Studio i mekanik och hållfasthetslära Systematisk digitalisering och organisering av studio med laborationer i mekanik och hållfasthetslära Kandidatarbete inom mekanik och maritima vetenskaper RASMUS FISCHER ANNA GÖTBERG EMMA LÖFGREN BJARNE SIHLBOM INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK OCH MARITIMA VETENSKAPER CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2023 www.chalmers.se Kandidatarbete 2023 Studio i mekanik och hållfasthetslära Systematisk digitalisering och organisering av studio med laborationer i mekanik och hållfasthetslära Kandidatarbete i mekanik och maritima vetenskaper RASMUS FISCHER ANNA GÖTBERG EMMA LÖFGREN BJARNE SIHLBOM Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper Avdelningen för dynamik Chalmers Tekniska Högskola Göteborg, Sverige 2023 Studio i mekanik och hållfasthetslära Systematisk digitalisering och organisering av studio med laborationer i mekanik och hållfasthetslära RASMUS FISCHER, ANNA GÖTBERG, EMMA LÖFGREN, BJARNE SIHLBOM © RASMUS FISCHER, ANNA GÖTBERG, EMMA LÖFGREN, BJARNE SIHLBOM, 2023. Handledare: Mats Ander, Institutionen för Industri- och materialvetenskap Examinator: Peter Folkow, Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper Kandidatarbete 2023 Instututionen för mekanik och maritima vetenskaper Chalmers tekniska högskola SE-412 96 Göteborg Sverige Telefon: +46 (0)31-772 1000 Omslag: En sammanställning av producerat material från kandidatarbetet. Det in- kluderar stora och små etiketter samt manual till en laboration (i detta fall Flygande bil). Skrivet i LATEX, template by Kyriaki Antoniadou-Plytaria Tryckeri/Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper Göteborg, Sweden 2023 iv Abstract The theme for this bachelor’s thesis, Studio i mekanik och hållfasthetslära, has ex- isted since 2013 but hasn’t been carried out every year. The theme provides an opportunity for students to, among other things, build their own experiments in courses related to mechanics, dynamics, and strength of materials. The experiments aim to give students an intuitive understanding of various phenomena discussed in the courses. After discussions in the group, a decision was made that the work would prima- rily involve organizing, structuring, and repairing the studio and its experiments in a way that makes it easier to use with existing experiments, as there were already enough experiments at the time. Other goals with the project were to make the studio better for learning and create a good foundation for future projects within the same theme. With a focus on making the studio user-friendly, a literature search was conduc- ted with the goal of finding an appealing way to design lab manuals and create unity among all the experiments. Then, templates for new manuals and labels, in- cluding the graphical design and guidelines for text formatting, were created during an iterative process. Following that, a total of 37 drafts for new manuals were crea- ted with accompaning labels. A Canvas page for the studio was also created. During the process, interviews and a study visit were conducted. However, since these happened very early in the process they did not contribute much to the end result, but they did contribute to the development of the project. The literature study was a bigger contributor and aspects such as font, text size, colors, contents and the visual hierarchy were motivated with literature. Finally, ideas for future bachelor’s theses were put forward, which include new experiments and advice for the future move of the studio. v Sammandrag Kandidatarbetesämnet Studio i mekanik och hållfasthetslära har funnits sedan 2013 men inte blivit av varje år. Ämnet ger en möjlighet för studenter att bl.a bygga egna experiment i kurser inom området mekanik, dynamik och hållfasthetslära. Experi- menten har för avsikt att studenter ska få en intuitiv uppfattning om olika fenomen som man läser om i kurser. Efter diskussion i gruppen valdes att arbetet skulle gå ut på att organisera, struk- turera och reparera studion och dess experiment på ett sätt som gör det lättare att använda sig av den med befintliga experiment, då det ansågs finnas tillräckligt med experiment i nuläget. Andra mål med projektet var att göra studion mer pedagogisk och att skapa en bra grund för framtida arbeten inom samma ämne. Med fokus på att göra studion användarvänlig har en litteratursökning utförts med målet att hitta ett tilltalande sätt att utforma labbmanualer och skapa en enighet med alla experiment. Därefter skapades mallar för nya manualer och etiketter i en iterativ process, med särskild hänsyn till den grafiska designen och textformatering- en. Totalt 37 utkast till nya manualer skapades med tillhörande etiketter utifrån mallarna. Dessutom gjordes en ny Canvassida för studion. Under arbetets gång skedde också intervjuer och ett studiebesök. Då dessa gjor- des mycket tidigt i processen bidrog de inte mycket till slutresultatet, men de gav värdefulla insikter under arbetets gång. Litteraturstudien bidrog med mer i form av att sådant som textstorlek, typsnitt, färger, innehåll och visuell hierarki motiverades med litteraturen. Slutligen presenterades idéer för framtida kandidatarbeten, som innefattar nya experiment och råd inför studions framtida flytt. vi Förord Denna rapport om kandidatarbetet Studio i mekanik och hållfasthetlära är skriven av fyra civilingenjörsstudenter i årskurs tre på Chalmers tekniska högskola. Tre av studenterna läser med inriktning Maskinteknik och en läser med inriktning Teknisk fysik. Vi vill börja med att tacka vår underbara handledare Mats Ander som med sin alltid positiva inställning har fått morgonmötena att vara smärtfria. Vi vill även äg- na ett stort tack till vår examinator Peter Folkow och Mats Ander för den tiden de lagt ner på projektets olika delar. Vidare vill vi tacka Jim Brouzoulis och Ulf Gran för intervjuerna med dem som ledde till en större inblick från en lärares perspektiv. Till sist vill vi även tacka Magnus Karlsteen som tog emot oss på FysikLek och visade oss hur man på ett lite roligare sätt kan presentera information till manualer. Till sist vill vi uppmana framtida grupper inom detta kandidatarbete att använ- da sig av den struktur som tagits fram under detta arbete i form av exempelvis nya nummersystem, nya designriktlinjer till manualer och ny struktur på Canvassidan. Rasmus Fischer, Anna Götberg, Emma Löfgren, Bjarne Sihlbom Göteborg, 9 maj 2023 Begreppslista • Canvas - En lärplattform som används generellt på hela Chalmers. • Canvassidan - Kurshemsidan för Studio i mekanik och hållfasthetslära på lärplattformen Canvas. • Gruppen - Består av de fyra civilingenjörsstudenter, tre från Maskinteknik och en från Teknisk fysik, som skriver rapporten. • Kurslabbet - Ett samlat labb för flera verksamheter i Maskinhuset på Chal- mers tekniska högskola, exempelvis Formula Student och i framtiden också studion i mekanik och hållfasthetslära. • Lärare - Examinatorer, undervisare, föreläsare, laborationshandledare och räkneövningsledare på Chalmers tekniska högskola. • Prototyplabbet - En lokal i Maskinhuset på Chalmers som innehåller ma- skiner och verktyg där man kan få hjälp av erfarna anställda. • Studion - Rummet i Maskinhusets källare som hushåller alla experiment i dagsläget. x Innehåll Figurer xv 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1.2 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 1.3 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 2 Teori 3 2.1 Motiverande design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 2.2 Att göra designval med användaren i fokus . . . . . . . . . . . . . . . 3 2.2.1 Kognitiv ergonomi och inlärning . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 2.2.2 Dekorativ kontra funktionell design . . . . . . . . . . . . . . . 5 2.3 Detaljer som utgör ett användarvänligt gränssnitt . . . . . . . . . . . 7 2.3.1 Text och utformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2.3.2 Rutnät och positionering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.3.3 Färg och symboler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2.4 Att genomföra en utvecklingsprocess . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 3 Genomförande 11 3.1 Inventering av studion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 3.2 Intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 3.3 Studiebesök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 3.4 Litteraturstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 3.5 Uppdatering av studions struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 3.6 Gränssnittsdesign av manualer och etiketter . . . . . . . . . . . . . . 13 3.6.1 Inledande kartläggning av användarprofiler . . . . . . . . . . . 13 3.6.2 Från teori till färdigt resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 3.7 Digitalisering av studions innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 3.8 Reparation och komplettering av befintliga experiment . . . . . . . . 16 3.9 Utformning av nya studion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 4 Resultat 17 4.1 Inventering av studion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 4.2 Intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 4.3 Uppdatering av studions struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 4.3.1 Övergripande struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 4.4 Gränssnittsdesign av manualer och etiketter . . . . . . . . . . . . . . 19 xi Innehåll 4.4.1 Etikettmallar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 4.4.2 Manualmallar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 4.4.3 Uppdatering av manualer och etiketter till experiment . . . . 23 4.4.4 Uppdaterade etiketter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 4.4.5 Uppdaterade manualer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 4.5 Digitalisering av studions innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 4.5.1 Canvassidans nya startsida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 4.5.2 Canvassidans moduler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 4.5.3 Nya möjligheter att ge tips och feedback . . . . . . . . . . . . 29 4.6 Reparation och komplettering av befintliga experiment . . . . . . . . 29 4.6.1 Lyft dig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 4.6.2 Balkrigg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 4.6.3 Två balkar som visar translation . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 4.6.4 Flytta moment . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 4.6.5 Gamla kulbanan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 4.6.6 Gyro med elektrisk anbringare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 4.6.7 Tyngdpunktsplatta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 4.6.8 Skumgummibalkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 4.6.9 Spänningsoptik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 4.7 Utformning av nya studion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 5 Diskussion 37 5.1 Planering och förarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 5.1.1 Inventering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 5.1.2 Intervjuer och studiebesök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 5.1.3 Utvärdering av övergripande planering . . . . . . . . . . . . . 38 5.1.4 Litteraturstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 5.2 Resultatet i förhållande till det teoretiska ramverket . . . . . . . . . . 39 5.2.1 Motiverande design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 5.2.2 Att göra designval med användaren i fokus . . . . . . . . . . . 39 5.2.2.1 Kognitiv ergonomi och inlärning . . . . . . . . . . . 40 5.2.2.2 Dekorativ kontra funktionell design . . . . . . . . . . 41 5.2.3 Detaljer som utgör ett användarvänligt gränssnitt . . . . . . . 42 5.2.3.1 Text och utformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 5.2.3.2 Rutnät och positionering . . . . . . . . . . . . . . . . 42 5.2.3.3 Färg och symboler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 5.3 Tillämpning av studion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 5.4 Vidare arbete med studion för lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 5.5 Vidare arbete med studion för framtida kandidatarbeten . . . . . . . 44 5.5.1 Slutgiltig färdigställning av årets arbete . . . . . . . . . . . . 44 5.5.2 Studions struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 5.5.3 Flytt av studion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 5.5.4 Nya experiment och manualer . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 5.5.5 Framtida fallgropar med studion . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 6 Slutsatser 47 xii Innehåll Litteraturförteckning 49 A Dokumentationsmall I B Intervjuer IX B.1 Intervju med Jim Brouzoulis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . IX B.2 Intervju med Ulf Gran . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . X C Fler manualer XI xiii Innehåll xiv Figurer 2.1 Fördelning av kognitiv belastning vid olika gränssnitt, inspirerad av [4]. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 2.2 Fördelning av uppmärksamhet på olika informationsgrupper, inspire- rad av [6]. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.3 Exempel på standardfärger och betonande färger, inspirerad av [6]. . 9 3.1 Ett exempel på den iterativa processen där färgerna till etiketterna (och manualerna) togs fram genom mättnad av färgen på etiketterna. 14 3.2 Ett exempel på den iterativa processen för manualerna, där höger och vänster bild har olika stora mellanrum mellan innehållsrutorna. . . . 15 4.1 Färgkodningen per kategori inklusive HEX-kod. . . . . . . . . . . . . 19 4.2 Mall för laborationsetiketterna för både statik, dynamik och hållfast- hetslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 4.3 Etikettmall för universal-, statik-, dynamik-, och hållfasthetslärakom- ponenter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 4.4 Manualmall för hållfasthetslära (med rosa färg). . . . . . . . . . . . . 22 4.5 Mall för lösningar till en laboration, i detta fall en statiklaboration. . 23 4.6 De övergripande etiketterna för laborationerna. I figuren syns tre ex- empel, en statik-, en dynamik- och en hållfasthetslära-laboration. . . 24 4.7 Etiketter för komponenter. I figuren finns exempel på dessa för de olika ämnesområdena samt för universalkomponenter. . . . . . . . . . 25 4.8 De slutgiltiga etiketterna placerade på en laboration, i detta fall la- borationen Flygande bil. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 4.9 Färdiga manualer för en laboration i dynamik med framsida och bak- sida (med ledning och lösningsförslag). . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 4.10 Utdrag ur den nya startsidan till studions Canvassida. I figuren syns en bild av studion samt delar av listan av alla experiment. . . . . . . 28 4.11 Utdrag från Canvassidans moduler. Här syns uppdelningen mellan statik, dynamik och hållfasthetslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 4.12 Jämförelse av experimentet Lyft dig själv innan och efter det kom- pletterades med en ny våg och ett nytt handtag. . . . . . . . . . . . . 30 4.13 Balkriggen innan och efter den kompletterades med en ny fot. . . . . 30 4.14 De två uppdaterade balkarna med en ny visare på ena balken och en ny linjal på den andra. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 4.15 Laborationen Flytta moment med den nya momentnyckeln. . . . . . . 31 4.16 En bild på kulbanan som nu är bättre fastskruvad. . . . . . . . . . . 32 xv Figurer 4.17 Laborationen Gyron som fått en ny o-ring till anbringaren. . . . . . . 32 4.18 Den renoverade tyngdpunktsplattan med nya snören som man kan hänga vikter i. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 4.19 De nya skumgummibalkarna och skumgummiaxlar som köpts in. Två av dem har cirkulärt tvärsnitt och handtag och två av dem har rek- tangulärt tvärsnitt och inte handtag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 4.20 Laborationen Spänningsoptik, som fått nya polykarbonatskivor, med tillhörande utrustning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 C.1 Utkast till manual för statiklaborationen Förflyttning av last på balk med framsida och baksida. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . XII C.2 Utkast till manual för statiklaborationen Tyngdpunktsplatta med fram- sida och baksida. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . XIII C.3 Utkast till manual för dynamiklaborationen Ölburksrace med framsi- da och baksida. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . XIV C.4 Utkast till manual för en laboration i hållfasthetslära med framsida och baksida, i detta fall Tensegritetspall. . . . . . . . . . . . . . . . . XV xvi 1 Inledning Det här kandidatarbetet handlar om att göra en studio med laborationer i mekanik och hållfasthetslära mer tillgänglig och praktisk. Tidigare har bristande struktur och dokumentation begränsat användningen av studion, men genom att skapa en enhetlig struktur och digitalisera materialet förväntas detta arbete öka nyttjandet av studion. Detta har åstadkommits genom att organisera befintliga experiment samt skapa nya manualer och dokumentationsrutiner. Målet är att bidra till en mer effektiv inlärning av mekanik och hållfasthetslära vid Chalmers tekniska högskola. 1.1 Bakgrund Mekanik och hållfasthetslära är etablerade ämnen som ingår i ett flertal kurser på olika ingenjörsprogram vid Chalmers tekniska högskola. Då kurserna behandlar grundläggande fysiska begrepp är det av stor vikt att kunskapen kan erövras av stu- denterna, eftersom begreppen sedan kan komma att tillämpas i efterföljande kurser eller arbeten. Arbetet med syfte att utveckla en studio i mekanik och hållfasthetslära introdu- cerades första gången 2013, och har sedan dess varit ett stående kandidatarbete under institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper eller institutionen för Industri- och materialvetenskap. Grundorsaken till kandidatarbetets uppkomst var avsaknaden av en bestämd plats för fysiska experiment [1], samt att ge studenter som genomfört berörda kurser möjlighet att skapa experiment som de anser hade gynnat undervisningen. Genomförandet av arbetet har skiljt sig åt mellan åren men med den gemensamma målsättningen att skapa komplement till undervisningen för att öka studenternas förståelse och främja inlärningsprocessen. Den nuvarande studion är placerad i ett korridorsrum i Maskinhusets källare, men på grund av omstruktu- rering av lokaler i Maskinhuset kommer studion inom snar framtid behöva flyttas till kurslabbet i samma byggnad. De senaste årens kandidatarbeten i studion har fokuserat mer på att göra nya expe- riment, och mindre på att bibehålla en god kommunikation om och kring studion. Ett större utnyttjande av studion skulle gynna studenters lärande, då lärandemål i fysikkurser lättare uppnås med en kombination av teori och praktik [2]. Dessutom förbättras även långtidsinlärningen av att kombinera teoriundervisning med labora- tioner. Inlärningen blir ännu bättre om studenterna kan ta del av och arbeta med material tillhörande laborationen både innan och efter laborationen. Detta är något 1 1. Inledning som inte var möjligt innan projektets start då materialet inte var enhetligt och till viss del inte fanns alls. Dessutom reflekterade inte studions Canvassida den mängd material som faktiskt finns i studion, och därför användes studion inte på bästa sätt i hänsyn till praktikalitet och inlärning. Det fanns därmed flera brister i studion som gjorde att den inte kunde utnyttjas till fullo, och det fanns ett behov av en enhetlig struktur, digitalisering samt komplette- ring av material till studion. Detta är särskilt viktigt eftersom den kommande flytten till kurslabbet kräver att studions material är väldokumenterat och överskådligt. Det skulle också förbättra studenters inlärande direkt, genom bättre manualer, och in- direkt, genom att studion blir mer lättanvänd för lärare. Tyngdpunkten vid årets kandidatarbete har därför legat vid att skapa en enhetlig struktur för studion med nya laborationsmanualer och dokumenteringsrutiner, anpassa befintligt material till den nya strukturen samt digitalisera detta i studions Canvassida. 1.2 Syfte Syftet med årets arbete är att öka tillgängligheten av studion för studenter och lärare genom att skapa en enhetlighet i instruktioner, om hur man använder och var man hittar studions material samt att genomföra en digitalisering av studion. 1.3 Avgränsningar Arbetet har en tidsmässig begränsning till vårterminen 2023, och för att inom tids- ramen ges möjlighet till att uppfylla syftet för projektet har några punkter valts att inte behandlas. Årets arbete har primärt inte fokuserat på att tillverka nya experi- ment. Istället har gruppen inriktat sig på att göra kommunikationen (med manualer och dokumentation) kring studion tydligare samt anpassa studion för att göra den mer användbar för olika kurser. Denna avgränsning gör att årets arbete har skapat en god grund för nästa års arbete att återigen tillverka nya experiment. På grund av att tidpunkten för studions flytt ännu inte är bestämd, finns det be- gränsningar i hur väl gruppen kunde anpassa nuvarande material till en specifik miljö och hur väl projektet kunde planeras. Detta innebär att arbetets omfattning och genomförbarhet har påverkats av dessa faktorer. Exempelvis har detta gjort att den nya strukturen inte kan vara fast bunden till en specifik lokal. 2 2 Teori Detta avsnitt innehåller all den teori som framtagits genom en litteraturstudie för att kunna utföra arbetet på korrekt sätt med argument bakom besluten som tagits. Litteraturstudien inleddes med en studie om motiverande design, som övergripande är en teori om hur design påverkar lärande. Därefter gjordes en mer ingående studie om hur designen ska utformas för optimalt lärande, med exempelvis kognitiv ergo- nomi, funktionell design samt detaljer som färger, typsnitt och symboler. Slutligen beskrivs i detta avsnitt en typ av utvecklingsprocess för användbara system. 2.1 Motiverande design Syftet med motiverande design är att förbättra motivationen hos en person att ex- empelvis lära sig, arbeta eller göra en förändring i sitt liv [3]. Inom lärande kan den motiverande designen samverka med andra strategier för att förbättra lärandet, och kan ses som en delmängd av instruerande design. Ett flertal strategier som kan användas till att konstruera lärandematerial enligt motiverande design har sammanställts till ARCS-modellen [3]. ARCS står för Upp- märksamhet (Attention), Relevans (Relevance), Självsäkerhet (Confidence) och Till- fredsställelse (Satisfaction). Inom dessa fyra kategorier finns det olika frågor som går att arbeta med för att implementera motiverande design i lärandet. Alla fyra ka- tegorier kan och bör implementeras i motiverande design och de kan även överlappa. Strategier för att få studenters uppmärksamhet innefattar t.ex. vad man ska gö- ra för att få studenters intresse, hur man skapar ett kunskapssökande beteende och att man bör skapa en variation. För att skapa relevans bör lärandematerialet vara målorienterat och familjärt och man bör försöka förstå studenternas motiv. Självsä- kerheten kan förbättras genom att göra kraven tydliga, ge studenterna framgång och få studenterna säkra på att det är deras förmågor som gett dem framgång. Slutligen kan tillfredsställelse skapas genom att ge studenterna möjlighet att använda deras nya kunskaper, att göra så att konsekvenserna av lärandet blir positiva samt att se till att allas framgångar värderas lika. 2.2 Att göra designval med användaren i fokus Design av en inlärningsupplevelse kräver hänsyn till användarens förutsättningar och att ha användaren i fokus vid utformning av innehåll, miljö och villkor [4]. Ett gräns- 3 2. Teori snitt som har väntade val och alternativ går lättare för användaren att bearbeta och gör processen snabbare. Både användare och processen gynnas av lättanvändlighet då människan letar efter lätta val och snabba belöningar [5]. För att kunna avgöra vad lättanvändlighet är för användaren i fråga behöver en användarprofil skapas. An- vändarprofilen kan skapas genom att ställa frågorna till eller observera användaren. Arvola [5] listar lämpliga fokuspunkter att inkludera i datainsamlingen enligt nedan. • Vilka färdigheter har användaren inom området? • Vad vet eller tror användaren om det område produkten ska användas? • Hur gammal är användaren? • Hur lyder ett typiskt citat från användaren? • Vilka typiska personlighetsdrag har användaren? • Vad känns rätt i situationen, och vad känns fel för användaren? • Vad räknas av användaren som en framgång? • Vilka bakomliggande drivkrafter har användaren inom det område produkten används? 2.2.1 Kognitiv ergonomi och inlärning Desto mer hjärnkapacitet som används för att förstå informationen, desto mindre finns tillgängligt för lärande. Designen på gränssnittet bör därför hållas simpelt utan onödiga distraktioner så att den kognitiva belastningen för att bearbeta informatio- nen minimeras [4]. Det illustreras i figur 2.1 nedan. Figur 2.1: Fördelning av kognitiv belastning vid olika gränssnitt, inspirerad av [4]. Om informationen delas in i grupper som tydligt urskiljer sig från varandra, vet användaren vilken data som hör ihop och inte. Designen styr på så sätt uppmärk- samheten hos användaren och underlättar för arbetsminnet. Det ska också finnas en 4 2. Teori logisk väg mellan de olika elementen så att det blir intuitivt hur ögat ska vandra på gränssnittet och det ska vara lätt att avläsa bilden för att snabbt avgöra var olika information hittas [5]. Icke-nödvändig eller tilläggsinformation kan med fördel göm- mas på en annan sida. Om det inte går att lägga denna information på annan sida kan pixlarna göras mindre framträdande genom att exempelvis minska opaciteten (transparens). Några andra saker att ha i åtanke vid design av gränssnitt är att ta bort onödiga alternativ och rubriker. Ett par exempel är att reducera antalet steg för att komma åt relevant information eller att sätta ihop olika alternativ för att minska informationen som ska bearbetas [5]. Människan har ett begränsat arbets- minne och har därför svårt att hålla mycket information i huvudet samtidigt. Därför har det bästa gränssnittet all relevant information på samma sida, utan behov av att bläddra eller scrolla mellan olika sidor. Förståelsen ökar när all information är synlig samtidigt [6]. För att skapa ett lärande behöver det skapas struktur för det som ska läras in. Robert Gagné skapade en guide för detta som senare blivit populärt inom utbild- ning. Gagné beskriver nio olika steg för lärande enligt följande [4]: 1. Få uppmärksamhet. 2. Informera studenterna om mål. 3. Återkoppla till tidigare lärande. 4. Presentera innehållet. 5. Ge vägledning. 6. Uppmuntra träning. 7. Ge feedback. 8. Bedöm prestation. 9. Göra det möjligt att applicera kunskapen till framtida arbete. 2.2.2 Dekorativ kontra funktionell design När två likvärdiga gränssnitt jämförs med varandra är det som är mer attraktivt hos användaren bedömt som mer lättanvändligt [4]. Lättanvändligheten gör gräns- snittet mer effektivt och därmed även användarens arbete mer effektivt. När något upplevs som estetiskt tilltalande är användaren mer förlåtande mot eventuella hin- der. Den positiva inställningen till uppgiften gör alltså användaren mer tålmodig [4]. En snygg presentation av information gör den även mer trovärdig [4]. Använda- ren gör snabbt en bedömning av materialets trovärdighet baserat på ytliga attribut såsom utseende och utformning. Text som är lättare att läsa är mer sannolik att uppfattas som sann. Därmed spelar det ingen roll hur många krediterade referenser som används om den visuella designen är dålig. De dekorativa elementen bör dock balanseras mot funktionaliteten hos dem. Varje designelement ska ha ett syfte och innehålla precis tillräckligt mycket pixlar för att förmedla informationen [4]. Till exempel ska 3D-effekter och gradienter undvikas 5 2. Teori om de inte medför extra information och en designer bör inte färglägga eller lägga till extra pixlar endast för att det ska ”bli snyggt”. Att skapa en attraktiv design handlar om att kommunicera den data som finns och göra den estetiskt tilltalande med hjälp av design men utan att lägga till extra pixlar. Det är viktigt att det inte sker på bekostnad av användarvänligheten och den kognitiva ergonomin [6]. Att ha bilder som stödjer texten främjar inlärningen, förutsatt att bilden är re- levant [4]. Bilder är relevanta när de hjälper läsaren tolka och bearbeta den tillhö- rande texten. Nedanstående frågor behövas besvaras för att avgöra en bilds relevans: • Vad är syftet med bilden? • Distraherar den från uppgiften eller gör den det svårare att upprätthålla fokus på resterande element? • Är bilden generisk eller går den att anpassa mer efter sammanhanget? • Hjälper designen att vägleda det visuella fokuset till det som är viktigast? För att avgöra relevans för grafik listar [7] sex olika sorters grafik som används för att stödja inlärning. 1. Dekorativ grafik Används för att dekorera en sida utan att tillföra någon information relevant till textens budskap. 2. Representativ grafik Beskriver ett enskilt element, till exempel en bild som visar en cykel bredvid en text om en cykel, utan att tillföra ny information. 3. Relationell grafik Visar relationer mellan olika variabler, exempelvis i form av grafer. 4. Organisatorisk grafik Kan användas för att beskriva olika delar som gör ett objekt, som en ritning. 5. Transformativ grafik Visar förändring av ett objekt över tid, till exempel de olika stegen vid upp- blåsning av ett cykeldäck. 6. Tolkande grafik Illustrerar osynliga relationer som till exempel en animation av en cykelpump i användning. Författarna avslutar beskrivningen med att rekommendera användning av organi- satorisk, transformativ och tolkande grafik och avråder från dekorativ och repre- sentativ grafik. Vidare diskuteras att kombinationen av text och grafik bevisades underlätta för nybörjare vid inlärning då de kunde se den nya informationen i ett sammanhang. De som redan hade goda kunskaper inom området kunde ersätta gra- fiken med egna mentala bilder från minnet vid läsning av text och behövde alltså 6 2. Teori ingen stödjande grafik för att förstå texten [7]. För att denna grafik ska bli användbar för användaren behöver innehållet kodas på ett sådant sätt att användaren förstår innehållet. Detta kräver att designern ska beakta användaren vid val av språk och annan kommunikation för att kunna avgöra vad som är generisk kunskap och ej [4]. 2.3 Detaljer som utgör ett användarvänligt gräns- snitt En standardisering av rutnät är viktigt för att användaren alltid ska veta var olika information går att hitta [5]. Det ska finnas en tydlig visuell hierarki där de centra- la gränssnittselementen betonas så att användaren tydligt kan avgöra vad som är viktigast och ska få uppmärksamhet först. Val av storlek, form, position, färg och mättnad påverkar intrycket. Ju större kontrast som finns mellan elementen desto tydligare blir hierarkin. 2.3.1 Text och utformning Det finns många sätt att etablera den visuella hierarkin för att rikta fokus på det viktigaste. Till exempel går det att justera textstorlek, där större skillnader i storlek ger uppfattning och större skillnad i vikt [5]. Andra sätt att öka kontrasterna mellan text är fetmarkering, kursivering, och understrykning. Det går även att använda punktlistor eller markeringar som en asterisk* för att få texten att sticka ut utan att förändra själva textens attribut. Cirka 10 procent av världens befolkning har funktionshinder som hindrar dem från att läsa eller skriva, d.v.s dyslexi, och det har visats att typsnitt påverkar läsbarhe- ten av en text [8]. En studie har visat att icke-kursiva typsnitt utan seriffer och med jämna mellanrum mellan bokstäverna förbättrar läsförmågan både för dyslektiker och icke-dyslektiker [8]. Typsnitt som uppfyller dessa är bland andra Arial, Cou- rier, CMU, Helvetica och Verdana. En annan studie, som behandlade exempelvis läsbarhet och läshastighet för text med och utan seriffer, visade att läsbarheten och läshastigheten inte skiljde sig åt mellan typsnitt med och utan seriffer [9]. Däremot kunde seriffer vid mycket liten text ge en liten fördel i läsbarhet eftersom bokstäver får större avstånd till varandra. Ytterligare en studie visade att lärandet var som mest effektivt om radavståndet sattes till 1,5 gånger textstorleken samt om textstorleken inte var för liten eller för stor [10]. Dessutom var det en fördel om texten var mörk på ljus bakgrund. Detta visade också [11], där läsbarheten för text i en VR-miljö var som bäst när det var mörk text på vit, pastellblå, grå eller pastellgrön bakgrund. Sämst läsbarhet hade istället vit text på gul, grön eller blå bakgrund. 7 2. Teori 2.3.2 Rutnät och positionering Vid design av ett användarvänligt gränssnitt bör det finnas ett rutnät som är samma på alla bilder, det vill säga ett tydligt mönster där användaren alltid vet vilken in- formation som ges på vilken position varje gång. Det är därmed viktigt med tydliga del-helhetsrelationer för att kommunicera sammanhang. För att urskilja rutorna från varandra finns det några designattribut som kan användas. Det mest simpla är att använda vityta, till exempel i form av styckes- och spaltindelning mellan de olika informationselementen för att skilja dem åt och även på samma sätt skilja isär olika objekt inom en grupp [5]. Positionen av de olika elementen påverkar också hierarkin. Beroende på var infor- mationen är placerad så får den olika mycket uppmärksamhet. Förhållande mellan olika placeringar ges i figur 2.2 nedan. Figur 2.2: Fördelning av uppmärksamhet på olika informationsgrupper, inspirerad av [6]. Figur 2.2 beskriver förhållandet mellan betoningen av innehållsgruppen beroende på var den är placerad. Det är en rektangel delad i fyra rutor med en ruta på korset i mitten. Där visas det att det mest betonade är den nord-västra och mittersta ru- tan. Den syd-östra rutan är obetonad och den nord-östra och syd-västra är varken betonad eller obetonad. Om det inte finns tillräckligt utrymme för att skilja grupperna åt med vityta så finns det andra sätt att åtskilja dem. Det mest effektiva för att markera grupper är ramar [6]. Där kan linjetjockleken visa på hierarkin, där en tjockare ram innehåller viktigare information. Andra former av urskiljningar är exempelvis bakgrundsfärg. 8 2. Teori 2.3.3 Färg och symboler Färg är ett annat sätt att kategorisera information. En färgkodning skapar konti- nuitet och mer effektiv kommunikation då färgen på ett objekt kan ge information i sig. Då minskar man på så sätt antal ord för att beskriva information och höjer data-pixel-förhållandet [4]. Vid val av färg bör intensitet och mättnad övervägas. Det är vanligt att färg används utan att färgen betyder något särskilt och det ska- par därför onödigt brus. Betonande färger är färger med hög mättnad och intensitet och används för att fånga uppmärksamhet. De bör därför användas sparsamt då den starka färgen ger ett större visuellt brus och ökar den kognitiva belastningen. Vid användning av färg i ett annat syfte än att väcka uppmärksamhet rekommenderas därför standardfärger. De färgerna är mindre mättade och intensiva, och är färger som är mer vanliga i naturen och ger därför en mer lugnande känsla [6]. I figur 2.3 finns exempel på de två olika färgkategorierna. Figur 2.3: Exempel på standardfärger och betonande färger, inspirerad av [6]. Vid användning av färgkodning är det också viktigt att det är tillräcklig skillnad mellan färgerna. Risken är att de annars inte går att urskilja i dålig belysning men även att det blir svårt för människor med synnedsättning att se skillnad [6]. Ännu en sak att tänka på när det är text på en färgad bakgrund är att det behöver vara tillräckligt stor kontrast mellan intensiteten på textfärgen jämfört med bakgrunds- färgen så att texten blir läsbar. Ett annat sätt att göra information mer kompakt är att använda generiska symboler för att representera ord och på så sätt öka data-pixel-förhållandet. Vanliga exempel är olika pilar som symboliserar upp, ner eller en rotation. Även bockar och kryssym- boler samt siffror är vanliga [6]. 9 2. Teori 2.4 Att genomföra en utvecklingsprocess Enligt [12], som behandlar framtagande av program och webbsidor, är det alltid en process att ta fram användbara (i detta fall digitala) system - en så kallad iterativ användarcentrerad process. Det innebär att först bör en analys göras, därefter de- signförslag, utvärdering och återkoppling för att sedan repeteras. Under processen bör fokus vara på användaren och dess behov och uppgifter. En tyngdpunkt läggs också vid att processen bör vara iterativ samt att aspekter som att skapa prototyper och att användarna är delaktiga i processen är viktigt. Konkret fås ett system med bra användbarhet om användaren lätt lär sig systemet [12], om det är effektivt att använda, om det är lätt att komma ihåg hur det fungerar, om det är svårt att göra fel och om det är behagligt och tilltalande att använda. Slutligen beskriver [12] några olika metoder att utvärdera sitt system eller sin pro- dukt, med syfte att se hur användbar den är. Några användbara metoder är ex- empelvis fältstudier, expertutvärdering och gruppgranskning. Dessa metoder bör kombineras och dokumenteras. Att använda enkla metoder för utvärdering är också i många fall bättre än att använda mer komplexa metoder. 10 3 Genomförande För att få en tydlig bild över studions befintliga skick inleddes arbetet med en inven- tering av studions innehåll. Sedan gjordes intervjuer och studiebesök för att bredda gruppens förståelse kring praktisk inlärning. Baserat på inventeringen, intervjuerna och studiebesöket kunde sedan en plan för förändringar i studion och en priorite- ringsordning för utveckling av befintliga experiment framställas. Detta följdes av en litteraturstudie och en iterativ process för att utveckla studions nya struktur och de nya mallarna för manualer och etiketter. Parallellt pågick ett arbete med att reparera och förbättra befintliga experiment för att de skulle kunna användas i den nya studion. 3.1 Inventering av studion För att upprätta en struktur i studion inleddes arbetet med en inventering, och en förteckning framställdes över befintliga experiment som uppförts av tidigare kandi- datarbeten inom samma ämne. Under inventeringen bedömdes experimenten utefter om de är användbara, om det fanns tillgängliga instruktioner och om vidareutveck- ling var aktuellt. Sedan delades inventeringslistan med handledare för att besluta om vidareutveckling alternativt kassering. Inventeringslistan utgjorde grunden för det dokument som använts som ett internt verktyg under hela arbetsprocessen för att identifiera vad som utförts och vad som återstod att göra. 3.2 Intervjuer Tidsmässigt parallellt med inventeringen av studion genomfördes också intervjuer med lärare i relevanta kurser. Intervjuer hölls med Jim Brouzoulis, universitetslektor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, samt Ulf Gran, professor vid institutionen för fysik. En kontinuerlig dialog i samma frågor hölls med handle- dare och examinator, vilket dock inte var i intervjuform. Detta skedde för att vidga gruppens uppfattning av vilka experiment i studion som faktiskt användes och vad studenter kunskapsmässigt generellt har svårt att förstå. 3.3 Studiebesök För att få ytterligare inspiration om hur experiment kan vara uppbyggda och pre- senterade gjordes ett studiebesök vid FysikLek på Chalmers. FysikLek är ett upp- 11 3. Genomförande levelsecentrum för grund- och gymnasieskoleelver där de kan testa olika experiment och lära sig mer om fysik på ett lekfullt sätt [13]. 3.4 Litteraturstudie Inför litteraturstudien gjordes en översikt inom området gränssnittsdesign för att ta reda på mer om vilken teori som behövdes för att tillverka bra mallar för nya manu- aler och etiketter. Efter översikten hade skapats användes sökorden User Experience, UX, gränssnittsdesign, användarvänlighet, färgval, interface design och information design på Chalmers bibliotek. Litteratur valdes sedan utifrån popularitet på biblio- tekets hemsida. I första hand har primärkällor använts, t.ex. rapporter eller studier. I de fall primärkällan inte hittats har antologier, d.v.s. samlingar av litteratur, eller kurslitteratur använts. 3.5 Uppdatering av studions struktur För att skapa en konsekvent struktur i studion gjordes flera förändringar. Nya bilder togs av nästan alla experiment för att användas i manualer, etiketter och på Can- vassidan. Dessutom skapades ett nummersystem för experimenten och dess kompo- nenter. Syftet med detta var att göra det lättare för lärare och studenter att snabbt hitta rätt material till rätt laboration. För experiment består nummersystemet av en bokstav som bestämmer vilket ämnesområde den tillhör samt en siffra som ger labo- rationsnumret. Varje komponent till varje experiment fick också en kod, bestående av samma kod som för laborationen samt en extra siffra som ger vilken komponent det handlar om. Utöver detta gjordes en utvärdering kring vilket material som be- hövde köpas in, t.ex. nya förvaringslådor, för att förbättra studions fysiska struktur. För varje laboration utvecklades fyra typer av nytt material: • En manual med bland annat beskrivning av laborationen, teori, instruktioner och lösningsförslag. För vissa laborationer kunde manualernas innehåll baseras helt eller delvis på gamla manualers innehåll. Processen för utformningen av dessa manualer beskrivs i avsnitt 3.6. • En större etikett, som fästs på laborationens låda eller skåp. Denna innehåller laborationens nummer och information om laborationens komponenter. Pro- cessen för skapandet av denna beskrivs också i avsnitt 3.6. • En mindre etikett, som fästs på varje komponent till laborationen. Den inne- håller komponentens nummer och även processen för framtagandet av denna beskrivs i avsnitt 3.6. • En modul på studions Canvassida med en mycket kort beskrivning av labora- tionen samt digital manual. 12 3. Genomförande 3.6 Gränssnittsdesign av manualer och etiketter Inför utformning av manualer, etiketter och Canvassidan användes teori om User Experience (användarupplevelse, UX) som handlar om hur ett gränssnitt ska desig- nas för att vara så användarvänligt som möjligt. Litteraturen innehöll även tips på metoder för att få fram det bästa resultatet, t.ex. genom att använda en iterativ process, i tidigt stadie. Utkast till nya manualer och lösningsförslag riktade till studenter till alla experiment som i framtiden skulle ha en plats i studion framställdes. Till de experiment som vid inventering bedömdes sakna manualer och/eller lösningsförslag skapades utkast till helt nya manualer. De manualer och lösningsförslag som redan fanns revidera- des och anpassades till den nya utformningen av manualerna. Syftet med detta var att skapa en enhetlig design och utformning av alla manualer där gränssnittet var användarvänligt och konsekvent. Alla manualer digitaliserades och laddades sedan upp på studions Canvassida. 3.6.1 Inledande kartläggning av användarprofiler Inför den nya utformningen av manualerna gjordes en grundlig litteraturstudie om användarvänlig design, pedagogik och tillgänglighet. Detta gjorde att aspekter som gränssnittsdesign, läsbarhet, användarprofil samt tillgänglighet för funktionsnedsat- ta såsom dyslektiker och färgblinda beaktades i designprocessen. 3.6.2 Från teori till färdigt resultat Efter att ha kartlagt användaren och dess behov, genom att hålla en dialog med lä- rare och studenter, gjordes ett första utkast till manual- och etikettmallar i form av en grovskiss av gränssnittet. Ett flertal utkast gjordes med olika kombinationer av bland annat färgval, rutnät och rubriknivåer för att kunna jämföra olika alternativ. I samband med att de första utkasten producerades utvärderades också tidigare års manualer för att bedöma vad som kunde tas bort och vad som kunde föras vidare. Därefter inleddes en itereringsprocess för att ta fram slutgiltiga mallar till etiketter och manualer. Färgkodningen är samma för etiketter och manualer för att skapa enhetlighet och agera konsekvent. Färgerna är av störst nytta när användaren letar efter material i förrådet så därför bestämdes färgkodningen under framtagningen av etiketterna och manualerna fick sina färger efter det. Vid utformning av de slutgiltiga etiketterna togs det först fram flera olika mättnads- och kontrastalternativ av 4 olika färger. Det tilldelades en färg till vardera kategori, hållfasthetslära, statik, dynamik och universalkomponenter. Sedan undersökte grup- pen om färgernas intensitet och kontrast gjorde färgkodningen tillräckligt tydlig. Det undersöktes delvis om de skiljde sig åt tillräckligt så att kodningen var effektiv och även om texten hade tillräcklig kontrast mot färgerna så att det gick att läsa även i dålig belysning. Utkastet uppdaterades sedan utefter utvärderingens resultat och nya skisser togs fram. Iterationen upprepades tills ett resultat kvarstod som stämde 13 3. Genomförande överens med önskemål från lärare och studenter samt teorin som undersökts. Se fi- gur 3.1 för ett exempel på den iterativa processen. Exemplet visar två varianter av färger på etiketter, där bilderna har gjorts svartvita för att visa mättnad. Därefter valdes den etiketten där färgerna (förutom universalfärgen) hade liknande mättnad. (a) Alternativ där kontrasten mellan färgerna var olika. (b) Alternativ där kontrasten mellan färgerna (förutom universalfärgen) var lika. Figur 3.1: Ett exempel på den iterativa processen där färgerna till etiketterna (och manualerna) togs fram genom mättnad av färgen på etiketterna. I framtagandet av det slutgiltiga gränssnittet till manualerna utvärderades det förs- ta utkastet av kandidatgruppen och jämfördes med den teori som studerats inom området. Respons gavs också av studenter och handledare. Det som utvärderades var om den visuella hierarkin stämde överens med informationens hierarki och om det var intuitivt och lätt att veta var användaren kunde hitta var informationen fanns på manualen. Olika variationer på teckenstorlek mellan rubriker och bröd- text, rutnät samt helhetsintryck utvärderades. Se figur 3.2 för ett exempel på denna iterativa process för manualerna. I detta fall valdes en manual med större mellanrum mellan innehållet för att förstärka skillnaden mellan manualens olika delar och göra hierarkin tydligare. 14 3. Genomförande (a) Alternativ där avståndet mellan rutorna var litet. (b) Alternativ där avståndet mellan rutorna var större. Figur 3.2: Ett exempel på den iterativa processen för manualerna, där höger och vänster bild har olika stora mellanrum mellan innehållsrutorna. Innehållet i manualerna utvecklades också till att bli annorlunda än tidigare års ma- nualer. Särskilt fokus lades vid att manualerna ska vara riktade mot studenter, där språket i manualerna blev mer ledigt än formellt. Vid utformningen av innehållet beaktades lärdomar gruppen fick från intervjuerna och studiebesöket vid FysikLek (se avsnitt 3.2 och 3.3). Till viss del kunde innehållet till manualerna återanvändas från gamla manualer. För vissa laborationer utvecklades även nya laborationsnamn. 3.7 Digitalisering av studions innehåll Under arbetet digitaliserades alla manualer och all dokumentation av alla expe- riment. Baserat på resultat från inventering, intervjuer och litteraturstudie kunde även en ny Canvassida utvecklas. En modul skapades för varje ämneskategori och all dokumentation och alla manualer laddades upp i respektive moduler. För att underlätta för lärare att hitta rätt och upptäcka nya laborationer skapades en tyd- lig förstasida i Canvas, med kort information om studions syfte, innehåll och upp- byggnad. För att öka kommunikationen kring studion blev examinatorer i relevanta kurser inbjudna till Canvassidan. Det lades stor vikt vid att den digitala miljön för studion skulle stämma över- ens med den fysiska miljön. Det innebar att om en lärare fann något av intresse på Canvassidan skulle det vara lätt att hitta detta i fysiska miljön och vice versa. Detta uppnåddes genom att använda samma färger och typsnitt i den fysiska och digitala miljön, samt att i all digital kommunikation vara tydlig var man finner motsvarande material i den fysiska miljön. 15 3. Genomförande 3.8 Reparation och komplettering av befintliga ex- periment En del av projektet var att utveckla, komplettera och reparera befintliga experiment som var i behov av detta. Vilka experiment som behövde kompletteras kartlades med hjälp av inventeringen, dialog med handledare och examinator samt intervju- erna. Reparationen av experimenten gjordes i studion och prototyplabbet och vissa komponenter köptes in nya. Detta gjordes som ett kontinuerligt arbete parallellt med utvecklingen av studions nya struktur. 3.9 Utformning av nya studion Under arbetets gång har en dialog med examinator och handledare hållts kring den framtida flytten av studion till kurslabbet. 16 4 Resultat Här presenteras de slutgiltiga resultaten av projektet gällande inventering, intervju- er, studiebesök och nya strukturen i studion. Dessutom redogörs för utformningen av de nya mallarna för etiktter och manualer samt färdiga etiktter och utkast till manualer. Till sist redovisas utvecklingen av befintliga experiment och den nya Can- vassidan. 4.1 Inventering av studion Inventeringen gav en tydlig uppfattning av studions befintliga situation och resul- terade i identifiering av 46 olika experiment i varierande skick. Tillsammans med handledare beslutades kassering av sex gamla experiment som inte ansågs funktio- nella eller relevanta. Av de 40 övriga experimenten noterades att 16 stycken helt saknade instruktioner och att tio stycken behövde repareras, kompletteras eller vi- dareutvecklas. Inventeringen blev grunden till en dokumentationsmall som succes- sivt uppdaterades med mer ingående information om experimenten under projektets gång. Dokumentationsmallen finns bifogad i appendix A. 4.2 Intervjuer Efter inventeringen gjordes två intervjuer med lärare på Chalmers som undervisar i relevanta kurser för projektet. En intervju gjordes med Jim Brouzoulis, universitetslektor på institutionen för me- kanik och maritima vetenskaper, som undervisar i hållfasthetslära på civilingenjörs- programmet i teknisk design. Han beskrev att han i nuläget använder flera experi- ment från studion. De experiment som han frekvent använder är Skumbalkar med olika tvärsnitt (H65 i nya studion), Eulerfall (H62), Tryckkärl (H71) samt Fackverket (finns ej kvar i nya studion). När gruppen presenterade alla inventerade experiment visade det sig att det var flera som Jim Brouzoulis glömt bort, eller inte ens visste fanns. Han nämner då att hans användning av studion hade gynnats av att allt materialet finns samlat på en hemsida. Gällande utveckling av nya experiment hade han uppskattat en träklossmodell av en romersk båge för att illustrera tryckbelast- ning, eller en modell av en häng- eller bågbro. Se appendix B.1 för hela intervjun. En annan intervju hölls med Ulf Gran, professor på institutionen för fysik. I sin 17 4. Resultat kurs i mekanik (för teknisk fysik och teknisk matematik) har han bara använt ex- perimentet Lyft dig själv (S6 i nya studion) från studion vid något enstaka tillfälle. Han gör dock flera andra demonstrationer i undervisningen, dock ej med något från studion, som att demonstrera rörelsemängdsmoment med ett gyro. Även Ulf Gran uttryckte att han hade uppskattat om studion digitaliserades, eftersom han då skul- le veta vad som fanns där. Det fanns flera experiment som han inte visste fanns i studion. Vidare beskrev han problematiken med digitala experiment. Enligt honom är den stora nyttan med experiment och demonstrationer diskussionen mellan stu- denterna efteråt, vilket inte uppnås av digitala demonstrationer. Se appendix B.2 för hela intervjun. Dessutom hölls en kontinuerlig dialog med handledare och examinator. Både hand- ledare och examinator använder regelbundet experimenten i studion i sina kurser i mekanik och hållfasthetslära. Även dessa uttryckte att digitalisering av studion var en bra idé. 4.3 Uppdatering av studions struktur Studions struktur har uppdaterats på flera plan. Samtliga experiment och material har fotograferats på nytt för att få enhetliga bilder. Nya manualer och instruktioner har skapats och digitaliserats genom Canvassidan. Materialet har organiserats och tilldelats en plats i studion som är märkt med en siffra för att det ska vara lätt att hitta. Samtliga experiment har även fått en bokstav och ett nummer beroende på vilken ämneskategori de tillhör. De experiment med flera tillhörande komponen- ter har samlats i (delvis nyinköpta) lådor för att delar inte ska försvinna. Lådor och större experiment har märkts med en större övergripande etikett, och tillhö- rande komponenter har märkts med en mindre etikett. Innan den framtida flytten av studion till kurslabbet har alla laborationer fått en tillfällig bestämd plats i den befintliga studion. 4.3.1 Övergripande struktur För att göra studions material mer tillgängligt kategoriserades laborationerna efter ämneskategorierna statik, dynamik och hållfasthetslära. Statik tilldelades färgen gul, dynamik grön och hållfasthetslära rosa. Dessutom har färgen grå tilldelats material som är universalkomponenter, som används till flera eller inga laborationer. Dessa färger, se figur 4.1, följer experimenten i manualer, platsbeskrivningar och etiketter. 18 4. Resultat Figur 4.1: Färgkodningen per kategori inklusive HEX-kod. Alla laborationer har numrerats och det tillhörande materialet har organiserats med en kod som hänvisar till den motsvarande laborationen. Exempelvis tillhör kom- ponenterna S1.1 och S1.2 laborationen med märkning S1 som är statiklaboration nummer 1. Befintliga laborationer täcker inte hela nummerspannet inom ämneska- tegorion, för att fler experiment ska kunna tillfalla utan att strukturen brister. Mer information om hur strukturen ska bibehållas av nästkommande kandidatgrupp finns dokumenterat på Canvassidan. Numreringen av laborationer följer enligt tabell 4.1 nedan. I tabellen står det även vilka nummer som har använts till laborationer hittils. Område Numrering Använda nummer Statik 1-29 1-12 Dynamik 31-59 31-41 Hållfasthetslära 61-89 61-75 Tabell 4.1: Tabell för numrering av laborationer. 4.4 Gränssnittsdesign av manualer och etiketter Baserat på litteraturstudien och dialog med lärare och studenter kunde mallar för manualer och etiketter framställas. 4.4.1 Etikettmallar Till laborationerna skapades två olika typer av etiketter, i form av laborationsetiket- ter och komponentetiketter. För att underlätta åtkomst och sökning av laboratio- nerna med tillhörande material har numreringen och färgkodningen gjorts tydlig och stor. För att upprätthålla strukturen står det tydligt på etiketterna på vilken plats i studion laborationen hör hemma. Komponentetiketterna är i utskrivet skick 2.5 cm höga och 8.5 cm breda, medan laborationsetiketterna är 5.5 cm höga och 11 cm breda. 19 4. Resultat Laborationsetiketterna består av en bild av laborationen, namn på laborationen i textstorlek 20 samt platsinformation, ämnesområde och vilka komponenter som hör till, skrivna i textstorlek 10. Dessa textstorlekar kan i undantagsfall minskas om t.ex. laborationsnamnet är långt. Dessutom finns det på varje etikett ett nytaget foto av laborationskomponenterna. Resultatet av etikettmallen visas i figur 4.2. Figur 4.2: Mall för laborationsetiketterna för både statik, dynamik och hållfast- hetslära. Komponentetiketterna är en mindre version av etikett, vars syfte är att visa vil- ken laboration komponenten tillhör. De innehåller komponentkoden, beskrivning av komponenten, plats i studion och vilken laboration komponenten tillhör. Etiketterna för komponenterna har i regel textstorlek 20 på rubrik och 10 på informationstext, men som för laborationsetiketterna kan textstorleken i undantagsfall minskas. Gäl- lande textstorlek på kodningen till vänster i etiketten har den storlek 50 om kod- ningen består av två symboler (t.ex. Ux), 35 vid tre symboler (t.ex. Sx.x) och 25 20 4. Resultat om den har fyra symboler (t.ex. Dxy.x). Se figur 4.3 för komponentetiketterna. Figur 4.3: Etikettmall för universal-, statik-, dynamik-, och hållfasthetslärakom- ponenter. 4.4.2 Manualmallar För att göra enhetliga manualer skapades en ny manualmall. Mallen är densamma för alla laborationerna, och det som skiljer sig är färgsättningen som beror på äm- neskategorin. Manualerna består av 4 olika rutor på framsidan med information. Den första är en omskrivning av Syfte och lärandemål till Vad lär vi oss av detta?. Här beskrivs på ett ledigt studentspråk motivet till laborationen kopplat till kursens lärandemål för att väcka mer intresse hos studenterna. Den andra är ett kort teoriavsnitt om vilka begrepp som kan behöva bearbetas, som exempelvis ekvationer eller annan 21 4. Resultat bakgrundsinformation som kan vara behövlig när uppgiften ska lösas. Vidare finns en lista på vilken utrustning som behövs för att utföra experimentet enligt manu- alens instruktion. Instruktionen beskriver vad som ska utföras under laborationen i form av punktlistor för att studenterna tydligt ska veta vad de ska göra. Rutan innehåller också beräkningsfrågor alternativt observationsfrågor som ska besvaras efter utfört experiment. Dessa frågor är inte markerade med en siffra utan med ett fetmarkerat frågetecken. I figur 4.4 visas resultatet av gränssnittet till manualmallarna (i detta fall en labo- ration i hållfasthetslära). Informationstexten i rektanglarna beskriver hur avsnittet ska utformas relaterat till radavstånd, textstorlek, bildformatering och innehåll. Figur 4.4: Manualmall för hållfasthetslära (med rosa färg). På baksidan av manualerna finns ledning och lösningsförslag. Dessa är konstruerade så att ledningen ska kunna läsas utan att lösningsförslaget ges direkt till studenten, genom att de är vända åt olika håll. Tanken är att manualerna ska skrivas ut med den givna framsidan och baksidan, men det går såklart att skriva ut dem enskilt om så önskas. Nedan syns figur 4.5 som är en mall till en baksida av en manual, med ledning och lösningsförslag. I detta fall är det en statiklaboration. 22 4. Resultat Figur 4.5: Mall för lösningar till en laboration, i detta fall en statiklaboration. 4.4.3 Uppdatering av manualer och etiketter till experiment Under arbetet gjordes 37 utkast till manualer enligt den nya manualmallen, varav 16 stycken har skapats med helt ny information, och 21 stycken har baserats på ma- terial från tidigare års kandidatgrupper. Varje manual enligt de nya riktlinjerna har en märkning med året de är skapade samt senast reviderade. Gruppen hann dock inte att färdigställa alla manualer, och i slutändan färdigställdes endast en manual helt (D38, Flygande bil). Övriga manualer skapades endast som utkast. Gällande etiketterna gjordes 40 stycken laborationsetiketter samt 114 stycken kom- ponentetiketter. Samtliga mallar är uppladdade och dokumenterade på Canvassidan. 4.4.4 Uppdaterade etiketter I figur 4.6 visas exempel på färdiga laborationsetiketter för en statik-, en dynamik- och en hållfasthetslära-laboration. 23 4. Resultat (a) Exempel på övergripande etikett för statiklaboration. (b) Exempel på övergripande etikett för dynamiklaboration. (c) Exempel på övergripande etikett för laboration i hållfasthetslära. Figur 4.6: De övergripande etiketterna för laborationerna. I figuren syns tre exem- pel, en statik-, en dynamik- och en hållfasthetslära-laboration. Exempel på färdiga komponentetiketter visas i figur 4.7. Etiketterna tillhör labora- tioner i statik, dynamik och hållfasthetslära respektive universalkomponenter (d.v.s. komponenter som används i flera eller inga laborationer). 24 4. Resultat (a) Exempel på etikett för universalkomponent. (b) Exempel på etikett för komponent till statiklaboration. (c) Exempel på etikett för komponent till dynamiklaboration. (d) Exempel på etikett för komponent till laboration i hållfasthetslära. Figur 4.7: Etiketter för komponenter. I figuren finns exempel på dessa för de olika ämnesområdena samt för universalkomponenter. I verkligheten blev etiketterna inplastade och dessutom utan svart inramning, vilket syns i figur 4.8. 25 4. Resultat (a) Exempel på verklig komponentetikett. (b) Exempel på verklig laborationsetikett. Figur 4.8: De slutgiltiga etiketterna placerade på en laboration, i detta fall labo- rationen Flygande bil. 4.4.5 Uppdaterade manualer Figur 4.9 illustrerar en färdig manualframsida samt manualbaksida med ledning och lösningsförslag för en laboration i dynamik. Denna manual var den enda som färdigställdes helt. I Appendix C återfinns fler exempel på utkast till uppdaterade manualer. 26 4. Resultat (a) Exempel på färdig framsida till manual för laboration i dynamik. (b) Exempel på färdig baksida till manual för laboration i dynamik. Figur 4.9: Färdiga manualer för en laboration i dynamik med framsida och baksida (med ledning och lösningsförslag). 4.5 Digitalisering av studions innehåll Arbetet med Canvassidan resulterade i tre stora nya komponenter till Canvassidan. Dessa är den nya startsidan, modulerna samt de nya möjligheterna att ge tips och 27 4. Resultat feedback till studion. 4.5.1 Canvassidans nya startsida Den nya startsidan består av en sammanfattning av studions funktion och syfte, en beskrivning av studions struktur med tillhörande bild samt en lista över alla studions experiment och komponenter. På startsidan finns också all information om laborationernas platser i studion samlad. För att nyttja studion och dess material i olika kurser ges även två förslag på hur lärare kan länka till Canvassidan i sina kurser. Dels kan de bjuda in studenter direkt till studions Canvassida, och dessa ser i det fallet endast utvalda delar av sidan, och dels kan de exportera valfria moduler direkt från studions till kursens egna Canvassida. Se figur 4.10 för ett utdrag ur den nya startsidan, där det också syns att samma färger användes i manualerna och på Canvassidan. Figur 4.10: Utdrag ur den nya startsidan till studions Canvassida. I figuren syns en bild av studion samt delar av listan av alla experiment. 4.5.2 Canvassidans moduler Canvassidans moduler fungerar som samlingsplats för allt digitalt material till studi- on. Här laddades alla manualer och befintliga filmer till experimenten upp. Moduler- na sorterades efter statik, dynamik och hållfasthetslära. Laborationerna är sorterade i nummerordning i modulerna med respektive manual som indrag. Se figur 4.11 för ett utdrag från Canvassidans moduler. 28 4. Resultat Figur 4.11: Utdrag från Canvassidans moduler. Här syns uppdelningen mellan statik, dynamik och hållfasthetslära. 4.5.3 Nya möjligheter att ge tips och feedback I den nya Canvassidan ges fler möjligheter för tips och feedback. Det skapades en sida med tips för framtida kandidatprojekt. Innehållet i sidan liknar det som redo- visas i avsnitt 5.5. Dessutom skapades ett quiz där studenter i fritextsvar kan skriva vad de tycker om studions material, experiment och Canvassida. En motsvarande sida skapades också för lärares feedback. Utöver detta skapades också en sida där lärare kan dela med sig av olika typer av relevant material till studenter och andra lärare, exempelvis litteraturtips, onli- neresurser eller videor. 4.6 Reparation och komplettering av befintliga ex- periment Under arbetets gång har nio experiment kompletterats eller utvecklats. Nedan följer en redogörelse av dessa experiment med en kort beskrivning av vad som gjorts. 4.6.1 Lyft dig själv Detta är en konstruktion som illustrerar linkrafter. Studenten ska stå på lådan och dra i handtaget, och på så sätt lyfts övre delen av lådan och studenten förflyttas uppåt. På handtaget finns en våg för att visa vikten som lyfts. Experimentet är från 2013 [14]. Ett nytt handtag har gjorts för att underlätta lyftet och en ny våg har införskaffats för att tydliggöra vikten som lyfts. En säckkärra har frigjorts för användning för att lättare kunna förflytta experimentet till och från studion. Se figur 4.12 för det nya handtaget och den nya vågen. 29 4. Resultat (a) Lyft dig själv innan uppdateringen. (b) Lyft dig själv efter uppdateringen. Figur 4.12: Jämförelse av experimentet Lyft dig själv innan och efter det komplet- terades med en ny våg och ett nytt handtag. 4.6.2 Balkrigg Balkriggen används för att demonstrera hur balkar deformeras vid belastning med olika villkor för inspänning. Balken belastas med en hängande vikt, och utböjning och vinkeldeformation kan mätas. Experimentet är från 2016 [15]. Vid reparation har det fästs en ny fot på nederkanten av balken. Se figur 4.13 för en bild av den nya foten. (a) Balkrigg utan den nya foten. (b) Balkrigg med den nya foten. Figur 4.13: Balkriggen innan och efter den kompletterades med en ny fot. 30 4. Resultat 4.6.3 Två balkar som visar translation Experimentet visar två balkar som kan belastas för att visa translation. En ny visare har gjorts till den ena balken och det har limmats på en linjal på den andra. Se figur 4.14 för de två uppdaterade balkarna. Figur 4.14: De två uppdaterade balkarna med en ny visare på ena balken och en ny linjal på den andra. 4.6.4 Flytta moment Laborationen består av en tung cylinder och ett lutande plan. Genom att vrida en momentnyckel kring en bultskalle kan cylindern precis lätta från stödet och börja rulla uppför planet. Syftet är att med hjälp av momentnyckeln visa att momentets angreppspunkt inte spelar någon roll. Experimentet är från 2016 [15]. En ny mo- mentnyckel har införskaffats. Momentet som krävs är dock så lågt så det knappt syns på momentnyckeln. Se figur 4.15 för laborationen med dess nya momentnyckel. Figur 4.15: Laborationen Flytta moment med den nya momentnyckeln. 31 4. Resultat 4.6.5 Gamla kulbanan Kulbanan är en bana med en loop och beroende på från vilken höjd kulan släpps kan kulan ta sig runt banan eller ej. Laborationen visar på energibevaring. Kulbanan har skruvats fast på sin platta för att upplevas mer stabil. Se figur 4.16 för en bild på kulbanan. Figur 4.16: En bild på kulbanan som nu är bättre fastskruvad. 4.6.6 Gyro med elektrisk anbringare En gyro är en roterande enhet som används för att mäta eller upprätthålla rörelse eller orientering. Anbringaren används för att få gyron att rotera. Den fungerar genom att utnyttja principerna för rörelsemängdsmomentet, som innebär att en roterande massa kommer att fortsätta att rotera med samma hastighet och i samma riktning om ingen yttre kraft verkar på den. Det har 3D-printats en ny o-ring till anbringaren. Se figur 4.17 för en bild på den uppdaterade gyron. Figur 4.17: Laborationen Gyron som fått en ny o-ring till anbringaren. 32 4. Resultat 4.6.7 Tyngdpunktsplatta Tyngpunktsplattan består av en plan skiva med formen av en halvcirkel sammansatt med en triangel. Den används för att experimentellt bestämma tyngdpunktens läge. Experimentet är från 2016 [15]. Plattan har fått nya snören i hålen med möjlighet att fästa vikt i. Se figur 4.18 för en bild av tyngdpunktsplattan med de nya snörena. Figur 4.18: Den renoverade tyngdpunktsplattan med nya snören som man kan hänga vikter i. 4.6.8 Skumgummibalkar Skumgummibalkarna visar på deformation av olika tvärsnitt. Rutnätet och linjerna är markerade för att tydliggöra materialförändringarna vid vridning respektive böj- ning (se figur 4.19). Nya skumgummibalkar och skumgummiaxlar har köpts in och mönster är ritat på dem för att visa på deformationen när de böjs respektive vrids. Det har köpts två med rektangulärt tvärsnitt och två med cirkulärt tvärsnitt. Nya handtag har tillverkats till balkarna med cirkulärt tvärsnitt. 33 4. Resultat Figur 4.19: De nya skumgummibalkarna och skumgummiaxlar som köpts in. Två av dem har cirkulärt tvärsnitt och handtag och två av dem har rektangulärt tvärsnitt och inte handtag. 4.6.9 Spänningsoptik Spänningsoptik är ett fenomen som möjliggör att spänningarna i ett material kan illustreras. Experimentet är från 2013 [14]. Nya polykarbonatskivor till laborationen har beställts. De har sedan sågats och borrats för att kunna användas till experi- mentet. Se figur 4.20 för en bild på laborationen med tillhörande utrustning. Figur 4.20: Laborationen Spänningsoptik, som fått nya polykarbonatskivor, med tillhörande utrustning. 4.7 Utformning av nya studion Eftersom flytten till den nya studion (som ligger i kurslabbet) kommer inträffa efter tidsramen för projektets genomförande har gruppen inte arbetat direkt med flytten. 34 4. Resultat Istället har gruppens arbete gjorts med beaktande av en kommande flytt. Detta har resulterat i att materialet till studion har skapats så att det är lätt att anpassa till en ny lokal. De nya manualerna saknar därför hänvisningar till laborationens placering i studion. Denna information finns endast på de övergripande etiketterna samt på studions Canvassida. Gruppens förhoppning är att t.ex. skåpsnummer ska kunna överföras till den nya studion men om så ej är fallet kommer endast två saker (etiketter och Canvassidan) behöva ändras. 35 4. Resultat 36 5 Diskussion Under arbetets gång finns det flera saker som gått bra och några saker som gått mindre bra. Orsakerna till och konsekvenserna av dessa diskuteras i följande av- snitt. Resultatets förankring i den genomförda litteraturstudien diskuteras också. Dessutom presenteras de möjliga fortsättningarna av arbetet, dels för lärare och dels för framtida kandidatprojekt. 5.1 Planering och förarbete I arbetets inledande fas gjordes ett planeringsarbete för projektets olika delar bestå- ende av intervjuer, studiebesök, inventering, litteraturstudie samt en övergripande planering för projektet. I detta avsnitt kommer utfallet av planeringen att diskuteras i förhållande till hur det har påverkat resultatet. 5.1.1 Inventering Under de första veckorna av arbetet gjordes en stor inventering. Utan inventeringen hade inte gruppens arbete varit möjligt. Inventeringsmallen, som återfinns i bilaga A, bidrog exempelvis till att flera experiment kunde kasseras. Inventeringen hade dock kunnat vara mer strukturerad. Till exempel skedde inventeringen till en början, tillsammans med inventeringsmallen, via post-it-lappar som sattes på experimenten för att kunna identifera dessa. Lapparna ramlade lätt av vilket bidrog till att både inventeringen och studion blev mer ostrukturerad än vad den hade behövt vara. Detta hade kunnat förhindras genom att ta bilder av experimenten vid ett tidigare skede och använda dem i inventeringsprocessen. 5.1.2 Intervjuer och studiebesök I början av arbetet gjordes intervjuer med Jim Brouzoulis och Ulf Gran, det gjordes även ett studiebesök vid Fysiklek. Dessa intervjuer och studiebesök gjordes innan en slutgiltig planering gjordes vilket innebar att materialet och lärdomarna därifrån inte blev lika relevanta som gruppen hade önskat. Vid tidpunkten av intervjuerna och studiebesöket var gruppen fortfarande inriktad på att skapa nya experiment och stort fokus vid intervjun och studiebesöket lades därför vid att utreda vilka nya experiment som kunde tillverkas för studion. Detta var självklart inte onödigt, ef- tersom denna information kommer kunna användas i framtida kandidatprojekt och då det gav inspiration till gruppen. 37 5. Diskussion Andra delar av intervjuerna och studiebesöket var däremot mer relevanta. Diskussio- nerna kring laborationer på distans bidrog till gruppens beslut att förbättra studions fysiska struktur medan intervjuerna i allmänhet visade att kommunikationen kring studion borde vara bättre. Intervjuerna gav också en bra förståelse för hur lärarna i nuläget använder studion samt vilka laborationer som är av prioritet. Studiebesöket hos FysikLek påverkade starkt utformningen av de nya manualerna, där ledning och lösningsförslag hamnade på baksidan av manualerna, men även i detta fall hade gruppen fått ut mer av studiebesöket om det skedde efter att gruppen hade beslutat om den generella inriktningen av arbetet. I så fall hade gruppen fokuserat mer på struktur och kommunikation vid studiebesöket istället för att bara få en generell överblick av miljön på FysikLek. Studiebesöket gav också idéer till hur nya studion skulle kunna vara uppbyggd, och några av dessa idéer dokumenterades på Canvas- sidan inför den försenade flytten. Skulle arbetet göras igen hade gruppen därför gjort intervjuerna och studiebesö- ket vid ett något senare skede, för att få mer relevanta svar för det som arbetet faktiskt skulle handla om. Dessutom hade fler intervjuer gjorts för att få en stör- re mängd data att utgå ifrån. På grund av tidsplanen ansågs det inte möjligt att genomföra fler intervjuer. Å andra sidan var intervjuerna ovärderliga i gruppens be- slut att fokusera på att utveckla studions struktur och kommunikation, och därför hade troligen det bästa alternativet varit att göra flera omgångar av intervjuer. Att genomföra fler intervjuer när syftet för arbetet var bestämt hade också lett till att fler lärare blivit informerade om att studion finns samt vår plan för den. Det hade även gett en chans att visa upp det vi gjort hittills för att kunna få ta del av lärares och eventuellt studenters åsikter kring det. 5.1.3 Utvärdering av övergripande planering Under arbetet med planeringsrapporten gjordes en övergripande planering genom ett Ganttschema. I huvudsak innebar det att planeringsfasen skulle vara färdig i mit- ten av februari 2023, arbetsfasen i mitten av april 2023 och rapportskrivningsfasen i mitten av maj 2023. Planeringsfasen blev klar enligt tidsplan medan arbetsfasen blev några veckor längre än planerat. Detta beror på att arbetet med studions Can- vassida gjordes betydligt senare än planerat, eftersom den delen av arbetet behövde invänta färdigställandet av studions nya struktur. Arbetet med manualerna blev också längre än planerat. Det första utkastet av manualmallarna blev klart relativt tidigt, men det tog ganska lång tid att därefter arbeta fram den slutgiltiga mallen för manualerna och att korrekt tillämpa dem på studions experiment. Reparationen av befintliga experiment blev dock klart flera veckor tidigare än planerat, eftersom att de nya delarna var smidiga att införskaffa och gruppen fick bra stöd från perso- nalen i prototyplabbet. Enligt den ursprungliga planeringen skulle gruppen också göra filmer till labora- tionerna, men på grund av tidsbrist blev detta inte av. Detta är något som skulle kunna göras av lärare eller av framtida kandidatprojekt. 38 5. Diskussion 5.1.4 Litteraturstudie I litteraturstudien har, som nämnts i metodkapitlet, sökord som User Experience, UX, gränssnittsdesign, användarvänlighet, färgval, interface design och information design använts. Den litteratur som hittats med de sökorden gav en teoretisk grund för att ta fram och motivera de allra flesta designval i manual- och etikettmallar tillsammans med datan insamlad från intervjuer. 5.2 Resultatet i förhållande till det teoretiska ram- verket I avsnittet nedan diskuteras resultatet i form av manualer, etiketter, tillhörande mallar, processen och den nya strukturen i förhållande till teorin (d.v.s. litteratur- studien). 5.2.1 Motiverande design Lärandematerial kan skapas enligt motiverande design med hjälp av ARCS-modellen [12] som står för faktorerna Uppmärksamhet, Relevans, Självsäkerhet och Tillfreds- ställelse. Gruppen har beaktat dessa faktorer när mallar har utformats. Exempel på var vardera av dessa faktorer har dykt upp är: • Uppmärksamhet: Detta har synts genom att studenters intresse väckts med fler färger än tidigare på manualer och etiketter. Det har även gjorts medvetna ordval vid framtagning av underrubriker och inledningar till manualerna för att locka studenter till att läsa vidare. Exempel på detta är rubriken Vad lär vi oss av detta?. • Relevans: Även denna faktorn syns bäst i den nya rubriken Vad lär vi oss av detta? i manualerna som gjort att manualerna blivit mer målorienterade. • Självsäkerhet: Exempel på ökad självsäkerhet syns i den nya placeringen av ledningen i manualerna. Eftersom den är vänd upp och ned får studenterna inte lösningen direkt. Detta understryker att det är deras egna kunskap som hjälpt dem lösa uppgiften, vilket ökar självsäkerheten. Detta skulle dock kunna förbättras ytterligare genom att till exempel göra instruktionerna i manualerna mer fria. • Tillfredsställelse: Det är troligen vid den här punkten som gruppens arbete hade kunnat förbättras. Efter en avklarad laboration i studion finns det inget som sker efteråt (som till exempel en avslutande text på manualen) som ger studenterna bekräftelse och en positiv konsekvens av lärandet. 5.2.2 Att göra designval med användaren i fokus Designvalen gjordes efter användarprofiler av studenter och lärare och baserades på intervjuer. Användarprofilerna blev inte dokumenterade under arbetet utan var ett informellt verktyg för gruppens interna arbete. Studenters kunskapsnivå och språk, lärarens språk och invanda rutiner samt förhållningssätt till studenters lärande be- aktades vid utformning av manualmallarna. 39 5. Diskussion 5.2.2.1 Kognitiv ergonomi och inlärning I den iterativa processen lades stort fokus på att hålla gränssnittet enkelt för att upprätthålla en god kognitiv ergonomi. Vid utformningen av manualmallar (se fi- gur 4.4) placerades därför den nödvändiga informationen för att lösa uppgiften på framsidan och ledning samt lösningsförslag på baksidan. Det är dels bra för att inte lösningen ska vara tillgänglig innan studenten löst uppgiften, men också på grund av att det är icke-nödvändig information som hade bidragit till ett stökigare gränssnitt om det låg på framsidan. Kronologin på hela manualen följer en logisk väg och är i linje med Gagnés nio steg för lärande [5]. En direkt jämförelse med de nio stegen ges i listan nedan. 1. Få uppmärksamhet Detta möts genom att varje experiment har en stimulerande rubrik, och även genom den första rutans rubrik som är Vad lär vi oss av detta?. 2. Informera studenterna om mål Under rubriken Vad lär vi oss av detta? i den första rutan förmedlas syfte med uppgiften på studentspråk. 3. Återkoppla till tidigare lärande I den andra rutan ges en kort teoribakgrund inom området som motsvarar de förkunskaper studenter bör ha för att genomföra uppgiften. 4. Presentera innehållet I den tredje rutan ges materialet som behövs för att genomföra experimentet, tillsammans med en bild på det. 5. Ge vägledning I den fjärde och sista rutan på framsidan ges instruktioner för utförandet av experimentet, samt frågor som ska besvaras i samband med dem. 6. Uppmuntra träning Efter att ha läst instruktionerna ska studenten genomföra dem på samma sätt som beskrivet. 7. Ge feedback När studenten vänder på manualen syns först en lösningsledning, där kan stu- denten få respons på om lösningen är på rätt väg eller inte. 8. Bedöm prestation När studenten sen roterar manualen 180° presenteras lösningen och studenten kan då se om den fått rätt svar eller inte. 9. Göra det möjligt att applicera kunskapen till framtida arbete. Denna nionde punkt är svår att applicera direkt på experimentmanualerna. 40 5. Diskussion Ett förslag för att kunna applicera även denna punkt är att lärare kan hänvisa till räkneuppgifter på liknande område för att visa på hur det används i andra sammanhang. Genom att följa de nio stegen för lärande hjälper manualmallens ordningsföljd att leda användarens uppmärksamhet i en kronologisk ordning och underlättar därmed avkodningen av datan. Att ha en mall för hur utformningen ska ske gör också att utseendet på alla manualer blir likadana och kontinuiteten gör det också lätt för studenten att avkoda informationen då till exempel teorin alltid finns i det nedre vänstra hörnet. På så sätt minimeras ansträngningen för att förstå uppgiften och mer energi kan läggas på att lösa uppgiften. När det gäller de små etikettmallarna (se figur 4.3) har de också en enhetlig och konsekvent design. Samtlig information hittas alltid på samma ställe, till exempel att plats för materialet alltid står längst ner till höger. De stora etikettmallarna (se figur 4.2) har även de en enhetlig och konsekvent design där alla etiketter ser likadana ut för att informationen alltid ska vara lätt att hitta. 5.2.2.2 Dekorativ kontra funktionell design När användaren är nybörjare inom området är rekommendationen att använda bil- der som komplement till text [7]. Därför finns det bilder i manualmallen. I teorirutan finns plats för grafik till höger om texten, där det kan placeras figurer eller liknan- de som hjälper studenten att förstå koncepten. Lämpligast är tolkande grafik som hjälper studenterna förstå samband som inte går att se med blotta ögat, tillexempel kraftpilar eller rörelseriktningar. Det andra grafiska elementet finns i utrustningsru- tan till höger om texten. Där kan en bild på hur utrustningen se ut placeras så att det blir lättare att hitta materialet. En sådan bild skulle klassas som representativ grafik, som inte är rekommenderat [7]. Dock kan det i det här sammanhanget mo- tiveras om användaren ska leta efter specialgjord utrustning eftersom det kan vara svårt att veta hur till exempel komponenten Stöd som finns i experiment S1 ser ut. Därför ansågs ett grafiskt element i form av en bild på alla ingående komponenter ändå vara motiverat. I mallen för de stora etiketterna finns likt i utrustningsrutan i manualerna repre- sentativ grafik för att visa hur de ingående komponenterna ser ut. Vikt lades på enhetlighet mellan de stora etiketterna och manualerna och därför designades mal- larna så lika som möjligt utan att kompromissa på funktionen av dem. Vid design av de små etiketterna (för komponenter) användes ingen grafik då det inte kunde motiveras. Eftersom att dekorativ grafik inte bör användas [7] och ingen annan gra- fik bedömdes behövas blev etiketterna utan. 41 5. Diskussion 5.2.3 Detaljer som utgör ett användarvänligt gränssnitt Under arbetets gång har flera designval gjorts med avseende på mindre detaljer (till exempel typsnitt, färger och positionering av designelement i mallar) som tillsam- mans har skapat en helhet. Nedan kommer därför dessa designval att diskuteras och motiveras av teorin i avsnitt 2.3. 5.2.3.1 Text och utformning Som standardtypsnitt i studion valdes Arial, som ej har seriffer och som har jämnt mellanrum mellan bokstäverna. Detta förbättrar läsbarheten, i synnerhet för dys- lektiker [8]. Detsamma gäller radavståndet, som generellt valdes till 1,5 gånger text- storleken. För att öka läsbarheten ytterligare säkerställdes att texten i studions material alltid var svart text på ljus eller pastellfärgad bakgrund [11]. Läsbarheten hade förstås kunnat förbättras ytterligare, exempelvis genom att använda seriffer vid mycket liten text, då dessa har visat sig vara fördelaktiga i det fallet [9]. Dock hade detta inte givit någon enhetlighet, vilket hade gjort materialet mindre familjärt för studenterna och därmed minskat Relevansen enligt ARCS-modellen [12]. Det hade också gjort materialet mer stökigt och hade därför gjort den kognitiva belastningen högre [4]. Det hade i sin tur påverkat inlärningen. Gruppen var dock tvungna att vid platsbrist kompromissa med lägre radavstånd och textstorlek (för både etiketter och manualer). Samtidigt arbetade gruppen med att i dessa fall reducera mängden text för att inte minska radavstånd och textstorlek för mycket. Det resulterade i en avvägning där mängden information ställdes mot läsbarheten. Gruppens bedömning var dock att hög läsbarhet var viktigare än mer information, eftersom lärandet garanterat förbättras av det förstnämnda [10]. 5.2.3.2 Rutnät och positionering Den främsta rollen av rutnät och positionering i lärandematerial är att skapa en visuell hierarki och guida läsaren till vad denne ska läsa först. Gruppen har främst utnyttjat teorin kring rutnät och positionering i skapandet av manualer. Manualer- na är uppbyggda i ett rutnät med fyra rutor där rutan uppe till vänster kommer läsas först [6]. Detta är rutan med rubriken Vad lär vi oss av detta? som är den rubriken studenter och lärare bör läsa först. Därefter läses rutorna uppe till höger och nere till vänster. Dessa är utrustningslistan och teorin som är viktiga att läsa innan laborationen startar. Slutligen kommer rutan nere till höger att läsas, som är instruktionerna. Instruktionerna kommer och ska läsas oavsett, så det gör ingenting att de är sist i den visuella hierarkin. Det är en fördel att de läses sist så studen- ten och/eller läraren kan bilda sig en uppfattning om laborationen innan den startar. I samma manualer har det också lagts fokus på att skilja informationsgrupperna (rutorna) åt. Detta har gjorts med ramar som är ett effektivt sätt att skilja på hierarkin [6]. Ramarna runt rutorna är dessutom smalare än rutan kring hela ma- nualen. Det gör att laborationsrubriken blir tydligare eftersom den ligger inuti den stora ramen med tjockare linjer, men inte innanför de smala ramarna. Detta i sin 42 5. Diskussion tur gör det lättare att snabbt identifiera varje manual, då laborationsrubriken är det som syns först, vilket gör det lätt för lärararna att hitta relevant laboration. Även på Canvassidan kan exempel på visuell hierarki ses, även om det inte är med rutnät. På startsidan har exempelvis laborationsnamn och dess plats fetmarkerats för att öka konstrasterna mellan denna information och resten [4]. Målet med detta var att lärarna snabbt ska hitta laborationens plats i studion. Vid utformandet av etiketter har mindre fokus medvetet lagts på visuell hierarki, utöver att viktigare information som laborationsnummer är större än mindre viktig information. Det- ta hade gruppen kunnat utveckla genom att även på etiketterna, särskilt de större övergripande etiketterna, applicera samma teori om rutnät som för manualerna. 5.2.3.3 Färg och symboler Vid utvecklingen av designriktlinjer till den nya studion har gruppen valt att enbart använda fyra färger (grå samt tre olika pastellfärger). Eftersom dessa är pastellfär- ger var det därför också möjligt att skriva text på färgerna, exempelvis i etiketterna [11]. Gruppens förhoppning är att dessa lugnare färger ska minska det visuella bru- set och därmed minska studenternas fokus på färgerna [6] och öka deras fokus på själva laborationen. Att använda mycket färger är att sätt att öka data-pixel-förhållandet, vilket är extra viktigt när det är manualer, etiketter och Canvassidor med begränsad plats. Ett annat sätt att öka data-pixel-förhållandet är också att använda symboler istället för ord [6]. Detta har gruppen gjort genom att göra en pil på manualen där den ska vändas till andra sidan eller genom att använda ”?” när det är en fråga i manualen som ska besvaras av studenten. Troligen hade gruppen kunnat utnyttja detta mer, exempelvis genom en symbol för mekanik, dynamik och hållfasthetslära. Detta leder dock till ett annat problem, vilket är att symbolerna riskerar att bli mer dekorativa än funktionella vilket inte är bra för användbarheten [4]. 5.3 Tillämpning av studion Målet med arbetet var att studion skulle bli mer användarvänlig och att experimen- ten och labbarna som tillverkats kommer i bruk mer än de gjort tidigare. För att detta skulle vara möjligt har studion dokumenterats och strukturerats på så vis att lärare lätt kan hitta vad det finns i studion som berör deras kurser. Det finns så klart möjlighet för lärare att ta med sig material från studion till föreläsningar och visa upp för att elever ska få en mer intuitiv förståelse för teorin som gås igenom. Sedan har gruppen ett mål att det i den nya studion kommer finnas en möjlighet att ha stationslabbar på plats där allt material finns. 43 5. Diskussion 5.4 Vidare arbete med studion för lärare Gruppens förhoppning är att studion och dess tillhörande Canvassida i framtiden ska bli en öppen plattform för lärare att dela med sig av material och idéer med varandra. Därför har gruppen skapat en sida där lärare kan dela med sig av material som litteraturtips och onlineresurser. I bästa fall blir konsekvensen av detta att lärare blir mer villiga att dela material med varandra och studenterna. Tidigare har lärare skapat eget material och sedan har detta materialet enbart kommit till nytta för den specifika lärarens kurs, men om lärarna utnyttjar möjligheten för delningen på den nya Canvassidan kommer materialet finnas tillgängligt för fler. Detta kommer troligen gynna undervisningen genom att det finns mer material att tillgå i de olika kurserna i mekanik och hållfast- hetslära. En förutsättning för detta är dock att lärarna upptäcker denna möjlighet, vilket förhoppningsvis underlättas av att resten av studion blir mer lättanvänd för dem efter årets arbete och i och med att fler lärare nu är inbjudna till studions Canvassida. 5.5 Vidare arbete med studion för framtida kan- didatarbeten Då detta varit ett återkommande kandidatprojekt kommer det troligen även fin- nas framtida grupper som kommer arbeta med studion. Därför har gruppen nedan sammanställt några stycken om idéer och liknande till framtida grupper. 5.5.1 Slutgiltig färdigställning av årets arbete Gruppens arbete med förnyande och uppdatering av strukturen för befintliga ex- periment och tillhörande kommunikation hann inte bli färdigställt. Granskning av manualinnehåll och revidering är något som oftast inte gjorts av kandidatgrupperna genom åren. Detta leder till att det inför detta år fanns manualer som inte var helt korrekta innehållsmässigt. I många fall har fel teori och notation använts och sedan inte korrigerats kommande kandidatgrupper. Även i år har revideringen av manu- alinnehåll prioriterats ned, vilket har resulterat i att endast en manual blev helt färdigställd. Detta kommer minska nyttan av studion under det kommande läsåret. Däremot ligger feedback som getts från examinator och handledare lättillgängligt fysiskt i en mapp i studion. Gruppen har alltså gjort det så lätt som möjligt för nästkommande år att ha goda underlag i en slutgiltig färdigställning av manualer. 5.5.2 Studions struktur För att behålla strukturen i studion kommer det att krävas en kontinuerlig ansträng- ning av både lärare, handledare, examinator och framtida kandidatprojekt. På grund av detta har gruppen gjort alla mallar för etiketter och manualer tillgängliga för 44 5. Diskussion framtida kandidatprojekt så att även de kan anpassa sina framtida experiment till studions nya struktur. 5.5.3 Flytt av studion Gruppen valde att anpassa den nya strukturen till den gamla studion, eftersom flyt- ten till den nya studion skulle dröja. För att den nya studion, som kommer ha andra skåp och dylikt, ska bibehålla samma grad av struktur som den gamla studion finns det två alternativ. Det ena alternativet är att använda samma numrering i den nya studion som i den gamla. I det fallet kan det ske att flera skåp i den nya studion får samma nummer, men om detta görs tydligt med skyltar bedömer inte gruppen det som något problem. Det andra alternativet är att ändra etiketterna och skapa ny numrering i nya studion. För detta syftet har gruppen enbart skrivit numrering på etiketterna och på Canvassidan (ej på manualerna) för att minimera arbetet. Dessutom har gruppen delat filer för etikett- och manualmallar på Canvassidan för framtida kandidatprojekt. Vid en flytt av studion behöver flera saker beaktas för att den nya miljön ska bli så bra som möjligt. För att så många experiment som möjligt ska få plats i skåp behöver djupet på skåpen vara minst 35 cm då många lådor har en bredd på strax över 30 cm. Eftersom skåpen i nuvarande studion som mest är 30 cm djupa kan i dagsläget inte alla skåpsdörrar stängas helt. Dessutom bör fler skåp köpas in än vad som krävs för att underlätta tillkomst och förvaring av fler experiment. Den nya studion bör också innehålla mycket bordsyta där experiment kan genomföras och den nya miljön bör även vara mer stimulerande och lärorik än i dagens studio. Detta kan exempelvis uppnås med mycket färg, t.ex. genom att hänga upp fysikpos- ters på väggarna, vilket var något gruppen noterade underlättade inlärningen vid studiebesöket hos FysikLek. 5.5.4 Nya experiment och manualer Under arbetets gång har flera idéer för nya experiment till studion kommit upp. Idéerna har kommit från gruppen, handledare, examinator samt Jim Brouzoulis. Dessa idéer inkluderar: • Fler labbar som involverar fjädrar. Studion innehåller redan mycket material för detta och det som saknas är labbmanualer. Exempelvis går det att göra en labb om stående vågor med slinkyfjädrarna som finns i studion. • En manual till fackverksbron som följer de nya designriktlinjerna för studion. I dagsläget finns en fackverksbro i studion som gruppen inte valt att skapa någon dokumentation till. Detta skulle med fördel kunna göras, men det kräver då en dialog med ansvariga lärare för fackverksbron och troligtvis en revidering av manualmallarna för att få plats med mer innehåll. • Nya kulbanemoduler till kulbanan skapad av kandidatprojektet 2022. I dags- läget finns det bara få sekvenser av moduler som gör att kulan stannar kvar i banan. • En träkloss-modell av ett valv, idé från Jim Brouzoulis. 45 5. Diskussion • En modell av en hängbro eller bågbro, idé från Jim Brouzoulis. 5.5.5 Framtida fallgropar med studion I framtida utveckling av studion finns det flera problem som kan komma att minska användbarheten av studion och dess Canvassida. En fallgrop är att gruppen (från årets projekt) har begränsat sig till att enbart göra manualer som är maximalt en framsida och en baksida stora. Det gör att laborationer som kräver större manualer kommer kräva en utveckling av de nuva- rande designprinciperna. Ett exempel på när detta kan ske är när en ny manual till fackverksbron ska utformas eftersom denna kräver mycket större manualer. Om en framtida grupp ska göra detta är det därför av stor vikt att de bekantar sig med designprinciperna, exempelvis genom att arbeta fram några manualer enligt nuva- rande storlek på manualer, innan de utvecklar något nytt. En annan fallgrop är den kommande flytten som sker efter genomförandet av detta kandidatprojekt. Under flytten kan experiment, manualer och struktur försvinna el- ler gå sönder. En flytt av studion bör därför ske med stor varsamhet och aktsamhet så att även den nya studion får en tydlig struktur med hela och fungerande expe- riment. Dessutom kommer numrering och dylikt behöva ändras vid en flytt, vilket inte heller ska ignoreras. Ytterligare en risk är att gruppen inte haft någon tid att utvärdera huruvida studi- ons experiment och struktur kommer fungera. Teorin har följts och det bör fungera men verkligheten är alltid lite annorlunda från teorin och om studion inte blir mer lättanvänd och lärorik kan strukturen behöva revideras. 46 6 Slutsatser Årets arbete med att strukturera upp studion var nödvändigt för att möjliggöra utveckling av studion. Genom att ha en mer enhetlig och digitaliserad studiomiljö kan framtida vidareutvecklingar och förbättringar genomföras mer effektivt och med mindre begränsningar. Förhoppningsvis kommer de nya lokalerna att vara klara i tid för nästa års kandidatarbete, så att deras fokus kan vara på utformningen av den nya studion, utvecklingen av nya experiment eller andra icke-strukturrelaterade projekt. Gruppens strukturering och digitalisering av studion förväntas öka användningen av studions material bland lärare och sprida information om studions existens på ett effektivare sätt. Materialet har nu, till skillnad från innan, samlats på en plats och lärare kan enkelt få överblick över vilka laborationer som är tillgängliga genom Canvassidan. Detta kommer att underlätta för studenter och lärare att använda studion och öka möjligheterna för lärande. En tydlig översikt över de befintliga ex- perimenten är även till fördel för kommande kandidatgrupper, som kan dra nytta av den för att utveckla nya experiment. Gruppens avsikt är att Canvassidan fortsätter att uppdateras med nya laborationer, videor eller guider enligt den struktur som i år har implementerats. För att bibehålla strukturen som skapats är det även viktigt att handledare och examinator visar fortsatt högt intresse för studion. Det är även viktigt att framtida kandidatgrupp också jobbar på att bibehålla strukturen i studion för att den ska fortsätta vara attraktiv. Vidare behöver utkasten till manualerna från årets arbete färdigställas för att studion ska kunna nyttjas till fullo. I framtiden hade det också varit bra med en grundlig genomgång av studion med jämna mellanrum för att se över experiment som inte används eller som behöver kompletteras, även om det inte sker ett pågående kandidatarbete. Hela projektet har i sin grund varit en iterativ designprocess och gruppen har dragit många lärdomar av detta. En lärdom är att dålig struktur och dålig design bidrar till sämre förutsättningar för inlärning, vilket är särskilt problematiskt när det handlar om stora klasser på ingenjörsprogram på Chalmers. En annan lärdom är att ite- rationsprocessen är nödvändig för att uppnå bra och ändamålsenlig design. Under processens gång har gruppen sett direkta fördelar efter varje cykel av den iterativa processen. Den ska därmed tas på allvar, även om det kräver extra tid. Den är så tidskrävande att gruppen inte är helt klar med den iterativa processen, utan för ett optimalt resultat hade det krävts betydligt mer extern feedback. 47 6. Slutsatser 48 Litteraturförteckning [1] M. Ander, privat kommunikation, 31 jan. 2023. [2] M. Wagner, C. Ungermanns och W. Werth, ”Benefits of Experimental Sup- ported Teaching”, i 2019 42nd International Convention on Information and Communication Technology, Electronics and Microelectronics (MIPRO), Opa- tija, Kroatien, 2019, ss. 783-788. DOI: 10.23919/MIPRO.2019-8757072. [3] J. M. Keller, Motivational Design for Learning and Performance. New York, USA: Springer Science, 2010. [4] D. Peters, Interface Design for Learning - Design Strategies for Learning Ex- periences. London, Storbritannien: Pearson Education, 2014. [5] M. Arvola, Interaktionsdesign och UX. Lund: Studentlitteratur, 2017. [6] S. Few, Information Dashboard Design - The Effective Visual Communicatuon of Data. Sebastopol, USA: O’Reilly Media, Inc., 2006. [7] R.C. Clark och R.E. Mayer, E-Learning and the Science of Instruction : Proven Guidelines for Consumers and Designers of Multimedia Learning.. Greensboro, USA: Center for Creative Leadership, 2011. [8] L. Rello och R. Baeza-Yates, ”The Effect of Font Type on Screen Readability by People with Dyslexia”, ACM Transactions on Accessible Computing, vol. 8, nr. 4, ss. 15:1-15:33, Maj 2016, DOI: 10.1145/2897736. [9] A. Arditi och J. Cho, ”Serifs and font legibility”, Vision Research, vol. 45, nr. 23, ss. 2926-2933, Nov. 2005, DOI: 10.1016/j.visres.2005.06.013. [10] L. Zhedong och W. Beihai, ”Research on Text Visual Effect of Multimedia Courseware for Mobile Online Learning”, i 21st International Conference on Man-Machine-Environment System Engineering, MMESE 2021, Peking, Kina, 2021, ss. 841-847. DOI: 10.1007/978-981-16-5963-8_115. [11] A. Agic, L. Mandic och N. S. Loknar, ”Legibility of typefaces and prefere