F I S K E V I K E N 40m04 20 1:400 (A1) 1:800 (A3) 0 20m5 50m 1:500 (A1) 1:1000 (A3) 0 160m40 400m 1:4000 (A1) 1:8000 (A3) STRUKTURPLAN Kurs: ACEX06 - Ritsal 3 - Daniel Aldefelt - Handledare: Joaquim Tarraso - Examinator: Mikeal Ekegren Kollektivtrafik Landmärken SEKTION A-A JÄRNTORGET DJURGÅRDSGATAN SÅGATAN SJÖFARTSMUSEET CARL JOHANS KYRKA STIGBERGSTORGET CHAPMANS TORG OSCARSBOULEVARDEN A A UPPDELNING Kontor Bostäder Resturanger, saluhall Parkering Bibliotek Rekreation, hamn Verksamheter i bottenplan STRUKTUR Genom att förlänga Majornas karaktäristiska rutnätsstruktur ut mot hamnkanten skapas en ny stadsdel som upplevs som en naturlig fortsättning av den befintliga stadsväven. Denna strukturella kontinuitet främjar inte bara en känsla av samhörighet och identitet med Majorna, utan skapar också tydliga orienteringspunkter och logiska rörelsemönster i området. Den regelbundna bebyggelsestrukturen bidrar till långsiktig hållbarhet, både ur ett stadsbyggnadsperspektiv och vad gäller sociala värden, eftersom den möjliggör flexibilitet i användning och en robust stadsform. Genom att bevara och utveckla rutnätsprincipen kan siktlinjer mot vattnet också bibehållas. VATTEN Göteborgs utveckling som hamnstad har paradoxalt nog skapat ett avstånd mellan staden och vattnet, både fysiskt och upplevelsemässigt. I mitt projekt har det därför varit centralt att återupprätta denna förlorade koppling. Genom att frilägga den historiska strandlinjen for-mas en ny vik, vilket ger stadsrummet en mer intim och mänsklig skala, där bebyggelsen ra-mar in vattnet på ett omsorgsfullt sätt. Där rutnätsstrukturen möter sin avslutning förs kana-ler in i stadsdelen, inte bara som fond motiv av siktlinjerna, utan också för att skapa en när-mare koppling vattnet från Majorna. Vattnet mellan hussen skapar också estetiska och le-vande rum mellan byggnaderna, där stad och vatten samexisterar i balans. PRIVAT OCH OFFENTLIGT I takt med att Oscarsleden omvandlas till en boulevard, kvarstår dess funktion som en viktig trafikled, både för fordon, cyklister och gångtrafikanter. För att hantera detta har stadsdelen utformats med en mer sluten kvartersstruktur närmast boulevarden, vilket skapar en privat och skyddad stadsmiljö. Mot vattnet löses denna struktur gradvis upp i en mer öppen bebyggelse med lamellhus som varvas med vattenrum och parker. Denna övergång möjliggör ett offentligt och inbjudande promenadstråk längs vattnet, samtidigt som boulevarden får en tydlighet som ger gatan en stads känsla KARL JOHANSGATAN OMRÅDETS INFORMATION Förslagets yta: 16,4 ha BTA: 132 353 m² Bostäder: 95 545 m² (72,2%) Kontor: 13 645 m² (10,3%) Verksamheter: 14 399 m² (10,9%) Parkeringshus: 7 334 m² (5,5%) Biliotek: 1 041m² (0,8%) Föreningslokaler: 389 m² (0,3%) Parkeringsplatser: 310 st ÅTERKOPPLING TILL ÄLVEN Göteborg har historiskt formats av sin roll som hamnstad, där tunga hamnindustriområden länge präglat stadens älvfront. Dessa verksamheter, även om de varit ekonomiskt viktiga, har skapat fysiska och upplevelsemässiga barriärer mellan staden och vattnet. Intressekonflikter mellan industriell tillgång och medborgarnas behov av offentliga rum har ofta lett till att tillgången till vattnet prioriterats bort. När dessa industrier nu successivt drar sig tillbaka, öppnas en historisk möjlighet, att återkoppla stadsrummet till älven och skapa nya relationer mellan stad, landskap och människa. Den nya stadsdelen som planeras vid älvkanten syftar inte till att konkurrera med Majorna eller Stigbergstorget, utan snarare till att förstärka de kvaliteter som redan finns. Här handlar det om att bygga vidare på det befintliga och integrera det nya med respekt för platsens identitet. Målet är att skapa en levande och inkluderande stadsdel där närheten till vattnet och grönska är självklar och inte ett privilegium. STADSSTRUKTUR OCH RUMSLIG RYTM Stadsdelen är tänkt att bjuda in, snarare än stänga ute. Utmed Oscarsboulevarden, som i framtiden kommer att vara en viktig stadsgata snarare än en barriär, utformas bebyggelsen med varierad rytm. Genom att skjuta in och dra ut huskropparna längs gatan skapas mindre platser där människor kan mötas. Dessa rum fungerar som övergångszoner mellan det offentliga gaturummet och de privata fastigheterna, och skapar naturliga lägen för verksamheter som caféer, verkstäder, ateljéer och service.Den arkitektoniska principen här handlar om att bygga stad med dynamik och en levande front mot boulevarden som stöttar vardagslivet med små urbana gester. Strukturen främjar mänsklig skala, trygghet och rörelse. BEVARANDE OCH FÖRÄDLING AV DET INDUSTRIELLA ARVET I området finns två byggnader kvar från fiskindustrins tid och dess spår av platsens historia som bär ett högt kulturellt värde. Istället för att riva dessa, förädlas de till ett nytt lokalt centrum för mat, där fiskförsäljning, restauranger och mötesplatser skapar en unik och identitetsskapande nod. Detta matcentrum knyter an till platsens tidigare liv men ges en samtida tolkning som aktiverar området dygnet runt. EN STADSDEL FÖR MÄNNISKORNA Den nya stadsdelen är inte ett monument över framtidens stad, utan en levande förlängning av Majorna, en plats för människor som bor här, lever här, rör sig här. Genom att skapa offentliga parkmiljöer, gångstråk längs vattnet och gemensamma mötesplatser, byggs en stadsdel där lokalbefolkningen kan känna sig hemma. Den nya hamnen planeras innehålla föreningslokaler för aktiviteter som segling, paddling och bastu, vilket bidrar till att platsen hålls levande året runt. En småbåtshamn för de boende skapar ytterligare en koppling till älven och inte bara som utsikt, utan som en plats att använda, känna och vara en del av. 40m04 20 1:400 (A1) 1:800 (A3) 0 40m10 100m 1:1000 (A1) 1:2000 (A3) SEKTION B-B ILLUSTRTIONSPLAN VY, från ovan över stadsbyggnads förslaget VY 2, från solsidan av piren med vy över Fiskeviken och omkring liggandebebyggelse VY 1, från Fiskevikens ände där man ser delar av promenadstråket samt solsidan av piren B P VI VI VI VI V VI B V IV V V V V V VI V IV IV IV III IV I V V VI IV IV IV VY 2 VY 1 I I I I I I I SJÖBIBLIOTEKET Kurs: ACEX06 - - - -Ritsal 3 Daniel Aldefelt Handledare: Joaquim Tarraso Examinator: Mikeal Ekegren 40m04 20 1:400 (A1) 1:800 (A3) ILLUSTRATIONSPLAN VY 3, bibliotekets entrézon sedd från andra sidan av kanalen VY 3 STADSMÄSSIG PLACERING OCH KONTEXT Det nya biblioteket i Fiskeviken är strategiskt placerad, både som en central punkt i den nya stadsdelen och som en del av det större urbana sammanhanget i Majorna. Genom sin placering i nära anslutning till Stigbergstorget, Djurgårdsgatans förlängning och den nya färjeterminalen fungerar byggnaden som en naturlig länk mellan det historiska och det framväxande. Här möts stadens befintliga karaktär med framtidens urbana utveckling, och biblioteket ges rollen som en offentlig katalysator. En plats där rörelser, berättelser och människor korsar varandra. EN FLEXIBEL OCH INKLUDERANDE BYGGNAD Biblioteket är utformat som en öppen och inkluderande nod för stadens invånare, en mötesplats som är lika mycket ett rum för kunskap som ett rum för vila, gemenskap och reflektion. Planlösningen är flexibel och möjliggör anpassningar över tid, där olika funktioner kan flytta in och ut beroende på samhällets behov. PLATSEN I VIKEN Genom att förlägga byggnaden inne i viken uppstår flera kvaliteter. Det fysiska avståndet från stadens mer intensiva stråk skapar en rofylld miljö som lämpar sig väl för bibliotekets program, samtidigt som byggnaden behåller en stark urban närvaro tack vare sin centrala placering. Viken fungerar som en naturlig fond, och tillsammans med den omgivande bebyggelsen skapas ett inramat stadsrum där biblioteket får träda fram som en arkitektonisk huvudkaraktär. RÖRELSEMÖNSTER OCH ENTRÉNS TILLGÄNGLIGHET Byggnaden är placerad i liv med kajkanten, vilket skapar ett tydligt och aktivt gränssnitt mellan stad och vatten. Promenadstråket längs kajen leder förbipasserande rakt förbi bibliotekets entré, vilket främjar spontanitet och sänker tröskeln till den offentliga miljön. På så vis blir biblioteket inte bara en destination utan också en naturlig del av människors vardagliga rörelser. EN PORT MELLAN STAD OCH VATTEN På detta sätt fungerar biblioteket också som en port till kajstråket, ett slags övergångsrum mellan staden och vattnet, mellan rörelse och stillhet. Arkitekturen förstärker platsens inneboende potential och erbjuder en gestaltning där rumslig generositet, transparens och robusthet samverkar i en tidlös helhet. PLAN -1 21 1 11 4 5 8 5 3 7 9 10 11 6 1 PLAN 2 PLAN 3 PLAN 0 PLAN 1 PLAN 0 PLAN 1 PLAN 2-3 VY, receptionen och utsikten över viken VY, den tysta läszonen där ljuset strålar in från de stora fönsteröpningarna 2m0 10.2 1:20 (A1) 1:40 (A3) 20m0 102 1:200 (A1) 1:400 (A3) 40m04 20 1:400 (A1) 1:800 (A3) BIBLIOTEK INDEX 1. TEKNIKRUM 2. ARKIV 3. ENTRÉ 4. RECEPTION (INFODISK/UTLÅNING) 5. ÅTERLÄMNING (BOKINKAST, ÅTERLÄMNINGSAUTOMAT) 6. BACKOFFICE 7. FÖRRÅD 8. VUXENAVDELNINGEN 9. ARBETSPLATSER 10. KOPIERINGSRUM 11. MÖTESRUM 12. INFODISK KONTOR INDEX 1. ENTRÉ 2. RECEPTION 3. FÖRRÅD 4. LOUNGE 5. LUNCHRUM 6. PENTRY 7. MÖTESRUM 8. ARBETSPLATSER 9. KOPIERINGSRUM 10. KAFFE & VATTENSTATION 15 13 13 12 19 18 18 11 20 13 18 18 19 19 12 16 16 14 65 2 3 7 7 7 77 7 9 8 8 8 1 47 7 7 9 10 C C D D D D C C C C D D D D D D C C C C 13. PUBLIKA DATORER 14. BARNAVDELNINGEN 15. LÄSHÖRNA BARN (SAGORUM) 16. OMKLÄDNINGSRUM 17. LUNCHRUM 18. GRUPPRUM 19. ARBETSPLATSER 20. VILRUM KONTORSPLAN Byggnadens robusta struktur möjliggör en hög grad av flexibilitet och långsiktig hållbarhet. Genom att utformas med generösa spännvidder, logiska kommunikationsytor och tydliga volymer kan biblioteket enkelt omvandlas till andra verksamheter, i detta fall illustreras ett scenario där byggnaden används som kontor. Bottenvåningen omformas till en mer publik zon med öppna sociala ytor, receptionsyta och flera konferensrum. Våningsplan 1 behålls i princip orört, men här finns potential att expandera ytan så det blir ett helt plan. Ett sådant ingrepp skulle dock påverka byggnadens rumsliga kvalitéer negativt, och bedöms som ett mer radikalt grepp. På plan 2 och 3 sker mindre ingrepp. Den södra, ljusa delen av byggnaden används för öppna kontorslandskap, medan den norra, mer skuggade sidan rymmer mötesrum samt en kaffestation. Genom att följa byggnadens befintliga kvaliteter och ljusförhållanden kan den nya programmatiken vävas in utan att bryta med arkitekturens ursprungliga idé. FASAD SÖDER FASAD ÖSTER FASAD NORR SEKTION C-C SEKTION D-D FASAD VÄSTER VY, västra fasaden från kajpromenaden 2m0 10.2 1:20 (A1) 1:40 (A3) 20m0 102 1:200 (A1) 1:400 (A3) FÖRDJUPNING ENTRÉSITUATION Projektet har fokuserat på entrésituationen och pelargångens roll som en övergång mellan ute och inne. Genom att låta pelargången sträcka sig förbi byggnadens fasad skapas en gest som fångar upp förbipasserande längs kajen och leder dem naturligt mot entrén. Entréns tydlighet förstärks ytterligare genom ett fristående vindfång, en volym som löper som ett klossliknande element genom biblioteket och vidare ut i pelargången. Denna arkitektoniska markör eliminerar all tvekan om var entrén är belägen. För att skapa balans i fasaden och ge båda sidor samma arkitektoniska tyngd har jag placerat en relief av Ulrika Aldefelt på högra sidan av entrén. Bibliotekets skylt är också placerad där, som ett sätt att understryka byggnadens identitet och publika betydelse. GESTALTNINGS PRINCIPER Projektet utgår från insikten att det i dag byggs få nya bibliotek i Sverige, trots att biblioteket är en av samhällets mest betydelsefulla offentliga byggnader. Dess symboliska tyngd kräver en arkitektur med både visuell och materiell tyngd en gestaltning som signalerar beständighet, värdighet och kulturell relevans. I Göteborg finns en tradition av att uppföra stadens viktiga institutioner i tegel exempelvis Konserthuset, Konstmuseet, Stadsteatern och Sjöfartsmuseet. Det gula teglet har därmed blivit ett arkitektoniskt språk för det bestående och det offentliga. Därtill återkommer ofta grå natursten som granit eller marmor, samt detaljer i mörka träslag och åldrad koppar. Dessa materialval har varit vägledande i projektet och bidrar till att byggnaden upplevs som självklar i platsen och nästan som om den alltid har stått där. Genom noggrann hantering av proportioner och placering av fönster i fasaden får byggnaden ett samtida, stramt uttryck och en lekfullhet som skapar intressanta fasader. Kombinationen av tyngd, materialitet och modernitet skapar en byggnad med både förankring i stadens historia och blicken riktad framåt 12 PARKET 3 STEGLJUDSFOAM 95 PÅ GJUTNINGBETONG/ INSTALATIONER 200 HDF BJÄLKLAG 450 INSTALATIONSKICKT 40 UNDERTAK KULLERSTEN LÖS VATTENAVLEDAN PLÅT 12 PARKET 3 STEGLJUDSFOAM 95 PÅ GJUTNINGBETONG/ INSTALATIONER 200 HDF BJÄLKLAG 108 TEGEL 50 LUFTSPALT 200 ISOLERING CELLPLAST 200 PLATSGJUTEN BETONG 10 VIT PUTS 30 PÅ GJUTNING BETONG 150 PLATSGJUTEN BETONG 300 ISOLERING CELLPLAST MAKADAM 0,2 MICROFIBERDUK 0,2 MICROFIBERDUK 120 PLATSGJUTEN BETONG 200 ISOLERING CELLPLAST 5 PLATONMATTA 300 PLATSGJUTEN BETONG 0,2 TAKPAPP 250 LUTANDE FOAMGLAS 400 FOAMGLAS 50 PÅ GJUTNINGBETONG/ INSTALATIONER 200 HDF BJÄLKLAG 450 INSTALATIONSKICKT 40 UNDERTAK KRAMLING KONVEKTOR TEGELBALK VINKELSTÅL 2m0 10.2 1:20 (A1) 1:40 (A3) 20m0 102 1:200 (A1) 1:400 (A3) FASADUTSNITT & DETALJSEKTION VY, pelargångens inramning leder blicken mot entréns öppning