden kan fångas upp av enskilda bostäder där vattnet samlas upp i tankar från tak och användas aktivt i hemmet och trädgården. - Mer sol och värme ger energi och växtlighet, dock är solskydd viktigt att tänka på så det inte blir överhettat då det krävs my- cket energi till kylning. - Då Sverige har stora naturliga resurser med skog, sjöar och odling där mycket material komma från lokala områden vilket medför kortare transport. M ilj ö o ch k lim at fö rä n dr in g 02 Sammanställning 16 03 Metoden Cradle to Cradle Vad är Cradle to Cradle Två kretslopp Grundstenar Att bygga ett hus, att plantera ett träd C2C - en platform inom bygg Inom byggbranschen Potentiellt materialflöde med C2C Problem med Demontering M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 Ur miljökapitlet växer frågan om hur byg- gbranschen kan förbättras. Det finns olika metoder som idag används för att certifiera byggnader och produkter. Detta kapitel ger en överblick av metoden Cradle to Cradle®, hur det kan användas i byggbranschen samt några utvalda utvecklingsmöjligheter. För att visa en helhetssyn har metoden gran- skats kritiskt samt att närliggande metoder har beaktats. Potentiell Demonteringsprocess Triangeln LEED, Breeam och C2C Miljöbyggnad Cradle to grave Sunda Hus Certifiering 17 Vad är Cradle to Cradle Material och naturliga resurser är grunden i människans existens. Skogar och hav är stängda loopar som försörjer sig själva med hjälp av naturens resurser som finns i omgivningen. Djuren använder sig av de material som finns runt omkring och bygger sina hem av pin- nar, barr eller under marken. Människor använder sig också av natu- rens resurser men komplicerar processen genom att lägga till giftiga och farliga ämnen i bygg- och förädlingsprocessen. Det finns mycket resurser att ta vara på genom processer så som C2C® och Biomimic- ry. C2C® är ett hjälpmedel för förbättring av byggnader till att bli mer självständiga och miljövänliga. C2C® utvecklades av Michael Braun- gart, William McDonough, med andra intressenter under 1990-talet där målet är att skapa en positiv inverkan på ekonomi, sociala aspekter och miljökvaliteter i produkter, processer samt system. (D. Mulhall., M. Braungart, 2013) Den moderna människan konsumerar över naturens tillgångar där förhoppningen är att konsumtionen i framtiden skall minska. Om kon- sumtionen i framtiden kommer att likna dagens behöver företag tänka mer på att återvända resurser. Mycket av det människor slänger går att använda igen och idag finns en ny trend där återvunna material ges ett nytt liv. (youtube.com, 2014) Många företag använder sig fortfarande av principen take-make-waste. Med detta menas att produkter inte produceras i den bästa kvalitén för att produkten inom de närmsta åren skall gå sönder och tvingar på det sättet konsumenten att köpa en ny produkt. Ekonomi kommer före miljö i många företags processer och försäljningstekniker. Företag bör istället fokusera på att minimera energi och material som leder till minskade koldioxidutsläpp. En annan metod att använda är reuse-reduce-recycle vilket innebär återanvänd-reducera-återvinn men detta är inte heller lös- ningen på problemet. Företag måste tänka om och använda material på ett mer effektivt sätt. (youtube.com, 2014) M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 18 två Kretslopp Cradle to Cradle® innefattar två olika kretslopp, ett biologiskt och ett tekniskt. Det handlar om att för- valta näringsämnena antingen genom den biolo- giska eller tekniska cykeln eller båda dessa. (c2cis- lands.org, 2014) Den ideala C2C® produkten är designad så att alla material i produkten kan delas upp i någon av kretsloppen, detta innebär att materialen kan återanvändas eller återställas till högsta värde. Alla material i C2C® är noga utvalda och en designer måste förstå den humana och ekologiska hälsan i samband med produkter och material. (c2cislands. org, 2014) M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 19 Inom Cradle to Cradle® finns tre principer vilka utgör grundstenarna i metoden. 1. Avfall = föda, allting är näring för någonting annat. Material kan få ett andra liv om det är återanvänt eller återvunnet på rätt sätt. Det finns en stor potential i material som ges ett andra liv. (D. Mulhall., M. Braungart, 2013) Det går att sortera in de flesta ma- terialen i det biologiska eller tekniska kretsloppet. (ronneby.se, 2014) För att kunna sortera ut materialen ur en produkt behövs eftertanke i designen. En metod kallad Design for Disassembly är ett sätt att tänka för att vid nybyggnation veta hur en byggnad eller produkt kan plockas isär och återförenas i en ny produkt. (Guidelines for Design- ing for disassembly and re- cycling, 1994) 2. Använd förnyelsebar energi. Sol, gravitation och geotermik är förnyelsebar energi som går att använ- das på olika sätt med hjälp av tekniska hjälpmedel så som solpaneler eller vindkraftverk. (ronneby.se, 2014) 3. Främja mångfald C2C® fokuserar på biologisk mångfald genom artrikedom, konceptuell mångfald för innovationsrikedom och kulturell mångfald där alla involv- eras. Mångfald leder till hållbara system. (ronneby.se, 2014) M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 Grundstenar 20 Att bygga ett hus, att plantera ett träd “När ett frö får vatten börjar det gro och med hjälp av värme och sol sträck- er det sig högre för varje dag. När trädet blir vuxet skapas många positiva aspekter så som hem och föda till djur, insekter och mikroorganismer. Med sitt majestätiska bladverk renas luften och rötterna skapar stabilitet i marken. Överallt i trädets närvaro finns en mångfald av flora och fauna där allt lever i symbios. Efter en tid av påfrestningar dör trädet och återvänder till marken där det förmultnar. När detta sker lämnar den ifrån sig material som omvan- dlas till bränsle för nya grödor som växer sig starka på samma plats.“ -Inspiration från D. Mulhall., M. Braungart, 2013 M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 21 C2C - en platform inom bygg Cradle to Cradle® är en metod utformad med tre steg: social, ekonomiskt och hålbarhet för att minimera miljöpåverkan. Det kartläggs hundratals produkter och tusentals material för att se hur de påverkar mänsklig häl- sa och miljö, likaså att definiera system så att material kan återanvändas i andra produkter. (D. Mulhall., M. Braungart., 2010) Sedan år 2008 har antalet planerare, arkitekter och ingenjörer som in- tresserade sig för användningen av C2C® i byggbranschen ökat. C2C® har gått från mindre skalan av produkter till större skalan av hus och stadsdelar. Idag är ingen byggnad byggd med 100% Cradle to Cradle®, men det är svårt att väga in hur mycket ekonomi och ekologi kan styra. Det är även svårt att beskriva innehållet i material vid en byggnation. (D. Mulhall., M. Braungart., 2010) ”En byggnad med C2C® innehåller beståndsdelar som mätbart ökar kvaliteten av material, mångfald, luft, vatten, använder solenergi, är de- monterbar samt återvinningsbar, och visar praktiska och livskvalitetshö- jande egenskaper för användaren.” (D. Mulhall., M. Braungart., 2010) Detta kan appliceras på byggnader likväl material och produkter i en byggnad. Det är bra att tänka efter i designfasen vad som skulle kunna implemen- teras och hur C2C® skulle kunna komma att användas på bästa sätt för den bestämda byggnaden. Vad är målet med byggnaden i relation med C2C®s tre grundprinciper. (D. Mulhall., M. Braungart., 2010) Till exempel: Efter att regnvatten samlats upp och använts i en byggnad, bör det vara renare efteråt än när det kom till platsen? Skall huset kunna monteras ned och kunna återvinnas? Tanken innan vad som kan göras med materialen är mer som tankesättet att låna material för en stund för att sedan kunna användas till något annat. (D. Mulhall., M. Braungart., 2010) 1.Definiera material och dess flöde - Använd material vars kvalitet och innehåll är definierat i det tekniska och bioligiska kretsloppet från fabrik till användning och förnyelse. - Använd material vars påverkan är mätbart gynnsam för människors hälsa och miljö. 2.Integrera biologiska processer - Använd naturen för att rena luft och vatten 3.Förbättra luft och klimatkvaliteter Genom naturen kan både inomhus samt utomhusklimat förbättras för både människor och djur. Det kan också vara genom vilken kvalitet på material som används samt ljusinsläpp. 4.Använd förnyelsebar energi i form av sol och vind. (D. Mulhall., M. Braungart., 2010) M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 22 Byggnader förväntas leva länge och när de rivs förstörs materialet då det ofta är omöjligt att demontera på grund av alla material fästa på olika sätt i varandra. (W. Debacker., T. Geerken., et. al. 2011) Idag finns många problem inom byggnationer vilka är kopplade till dåliga miljöeffekter. Ett av problemen är att mycket av materia- let som används vid byggnation är överdimensionerat och slängs på återvinningsstationer. Det används även många maskiner på en byg- garbetsplats, en stor del av växthusgaserna beror just på detta samt även när byggnadsmaterialen produceras i fabriker vilka bidrar till växthuseffekten. Företag som hugger träd tänker inte heller alltid på att förnya odlingen och lämnar då kalhyggen efter sig. (W. Debacker., T. Geerken., et. al. 2011) Ekonomi styr många byggarbetsplatser och för att få material mer beständiga används miljögifter. Detta ger upphov till allergier och så kallade ”sjuka hus” (W. Debacker., T. Geerken., et. al. 2011). Sjuka hus syndrom innebär torrhetskänsla i slemhinnor och hud, hudut- slag, trötthet, huvudvärk, illamående när de vistas i byggnaden. Detta är kopplat till offentliga lokaler, kontor, skolor, daghem och bostäder (av.se). Det är inte bara miljögifter som ger upphov till sjuka hus, det kan även komma från mögel då husen får in fukt igenom otätade väggar, tak och golv. Idag finns fem kriterier för att en produkt skall kunna bli C2C- certifierad: - Utvärdering av material, vad är inverkan på människa och miljö - Återanvändningsmöjligheter av material - Användning av förnyelsebar energi i form av sol - Vattenkonsumption och utsläpp - Socialt ansvar (W. Debacker., T. Geerken., et. al. 2011) Det finns en del uttalade emissioner i byggsektorn som är di- rekt osunda och får farliga konsekvenser. Emissionerna ger ska- dor på ozonlagret, toxiner i hav, för mänskigheten och markbu- ren miljöförstöring genom kemikalier samt bidrar till den ökade växthuseffekten. M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 23 Material från utlandet Material och produkter Biologisk Magasin Magasin Produktion Potentiellt materialflöde med C2C Produktion Så f å ma t er ia l so m mö jl igt Ko nt ro ll a v ma t er ia l Teknisk M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 24 När ägaren väljer att ta bort huset istäl- let för att bygga till så sker detta genom dekonstruktion av byggnaden. Den tas då isär, bit för bit, alla material sorteras. När bitarna är demonterade kontrolleras beständigheten och en bedömning sker om materialet skall återvinnas och på så sätt förenas i det biologiska kretsloppet eller tillbaka in i produktion i det tekni- ska kretsloppet. Om det finns möjlighet till att använda materialet direkt och säljas vidare till en annan kund skickas materialet till ett magasin i närheten. Material från utlandet Material och produkter Material och produkter Biologisk Magasin Magasin Produktion Produktion Så f å ma t er ia l so m mö jl igt Ko nt ro ll a v ma t er ia l Teknisk Produktionen skall ske med lokala ma- terial samt från återvunnet/återanvänt material. Materialet skall även kunna återförenas med det biologiska eller tekniska kretsloppet. Själva fabriken skall drivas av förnyelsebar energi i form av vind, vatten eller solenergi och vattnet som lämnar fabriken skall vara renare än när det togs in i produktionen samt att alla material skall vara giftfria för en friskare miljö. Ett problem med detta kan vara de inspektioner som måste ske i fabriker så att alla regler om miljövänlighet följs. Från fabriker och magasin sammanlän- kas material för att konstruera en byg- gnad. Det skall vara fokus på så få kom- ponenter som möjligt för att underlätta senare dekonstruktion. En riskkompo- nent i detta diagram kan vara produkter och material som skeppas från utlandet eller en svart marknad av material som tas in i byggnationer då de kan vara bil- ligare. Detta är en extremt svag punkt då dessa material kan bli svåra att sätta stopp för och kontrollen av dem kan bli svår. När byggnadens delar är på plats skall huset drivas av naturlig energi, rena vatten samt främja mångfald. Magasinet är en lokal som kan ses som en bank av material vilka kan användas direkt till byggnader. Det kan vara allt från hela väggar till små detaljer. Det behövs en god infrastruktur samt väl- placerade lokaler till dessa platser då de skall kunna bli konkurrenskraftiga. Här skall kontroll ske av allt material för att noggrant granska beständigheten samt halten av giftiga ämnen i materialen. Ett magasin skulle kunna vara Återbruket i Alelyckan, Göteborg med dess utbud av materialspill och återvunnet samt åter- använt material. M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 Produktion Delar DemonteringMagasin 25 Problem med Demontering Dåtid Nutid Att en byggnad som kan förändras genom tid anses vara en del av Cra- dle to Cradle®. Ett av syftet med byggnaden är att den skall vara flexibel genom att byggas ut eller demonteras. Inom Cradle to Cradle® finns mån- ga olika aspekter så som att byggnader skall vara utformade så de skapar så lite materialspill som möjligt samt att finna lösningar att bygga byg- gnader från det materialspill som blir till. En strategi skulle kunna vara att marknadsföra hela element som lätt kan plockas isär och på så sätt skapa en konstruktion vilken kan användas flera gånger om. Det finns dock många barriärer som hindrar demonteringsprocessen idag. Från första början levde människan i symbios med naturen och dess ma- terial. Det gjordes inte större intrång eller påverkan på naturresurser. Med åren byggdes samhället upp och för att kunna förhandla med varor sattes arbetstimmar och andra varor i kraft som delades ut mot pengar. En stor förändring har skett sedan dess och från att ha levt med naturen så är allt nu en ekonomisk fråga. Ekonomi kommer före ekologi som idag hänger på en tunn tråd. För att få mer fokus på ekologi behövs en ekonomisk drivkraft så som att material från ett hus säljs vidare efter dekonstruktion istället för att slängas vilket ger både ekonomisk och ekologisk vinning. Skeppningar med material till deponier är ofta mer ekonomisk gynnsam- ma än att återanvända eller återvinna material, dessutom innehåller mån- ga byggmaterial gifter som är svåra att reducera. Ett mycket stort problem idag är att det inte finns en utbredd marknad för återanvänt material. Att åka till en byggvaruhandel är både smidigt, lät- tillgängligt och lönsamt. Eftersom att varor massproduceras och efterfrå- gan är stor så kan priserna pressas ned. Ett annat stort problem med åter- vunnet material är att det kan vara svårt att kontrollera beständigheten i materialet. När en träplanka inhandlas i nyskick vet kunden vad den förväntas hålla men det kan bli svårare vid återvunnet material då det kan ske skador vid demontering och de kan även ha blivit utsatta för tryck och drag som kan leda till plötsliga brott i materialet. Vid till exempel träkonstruktioner används ofta mycket bindemedel så som lim. Detta försvårar processen av demontering och utsortering av material avsevärt och måste inom kort bytas ut mot ett annat alterna- tiv. Bindemedel likt lim skadar även material som trä och kan påverka ett återanvänt materials beständighet. Här kan äldre konstruktioner ha en fördel då det byggdes på mer traditionella sätt utan bindemedel. Da- gens prispress har konkurrerat ut de traditionella metoderna då det tar för lång tid att bygga vilket kostar mantimmar och på så sätt bli mycket kostsamma även om de skulle kunna innehålla mindre material. Ekologi Ekologi Samhälle Samhälle Ekonomi Ekonomi M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 26 När en byggnad uppförs skall ett samspel i denna triangel finnas. Det han- dlar om att bygget skall vara tidseffektivt, priserna skall vara rimliga och utifrån detta kan arbetet utföras. Entreprenörens ansvar kan komma att bli att förlänga de idag för korta tid- sramarna inom projekt och planera material bättre. Det behövs ett större samarbete mellan olika parter inom byggbranschen. En annan stor barriär är kunskap, det saknas kunskap i alla branscher om hur material kan återanvändas eller återvinnas. Detta kan leda till en my- cket hållbarare miljö och återföreningar till den tekniska eller biologiska cykeln och på så sätt minimera deponier. Genom att skapa läromedel och marknadsföra ekologiska material och produkter som är återvunna kom- mer informationen succesivt nå ut till den egna individen som då kan se vad denne kan göra genom att återvinna material. Tid Kostnad Utförande Det finns många aspekter att beröra inom detta ämne och det skulle kunna innebära att inom kort öka utvecklingen av marknaden för återvunnet ma- terial. En stor potential är att utveckla riktlinjer för rivning av byggnader och uppmuntra till planer för rivning och demontering som alla entrepre- nader kommer ta del av och sätta i bruk i framtiden. Producentens ansvar över spillmaterial i produktion kommer att kontroll- eras nogrannt för att inte öka samt att återvunnet material används så att minskningen av deponier blir påtagligt märkbar. Det kommer även att framställas nya material vilka blir lättare att demontera till skillnad från till exempel plywood som är sammanlänkat med lim vilket blir näst intill omöjligt att ta isär. Arkitektens delade ansvar kommer att ligga i designprocessen som kom- municerar metoder och tekniker som reducerar spillmateral samt att in- tegrera bedömningssystem så som LEED och BREAM för att skapa upp- märksamhet och förståelse för omgivningen. Politiska strategier skulle kunna vara att arbeta med skattereduktioner för miljövänliga sätt att dekonstruera byggnader samt att designa för återvin- ning och återanvändning. Kanske kan framtida värdet på byggnaden vara sammankopplat med det verkliga värdet av materialen vilket hade betytt att vår bostadsmarknad hade förändrats radikalt. Istället för att se till kvadrat- meterpris hade andra aspekter fått en större innebörd. På samma sätt även skapa högre skattekostnader för det som inte är miljövänligt. M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 27 Ta bort utrustning Plocka isär kontruk- tionen Demontera taket Plocka ut dörrar och fönster Potentiell Demonteringsprocess Demontera isolering Demontera Fasader Ta isär even- tuell trappa Ta bort övre vånings golv Ta bort Golv Rensa ut spikar och dylikt Riv Fundament Separera och sortera material M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 Denna bild visar hur en demonteringsprocess av ett hus skulle kunna se ut. Det är viktigt att börja med demon- tering av teknisk utrustning och ömtåliga delar så som glas. Efter det sker demonteringen i logisk ordning av mindre delar till det större klimatskalet för att sedan se- pareras för återanvändning och återvinning. 28 Ekonomi Ekologi Socialt Dessa tre bubblor står för ekologi, sociologi och ekonomi där dessa aspek- ter behöver bearbetas för att få fram ett hållbart hus vilket har en ekono- misk vinning. Miljöcirkeln innefattar frågor om mångfald för djur och natur. Natur- resurser bör utnyttjas på det mest effektiva sättet samt att det bör vara väl- kalkylerat så att det används så lite resurser som möjligt utan spill. Ekonomin styr många projekt och i den ekonomiska cirkeln är fokuset på att projektet skall vara ekonomiskt hållbart. Mellan den ekonomiska och den sociala cirkeln beskrivs att projektet skall ha ett bredare ekonomisk välstånd i samhället samt rätt sociala förhållanden för alla parter. Den sociala bubblan kan beskrivas som rättvisa för alla parter. Här ingår livskvaliteter för alla inblandade, hur säker en byggnad är samt att den skall vara giftfri. En större fråga är hur byggnaden står sig lokalt och globalt i ett gemensamt ekosystem i de olika skalorna. M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 Triangeln 29 Sedan tidigare i branschen har det funnits system som enligt riktlinjer klassar byggnader i olika skalor beroende på hur miljövänliga de är. Två välanvända system heter LEED och BREAM. Dessa certifieringssystem ökar fokus på miljöfrågor och driver utvecklingen av miljötekniska lös- ningar framåt. LEED är ett miljöklassningssystem som står för “Leadership in Energy and Environmental Design” och grundades i USA. Systemet ställer krav på närmiljön, hur vatten och energi används samt hur inomhusklimatet påverkas av olika material. När en byggnad uppförs, byggs om eller om en befintlig byggnad skall bedömas görs detta med fyra nivåer: Certifi- erad, Silver, Guld eller Platinum. Om en byggnad får en certifiering krävs en uppföljning efter fem år på vatten och energianvändningen. (sgbc.se) LEED har sju olika bedömningsområden som poängsätts. Områdena är: Hållbar närmiljö med underhåll och skötsel med ett långsiktigt perspek- tiv och miljöval av gröna ytor, användningen av dricksvatten skall minska med enkla besparingsmetoder samt att energianvändningen skall minska och bytas ut mot förnyelsebar energi. I denna kategori kan flest poäng samlas i LEEDs bedömningssystem. Material bedöms genom vilken miljöpåverkan materialen som förs in i byggnaden har och reducering av material vilka förs till deponi efter användning. (D. Wirdenius, 2012) LEED, Breeam och C2C BREEAM är en metod som är mycket utbredd i Europa som strävar eft- er att minimera efterfrågan av energi, minska det ekologiska fotavtry- cket och minska de ekologiska utsläppen. Namnet står för “Building Research Establishment Environmental Assessment Method”. De störs- ta fokusområdena är användning av energi och vatten, hur människor i byggnaderna mår, vilka avgaser och nedsmutsning som sker i sam- band med byggnationen, vilka material som används och vilket spill som uppkommer i processen samt ekologi- och managementprocesser. (breeam.org) Dessa nio kriterierna utgör bedömningen och skalan går från pass till outstanding. BREEAM kan användas på olika sätt ber- oende på vilken roll personen har i byggbranschen. Fastighetsagent- er visar byggnadens miljöstyrkor och fördelar för potentiella kunder medan fastighetsförvaltare använder systemet för att övervaka, förbät- tra byggnader och minska driftkostnader. (bureauveritas.se) C2C® arbetar egentligen med dessa system på ett sätt genom att göra omgivningen medveten på val, hur de transporteras, används, varifrån materialen kommer men på ett annat sätt tar C2C® tanken på medvet- enhet och miljö ett steg längre. Det handlar inte längre om hur mycket vatten eller energi som används, det kan fortfarande användas men istället bör källan som inte är miljömässig och samtidigt kostsam bytas ut. M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 30 Miljöbyggnad Cradle to Grave är ett tankesätt där en råvara skördas och föräd- las för att sedan användas produktion. Efter att råvaror satts sam- man till en produkt används produkten av en konsument. Efter att produkten tjänat sitt syfte slängs produkten i bästa fall på en återvinningscentral där den skeppas till en deponi eller eldas upp och skapar värme till kommunens värmesystem. Detta är en linjär figur i jämförelse med ett Cradle to Cradle® per- spektiv och är något som inte anses hållbart då mycket material går till spillo när det skulle kunna ha använts igen i en annan produkt. Råvaran förädlas Vagga till grav Vagga till vagga Produkten slängs Cradle to grave (Vagga till graven perspektiv) M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 Det finns många andra certifieringssystem och ett som används mycket i Sverige är “Miljöbyggnad” som är en miljöcertifiering utifrån svenska förhållanden. Byggnadskriterier så som ener- gianvändning, ljudmiljö, radon, fuktsäkerhet mm (sammanlagt 15 kriterier) bedöms utifrån BBR och har tre certifieringsnivåer: brons, silver och guld. (sgbc.se) 31 M et o de n C ra dl e t o C ra dl e 03 Sunda Hus Certifiering SundaHus är ett databas från Linköping där fastighetsägare kan skriva in olika material och se hur företaget bedömt dessa mate- rial. SundaHus bedömer materialen genom att samla in produk- tinformation som säkerhetsdatablad och byggvarudeklaration samt miljödeklaration. Andra viktiga punkter är hur produk- ten skall skötas om och med denna data läggs produkten in i databasen. I Databasen finns nyckelinformation samlad ur do- kumenten och läggs in i ett standarddokument. Utifrån denna information bedöms produktens miljöfarlighet enligt SundaHus bedömningskriterier. Produkterna delas här in i två grupper: kemiska produkter och övriga produkter. Produktens riskfaktor- er bedöms genom bland annat kemikalieinspektion. Ambitionen är att visa mängden hälso- och miljöfarliga ämnen som kan fin- nas i produkten Efter en noggrann genomgång delas produkten in i klass D,C-, C+, B eller A där A är bäst. SundaHus går även igenom hur resursförbrukningen ser ut och hur produkten kan se ut vid rivning samt restmaterial. Denna hemsida skapades för att kunna fasa ut miljöfarliga ämnen ur en byggnads hela livs- cykel. (sundahus.se) Ett framtidsprojekt som Ronneby gärna ser är att SundaHus inkluderar hur produkten ställer sig till Cradle to Cradle och bedömer material ur denna synvinkeln. Det kan vara en procentuell skala från 0-100 procent C2C. Symbolen nedan till höger visar att en produkt är Cradle to Cradle certifierad. Produkten är då märkt med denna sym- bol samt en märkning på skalan basic, brons, silver, guld eller platinum. Detta gör det enkelt att identifiera material och produkter innan de tas in i ett hem samt att möjligheten för demontering och återanvändning av de separata de- larna möjliggörs. Bedömningssystemet visar vart på skalan produkten hamnar genom granskning av kategorierna, hälsa, materialets återanvändningsförmåga, förnyelsebar energi i produktionen och koldioxidminimering, vattenförvaltning och social rättvisa. Den lägsta noteringen i kategorierna reperesenterar produkten generellt. Produktmarkering och skalan infördes för att skapa förståelse för kemikalier hos producenterna så att produkterna sedan kan återförenas i den biologiska eller tekniska cykeln. I den senaste versionen (nummer 4) av LEED har Cradle to Cradle produkter skrivits med och går under kategorin mateial och resurser för att ska- pa en bättre inomhus och utomhusmiljö samt klimatpåver- kan. (c2ccertified.org) (sundahus.se) (makeit-real.fr) 32 04 Ronneby kommun Kilen Förskolan Backsippan Diskussion med Planarkitekt Bråta - En återvinningsstation Återanvändning av material Checklista Villa Asserbo pROJEKT MED Cradle to Cradle 04 pR OJ EK T M ED C ra dl e t o C ra dl e För att skapa en bredare förståelse för be- greppet Cradle to Cradle® visas i detta kapi- tel tre olika platser där byggnader eller om- råden planerats med Cradle to Cradle® och hur de gått tillväga i planering och design. 33 Stockholm Göteborg Ronneby Ronneby kommun Ronneby är en kommun i södra Blekinge där ca 28’000 människor bor (ronneby.se). Här finns som i vilken annan kommun som helst bostäder, industrier och kommersiella byggnader. Under varma dagar sjuder stadens gator av liv och rörelse och Ronnebyån skapar en lunk vilken är lätt att ta efter. Kommunen har funnits i 300 år och har en variation av äldre och nyare byggnationer (ronneby.se). Denna kommun är speciell med att här finns ett stort fokus på miljö samt att ta ställning till klimatförändringen och detta görs med metoden Cradle to Cradle®. Ett pilotprojekt har inletts i kommunen där stadsdelen Kilen är första etap- pen. Denna del av staden skall hjälpa till att inspirera till spännande möten och innovationer, ge miljön större andrum, människors hälsa skall vara i fokus och ge en känsla av att Ronneby är en mötesplats som tillhör alla. Kilen skall vara en plats där kreativa aktiviteter skapar spontana möten, där miljön skapar gröna rum med gott växt och djurliv samt att energin som används i byggnader och produktion skall vara av naturliga källor så som sol, vid och vatten. Visionen är även att vattnet som lämnar området skall vara renare än när det kom in i systemet. Det skall vara en symbios med mångfald genom till exempel våtmarksområden och reningsväxter. Tanken med det byggda stadsrummet är att ljus och modern arkitektur skall på ett naturligt sätt förhålla sig till äldre bebyggelse i omgivningen samt att husen skall vara flexibla och ha olika användningsområden över tid. Kommunen har arbetat med ett generellt kvalitetsprogram för planering och byggande, med utgångspunkt från principerna bakom C2C®. Detta kvalitetsprogram som går att finna på Ronnebys hemsida skall användas som ett verktyg för att nå upp till miljö-, kvalitet- och folkhälsomål. 04 pR OJ EK T M ED C ra dl e t o C ra dl e 34 (bplusb.nl) Kilen är en centralt belägen plats i Ronneby. Tidigare var detta en punkt för industrier som var grått och tillintetsägande. Nu vill Ron- neby kommun att stadsdelen skall blomstra med handel, bostäder, grönska och kultur. Stadsdelen har utformats genom en workshop där tre arkitektföretag presenterade olika förslag men området är fortfaraden i utvecklingsfasen. Visionen för Kilen har utvecklats ur det generella kvalitetsprogram- met och dess intentioner. Stadsdelen skall uppmuntra till kreativa aktiviteter och vara uppbyggt som ett showcase för Cradle to Cradle® där nyfikna besökare kan ta lärdom, se och utforska hur C2C är up- pbyggt samt hur det ser ut i verkligheten. På detta sätt kan inspira- tion hämtas för privatpersoners och andra kommuners egna byggna- tioner. Kilen har blivit ett utvecklingscentrum för Cradle to Cradle® i Sverige och Europa. Kilen Kilen planeras att byggas så att den biologiska mångfalden förstärks i området. Området skall vara en god livsmiljö att vistas i med byg- gnadsmaterial som främjar människors hälsa, bidrar till bättre luft- kvalitet, rent vatten, använder sol, vind och vattenkraft. Visionen är en mötesplats för alla oavsett ålder och bakgrund och goda förbindelser med infrastruktur möjliggör ett naturligt människoflöde på platsen. Ronnebyån utnyttjas på bästa sätt med gång och lek längst strand- kanten. (ronneby.se, 2013) Denna förskola är noga genomtänkt med fokus på Cradle to Cradle®. Ma- terialen är giftfira, utformningen är välplanerad och den presenteras som Sveriges hälsosammaste förskola. Skolan är designad för demontering, har förnyelsebar energi i form av solpaneler och hämtar värme från berg- grunden. Möbler och leksaker har granskats för bästa giftfria inomhuskli- mat och personalen har utbildats för att förhindra att nya giftiga material kommer in i byggnaden. Förskolan Backsippan 04 pR OJ EK T M ED C ra dl e t o C ra dl e 35 Diskussion med Planarkitekt De som kan påverka vad som skall byggas på en mark är själva markä- garen samt politiker om det handlar om den större skalan. Den stora frågan nu är hur kan den egna kommunen ställa andra krav än BBR, skulle de kunna påverka mer. Idag fungerar Ronneby tillsammans med Cefur som ett Showroom. Cefur är en organisation i Ronneby som driver Cradle to Cradle® frågan framåt i kommunen. Här visas potentialen med Cradle to Cradle®, vilka material som kan användas samt vad som kan påver- kas. Detta för att informationen skall nå ut till den egna individen. De arrangerar temakvällar och har en sida på Facebook för att visa för allmänheten samt skapa öppenhet och förståelse. Ronnebys hemsida beskriver ett generellt kvalitetsprogram samt att varje projekt har kvalitetsprogram med olika mål och fokusområden. Ett fokusområde kan vara till exempel energi medan en intention kan vara förnyelsebar energi. Utvecklingen av tankarna om Cradle to Cradle® går ständigt framåt och så även kvalitetsprogrammen. Kvalitetsprogrammet är generellt men för projekt finns även speci- fika mål. Idén med ett C2C® inspirerat projekt är inte att allt behöver göras som det står i ett kvalitetsprogram. Huvudsaken är att det finns goda intentioner och att individen gör lite utav det och ser möjligheter istället för att se problem så som kostnadspåslag. Att fokusera på det som känns viktigt för miljön och ta in olika metoder som beskrivs idag för att ställa det mot sociala, ekologiska och ekonomiska pers- pektiv. En del skulle kunna vara att designa huset för demontering. Annars kan en morot vara att se hur en positiv miljöförändrig betalar tillbaka på några år. Cradle to Cradle® kan vara ganska osynligt för en enskild person som inte ser kopplingen till dem själva förrän det visas upp mer hur det påverkar den egna individen och vad det finns fördelar med C2C® gentemot vad som finns i ens omgivning idag. Med C2C® kommer ett annat tankesätt att förvalta en byggnad från det att den byggs upp till det att den monteras ner och materialen återgår i det tekniska eller biologiska kretsloppet och inte slutar upp på en deponi. Det ställs nya krav på samhällsplanering med resurser, planering, förvaltning och omvandling. Det måste klargöras tidigt vem som håller i den röda tråden. 04 pR OJ EK T M ED C ra dl e t o C ra dl e 36 C2C® kan appliceras på många olika skalor och runt om i världen arbetas det frekvent med hur C2C skulle kunna användas i planer- ing av områden så väl som på småskaliga hus. Det finns en ständig utveckling av idékataloger för hur individer kan arbeta med C2C®. Tidigare har det funnits en stor kritisk del i Cradle to Cradle® vilket varit den sociala delen. Det har arbetats frekvent på denna punkt och den förbättras ständigt. Det bör ställas högre krav på upphandlingar, lagar och regler. Pilot- projekt hjälper till att se vilka delar som kan implementeras och lag- stiftas och vilka som inte är rimliga på byggnader och områden. (H. Sandberg) Ronneby kommun har ett samarbete med företaget Sunda Hus där en databas för material finns. Sunda Hus granskar objektivt vad materialen innehåller och lägger in dem i olika klasser. Finns ett material med i klass A och B är det en avsevärt mycket bättre produkt för miljön och hälsa än vad de lägre klasserna kan ge. I framtiden skulle Sunda Hus kunna fokusera mer på vad alla beståndsdelar innehåller med fokus på C2C®. Byggnaders inomhusklimat påverkas mycket av inredningen och dess beståndsdelar. Inredningsmaterial kan vara producerade med kemika- lier och skadliga ämnen som kan påverka människan negativt. Det är viktigt att kunna visa för allmänheten vad produkter innehåller egen- tligen, det som inte syns på utsidan är mycket viktigt. När det första projektet med Cradle to Cradle® uppfördes i Ronneby var det i form av en förskola. Vid inflyttningen skapades en workshop där alla leksaker noggrant analyserades för att se vad de bestod av. Med denna analys sål- lades material som inte föll inom ramen för C2C® bort. 04 pR OJ EK T M ED C ra dl e t o C ra dl e 37 I detta projekt implementerades Cradle to Cradle® tidigt i designfasen. Det som implementerades på platsen var: - Energisystemet förändrades med hjälp av solpaneler och vindturbiner främst avsett för servicehuset och de sociala ytorna så som café och work- shops. - Vattensystemet förändrades genom att byta ut mestadels av det kommu- nala vattnet till ett vattenreningssystem i form av tre olika vattenbassänger där det renades genom växter och mark. Detta vatten användes för dusch, tvättmaskin, toalett och växtodling. Genom de tre nya vattenbassängerna främjades även djurlivet till platsen. Bråta är en återvinningscentral i Härryda kommun nära Göteborg. Det är en välbesökt plats med ca 300 besökare dagligen. Platsen är idag inte optimalt planerad men har stor potential för fler aktiviteter. Det finns önskemål från personal att få besökarna att interagera mer med varan- dra samt öka antalet funktioner. En återvinningscentral har stora möjligheter att återanvända material som kommer in från besökarna och det är därför viktigt att visa möj- ligheter på hur materialen kan få ett andra liv. Området är en naturlig plats som läromedel där idéer och möjligheter visas upp på vad den egna individen kan göra hemma med överblivna eller oanvända mate- rial. Bråta blir en plattform där hållbar utveckling når ut till omgivnin- gen. Projektet baseras på tre punkter med tanke ur ett socialt-, miljövänligt- samt arkitektoniskt perspektiv. 1. Integrera mer socialt liv på platsen genom olika nya funktioner så som en second hand butik, en workshop med temakvällar, ett café och lärcenter för barn och vuxna. 2. Platsen skall ge kunskap om möjligheter kring material och återan- vändning. Majoriteten av människor som kommer till platsen lämnar av överblivet material som lätt skulle kunna användas på nytt hemma, i skolan eller gemensam plats. Bråta - En återvinningsstation 3. Att skapa en social plats för människor med olika bakgrund. I worksho- pen och lärocentret kan människor med olika kunskap lära varandra och tillsammans med temakvällar och seminarier skapa en större förståelse på vad som händer med material efter de lämnats av på en återvinning- scentral samt vida möjligheter vad som skulle kunna hända i framtiden. Alla byggnader är hopsatta av containrar som utgör konstruktionen. For- men och materialet skildrar återvinningscentralens designmönster samt att inredningen och väggar är planerade för att vara flexibla och skapa större eller mindre rum med flyttbara väggar beroende på aktivitet. 04 pR OJ EK T M ED C ra dl e t o C ra dl e 38 - Materialflödet förändrades genom att istället för att slänga fullt funk- tionella möbler, gavs ett andra liv genom att de reparerades och säker- ställdes för försäljning eller demonterades och användes i workshops. På detta sätt kan material reduceras istället för att skeppas till deponier eller brännas upp. - För de nya byggnaderna använde vi oss av containrar som fanns på plats samt både gamla och nya material med fokus på en giftfri miljö. - Över återlämningscontainrarna där material lämnas skapades ett tak för att ge materialen större potential till ett andra liv. Taket var främst up- pbyggt av trä, grönt tak, solpaneler samt vindturbiner. - De nya husen byggdes efter solen för att maximera solljus men inte skapa för hög värme inomhus. De designades med takutsprång större på vissa byggnader, solskydd med grönska på sommaren samt ett flyttbart andra skal på en byggnad fick agera värme. - Området var skapat för att ge allmänheten möjlighet att se material- flöden samt vad som kan återanvändas i hemmet. - Alla byggnader har naturlig ventilation. 04 pR OJ EK T M ED C ra dl e t o C ra dl e 39 Återbruket är en del av kretsloppsparken i Alelyckan. I denna kretslopp- spark ingår Återbruket vilket är en butik som säljer begagnat byggmate- rial och större inredningsartiklar som till exempel toalett, köksskåp och fönster. Denna butik är mycket attraktiv och säljer stora volymer. Detta beror på den goda kvaliteten hos artiklarna som kommer in samt att det är avsevärt mycket billigare än att åka till en byggvaruhandel för att handla allting nytt. En annan positiv aspekt är att det finns många ar- tiklar till olika delar av hemmet samlat i en och samma butik istället för att själv leta efter begagnade artiklar på blocket och behöva åka runt till stadens olika delar för att hämta upp nyinköpen. Vidare några meter in i kretsloppsparken finns en secondhand butik vilken säljer inredning så som möbler, prydnadssaker samt kläder. I parken finns ett café som arbetar med att hjälpa arbetslösa att komma in i arbetsmarknaden. Efter dessa sociala platser finns “rampen” samt en byggnad där artiklar som inte är i behov av att slängas kan sorteras ut för att sedan säljas vidare. Vid rampen står containrar där olika material sorteras för att brännas, skeppas eller avlämnas på deponi. Idén med återbruket är mycket god då fler material återanvänds och kan användas till andra produkter. Det som idag är kritiskt med denna butik är att allt inte är komplett när det kommer in i butiken samt att det finns många varor så som armaturer vilka inte säljer så bra och därför förblir liggande. Butiken skulle behöva struktureras upp så det blir en inspire- rande plats att bläddra igenom arkiven av fönster och andra material. Ett större problem med återanvänt material är de omfattande kontrollerna av materialet för att testa dess bärighet. Det kan även vara svårt med byggmaterial som trävirke för att bygga en fasad då det inte kommer in material i stora partier. Utvecklingspotentialen är dock stor, en bu- tik som samlar in material och blir en känd bank för material i större skala där ett helt hem skulle kunna byggas upp från material som re- dan varit i bruk tidigare. Detta skulle bli en stor industri med många arbetstillfällen och fler butiker runt om i staden så det blir lättillgäng- ligt. Det ligger stora ekonomiska och ekologiska värden i material- banker som denna. Återanvändning av material 04 pR OJ EK T M ED C ra dl e t o C ra dl e 40 Kök: Stomme Köksluckor Kran Diskho Spis Ugn Micro Bord Stolar Lampor Element Sovrum: Förvaring Vardagsrum: Tv-bänk Skal: Dörr Fönster Takpannor Bad: Toalettstol Handfat Kran Dusch Klinker Kakel Fog Förvaring Uterum: Krukor Sittmöbler utomhus Checklista Denna checklista visar vad som fanns på plats i butiken Återbruket november 2014. Utöver listan fanns rör, kab- lar, armaturer och övriga smådelar. 04 pR OJ EK T M ED C ra dl e t o C ra dl e 41 Villa Asserbo Villa Asserbo är en villa designad av Eentileen i Danmark. Huset är ett modulbygge med fasader av finsk gran. Delarna kan lätt monteras ned för utbyggnation eller återvinning. I detta projekt fokuserades det även på att arbeta så mycket som möjligt med biologiskt nedbrytbara material. (K. G. Jørgensen., S. Lyngsgaard., 2013) Den 116 m2 stora villan är konstruerad med nordisk plywood som är prefabricerad på en fabrik med “CNC miller” även kallat teknisk fräs där dokument från datorn styr motivet som fräses ut. Maskinen fräser ut skåror och infästningar så att det enkelt går att klicka ihop de olika delarna. Detta gör det enkelt att själv bygga ihop byggnaden som ur en manual från IKEA. Vid byggnationen av villan fanns inga kranar eller maskiner till hjälp utan det var enbart några personer som satte ihop det under sex veckors tid. Ingen del av konstruktionen är designad tyngre än vad två människor klarar av att lyfta. Huset är mycket tätt och välisolerat för att minimera värmeförluster. (archdaily.com) Hela huset är prefabricerat direkt från fabrik och arkitekten arbetar nu för att kunna producera fler hus framtagna med tekniken som fräser ut delarna. Den prefabricerade konstruktionen är producerad av företa- get Facit Homes som tillverkat olika byggnader i flertal länder. Företa- get arbetar mot ”Zero waste” där inget spill skall skapas vid produk- tion. De arbetar även med att förbättra grunden på huset. Istället för att gjuta en platta används pålar som skruvas ned i marken. De kan vara av trä eller metall. Alla delar i huset är uppritat i 3D i datorpro- gram. Genom att rita upp alla delar kan företaget se exakt hur mycket material som krävs och kan även producera exakta vinklar i fabrik för att de lätt skall kunna monteras på byggarbetsplatsen. (facit-homes. com) assets.inhabitat.com Huset har: - En miljövänlig impregnering som gör fasaderna mycket tåliga. - Väggarna inuti är målade med linolja och bivax. - Isoleringen är av träfiber för ett sunt inomhusklimat - Istället för ett betongfundament som kräver tid och energi står detta hus på 28 stycken träpålar som lätt kan dras upp ur jorden. (K. G. Jørgensen., S. Lyngsgaard., 2013) 04 pR OJ EK T M ED C ra dl e t o C ra dl e 42 designboom.com designboom.com Denna bild visar huset uppdelat i olika element. Varje ruta på huset är en sep- arat komponent som sammanlänkas med de närliggande och bildar tillsam- mans en stor helhet. Bilden visar en “CNC miller” även kallat teknisk fräs där dokument från datorn styr motivet som fräses ut. På bilden fräser maskinen ut de olika delarna och där varje del är uppmärkt med ett num- mer för att veta vart de olika kompo- nenterna skall sitta på huset. 04 pR OJ EK T M ED C ra dl e t o C ra dl e 43 05 Definition resurser Mål med implementering Konceptuell Modell Roadmap Solenergi Regnvatten Potentiella implementeringar 05 po t en t iel la im pl em en t er in ga r Detta kapitel visar ett tankesätt av att bygga med Cradle to Cradle®. Här finns en kon- ceptuell modell som visar olika resurser och dess användningsområden. Vidare i kapit- let beskrivs resurser, implementeringslösn- ingar samt ett urval av material. Gröna tak Gröna väggar och Fasadgrönska Diskussion med Konstruktör Material Juteborg Mindre skala Exempel på isolering 44 En C2C® inspirerad byggnad kan definieras med att den aktivt gynnar män- niska och miljö samt att intentionen av C2C® definieras innan byggnationen. Idag finns ingen dokumenterad byggnad som är 100% C2C® men det finns element i byggnader som är C2C® certifierade. Ett projekt bör innefatta tre punkter: 1. Arbetet med C2C® skall ha en positiv intention 2. En målsättning som ger bästa resultat för byggnaden 3. Ge byggnaden ett framtida mål. Ett exempel är att när byggnaden står färdig är den 50% självförsörjande men förberedd för ombyggnation samt med möjligheten att om 10 år kunna bli självförsörjande. Definition Mål med implementering resurser Vid olika byggnationer har omgivningen en stor inverkan på vilka naturresurser som går att använda. En byggnad har stor utvecklingspotential och kan därför förnyas med åren för bättre livslängd med nya system som utvecklats med tiden. Det är dock viktigt att tänka på att system ofta håller länge och målet är att minska användningen av resurser samt att istället använda resurser som finns i byg- gnadens omgivning. 05 po t en t iel la im pl em en t er in ga r 45 Konceptuell Modell Denna konceptuella modell visar projektet som är den blå noden i centrum. Till byggnaden tillsätts resurser från naturen med målsättningar för framtiden (de gula cirklarna) samt de mål som går att implementera direkt när huset byggs (orangea cirklar). Vind kommer att användas för bästa ventilation samt att det i framtiden skulle kunna användas vindturbiner för att generera mer energi. Detta är dock om byggnaden är belägen på en höjd eller har en hög punkt i närheten av huset där vindturbinen skulle kunna stå. Regnvatten är en stor resurs som inte används tillräckligt idag. Det bör användas till toaletter och för att vattna trädgården, det- ta är inte speciellt svårt att implementera. Senare med teknikens utveckling kan det komma system som är lätta att implementera där kostnaderna är rimliga för en privatperson. Det kan vara sys- tem som till exempel renar vatten till en drickbar nivå. Dessu- tom bör huset ha ett reningssystem som renar det egna vattnet så det lämnar renare än när det kom in i systemet, i enighet med C2C®. Solen är en stor energikälla vilken kan användas till energifram- ställning genom solpaneler, det gör att växter frodas samt kan skapa en bra inomhusmiljö med genomtänkta ljusinsläpp. För framtiden kan mer energi produceras och huset kan generera mer energi än vad som förbrukas. Naturen används för välmående genom att rena luft för omgiv- ningen samt även för en god inomhusmiljö. Det bringar både föda och hem för ett rikt djurliv samt mat till människor. Na- turen genererar även bra råvaror till huset i form av material som skall kunna återanvändas, så som till exempel träprodukter. 05 po t en t iel la im pl em en t er in ga r 46 Kv al it et o ch v är de f ö r äg ar n a 1. Mätbara mål Tid 2. Innovationer inom C2C, integration mellan system 3. Nyskapande innovationer, alla system integrerade Roadmap Begreppet Roadmap andvänds inom Cradle to Cradle® för att förty- dliga målen med byggnaden och lättare visa hur de sammanlänkar. Dessa mål sker etappvis. 1. Mål nummer ett är punkten mätbara mål, som till exempel att byggnaden skall generera 50% av byggnadens energi. Det är ett konkret mål som är lätt att ta till sig. 2. Punkt två handlar om att börja integrera systemen i huset och få ett helhetsperspektiv mer än att delarna är egna enheter. 3. I punkt tre är alla system integrerade, här finns rum för framtida utveckling och att byggnaden skall kunna vara aktuell och uppdat- erad med teknikens förändring. 05 po t en t iel la im pl em en t er in ga r 47 Solenergi Bilden till vänster visar en infälld solpanel som är en del av taket. Den högra bilden visar en stående panel med 65 graders lutning. Lagringsplatsen för elektricitet/värme är placerad så nära panelen som möjligt. Senaste åren har intresset för solpaneler för privat bruk ökat och detta i samband med att passivhus och plusenergihus blir mer och mer kända. Det finns dock mycket som styr hur mycket energi som kan utvinnas ur solceller. Det är till exempel antalet soltimmar, vart solcellerna är plac- erade i riktning och vinkel samt hur molnen reflekterar och absorberar ljus. Om en panel placeras med 30-45 grader ökar möjligheten att ta emot solstrålning med 25% i jämförelse med helt horisontellt placerade celler men den optimala placeringen är 65 grader för att fånga upp solstrålar både på sommaren och vintern. (L. Andrén, 2011) Panelerna bör placeras nära en lagringstank, dels av kostnadsskäl men också för att minimera värmeförlusten mellan panelerna och tanken. För att få ut maximal vinst av anläggningen bör noggranna uträkningar göras på hur mycket som skall användas. Om anläggningen är överdi- mensionerad ger solcellerna färre kilowatt timmar per investerad krona. Det är också viktigt att se till så att det finns tillräckligt med plats för själva anläggningen. Panelerna bör även placeras så de klarar vindlast och snöskuggning. (L. Andrén, 2011) Infälld solpanel Dolda rör Stående panel Utvändiga rör Vid nybyggnation kan solfångare monteras in i taket men detta för med sig att rören blir svåråtkomliga om reparationsarbete skulle behövas. När panelerna monteras ovanför taket blir det oftast den mest kostnadseffektivaste lösnin- gen. Rören blir även på detta sätt lättare att komma åt. Dessa paneler blir utsatta för mindre snöbelastning samtidigt som skuggningsrisken minskar. (L. Andrén, 2011) Det är stor skillnad på solceller och solfångare men orden blandas ofta ihop, de kan dock sammanfattas i ordet solpaneler. En solcell är baserad på en teknik med två tunna skikt med en elektrisk spänning som uppstår när solen når det övre skiktet. Likströmmen som uppstår omvandlas se- 05 po t en t iel la im pl em en t er in ga r dan till elektricitet. En Solfångare tar upp värmen från solstrålarna som kan användas till uppvärmning av bostaden och vatten. (energimyndigheten.se) 48 “I dagsläget spolar en mycket stor majoritet av svenskarna med dricksvat- ten i toaletten och låter regnvattnet rinna av taket. I vissa fall blandas med avlopp för avledning till reningsverk, vilket inte kan anses som hållbart ur ett miljöperspektiv.” (N. Gyllensvärd, 2009) Sverige är ett land med mycket resurser. Skogar, berg och sjöar och energi är en grundsten i alla hushåll då många produkter kräver elektricitet. I grann- länder finns det inte tillräckligt mycket rent vatten medan Sverige spolar to- aletter med dricksvatten. Ca 45% av vattenkonsumtionen i ett hem behöver inte vara av dricksvattenkvalitet. (Homesafe group, 2008) Regnvatten är en oerhört stor naturresurs som främst kan användas till växt- bevattning och till toaletten, då det inte behövs någon större rengöring. Skall det däremot vara drickbart behövs en större reningsprocess. (mothereart- news.com, 2014) Eftersom regnvatten inte behöver transporteras genom stora nätverk under mark och pumpas i samma utsträckning sparas mycket energi. (mothereartnews.com, 2014) Vatten som absorberas av marken plockar upp många olika mineraler men även kemikalier från industrier, bekämpningsmedel samt bakterier. Om vattnet samlas upp innan det når marken kan många skadliga ämnen mini- meras. (mothereartnews.com, 2014) Ca 40% av hushållsvatten går till utomhusbruk så som att vattna växter och gräsmattor under sommartid (mothereartnews.com, 2014). Regnvatten går att använda till mycket annat än att vattna i trädgården. Det går att använda för inomhusbruk så som att spola i toaletten, duscha eller diska. För detta krävs rena rör som leder in vatten samt att ett filter kan kopplas på. Vattnet bör användas kontinuerligt för att inte bakterier eller alger skall bildas i vattentankarna (dinbyggare.se, 2014). Det finns både inomhus och utom- hustankar att förvara vattnet i. Vid utomhus (markförlagd) regnvattentank pumpas vattnet in i huset. Regnvatten innehåller mindre kalk samt klassas som ”mjukt vatten” med ett neutralt pH-värde vilket gynnar transportrör, Regnvatten maskiner och växter. (N. Gyllensvärd, 2009) Det kan förekomma problem med olika takmaterial när regnvatten skall användas. Om vattnet skall an- vändas inomhus är det viktigt att det är så rent som möjligt. Det är svårt med sedumtak då det kan föra med sig till exempel mossa och larver som kan stopp i rör. Däremot kan vatten från sedumtak användas till utomhu- sodlingar. (N. Gyllensvärd, 2009) Bilden ovan föreställer ett hus med ett regnvattensystem. Vattnet kommer från taket, transporteras i ett rör till ett reningsfilter för att sedan samlas upp i en lagringstank under mark där den är mindre utsatt för kyla. Från tanken pumpas vatten upp in i huset till dess ändamål som i detta fallet börjar med implementering i toaletten. Efter att vattnet spolats i toaletten rinner det ut i avloppet. Filter Lagringstank Pump 05 po t en t iel la im pl em en t er in ga r 49 “Att gröna tak är en fröjd för ögat och estetiskt tilltalande är det ingen som gått miste om men varför talas det så mycket om gröna tak? Vad till- för taken mer än bara estetik och att de samlar upp regnvatten? Efter att ha fått dessa frågor som sedan avslutades med är gröna tak bara ”green wash”, så vill jag nu visa vad mer gröna tak kan göra för omgivningen. “ -Egna tankar I boken “Green Roofs, in sustainable landscape design” finns en tabell där en jämförelse mellan ett grönt tak och ett vanligt kommersiellt tak ägde rum. Tabellen talade om att gröna tak tar hand om dagvatten 65- 100% under torrperiod och 10-35% under regnperioder medan tradi- tionella tak låter allt rinna av. De gröna taken har många fördelar vilka gynnar naturen. De filtrerar luften och omvandlar koldioxidutsläpp samt ökar avdunstning av vatten. Det har en naturlig isoleringseffekt på klimatskalet. (S.L. Cantor, 2008) Genom att plantera grönska på tak går inte naturen miste om ytan där huset står på samma sätt. Här kan nu djur och växtliv leva i en naturlig balans med olika säsongsbetonade växter även om det inte är jämlikt med skogsmiljö för djuren så är det ett steg ifrån den urbana miljön. (S.L. Cantor, 2008) En annan god fördel med gröna tak är att det är ett naturligt bullerskydd då det inte finns någon glatt yta kan inte ljudet studsa på samma sätt, inte heller kan ljus studsa och blända på samma sätt som hos glatta tak. Det är dock en lite större investeringskostnad men ökar värdet hos huset men taket beräknas kunna hålla längre än ett traditionellt tak. (S.L. Can- tor, 2008) Gröna tak Den vanligaste typen av grönt tak i Europa är sedumtak. Sedum klarar extrema väderförhållanden av torka, värme, köld och vind. Ofta komplet- teras sedum med växter av liknande utseende men från en annan växt- familj. Dessa växter ger kontrasterande färger, textur och blommar i olika säsonger. Detta skapar även mångfald i flora då i några av växterna kom- mer att överleva och rota sig medan andra inte klarar av klimatet på taket lika bra. Mångfalden ger även positiva egenskaper i form av skydd mot sjukdomar och skadedjur då några av växterna kommer att vara mer resis- tenta mot dessa. (S.L. Cantor, 2008) Bilden visar hur ett grönt tak skulle kunna vara uppbyggt med dess olika lager. Det finns många olika skikt i olika tak beroende på leverantör. Detta tak är valt då det passar den svenska miljön. Plantor Grund Filter Dränering Fiberduk Sten Skydd Isolering Luftspalt Takyta 05 po t en t iel la im pl em en t er in ga r 50 05 po t en t iel la im pl em en t er in ga r Ett komplemet till grönt tak är gröna väggar som även kallas lev- ande väggar eller vertikala trädgårdar. Det fungerar på samma sätt och samma tekologi används här som för gröna tak. Det har tidigare funnits en tradition att ha långa rankor som växt med fasader. Den nya teknologin ger även andra fördelar så som isolering mot värme under sommarhalvåret och mot kyla under vintern. Den vertikala trädgården byggs upp med hjälp av en konstruktion gjord av exem- pelvis stål då trä tyvärr inte håller lika länge. (S.L. Cantor, 2008) Det finns två olika typer av gröna väggar: Fasadgrönska och levande väggar. Fasadgrönska är mer en spalje där växter gror vertikalt utan att ha kontakt med en vägg. Den största skillnaden är att levande väg- gar är en del av klimatskalet där växter är planterade som en del av väggen. En stor fördel med en spaljevägg om den är placerad mot söder är att den reducerar solstrålningen mot byggnaden. (S.L. Can- tor, 2008) Gröna väggar kan även användas inomhus som en luftrenare. Det finns olika växter för vädersträcken. Vissa växter kan växa i norr med- an andra enbart trivs i söderläge. (S.L. Cantor, 2008) Vägg Vägg Vajer Distans Skiva Grön struktur Grön struktur Denna gröna vägg är baserad på ett system där en regel monteras fast på väggen. Denna regel utgör en distans till upphängningsskivan där plantorna hängs upp. Distansen skapar en luftspalt som minskar risken för mögel. Denna bild representerar fasadgrönska. Det är vajrar som är monterade direkt i väggen som växter kan klättra upp för och på så sätt täcka en vägg. Det Har inte samma isolerande effekt som den gröna väggen. Gröna väggar och Fasadgrönska 51 För att effektivisera och kunna veta vad material innehåller bör ma- terialen i en byggnad vara så få som möjligt och specificerade vad de innehåller. Det finns många olika typer av material och en av de viktigaste aspekterna är att de skall vara giftfria och inte utge några farliga gaser. Vilka material som är “bra” att använda beror helt på hur området ser ut med dess grundförhållanden och vilket typ av hus som är planerat. Material Företaget Desso producerar mattor som är 100 procent Cradle to Cra- dle®, Efter användning blir delar till tak eller asfalt, garn returneras till garntillverkare samt att en stor del återanvänds genom att ge liv till nya mattor. Delar som inte går att sortera ut när produkten läm- nas tillbaka återvinns till cementindustrin där det blir till sekundärt bränsle. Företaget har tagit fram ett “Take Back system” där begag- nade mattor samlas in för att säkerställa att mattorna återvinns. Alla mattor tas emot av företaget oavsett material förutom PVC. Desso ser möjligheten i att använda gamla mattor för att ge nytt liv åt rå- varorna istället för att använda nya. Alla material separeras med en teknik som kallas Refinity. (ardbogolv.se) Juteborg Mindre skala Det forskas på många natrurfiber och jute är ett utav dem. Juteborg är en organisation i Göteborg som skapats för att forska på mate- rialet jute och dess beständighet för att kunna användas i bil- textil- samt byggindustrin. Jute kommer ur en cirka fyra meter hög planta vilken växer kring ekvatorn som är mycket billigt, ger näring till od- lingsmarker samt att produkten är ätbar. Det Juteborg vill göra är att använda fibrerna och genom biomimicry (immitera naturen) skapa ett hållbart material. Jute är 10-30 procent lättare än glasfiber och liknande beständighet med stål men är mycket billigare. Medan träd växer i 60 till 80 år innan det används i produktion kan jute användas efter 120 dagar då det växer mycket snabbt. Detta kan komma att bli ett material som används mycket i byggbranschen i framtiden. (juteborg.se) Idag byggs det mest med traditionella byggtekniker mest för att in- novativa idéer med miljöfokus kan kosta mycket. Företag börjar allt mer följa egna miljömål och byta till miljövänligare material om det inte ger en markant högre kostnad. Idag styr till största delen ekonomin byggnationer, men även investeringskostnad utslagen på antal år det beräknas hålla, det är upp till beställaren att bestämma om materialen kan ha en högre kostnad som då blir miljövänligare för människor och natur. Cradle to Cradle® är en bra vision som dock kan vara svår att utföra i alla led i dagens byggnationer då det inte är många som är beredda att investera mer än vad marknadspriset säger. I framtiden kommer säkerligen designen att styras mycket mer av miljömålen och ju tydligare miljöpåverkan blir desto hårdare kommer reglerna att bli som styr byggnationer. I framtiden kan byg- gnationer komma att regleras hårdare med hänsyn till miljöpåverkan och därigenom kan billiga och vanligt idag använda material bli “ola- gliga” att använda. (K. Engdahl) Diskussion med Konstruktör 05 po t en t iel la im pl em en t er in ga r 52 Exempel på isolering Företaget FOAMGLAS producerar ett isoleringsmaterial med samma namn. Detta är ett material som tillverkas av 100% returglas och glasrå- vara som är mycket tätt samt formstabilt. Företaget Koljern har tillsam- mans med företaget FOAMGLAS tagit fram konstruktionslösningar. Konstruktionen består av 1,5-3mm plåtlättbalk samt utskurna Foamg- las-element. Detta är ett prefabricerat system som är lätt att montera och demontera då delarna skruvas ihop med skruvförband. Detta materialet kan användas i väggar, tak samt golv. Om grundförhållandena i marken är stabila kan grunden byggas upp av Foamglas i en ram och kan se- dan demonteras om byggnaden inte skall stå kvar. Materialet är väldigt tätt och går mycket bra att använda till passiv- och plusenergihus. An- dra positiva aspekter med materialet är att det är vattentätt, tryckfast, obrännbart, ångtätt samt ekologiskt. Det är även åldringsbeständigt (och kan ha en spännvidd upp till 12 meter). Denna produkt är återvin- ningsbar och möjlig att flytta och demontera. (foamglas.se) Cellulosa är en isolering i som ständigt utvecklas, det är ett lufttät mate- rial som har en relativt hög viktvolym som förhindrar oönskade luft- strömmar i isoleringen och ger en hög värmekapacitet som gör det till en effektiv isolering. Cellulosa är ett organiskt och naturligt ämne som återvinns från tidningspapper som pressas ihop. Det finns prefabri- cerade skivor av cellulosa som är lätta att användas för väggkonstruk- tioner samt lätta att demontera. Det krävs 95% mindre energi när cellulosaisolering tillverkas i jämförelse med mineralull. Det är en torr och kall process och energin i fabriken kommer från vind och vattenkraft vilket Cradle to Cradle® förespråkar. Denna isolering kan återvinnas och användas igen. I cellulosan finns ett flamskyddsmedel så det inte skall brinna och även detta är speciellt framtaget så det är miljövänligt och fritt från gifter. (icell.se) Material bör anpassas efter klimatzon, vissa material har kvaliteter som stänger ute kyla på sommaren men inte passar i det nordiska klimatet vilket gör att materialen måste granskas noggrant för ett gott inomhusklimat för platsen. Cellulosaisolering från icell.se 05 po t en t iel la im pl em en t er in ga r 53 06 Vad är ett Attefallshus Storlek Höjd Användning Gränser Konsekvens Problem Att bygga med solen Konstruktioner Grund Grönska Attefallshus 06 At t ef al ls h u s Detta kapitel beskriver hur reglerna för ett Attefallshus ser ut idag (2014) samt olika designstrategier utvalda för att passa just ett mindre hus så som ett Attefallshus. Här dis- kuteras även möjligheter med olika regler och utformningar med flexibilitet samt nya tankesätt kring gamla tekniker när C2C® blandas in. Källare Sluttning Takform Loft Nedsänkt säng Väggsnitt Flexibilitet Skugga Vegetation Bostadens nät Boyta eller byggnadsyta 54 Alla delar av staden förtätas på olika sätt och den naturliga följden blir att förtä- ta förorter samt villaområden, inte bara de områden som är nära en stadskärna utan även längre ut mot glesbygden. Det finns en dröm och idealistisk bild av att leva fritt i ett villasamhälle som tidigt växte fram efter krigstiden under 1950-talet. Tidigt ville många emigrera till USA för att ta del av småhuskul- turen och utifrån det startade nationalföreningen mot emigration i Sverige. Det infördes egnahemslån för att minska emigreringen och många tog med landsbygden till staden där det byggdes upp småhusområden där fokus låg på en stor tomt med en liten bostad. Tomten användes till odling eller verksam- heter som verkstäder. Med tiden förändrades bilden av småhusområden då ar- beten i staden var mer ekonomiskt. Husen växte och tomterna blev mindre och mindre. Villaområden växte fram och bilen blev en naturlig del av vardagen då mycket designades för transporter till stadskärnan. Husen frångick att ha identiska utseenden till att bostadsägaren satte sin egen prägel och kataloghus infördes på marknaden. Det gemensamma rummet i områden växte bort och självverksamheten minskade. Nu står villaområden inför omgestaltning då At- tefall väckt frågan med en utredning om varför det byggs så få småhus. (staden. arkitekt.se) Bakgrund 06 At t ef al ls h u s 55 Vad är ett Attefallshus Den andra juli år 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler byggnader kan uppföras utan att ansöka om bygglov. Den tidigare avgränsningen av en fristående byggnad var den så kallade Frigge- boden på maximalt 15m2 till detta går nu även att bygga ett Atte- fallshus på högst 25m2. Attefallshuset får endas byggas på en tomt där det redan finns ett en- eller tvåbostadshus. Med detta menas ett hus avsedd för en eller två familjer. Det kan även vara ett fritid- shus eller en större kolonistuga. I de flesta fall krävs en anmälan till kommunen, startbesked innan byggstart samt slutbesked när byg- gnaden står klar. (goteborg.se, 2014) Storlek Inom 25m2 räknas den area som byggnaden upptar på marken, det som kallas byggnadsyta och alltså inte att förväxla med boarea. Ta- kutsprånget (takdelen som hänger utanför ytterväggen) kan ha ett maximalt horisontellt djup på 50 centimeter. Är det mer än 50 cen- timeter räknas hela ytan in i bostadsytan. (boverket.se, 2014) Höjd Taknockshöjden tillåts vara fyra meter, denna höjd räknas från markens medelnivå. (boverket.se, 2014) Så länge det är lämpligt kan Attefallshuset byggas med källare, loft eller vindsvåning. (boverket.se, 2014) Användning Attefallshuset har många användningsmöjligheter. Det kan inredas som självständing en bostad vilken får användas som fritids- samt perma- nentbostad och kallas då för komplementbostadshus. Attefallshuset kan även användas som komplementbyggnad vilket kan vara tex: för- råd, garage, uthus, växthus, gäststuga etc. Det är tillåtet att dela upp byggnaden i olika användningsområden. Tex: 23m2 bostad och 2m2 växthus. (boverket.se, 2014) Gränser Attefallshuset får inte placeras vägg i vägg med bostaden på tomten då det kommer att räknas som en utbyggnad istället. Attefallshuset skall stå minst 4,5 meter från tomtgränsen samt inte närmare än 30 meter från en järnväg om inget annat fastslås av grannar för tomtgränsen eller kommun för järnvägen. (boverket.se, 2014) 06 At t ef al ls h u s 56 Solen är en stor drivkraft inom design. Planlösningar är noga genomtänkta efter solen och kvällssolen är mycket attraktiv om sommaren för att sitta utomhus. Det finns dock inte bara positiva aspekter med solen. Om fönster placeras fel eller inte har tillräck- ligt med skydd från solen kan bostaden bli för varm för att vistas i samt att det blir stora temperaturras på vintern. Att bygga med solen är den största aspekten att ta hänsyn till inom designen. Huset skall placeras i relation till vegetation samt till den perma- nenta bostaden som står på tomten. Vegetationen och hemmet kastar skuggor på det nya Attefallshuset och en ljusstudie bör ut- föras innan placeringen för det nya huset bestäms. Vegetationen och den permanenta bostaden kan skydda Attefallshuset från vindpåverkan beroende på vart på tomten det placeras. Att bygga med solen Konsekvens Om ett Atefallshus byggs och inte uppfyller kraven inom PBL, PBF, BBR och EKS är det en olovlig byggnation även kallas svart- bygge vilket i värsta fall kan komma att rivas. (boverket.se, 2014) Problem Denna bostad kan hyras ut eller användas av familjen som äger tomten för ett extra utrymme. Det som sker när en bostad byggs utan hållbarhetsinspiration är att den inte blir byggd på ett sätt där den lätt kan demonteras och återanvändas eller utnyttja na- turens resurser på ett effektivt sätt. 06 At t ef al ls h u s 57 Konstruktioner Grund En gjuten platta på mark är inte C2C® ur många synpunkter. Det krävs mycket energi för att bygga detta fundament och det finns andra lösningar som att bygga en grund av Foamg- las som lätt går att demontera till skillnad från cementplattan som måste rivas. Andra alternativ kan vara lösningar så som plintar eller pålar En klassisk konstruktion innehåller många olika kompo- nenter som även innebär många sammanlänkningar. En tra- ditionell konstruktion är mycket beständig medan en mer modern konstruktion, som i villa Asserbo där olika kom- ponenter kan prefabriceras skapar möjligheter att bygga en bostad utan maskiner samtidigt som det är enkelt att sam- manfoga och demontera för att användas igen. 06 At t ef al ls h u s 58 Grönska Källare Sluttning Som tidigare sagts i rapporten är prefabricerade byggnader att föredra ur C2C© synpunkt. Ett problem kan vara att de ofta är ritade för en plan grund. Det är svårt att producera prefabricerade byggnader som står i en brant om den inte är skräddarsydd. Kanske kan pelare vara lösningen eller en byggnad i olika nivåer, dock skapar detta fler hörn som ger värmeförluster samt att det inte blir tillgängligt för rullstols- burna. Detta kan definieras som en byggnad med utveck- lingspotential. En vägg mot norr kan planeras utan fönster för att mins- ka värmeförluster. För att minimera värmeförluster kan en grön vägg monteras som ett extra isoleringslager. Det har även många andra fördelar som luftrenare, välmående och mångfald. Vid byggnation av Attefallshus är den maximala byggnad- shöjden fyra meter från medelmarknivå. Det är även tillåtet att gräva en källare om markförhållanden är goda. Detta är dock inte att rekommendera ur C2C synpunkt. För att bygga en källare behövs maskiner och gjutningar så att det blir en stabil grund. 06 At t ef al ls h u s 59 Takform Loft Vid byggnation av ett badrum krävs ett tätskikt och detta med- för ett oflexibelt hörn i bostaden. Badrummet går inte att flytta i byggnaden utan att riva ned inredning och tätskiktet, detta skall vara intakt för att