En analys av fiberoptiska testsystem för kretskort hos SAAB, EDS An analysis of fiber optic test systems for electrical circuit boards at SAAB, EDS Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Mekatronik GUNILLA BERGENHEIM Institutionen för signaler och system CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige, 2014 FÖRORD Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på högskoleingenjörslinjen mekatronik på Chalmers tekniska högskola. Mekatronik är ett unikt program som kombinerar elektronik, mekanik och datateknik. Examensarbetet är det sista högskoleingenjörsstudenten gör innan han/hon kan utfärda sin examen. Projektet genomfördes under hösten 2013 på SAAB, EDS på test- och mätavdelningen. Jag vill framföra ett stort tack till alla som hjälpt mig på vägen under detta projekt både på SAAB och Chalmers. Jag vill rikta ett tack till min handledare på Chalmers, Göran Hult. Jag uppskattar också att alla anställda på test- och mätavdelningen, konstruktion och produktion hjälpt mig med frågor och funderingar. Ett extra tack till min handledare Rickard Roth vars engagemang höjde kvalitén på mitt arbete. Göteborg 31/1 2014 Gunilla Bergenheim SAMMANFATTNING Detta projekt är genomfört på test- och mätavdelningen på SAAB, EDS i Göteborg. SAAB, EDS utvecklar radarsystem, bland annat avancerad luftburen, markbaserad och marin radar. På avdelning för test och mät har en kretskortstestare tagits fram som används för att effektivisera testandet av kretskort i produktionen. I dagsläget genomför denna testare enbart test med elektriska signaler. Detta projekt går ut på att undersöka huruvida det går att utveckla en testfunktion för optisk kommunikation. På grund av ekonomiska begränsningar är detta enbart en analys av lösningsförslag. Inget förslag har ännu tagits fram i sin fysiska form. Under projektets gång har det undersökts vilka egenskaper som behövs testas hos kretskorten med optisk funktion och hur detta skulle kunna genomföras. Resultatet är ett lösningsförslag som kan implementeras i dagens kretskortstestare och uppfyller de testbehov som upptäckts under arbetet. Lösningsförslaget har även utvecklingspotential. Med denna lösning går det att automatisera ett optiskt test samt skapa en standardisering för test av kretskort med optisk funktion. SUMMARY This project took place at the department of test and measurement at SAAB, EDS in Gothenburg. SAAB, EDS develops radar systems, such as advanced airborne, land- based and marine radar. At the department of test and measurement they have created a tester to make the test of electrical circuit boards in the production more effective. Presently the tester only operates test with electrical signals. This project aims to investigate the possibility to create a test function for optical communication. Because of economic limitations this is only an analysis of solutions. No solution has been physically built. During the project the focus has been to find out what needs to be tested in the electrical circuits with optical functions and how it can be tested. The result is a suggestion that can be implemented in the tester as it is today and meets the needs that was discovered during the project. The solution also has development potential. With this solution it is possible to automate optical tests and create a standard for testing of electrical circuits with optical functions. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ...................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ................................................................................................................................ 1 1.2 Syfte .......................................................................................................................................... 1 1.3 Avgränsningar ...................................................................................................................... 1 1.4 Målbeskrivning/ Frågeställning ..................................................................................... 1 2. TEKNISK BAKGRUND ................................................................................................ 2 2.1 Fiberoptik ................................................................................................................................ 2 2.1.1 Sändare/mottagare .................................................................................................................. 2 2.1.2 Fiber ................................................................................................................................................ 3 2.1.3 Dämpning ..................................................................................................................................... 4 2.1.4 Underhåll ....................................................................................................................................... 4 2.2 Beskrivning av kretskortstestaren .............................................................................. 5 2.2.1 PXI-controller .............................................................................................................................. 6 2.2.2 Testinterface ................................................................................................................................ 6 2.2.3 JTAG ............................................................................................................................................... 7 2.2.4 Mjukvara ........................................................................................................................................ 7 2.2.5 FPGA .............................................................................................................................................. 7 2.3 Hur kretskorten testas ...................................................................................................... 7 3. METOD .............................................................................................................................. 8 4. LÖSNINGSFÖRSLAG .................................................................................................. 9 4.1 Optisk funktion ..................................................................................................................... 9 4.1.1 Lösningsförslag 1: Befintligt material på SAAB, EDS ............................................ 9 4.1.2 Lösningsförslag 2: Egendesignad lösning ................................................................ 10 4.1.3 Lösningsförslag 3: Befintliga lösningar på marknaden ....................................... 13 4.1.4 Kompletterande utrutning till lösningsförslag 1 och 2 .......................................... 15 4.2 Utformning av kretskortstestaren med optisk funktion ...................................16 4.2.1 Kablar till kretskortstestaren ............................................................................................. 16 5. UTVÄRDERING AV LÖSNINGSFÖRSLAG ....................................................... 18 5.1 Utvärdering, lösningsförslag 1 ....................................................................................18 5.1.1 Ekonomi ...................................................................................................................................... 18 5.1.2 Teknik .......................................................................................................................................... 19 5.1.3 Underhåll .................................................................................................................................... 19 5.2 Utvärdering, lösningsförslag 2 ....................................................................................19 5.2.1 Ekonomi ...................................................................................................................................... 19 5.2.2 Teknik .......................................................................................................................................... 20 5.2.3 Underhåll .................................................................................................................................... 20 5.3 Utvärdering, lösningsförslag 3 ....................................................................................20 5.3.1 Ekonomi ...................................................................................................................................... 20 5.3.2 Teknik .......................................................................................................................................... 21 5.3.3 Underhåll .................................................................................................................................... 21 5.4 Övriga kostnader ...............................................................................................................21 5.4.1 Kablar........................................................................................................................................... 21 5.4.2 Rengöring .................................................................................................................................. 21 6. DISKUSSION ................................................................................................................ 22 6.1 Kablar .....................................................................................................................................22 6.2 Underhåll vid utformandet av test .............................................................................22 6.3 Ekonomisk utvärdering ..................................................................................................22 6.4 Alternativt sätt att standardisera test .......................................................................22 6.5 Fortsatt arbete ....................................................................................................................23 7. SLUTSATS .................................................................................................................... 24 REFERENSER .................................................................................................................. 25 FÖRKORTNINGAR BERT Bit error ratio test CLB Configurable logic box DCM Digital clock manager DMM Digital multimeter DUT Device under test EDS Electronic defense systems FC/PC Fibre connector physical contact FPGA Field-programmable gate array ITA Instrument test adapter JTAG Joint test action group LC Lucent connector LED Light emitting diode MUX Multiplexer OPM Optical power measurement PCI Peripheral component interconnect PRBS Pseudo-random bit sequence PXI PCI extension for instrumentation ST Straight tip 1 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Saab Electronic Defence Systems (EDS), ett affärsområde inom SAAB, är en av världens främsta leverantörer av övervakningslösningar, flygelektronik samt system för att upptäcka, lokalisera och skydda mot hot. EDS i Göteborg utvecklar radarsystem, bland annat avancerad luftburen, markbaserad och marin radar. Avdelningen för test-och mätsystem ansvarar för utveckling av mätsystem och verifieringsutrustningar för främst radarprodukter. De har möjlighet att via ett ITA (Instrument Test Adapter) gränssnitt med hjälp av olika fixturer ansluta olika testobjekt till deras modulära testarlösning. 1.2 Syfte Vanligen har de kretskort med fiberoptisk funktion hos EDS flera sändare/mottagare. Dessa kan kopplas mot varandra och på så sätt testas. Syftet med denna rapport är att presentera en analys av olika testsystem som kan testa kort som endast har en sändare eller en mottagare. Denna analys är också till för att ligga som grund för framtida radarsystem med fiberoptisk funktion som behöver testas. Rapporten presenterar lösningar som kan testa det optiska gränssnittet på dagens EDS kretskort samt föreslår lämpligast signalväg och kort/instrument ur ett ekonomiskt, tekniskt och underhållsmässigt perspektiv. 1.3 Avgränsningar Detta arbete är enbart en analys av olika lösningsförslag. På grund av ekonomiska begränsningar var det under arbetet inte möjligt att realisera något lösningsförslag. För att sedan inte ge konkurrenter till SAAB tillgång till data, rörande SAABs produkter, utgår en del specifika resultat ur rapporten. Ett exempel är de hastigheter de optiska komponenterna kan prestera. I lösningsförslagen har en ekonomisk översikt tagits fram. Delar av denna översikt är en uppskattning av hur lång tid ett arbete borde ta och hypoteser om vad exempelvis kretskort kan kosta, utifrån priser på liknande produkter. Detta innebär att det slutgiltiga priset kan skilja sig från det uppskattade. När det gäller arbetstimmar är det räknat att hela arbetet ligger på avdelningen som ansvarar för test och mätning. Skulle jobbet spridas ut, kan en person specialiserad på ämnet genomföra det fortare och därmed sänka kostnad och antalet timmar. 1.4 Målbeskrivning/ Frågeställning Under projektet skall följande frågor försöka besvaras,  Vilka funktioner, utifrån befintliga kretskort som ska testas, ska ingå i den optiska testfunktionen?  Går det att bygga ut fixturen för kretskortstestaren för att implementera en optisk testfunktion, eller måste en extern fixtur tas fram?  Finns det material hos EDS för att ta fram en optisk testfunktion?  Finns det redan en färdig lösning på marknaden?  Vilket är den mest fördelaktiga lösningen ur ett ekonomiskt, teknisk och underhållsmässigt perspektiv? 2 2. TEKNISK BAKGRUND 2.1 Fiberoptik I fiberoptik använder man sig av infraröd våglängd, som ligger strax över synligt ljus. De tre vanligaste våglängderna som används när man sänder och tar emot ljuset i optisk fiber är 850, 1300 och 1550 nm. Detta är för att spridningen, och därmed dämpningen, av ljus är mindre desto längre våglängderna är, samt att dessa våglängder ligger mellan absorptionsbanden, se figur 2.1. Längre våglängd än 1550 nm används vanligtvis inte därför att värmen som skapas vid så långa våglängder stör signalen[1]. Figur 2.1 Graf som illustrerar förhållandet mellan ljusvåglängd i nm och dämpning i dB[1]. Ett optiskt system består vanligtvis av en sändare, optisk fiber, signalförstärkare och en mottagare [2]. En av anledningarna till att man använder fiberoptik istället för elektriska signaler i koppartråd, är för att det är billigare då det är tunnare och billigare material i fiberoptiken. Fler anledningar är att fiberoptik är snabbare, inte lika störningskänsligt, drar mindre energi, tydligare signaler, med mera [3]. 2.1.1 Sändare/mottagare Sändaren omvandlar en elektrisk impuls till ljussignaler och skickar det antingen från en LED eller laser som ljuskälla. Ljuskällan är via ett anslutningsdon i direkt kontakt med fibern. LED ger en bredare ljusbild till skillnad från laser som är mer fokuserad, vilket innebär mindre förluster med laser, se figur 2.2 [4]. Figur 2.2 Hur ljuset beter sig från olika ljuskällor (Laser och LED) [4]. 3 Mottagaren tar emot ljus via en fotodiod eller fotocell och omvandlar informationen till elektriska pulser. Dessa skickas sedan vidare till en dator, eller dylikt. Eftersom ljussignalen vanligtvis minskar i styrka under transporten sitter det en eller flera förstärkare innan mottagaren. Fotodioden i mottagaren kan bestå av olika material, men optimalt för våglängder mellan 750 nm och 1600 nm är germaniumdetektorer. En annan lösning är mottagare och sändare som är sammanbyggda, en så kallad tranceiver (eng. transmitter/receiver) [3]. 2.1.2 Fiber En fiber, optisk kabel, består av tre delar, en kärna, en mantel och ett yttre primärskydd. Det är i kärnan ljuset färdas. Manteln har ett lägre brytningsindex än kärnan och skapar totalreflektion så att ljuset färdas i enbart kärnan. Både kärnan och manteln är tillverkade av kvartsglas, SIO2. Det yttre primärskyddet är ett plastskikt som skyddar mot omgivning, så som repor och fukt [3]. Det finns två huvudtyper av fibrer som används för optisk kommunikation, singelmodfiber och multimodfiber. Mod är det sätt ljuset kan transportera sig på. I multimodfibern kan ljusvågen transporteras på flera sätt och i singelmod enbart på ett sätt. Multimodfiber kan i sin tur delas in i två grupper, stegindexfiber och gradientfiber. Stegindexfibern fungerar bra på kortare avstånd. I stegindexfibern studsar ljuset mot mantelväggarna, vilket innebär att de olika moderna inte kommer fram samtidigt. Detta kallas moddispersion. Vad det innebär är att ljuspulsen blir breddad. Blir pulsbreddningen för stor flyter pulserna in i varandra, som i sin tur innebär att sändningen misslyckas. Detta riskeras om man sänder över 10 MHz per kilometer. Detta betyder att sändaren får in en signal från exempelvis en funktionsgenerator som genererar pulser på 10 MHz. Dessa pulser skickas sedan i en fiber som är en kilometer lång. Skillnaden mellan stegindexfibern och gradientfibern är att brytningsindexet i kärnan i gradientfibern minskar desto närmre manteln moden rör sig. Detta medför att ljuset färdas snabbare ju närmare kärnans kanter det kommer, vilket kompenserar den längre vägen ljuset måste färdas. Denna teknik motverkar pulsbreddning. Det gör att man kan sända cirka 500 MHz per kilometer [3]. Singelmodfibern är en stegindexfiber där endast en mod kan transporteras. I och med att det inte blir någon fördröjning mellan moder är överföringskapaciteten hög och används därför vid långa avstånd och höga hastigheter [3]. 4 Figur 2.3 Tvärsnitt av olika typer av fiber 2.1.3 Dämpning Dämpningar är förluster av ljus i fibern. Dämpningarna ökar ju längre ljuset färdas och dämpningar mäts följaktligen i decibel per kilometer. Dämpningar kan bero på tre olika anledningar. En anledning är spridning, vilket är när en liten del av ljusstrålen reflekteras i olika riktningar, bland annat ut från kärnan eller tillbaka mot ljuskällan. Spridning kan bero på vilken typ av kabel det är. En annan anledning till dämpning är absorption. Absorption inträffar när det är orenheter i glaset ljuset färdas genom, så som fukt eller metallpartiklar. Fukt förekommer naturligt i fibrerna, i extra utsträckning vid “vattentopparna”, som förekommer vid våglängden 950, 1385 och 2730 nm. Vattentopparna är resultatet av vätejoner som är rester från tillverkningsprocessen. Den tredje anledningen är böjningar. Det finns två varianter, mikro- och makroböjningar. En mikroböjnig är små deformeringar som kan uppstå i kärnan. Detta gör att ljus kan läcka ut. En makroböjning är när hela fibern böjs i en för liten radie. Detta gör att ljuset inte reflekteras i kärnan på korrekt sätt och ljuset kan sippra ut genom manteln. Den tillåtna radien som får användas beror på fiberns tjocklek. Ju tunnare fiber desto mindre är minsta tillåtna böjningsradie [5]. 2.1.4 Underhåll Föroreningar är ett vanligt förekommande problem i fiberoptiken. Fibern är känslig för minsta partikel. I och med att det inte går att undkomma problemet är det viktigt att vid varje test rengöra fiber och kontaktdon [6]. På SAAB finns en standard för rengöring av både fiber och kontaktdon. 1/1553-FDD2044006/1 beskriver rengöring av kontaktdon och R-3502008-118 rengöring av fiber. Kärna Mantel Yttre primär skydd 100 μm 140 μm 125 μm 9 μm 250 till 900 μm 62,5 μm 50 μm 125 μm 250 till 900 μm 250 till 900 μm Multimodfiber, Stegindexfiber Multimodfiber, Gradientfiber Singelmodfiber, Stegindexfiber 5 2.2 Beskrivning av kretskortstestaren Testsystemet som används för att testa kretskortet ser i dagsläget ut enligt figur 2.4 och 2.5. Systemet är byggt enligt standard 19’’. Detta innebär att enheterna i systemet har en bredd på ca 48,5 cm. Vissa delar har beställts in färdiggjorda från andra företag, så som National Instruments och Virginia Panel Corporation. Hela skåpet har en höjd på 170 cm. Det finns ventiler på sidorna av skåpet, samt ett fläktsystem monterat på taket för luftcirkulation och håller temperaturen i skåpet på 26 o C. Baksidan av skåpet har en dörr för enkel access till enheterna. I skåpet finns en dator, kraftfördelningsenhet, två strömförsörjare samt ett PXI-system. PXI-systemet är kopplat till ett fixturinterface för enkel hopkoppling med externa fixturer där testobjekten (kretskorten) är monterade [7]. Figur 2.4 Kretskortstestaren, sedd framifrån Märkningsskylt Kraftfördelningsenhet Täckpanel Täckpanel Täckpanel Testinterface enhet Kontrollpanel DC PC-anslutningspanel Uttagslist 6 Figur 2.5 Kretskortstestaren, sedd bakifrån 2.2.1 PXI-controller PXI-systemet är en flexibel instrumentplattform där olika moduler kan monteras [8]. I detta fall består systemet av moduler från National Intruments. Modulerna styrs av National Instruments egna program, LabVIEW. Några moduler som är monterade i PXI-systemet är switch, DMM, digital I/O, vågformsgenerator, funktionsgenerator, MUX och oscilloskop. 2.2.2 Testinterface Testinterfacet består av kontaktmoduler och kontaktdon från VPC, Virginia Panel Corporation, och kan ses i figur 2.6. Till interfacet är PXI-systemet, spänningsmatningen och JTAGen kopplade. Figur 2.6 Testinterfacet för kretskortstestaren Kraftfördelningsenhet Spänningsmatning PXI-system Testsystem PC 7 2.2.3 JTAG JTAG, Joint test action group, är ett system för att testa kretskort. JTAGs ena användningsområde är att testa förbindelsen mellan komponenter. JTAG används även till att kontrollera varje individuell pinne hos varje enhet på kretskortet som är JTAG-kompatibel. Exempel på JTAG-kompatibla enheter är buffer, FPGA eller mikrocontroller. Om en krets har TDO, TDI, TCK och TMS utgångar/ingångar kan den kopplas till JTAG. TDO är data ut, TDI är data in, TCK är klockan och TMS är en kontrollinje. Det är en långsam process därför att systemet skiftar seriellt, vilket innebär att JTAGen går runt hela kretsen, en pinne i taget, från krets till krets [9]. 2.2.4 Mjukvara Det totala testsystemet kontrolleras av programmet Amelia, som är framtaget av SAAB. Amelia i sin tur kontrollerar LabVIEW-programmen. Mjukvaran är anpassad för Microsoft Windows och är installerad i testsystemets dator. För att skapa ett testprogram för ett kretskort skapas ett program i LabVIEW för varje del som ska testas. Därefter skapas en sekvensfil som via Amelia kallar på LabVIEW- programmen. Det färdiga testprogrammet körs autonomt från datorn. 2.2.5 FPGA FPGA är en programmerbarkrets uppbyggd av en matris av förbundna CLBs. En FPGA är flexibel i och med att det inte har något förprogrammerat i sig. Användaren programmerar själv in alla funktioner hos kretsen. Utöver CLBs består kretsen också av input/output block, RAM-minne, multiplikator block och DCM block [10]. 2.3 Hur kretskorten testas Kretskorten som testas monteras i en fixtur, se figur 2.7. Fixturen placeras på ett bord på kretskortstestarens framsida. Fixturen sätts på plats i testinterfacet med hjälp av en spak som låser fast fixturen i testaren. Varje fixtur är specialbyggd för respektive kretskortstyp så att rätt modul blir kopplad till rätt komponent på kretskorten. Kretskorten med optisk funktion styrs av FPGAer som testas med hjälp av JTAGen. JTAG kommunicerar med elektriska impulser. Därför måste det göras en specialkoppling med fiber för att kunna testa den optiska funktionen. Enklaste testet av optiken på kortet är när det finns sändare och mottagare så att de kan testas mot varandra. Problemet uppstår när det endast finns en sändare eller en mottagare på kortet och man inte har något att testa mot. I dagsläget finns ingen standardiserad lösning. Ett alternativt skulle då vara att koppla in ett löst liggande kort med motsvarande sändare eller mottagare i en fixtur, exempelvis den i figur 2.7, och testa mot denna. 2.7 Fixtur att montera kretskort i som ska testas i kretskortstestaren 8 3. METOD Först och främst undersöktes det vilka kretskort som skulle testas med kretskortstestaren. Detta gjordes dels genom att intervjua de som testar kretskorten på SAAB i dagsläget. Sedan användes SAABs databas för att hitta fler kretskort med optisk funktion. Fokus låg först och främst på att hitta alla optiska sändare/mottagare, och sedan se om dessa sändare/mottagare satt på kretskort som går att koppla till kretskortstestaren. I SAABs databas finns många gamla system som inte används, så nästa steg var att undersöka om kretskorten fortfarande används. Från detta sammanställdes data på vilka våglängder, hastigheter och kontaktsnitt som används på aktuella kretskort. När datat var sammanställt utformades tre olika lösningar. Det första lösningsförslaget var baserat på att använda material tillgängligt på SAAB. Det utarbetades genom att använda de kort som tillsammans innefattar de funktioner som behövs. Denna information hämtades från förundersökningen, där varje kort med optisk funktion var antecknat. Det andra lösningsförslaget var att tillverka ett eget kretskort som utformades så att det innefattade alla funktioner som krävs. Förslaget utformades som ett enkelt blockdiagram, så att personen som i så fall konstruerar kretskortet vet vilka funktioner kortet ska ha. Det tredje lösningsförslaget var att hitta färdiga system tillgängliga på marknaden. Det gjordes dels genom att undersöka vilka andra optiska lösningar för test som finns på SAAB. Dessa lösningars funktion undersöktes och vilka företag konstruktören i respektive fall använt. Utöver detta söktes lösningar på internet för att se vilka företag som leverera optiska testsystem, samt se om det finns modernare lösningar än de som används på SAAB i dagsläget. Lösningsförslagen utvärderades sedan ur ett ekonomisk, teknisk och underhållsmässigt perspektiv. För att utvärdera det ekonomiska kontaktades inköpsavdelningen på SAAB för priset på kablar m.m. För priset på kretskorten kontaktades planerare som tog fram tillverkningskostnaden. För alternativ på marknaden kontaktades företagen Kingfisher International, Agilent och JDSU som uppgav priser. Timkostnaden för arbetet på SAAB mottogs från chefen på den aktuella avdelningen för uppgiften. I detta fall lades hela uppdraget på test- och mätavdelningen. För att få en tidslängd på respektive uppdrag rådslogs det med erfarna medarbetare på test- och mätavdelningen. Den tekniska biten utvärderades genom att titta på hur avancerat systemet blev, om exempelvis flera kretskort kopplas samman, och hur olika delar av systemet kommunicerar. Utifrån detta analyserades det vilka egenskaper en konstruktör behöver för att förverkliga detta. Den sista delen att utvärdera var det underhållsmässiga. Detta innebär att exempelvis titta på hur mycket arbete det krävs att byta/laga systemet om det skulle gå sönder. 9 4. LÖSNINGSFÖRSLAG Följande avsnitt är uppdelat i två delar. Avsnitt 4.1 beskriver den optiska hårdvaran samt den mjukvara som behöver skapas för att få systemet att fungera. Avsnitt 4.2 ger en överblick hur den optiska funktionen kan monteras i kretskortstestaren och vilka tillbehör som behövs. 4.1 Optisk funktion Efter en grundlig genomsökning av Saabs databas över alla kretskort med optisk funktion framgick det att det finns nio aktuella kretskort med optisk funktion. De sänder/tar emot data med olika hastigheter på våglängder som kan ses i tabell 4.1. Samtliga dessa hastigheter och våglängder ska kunna testas med kretskortstestaren. Tabell 4.1 Våglängder och hastigheter som används på företagets kretskort Hastighet Våglängd v1 850 nm v1 1310 nm v2 1310 nm v2 1550 nm v3 850 nm Det som ska testas är först och främst att se att det är någon kommunikation mellan sändare och mottagare. Därefter ska sändarens effekt och mottagarens känslighet testas. Testet som genomförs är framförallt för de kretskort som enbart har en sändare/mottagare, i och med att de korten behöver något att sända till/ta emot från. 4.1.1 Lösningsförslag 1: Befintligt material på SAAB, EDS En lösning till att testa kretskorten som används på SAAB är att använda befintliga kretskort som används i produktionen i dagsläget. Fördelen med detta är att specifikationer för dessa kort redan finns. Detta innebär att det inte behövs läggas tid på att designa eller programmera nya kort. Ritningar finns tillgängliga och det går snabbt att få ut en beställning. Nackdelen är att för att täcka in de våglängder och hastigheter som används behövs sex olika kretskort, som alla har olika kontaktsnitt för olika funktioner. Detta medför att en relativt stor fixtur krävs för att koppla ihop kretskorten med kretskorttestaren. De korten som i så fall skulle användas har följande artikelnummer i SAABs databas, ROF61243/1 ROFM6540002/1 ROA1174336/1, R1E ROA1174336/1, R5B ROFM6400011/1 ROF61245/1 10 4.1.2 Lösningsförslag 2: Egendesignad lösning Ett annat tillvägagångssätt är att konstruera ett kretskort som innehåller samtliga funktioner som krävs för att testa kretskorten. Ett exempel på hur det kan se ut kan ses i figur 4.1 . Figur 4.1 Blockschema för kretskort med optisk funktion 11 Vilken optisk kontakt som används är inte av större vikt i och med att det går att konstruera kablar anpassade efter kontakterna. Så som kortet i figur 4.1 är konstruerat är att samtliga kontaktsnitt som används på kretskorten, som ska testas, innefattas. Kontaktsnitten som används är ST, FC/PC, D-sub house och duplex LC. För att sedan testa mottagarens känslighet skulle två separata program arbeta parallellt, samt en dämpare kopplas in. Det ena programmet kommunicerar med datorn och kretskortet som ska testas. Datorn i sin tur kommunicerar med en dämpare. Det andra programmet laddas direkt in i FPGAn på kretskortet som testas, via USB, JTAG, eller dylikt. Programmet i datorn som kommunicerar med kretskortet läser av två ben på FPGAn på kretskortet. Det ena benet representerar FAIL och det andra PASS. När programmet initieras nollställs båda dessa ben. Därefter skickas en datasträng från datorn till kortet via optisk kommunikation. Om PASS ettställs läser programmet av det och ökar dämpningen en nivå och nollställer därefter PASS. Sedan skickas samma datasträng på nytt och undersökningen görs igen. När dämpningen är så pass hög att mottagaren på kretskortet inte längre kan uppfatta signalen, ettställs FAIL. När FAIL då läses av avbryts programmet. Anledningen till att programmet utformas på det sättet är att avläsningen sker med JTAG, som har en mycket lägre hastighet än datorn. Med denna utformning på programmet väntar datorn på att JTAGen ska hinna genomföra kommunikationen innan dämpningen ökas. Dämpare för detta ändamål finns tillgängliga på marknaden, se avsnitt 4.1.4. För att få ett test att fungera på detta sätt måste sändare och mottagare antingen ha samma klocka, alternativt att systemet självsynkroniserar. Annars läser mottagaren av i otakt, vilket gör att mönstret inte stämmer och ett fel som beror på klockan, och inte känslighet, uppstår. 12 Figur 4.2 Känslighetstest för mottagare. Testprogrammet i datorn. 13 Signal från mottagare Stämmer mottagen kod överrens med angiven kod? Initiering (Sätter angiven kod med specifikt testmönster) Sätt PASS flaggan Sätt FAIL flaggan Ja Nej JTAG läser Är PASS = 0? Ja Nej Figur 4.3 Känslighetstest för mottagare. Kod för FGPA i kretskort med mottagare. När programmet i FPGAn initieras läggs en testkod in med ett specifikt mönster som jämförs med det mönster mottagaren tar emot. Stämmer de överens ettställs PASS, om inte, ettställs FAIL. För att sedan testa sändarens effekt kan den kopplas till den optiska effektmätaren i avsnitt 4.1.3. 4.1.3 Lösningsförslag 3: Befintliga lösningar på marknaden JDS Uniphase Corporation är ett företag som bland annat producerar optiska testlösningar. För att testa en sändares optiska effekt och en mottagares känslighet använder de sig av JDSU Multiple Application Platform, MAP-200. Detta system kan testa mottagare, sändare och transceivers [11]. Detta system är anpassat för leverantörer som testar tranceivers innan de monteras på kretskort. Systemet är därmed inte anpassat till optiska komponenter på kretskort med andra komponenter. För att testa en sändares optiska effekt används en uppställning som kan ses i figur 4.4. I detta fall är en tranceiver illustrerad i DUT, men det fungerar även med enbart en sändare. Enligt figuren behövs det en BERT som kan producera en PRBS-signal. 14 PRBS är en sekvens av en varierad kombination av ettor och nollor. Figuren illustrerar även en extern spänningsskälla som gör att intensiteten hos sändaren kan regleras när matningsspänningen varieras. I och med att sändaren i det här testet sitter på ett kretskort med fler komponenter än den optiska sändaren måste detta lösas på ett annat sätt. Istället för att använda en BERT kan PRBS signalen istället produceras via FPGAn på kortet. För att sedan inte påverka de andra komponenterna måste testet utformas så att den optiska sändarens intensitet enbart testas under samma matningsspänning som resten av kortet använder. Därefter kan sändaren kopplas direkt in till den optiska effektmätaren (OPM). För kretskorten i detta testfall lämpar sig en 10 mm GE MAP power meter från JDSU. Denna mätare är en modulär lösning som använder fotodioder av germanium, lämpad för våglängder mellan 800 och 1650 nm. Den kan automatiseras om den används med MAP-200 LXI-kompatibla interfaces och IVI drivrutiner. Den har en FC adapter som standard, men går att ändra vid specialbeställning [12]. Figur 4.4 JDSUs förslag på test av sändarens optiska effekt För att testa mottagarens känslighet föreslår JDSU en uppställning enligt figur 4.5. Här krävs en BERT för att generera en signal som ska testas hos mottagaren. En lämplig BERT är Agilent N5980A 3,125 Gb/s Serial BERT. Denna BERT kan mäta hastigheter mellan 125 Mb/s och 3,125 Gb/s och den kan, bland annat, generera PRBS och en klocka. Den har en SFP-honkontakt, vilket innebär att det går att anpassa systemet efter flera olika optiska moduler och kontakter. Den har en storlek på 228*59*246 mm (bredd*höjd*djup), som är halva storleken av kretskortstestarens bredd. Agilents BERT kan hantera samtliga våglängder och tester som används av kretskorten som ska testas [13]. 15 BER-testaren är sedan kopplad till en dämpare (VOA, variable optical attenuator). En dämpare med samma modulära utformning som den optiska effekttestaren ovan är MAP variable optical attenuator från JDSU. Denna dämpare kan bli automatiserad på samma sätt som effekttestaren och kan hantera våglängder singelmod, 1260 upptill 1650 nm, och multimod 750 upp till 1350 nm[14]. Problemet ligger i att kunna få den elektriska signalen från mottagaren/tranceivern till BER-testaren. Då finns det två alternativ. Det ena alternativet är att reglera testsystemet vid utformningen av testet så att systemet från JDSU väntar in avläsningen utfört av JTAGen i kretskorttestaren. Detta innebär att systemet hinner registrera den signal mottagaren tar emot innan dämpningen ökas och ett nytt känslighetstest körs. Detta test är närmare beskrivit i avsnitt 4.1.2. Det andra alternativet är att sätta en prob som läser av signalen från mottagaren och kopplar proben till BER-testaren. Enligt JDSU ska denna BERT fungera med deras dämpare och effektmätare, och systemet ska därmed kunna automatiseras. Figur 4.5 JDSUs förslag på test av mottagares känslighet 4.1.4 Kompletterande utrutning till lösningsförslag 1 och 2 För att utveckla test i avsnitt 4.1.1 och 4.1.2 går det att koppla dem med Kingfishers dämpare KI 7010 Series Fiber Test Attenuator. Dämparen används för att kunna genomföra känslighetstest för mottagaren [15]. Denna dämparserie kan hantera samtliga våglängder som används. Nackdelen är dock att det krävs en separat dämpare för vardera våglängden. Dämparen varieras också beroende på om det är multimod- eller singelmodfiber. I detta fall krävs därmed fyra separata dämpare. För att sedan utföra testet för sändaren kan systemet kopplas till Kingfishers KI 2600 Series hand held fiber meter med germanium detektor. Den klarar våglängder mellan 300 och 1700 nm, multimod och singelmod. Den har en SC/LC duplex kontaktdon och USB ingång [17]. 16 4.2 Utformning av kretskortstestaren med optisk funktion Själva fixturen som innehåller den optiska lösningen ska, enligt SAABs önskemål, monteras i kretskortstestarens skåp. Det finns tillräckligt med utrymme att montera en hylla att placera den optiska fixturen på. Om någon av täckpanelerna tas bort kan det konstrueras en användarpanel till den optiska testfunktionen på framsidan. Maxstorleken för den optiska lösningen får vara 483*260*700 mm (bredd*höjd*djup), utifrån hur kretskortstestaren är designad i dagsläget. Vanligtvis använder sig SAAB av höjdenheter för att benämna höjden. En höjdenhet är 44,45 mm [2]. Detta innebär att den optiska lösningen kan vara dryga 5 höjdenheter. För denna maxstorlek är hylla inräknad och placeras mellan kraftfördelningsenheten och spänningsmatningen, se figur 2.5. I och med att optiska kontakter är oerhört känsliga utformas inte lösningen som en del av testinterfacet hos kretskortstestaren. Kontaktdon till den optiska funktionen måste vara skyddade. Skulle dessa sitta monterade i testinterfacet finns det risk, vid montering av fixturer, att det glöms bort att ta av skydden. Detta riskerar att skada de optiska kontaktdonen. När fixturen sedan avlägsnas igen finns ännu en risk att skydden till kontaktdonen inte sätts på igen. En fördel med att inte göra det optiska som en del av det nuvarande testinterfacet är att varje fixtur för kretskort med optisk funktion inte behövs byggas om. Istället kommer fibrerna kopplas in direkt till den optiska kontakten på kretskortet från den optiska delen i kretskortstestaren. 4.2.1 Kablar till kretskortstestaren För att undvika makroböjningar på kablarna ansågs det olämpligt att ha kablarna konstant fastmonterade i den optiska testaren, samt sliter det på kontakterna. Dessutom i och med att kontaktdon kan variera, likaså typ av kabel, krävs det i så fall ett stort utbud kablar konstant hängande från testaren för att täcka in alla varianter på kretskort med optisk funktion. Lösningen på detta är att montera en ställning på sidan av kretskortstestaren. Där hängs alla fibrer, och lämplig fiber anpassad för aktuellt test kan väljas. Antalet kablar som används beror dels på hur man vill utforma testet. Antingen vill man ha alla optiska kontakter på kretskortet som testas ihopkopplad med kretskortstestaren samtidigt. Alternativt utformar man testet så att användaren flyttar på kabeln var gång en ny optisk kontakt testas. Antalet kablar beror också på våglängden som används. Dämpningen i kabeln variera beroende på signalens våglängd, så för att ha test som alltid har samma dämpning i systemet bör man använda en specifik kabel för en specifik våglängd [16]. Kablarna måste fungera för rätt kontaktsnitt på kretskorten, vilket innebär att enbart den ena ändan av kabeln kan bestämmas i dagsläget. Den andra ändan som är kopplad till testaren variera beroende på vilken optisk lösning som väljs. Minimum antal kablar som bör finnas tillgängliga vid test är följande,  2 st (850 nm och 1310 nm) Multimodfiber, stegindex 100/140 μm, ST kontakt  2 st (1310 nm och 1550 nm) Singelmodfiber, stegindex 9/125 μm, FC/PC pigtail  1 st (850 nm) Multimodfiber, gradientindex 62,5/125 μm, D-Sub house  1 st (850 nm) Multimodfiber, gradientindex 62,5/125 μm, Duplex LC kontakt 17 Figur 4.6 FC/PC pigtail kontakt Figur 4.7 LC kontakt Figur 4.8 ST kontakt Figur 4.9 D-Sub Figur 4.10 D-Sub, delar 18 5. UTVÄRDERING AV LÖSNINGSFÖRSLAG Nedan följer en analys av respektive lösningsförslag, samt en utvärdering av produkter som används i flera utav lösningsförslagen. För att genomföra lösningsförslagen krävs det timarbete av ingenjörer. I detta fall har det räknats på en konsulttaxa på 800 kr/timme. Priset angivet för kretskorten är den genomsnittliga tillverkningskostnaden, vilket inkludera timtaxa, komponenter och provning. Samtliga lösningar kan kombineras och utökas. För att få en bättre utvärdering av lösningsförslagen får man kombinera de delar och egenskaper man vill använda sig av. Denna analys redovisar maxpriserna för respektive lösning. 5.1 Utvärdering, lösningsförslag 1 En utvärdering av att använda sig av befintliga material på SAAB, EDS. 5.1.1 Ekonomi Kostnader som innefattas i lösningsförslag ett är kostnaden för kretskort, tiden att konstruera bakplan och kommunikation, samt utformning av program för de nio olika typer av kretskort som ska testas. Också medräknat är kostnaden för själva bakplanet och monteringen i kretskortstestaren. I priserna är det även inkluderat att enheten programmeras att kunna göra känslighets-/effekttest, samt de enheter som i så fall behövs. Antal Totalt (kkr) Kretskort 6 st * 20 000 120 Utformning av program 40 h*9 kretskort=360 288 Bakplan, konstruktion 200 h 160 Bakplan, mekanik 15 Mekanik i kretskortstestaren 0,44 Dämpare, multimod, 850 nm 30,9 Dämpare, multimod, 1310 nm 29,5 Dämpare, singelmod 1310 nm 29 Dämpare, singelmod, 1550 nm 29 Effektmätare 12,5 Totalt 714,34 19 5.1.2 Teknik Problem som kan uppstå är att få alla korten att fungera ihop. Konstruktören av det här lösningsförslaget ska kunna hårdvara, samt mjukvara för att få korten att fungera ihop med varandra och resten av systemet. Det krävs också arbete med att utforma bakplanet så att samtliga kretskort passar. Lösningen kommer troligen ta stor volym i anspråk då respektive kretskort behöver visst mån av utrymme. När det kommer till utvecklingsmöjligheter blir det komplicerat. Behövs fler funktioner eller hastigheter kommer ett till kort att behöva monteras in, vilket innebär att hela enheten måste byggas om. När det gäller Kingfishers dämpare och effektmätare, som är de enheter använda i beräkningen ovan, är de inte den optimala lösningen. De är bärbara system och inte anpassade att fästas i kretskortstestaren. 5.1.3 Underhåll I och med att, i detta lösningsförslag, det är kretskort som producerats på SAAB en längre period är det relativt lättillgängligt att få tag i ett nytt kort om ett av kretskorten går sönder. För att skydda kortet bör det konstant finnas skydd på de optiska kontaktdonen. Detta kommer dock inte motverka det faktum att de måste rengöras inför varje test, men det skyddar från repor, m.m. 5.2 Utvärdering, lösningsförslag 2 En utvärdering av att utforma en egendesignad lösning. 5.2.1 Ekonomi Kostnader som innefattas i lösningsförslag två är konstruktionen av kretskortet, själva kretskortets kostnad, utformning av program för de nio olika typer av kretskort som ska testas, samt bakplan och monteringen i kretskortstestaren. I och med att kretskortet aldrig tidigare byggts togs priserna fram för FPGA, de optiska komponenterna, samt en uppskattning av arbetskostnaden. Utöver detta inkluderar prisuppskattningen också enheter som behövs för att göra känslighets-/effekttest. Detta skulle motsvara följande, Antal Totalt (kkr) Konstruktion kretskort 150 h 120 Komponenter 85,025 Arbetskostnad 10 Utformning av program 40 h*9 kretskort=360 288 Bakplan, konstruktion 80 h 64 Bakplan, mekanik 10 Mekanik i kretskortstestaren 0,44 Dämpare, multimod, 850 nm 30,9 Dämpare, multimod, 1310 nm 29,5 Dämpare, singelmod 1310 nm 29 Dämpare, singelmod, 1550 nm 29 Effektmätare 12,5 Totalt 708,368 20 5.2.2 Teknik Kortet kommer vara unikt och behöva specialbeställas. Det kommer krävas både mjukvarukunskap och hårdvarukunskap. För mjukvaran krävs någon som kan programmera FPGA. Det krävs också en förståelse för kommunikation mellan dator och JTAG och anpassa programmen därefter. För hårdvaran krävs det någon som kan kretskortskonstruktion. Det krävs även en förståelse för hur kretskortet fungerar med olika våglängder och hastigheter vid optisk kommunikation. Olika delar av kortet ska sända i olika hastigheter. Ett problem är att detta lösningsförslag, precis som lösningsförslag ett, använder dämpare och effektmätare som är inte anpassade för kretskortstestarens fixtur. Systemet har dock möjligheter till utveckling då standard våglängder används. Man kan komma upp i de hastigheter som behövs genom att koppla kretskortstestaren funktionsgenerator, där frekvenser kan varieras, till det egendesignade kretskortet i testaren. Däremot om det krävs en hastighet över 4,25 Gb/s har systemet begränsningar. 5.2.3 Underhåll I och med att kortet kommer vara unikt lär det troligen inte finnas ett extra kort nära till hands. Detta innebär att om kortet går sönder kan det krävas att ett helt nytt kort måste beställas. Då kommer det inte finnas något optiskt test förrän det nya kortet är monterat. Något att då ha i åtanke är att beställa två kort istället för ett. Troligen skulle båda korten tryckas på samma panel. Trycks ett eller två kort på samma panel varierar inte kostnaden i så stor utsträckning, därför är det en rekommendation att beställa två. Likaså här som i lösningsförslag ett, bör det konstant finnas skydd på de optiska kontaktdonen. 5.3 Utvärdering, lösningsförslag 3 En utvärdering av lösningar som finns tillgängliga på marknaden. 5.3.1 Ekonomi I detta lösningförslag krävs en dämpare, optisk effekttestare, en BERT, samt det program som är presenterat i lösningsförslag två. Dock efter upprepade försök har inget pris för JDSU enheter hittats. Dessa enheter står därför märkta som TBD, to be defined. Antal Totalt (kkr) Utformning av program 40 h*9 kretskort=360 288 Mekanik i kretskortstestaren 0,44 Agilent BERT 193,819 JDSU dämpare, singelmod TBD JDSU dämpare, multimod TBD JDSU effektmätare TBD Totalt TBD 21 5.3.2 Teknik Denna lösning är relativt simpel ur hårdvaruperspektiv. BER-testaren, dämparen och effektmätaren ska monteras i kretskortstestaren och sedan kopplas de ihop med kretskorten via fiber. Det krävs en utformning av mekaniken som håller enheterna på plats. BER-testaren är från Agilent vilket är samma leverantör som till spänningsmatningsenheterna i kretskortstestaren. För mjukvaran kan den utformas på samma sätt som i lösningsförslag två, alternativt om man väljer att lägga hela programmet i FPGAn på kretskortet som testas. Samtliga enheter är LabVIEW anpassade, och därmed går testet att automatiseras. 5.3.3 Underhåll Fördelen med att använda färdiga produkter från andra företag är att om de går sönder går det att returnera till företaget för reparation. Agilent har dessutom en garanti på tre år. Delar av detta lösningsförslag används av tillverkare av optiska sändare/mottagare som står enskilt. I detta projekt är det anpassat för att fungera för sändare/mottagare monterade på kretskort. Detta alternativ ger därmed utrymme för att utöka testerna för sändare/mottagare, för att testa, exempelvis, jitter 5.4 Övriga kostnader Utöver de kostnader som uppkommer i framtagande av produkten tillkommer fler komponenter. 5.4.1 Kablar Kostnaden för kablarna är varierande beroende på hur många man behöver och hur de ska se ut. Vid val av kablar utgår man från den optiska lösningen i kretskortstestaren. Flera av kablarna tillverkas inte idag, men uppskattningsvis ligger de mellan 1000 och 3000 kr. För att sedan konstruera en ny kabel krävs det 8 timmars arbete, vilket motsvarar 6400 kr [17]. 5.4.2 Rengöring Enligt SAAB standard behövs följande för att rengöra optiken,  Tops för fiberoptik  Rengöringsduk Qbe  Våtservett Electro-Wash Mx  MSN 104 01 (99,5% spektrografisk ren etanol)  Pincett  Mikroskop 22 6. DISKUSSION 6.1 Kablar När det kommer till kablarna är specifikationen något motsägelsefulla från leverantörerna. De tillverkar mottagare och sändare för väldigt höga hastigheter vilket innebär att den mest lämpade kabeln är stegindex, som är bäst på att hantera så pass höga hastigheter. Leverantören hävdar dock att en multimod, gradientfiber ska användas. Vilket, enligt dem, ska fungera upp till 300 m. I och med att avstånden i testaren inte är så pass stora bör det därför fungera i detta fall. Skulle tester med längre avstånd tas fram är detta något som då bör tas i beaktningen. 6.2 Underhåll vid utformandet av test Eftersom fiber är så pass känsligt för damm och dylikt bör fibern rengöras innan varje test. Vid genomförandet av test kan det därför vara rekommenderat att det kommer upp en notifikation var gång som uppmanar användaren att rengöra fibern. 6.3 Ekonomisk utvärdering Priserna som tagits fram i analysen är i överkant. Exempelvis i uppskattningen av hur många timmar det tar att ta fram mjukvara för kretskorten är det högt räknat. Är det en erfaren programmerare bör det inte ta så lång tid. Så beroende på vem som får uppdraget varierar arbetstiden. Dessutom finns det troligtvis befintliga rutiner i dagens programkod i FPGAer på kretskorten som testas, som kan användas för att styra sändare/mottagare. 6.4 Alternativt sätt att standardisera test I avsnitt 5.2.1, Kablar till kretskortstestaren, poängteras det att dämpningen varieras vid olika våglängder. För att då alltid ha samma dämpning i systemet används specifika kablar. Detta görs för att om man vet dämpningen kan man räkna ut sändarens verkliga effekt, när sändaren sänder till mottagaren, i mottagarens känslighetstest. Ett alternativt sätt att göra detta är att koppla sändaren till en optisk splitter precis innan signalen går in i mottagaren. En optisk splitter delar upp signalen så att ”samma” signal kan gå åt två olika håll. Från splittern går signalen dels in i mottagaren och dels in i en effektmätare. På detta sätt kan man se exakt på vilken effekt mottagaren inte längre kan läsa signalen korrekt. Ingen hänsyn behöver tas till dämpningar som beror på hur långt signalen färdats, eller hur många kontakter den går igenom. 23 6.5 Fortsatt arbete Detta projekt har fokuserat på att ta fram test av kretskort med optisk funktion som finns i SAABs produktion i dagsläget. Ett fysiskt testsystem kommer att tas fram som tidigast sommaren 2014. Denna rapport kommer då användas som riktlinje för hur en sådan testlösning kan se ut. När det är dags att ta fram ett optiskt test kommer fler kort finnas tillgängliga i produktionen och det är främst dessa kort testsystemet utformas efter. Detta innebär att ännu en förundersökning måste göras av nyproducerade kort från och med nu till dess att testet tas fram. Därför är det viktigt att systemet som rekommenderas ska ha utvecklingsmöjligheter. 24 7. SLUTSATS Efter analys av SAABs kretskort ska följande tre saker undersökas vid test av optisk kommunikation hos kretskorten, 1. Om kommunikationen mellan sändare/mottagare fungerar 2. Sändarens effekt 3. Mottagarens känslighet Utöver de tre kriterierna ovan vill SAAB att lösningen ska kunna monteras i kretskortstestaren. Detta innebär att lösningsförslag tre (JDSU) är ett lämpligt alternativ. Deras lösning passar dels i kretskortstestaren och kan även testa känslighet/effekt hos mottagare/sändare. För att kunna använda JDSUs enheter krävs även en BERT. Detta innebär att test kan automatiseras då BER-testaren är LabVIEW kompatibel. Denna lösning måste kombineras med mjukvaran i lösningsförslag två, avsnitt 4.1.2. Både JDSU och Agilents kontaktsnitt går att specialbeställa. Förslagsvis används kontaktsnittet FC/PC. Efter att ha tittat igenom SAABs databas innebär det, om FC/PC ska användas, att två nya kablar måste konstrueras, nämligen FC/PC – D-sub och FC/PC – LC. Denna konstruktionskostnad har tagit med i den ekonomiska beräkningen. Eftersom JDSU inte bistod med priserna på deras enheter går det inte att jämföra priserna på lösningsförslagen. Den största skillnaden mellan det här lösningsförslagen och övriga förslag är att detta förslag inte kräver lika mycket tid av ingenjörer på SAAB. Antal Totalt (kkr) Utformning av program 40 timmar*9 kretskort = 360 288 Mekanik i kretskortstestaren 0,44 Kablar 6 st*2000 kr/st 12 Konstruktion av kablar 16 h 12,8 Agilent BERT 193,819 JDSU dämpare, singelmod TBD JDSU dämpare, multimod TBD JDSU effektmätare TBD Totalt TBD (TBD = To be defined) 25 REFERENSER 1. Guide To Fiber Optics & Premises Cabling, The Fiber Optic Association – Tech Topics. The Fiber Optic Association Inc, Fallbrook, Kalifornien 1999-2013, http://www.thefoa.org/tech/wavelength.htm (Acc 2013-11-28) 2. Material hos konstruktion på SAAB, EDS, Göteborg. Tillgängligt hos komponentingenjör, Opto Datablad/diverse 3. Hur fungerar en optisk fiber, Anne Ståhl Mousa. Bredband Gotland, Visby 2011- 05-17, BredbandGotland.se/A Ståhl Mousa 2011-05-17 (Acc 2013-11-16) 4. The Fiber Optic Association - Fiber Optic Tranceivers. The Fiber Optic Association Inc, Fallbrook, Kalifornien 1999-2013, http://www.thefoa.org/tech/ref/appln/transceiver.html (Acc 2013-11-15) 5. Understanding Fiber Optics and Local Area Networks. Corning Cable Systems Hickory, North Carolina 1994-2013, http://www.ofsoptics.com/resources/Understanding-Attenuation.pdf (Acc 2013-11- 15) 6. Inspecting and Cleaning Procedures for Fiber-Optic Connections, Cisco, San José, Kalifornien 2006 http://www.cisco.com/en/US/tech/tk482/tk876/technologies_white_paper09186a0080 254eba.shtml (Acc 2013-11-30) 7. SAABs databas, IFS 8. What is PXI?, National Instruments, Kista 2013 http://sine.ni.com/np/app/main/p/ap/global/lang/sv/pg/1/sn/n24:PXI- FSLASH-CompactPCI/fmid/3/ 9. IEEE Standard for Reduced-Pin and Enhanced-Functionality Test Access Port and Boundary-Scan Architecture," IEEE Std 1149.7-2009 , vol., no., pp.c1,985, Feb. 10 2010 doi: 10.1109/IEEESTD.2010.5412866 http://ieeexplore.ieee.org/xpl/login.jsp?tp=&arnumber=5412866&url=http%3 A%2F%2Fieeexplore.ieee.org%2Fxpls%2Fabs_all.jsp%3Farnumber%3D541286 6 10. Spartan-3AN FPGA Family Data Sheet, Product Specifikation, XILINX, DS557 2011, www.xilinx.com/support/documentation/data_sheets/ds557.pdf (Acc 2013-11- 03) 11. Optical Trensceivers Testing Using the JDSU Multiple Application Platform (MAP-200), JDSU, Januari 2009 http://www.jdsu.com/productliterature/map200.an.fop.tm.ae.pdf 26 12. MAP Optical Power Meter (mOPM-A1), JDSU, maj 2008 http://www.en4tel.com/pdfs/mapopm_a1_ds_lab_tm_ae.pdf 13. Agilent N5980A 3,125 Gb/s Serial Bert Data Sheet Version 1.0, Agilent Technologies, USA, May 2006 http://cp.literature.agilent.com/litweb/pdf/5989- 4752EN.pdf 14. JDS Uniphase Corporation 2013, JDSU, 2013 http://www.jdsu.com/ProductLiterature/mapvoa2_ds_lab_tm_ae.pdf 15. KI 7010B Series Automated Variable Optical Attenuator Operation & Maintenance Guide, Kingfisher International, Scoresby, Australien, http://www.kingfisherfiber.com/Fiber-Optic-Test-Equipment/KI7010-Optical- Attenuator/7010-VOA.htm 16. KI 2600 Series Hand Held Fiber Meter Data Sheet, Kingfisher International, Scoresby, Australien, http://www.kingfisherfiber.com/Fiber-Optic-Test- Equipment/KI2600-Optical-Power-Meter/2600-Optical-Power-Meter.pdf 17. Jonas Ekholtz, Saab, EDS, Göteborg, tel 031-7949216 BILAGA 1. Sid 1(15) BILAGA 1 BILAGA 1. Sid 2(15) BILAGA 1. Sid 3(15) BILAGA 1. Sid 4(15) BILAGA 1. Sid 5(15) BILAGA 1. Sid 6(15) BILAGA 1. Sid 7(15) BILAGA 1. Sid 8(15) BILAGA 1. Sid 9(15) BILAGA 1. Sid 10(15) BILAGA 1. Sid 11(15) BILAGA 1. Sid 12(15) BILAGA 1. Sid 13(15) BILAGA 1. Sid 14(15) BILAGA 1. Sid 15(15)