Alternativ till glas i klimatskalet av byggnader 
Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet  
Byggingenjör  

 
CHRISTIAN GONTA, VICTOR HELLMARK 

 
Institutionen för bygg- och miljöteknik 
Avdelningen för Byggnadsfysik 
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 
Göteborg 2011 
Examensarbete 2011:105 



 

 



  

 

EXAMENSARBETE 2011:105 

Alternativ till glas i klimatskalet av byggnader 

Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet  

Byggingenjör  

Christian Gonta, Victor Hellmark 

 

 

 

 

 

 

 

 
 

Institutionen för bygg- och miljöteknik 
Avdelningen för Byggnadsfysik 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 

Göteborg, 2011 

 



 

Alternativ till glas i klimatskalet av byggnader 
Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet  
Byggingenjör  
 
CHRISTIAN GONTA, VICTOR HELLMARK 
 

©  CHRISTIAN GONTA, VICTOR HELLMARK 2011 

 

 
Examensarbete / Institutionen för bygg- och miljöteknik,  
Chalmers tekniska högskola 2011:105 
 
 
Institutionen för bygg och miljöteknik 

Avdelningen för Byggnadsfysik 

Chalmers tekniska högskola 

412 96 Göteborg 
Telefon: 031-772 10 00 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Omslag: Eden Projekt, Cornwall England.  
http://images.travelpod.com/tw_slides/ta01/5a0/4ac/the-eden-project-st-austell.jpg 
 
Chalmers reproservice   
Göteborg 2011 



 

 

I 

Alternativ till glas i klimatskalet av byggnader 
Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet  
Byggingenjör  
 
CHRISTIAN GONTA, VICTOR HELLMARK 
Institutionen för bygg- och miljöteknik 
Avdelningen för Byggnadsteknologi 
Chalmers tekniska högskola 

 

SAMMANFATTNING 

Syftet med projektet är att ta reda på vilka alternativ till glas som finns för att kunna 
föra in ljus i en byggnad. Vidare ska dessa material studeras för att ta reda på vilka 
egenskaper de har. Slutligen ska projektet utreda om materialen går att tillämpa i 
ombyggnaden av papyrusfabrikerna i Mölndal.  

Dagsljus är nödvändigt för att människan ska må bra både fysiskt och psykiskt. Ökad 
tillgång till dagsljus kan också öka människans produktivitet vilket kan ge stora 
ekonomisk vinst.  

Aerogel är ett lätt, isolerande och ljuddämpande material som släpper igenom ljus bra. 
Då gelen är spröd behöver den kombineras med andra material för att klara 
hållfasthetskraven. Nackdelen med aerogel är det höga priset.  

Fiberoptiska dagsljussystem koncentrerar ljuset i en mottagare som monteras på taket 
och leder det sedan vidare till önskad plats med hjälp av fiberoptik. Detta är 
fördelaktigt i de fall fönster inte kan monteras. Nackdelen är att mottagaren måste ha 
fri sikt mot solen då den endast kan koncentrera det direkta solljuset. 

ETFE- kuddar är gjorda av ETFE-folie som har satts samman och blåsts upp. Luften i 
kudden gör att det blir en isolerade effekt. Kuddarna släpper igenom dagsljus bra men 
materialets ljudisolering är dålig. Då material och transportkostnad för EFTE-kuddar 
är billigare än glas går det att göra ekonomisk vinst på att använda detta material. 

Lighttubes fångar upp solljuset i ett rör som reflekterar ner ljuset i byggnaden. De 
finns i längder upp till 20 meter och diametrar på över en meter. Nackdelen med 
lighttubes är att monteringen kräver stora håltagningar i klimatskalet. 

Papyrusområdet i Mölndal har med sina stora byggnader stor nytta av att få in mer 
dagsljus. Möjligheterna att byta ut nuvarande enkelglas fönster i Panncentralen mot 
aerogel gör att mycket energi kan sparas. Extra användbar yta kan också fås genom att 
använda fiberoptiska dagsljussystem för att belysa utrymmen som annars inte har 
tillgång till dagsljus. Lighttubes är pågrund av sin storlek svårare att integrera på ett 
bra sätt. Utöver detta föreslås byggandet av en kupol av ETFE kuddar på området för 
att skapa ett uterum för rekreation. 

Det är fullt möjligt att använda dessa material och produkter i Mölndal och det skulle 
hjälpa till att göra området mer miljövänligt. Dock är produkterna fortfarande dyra. 

Nyckelord: Ljus Glas Aerogel Parans ETFE Lighttube Eden project Papyrus 



 

 

II

 

 
 



 

 

III  

Alternatives to glass in the building envelope of buildings 
Diploma Thesis in the Engineering Programme 
Building and Civil Engineering 
CHRISTIAN GONTA, VICOTR HELLMARK 
Department of Civil and Environmental Engineering 
Division of Building technology 
Chalmers University of Technology 

 

ABSTRACT 

The aim of the project is to study what alternatives to glass are available to bring light 
into a building. Further the materials properties will be studied. Finally the project 
will determine if the materials and products can be used in the reconstruction of the 
Papyrus area in Mölndal, Gothenburg. 

Aerogel is a lightweight, insulating and soundproofing material which also lets light 
through. The gel in itself is brittle therefore it needs to be combined with other 
materials to meet the strength requirements. The disadvantage of aerogels is the high 
price. 

A Fiber optic daylight system focuses light into a receiver mounted on the roof and 
then guides it to the desired location using fiber optics. This is advantageous in cases 
where windows could not be installed. The disadvantage is that the receiver must have 
a clear view of the sun as it can only concentrate the direct sunlight.  

ETFE cushions are made of ETFE-foil that has been put together and been inflated. 
The air in the pillow gives it an isolating effect. The pillows let the natural light 
through but the soundproofing is bad. The material and transport cost for ETFE-pads 
are less expensive than for glass, it enables financial benefit of using this material. 

Lighttubes capture sunlight in a tube and then reflects it into the building. They are 
available in lengths up to 20 meters with a diameter of over one meter. The 
disadvantage of light tubes is that the installation requires large holes in the building 
envelope. 

The buildings in the Papyus area in Mölndal have with its large dimensions great 
benefits of increased daylight. The potential to replace existing single glazed windows 
in Panncentralen with aerogel makes it possible to save a lot of energy. Increased 
available space can also be obtained by using fiber optic daylight system to illuminate 
the areas that would otherwise have no access to daylight. The size of lighttubes 
makes them difficult to integrate in a good way. The project also proposes the 
construction of a dome of ETFE pillows in the field to create an outdoor space for 
recreation. 

It is quite possible to use these materials and products in Mölndal and it would help 
make the area more environmentally friendly. However, the products are still 
expensive. 

Key words: ETFE-cushions, Aerogel Solartubes Parans Glass Light 



 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

IV

Innehåll 

SAMMANFATTNING I 

DIPLOMA THESIS IN THE ENGINEERING PROGRAMME III 

ABSTRACT III  

INNEHÅLL IV  

BETECKNINGAR VII  

1 INTRODUKTION 1 

1.1 Bakgrund 1 

1.2 Syfte 1 

1.3 Metod 1 

1.4 Avgränsningar 1 

2 DAGSLJUS 2 

2.1 Vad är dagsljus 2 

2.1.1 Varför behövs dagsljus 4 

2.1.2 Påverkan på kroppen 5 

2.1.3 Ekonomi 5 

2.2 Lagar och förordningar 6 

3 AEROGEL 7 

3.1 Introduktion 7 

3.2 Egenskaper 7 

3.3 Tillverkning 9 

3.3.1 Tillverkning av kiselgel 9 

3.3.2 Superkritisk torkning av gelen 9 

3.4 Miljö 9 

3.5 Användning 10 

3.5.1 Kompositplattor 10 

3.5.2 Polykarbonatsystem 12 

3.5.3 Isolerat glas 14 

3.6 Klar aerogel 15 

4 FIBEROPTISKA DAGSLJUSSYSTEM 17 

4.1 Introduktion 17 

4.2 Egenskaper 17 

4.3 Material 18 

4.3.1 Mottagare 18 

4.3.2 Fiberkabeln 20 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 V 

 

4.3.3 Ljusavgivare 21 

4.3.4 Hybridsystem 22 

4.4 Pris 23 

5 ETFE PLAST 24 

5.1 Introduktion 24 

5.2 Tillverkning 24 

5.3 Montering 25 

5.4 Egenskaper 26 

5.5 Miljö 27 

5.6 Fåglar 27 

5.7 Användning i Eden projekt 27 

6 LIGHTPIPES 30 

6.1 Egenskaper 30 

6.2 Material 32 

6.2.1 Kupol 33 

6.2.2 Ljusdistribution 34 

6.3 Pris 36 

7 TILLÄMPNING I PAPYRUSOMRÅDET 38 

7.1 Bakgrund 38 

7.2 Befintligt område 38 

7.3 Nytt område 39 

7.4 Fiberoptiska dagsljussystem 42 

7.4.1 Panncentralen 42 

7.4.2 Magasin 17 43 

7.4.3 PM 5 45 

7.5 Aerogel 46 

7.5.1 Panncentralen 46 

7.5.2 Energiberäkning 47 

7.6 Lighttubes 48 

7.6.1 Panncentralen 49 

7.7 ETFE- kuddar 50 

7.7.1 Energiberäkning ETFE-kuddar 52 

7.7.2 Energiförluster 52 

8 SLUTSATS 55 

9 REFERENSER 59 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

VI

9.1 Figurförteckning 61 

9.2 Tabellförteckning 62 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 VII 

 

Beteckningar 

Latinska versaler  

U   U-värde (W/m2 ˚K) 

A   Area (m2) 

Q  Värmeförlust  (W) 

 

 

Latinska gemena 

ti   Temperatur inne (˚C) 

tu   Temperatur ute (˚C) 

ρ    Densitet (kg/m3) 

Cp    Specifik värmekapacitet (kJ/(kg·K) 

•
v    Luftflöde ( m3/s)





CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

1 

1 Introduktion 

1.1 Bakgrund 

En byggnads viktigaste egenskap är att skydda mot väder och vind. Samtidigt har 
människan ett behov av dagsljus. Detta har gjort att redan under romersk tid började 
man använda glasrutor för att skydda och samtidigt lysa upp de platser där människan 
vistades. Glaset har genom åren utvecklats till att bli bättre isolerande, skydda mot 
värme från solen, eller för att bygga upp hela fasader. Då glas är ett relativt billigt och 
bra byggmaterial har alternativ till detta inte utvecklats förrän de senaste 20 åren.  

 

1.2 Syfte 

Projektets syfte är att behandla olika möjligheter att föra in ljus genom klimatskalet på 
en byggnad. Projektet är uppdelat i två delar.  

Den första delen är att undersöka och sammanställa alternativa sätt att föra in 
dagsljus.  De undersökta metoderna sammanställs, för att visa för och nackdelar med 
avseende på hur deras egenskaper. Detta kan vara egenskaper som ljusgenomsläpp, 
ljuddämpning och isolerande förmåga. Men det kan även vara andra egenskaper som 
påverkar byggnaden. Projektet ska även behandla om det finns verkliga exempel på 
byggnader där man har använt dessa tekniker och vilka erfarenheter man kan lära sig  
därifrån.  

I projektets andra del undersöks hur materialen och metoderna kan tillämpas under 
ombyggnaden av Papyrusområdet i Mölndal. Området är ett gammalt industriområde 
som kommunen har beslutat ska byggas om till bostäder och kontor. Projektet ska visa 
möjligheterna och begränsningarna med alternativen i del 1. 

1.3 Metod 

Projektet har till stor del genomförts genom litteraturstudier, sökningar i databaser, 
artiklar och via internet. I projektet har kontakt tagits  med företag för att få fram 
kompletterande information.  Därefter har en  utredning genomförts för att jämföra 
alternativen för de material och metoder som undersöks i projektet. Slutligen har 
slutsatser dragits om vilka material och metoder som skulle kunna passa in i 
planeringen av Papyrusområdet i Mölndals kommun. 

1.4 Avgränsningar 

Projektet har inriktat sig på att utreda och sammanställa lämpliga material och 
metoder som frångår den klassiska ”fönster med glas” modellen. Detta för att denna 
lösning är så väl utredd och använd. En fördjupning har skett av  några utvalda 
material och metoder som har kommit långt i utvecklingsprocessen. 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

2

2 Dagsljus 

Fram till 1940 talet var dagsljus den primära källan till ljus och det elektriska ljuset 
användes endast som komplement där det var nödvändigt. (Edwards L, 2002) I dagens 
byggnader är förhållandena oftast det motsatta, elektriskt ljus är den primära källan till 
ljus och tillgång till dagsljus finns endast för de ytor som är nära fasad. Detta är 
speciellt tydligt i djupa byggnader, där ytorna i mitten av huset ofta är helt beroende 
av elektrisk belysning.  

 

2.1 Vad är dagsljus 

Dagsljuset är en blandning av diffust och direkt solljus. Det direkta solljuset är 
parallella strålar som kommer direkt från solen medan det diffusa solljuset har 
reflekterats mot partiklar i atmosfären eller mot andra ytor. En molnig dag är allt 
dagsljus diffust till skillnad mot en klar dag då majoriteten av ljuset är direkt solljus. 
(Askeroth M, 2004) Dagsljus består av ett spektrum av ljus i olika färger med en 
energitopp i den blågröna delen av spektrumet. (Edwards L, 2002) 

 

 

Figur 2.1 Färgspektrum för dagsljus. 

 

Det som kallas dagsljus är elektromagnetisk strålning inom de våglängder ögat kan se. 
Solens strålar innehåller också elektromagnetisk strålning med andra våglängder som  
ögat inte kan se, till exempel ultraviolett och infraröd strålning.  



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

3 

Den ultravioletta strålningen har kortare våglängd än synligt ljus och den infraröda 
har längre våglängd. (Energimyndigheten, 2011) Energiinnehållet i elektromagnetisk 
strålning är omvänt proportionellt mot våglängden vilket betyder att ultraviolett 
strålning innehåller mer energi än infraröd. (Ne.se, 2011) Det är en fördel om det går 
att blockera den infraröda och ultravioletta strålningen innan det förs in i en byggnad 
eftersom den mängd värme strålningen tillför kan skapa ett onödigt stort kylbehov.  

Ljus kan mätas på flera sätt och olika enheter används därför för att beskriva det. 

Ljusflödet är ett mått på hur mycket ljus en specifik ljuskälla avger och betecknas 
med Φ och mäts i lumen[lm]. (Askeroth M, 2004) För att få fram ljusflödet mäts 
ljuskällans strålningseffekt och med hänsyn till ögats känslighet kan ljusflödet räknas 
fram. (Ljuskultur.se, 2011) 

Belysningsstyrka är ett mått som beskriver hur stort ljusflöde som träffar en yta och 
mäts i lux, detta är samma sak som lumen per m2. Beteckningen är E= Φ/A och 
enheten är lux. (Ljuskultur.se, 2011) 

 

Figur 2.2 Belysningsstyrka (lux) 

 

Ljusstyrka visar vilket ljusflöde det är i en viss riktning och kan användas för att 
beskriva spridningen av ljuset från en ljuskälla, ljusstyrka mäts i candela [cd] och 
betecknas I. (Ljuskultur.se, 2011) 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

4

 

Figur 2.3 Ljusstyrka (I) är ljusflödet i en viss riktning. 

 

Det som avgör hur mörkt eller ljust människan upplever det är inte bara ljusstyrkan 
utan också hur ljuset reflekteras. Ett mått på detta är luminans, det beskriver hur ljus 
en yta är och tar alltså hänsyn till både ljusstyrkan mot ytan och ytans reflektion. 
Luminans betecknas L och enheten är cd/m2. (Ljuskultur.se, 2011) 

 

Figur 2.4 Luminans (cd/m2). 

 

Solfaktor beskriver hur stor andel av solens strålnings energi som förs in i ett rum och 
anges i procent. (Carlson P-O, 2005) 

 

2.1.1 Varför behövs dagsljus 

Ljus påverkar människan både psykiskt och fysiskt. Ljusets olika våglängder påverkar 
på olika sätt. Problemet med lampor är att ljuset från dem ofta är koncentrerade i den 
gulröda delen av det synliga spektrumet på grund av att det ger mest lumen per watt. 
Det finns lampor som har ljus koncentrerat i andra delar av spektrumet och även 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

5 

fullspektrumlampor. Ingen av dessa är dock lika bra som dagsljus på att fylla 
människans behov av ljus. I dagsljus finns det största innehållet av det ljus människan 
behöver för våra biologiska funktioner. Ökad tillgång på dagsljus har också visat sig 
öka människors produktivitet samtidigt som det minskar trötthet och gör människan 
på bättre humör. (Edwards L, 2002) 

 

Figur 2.5 Glödlampa koncentrerad i den rödgula delen av spektrumet. 

 

2.1.2 Påverkan på kroppen 

Ljus kan påverka kroppen på två sätt. Antingen genom att träffa huden, vilket startar 
produktionen av till exempel vitamin D eller genom att träffa näthinnan. Detta 
påverkar människans dygnsrytm samt hormoner. (Edwards L, 2002) 

Experiment har visat att människor som inte får tillgång till dagsljus riskerar att få 
dygnscykler på längre än 24 timmar. Eftersom dygnsrytmen påverkar sömn och 
humör så är detta inte önskvärt. Det är inte bara avsaknaden av ljus som kan leda till 
hälsoproblem utan tillgång till dagsljus kan även hjälpa mot vissa sjukdomar. 
Dagsljus har visat sig hjälpa mot Seasonal affective dissorder, och mindre problem 
som tappad energi. Att bättre integrera dagsljuset i en byggnad har visat sig kunna 
minska sjukfrånvaron med upp till 15%. (Edwards L, 2002) 

 

2.1.3 Ekonomi 

Det finns möjligheter att tjäna pengar på att integrera solljus i en byggnad genom att 
elkostnaderna minskar samt produktiviteten ökar. Eftersom normal arbetstid infaller 
under dagens ljusa timmar finns det goda möjligheter att använda dagsljus som 
belysning. Går det att lyckas med att öka produktiviteten genom större tillgång till 
dagsljus finns det stor ekonomisk vinning. Ett exempel är Reno Post Office som 
renoverade sin byggnad för att få in mer dagsljus och ökade sin produktivitet från 400 
000 USD till 500 000 USD per år. (Edwards L, 2002) Energibesparingar kan göras 
genom ett byte av elektrisk belysning mot solljus. Det blir också ett minskat kylbehov 
eftersom dagsljus skapar mindre värme än elektrisk belysning. (Askeroth M, 2004) 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

6

Om den elektriska belysningen byts ut mot ett dagsljussystem går det att under soliga 
dagar reducera elkostnaden för belysning till noll kronor.  

 

2.2 Lagar och förordningar 

Det är olika regler och förordningar angående ljus som ska följas beroende på om 
byggnaden är en bostad eller en arbetsplats. I en bostad gäller Boverkets byggregler 
BBR. De säger att en byggnad ska utformas så att tillfredställande ljusförhållanden 
kan uppnås där människor vistas mer än tillfälligt. På arbetsplatser gäller 
arbetsmiljölagen som är mer generell än BBR, allt den säger om ljus är: "De 
arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande 
skall vara tillfredställande". Eftersom lagarna inte ger mycket vägledning finns det 
också föreskrifter med krav och rekommendationer. För arbetsplatser inomhus finns 
dessutom Svensk standard för belysning SS-EN 12464-1. (Ljuskultur.se, 2011) 

 

 

 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

7 

3 Aerogel 

3.1 Introduktion 

Aerogel skapades redan i början på trettiotalet av Samuel Stephens Kistler under hans 
tid på ”College of Stockton” i Kalifornien. (Dr. Ayers M, 2000) Den första aerogelen 
tillverkades av silikagel eller kiselgel som det även kallas. Silikagel görs genom att 
kiseloxid blandas med vatten och används mest som en luftuttorkare för att skydda 
elektroniska produkter när de transporteras. Det Kistler gjorde var att genom en 
process som kallas superkritisk torkning ersätta vätskan i silikagelen med gas under 
högt tryck och hög temperatur. (Kistler S S, 1931) Detta gav ett superporöst material 
som bestod till 90 procent av luft.  

Uppfinningen fick ingen riktig användning under de närmaste femtio åren eftersom 
kostnaden för produktion var för stor och ingen process för masstillverkning fanns. I 
början på nittiotalet utvecklades nya processer som gjorde det möjligt för företag att 
tillverka aerogelen på en industriell skala.  

3.2 Egenskaper 

Aerogel är ett extremt lätt material eftersom det rätt tillverkat består till mer än 90 % 
av luft och har en vikt på 30-100 kg/m3. (Cabot Corporation, 2009) Det är på grund av 
sin porositet väldigt isolerande och släpper igenom ljus bra med en 
ljusgenomsläpplighet på 80 procent per cm. Aerogelen absorberar en stor del av det 
infraröda ljuset vilket minskar värmestrålningen genom materialet. 

Tabell 3.1 Egenskaper för aerogel  

Tjocklek (mm) Ljusgenomsläpp 
(%) 

Direkt solstrålning 
(%) 

U-värde (W/m2 K) 

10 80 80 1.38 

16 70 70 1.00 

20 62 62 0.78 

25 55 55 0.64 

32 47 47 0.51 

40 39 39 0.42 

50 31 31 0.34 

70 19 19 0.25 

 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

8

Än så länge har det inte gått att tillverka ett klart genomskinligt fönster av aerogel 
som inte dämpar eller förvränger sikten genom rutan. Därför används idag aerogel 
mest på ställen där grumliga fönster kan vara lämpliga t.ex. i takfönster. Ljuset sprids 
när solstrålarna går igenom materialet och ger en mjuk och jämn belysning. Aerogelen 
påverkas inte heller till färg eller prestanda av UV-strålning. 

 

Figur 3.1 En bit aerogel som håller uppe en tegelsten med 2000 gånger gelens vikt 

Kornstorleken i aerogelen kan vara olika beroende på vad gelen ska användas till men 
ligger mellan 1-3 mm i diameter. Storleken på porerna ligger mellan 1 och 100 
nanometer. (Schultz J.M, 2005) 

Aerogelen är hydrofil och vatten förstör gelens struktur. Detta kan motverkas genom 
att kombinera gelen med andra joner exempelvis trimethylsilyl -Si(CH3)3 för att göra 
aerogelen hydrofob. Denna process används om gelen ska användas i fönster. 
(Aerogel.org, 2011) 

Tryckhållfastheten för gelen är ganska bra medan draghållfastheten är dålig. Detta gör 
att ämnet blir sprött och lätt går sönder om det utsätts för drag. Därför måste 
aerogelen kombineras med andra material för ett hållbart byggande. 

Gelen har även ljuddämpande effekter och dämpar ljudet från utsidan klimatskalet så 
väl som resonans inifrån. (Cabot Corporation, 2009) 

 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

9 

3.3 Tillverkning  

Vid tillverkningen av aerogel görs produktionen vanligtvis i två steg. Först tillverkas  
den ”våta” gelen och sedan torkas vätskan ut. (Microstructured Materials Group, 
2010) 

3.3.1 Tillverkning av kiselgel 

Den vanligaste metoden för att tillverka kiselgel idag är genom få silikonalkoxid att 
reagera med  vatten. (Microstructured Materials Group, 2010) Detta görs i en lösning 
av etanol eller aceton enligt Formel 1.1. 

(liq.) 4HOCH2CH3 + (solid) SiO2 = (liq.) 2H2O + (solid) )4Si(OCH2CH3 (1.1) 

Används inte en katalysator tar processen flera dagar. Därför används en syra eller bas 
för att snabba upp processen. Den vanligaste syran som användes är saltsyra men att 
använda en bas som ammoniak minskar krympningen vid torkningen av gelen. 
När det har formats tillräckligt stor mängd av kiseldioxiden (SiO2) bildar partiklarna 
ett nätverk och fångar etanolen mellan sig. En gel har nu framställts. 

3.3.2 Superkritisk torkning av gelen 

För att forma aerogel av kiselgelen måste etanolen som ligger mellan 
kiseldioxidmolekylerna torkas ut men utan att gelen krymper. Detta görs genom 
metoden superkritisk torkning.  (Aerogel.org, 2011) 

Det som menas med superkritisk är ett stadie där ett ämne är mellan vätska och gas. 
Detta kan uppnås genom upphettning under högt tryck. Ett superkritiskt ämne har 
egenskaper från både gaser och västkor, t.ex. leder de värme som västskor men kan 
komprimeras som gaser.  

Vid tillverkningen av  aerogel får etanolen långsamt uppnå sitt kritiska stadium, detta 
gör att etanolmolekylerna ökar hastigheten och slutligen släpper från kiseloxiden. 
Genom att sedan minska trycket men behålla temperaturen går det att  utvinna den 
superkritiska etanolen från gelen som en gas. Då har en gel bildats där porerna i gelen 
är fyllda med gas istället för vätska.   

3.4 Miljö 

Cabot Corporation som är de största tillverkarna av aerogel i världen har 
miljöcertifierat produkten via ”MBDC- cradel to cradel.” Där har den fått en betyget 
silver vilket bland annat innebär: 

• Inga material eller kemikalier i produkten är farliga för människor. 

• Alla material i produkten kan bli återvunna eller brytas ner. 

• Alla kemikalier med högre koncentration än 100 PPM är kontrollerade. 

(MBDC, 2011) 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

10

3.5 Användning 

Då aerogelen är spröd behövs det oftast ett material som skyddar gelen från 
belastning. Detta går att lösa på flera sätt. 

3.5.1 Kompositplattor 

Kawall tillverkar ett sandwich element som kan anpassas både för väggar och 
takfönster. Det är uppbyggt av fiberglas plattor som är fästa vid reglar av aluminium. 
Mellan fiberglaset ligger aerogelen enligt Figur 3.2. 

 

Figur 3.2 Uppbyggnad av Kalwalls panel med aerogel. 

Kompositplattorna kan både användas för att bygga upp en curtin wall eller som 
fönsteralternativ för t.ex. takfönster. 

Ljusgenomsläppet för kompositplattorna är lågt i sig, och med aerogel i sig går det ner 
till runt 10 %. Även solfaktorn ligger runt 10 % enligt Tabell 3.2. 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

11 

Tabell 3.2 Egenskaper kompositplattor Kalwall 

Kompisittyp Ram U-värde 
(W/m2 K) 

Ljusgenomsläpp 
(%) 

Solfaktor (%) 

White SW-C Standard  0.74 9 8 

Termiskt 
bruten 

0.28 9 8 

Crystal SW-C Standard 0.74 12 10 

Termiskt 
bruten 

0.28 12 10 

Kompositplattorna brinner dåligt och har enligt den brittiska standarden fått betyget 
”class 0” vilket är den lägsta av fyra klasser. Den tål även stötar bra vilket gör att de 
passar bra ihop med aerogelen och gör att den tryggt kan användas i takfönster. 
Kalwall räknar med att deras produkt håller maximum 50 år. Cabots nanogel som 
används i Kalwalls produkter har dock en garanti på 10 år mot förändringar i färg och 
funktion. (Roda, 2011) Den yttre panelen är laminerad för att förhindra förändringar i 
färg och erosion. 

 

Figur 3.3 Exempel på användning av Kalwll i taket av ett kök i ett bostadshus i 
London 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

12

Kalwall har byggt flertalet byggnader som använder sandwich element med aerogel i. 
Ett av exemplen  är Greenlief Armed Forces Reserve Center i Hastings, Nebraska som 
är byggt för den amerikanska militären. Se Figur 2.4 

 

Figur 3.4 Greenlief Armed Forces Reserve Center i Hastings, Nebraska 

Arkitekten ville få in så mycket ljus som möjligt i korridorer och mötesrum (Kalwall, 
2011) men eftersom klimatet i Nebraska kan variera från 30° C till -30° C är det svårt 
att bygga takfönster utan att kallras uppstår. Därför användes Nanogel och 
kompositplattor för att föra in ljus.  Plattorna lades i väggarna över korridorerna  men 
nanogelens diffuserade egenskaper gjorde att ljuset även nådde in i närliggande rum. 
Huset har nästan 750 m2 av kompositplattorna som har ett U värde på 0.28 W/m2 K 
och ett ljusgenomsläpp på 15 %. 

3.5.2 Polykarbonatsystem 

Polykarbonat är en böjbar, transparant plast som håller för stora påfrestningar. Den 
används främst till CD-skivor och DVD-skivor, men även ögonlinser och skottsäkert 
glas tillverkas av materialet. (Kayne R, 2011) Polykarbonat har även fördelen att det 
är ett  lätt ämne med en vikt på 1.20g /cm3 vilket är sex gånger lättare än glas.  

Roda är en av de stora tillverkarna av polykarbonatsystem i Europa. Då materialet är 
genomskinligt, hållbart och lätt, passar det perfekt i kombination med aerogel. 
Polykarbonaten byggs upp som celler och mellan dessa läggs nanogelen. Detta kan 
ske med två eller flera lager av polykarbonat beroende på vad byggnaden har för 
energikrav. Se Figur 3.5 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

13 

 

Figur 3.5 Polykarbonatplattor som kan fyllas med aerogel 

Polykarbonatplattorna dämpar även ljud, och nanogelen förbättrar denna egenskapen 
marginellt. 

Tabell 3.3 Egenskaper för Rodas polykarbonatplattor fyllda med aerogel 

Bredd på 
materialet och 
antal plattor 

U-värde (W/m2 K) Ljusgenomsläpp 
(%) 

Ljuddämpning 
(dB) 

16 mm 2 plattor 1.4 64 21 

16 mm 3 plattor 1.3 64 21 

25 mm 3 plattor 0.9 55 24 

40 mm 7 plattor 0.54 20 26 

50 mm 9 plattor 0.48 24 30 

 

 

 

 

 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

14

Då polykarbonat går att böja ger detta stor frihet för arkitektur. Figur 3.6 visar böjda 
plattor på taket av Manchester University, England. Bilden är tagen med 
värmekamera och visar tydligt att glasdörrarna släpper igenom betydligt mer värme än 
aerogel plattorna.  

 

Figur 3.6 Polykarbonatplattor på Manchester university tagen med vanlig respektive 
infraröd kamera 

Eftersom aerogelen är ett väldigt stabilt material går gelen att ta bort från 
polykarbonatplattorna och sedan återanvändas. (Roda, 2011) 

Vikten för plattorna med aerogel i är ungefär 5 kg/m2 beroende på vilket system som  
används. Plattorna är klassade Class 1 i brandsäkerhet enligt den brittiska standarden. 
Roda ger en 10 års garanti mot att produkterna ska gulna, släppa igenom ljus sämre 
eller tappa sina isolerande egenskaper 

3.5.3 Isolerat glas 

Nyligen har några företag börjat tillverka glas som istället för argon eller krypton har 
aegogel som isolering mellan glasrutorna för en ökad isolerade effekt. Okalux är 
företaget som producerar detta i Europa. De lägger aerogelen mellan två stycken 6 
mm glasrutor, den yttre är förstärkt och den inre är laminerad så den är lämplig att 
använda i takfönster.  

Fönstren görs som störst i storleken 2000x1000 mm och har som högst ett 
ljusgenomsläpp på 59 % och en ljuddämpning på 52 dB. Fönstrets U-värde redovisas i 
Figur 3.8. Till skillnad från glasfönster påverkas detta inte av lutningen på fönstret. 
Solfaktorn för fönstren är 61 %. 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

15 

 

Figur 3.7 Isoleringen av glaset och aerogelen beroende på tjockleken på gelen 

Priset för fönstren är högt eftersom aerogel fortfarande är dyrt och ligger mellan 500 
och 800 Euro /m2. 

3.6 Klar aerogel 

Även om aerogel släpper igenom ljus bra och fungerar utmärkt i takfönster kan det 
inte ta över rollen som traditionella fönster har i klimatskalet då materialet inte är 
klart. Det pågår därför försök att tillverka en aerogel som är genomskinlig och inte 
förvränger bilden genom materialet. Det företag som har kommit längst med detta är 
svenska Airglass som driver sin verksamhet i samarbete med Lunds universitet. 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

16

 

Figur 3.8 Airglass aerogel produkt 

Projektet började som ett sidoprojekt till en forskningsgrupp i Cern som behövde ett 
lätt material för ett experiment. Materialet togs fram på Lunds universitet och 
utveckligen skedde inom universitetets ramar fram till 1982. Företaget Airglass 
skapades då för att kunna forska och tillverka airglass på en större skala. (Airglass, 
2011) 

Målet för foskningen är att ta fram 20 mm tjocka plattor av aerogel som är av samma 
optiska kvalitet som glas och endast minskar ljusstyrkan med 10 %.  



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

17 

4 Fiberoptiska dagsljussystem 

4.1 Introduktion 

För att föra in dagsljus med hjälp av fiberoptik krävs i huvudsak tre komponenter, 
mottagare, fiberkabel och ljusavgivare. 

Den komponent som skiljer mest från den ena tillverkaren till den andre är 
mottagaren. Mottagaren är ofta utformad så att den kan följa solen under dagen och 
med hjälp av linser koncentrera ljuset till fiberkablen.  

Fiberkabeln som leder ljuset från mottagare till avgivare kan vara tillverkad av olika 
material men bygger på samma princip. I centrum av kabeln finns en kärna av ett 
ljusledande material som omsluts av en mantel med lägre brytningsindex än kärnan. 
Denna skillnad i brytningsindex gör att ljuset leds vidare genom totalreflektion. Det 
finns tre olika typer av kärnor som används, glaskärna, plastkärna och flytande kärna.   

Sista komponenten är ljusavgivaren som används till att sprida ljuset från fiberkabeln 
ut i rummet.  

Eftersom systemet endast fungera när det finns tillgång till dagsljus så krävs ett 
separat system för ljus på nätter och molniga dagar. Detta är oftast baserat på el.  

4.2 Egenskaper 

Det inkommande ljusflödet skiljer från tillverkare till tillverkare men beror även på 
fiberns längd samt var i världen systemet monteras. I det här kapitlet kommer 
egenskaperna från två tillverkares system att granskas. Det är Göteborgsföretaget 
Parans samt den Japanska tillverkaren Himawari. Inkommande ljusflöde har av Parans 
angivits vid en belysningsstyrka av 100 000 lux och av Himawari vid en  
belysningsstyrka av 98 000 lux från solen.   

Himawari har flera olika mottagare med olika kapacitet. Himawaris system ger ett 
ljusflöde på 1920 lm per kabel om längden 15 m används. Deras minsta system har 
två kablar och ger då ett ljusflöde på 3840 lm och det näst minsta har 6 kablar med ett 
ljusflöde på 11520 lm. (Himawari-net.co.jp, 2011) Himawaris fiberkablar har en 
spridningsvinkel på 58° och ger på ett avstånd av 2 meter från kabeln en 
genomsnittlig luminans på ca 500 lux på en yta av 3,8 m2. 500 lux är vad som är 
rekommenderat vid kontorsarbete och ca 2 meter ner från taket är normal 
skrivbordshöjd i ett kontor med normalhöjden 2,7 m. Nackdelen med Himawaris 
system är att det har fiber av kvartsglas vilket medför ett högt pris. (Himawari-
net.co.jp, 2011)) 

Parans mottagare har en ljuskapacitet på 6000 +- 300 lm och har 6 kablar som ska 
leda detta ljusflöde vidare. (Parans.se, 2011) Eftersom Himawari anger sitt ljusflöde 
ut ur fibern behöver Parans angivna ljuskapacitet reduceras med förlusterna i fibern. 
Dessa förluster är 4,6% per meter vilket ger en total förlust för en 15 meter lång 
fiberkabel på ca 50%. (M.Askeroth, 2004)  



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

18

Detta betyder att det sammanlagda ljusflödet ur de 6 kablarna blir ca 3000 lm. Enligt 
Parans själva räcker en av deras mottagare till för att förse ett 40 m2 stort rum. 
(Parans.se, 2011) 

 

4.3 Material 

4.3.1 Mottagare 

För att samla upp solljuset används en mottagare. Denna kan antingen ha formen av 
en parabol som t.ex. Sunlight Directs system eller vara uppbyggd av Fresnellinser 
som Himawaris system. Utöver detta kan de också vara antingen aktiva eller passiva. I 
ett aktivt system kan mottagaren antingen rotera runt en axel och då följa solen under 
dagen eller runt två axlar och då även anpassa sig efter tiden på året. Ett passivt 
system är ett fast system där mottagaren inte ställer in sig efter solen.  Mottagaren 
anpassar sig efter solen med hjälp av en solsensor om solen är synlig eller med hjälp 
av förprogrammerade solkoordinater om det är molnigt. En solfångare kan endast dra 
nytta av det direkta solljuset. Detta eftersom det inte finns någon teknik för att 
koncentrera det diffusa solljuset. (Askeroth M, 2004) 

En parabolmottagare är tillverkad med en reflekterande yta och fungerar genom att 
allt ljus som träffar parabolen reflekteras till samma punkt. Anledningen att ljuset 
reflekteras till samma punkt är att avståndet till solen är så stort att strålarna kan antas 
träffa parabolen vertikalt. Detta antagande samt reflektionslagen som säger att 
infallsvinkeln är lika stor som utfallsvinkeln mot tangentplanet gör att parabolen kan 
utformas så att allt ljus reflekteras till samma punkt.  

 

Figur 4.1 Parabolmotagare tillverkad av Sunlight.Direct. 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

19 

 

Vid användandet av linser används den så kallade Fresnellinsen. Denna lins fungerar 
på samma sätt som en konvex lins men det går åt mindre material för att tillverka den. 
Detta kan åstadkommas genom att det är linsens ytas krökning som bestämmer 
brännvidden, Fresnellinsen är alltså uppbyggd av ett flertal sektioner där varje sektion 
motsvarar den tjocka konvexa linsens krökning, se Figur 4.2. (Askeroth M, 2004) Ett 
exempel på ett system som använder Fresnellinser är Parans dagsljussystem. 

 

Figur 4.2 Fresnellinsen till vänster och en vanlig konvex lins till höger. 

 

Mottagaren innehåller också ett system för att separera bort det infraröda ljuset. 
Anledningen att detta ljus separeras bort är att det skapar värme och fiberoptiken är 
känslig för detta. Det finns också en ekonomisk vinning i att sortera bort detta ljus 
innan det förs in i byggnaden eftersom det annars kan bli ett överskott av värme. 
Denna separering kan ske genom att låta ljuset träffa en selektiv yta, det synliga ljuset 
kommer då till största del att reflekteras medans det infraröda ljuset transmitteras. Om 
inte en selektiv yta används kan istället ett filter för att blockera det infraröda ljuset 
användas alternativt en lins för att separera de olika våglängderna. (Askeroth M, 
2004) 

 

 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

20

4.3.2 Fiberkabeln 

För att leda ljuset från mottagaren till platsen där ljuset behövs, används en fiberkabel. 
Denna kabel är uppbyggd av en kärna av ett ljusledande material som är omsluten av 
en mantel av ett material med lägre brytningsindex. För att skydda kabeln är denna 
mantel innesluten av en eller flera plastbeläggningar. Skillnaden mellan en fiberkabel 
som är till för att skicka information och en som är gjord för att leda ljus är att det 
krävs ett mycket större tvärsnitt för att leda ljus. För att skapa ett större tvärsnitt 
används två metoder, antingen buntas en större mängd smala fibrer ihop eller så 
används en ”Solid core” fiber som har en homogen kärna med stor diameter. 
Ljusförlusterna från mottagaren till ljusavgivaren bestäms av ljusförlusterna i själva 
fibern samt inkopplingsförlusterna. Storleken på förlusterna i fibern beror på fiberns 
renhet och sker genom absorption, spridning och dämpning. Det är också effektivare 
med en ”Solid core” fiber än en sammanbuntad fiber vid samma diameter och 
material. På grund av skillnaden i brytningsindex mellan fibern och luften uppstår en  
inkopplingsförlust. Denna förlust beror också på vilken infallsvinkel ljuset har mot 
fibern. Är infallsvinkeln för stor kommer ljuset inte reflekteras vidare i fibern. 
Storleken på den maximala vinkel där ljuset reflekteras vidare kallas acceptansvinkel. 
(Askeroth M, 2004) 

 

Figur 4.3 Acceptansvinkel, kärna och mantel. 

 

Den klart billigaste fibern har en kärna av plast, och kan tillverkas antigen som en 
”Solid core” fiber eller en med hopbuntade fibrer sammansatta med hjälp av epoxi. 
Fiber tillverkade av plast har en maximal drifttemperatur mellan 70 °C och 120 °C.  
(Askeroth M, 2004) 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

21 

 

Figur 4.4 Fiberkablar med kärna av plast. 

 

Det bästa materialet med avseende på förluster i fibern är kvartsglas. Dessa fibrer 
tillverkas med en diameter på 1mm och behöver därför buntas samman till en större 
diameter. Sammanfogningen kan göras antingen genom att limma samman dessa med 
hjälp av epoxi eller genom sammansmältning av fibrerna. Nackdelen med kvartsglas 
är att det har ett mycket högt pris. (Askeroth M, 2004) 

Sista sortens fiber har en flytande kärna av transperent vätska. Denna fiber är specifikt 
tillverkad för att leda ljus och har därför ett stort tvärsnitt.  Vid användning av fiber 
med flytande kärna är det viktigt att filtrera bort det infraröda ljuset eftersom fibern 
har en maximal drifttemperatur på endast 50 °C. (Askeroth M, 2004) 

 

4.3.3 Ljusavgivare  

För att sprida ljuset från fibern till rummet används någon form av ljusavgivare.  Det 
kan till exempel vara en ändutstrålande fiber som Himawaris system använder. För att 
få extra spridning på ljuset kan en Fresnellins användas. Andra alternativ är att 
använda sig av sidoutstrålande optiska fiber eller linser och prismor för att sprida 
ljuset. Hur mycket ljuset kan spridas bestäms av vilket ljusflöde det är ut från fibern 
samt vilken belysningsstyrka som önskas i rummet. Eftersom luminans är ljusflöde 
per ytenhet blir den lägre vid större spridning.  



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

22

 

Figur 4.5 Parans ljusavgivare. 

 

4.3.4 Hybridsystem 

Eftersom solljuset inte är konstant i styrka och vissa dagar väldigt svagt krävs ett 
komplement till solljussystemet för att kunna hålla en konstant belysningsnivå. Detta 
kan lösas på två sätt, antingen med ett separat belysningssystem som är oberoende av 
solljussystemet eller så används ett hybridsystem. (Askeroth M, 2004) Ett exempel på 
hybridsystem är produkten HSL från Oak Ridge National Labratory. I detta systemet 
används lysrör tillsammans med ett sunlight diffusing rod i samma armatur. Till detta 
kopplas  en fotosensor som känner av när belysningsnivån ändras och systemet 
kompenserar för detta med hjälp av lysrören. (Oak Ridge National Laboratory, 2007) 

 

Figur 4.6 Hybridsystem med solljus och elljus i samma armatur. 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

23 

4.4 Pris 

Priserna på olika system är svåra att jämföra eftersom det är svårt att veta hur mycket 
ljus de olika systemen ger. Detta eftersom alla tillverkare inte anger värdena i rummet, 
istället anger de hur mycket ljuskapacitet mottagaren har. Eftersom de olika företagen 
inte använder samma fibrer eller ljusavgivare är det svårt att veta hur mycket förluster 
det blir på vägen och hur mycket ljus som fås där det faktiskt behövs. Utöver detta är 
vissa av systemen fortfarande på prototypstadiet och har ännu inget försäljningspris. 
När utvecklingen går framåt sjunker tillverkningskostnaderna vilket ses på HSL 
systemet. Den första prototypen år 2002 hade en materialkostnad på 50 000 USD, 
vägde över 180 kg och tog 12 dagar att montera. När Oak Ridge National Labratory 
kom med en ny prototyp av HSL år 2006 hade de lyckats sänka materialkostnaden till 
15 000 USD, vikten var nu 45 kg och den tog endast 2 dagar att montera. Eftersom 
monteringskostnad oftast inte ingår vid köp av ett fiberoptiskt dagsljussystem är 
monteringstiden samt hur enkelt systemet är att montera viktigt. (Oak Ridge National 
Laboratory, 2007) 

 

 

 

 

 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

24

5 ETFE plast 

 

5.1 Introduktion 

ETFE-plast eller Ethylene tetrafluoroethylen copolymer som förkortningen står för, 
har på de senare åren fått en hel del uppmärksamhet genom den arkitektur som detta 
lätta material har möjliggjort. De byggnader som har blivit mest uppmärksammade är 
”Eden projekt” i Cornwall i England och ”Beijing National Aquatics Centre”, 
vattenkuben som byggdes till OS i Peking 2008.  

Materialet uppfanns i början på 1970 talet av företaget Dupont för att användas i 
flygplansindustrin. (Todo arquitectura Revista digital, 2011) Det tog 10 år innan ett 
företag förstod att materialet på grund av sin hållfasthet och ljusgenomsläpplighet 
kunde användas i byggnader. Den första arkitekturfirman som använde materialet var 
”Vector Foiltec” som använde plasten för att bygga taket till ett zoo i Arnheim 
Holland.  

5.2 Tillverkning  

ETFE är en copolymer till teflon och etylen. (Robinson-Gayle S, 2001) Materialet 
tillverkas från triklormetan (CHCl3), vätesulfat (H2SO4) och Fluorit (CaF2).  Från 
dessa råmaterial fås CF2, detta kan sedan kan polymeriseras till ETFE.  

Plasten hettas sedan upp till 170 °C och strängpressas ut till ETFE folie med en 
tjocklek mellan 50 och 200 mikrometer. Folien kan användas direkt som ett membran 
i klimatskalet men för att få tillräcklig isolering så används oftast flera lager folie som 
smälts samman i kanterna och sedan blåses upp med luft.  Detta ger en kudde som 
isolerar väl.   



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

25 

 

Figur 5.1 ETFE kuddar på ett tak i London 

5.3 Montering 

ETFE-kuddarna sitter fast i aluminiumramar som i sin tur sedan fästs vid balkar. 

Mellan kuddarna kan regnvatten rinna bort.  

 

Figur 5.2 Infästning av kuddar i aluminiumram. Plats för regnvatten att rinna bort 
mellan kuddarna 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

26

För att kuddarna ska behålla sin luft mellan lagren av ETFE-plast och därmed sin 
isolerande förmåga ska övertrycket ligga runt 220 Pa. (Architen Landrell, 2011) 
Därför används två pumpar som känner av trycket och blåser upp kuddarna vid behov. 
Det räcker med en pump på 50 W för att behålla trycket i ett ETFE tak med arean 
1000 m2. (Robinson-Gayle S, 2001) Pumparna arbetar varierande och styrs av ett 
kontrollsystem så om en av pumparna går sönder kan den andra ta över. Stannar båda 
pumparna kan taket hålla sig mellan 3-6 timmar utan att ta skada.  

5.4 Egenskaper 

ETFE plast är väldigt elastiskt och kan töjas med 200-300 %. (Tanno S, 2001) Därför 
förspänns materialet så att det kan hålla större  laster. De yttre lagren i kuddarna är 
oftast tjockare än de inre då de får ta mer laster i form av vind eller snö.  Kuddarna 
görs normalt med bredden 3.5 m och längden varierar med de laster de ska ta upp. 
Vikten ligger mellan 2 och 3.5 kg /m. 

ETFE plast påverkas inte nämnbart av UV-strålning eller kemikalier. Tester som 
fortfarande pågår har visat att materialet håller i minst 25 år. (Robinson-Gayle S, 
2001) Plasten har en beräknad livstid på minst 50 år. (Architen Landrell, 2011) 

Ljusgenomsläppet genom kuddarna ligger på  85- 95% vilket ungefär motsvarar en 6 
mm tjock glasruta. (Robinson-Gayle S, 2001) Färgerna genom materialet förvrängs 
inte men IR-strålningen blockeras till stor del vilket minskar solfaktorn.  

Plasten kan även behandlas för att ytterligare minska solfaktorn.  En behandlad kudde 
som består av 2 lager EFTE plast kan komma ner i en solfakor på 0.48 och en med tre 
lager kan ha 0.35. Då kuddarna är uppblåsta och därmed böjda så förvränger de bilden 
genom materialet. Detta gör deras användning passar sig bäst till takfönster.  

Tabell 5.1 U-värde på ETFE-kuddar beroende på antal lager folie 

Antal ETFE-folier i kudden U värde 

2 2.94 W/m2 K 

3 1.96 W/m2 K 

4 1.47 W/m2 K 

5 1.18 W/m2 K 

 

De uppblåsta kuddarna kan isolerar väl, en ETFE folie har ett U värde på 5.6 W/m2K. 
En kudde med tre lager får ett U värde på 1.96 W/m2K. (Robinsson L, 2005)  

Luftläckaget är lägre än vid användning av glas då plasten kan fästas tätt i 
infästningarna medan glas måste ha utrymme för temperaturberoende expansion och 
krympning. (Building, 2010) Plasten går även att tillverka i större storlekar än glas 
vilket minskar andelen fogar. 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

27 

Ett av de stora problemen med ETFE-kuddar är att det har dålig ljuddämpning. Ljud 
utifrån och inifrån byggnaden hörs igenom materialet och regn på taket kan upplevas 
som störande.  

ETFE-plast brinner dåligt, har inga farliga ångor och vid en eld drar plasten ihop sig 
så att hål uppstår som elden kan ventileras genom. (Tanno S, 2001) Krympningen gör 
att materialet inte faller ner om det t.ex. sitter i ett takfönster. Plasten kan även ta höga 
tillfälliga laster vilket gör att det klarar explosioner bra. 

Underhåll för tak av ETFE-plast är minimalt. Den glatta ytan gör att regn spolar bort 
det mesta av smutsen. Kuddarna behöver därför inte rengöras med mer än 2-3 års 
mellanrum. (Architen Landrell, 2011) 

Priset för material och installation av ETFE plattor är ungefär hälften av 
högpresterande glasrutor. (Tanno S, 2001) Beroende på vilken isolering och solskydd 
som krävs varierar priset mellan 1 och 15 Euro/m2. 

5.5 Miljö 

Eftersom plast är lättare än glas blir transportkostnaderna för ett tak med ETFE-
kuddar mindre jämfört med ett med glas. Även energin som används vid tillvekningen 
är betydligt mindre än vid 6 mm glas. (Robinson-Gayle S, 2001) Materialet kan 
återanvändas genom att kuddarna plockas bort från ramen, tvättas och sedan smältes 
ner. De kan då användas för att göra nya kuddar. 

 

5.6 Fåglar 

En av farorna med att använda en uppblåst kudde är att den kan punkteras av vassa 
föremål. (Robinsson L, 2005) Detta gör att fåglar med sina vassa näbbar och klor blir 
en fara för klimatskalet. Det är normalt sett inget problem om det blir ett hål i en 
kudde då kontrollsystemet känner av detta och kompenserar för luftläckan. Hålet kan 
sedan lagas eller så kan kudden bytas ut. För att minska skadorna från fåglar 
installeras fågeltråd som gör att fåglarna inte vill landa på taket  

5.7 Användning i Eden projekt 

ETFE har de senaste åren används i konstruktionen av en hel del spektakulära 
byggnader. Materialet lämpar sig utmärkt för växthus eller takfönster.    

The Eden projekt ligger i Cornwall i södra England och konstruerades för att kunna 
odla och visa upp växter från andra klimat än det engelska. Projektet består av två  
enorma kupoler. Den ena med Medelhavsklimat och den andra med tropiskt klimat. 
Den största av de två kupolerna är 240 m lång, 110 m djup och 55 meter hög för att 
kunna rymma träd inne i växthuset. Tillsammas är hela komplexet 23000 m2 och 
utgör världens största växthus. (Robinsson L, 2005) 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

28

  

Figur 5.3 Eden projekt 

 

Kupolerna är uppbyggda av en stomme av stålstänger som är hopsatta med sfäriska 
noder i ett triangulärt mönster. Uppe på dessa stänger sitter ett skal av hexagonala 
aluminiumramar som sedan kuddarna fästs vid.  

 

Figur 5.4 Konstruktionen av Eden projekt 

De hexagonala ramarna är 11 m rakt över och har arean 75 m2. Eftersom ETFE-folie 
har en bredd på max 3.5 meter när den strängpressas ut var de tvungna att smälta 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

29 

samman foliet för att kunna få de ytor de önskade. Detta gjorde att hållfastheten blev 
sämre och efter beräkningar så lade de in ett extra yttre lager folie i kuddarna. Totalt 
består kuddarna av 3 lager ETFE-folie som är 2 mm tjock med arean 75 m2  och 
uppblåst till tjockleken av 2 m. Totalt har byggnaden ett U värde på 2.7  W/m2 K. 

Då byggnaden är ett växthus påverkar inte materialets dåliga ljudisolering designen. 
Istället så bidrar detta till upplevelsen då regn och annat väder tydligt hörs in. Hade 
byggnaden varit gjord i glas skulle den ha blivit betydligt dyrare då stommen hade 
varit tvungen att klara större laster. Dessutom hade de stora hexagonala fönstren inte 
kunnat byggas utan skarvar, då glas inte görs i sådana storlekar. (Robinsson L, 2005) 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

30

6 Lightpipes 

Lightpipes för in ljus i en byggnad genom att fånga upp solstrålarna i ett rör med 
reflekterande insida så att solstrålarna leds vidare. Det är ett helt passivt system utan 
rörliga delar och har därför låga underhållskostnader. Lightpipes kan monteras 
vertikalt och då fånga upp solljuset från taket och föra ner det genom byggnaden. De 
kan också monteras horisontellt och då sitta i fasad med minst en lightpipe för varje 
våning. I vissa lightpipes går det att montera elektrisk belysning för att kompensera 
för solljuset på kvällar och molniga dagar. Priserna för de mindre systemen börjar på 
ca 2000 SEK exklusive montering. De finns i storlekar från 230 mm upp till 1500 mm 
i diameter men kan specialbeställas i ännu större modeller. Exempel på tillverkare är 
Solatube och monodraught. 

 

Figur 6.1 Solatube lightpipe. 

 

6.1 Egenskaper 

Lightpipes finns i olika storlekar. Egenskaperna skiljer sig mellan tillverkarna, 
storlekarna och beror även på längden. Monodraught anger maxlängden på sina 
lightpipes till 8 meter för de små dimensionerna och upp till 20 meter för de största 
dimensionerna. Förlusterna är ca 6% per meter och i en 45° vinkel blir det 12% 
ljusförlust. Monodraughts minsta lightpipe är 230 mm i diameter och lyser upp en yta 
på ca 7,5 m2 med 337 lux vid 75 000 lux ute. En av deras största lightpipe med en 
diameter på 1000 mm lyser upp en yta på 60 m2 med 7675 lux vid samma 
förhållanden. (Monodraught.co.uk, 2011) 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

31 

 

Tabell 6.1 Belysningsstyrka Monodraughts lighttubes. 

Diameter Solig sommar 
(75 000 Lux) 

Molnig 
sommar 
(50 000 Lux) 

Molnig vinter 
(25 000 Lux) 

Upplyst area 

230 mm 337 Lux 225 Lux 112 Lux 7,5 m2 

300 mm 607 Lux 404 Lux 202 Lux 14 m2 

450 mm 1452 Lux 968 Lux 484 Lux 22 m2 

530 mm 2052 Lux 1386 Lux 684 Lux 40 m2 

750 mm 4238 Lux 2825 Lux 1413 Lux 50 m2 

1000 mm 7675 Lux 5117 Lux 2558 Lux 60 m2 

 

U-värdet på en lightpipe beror på längden och börjar på 2 vid en längd av 0,5 meter 
och är vid 5 meters längd 1,62 för Monodraughts lightpipe. (Monodraught.co.uk, 
2011) 

 

Figur 6.2 U-värde beroende på längd för Monodraught lightpipes. 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

32

 

För att skydda vid brand kan en låda innehållande en grafitmassa monteras i änden på 
lightpipen precis ovanför innertaket. När temperaturen i rummet överstiger 150°C 
expanderar grafitmassan, krossar röret och förhindrar på detta sätt brand och 
rökspridning i upp till 2 timmar. (Monodraught.co.uk, 2011) 

 

Figur 6.3 Brandskydd med expanderande grafitmassa. 

 

6.2 Material 

Lightpipes kan tillverkas på olika sätt men består som namnet antyder alltid av någon 
form av rör, detta rör kan vara både cirkulärt och rektangulärt och har en insida täckt 
av ett reflekterande material. I änden på taket monteras en kupol för att leda in ljuset 
så effektivt som möjligt och på insidan monteras med fördel en anordning för att 
sprida ljuset. 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

33 

6.2.1 Kupol 

För att få låga ljusförluster bör det strävas efter att ljuset ska reflekteras så få gånger 
som möjligt eftersom ljuset tappar intensitet vid varje reflektion. Få reflektioner kan 
åstadkommas genom att montera en klar kupol i änden av röret. I denna kupol skärs 
tunna parallella spår med hjälp av en laser. Dessa spår fungerar sedan som speglar och 
reflekterar ljuset så att det större delen av dagen får en bättre infallsvinkel i röret och 
reflekteras färre gånger. (Yeang K, 2003) Detta kan kombineras med en prisma i 
botten på kupolen för att bättre fånga solljuset vid soluppgång och solnedgång. 
(Monodraught.co.uk, 2011) 

 

Figur 6.4 Jämförelse av kupol med och utan laserskurna spår, fu är solstrålningen 
utan spår och fd med spår. 

 

Om monteringen sker i fasad behövs ingen kupol utan då monteras istället en panel i 
änden på röret med en viss vinkel mot solen, den bästa vinkeln beror på byggnadens 
placering. (Yeang K, 2003) För att blockera UV-strålningen tillverkas kupolen av ett 
material som ej släpper igenom denna strålning och inget annat filter behövs. 
(Solatube.com, 2011) 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

34

 

Figur 6.5 Kupol från Solatube. 

 

6.2.2 Ljusdistribution  

Vid användning av långa lightpipes bör ljuset distribueras ut jämt på flera ställen efter 
kanalens längd. Detta görs i horisontella lightpipes genom att reflektera ut ljuset med 
hjälp av material som reflekterar en del av ljuset och släpper igenom resten, se Figur 
6.6. (Yeang K, 2003) 

 

Figur 6.6 Här syns hur delar av ljuset reflekteras ner i rummet och resten fortsätter i 
ligh tuben. 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

35 

 

När ljuset reflekteras in i rummet blir det en relativt koncentrerad stråle som endast 
lyser upp en liten yta, för att få bättre spridning av ljuset kan laserskurna paneler 
användas. Dessa kan monteras under lightpipen där ljuset förs ut. 

 

Figur 6.7 Till vänster syns ljusspridningen utan laserskurna paneler och till höger 
syns spridningen med paneler. 

 

I vertikala lightpipes används en konformad extraktor på varje våning som reflekterar 
upp en del av ljuset i taket och släpper igenom resten till underliggande våningsplan. 
(Yeang K, 2003) Om ljuset endast ska föras ut på en plats förs det ut ur änden av 
röret, det finns då möjlighet att montera linser i olika färger för att skapa en viss typ 
av ljus. Monodraught har till exempel en lins för att få ett kallt vitt ljus som många 
vill ha i sina badrum. (Monodraught.co.uk, 2011) 

 

Figur 6.8 Extraktor i vertikala lightpipes. 

 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

36

6.3 Pris 

Priserna är tagna från tillverkarnas prislista för Storbritannien och översatta till 
svenska priser med en växelkurs på 10,06 kr för ett pund. Priserna inkluderar inte 
frakt och installation. Vid köp av Monodraughts lightpipe ingår ett 610 mm långt rör 
som sedan kan kompletteras med fler rör med samma längd vid behov. (Issuu.com, 
2011) Solatube skickar med ett rör på 400 mm som kan kompletteras med fler rör med 
en längd av 560 mm upp till en maxlängd av 3200 mm. (Solatube.com, 2011) Om 
elektrisk belysning önskas kan detta köpas till för mellan 350 sek till 700 sek 
beroende på modell och integreras då i lightpipen. (Issuu.com, 2011) 

Tabell 6.2 Prislista Monodraught lighpipes 

Namn Diameter  Ca 
Pris 

(sek) 

Ca Pris 
inkl  

45° vinkel 

Ca Pris 
extra tub 
610 mm 
(sek) 

Diamond 
Sunpipes 
8” 

200 mm 2170 2350 400 

Diamond 
Sunpipes 
12” 

300 mm 2400 2645 440 

Diamond 
Sunpipes 
18” 

450 mm  3790 4150 630 

Diamond 
Sunpipes 
21” 

530 mm 5690 6210 920 

Diamond 
Sunpipes 
30” 

750 mm 13230 14540 1520 

 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

37 

Tabell 6.3 Prislista Solatube lighpipes. 

Namn Diameter Ca 
Pris 

(sek) 

Ca Pris 
extra tub 
560 mm 
(sek) 

Solatube 
160 DS 

250 mm 2100 440 

Solatube 
290 DS 

350 mm 2595 525 

 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

38

7 Tillämpning i Papyrusområdet 

 

7.1 Bakgrund 

Papyrusområdet ligger i centrala Mölndal och har genom åren haft stor betydelse för 
kommunen. De första kvarnarna i området byggdes redan på 800-talet vid Mölndalsån 
och runt dessa bildades samhället. Under 1653 startades det första pappersbruket och 
företaget växte för att år 1855 vara Sveriges överlägset största pappersbruk. År 1895 
köpte Wallenberg bruket och grundade Papyrus AB. (Vänsterpartiet, 2009) När 
pappersbruket gick i konkurs 2006 stängdes fabriken ner och har sedan dess stått tom. 
2009 köpte Mölndals kommun upp de gamla fabrikerna för att göra om området till 
kontor och bostäder.  

7.2 Befintligt område 

Området ligger på östra sidan av E6/E20 precis vid Mölndalsbro bredvid Mölndal 
centrum . Läget och närheten till Mölndal station gör framtida bostäder och kontor i 
detta område väldigt attraktiva. 

 

Figur 7.1 Karta över Mölndal med Papyrusområdet markerat. 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

39 

I området finns ett antal vackra och anrika byggnader som är värda att bevaras för 
dess historiska värde. Mölndal kommun vill därför bygga ett område där de gamla 
byggnaderna rustas upp och blir en del av den nya stadsdelen. Mölndal kommun har 
även ett intresse av att profilera sig genom att använda nya, innovativa och 
miljövänliga tekniker i sin stadsdel. 

7.3 Nytt område 

Det finns flera olika förslag på hur området ska rustas upp och vilka byggnader som 
ska bevaras och vilka som ska rivas. Visionen är att behålla väl valda delar av de 
gamla industrilokalerna och komplettera detta med ny bebyggelse för att skapa en ny 
stadsdel i Mölndal. Visionen är att öppna upp parken runt Papyrusvillan och skapa en 
stadspark för allmänheten. White Arkitekter har kommet med ett förslag som kan ses i 
Figur 7.2. I detta förslag görs påbyggnader av de gamla husen och nya flerbostadshus 
och kontorsbyggnader uppförs. Whites förslag innebär en hög exploateringsgrad 
vilket motiveras med närheten till centrum, för att få plats med parkeringsplatser 
byggs parkeringsgarage under gårdarna i området. (White arkitekter, 2007) 

 

Figur 7.2 Översiktsplan av arkitektbyrån Whites förslag på ombyggnad av området. 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

40

 

Figur 7.3 Whites konceptbild 

I förslaget från Semrén och Månsson skiftar området karaktär från småskaligt och 
glest i öster vid det befintliga villaområdet till högre byggnader mot E6/E20 för att 
knyta an mot centrum. I mitten av området bevaras en del av de karakteristiska 
byggnaderna och det skapas ett nytt kulturstråk från Kvarnbyn ner mot Mölndals 
centrum. (Semrén och Månsson Arkitektkontor AB, 2007) 

 

Figur 7.4 Översiktsplan av Semrén och Månsson 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

41 

2008 gjorde Karin Jakobsson ett examensarbete där hon ger förslag på hur några av de 
gamla byggnaderna i Papyrusområdet kan utvecklas och renoveras. Hon har tittat på 
stadsplaneringen och sedan gjort förslag på tre byggnader, Panncentralen, Magasin 17 
och PM 5. Det är planlösningarna i detta examensarbete som har utgåtts ifrån när 
förslag på alternativa sätt att föra in ljus i byggnaderna ges. (Jakobsson K, 2008) 

 

Figur 7.5 De byggnader som Karin Jakobsson har utarbetat planer för i sitt 
examensarbete 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

42

7.4 Fiberoptiska dagsljussystem 

Pågrund av byggnadernas stora dimensioner och djup kan det bli problem att föra in 
dagsljus på konventionella sätt genom fasaden. En lösning för att få in dagsljus i 
byggnadernas mitt skulle kunna vara att använda fiberoptik för att leda in ljus från 
mottagare på taken via fiberoptiska kablar in i byggnaden.  Eftersom det enda som 
behöver monteras på utsidan är en ljusmottagare och denna med fördel monteras uppe 
på taket kan denna lösning användas utan att förändra byggnadernas fasader.  Det 
system som kommer appliceras på byggnaderna i detta kapitel är Parans 
dagsljussystem på grund av att detta har ett relativt bra pris samt att företaget har sin 
bas i Göteborg vilket är passande för ett projekt i Mölndal. 

 

7.4.1 Panncentralen 

Denna byggnad är ca 16 meter hög och tillverkad av betong med stora höga fönster 
med enkelglas. De stora fönstren och den oisolerade fasaden ger byggnaden mycket 
dåliga U-värden vilket ger stor energiåtgång till uppvärmning under vinterhalvåret. 
Byggnadens höjd ger bra möjligheter att montera ljusmottagare på taket utan att 
omkringliggande byggnader skymmer ljuset. Vid användandet av fiberkablar finns 
möjlighet att få en god belysning med dagsljus även i de ytor som i detta förslag är 
teknik och förråd. 

 

Figur 7.6 Entreplan mot Mölndalsån, Teknik och förråd kan belysas med hjälp av 
Paranssystem. 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

43 

Ytan som i Karin Jakobssons examensarbete är använd till teknik och förråd är ca 
500m2. (Jakobsson K, 2008) Denna yta skulle kunna användas som en extra 
utställningshall med bättre möjlighet att kontrollera ljuset än i rummet på våningen 
ovanför. För att ha möjlighet till en belysningsstyrka på 500 lux i rummet behövs det 
tillföras 250 000 lm. Varje mottagare från tillverkaren Parans har en ljuskapacitet på 
ca 6000 lm under perfekta förhållanden, det blir också förluster i fibern som skulle 
behöva vara ca 15 meter lång. Förlusterna i fibern blir ca 50%, vilket skulle innebära 
att det behövs ca 80 stycken mottagare för att skapa en god belysning med hjälp av 
endast Parans dagsljussystem, se Kapitel 4. 

Om det endast behövs lägre belysning är Parans riktlinjer att ett Paranssystem är 
tillräckligt för ca 40 m2. Det skulle då behövas endast 13 stycken mottagare på taket 
vilket är mer rimligt att få plats med. En dansk undersökning om val av 
belysningsstyrka i kontor visade att personalen önskade en belysning som gav en 
förbrukning på 12,5 Watt per m2. (Arbetsmiljöverket, 2011) Om endast elbelysning 
skulle användas skulle detta innebära en elförbrukning på ca 6,25 kilowatt. Elpriset 
ligger idag på ca 1 krona per kilowattimme. Från april till augusti är det normalt ca 
1200 soltimmar i Göteborgsområdet vilket skulle innebära en besparing på ca 7600 
kronor. (SMHI, 2011) Det är också möjligt att minska kostnaden för kylning av 
lokalen eftersom dagsljussystemet inte ger ett lika stort värmetillskott som elektrisk 
belysning. Priset för 12 stycken Paranssystem med 15 meter fiberkabel är 446400 Sek 
exklusive moms. Det går inte att motivera denna extra kostnad genom att se till 
energibesparingen, men dessa rum skulle annars ha enbart elektrisk belysning. Med 
hjälp av Paranssystemet förs det in naturligt ljus vilket gör att ytan kan användas mer 
effektivt och det blir mer uthyrningsbar yta. 

7.4.2 Magasin 17 

 

Figur 7.7 Fasad Magasin 17 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

44

Störst nytta av ett Paranssystem i denna byggnad finns i entréplan. Plan 2 har tack 
vare sina takfönster redan god tillgång till dagljus och det är överflödigt att montera 
ett Paranssytem på den våningen. I entréplan gör byggnadens stora djup på ca 20 
meter att det trots de stora fönstren kan bli svårt att få in dagsljus till mitten av 
byggnaden. Det stora djupet ger också begränsningar i hur bostäderna kan delas av.  

 

Figur 7.8 Rödmarkerat område kan med fördel belysas av Paranssytem 

Vid användning av ett Paranssystem för belysning i mitten av byggnaden finns 
möjligheten att dela av lägenheterna i fler rum och trots detta få in dagsljus i 
lägenhetens mitt. Dessa lägenheter har i dagens förslag en öppen planlösning men 
med tanke på storleken på 170 m2 skulle lägenheten kunna delas av i 2-3 rum om 
dagsljustillgången säkras. Ytan i mitten av byggnaden är ca 70-80 m2 vilket innebär 
att det skulle behövas 2 Paranssystem. Om Paranssystemet kompletteras med elektrisk 
belysning kan antalet minskas till ett system per lägenhet. Lägenheten i den sydvästra 
gaveln har redan möjlighet till ljusinsläpp i mitten av lägenheten genom fönster och 
behöver på grund av detta inget Paranssystem. Eftersom originalförslagen har stora 
fönster kommer troligtvis ingen energibesparing göras genom att installera ett 
Paranssystem då ingen elbelysning byts ut. Den stora fördelen blir möjligheten för en 
flexiblare planslösning med fler antal rum. 

 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

45 

7.4.3 PM 5 

 

Figur 7.9 Sektion PM 5 

Detta är den största av de tre byggnaderna och också den med sämst möjligheter till 
ljusinsläpp på konventionellt sätt till byggnadens mitt. Byggnadens form gör att det 
inte fungerar att montera ljusmottagare på taket av den publika hallen då lägenheterna 
uppe på den andra delen kommer skymma solen största delen av dagen. Mottagarna 
måste därför monteras uppe på lägenhetstaken. Detta kommer innebära långa 
kabellängder och stora förluster om ljuset ska föras till kontoren på bottenvåningen. 
En möjlighet är att montera mottagarna på lägenhetstaken och föra ljuset till den 
publika hallen. Förutom nyttan av själva ljuset går det då att minska kylbehovet 
eftersom Paransystemet inte tillför värme på samma sätt som elbelysning. Den 
publika hallen är ca 2780 m2 stor vilket innebär att det behövs ca 70 Paranssystem för 
att lysa upp lokalen om Parans rekommendationer följs.  Då byggnaden redan har 
fönster mot norr går det här att minska antalet Paranssystem. Om endast delen 
innanför utställningsytan ska lysas upp med hjälp av Paranssytem räcker det med ca 
10 stycken. Detta skulle ge en belysningsstyrka på 150 lux i optimala förhållanden.  



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

46

 

Figur 7.10 Entreplan PM5, rödmarkerat område får in dagsljus med hjälp av 
Paranssystem. 

7.5 Aerogel 

Aerogel passar sig väl i takfönster eller i fönster högt upp på byggnaden som endast är 
till för ljusinsläpp. Vid papyrusområdet kommer förändringen i isolering bli väldigt 
stor om fönstren byts ut mot aerogel då de nuvarande glasrutorna endast är enkelglas.  

7.5.1 Panncentralen 

Panncentralen som Karin Jakobsson i sitt examensarbete har låtit göra om till en 
utställningsplats för regionens designelever har höga stora fönster för ljusinsläpp. 
(Jakobsson K, 2008) 

 

Figur 7.11 Panncentralen från Karin Jakobssons projekt De grönmarkerade fönstren 
ska bytas ut till Aerogel. 

Dessa fönster som skulle lämpa sig för att bytas ut mot areogel har följande mått: 
(mm) 

4 st  3300x3000 
4 st  4200x3000  
4 st  4200x6900 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

47 

3 st  3300x6900 
1 st  3300x6000 
4 st  4200x2100 
4 st  3300x2100 

 
 Total area 357 m2 

Rapporten har tagit upp tre olika material som kombineras med aerogel. Hur 
isolerande aerogelkomponenterna blir beror mycket på vilket material aerogelen 
kombineras med och tjockleken på gelen. Dessutom påverkar dessa faktorer hur 
mycket ljus som släpps in i lokalen.  

Kompositplattor är det alternativet som isolerar bäst men också släpper igenom minst 
ljus. Materialet har i många projekt använts mer som alternativ till väggar och tak än 
som alternativ till fönster.  Där ett treglasfönster släpper igenom 70% av ljuset släpper 
kompositpanelerna endast igenom 9- 12 %.  Detta gör att det blir för mörkt i 
panncentralen med enbart kompositplattor och att dessa i så fall får kompletteras med 
vanliga glasrutor. 

Skulle polykarbonatplattor användas skulle en lösning med 40 mm och 7 plattor vara 
rimligt. Detta ger ett U-värde på 0.54 W/m2 K och ett ljusgenomsläpp på 20 %. För 
motsvarande tjocklek på aerogel fast kombinerat med glas blir isoleringen lite bättre 
med ett U-värde på 0.42 W/m2 K, enligt Figur 2.8. Ljusgenomsläppet finns inte angett 
annat än att det är mindre än 59%. Detta kan antas vara för en ruta med 10 mm 
aerogel inlagt, läggs 40 mm kan det antas att ljusgenomsläppet minskar till 30% enligt 
aerogelens egenskaper i Tabell 3.1. 

Egenskaperna för det isolerade glaset och polykarbonatplattorna kan anses vara 
relativt lika vilket betyder att det är mer en kostnadsfråga vilket material som 
används. Då aerogelen är en bra ljudisolering innebär detta att det inte behövs sättas 
upp lika mycket ljuddämpning som annars skulle behövas i en så hög lokal som 
pannrummet.  

Den diffuserande effekten av aerogel gör att ljuset från fönstren kommer att sprida sig 
över hela lokalen och man undviker även problem som bländning. 

7.5.2 Energiberäkning  

De glasen som sitter i industribyggnaden är enkelglas och isolerar väldigt dåligt. 
(Jakobsson K, 2008). Fyra mm enkelglas har ett U värde på 5.8 W/m2 K. I 
beräkningarna användes medeltemperaturen för Göteborg under ett år. 
Medeltemperaturen är  7 ˚ C. Inomhustemperaturen sätts till 20˚ C. 

)( iu ttAUQ −••=     (7.1)  

5.8• 357• (7-20) ≈ 26 kW 

Detta ger värmeförlusten/ år: 26• 24• 365≈ 227760 kWh 

Ett vanligt 3 glas fönster som är bra isolerat har ett U-värde runt 1.0  W/m2 K.  



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

48

1.0• 357• (7-20) ≈ 4.6 kW 

Värmeförlusten på ett år blir då blir då 40296 kWh. 

För enkelhets skull väljs isoleringsglas med aerogel som jämförelse. 

0.42• 357• (7-20) ≈ 2.6 kW 

Värmeförlusten på ett år blir då blir då 22776 kWh. 

Värmeförlusten genom klimatskalet mste kompenseras för. På sommaren görs detta 
till stor del av energi från solen. På vintern måste värmeförlusten kompenseras för 
med uppvärmning. Om energin kostar 1 kr/ kWh så innerbär detta en besparing på 
ungefär 18000 kr per år med aerogelen jämfört med 3 glasfönstren och en besparing 
på 205000 kr jämfört med de nuvarande fönstren. Att värma upp fabriker med 
direktverkande el är inte vanligt, men det ger ändå en idé om besparingarna som finns 
att göra. Eftersom man under sommaren inte behöver använda uppvärmning i samma 
utsträckning är detta en överskattning. 

 

7.6 Lighttubes 

Att integrera lighttubes i en befintlig byggnad kräver större ingrepp än att montera ett 
Paranssystem. Byggnaderna i Papyrusområdet är i behov av renovering och stora 
åtgärder kommer utföras under ombyggnaden från fabrikslokaler till bostäder och 
kontor. Under renoveringen finns goda möjligheter att integrera lighttubes på väl 
valda delar av byggnaderna för att ge möjlighet att föra in extra dagsljus. 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

49 

7.6.1 Panncentralen 

 

Figur 7.12 Fasad panncentralen, Från denna fasad kan horisontella Lighttubes dras 
för att föra in dagsljus. 

 

Utrymmet som enligt förslag är ”teknik och förråd” har idag ingen tillgång till 
dagsljus, genom att dra in lighttubes från byggnadens tak in till detta utrymme kan en 
god tillgång till dagsljus säkerhetsställas. En lighttube med diametern 1000 mm räcker 
för att lysa upp en yta på 60 m2 med mellan 7600 och 2500 lux, se Kapitel 6. För att 
lysa upp denna lokal som är ca 500 m2 skulle det behövas 8 stycken lighttubes. Då 
varje lighttubes tar upp nästan 0,8 m2 och dras från taket ner genom showroomet är 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

50

det önskvärt med så få lighttubes som möjligt. Det finns också möjlighet att dra in 
lightpipes horisontellt från den sydvästra fasaden men då kommer byggnaden skugga 
solen delar av dagen. Fördelen blir att det inte blir några rör dragna genom 
showroomet. 

 

7.7 ETFE- kuddar 

EFTE-kuddar lämpar sig väl att använda i takfönster eller för att skapa ett uterum. 
Deras ljusgenomsläpplighet och isolerande förmåga gör det möjligt att skapa en luftig 
och ljus miljö. För att utnyttja plastens arkitektoniska möjligheter planeras ett 
spektakulärt uterum som är tillgängligt från bostadshusen. Tanken är att bygga om 
området kring den före detta sedimenteringsbassängen till en grön oas innesluten i en 
kupol av ETFE-plast. Själva bassängen byggs om till en pool för boende i området 
och runt omkring finns utrymme för rekreation.  

 

Figur 7.13 Områdeskarta med ETFE-kupol inritad 

Tack vara ETFE-kuddarnas isolerande förmåga går det att förlänga sommaren och 
göra så att området går att nyttja från tidig vår till sent in på hösten. Vattnet i poolen 
fungerar som en buffert för värmen från solen vilket jämnar ut temperaturen över 
dygnet och hjälper till att göra området behagligt att vistas i även under sommaren. 
Kupolen täcker området från Mölndalsån och sträcker sig över den blivande poolen 
och 60 m mot sluttningen i söder. En del av slänten till söder om bassängen måste 
schaktas bort för att göra plats åt kupolen. 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

51 

 

Figur 7.14 Konceptbild av ETFE-kupolen med pool och picknickbord inritade 

Arean på området blir ca 2800 m2 där den cirkulära poolen tar upp ca 700 m2. Resten 
av området utnyttjas till plats för bord, lekplats och grönområde med buskage och 
lägre träd.  Höjden på kupolen är 15 meter för att skapa känslan av att vara utomhus 
och ge växterna möjligheter att växa på höjden. Höjden ger kupolen ett imponerande 
utseende men gör att den inte tar över intrycket av området fullständigt.  Kuddarna 
ligger på ett Eden projekt inspirerat stålskelett med hexagonala aluminiumramar för 
infästning.  Då arean på kupolen är nästan 4000 m2 behövs 2 stycken pumpar med 
effekten 200 W vardera. Hur mycket kuddarna är uppblåsta varierar under året 
beroende på hur mycket isolering som behövs. Under sommaren sänks trycket i 
kuddarna då isolering inte behövs i lika stor grad. Fågelskydd måste användas så inte 
fåglar gör hål i plasten med sina näbbar och klor. 

ETFE-plast har väldigt dåliga ljuddämpande egenskaper men då kupolen ligger en bra 
bit från Mölndalsvägen och i skydd av andra byggnader kommer inte de som vistas i 
uterummet att störas av ljud från trafik. Ljud från väder och vind kommer att höras 
igenom och t.o.m. förstärkas av plasten, men detta bidrar till känslan av att vara 
utomhus.  



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

52

7.7.1 Energiberäkning ETFE-kuddar 

Tabell 7.1 Medeltemperatur och Globalstrålning i Göteborg under året 

Månad Medeltemperatur 
(˚C) 

Globalstrålning  
(kWh/m2) 

Februari -2 30 

April 5 110 

Juni 15 170 

Augusti 15 140 

Oktober 9 35 

December 0 6 

 

Area kupol ≈ 3900 m2 

Yta för solstrålar att träffa rakt uppifrån ≈ 2830 m2 

Energiförlust transmission 

)( iu ttAUQ −••=  (7.2) 

Energiförlust luftläckage 

)( iu ttvCpQ −•••=
•

ρ  (7.3) 

7.7.2 Energiförluster 

En temperatur på minst 20 ˚C inne i  kupolen krävs för att det ska vara behagligt att 
vistas och bada i poolen.  
En 3 lagers ETFE-kudde har U–värdet 1.96 W/m2 ˚K.   



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

53 

 

Transmission      Per månad 

Februari   1.96• 3900• (-2-20) ≈-168 kW  -112896 kWh 

April  1.96• 3900• (5-20) ≈-115 kW  -82800 kWh 

Juni  1.96• 3900• (15-20) ≈-38 kW  -27360 kWh 

Augusti  1.96• 3900• (15-20) ≈-38kW  -28272 kWh 

Oktober 1.96• 3900• (9-20) ≈-80 kW   -59520 kWh 

December 1.96• 3900• (0-20) ≈-153 kW -113832 kWh 

Luftläckage  

Antas vara passivhusstandard då materialet är tätt och det är få fogar då kuddarna kan 
göras mycket stora. Detta är 0.3 l/s m2 vid ett övertryck på 50 Pa. Detta är ett stort 
övertryck så för att få fram det verkliga luftläckaget används 10 % av detta. 

Energiförlust luftläckage       Per månad 

Februari   1.2• 1000• 0.0003• (-2-20)• 3900• 0.1≈- 3.09 kW  -2076 kWh 

April  1.2• 1000• 0.0003• (5-20)• 3900• 0.1≈ -2.11 kW  -1519 kWh 

Juni  1.2• 1000• 0.0003• (15-20)• 3900• 0.1≈ -0.7 kW  -520 kWh 

Augusti  1.2• 1000• 0.0003• (15-20)• 3900• 0.1≈ -0.7 kW  -520 kWh  

Oktober 1.2• 1000• 0.0003• (9-20)• 3900• 0.1≈ -1.54 kW  -1155 kWh 

December 1.2• 1000• 0.0003• (0-20)• 3900• 0.1≈-2.81 kW  -2090 kWh 

Globalstrålning  -tillförsel av energi från solen per månad på arean av byggnaden 

Februari   30• 2830≈ 84900 kWh  

April  110• 2830≈311300 kWh  

Juni  170• 2830≈481100 kWh  

Augusti  140• 2830≈396200 kWh  

Oktober 35• 2830≈99050 kWh  

December 6• 2830≈16980 kWh  



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

54

Energiberäkningarna visar att när solen är uppe uppnås den önskade 
minimitemperaturen på 20 grader från april till oktober. Vi kan anta att för stora delar 
av mars och november kommer det att vara behagligt att vistas i Kupolen. På 
sommaren tillförs ett värmeöverskott på ca 450000 kWh. Genom att inte fylla 
kuddarna med så mycket luft minskas solfaktorn till 0.05 och även isoleringen sänks. 
(designbuild-network.com, 2011) Det kan trots detta antas att det behövs en 
ventilation för hygienkrav och avfuktning av luften.   

 

 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

55 

8 Slutsats 

Alternativ till glas i en byggnad har redan använts runt om i världen och skulle kunna 
användas även här i Sverige. De material och produkter vi har studerat har sina 
användningsområden och både fördelar och nackdelar. Även glas har för och 
nackdelar men då det är ett så använt och studerat material har människan lärt sig att 
utnyttja materialets potential och bygga bort nackdelarna. Genom fler studier av t.ex. 
ETFE-plast eller aerogel kommer dessa kunna genomgå samma process och bli mer 
användbara. Man kommer att lära sig i vilka situationer det är bättre att använda 
alternativen istället för glas. Om fler företag använder materialen kommer även 
massproduceringen att komma igång och priset på materialen att sjunka. 

Glas har fördelen att det i dagens läge är det enda materialet som det går att få en bild 
genom som inte är förvrängd på något vis. Forskningen på klar aerogel skulle kunna 
förändra detta.  

De alternativ vi har studerat kan delas in i två olika kategorier. Solartubes och 
fiberoptiska dagssystem tillhör kategorin där man för in ljus från utsidan av 
klimatskalet till ställen där det inte hade kunnat komma annars. ETFE-kuddar och 
Aerogel sitter i klimatskalet och förändrar endast de arkitektoniska och 
byggnadstekniska möjligheterna. 

Detta gör att Solartubes och fiberoptiska system endast behövs användas vid väldigt 
specifika byggnationer. När väldigt djupa hus som inte har möjlighet till takfönster 
konstrueras är dessa ljussystem ett bra alternativ. I dagens läge kanske inte detta 
behövs ofta, men med förtätningen av städer och tendenser att bygga större och högre 
punkthus kan dessa system i framtiden bli mer användbara.  

ETFE-kuddarna och speciellt aerogelen är ett mer allmängiltigt alternativ till glas i 
byggnader. Mycket av dagens glas skulle kunna ersättas med dessa material för att 
förbättra isoleringen. Dessutom blir byggnadsdetaljer som tidigare var 
svårtkonstruerade betydligt enklare att göra med dessa nya material. Exempel på detta 
är böjda valv av ljusgenomsläppligt material.  

ETFE-kuddar är ett bra alternativ till glas i byggnader som inte har krav på ett hårt 
byggnadsskal. Priset och transporterna gör det mycket billigare att göra stora 
ljusgenomsläppliga ytor. Detta innebär att enorma uterum som tidigare vore 
ekonomiskt omöjliga blir mer realistiska. Isoleringen kuddarna ger,är inte tillräckligt 
bra för att man ska kunna använda materialet som ersättning av 3 glas fönster i 
bostäder eller kontor. Det fyller dock sin funktion som ersättning av glas i utrymmen 
utan stora krav på isolering.  

Att bygga en kupol som i förslaget i Mölndal för att kunna förlänga utesäsongen är 
möjligt.De kvalitéer i form av rekreation och spektakulär arkitektur som denna 
byggnad skulle tillföra området skulle kunna motivera kostnaden. Nackdelen med 
ETFE plastens dåliga ljudisolering motverkas genom att placeringen av kupolen är 
långt ifrån störande buller.  

Aerogelen är det av materialen som vi känner har mest potential att i framtiden bli en 
utmanare till glas. Lyckas forskarna tillverka genomskinlig aerogel till ett rimligt pris 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

56

är i så fall aerogel bättre än glas i aspekter som isolering, ljuddämpning, styrka och 
vikt. 

Aerogelen skulle fungera bra som ersättning till glasrutorna i panncentralen i 
Papyrusområdet och ge signifikanta energibesparingar.  Materialet är dock fortfarande 
väldigt dyrt. Skulle rutorna i panncentralen ersättas med aerogel och materialet har ett 
pris på 600 euro/m2 skulle detta kosta 1.9 miljoner kronor. 3 glas fönster kostar ca en 
tredjedel av detta vilket innebär att det tar 35 år att tjäna in kostnaden med ett 
energipris på 1 kr/ kWh och en uppvärmning under hela året. Jämfört med 
enkelglasen tar det bara 10 år att tjäna ihop kostnaden.  

Ett fiberoptiskt dagsljussystem fungerar bra för att leda in ljus i stora byggnader. Man 
skulle med hjälp av detta kunna leda in ljus i delar av byggnader där inga fönster finns 
utan att påverka byggnadernas utseende. På grund av att fiberkablarna är möjliga att 
böja och inte tar stor plats kan ljuset ledas in djupt i byggnader utan att störa 
verksamheten. Största nackdelen med ett fiberoptiskt dagsljussystem är priset samt 
behovet av kompletterande elektrisk belysning. Den extra kostnaden blir svår att 
motivera endast genom el besparingar. Fördelen är att dagsljus kan nå rum som annars 
hade fått nöja sig med elektrisk belysning. Detta skapar mer uthyrningsbar yta vilket 
är den stora vinsten. Detta ska inte ses som ett alternativ till fönster utan bör användas 
där det inte är möjligt att montera fönster. 

Papyrusområdet i Mölndal har bra förutsättningar för att integrera ett fiberoptiskt 
dagsljussystem pågrund av byggnadernas stora djup. Panncentralen har pågrund av sin 
placering och sin höjd goda förutsättningar för att fånga upp solljuset på taket utan att 
solen skuggas av omkringliggande byggnader. Sämst förutsättningar har PM 5 då 
byggnadens form och storlek gör att fiberkablarna behöver dras långa sträckor med 
stora förluster som resultat. Här skulle ett system med fiber av kvartsglas vara 
fördelaktigt men detta medför ett mycket högt pris. 

Det finns vissa problem med att integrera lighttubes i en byggnad. Ett av de stora 
problemen är att lighttuben tar upp mycket yta och det blir stora förluster vid 
användning av många vinklar. Detta gör att det blir svårt att nå ytor som inte är i 
kontakt med tak eller fasad eftersom rören då måste dras genom ett annat rum. 
Lighttubes skulle med fördel kunna användas i byggnader som annars skulle haft ett 
atrium då ljuset kan ledas ner genom byggnaden och spridas jämt på varje våning. 
Fördelen blir att man får bättre isolering än ett atrium och man får ner mer ljus längre 
ner samtidigt som man använder mindre yta.  

Att integrera lighttubes i Papyrusområdet är möjligt men de ytor som är i behov av 
dagsljus ligger ofta ofördelaktigt till i byggnaderna med hänsyn till montering av 
lighttubes. I Panncentralen är det möjligt att montera horisontella lightpipes för att 
föra in dagsljus till bottenvåningen men risken är att Magasin 17 skuggar solen stor 
del av dagen. 

Alla de material eller produkter vi har studerat har sin funktion och skulle kunna lösa 
många problem på ett bygge om arkitekter och konstruktörer var medvetna om 
möjligheterna de ger. De närmsta åren tror vi att användningen av de material vi har 
studerat kommer att öka och även fler och bättre alternativ kommer att framställas. Då 
byggbranschen är känd för att vara konservativ är det viktigt att företagen informeras 
om fördelar och nackdelar med de nya alternativen.  



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

57 

Tack vare att det på senare år har blivit mer fokus på miljön är det lättare att visa 
fördelarna med dessa material och produkter. Dessa lösningar kan hjälpa till att både 
öka isoleringen på byggnader och föra in ljus utan att använda elektricitet.  



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

58



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

59 

9 Referenser 

Edwards, L. Torcellini, P. (2002)A literature review of the effects of Naural Light on 
Building occupants. www.parans.se (2011-04-12) 

Askeroth, M. Leijon, J. (2004) Dagsljus som belysning – En utredning av ett 
fiberoptiskt dagsljussystem.Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Examensarbete 
inom instutionen för  

Energimyndigheten. (2011)Ljussättning och ljusdesign. www.energimyndigheten.se 
(2011-04-12)  

Elektromagnetisk strålning. (2011) Nationalencyklopedin. www.ne.se. (2011-04-12) 

Ljuskultur. (2009) Fakta och miljö. www.ljuskultur.se. (2011-04-13) 

Carlson, P-O.(2005) Bygga med glas. 

Parans.(2011) www.parans.se (2011-04-07) 

Himawari.(2011)http://www.himawari-net.co.jp/e_page-index01.html (2011-04-08) 

Oak Ridge National Laboratory (2007) Hybrid solar lighting. www.discoveret.org  
(2011-04-22) 

Monodraught.(2011) www.monodraught.co.uk (2011-04-27) 

Solatube. (2011) /www.solatube.com/ (2011-04-27) 

Yeang, K.(2003) Light pipe paper www.scribd.com (2011-04-28) 

Monodraught.(2011)Sunpipe price list. issuu.com(2011-04-29) 

Dr. Ayers, M. (2000) Origins of aerogel: Part 4: The Early Days of Aerogels. 
www.aerogel.org (2011-03-30)  

Kistler, S S.(1931) Coherent Expanded Aerogels and Jellies. Nature, Vol. 127, Nr, 
3211, ss, 741, 

Cabot Corporation. (2009) Nanogel daylighting – The new standard in eco 
daylighting solutions. 
 www.cabot-corp.com/Aerogel/Downloads/DL200910131141AM6687 (2011-03-30) 

Schultz, J M. Jensen, K. Kristiansen, F H. (2005) Super insulating aerogel glazing. 
Lyngby, Denmark. Elsevier 

Aerogel.org. (2011) Silica Aerogel. www.aerogel.org/ (2011-03-31) 

Microstructured Materials Group. (2010) Making Silica Aerogels. http://eetd.lbl.gov/ 
(2011-04-01) 

MBDC. (2011) Certification Overview. www.mbdc.com (2011-04-01) 



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

60

Kalwall. (2011) Lighting up the army www.kalwall.com/rcntproj/70.htm (2011-04-
06) 

Kayne, R. (2011) What is polycarbonate.  
http://www.wisegeek.com/what-is-polycarbonate.htm (2011-04-06) 

Roda. (2011) Nanogel Brochure. roda.de/index_en.php?id=22 (2011-04-07) 

OKALUX. (2010) Infotext 10/06.  www.okalux.de (2011-04-07) 

Airglass (2011) What is Airglass. www.airglass.se (2011-04-11) 

Stoaks system. (2011) Kalwall brochure.  
http://www.stoakes.co.uk/documents/Kalwall_Brochure.pdf (2011-04-12) 

Todo arquitectura Revista digital. (2011) ETFE- Ethylene tetrafluoroethylen. 
Copolymer. www.todoarquitectura.com  (2011-04-19) 

Tanno, S.(2001) EFTE foil cushions as an alternative to glass for atriums and 
rooflights. International Conference on Building, 1997 Envelope Systems and 
Technology Conference, CWCT, Bath, UK  

Robinson-Gayle,S. Kolokotroni M. Cripp, A. Tanno, S.(2001) ETFE foil cushions in 
roofs and atria. Middlesex, UK.Elsevier  

Architen Landrell. (2011) ETFE Foil: A Guide to Design. www.architen.com (2011-
04-20) 

Robinsson, L. (2005) Struktural Opportunities of ETFE (ethylene tetra fluoro 
ethylene). Massachusetts: Master of engeneering in civil and environmental 
engineering.Massachusetts institute of technology 

Building. (2010) Clear choices. www.building.co.uk (2011-05-12) 

Jakobsson K. (2008) Transformation av papyrus fabriker- centrum för den kreativa 
industrin. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Examensarbete inom instutitionen  
för arkitektur.  

Vänsterpartiet. (2009)Mölndal stad köper det gamla pappersbrukets mark och en epok 
går ur tiden.http://www.vansterpartiet-molndal.se/folk19_Papyrus.htm (2011-05-11) 

Arbetsmiljöverket. (2011) Vilka krav kan man ställa på kontorsbelysning?. 
www.av.se (2011-05-13) 

Smhi (2011) www.smhi.se (2011-05-13) 

White arkitekter (2007) Vision Mölndals bruk  

Simrén och Månsson Arkitektkontor AB (2007) Vision Mölndals bruk- Bo invid 
Mölndalsån  

 



CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

61 

9.1 Figurförteckning 

 

2.1 http://www.prophotolife.com/tech-update-normmonkey-updates-the-battle-of-the-
bulbs/ (2011-04-19)  
2.2 http://www.liber.se/plus/E470183801/faktaboken.htm (2011-04-20)  
2.3 http://www.optronik.de/tl.shtml (2011-04-19)  
2.4 http://www.liber.se/plus/E470183801/faktaboken.htm (2011-04-19)  
2.5 www.osram.se (2011-04-20)  

 3.1 
http://www.aerogel.org/?p=891&px=%2FClassic+Aerogel+Photos%2Fbrickonanaero
gel.jpg (2011-04-07) 
3,2 http://www.stoakes.co.uk/documents/Kalwall_Brochure.pdf (2011-04-12) 
3.3 http://www.kalwall.com/rcntproj/41.htm (2011-04-17) 
3.4 http://www.rdgusa.com/projects/greenlief-readiness-center-1(2011-04-05) 
3.5 Roda. (2011) Nanogel Brochure. roda.de/index_en.php?id=22 (2011-04-07) 
3.6   Roda. (2011) Nanogel Brochure. roda.de/index_en.php?id=22 (2011-04-07) 
3.7 OKALUX. (2010) Infotext 10/06.  www.okalux.de (2011-04-07) 
3.8 http://www.airglass.se/ (2011-04-09) 

4.1 http://www.discoveret.org/fornl/FORNL_ 2-21-07.pdf (2011-04-18)  
4.2 http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Fresnel_lens.svg?uselang=sv (2011-04-
17)  
4.3 http://images.yourdictionary.com/fiber-optics-glossary (2011-04-18)  
4.4 http://discovermagazine.com/2004/jul/let-the-sun-shine-in (2011-04-19)  
4.5 http://www.parans.com/swe/shop/ (2011-04-17)  
4.6 http://discovermagazine.com/2004/jul/let-the-sun-shine-in (2011-04-29)  

5.1 http://www.vector-foiltec.com/cms/gb/projects/type/typelistcs.php?recordID=149 
(2011-04-15) 
5.2 Architen Landrell . ETFE Foil: A Guide to Design www.architen.com (2011-04-
20) 
5.3http://www.vector-foiltec.com/ (2011-04-21) 
5.4 http://www.sir-robert-mcalpine.com/projects/?id=485  (2011-04-20) 

6.1 http://www.solatube.com/en/product_overview.htm (2011-04-27)  
6.2 http://www.monodraught.co.uk/technical/u-values.php (2011-04-27) 
6.3 http://monodraught.com/sunpipe/domestic/fire.php (2011-04-27)  
6.4 Yeang, K.(2003) Light pipe paper www.scribd.com (2011-04-28) 
6.5 http://www.solatube.se/homeowners.php (2011-04-27)  
6.6 Yeang, K.(2003) Light pipe paper www.scribd.com (2011-04-28) 
6.7 Yeang, K.(2003) Light pipe paper www.scribd.com (2011-04-28) 
6.8 Yeang, K.(2003) Light pipe paper www.scribd.com (2011-04-28) 

7.1 Simrén och Månsson Arkitektkontor AB (2007) Vision Mölndals bruk- Bo invid 
Mölndalsån  
7.2 White arkitekter (2007) Vision Mölndals bruk  
7.3 White arkitekter (2007) Vision Mölndals bruk  



CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2011:105 

 

62

7.4 Simrén och Månsson Arkitektkontor AB (2007) Vision Mölndals bruk- Bo invid 
Mölndalsån 
7.6-7.12 Jakobsson K. (2008) Transformation av papyrus fabriker- centrum för den 
kreativa industrin. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Examensarbete inom 
instutitionen  för arkitektur.  
 

9.2 Tabellförteckning 

3.1 Cabot Corporation. (2009) Nanogel daylighting – The new standard in eco 
daylighting solutions. 
 www.cabot-corp.com/Aerogel/Downloads/DL200910131141AM6687 (2011-03-30) 
3.2 Stoaks system. (2011) Kalwall brochure.  
http://www.stoakes.co.uk/documents/Kalwall_Brochure.pdf (2011-04-12) 
3.3 Roda. (2011) Nanogel Brochure. roda.de/index_en.php?id=22 (2011-04-07) 
 
5.1 Robinsson, L. (2005) Struktural Opportunities of ETFE (ethylene tetra fluoro 
ethylene). Massachusetts: Master of engeneering in civil and environmental 
engineering.Massachusetts institute of technology 
 
6.1 Monodraught.(2011) www.monodraught.co.uk (2011-04-27) 
6.2 Monodraught.(2011) www.monodraught.co.uk (2011-04-27) 
6.3 Solatube. (2011) /www.solatube.com/ (2011-04-27) 

7.1 Smhi (2011) www.smhi.se (2011-05-13)