Från betongbytta till samhällsnytta 
En undersökning om hur social hållbarhet kan skapa 
attraktivare anbud 
 
Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap 
inom samhällsbyggnadsteknik  
 
 
 
KAJSA JONSSON 
WILMA OLOFSSON 
 
 
 
 
INSTITUTIONEN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK 
Avdelningen för Byggnadsdesign 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA  
Göteborg, Sverige 2021 
www.chalmers.se 



 
 
 

 
 
 



  

 

EXAMENSARBETE ACEX20 

 

 

 

 

 

Från betongbytta till samhällsnytta 

En undersökning om hur social hållbarhet kan skapa attraktivare anbud 

 

Examensarbete inom kandidatprogrammet 
Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik 

 

KAJSA JONSSON 

WILMA OLOFSSON 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik 
Avdelningen för byggnadsdesign 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 

Göteborg, 2021



 
 
 

I 
 
 

 

 

 

 

 

 

Från betongbytta till samhällsnytta  

En undersökning om hur social hållbarhet kan skapa attraktivare anbud 

Examensarbete inom kandidatprogrammet 
Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik 

KAJSA JONSSON 

WILMA OLOFSSON 

 
© KAJSA JONSSON & WILMA OLOFSSON, 2021 

 

Examensarbete ACEX20  
Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  
Chalmers tekniska högskola 2021  

 

 

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  
Avdelningen byggnadsdesign 
Chalmers tekniska högskola 

412 96 Göteborg 

Telefon: 031-772 10 00 

 

 

Omslag: 
Omslaget visualiserar uttrycket ”Från betongbytta till samhällsnytta”. 
Omslagsbilden är utformad av egen författare.  

 

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  
Göteborg 2021



 
 
 

I 
 
 

 
Från betongbytta till samhällsnytta  
En undersökning om hur social hållbarhet kan skapa attraktivare anbud 

Examensarbete inom kandidatprogrammet 
Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik 

KAJSA JONSSON 

WILMA OLOFSSON 

Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  
Avdelningen för byggnadsdesign  
Chalmers tekniska högskola 
 

SAMMANFATTNING 
Social hållbarhet är ett begrepp med många definitioner och tolkningar. Avsaknaden 
av en fastställd definition av begreppet i bygg- och fastighetsbranschen gör att det 
upplevs utmanande att arbeta med. Samtidigt utökas kravställningen kring de sociala 
frågorna i upphandlingar, varför det blir viktigt att utveckla ett starkt socialt 
hållbarhetsarbete för att anses vara ett företag i framkant. Syftet med examensarbetet 
är därför att undersöka hur företag kan utveckla sitt arbete med social hållbarhet för 
att bli attraktivare i upphandlingar.  

Undersökningsmetoderna till arbetet har utgjorts av kvalitativa semistrukturerade 
intervjuer med representanter från olika branschaktiva företag, litteraturstudier samt 
en benchmarking. Benchmarkingen genomfördes med intentionen att få inspiration 
från företag i andra branscher som är framgångsrika inom social hållbarhet.  
Intervjuresultaten har vävts samman med insamlad information från litteratur och 
benchmarking för att sammanställas till förslag på framtida förhållningssätt.  

Resultatet från intervjuerna visar på hur de olika företagen arbetar med social 
hållbarhet, vilka utmaningar de ställs inför, vilken roll social hållbarhet har i 
upphandling och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Respondenterna menar att 
byggbranschen är på väg mot en mognad, där social hållbarhet är högt prioriterat och 
spelar en central roll i upphandlingar. Däremot finns det fortfarande utmaningar som 
måste hanteras, till exempel arbetsrättsliga villkor och den höga olycksrisken, innan 
företagen kan gå över på extra tillägg.  

Arbetet mynnar ut i fyra förslag som kan leda till mer attraktiva anbud i framtiden. 
Förslagen handlar om att skriva välarbetade anbud, ha tydlig kommunikation utåt 
kring sitt sociala hållbarhetsarbete, inkludera hållbarhetsplaner i anbuden samt att 
samla alla projekt i en gemensam hubb.  

 

Nyckelord: upphandling, erbjudanden, byggbranschen, hållbar utveckling, sociala 
frågor, hållbarhetsarbete  

  



II 
 
 

From concrete pit to societal benefit 

A study of how social sustainability can create more attractive tenders 

Degree Project in the Bachelor´s Programme 
Business Development and Entrepreneurship 

KAJSA JONSSON 

WILMA OLOFSSON 

Department of Architecture and Civil Engineering 
Division of Building Design 
Chalmers University of Technology 

 
ABSTRACT 
Social sustainability is a concept with many definitions and interpretations. The lack 
of an established definition of the concept in the construction and real estate industry 
makes it challenging to work with. At the same time the requirements are expanded 
around the social issues in procurements, therefore it is important to develop a strong 
social sustainability process to be considered an organization in the front line. The 
purpose of this degree project is therefore to examine how companies can develop 
their social sustainability work to become more attractive in procurements.  

The used research methods for this project consist of qualitative semi structured 
interviews with respondents from industry active companies, a literature study and a 
benchmarking. The intention of the benchmarking was to gather inspiration from 
other companies in other industries, who are considered successful within social 
sustainability. The interview results have been woven together with collected 
information from the literature study and the benchmarking to be compiled into 
proposals for future approaches.  

The result from the interviews shows how the different companies work with social 
sustainability, which challenges they are facing, the role of social sustainability in 
procurement and what development opportunities there are. The respondents believe 
that the construction industry is heading towards maturity, where social sustainability 
is a high priority and plays a central role in procurement.  However, there are still 
challenges that need to be addressed, such as labor law conditions and the high risks 
of accidents, before companies can focus on extra supplements.  

The degree project results in four proposals that can lead to more attractive tenders in 
the future. The proposals are about writing well-prepared tenders, having clear 
communication about their social sustainability work, including sustainability plans in 
the tenders and gathering all projects in an internal hub.  

 
Key words: procurement, offers, construction industry, sustainable development, 

social issues, sustainability work 



 
 
 

III 
 

 

Innehåll 
SAMMANFATTNING I 
ABSTRACT II 
INNEHÅLL III 
FÖRORD V 
BEGREPPSLISTA VI 

1 INLEDNING 1 
 Bakgrund 1 
1.1.1 Företaget Skanska AB 1 
 Syfte 1 
 Frågeställningar 2 
 Problemformulering 2 
 Avgränsningar 2 

2 KUNSKAPSÖVERSIKT 3 
 Hållbar utveckling 3 
 Social hållbarhet 5 
2.2.1 Social hållbarhet – ett svårdefinierat begrepp med många tolkningar 5 
2.2.2 Social hållbarhet – ett begrepp som är svårt att mäta 6 
2.2.3 Social hållbarhet – hur begreppet kan användas i upphandlingar 7 
 Skanskas modell ”Design för samhällsnytta” 8 

3 METOD 11 
 Förutsättningar 11 
 Undersökningsstrategi 11 
 Undersökningsdesign 11 
 Undersökningsmetod 12 
3.4.1 Urval av respondenter 12 
3.4.2 Intervjuade personer och företag 13 
 Kvalitetssäkring 14 
3.5.1 Tillförlitlighet 14 
3.5.2 Överförbarhet 14 
3.5.3 Pålitlighet 14 
3.5.4 Konfirmering 15 
 Analys av intervjuer 15 
 Metoddiskussion 16 



IV 
  
 

4 RESULTAT 18 
 Hur arbetar företag med social hållbarhet idag? 18 
 Varför arbetar företag i byggbranschen med social hållbarhet och finns 

det utmaningar med det? 21 
 Vilken påverkan har social hållbarhet i upphandling? 24 
 Hur kan arbetet med social hållbarhet utvecklas? 28 
 Benchmarking 31 
4.5.1 Hur arbetar företagen med social hållbarhet? 31 
4.5.2 Vad är framgångsfaktorerna? Hur har de lyckats utveckla ett så 

framgångsrikt hållbarhetsarbete? 32 
4.5.3 Vilka utmaningar ställs företagen inför kopplat till social hållbarhet 

och hur arbetar de med dessa utmaningar? 33 
4.5.4 Vad ser företagen för framtida utvecklingsmöjligheter i sitt arbete 

med social hållbarhet? 34 

5 DISKUSSION 35 
 Vilken roll har social hållbarhet i upphandling och anbud idag? 35 
5.1.1 Svårdefinierat begrepp och svårt att mäta 35 
5.1.2 Påverkan i upphandlingar och kravställning 36 
5.1.3 Hur ska man hantera och förhålla sig till utmaningar? 37 
 Hur kan arbetet med social hållbarhet utvecklas för att skapa attraktivare 

anbud i framtiden? 38 
5.2.1 Vad imponerar på beställarna? 38 
5.2.2 ”Från betongbytta till samhällsnytta”? 39 
5.2.3 Hållbarhetsplaner 40 
5.2.4 Skapa en social-hållbarhets-hubb 42 

6 SLUTSATS 43 
 Hur det sociala hållbarhetsarbetet ska förbättras 43 
 Framtida studier 45 

REFERENSER 46 

BILAGOR 50 
Bilaga 1 50 
Bilaga 2 51 
Bilaga 3 52 

 
 



 
 
 

V 
 

 

Förord 
Detta examensarbete har utförts av Kajsa Jonsson och Wilma Olofsson under våren 
2021, som avslutande del av vår teknologie kandidatexamen från programmet 
Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers 
tekniska högskola. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng och har skrivits tillsammans 
med ett av världens ledande bygg- och projektutvecklingsföretag, Skanska.  
 
Vi vill först tacka samtliga personer som har ställt upp på intervju och delat med sig 
av sin kunskap och sina tankar. Tack till våra respondenter från Jernhusen, 
Vasakronan, Region Stockholm och Skanska.  
 
Ytterligare ett stort tack till vår handledare på Skanska, Sofie Windahl, som med sitt 
breda kontaktnät hjälpt oss hitta relevanta respondenter, gett oss värdefulla råd och 
peppat oss när vi har behövt det. Även tack till Stella B. Grundström på Skanska som 
hjälpte oss mycket under examensarbetes uppstart.  
 
Slutligen vill vi tacka vår fantastiska handledare och examinator Nina Ryd, som med 
sin kunskap och engagemang varit en stöttepelare under hela examensarbetets gång. 
Utan dig och din vägledning hade arbetet aldrig blivit detsamma.  
 
Göteborg, juni 2021 
Kajsa Jonsson och Wilma Olofsson  
 



VI 
  
 

Begreppslista 
Här presenteras och förklaras ord och begrepp som används i studien. 
 
Anbud är ett svar från en entreprenör som lämnas på förfrågningsunderlag från 
upphandlande enhet (Konkurrensverket, 2017). Anbudet är bindande och kan omfattas 
av absolut sekretess.  
 
CEEQUAL står för ”The Civil Engineering Environmental Quality Assessment and 
Award Scheme” och är ett hållbarhetscertifieringssystem för projekt inom offentliga 
miljöer, anläggning, infrastruktur, landskapsutformning och mark (Sweden Green 
Building Council, 2021).  
 
Entreprenör utför arbeten på en entreprenad, det kan till exempel vara byggnads-, 
rivnings-, mark-, eller anläggningsarbeten (Borga, u.å.). I detta examensarbete avser 
entreprenör byggföretag i byggbranschen.  
 
Hårda parametrar benämns de parametrar som ofta är mätbara och som går att 
kvantifiera. Sådana parametrar kan till exempel vara lönsamhet, vinstmarginal, 
produktivitet och omsättning (HR Commitment, 2020). 
 
Kommersiell fastighet avser fastigheter avsedda för vinstdrivande verksamhet. 
Vanligast förekommande inom handelssektorn och kan därmed avse exempelvis 
butiker, frisörer, biografer, restauranger och kontor. Det kan även innebära 
industriverksamheter (Lind & Lundström, 2009).  
 
Lagen om offentlig upphandling, förkortat LOU, är en lag som gäller för alla 
offentliga upphandlingar som görs av en upphandlande myndighet (Riksdagen, 2016). 
 
Mjuka parametrar är motsatsen till hårda parametrar, dessa parametrar är således 
svåra att kvantifiera och mäta. Exempel på mjuka parametrar är tillhörighet, 
kompetens, relationer, engagemang och trygghet (HR Commitment, 2020). 
 
Offentlig upphandling görs av offentliga verksamheter. Då deras inköp finansieras 
med allmänhetens skattemedel finns det regler kring hur upphandlingen ska gå till. 
Exempelvis gäller att alla företag har möjlighet att ställa upp på lika villkor där en fri 
konkurrens råder på marknaden (Upphandlingsmyndigheten, u.å.b).  
 
Upphandling är en process som används av en upphandlande enhet vid inköp av 
exempelvis varor, tjänster och byggentreprenader (Konkurrensverket, 2017). 
Upphandling förekommer både i den privata och i den offentliga sektorn. Offentlig 
upphandling innebär särskilda regler.  
 
 
 
 
 
 



 
 
 

VII 
 

 

  



VIII 
  
 

  



 

1 
 

 

1 Inledning 
Detta inledande avsnitt behandlar bakgrunden till examensarbetet och dess syfte, 
frågeställningar och avgränsning. Det ges även en presentation av företaget som 
arbetets skrivs tillsammans med.  
 

 Bakgrund 
Hållbar utveckling är ett väletablerat och viktigt koncept i hela samhället, inte minst i 
bygg- och fastighetsbranschen. Begreppet består vanligtvis av tre hållbarhets-
dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social. Sedan hållbar utveckling etablerades i 
byggbranschen har det hos många varit prioriterat att angripa de ekonomiska och 
ekologiska delarna först. Detta har lett till att företag i byggbranschen upplever sig 
vara sämre på att integrera den sociala hållbarheten i sitt arbete, jämfört med de 
ekonomiska och ekologiska dimensionerna. Samtidigt ställer beställare högre krav på 
arbetet med sociala frågor, varför det blir viktigt att undersöka hur företagen kan 
utveckla sitt arbete med social hållbarhet för att möta dessa krav och ses som ett 
modernt företag i framkant. 
 
Examensarbetets frågeställningar är framtagna tillsammans med Skanska Sverige 
region Hus Stockholm Syd, distrikt 52550. Distriktschef Stella B. Grundström 
förklarade att hon personligen upplevt att Skanska kan bli bättre på att integrera den 
sociala hållbarheten i anbud och upphandlingar. Med bakgrund i detta riktar sig 
arbetet till att ta fram förslag på hur de kan utveckla sitt arbete för att stärka framtida 
anbud.   
 

1.1.1 Företaget Skanska AB 
Skanska är ett världsledande företag inom bygg och projektutveckling, de är 
verksamma i Norden, Europa och USA (Skanska, 2021). Deras kärnverksamhet i 
Sverige delas in i tre delar som alla syftar till att utveckla, bygga och underhålla den 
fysiska miljön i samhället (Skanska, 2019). Dessa tre grenar är bygg- och 
anläggningsverksamhet, bostadsutveckling och kommersiell fastighetsutveckling. 
Inom bygg- och anläggningsverksamhet, som är det aktuella området för examens-
arbetet, arbetar Skanska Sverige med att bygga och renovera anläggningar, bostäder, 
infrastruktur och hus. De arbetar både internt mot de andra verksamhetsgrenarna och 
mot externa kunder. Skanska är även medlemmar av det strategiska initiativet FN 
Global Compact och ska därmed anpassa sitt arbete till mänskliga rättigheter, 
arbetsrätt, miljö och antikorruption (Skanska, 2017). 
 

 Syfte 
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur företag i byggbranschen kan utveckla 
sitt arbete med social hållbarhet för att stärka sina anbud och därmed stärka sin 
attraktivitet i upphandlingar.  
  



2 
  
 

 Frågeställningar 
1. Vilken roll har social hållbarhet i upphandling och anbud idag? 
2. Hur kan arbetet med social hållbarhet utvecklas för att skapa attraktivare 

anbud i framtiden? 
 

 Problemformulering 
Sedan hållbar utveckling etablerades i bygg- och fastighetsbranschen har företag 
angripit de ekologiska och ekonomiska dimensionerna i en större utsträckning än den 
sociala. Nu har dock den sociala hållbarheten börjat ta mer plats och fått en större 
betydelse än tidigare. Däremot finns det inte en fastställd och branschgemensam 
definition av begreppet, vilket gör det svårare att arbeta med (Dempsey et al., 
2011). Som ovan nämnt upplever Skanska att det, i förhållande till den ekologiska och 
ekonomiska hållbarheten, är svårare att integrera den sociala hållbarheten i 
anbuden. Samtidigt ställer fler beställare krav på arbete med social hållbarhet vilket 
medför att företag, i detta fall entreprenörer, behöver utveckla sitt arbete inom 
ämnet.   
 

 Avgränsningar 
Examensarbetet avgränsas till att enbart undersöka den sociala dimensionen av hållbar 
utveckling, då företaget upplever att de inte integrerar denna del i sitt arbete i lika stor 
grad som resterande två hållbarhetsdimensioner.  
 
Arbetet är även avgränsat till att enbart inkludera projekt och kunder rörande 
kommersiella fastigheter, vilket är den del Skanska Sverige Hus Stockholm Syd 
arbetar med. Fokus ska ligga på vad beställarna anser viktigt kring social hållbarhet, 
varför andra entreprenörer inte kommer att intervjuas.  
 

  

  



 

3 
 

 

2 Kunskapsöversikt 
I följande avsnitt presenteras den kunskap som arbetet har utgått ifrån, det är 
begreppsdefinitioner, tidigare forskning, och modeller. Detta är fakta som anses viktig 
för vidare fördjupning och förståelse för ämnet.  
 

 Hållbar utveckling 
Hållbar utveckling har rötter som sträcker sig tillbaka till konferensen The UN 
Conference on the Human Environment som hölls i Stockholm den 5 till 16 juni 1972, 
där Förenta nationernas arbete med hållbar utveckling initierades (Svenska FN-
förbundet, 2016). Men själva begreppet hållbar utveckling introducerades först 1981 
av Lester Brown, en amerikansk miljövetare och författare. Begreppet blev senare 
känt internationellt i samband med att slutrapporten Vår gemensamma framtid 
publicerades av Världskommission för miljö och utveckling år 1987. Rapporten, som 
ofta kallas för Brundtlandrapporten efter Norges dåvarande statsminister Gro Harlem 
Brundtland, ger följande definition av begreppet hållbar utveckling:  
 

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan 
att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. 

(Svenska FN-förbundet, 2016) 
 
Ofta delas begreppet hållbar utveckling in i tre dimensioner: ekologisk, social och 
ekonomisk. Dessa tre behöver samspela med varandra för att en hållbar utveckling 
ska uppnås (Svenska FN-förbundet, 2016). Den ekologiska dimensionen av hållbarhet 
definieras på flertalet olika sätt men handlar i stort om att ta tillvara på och bevara 
jordens ekosystem, den biologiska mångfalden och att använda jordens resurser på ett 
effektivt sätt (Gulliksson & Holmgren, 2018). Den sociala hållbarheten berör våra 
mänskliga behov och rättigheter, och avser ett samhälle som är rättvist, jämlikt, 
inkluderande och demokratiskt. Ekonomisk hållbarhet avser användning och 
hushållning av ekonomiska resurser som inte äventyrar miljön eller jordens 
begränsade resurser, eller kommande generationers möjligheter att tillgodose sina 
behov. En stabil och hållbar ekonomisk tillväxt eftersträvas.  
 
När begreppet hållbar utveckling växte fram under 1980-talet förändrades sättet att se 
på företagande och vilket ansvar företag besitter (Savitz, 2013). Denna nya generation 
av aktivt hållbarhetsarbete har ökat kraven som ställs på företag och numera tittar man 
inte längre på hur samhället kan dra nytta av företagens hållbarhetsarbete utan snarare 
hur företagen blir framgångsrika genom att göra det rätta. År 1994 skapade 
hållbarhetsgurun John Elkington modellen Triple Bottom Line för att kunna mäta och 
se kopplingarna mellan de tre dimensionerna: ekonomisk, ekologisk och social 
hållbarhet. Denna modell används flitigt idag av företag för att kunna visa hur deras 
arbete påverkar klimatet, den nationella och globala ekonomin samt samhället de är 
aktiva i. Modellen redovisas ofta i likhet med Figur 1, mittpunkten där alla tre 
dimensioner sammanvävs anses vara balansen som krävs för en hållbar utveckling. 
 



4 
  
 

 
Figur 1. Visualisering av modellen Triple Bottom Line. Utformad av egen författare med 
inspiration från Elkington.   

 
2015 antogs den hittills största utvecklingsagendan av FN:s medlemsstater i syfte att 
utrota fattigdom, stoppa de växande klimatförändringarna och skapa samhällen som är 
trygga och fredliga. Agenda 30 består av 17 globala mål, se Figur 2, som samtliga 
länder antagit sig ansvaret att arbeta med för att tillsammans skapa en bättre, mer 
rättvis och hållbar värld (FN-förbundet, 2019). Social hållbarhet är integrerat i flera av 
de 17 globala målen, i samspel med ekonomisk och ekologisk hållbarhet.  
 

 
Figur 2. De 17 globala målen i Agenda 30. Hämtad från: https://www.globalamalen.se/  

 



 

5 
 

 

 Social hållbarhet  
Nedan följer tre aspekter som gör det utmanande att arbeta med social hållbarhet. All 
information kommer från publicerade artiklar och texter där forskare har angripit 
begreppet och försökt förtydliga vad det kan innebära.  
 

2.2.1 Social hållbarhet – ett svårdefinierat begrepp med många 
tolkningar   

I artikeln The Social Dimension of Sustainable Development: Defining Urban Social 
Sustainability, publicerad 2011 på Wiley Online Library, skriven av Nicola Dempsey, 
Glen Bramley, Sinéad Power och Caroline Brown beskrivs hur begreppet social 
hållbarhet har etsat sig fast och gett starka influenser i byggbranschen, stadsplanering 
och i utvecklingen av samhällen. Det är numera fastställt att hållbarhet inte enbart 
innefattar den ekologiska aspekten, utan även de sociala och ekonomiska. Trots att 
den sociala dimensionen av hållbarhet är ett accepterat faktum, är det inte definierat 
vad detta exakt betyder och innebär. Dempsey et al. menar att social hållbarhet precis 
som hållbar utveckling varken är konstant eller absolut utan detta måste ses som ett 
dynamiskt koncept som ständigt förändras med tiden. Social hållbarhet är därför 
svårtolkat eftersom det inte finns en fastställd innebörd eller definition av begreppet i 
dagsläget. 
  
I artikeln bryter Dempsey et al. ner begreppet i tre kategorier i syfte att definiera vad 
social hållbarhet innebär i den urbana kontexten. Dessa tre kategorier är jämlik 
tillgång [equitable access], social rättvisa [social equity] och hållbarhet i lokal-
samhället [sustainability of comminity]. Jämlik tillgång och social rättvisa grundas i 
rättvis fördelning av resurser och lika villkor. Inom den urbana kontexten innebär 
social rättvisa att det inte finns en grund för exkludering och diskriminering som 
hindrar människor från att delta i samhället ekonomiskt, socialt eller politiskt. 
Hållbarhet i lokalsamhället handlar om samhällets egen förmåga att upprätthålla och 
reproducera sig själv på en acceptabel funktionsnivå. Förekommande tolkningar av 
detta innebär att ett hållbart samhälle innefattar de aktiva, inkluderande och trygga 
aspekterna av social hållbarhet samt att de karakteriseras av en gemenskapskänsla 
bland invånarna och till området de bor i. Dempsey et al. har vidareutvecklat dessa 
tolkningar och kategoriserat indikatorer på hållbart samhälle i fem dimensioner, dessa 
är:   
 

• Social interaktion/sociala nätverk i samhället  
• Medverkan i kollektiva grupper och nätverk i samhället  
• Samhällsstabilitet   
• Stolthet/känsla av plats  
• Trygghet och säkerhet  

  
En annan tolkning av vad social hållbarhet egentligen innebär presenterar Lisa Ström, 
Stefan Molnar och Sanna Isemo i rapporten Social hållbarhet ur ett samhälls-
planeringsperspektiv – en kunskapsöversikt (2017). Syftet med kunskapsöversikten 
var att belysa några övergripande perspektiv på social hållbarhet i förhållande till 
samhällsplanering, presentera praktiska exempel på hur socialt hållbarhetsarbete vid 
samhällsplanering i Sverige kan utföras, samt redovisa identifierade kunskaps- och 
utvecklingsbehov i forskning och praktiskt utvecklingsarbete. Ström et al. lyfter fyra 



6 
  
 

förhållningssätt till social hållbarhet som visar komplexiteten kring begreppet och hur 
det kan tolkas. Dessa fyra förhållningssätt är: 
  

• Social hållbarhet – ett begrepp med många betydelser  
• Social hållbarhet som ett separat fenomen eller en del av en treenighet  
• Social hållbarhet som bevarande och utveckling  
• Social hållbarhet – som helhet eller summan av beståndsdelar  

  
Social hållbarhet – ett begrepp med många betydelser  

I Brundtlandrapporten beskrevs de tre hållbarhetsdimensionerna som en oskiljaktig 
enhet som tillsammans leder till en hållbar utveckling. Den ekologiska dimensionen 
har senare setts som en ram för resterande två dimensioner, på grund av att grund-
förutsättningarna för dessa utgörs av jordens ekosystem, där ekonomi är medlet som 
används för att uppnå målen och där social hållbarhet anses vara det övergripande 
målet. Definitionen av social hållbarhet skiljer sig däremot mellan olika sammanhang, 
där politik, makt och organisatoriska förutsättningar utgör en vital roll. Flertalet 
möjliga definitioner och betydelser leder till, av Ström et al. översatt från engelska, ett 
koncept i kaos. Men slutligen menar författarna att begreppet ska användas trots dess 
komplexitet på grund av dess potential att lyfta viktiga frågor som berör social 
rättvisa.   
  

Social hållbarhet som ett separat fenomen eller en del av en treenighet  
I den moderna forskningen är det vanligt att social hållbarhet utgörs av två delar.  
I den första delen diskuteras social hållbarhet som ett eget begrepp. Den andra delen 
diskuterar istället social hållbarhet som ett begrepp i relation till ekologisk och 
ekonomisk hållbarhet, där social hållbarhet således är en del av en treenighet.   
  

Social hållbarhet som bevarande och utveckling  
Begreppet social hållbarhet kan ses både i relation till utveckling och bevarande. 
Medan relationen till utveckling berör utvecklandet av grundläggande mänskliga 
behov avser relationen till bevarande istället bevarandet av olika värden, så som 
sociala relationer.   
  

Social hållbarhet – som helhet eller summan av beståndsdelar  
Istället för att utforma definitioner av social hållbarhet beskriver vissa forskare 
begreppet genom att förklara de värden, kategorier, teman eller dimensioner de anser 
begreppet utgörs av. Det kan exempelvis vara socialt kapital, välbefinnande, 
livskvalitet och social sammanhållning eller social rättvisa och samhällets uthållighet.   
  

2.2.2 Social hållbarhet – ett begrepp som är svårt att mäta 
Eftersom det inte finns en vedertagen definition av begreppet social hållbarhet följer 
en rad konsekvenser där en av dessa är svårigheten att mäta effekter av hållbarhets-
investeringar eller sociala åtgärder. Eva Gustavsson och Ingemar Elander beskriver i 
rapporten Social hållbarhet inte bara ”sustainababble”? Från mångtydig vision till 
analytiskt redskap vid uppföljning av stadsbyggnadsprojekt (2013) hur avsaknaden av 
ett mätetal för den sociala hållbarheten, motsvararande koldioxid eller energi-
förbrukning, gör det otroligt svårt att mäta stärkt eller försvagad social hållbarhet. Det 
finns ingen måttstock för att mäta effekterna av investeringar eller åtgärder på samma 
sätt som det går att mäta utsläppsmängd av koldioxid i den ekologiska hållbarhets-



 

7 
 

 

frågan. Kort och gott saknas det en ”socialdioxid” som gör det möjligt att mäta social 
hållbarhet på samma sätt som de två andra dimensionerna. 
  
Det är många faktorer som bidrar till social hållbarhet vilket också bidrar till 
svårigheten med att mäta de åtgärder och investeringar som tilltas. Dempsey et al. 
(2011) sorterar in dessa i två kategorier: icke-fysiska faktorer och dominerande 
fysiska faktorer, några av dessa presenteras i Tabell 1.  
 
Icke-fysiska faktorer Dominerande fysiska faktorer 

• Utbildning och träning 
• Social rättvisa 
• Medverkan och lokal demokrati 
• Hälsa, livskvalité och  

välmående 
• Social inkludering 
• Socialkapital 
• Gemenskap 
• Trygghet  
• Sociala interaktioner 

• Urbanitet 
• Attraktiv allmänhet  
• Anständiga bostäder 
• Lokal miljökvalitet och 

bekvämligheter 
• Tillgänglighet (till exempel lokal 

service, grönområden) 
• Hållbar stadsdesign  
• Grannskap 
• Fotgängarvänligt  

Tabell 1. Faktorer för social hållbarhet enligt Dempsey et al., indelat i icke-fysiska och 
dominerande fysiska faktorer. 

En av utmaningarna med att kategorisera faktorerna på detta sätt är att människan 
förmodar att social hållbarhet endast kan uppnås i områden med ”hög” miljökvalitet, 
alltså där de dominerande fysiska faktorerna uppfylls till en högre grad. Detta i sin tur 
gör att mätbarheten försvåras ytterligare då de icke-fysiska faktorerna handlar mycket 
om känsla, uppfattning, och individuella åsikter. De dominerande fysiska faktorerna 
ses som hårda parametrar som generellt är lättare att kvantifiera och mäta medan de 
icke-fysiska faktorerna anses vara mjuka parametrar som är svårare att sätta siffror på. 
Problemet som uppstår när halva innebörden av social hållbarhet går att mäta men 
inte den andra halvan är att de resulterande mätetalen ger en ofullständig bild av den 
sociala hållbarheten. 
  

2.2.3 Social hållbarhet – hur begreppet kan användas i 
upphandlingar 

Daniella Troje och Pernilla Gluch beskriver i artikeln Beyond Policies and Social 
Washing: How Social Procurement Unfolds in Practice (2020) hur social upphandling 
kan användas som ett verktyg för att skapa socialt värde. Social upphandling omfattar 
sociala kriterier som till exempel rättvisa arbetsvillkor, kollektivavtal, hälsa och 
trygghet, jämlikhetsfrågor, sysselsättningskrav, främja minoritetsföretag och liknande 
sociala frågor. Det kan handla om att den upphandlande myndigheten, genom en 
upphandling, skapar exempelvis arbetstillfällen eller praktikplatser för de delar av 
samhället som har svårt att ta sig in i arbetslivet. Målet är att minska segregation, 
arbetslöshet och utanförskap. Artikeln fokuserar på hur en sådan process påverkar de 
inblandade.  
  



8 
  
 

Troje och Gluch förklarar att tidigare studier kring social upphandling inom bygg-
branschen visar att många aktörer är positivt inställda till social upphandling. Det 
fungerar som ett verktyg för att skapa bättre samarbeten genom hela leverantörs-
kedjan, göra det möjligt att dela kunskap, uppfylla kundernas krav, utveckla 
kompetensen i branschen och för att skapa fler arbeten. Som resultat av denna insikt 
har social upphandling visat sig ge fler fördelar som till exempel förbättrad 
arbetsmiljö, lägre personalomsättning och frånvaro samt högre produktivitet.  
 
Daniella Petersen och Anna Kadefors resonerar också kring social upphandling som 
ett verktyg för att skapa socialt värde i rapporten Social Procurement and 
Employment Requirements in Construction (2016). De menar att trots att social 
upphandling har ett högt erkännande finns det lite kunskap om hur sociala policys ska 
implementeras i professionella upphandlingsprocesser. Det är många organisationer 
och företag som är bekanta med konceptet av sociala upphandlingar men att det 
saknas tydliga verktyg för hur man ska använda det. Petersen och Kadefors avslutar 
med att säga att det sker en avinstitutionalisering i byggbranschen där den 
traditionella logiken, där värdet av ett projekt är funktionen mellan priset och den 
färdiga produkten, allt mer får samspela och konkurrera med en logik där socialt 
värde har en stor påverkan.  
 
I offentlig upphandling finns ett ansvar hos den upphandlande organisationen att 
använda medborgarnas skattepengar på ett ansvarsfullt sätt 
(Upphandlingsmyndigheten, u.å.a). Genom att ta social hänsyn i upphandlingarna 
genom att exempelvis ställa krav kring bland annat arbetsrättsliga villkor, ansvarsfulla 
leverantörskedjor, arbetsmiljö och sysselsättningskrav medverkar organisationerna till 
ett mer socialt hållbart samhälle. Som upphandlande organisation finns skyldighet att 
ställa krav av dessa slag. 
 

 Skanskas modell ”Design för samhällsnytta” 
Skanska har utvecklat en intern modell för att systematiskt kunna tillföra sociala 
värden i alla skeden av en byggprocess (Skanska, 2020). Modellen heter ”Design för 
samhällsnytta” och syftar till projektutveckling med socialt värdeskapande i centrum. 
Den gör socialt värdeskapande till en naturlig och bärande del i hela projektets tid, 
från idéstadium till förvaltning. Målet med arbetet är att bidra till hälsosamma och 
inkluderande samhällen som ger goda livsvillkor till alla. 
 
Modellen bygger på samverkan för att utveckla hållbara och trivsamma städer där 
människan sätts i centrum. Målet är att maximera samhällsnyttan för varje investerad 
krona. I Figur 3 visas modellen Design för samhällsnytta och vilka dess fem grund-
principer är och nedan beskrivs kortfattat hur Skanska arbetar med dessa.  
 



 

9 
 

 

 
Figur 3. Skanskas modell för social hållbarhet. Publicerad med tillstånd av Skanska.  

 
Nuläge och behov 

Vid projektutveckling är utgångspunkten platsens nuvarande situation. Här genomförs 
en kartläggning av utmaningar och behov i kommunen, platsens egenskaper, 
närområdet samt vilka människor det är som bor och verkar där.  
 

Lyssna av samhället 
Genom att lyssna av samhället skapas en större förståelse för vilka kvaliteter och 
behov som finns på platsen idag. Att föra dialog med närboende och andra 
intressenter skapar ett demokratiskt inflytande och tillit till förändringen som ska ske. 
 

Socialt värdeskapande 
Under projektutveckling sker analyser för att fastställa hur projektet kan bidra med 
socialt värdeskapande. I dessa analyser identifieras möjligheterna att skapa sociala 
värden och öka de boendes livsvillkor och hälsa. Detta genom att platsens nuläge 
samkörs med projektets förutsättningar till att göra skillnad, därefter väljs 
fokusområden ut och konkreta mål sätts.  
 

Social agenda 
En handlingsplan upprättas tillsammans med kommuner och andra aktörer där 
lösningar till den tidigare genomförda analysen presenteras. Handlingsplanen blir en 
social agenda som sträcker sig hela vägen från idéstadiet till förvaltning.  
 

Värdera samhällsnyttan 
För att mäta hur stort värde kundens och Skanskas sociala investeringar ger till 
samhället räknas effekterna av insatserna ut och vilka faktorer som gett framgång. På 
det sättet ökar kunskapen som gör socialt värdeskapande och samhällsekonomisk 
nytta till en självklarhet i kommande projekt.  
 
För att kunna erbjuda kunden konkreta och tydliga lösningar är arbetet efter denna 
modell en förutsättning. Alla projekt är unika och därför fungerar inte ”copy-paste” i 
byggbranschen, en faktor som varit framgångsrik i ett projekt är inte nödvändigtvis 
det i ett annat. För att öka möjligheterna att tillföra största möjliga samhällsnytta 



10 
  
 

behöver därför de lokala behoven lyssnas av, och arbetet ska ske noggrant, inte 
förhastat och enkelt (Skanska, 2020). 
 
Som det stora, internationella företaget Skanska är inom samhällsbyggnad har de 
betydande möjligheter att påverka arbetet och strävan efter att nå FN:s globala mål för 
hållbar utveckling. På grund av den breda verksamheten Skanska besitter berör deras 
arbete i princip alla 17 globala målen, men huvudfokus ligger på mål 11: Hållbara 
städer och samhällen (Skanska, 2019). Detta betyder att planera och bygga för 
inkluderande och hållbara städer där målen fungerar som ledstjärnor i arbetet 
tillsammans med kunder, samarbetspartners och andra aktörer.  

 
”Växande städer kan skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, 
men kan också bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på 
ekosystem. Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya 
krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och  
socialt hållbart sätt.” 

(Globala målen, 2021) 
 
 
 
 
 



 

11 
 

 

3 Metod 
I detta avsnitt redovisas undersökningens arbetsprocess. Nedan beskrivs 
undersökningens förutsättningar, undersökningsstrategi, -design och -metod, hur 
intervjupersoner valts ut, kvalitetssäkring, analys av intervjuer samt metoddiskussion.  
 

 Förutsättningar 
För att skapa en grundförståelse och helhetsbild av undersökningens utgångspunkt har 
sekundärdata insamlats och analyserats. Denna sekundärdata har varit i form av 
tidigare publicerade textdokument och forskning rörande social hållbarhet, samt 
modeller och figurer som kompletterat texterna.  
 
I avsnittet Kunskapsöversikt återfinns referenserna som har lagt grunden till 
undersökningen. Det är referenser från granskade vetenskapliga artiklar, litteratur och 
andra elektroniska källor som haft koppling till social hållbarhet och byggbranschen.   
 
Studiens primärdata kommer från intervjuer som har genomförts med branschaktiva 
personer med koppling till anbud och/eller social hållbarhet. Dessa intervjuer har 
genomförts med grund i det som insamlats från sekundärdata, detta för att kunna ställa 
relevanta och gynnsamma frågor som bidrar till att besvara frågeställningarna.  
 

 Undersökningsstrategi  
För att på bästa sätt bemöta undersökningens två frågeställningar applicerades en 
kvalitativ strategi. En kvalitativ forskningsstrategi betonar framförallt ett induktivt 
synsätt på relationen mellan forskning och teori, där teorin är resultatet av forskningen 
(Bryman & Bell, 2017, s. 45). Det är i huvudsak av denna anledning den kvalitativa 
strategin valdes, då målet var att kunna ge förslag som svar till frågeställningarna 
baserat på undersökningens resultat.   
 

 Undersökningsdesign 
Undersökningsdesignen har utgjorts av en fallstudiedesign där det studerade fallet är 
social hållbarhet i anbudsprocessen. En fallstudiedesign bygger på detaljerade och 
ingående studium av ett särskilt fall och berör på så sätt den komplexitet och specifika 
natur det valda fallet påvisar. Det är också fallet i sig som utgör motivationen till 
varför intresset för forskningsfrågan har uppstått från första början (Bryman & Bell, 
2017, s. 86). Fallstudien består i denna undersökning av två olika delar, den första 
delen syftar till att skapa förståelse för hur byggbranschen idag ser på och arbetar med 
social hållbarhet samt hur arbetet kan utvecklas. Detta undersöks genom 
semistrukturerade intervjuer med branschaktiva. Den andra delen av undersökningen 
består av en benchmarking mot företag i andra branscher i syfte att få inspiration till 
nya arbetssätt kring social hållbarhet. Fallstudiedesignen valdes då utgångspunkten är 
att genomföra en undersökning av social hållbarhet i anbudsprocessen för att kunna 
utveckla förslag som är applicerbara inom verksamheten och dess framtida projekt. 
 



12 
  
 

 Undersökningsmetod  
En stor del av frågorna har utretts genom semistrukturerade intervjuer. Denna 
intervjuform gör det möjligt att utöver frågorna i intervjuunderlaget ställa relevanta 
följdfrågor och anpassa intervjun efter respondenten (Bryman & Bell, 2017, s. 452). I 
grunden har alla respondenter fått samma frågor, men beroende på deras arbetsroll har 
vissa frågor lagts till, tagits bort eller ändrats något. Se Bilaga 1, 2 och 3 för 
intervjuunderlag.  
 
Intervjuunderlaget skickades till respondenten via e-post två arbetsdagar före 
intervjun. Detta för att respondenten skulle få möjlighet att förbereda svar på frågorna 
i syfte att inte tappa den röda tråden under intervjun genom att frångå ämnet i för hög 
utsträckning. För att säkerställa att frågorna var relevanta, lätta att förstå och ställdes i 
rätt ordning granskades intervjuunderlaget av handledare på Skanska samt en 
opponentgrupp innan intervjuerna genomfördes. Intervjuunderlaget granskades av: 
 

• Sofie Windahl, handledare på Skanska. 
• Ida Abrahamsson och Sophia Solberg, opponentgrupp, studenter på Chalmers 

tekniska högskola. 
 
I samtycke med respondenten spelades intervjun in. Inspelning medför att mer fokus 
kan läggas på vad och hur respondenten svarar på frågorna, istället för att fokusera på 
att föra anteckningar kring vad som sägs (Bryman & Bell, 2017, s. 466).   
 
Samtliga intervjuer transkriberades, vilket är en nödvändig och/eller rekommenderad 
men tidskrävande process vid kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman & 
Bell, 2017, s. 465). Transkriberingen möjliggör en mer noggrann analys av det som 
sagts, minimerar risken för feltolkning av respondentens svar och leder till mer 
korrekt citering och användning av respondenternas svar. Efter transkribering 
skickades underlaget tillbaka till respondenten för godkännande och eventuell 
korrigering av materialet. Detta för att säkerställa att det använda materialet inte 
innehöll sådant som respondenten inte ville eller fick dela med sig av. Anbud är en 
något känslig fråga som ofta är sekretessbelagd och hanteras som affärshemligheter, 
varför det är viktigt att vara mån om att fel information inte sprids.  
 
Intervjuerna, som var omkring 45 till 60 minuter långa, skedde i syfte att hantera båda 
frågeställningarna. För att komplettera den andra frågeställningen genomfördes en 
benchmarking mot företag i andra branscher som ansågs ligga i framkant med sitt 
arbete kring social hållbarhet. Detta gjordes i syfte att få inspiration till alternativa 
arbetssätt som kan appliceras i byggbranschen. 
 

3.4.1 Urval av respondenter  
De semistrukturerade intervjuerna genomfördes efter ett sekventiellt målstyrt urval av 
respondenter. Detta då det sekventiella tillvägagångssättet ger möjlighet till att välja 
nya intervjupersoner och utöka urvalet efter hand (Bryman & Bell, 2017, s. 407). I 
dialog med Skanska fastställdes vilka företag och möjliga arbetsroller som hade varit 
givande att intervjua för undersökningen. Företagen som valdes ut är nuvarande 
kunder till Skanska som aktivt jobbar med social hållbarhet. De intervjuade 
personerna har varit från Skanska samt personer från företag som ska representera 



 

13 
 

 

beställarsidan. Anledningen till detta var att på bästa sätt få en övergripande bild av 
hur begreppet social hållbarhet hanteras och arbetas med idag i branschen, där både 
entreprenör- och beställarsidan representerades. 
 
Initialt valdes ett mindre urval av respondenter som ansågs relevanta för 
undersökningsfrågan men det upptäcktes snabbt att dessa gav förslag på andra möjliga 
intervjupersoner som också kunde bidra till undersökningen. Därför tillämpades ett 
snöbollsurval till undersökningen för att ta tillvara på rekommenderade och relevanta 
respondenter (Bryman & Bell, 2017, s. 411). 
 
Till den andra delen av undersökningen, benchmarkingen, valdes respondenterna med 
grund i deras framgångsrika arbete med social hållbarhet i deras respektive branscher. 
Att företagen ansågs framgångsrika baserades på deras placering i den årliga 
rapporten Sustainable Brand Index, som rangordnar företag efter deras hållbarhets-
arbete (Sustainable Brand Index, 2019). Genom de senast presenterade listorna för 
”Sustainable Brand Index Sweden B2B” och ”Sustainable Brand Index Sweden 
B2C”, valdes två responderande företag ut. Företagen är IKEA och Lantmännen som 
båda fanns med på topp 20-listan av hållbara företag ”Business to Consumers” 
respektive ”Business to Business”. Resultatet från den genomförda benchmarkingen 
hade som huvudsakligt syfte att bidra till den andra frågeställningen Hur kan arbetet 
med social hållbarhet utvecklas för att skapa attraktivare anbud i framtiden? genom 
att ge nya synsätt och infallsvinklar till arbetet med social hållbarhet. För att 
säkerställa att de valda företagen var relevanta för frågans koppling till social 
hållbarhet och anbud fördes dialog med handledare på Skanska.   
 

3.4.2 Intervjuade personer och företag 

Namn Roll Företag Datum för intervjun 
Anna Bergström Projektutvecklare Jernhusen 24/2 - 2021 
Björn Heiling  Chef inköp Jernhusen 10/3 - 2021 
Niklas Grimslätt Affärsutvecklingschef 

Fastigheter Göteborg 
Skanska 2/3 - 2021 

Anja Skans Hållbarhetschef  Skanska 16/3 - 2021 
Anna Denell Hållbarhetschef Vasakronan 10/3 - 2021 
Stefan Persson Hållbarhetschef Region 

Stockholm 
9/3 - 2021 

Tabell 2. Lista över intervjuade personer. Utformad av egen författare.  

 
Utöver Skanska intervjuades representanter från Jernhusen, Region Stockholm samt 
Vasakronan. Anledningen till just dessa företag är att Skanska har arbetat tillsammans 
och mot dessa företag tidigare och de arbetar aktivt med frågor kring social hållbarhet. 
Många av respondenterna innehar rollen som hållbarhetschef. Denna roll 
efterfrågades för att kunna ge detaljrika svar på hur respektive företag arbetar med 
frågor som rör social hållbarhet. De andra rollerna har kunnat ge mer ingående svar 
kring processen vid utveckling av projekten och den sociala hållbarhetens betydelse, 
samt mer konkret hur social hållbarhet påverkar anbudsprocessen. Niklas Grimslätt 



14 
  
 

kontaktades specifikt då han varit med och vunnit ett stort projekt i Göteborg, 
Citygate, på just social hållbarhet.  
 

 Kvalitetssäkring   
Vanliga begrepp vid kvalitetssäkring är validitet och reliabilitet, dock är 
definitionerna till dessa begrepp ofta anpassade till kvantitativa undersökningar 
(Bryman & Bell, 2017, s. 378). I kvalitativa undersökningar saknar validitet och 
reliabilitet samma bestämda definitioner. Istället kan andra begrepp som 
tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering användas för att säkra 
kvaliteten i arbetet. 
 

3.5.1 Tillförlitlighet  
Tillförlitlighet i en undersökning kan enligt Bryman och Bell (2017, s. 381) fås 
genom att befintliga regler efterföljs i studien samt att resultaten rapporteras till de 
personer som varit inblandade, exempelvis genom respondentvalidering.  
 
I arbetet har semistrukturerade intervjuer med ett flertal personer i olika positioner på 
olika företag genomförts. Innan intervjuerna har respondenterna fått information om 
arbetets syfte och bakgrund samt frågor kring om de accepterar inspelning och att 
deras och företagets namn används i rapporten. Respondenternas svar har sedan 
transkriberats och skickats tillbaka för godkännande och eventuell korrigering. 
Respondenterna har sedan fått ta del av ett utkast av resultatet där deras svar har 
använts och sedan rapporten i sin helhet. Intervjuunderlaget skickades till 
respondenterna senast två arbetsdagar innan intervju vilket gav respondenterna en 
tydligare förståelse kring intervjuns innehåll.  
 

3.5.2 Överförbarhet  
Överförbarhet innebär i vilken utsträckning undersökningens resultat kan överföras 
till andra miljöer och situationer (Bryman & Bell, 2017, s. 382). Kvalitativa 
undersökningar tenderar att studera specifika fall och sociala miljöer, dessa är unika 
och inte konstanta. Därför uppmanas det till att tydligt förklara tillvägagångssätt och 
detaljer som gör det möjligt för läsaren att bedöma om resultaten är överförbara till 
andra miljöer.   
 
Arbetets överförbarhet har säkerställts genom tydliga presentationer kring processen 
kring intervjuerna och hur dessa har analyserats. I studien har det inte lagts fokus på 
ett specifikt projekt utan ett mer generellt synsätt har tillämpats med utgångspunkt i 
respondenternas förhållande till ämnet social hållbarhet utifrån deras tidigare och 
pågående projekt.  
 

3.5.3 Pålitlighet 
Inom den kvalitativa forskningen talas det ofta om pålitlighet som ett delkriterium för 
att stärka undersökningens trovärdighet. För att göra detta på ett framgångsrikt sätt 
ska ett granskande synsätt antas, vilket innebär att det skapas en fullständig och 
tillgänglig redogörelse av undersökningsprocessens samtliga faser (Bryman & Bell, 



 

15 
 

 

2017, s. 328). Det är av största vikt att tydligt visa i rapporten vad som är teori, 
respondentsvar, litteraturstudier eller författarnas egna analyser och tankar.  
 
För att säkerställa arbetets pålitlighet har rapporten tydliga rubriker där det klargörs 
var ifrån informationen kommer, om det kommer från respondenterna, litteratur eller 
om det är författarnas egna analyser. Genom rapporten redogörs samtliga faser i 
undersökningsprocessen genom att inkludera formulering av forskningsfrågan, 
urvalsprocessen av respondenterna, intervjuunderlagen från de semistrukturerade 
intervjuerna samt en redogörelse för hur data har analyserats.  
 

3.5.4 Konfirmering 
Konfirmering innebär att forskaren säkerställer att hen har agerat i god tro, det vill 
säga att det är uppenbart att forskaren inte medvetet har inkluderat egna tankar, 
värderingar eller sin teoretiska inriktning som har påverkat resultatet eller utförandet 
av undersökningen (Bryman & Bell, 2017, s. 382).  
 
För att garantera konfirmeringen i arbetet har inga personliga värderingar medvetet 
inkluderats under arbetsprocessen eller i rapporten där det inte ska finnas med. Detta 
har pågått genom hela arbetets gång från litteraturstudie till intervjuer till resultat. 
Konfirmeringen stärks även av att det är två personer som har genomfört 
undersökningen och skrivit rapporten, detta betyder att det är två åsikter som spelar in 
och inte enbart en som dominerar. Genom att vara två kan texten kontrolleras av två 
individer för att säkerställa att inga egna åsikter eller värderingar har inkluderats på 
olämpligt vis. 
 

 Analys av intervjuer 
Analysen av intervjuerna har gjorts i fyra steg:  
 
1: Gemensam diskussion kring övergripande frågor som ska besvaras i resultatet 
och vilka av intervjufrågorna som sätts samman till en övergripande fråga.  
Intervjuunderlaget bestod av relativt många frågor som inte kunde behandlas enskilt i 
resultatavsnittet då detta kunde upplevas spretigt och osammanhängande. Därför 
gjordes en gemensam sammansättning av intervjufrågorna till fem mer övergripande 
frågor. Dessa övergripande frågor är de som ligger till grund för varje underrubrik i 
resultatet.  
 
2: Varje övergripande fråga tilldelades en färg.  
När det var beslutat vilka de övergripande frågorna skulle vara tilldelades dessa varsin 
färg för att kunna kategorisera respondenternas svar utefter vad varje övergripande 
fråga behandlade. Detta för att göra det enklare att lokalisera svar och citat i 
respondenttranskriberingarna. 
  
3: Individuell genomgång av intervjuerna där svaren markerades med 
respektive färg. 
På grund av att en av oss skribenter var bortrest under en vecka valde vi att 
individuellt gå igenom samtliga intervjutranskriberingar och färgsätta det vi tyckte var 
relevant till respektive övergripande fråga, detta för att inte tappa värdefull tid för 



16 
  
 

arbetet. Det skapades således två kopior av varje transkribering där var och en fick 
analysera intervjuerna och färgkoda det som ansågs intressant och relevant.  
 
4: Gemensam genomgång av intervjuerna.   
Innan resultatet skrevs genomfördes en gemensam genomgång av intervjuerna för att 
jämföra och diskutera vad som ansågs relevant för undersökningens resultat. Därefter 
selekterades citat och information ut som bedömdes vara av vikt för undersökningen 
och detta presenteras i resultatet.  
 

 Metoddiskussion  
Med anledning av den rådande pandemin var det lämpligt att genomföra samtliga 
intervjuer på distans, i detta fall via videosamtal. Detta möjliggjorde intervjuer med 
personer där avståndet annars hade varit ett problem, vilket även besparade oss 
mycket tid. Vi befann oss i Göteborg och flertalet av respondenterna arbetade i 
Stockholm eller andra delar av landet. Att inte genomföra fysiska intervjuer innebar 
att vi inte kunde observera kroppsspråk i lika hög utsträckning, eftersom vi endast 
kunde se en begränsad del av respondenten. Vid ett intervjutillfälle var respondenten 
tvungen att stänga av sin kamera på grund av dålig anslutning, vilket gjorde att vi 
endast kunde höra respondenten under resten av intervjun. Detta var något som vi 
upplevde gjorde det svårare att ställa frågorna eftersom det inte gick att läsa av 
personen på samma sätt.  
 
Inspelning av intervjun kan göra att respondenten blir mer nervös och reserverad i 
sina svar. Men inspelning ansågs trots detta nödvändigt då det gör tolkningen och 
användandet av respondentens svar mer rättvis. Inspelning är också en stor fördel när 
intervjuerna skulle transkriberas ordagrant.  
 
Även i benchmarkingen var det tänkt att vi skulle genomföra intervjuer, men de valda 
företagen uttryckte en tid efter att vi kontaktat dem att de inte hade tid att ställa upp på 
intervju. Då valde vi istället att genomföra benchmarkingen som en litteraturstudie, då 
vi ansåg att det fortfarande var viktigt att ta upp hur andra branscher arbetar med 
social hållbarhet. Detta i syfte att få inspiration till hur arbetet i byggbranschen kan 
utvecklas. Litteraturstudien innebar att vi inte kunde få svar på exakt de frågor vi hade 
tänkt ställa och att de svar vi hittade troligtvis var av lite mer generell karaktär än de 
vi hade fått i en intervju.  
 
Intervjupersonerna var representanter från företag med olika verksamhetsinriktningar, 
vilket gav en bredd och variation i intervjusvaren. Från de utvalda företagen fick vi 
perspektiv från både privat och offentlig upphandling, och från privata och statligt 
ägda bolag. Vi har valt att inte intervjua andra entreprenadföretag, som kan ses som 
Skanskas konkurrenter. Merparten av intervjupersonerna har varit representanter från 
kunder till Skanska, då det var detta fokus vi efterfrågade.  
 
Vi upplevde att analysmetoden fungerade väl för arbetet och att det var ett smidigt sätt 
att hantera en större mängd data på. Eftersom en av oss var bortrest under en vecka 
valde vi att analysera intervjusvaren på tu man hand som ett första steg, det beslutet 
anser vi i efterhand haft både för- och nackdelar. Fördelarna är att vi oberoende av 
varandra tagit fram det som vi ansåg vara relevant. Vi har därmed kunnat ta in bådas 
åsikter utan att bli påverkade av varandra. Det resulterade i att det fanns delar av 



 

17 
 

 

intervjutranskriberingarna som vi båda hade färgsatt som viktigt, men också delar där 
bara en av oss hade gjort det. Således skapades en bredd vi inte hade fått om vi enbart 
analyserade data tillsammans. Nackdelen är att det tog längre tid att först analysera 
informationen på egen hand och därefter gemensamt, istället för att göra det 
tillsammans med en gång. Det är svårt att säga om det hade varit bättre att enbart gå 
igenom intervjusvaren gemensamt, men eftersom situationen såg ut som den gjorde 
för vår del valde vi att göra på detta sätt för att utnyttja tiden optimalt.  
  
Ett framtida råd till liknande studier är att genomföra intervjuer vid en benchmarking. 
Vi upplevde att de svar vi kunde hitta i litteraturstudien inte var lika detaljerade och 
givande som vi tror att intervjusvar hade varit. Detta baserar vi på att svaren från de 
intervjuerna vi genomförde var av hög kvalitet och mer informationsrika än vad som 
står på företagens webbplatser.  
 



18 
  
 

4 Resultat 
I detta kapitel presenteras resultatet från samtliga kvalitativa intervjuer med 
branschaktiva personer från företagen Jernhusen, Vasakronan, Region Stockholm 
samt Skanska. Syftet med intervjuerna var att öka förståelsen för den sociala 
hållbarhetens roll och påverkan i upphandlingar i byggbranschen. Förståelsen baseras 
på en inblick av hur branschföretag faktiskt arbetar med begreppet, vilka utmaningar 
de ser, hur de resonerar vid uppförandet av krav kring ämnet samt hur arbetet kommer 
att utvecklas i framtiden. I slutet av varje underrubrik sammanfattas huvuddragen från 
de redovisade svaren, vilket görs för att förtydliga vad som kommer att lyftas i 
diskussionskapitlet.  
 
Resultatet är sammanställningar från intervjuerna som genomfördes där samtliga 
respondenter givit sitt godkännande att medverka vid namn och citering. Citaten har 
ändrats i den mening att göra det mer lättläst, i form av grammatiska korrigeringar, 
men innehållet har inte kompromissats med. 
 

 Hur arbetar företag med social hållbarhet idag? 
Syftet med att ställa frågan om hur företagen arbetar med social hållbarhet idag var att 
ta reda på vad som redan görs i branschen för att i ett senare skede kunna ge förslag 
på hur arbetet kan utvecklas. Respondenterna fick frågor kring vad social hållbarhet är 
för dem, hur de arbetar med det och hur social hållbarhet prioriteras i företaget.  
 
Gemensamt hos de intervjuade företagen var att de har någon form av övergripande 
hållbarhetsmål inriktat på den sociala aspekten. Enligt Anna Bergström på Jernhusen 
handlar social hållbarhet om att på ett professionellt sätt hantera människors trygghet, 
hälsa och säkerhet, vilket bland annat görs genom strategiska samarbeten med till 
exempel Stadsmissionen (personlig kommunikation, 24 februari, 2021). Det är viktigt 
att ta hand om alla som vistas i de ägda lokalerna. Det handlar om att det ska vara 
säkert, sunt och tryggt, för om deras miljöer inte är säkra, sunda, trygga och attraktiva 
så kommer folk inte att vilja resa kollektivt i samma stora uträckning, vilket är 
Jernhusens mål.   
 

”Vi har tre övergripande hållbarhetsmål för bolaget och ett är att vi ska ha en 
hållbar tillväxt […]. Vårt andra hållbarhetsmål är att vi ska vara klimatneutrala 
och det tredje är inom social hållbarhet: säkert, sunt och tryggt.” 

- Anna Bergström, Jernhusen 
  

”Vår vision är att vi ska göra skillnad för människor och miljö. […] Jag tycker 
den är otroligt starkt faktiskt för att det i sin tur genomsyrar rätt mycket av det 
vi gör.” 

- Björn Heiling, Jernhusen 
  

Region Stockholm använder sig av hållbarhetscertifieringssystemet CEEQUAL där 
entreprenörerna får besvara frågor som handlar om alla tre hållbarhetsdimensioner (S. 
Persson, personlig kommunikation, 9 mars, 2021). Frågorna poängsätts men det finns 
inte ett krav på att klara alla frågorna utan de ska nå en målnivå. I dagsläget tittar 
Region Stockholm inte enbart på den sociala aspekten utan på totalen, även om det 



 

19 
 

 

kan vara relevant att göra framöver för att utvärdera hur det gick med de sociala 
frågorna. 
  

”Vi har tre övergripande mål och det ena handlar om klimat, det andra om 
arbetsmiljö och det tredje handlar om CEEQUAL, som är ett certifieringssystem 
som mäter hur hållbara projekt eller företag är.” 

- Stefan Persson, Region Stockholm  
 
En stor del i arbetet med social hållbarhet är ansvar och påverkan på de som blir 
berörda av projekten och verksamheten, det gäller både tredje man, personal och 
leverantörer. Anna Denell poängterar att aktiviteter i form av exempelvis sponsring 
och ungdomspraktik inte är fel, men att det i första hand handlar om att ta ansvar för 
de människor man faktiskt påverkar och säkerställa en basnivå där man bland annat 
ser till att alla på arbetsplatsen får rätt betalt och har en trygg och säker arbetsmiljö 
(personlig kommunikation, 10 mars, 2021). Först efter det kan man jobba med ”add-
ons” och saker som är ”nice to have” som kanske påverkar andra människor än de 
som är direkt inblandade i projektet och verksamheten. 
  

”Vi är väldigt tydliga med att socialt ansvar, det har man för de människor man 
själv faktiskt har en direkt påverkan på. […] Det är jättebra när företag skänker 
pengar om de har pengar över, men det kan aldrig på något sätt ersätta det 
ansvar som man har för de människorna som faktiskt påverkas när man driver 
sin verksamhet.” 

- Anna Denell, Vasakronan 
 

”Sen inom begreppet social hållbarhet hos oss så sorterar även arbetsmiljö in 
[…]. För oss handlar det mycket om den personal som jobbar åt oss, inte bara på 
våra arbetsplatser utan även på våra leverantörers arbetsplatser. Vi snackar 
hållbara leverantörskedjor och att det är schyssta förhållanden där.” 

- Stefan Persson, Region Stockholm  

”Sen är det i själva byggfasen också, vi har ju vissa arbetsplatser på plats under 
ett barns hela uppväxt i vissa fall, så att det gäller att ha en bra kommunikation 
och samverkan och bra arbetsplatser som inte påverkar barnen till exempel.” 

- Stefan Persson, Region Stockholm 

”Vi har en uppförandekod som består av ganska uppenbara krav som vi ställer 
på våra leverantörer: att de ska betala skatt, inte ha barnarbete och att de ska 
bete sig schysst. Den är obligatorisk, vi skriver inga avtal med leverantörer som 
inte godkänner den.” 

- Björn Heiling, Jernhusen 

  
Sett till vilken prioritet företagen tycker att social hållbarhet har i förhållande till 
ekonomisk och ekologisk hållbarhet är många överens om att det prioriteras högt men 
att de olika dimensionerna kräver olika mycket arbete och att resurserna inte i första 
hand läggs på det sociala.   
 

”Vår målsättning är att bli hållbara och det är man bara om man inte har någon 
negativ påverkan på människor eller miljö. Eftersom vi har otroligt stor miljö-
påverkan, är det ju så att om man tittar på antalet timmar vi lägger ner så lägger 



20 
  
 

vi mer timmar på miljö för vi har en längre resa inom det området för att bli 
hållbara. Men det betyder inte att de sociala dimensionerna inte är viktiga. […] 
Men på något sätt, gapet mellan att bli hållbara inom miljödimensionen och 
inom den sociala dimensionen är så mycket större inom miljö så därför måste vi 
jobba mycket mer med de frågorna.” 

- Anna Denell, Vasakronan 

”Grundförutsättningen för att över huvud taget kunna driva ett företag, och för 
de anställda att få jobba kvar är ju att vi är ekonomiskt hållbara. […] Det är ju 
en förutsättning för att kunna engagera sig i de andra två. Finns det inga pengar 
så kan man inte engagera sig. Det var någon som beskrev det här hållbarhets-
begreppet som en trehjuling, att det stora framhjulet är det man trampar och går 
och driver, och går det framåt då hänger bakhjulen med. Framhjulet är då den 
ekonomiska hållbarheten, de andra två är ekologisk och social.” 

- Niklas Grimslätt, Skanska 

”Just givet vår verksamhet så är det en av de högsta prioriteringarna faktiskt. 
[…] Det vi gör har så extremt stark koppling till säkerhet, trygghet och trivsel 
för resenärer och besökare. Om man ska jobba med vår verksamhet så måste 
man vara besjälad av att lösa de här sakerna, annars kan inte vi leverera det vi 
ska.” 

- Anna Bergström, Jernhusen 

 
När det kommer till vad företagen gör i sitt arbete ges konkreta exempel som till 
exempel att bjuda in allmänheten till byggplatsen genom att göra titthål i bygg-
väggarna (S. Persson, personlig kommunikation, 9 mars, 2021). Men mycket handlar 
om att föra en dialog med de berörda grupperna och ge information för att minska sin 
påverkan. Hos Vasakronan finns inte en renodlad hållbarhetsavdelning som har 
ansvaret för hållbarhetsarbetet utan det inkluderas i hela verksamheten (A. Denell, 
personlig kommunikation, 10 mars, 2021). Däremot har Anna Denell tillsammans 
med andra personer med hållbarhetsexpertis tagit fram generella krav som ska ställas, 
system, rutiner och hjälpmedel. Detta för att säkra upp att alla i verksamheten alltid 
gör allt för att minska både miljöpåverkan och den negativa påverkan på människor. 
Andra exempel på vad som görs är mentorskap och läxläsning (N. Grimslätt, 
personlig kommunikation, 2 mars, 2021).  
 

”Alla medarbetare har två arbetsdagar per år som man får lägga på sociala 
engagemang, så man kan i princip identifiera en tvådagarsaktivitet och sedan 
säger man till chefen att nästa onsdag och torsdag så är jag borta från jobbet.” 

- Niklas Grimslätt, Skanska 
 
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 

• Alla företag har olika tolkningar av begreppet och hur man arbetar med det 
varierar.  

• Den sociala dimensionen är prioriterad hos företagen, men det läggs mer tid 
och resurser på de andra två dimensionerna. 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 
 

 



 

21 
 

 

 Varför arbetar företag i byggbranschen med social 
hållbarhet och finns det utmaningar med det? 

För att utveckla arbetet med social hållbarhet behöver det finnas en förståelse för 
varför företag i byggbranschen arbetar med det. Därför ställdes frågor kring varför 
företagen arbetar med social hållbarhet, hur de anser att byggbranschen generellt 
hanterar begreppet samt om det finns några utmaningar med att arbeta med social 
hållbarhet. 
  
Det som nästan alla respondenter tog upp som en av de främsta anledningarna till 
varför de arbetar med social hållbarhet är dess påverkan på affärerna och affärs-
perspektivet. Det är viktigt att förstå att de sociala frågorna inte bara är mjuka 
parametrar utan att det direkt påverkar affärerna. 
  

” […] för att vi ska kunna leverera bra affärer måste våra miljöer vara attraktiva 
och upplevas som attraktiva för affärsidkare och det gör de inte om vi inte tar 
hand om de sociala utmaningarna. […] Om vi inte jobbade med social 
hållbarhet hade vi inte haft våra affärer.” 

-       Anna Bergström, Jernhusen 
  

” […] se till att bolaget har en strategi som är hållbar. Med hållbar menar vi att 
vi fortsätter att leverera den avkastningen som våra ägare förväntar sig av oss, 
men utan att det sker på bekostnad av människor, miljö och samhälle.” 

-       Anna Denell, Vasakronan 
  

”Hållbarhetsfrågorna är ju en affärsfråga, det är bara att se på alla 
hållbarhetsfonder och etiska fonder. Så det är ju ekonomiska intressen för 
privata företag att jobba med sociala frågor […].” 

-       Stefan Persson, Region Stockholm 
  

”Jag pratar alltid om ’shared value’, det ska vara ett värdeskapande för 
samhället, men det ska också vara värdeskapande för Skanska. Vi vill ju bygga 
de här områdena som blir trygga, som folk vill bo i, så att vi får kunder, så att 
folk vill köpa våra lägenheter […]. Så det finns en affärsnytta i det också 
såklart, och det ska det göra. För det är då det får en påverkan på affären och det 
är då som det blir intressant för våra aktieägare.” 

-       Anja Skans, Skanska 
  
Utöver affärsperspektivet understryks också vikten av att skapa ett samhälle där 
människor känner bland annat trygghet, välmående, delaktighet och värde. Genom 
samhällsbyggande företag kan platser utformas och konstrueras för att skapa sociala 
värden för människan. Jernhusens mål inom social hållbarhet är ”säkert, sunt och 
tryggt”, för att skapa miljöer där människor vill vistas och känner sig trygga (A. 
Bergström, personlig kommunikation, 24 februari, 2021). Skanska arbetar efter sin 
modell ”Design för samhällsnytta” där de utgår från platsens utmaningar och 
förutsättningar och genom detta skapar så mycket värde som möjligt för samhället (A. 
Skans, personlig kommunikation, 16 mars, 2021). Anna Denell, Vasakronan, menar 
att om företag strävar mot att bli hållbara måste man arbeta med de sociala frågorna. 
Ingen kan hävda att de är hållbara om man på något sätt utnyttjar människor eller inte 



22 
  
 

ser till att de har rätten till likabehandling, hälsa och liknande faktorer (personlig 
kommunikation, 10 mars, 2021). 
  
I frågan kring hur byggbranschen generellt arbetar med social hållbarhet rådde skilda 
åsikter om hur långt arbetet hade kommit och hur väl åtgärderna som tagits fungerar. 
  

”Jag tror att den här branschen har kommit ganska långt när det gäller sånt här 
som jag har pratat om: tillgänglighet, trygghet, barnkonsekvens, barn-
perspektivet och äldreperspektivet. Både bygg och anläggning har kommit 
ganska långt där.” 

-       Stefan Persson, Region Stockholm 
  

”Jag tror att det är många, eller ett antal som engagerar sig, men jag tror 
generellt sett att vi kan göra mer, hela branschen inklusive Skanska. […] Jag 
tror att hela branschen är på den frågan men olika mycket i olika 
organisationer.” 

-       Niklas Grimslätt, Skanska 
  

”Det finns många som, om jag nu får använda det uttrycket, ’tramsar’ med helt 
oväsentliga saker när de pratar om sitt sociala ansvar som faktiskt inte är deras 
egentliga ansvar, utan det är någon annan typ av välgörenhet eller filantropi. Det 
är klart att man kan engagera sig i angelägna samhällsfrågor, men om den 
frågan inte egentligen har någon direkt koppling till den egna verksamheten då 
blir det något som vi på Vasakronan brukar kalla för utökat samhälls-
engagemang.” 

-       Anna Denell, Vasakronan 
 
Samtliga respondenter ansåg att det finns utmaningar med att arbeta med social 
hållbarhet. Dessa utmaningar varierade i både storlek och område. Något av det första 
som uppmärksammades var tid och resurser. Företagen måste aktivt välja att lägga tid 
och resurser på arbetet med social hållbarhet, men i projekt med begränsade 
förutsättningar är det inte alltid de sociala frågorna som prioriteras högst. 
  

”Det tar alltid tid, så man måste ha tiden att sätta och är man en väldigt tight 
organisation med väldigt ansträngt arbetsmässigt så är det väldigt svårt att 
kunna avsätta tid för att jobba med sociala engagemang.” 

-       Niklas Grimslätt, Skanska 
  

”Det alla håller med om är väl att det är jättebra med hållbarhet och social 
hållbarhet inte minst, så länge det inte kostar något. För att till syvende och sist 
när det börjar bli tal om pengar och lönsamhet och kronor då är det de första 
frågorna som får stryka på foten på något vis.” 

-     Björn Heiling, Jernhusen 
   

” […] att man bara går på pris när man gör upphandlingar och att man inte 
skapar de här möjligheterna att göra åtgärder, det är den absolut största 
utmaningen tycker jag. […] om man jobbar med kvalitet i en upphandlings 
kravställning kan man få en mycket bättre produkt för egentligen samma pris, 
för då väljer man inte bara efter priset utan också efter de åtgärder man har.” 

-       Anja Skans, Skanska   



 

23 
 

 

  

En annan utmaning som uppmärksammades hos några av respondenterna är om 
företagen generellt har långsiktiga eller kortsiktiga mål i deras sociala arbete. 
Beroende på om det är lång- eller kortsiktiga mål kommer åtgärderna anpassas, vilket 
kan ha varierande resultat. 
  

”Jag tror att det svåra är om man är ett bolag som är drivet hårt på till exempel 
bara kortsiktigt ekonomiskt resultat. Om man inte kan räkna hem det på ett 
kvartal, då kan det bli svårt att förklara vikten av det sociala hållbarhets-
perspektivet, om man bara mäts på ett kortsiktigt, ekonomiskt resultat. […] 
Kortsiktighet gör det svårare att jobba med social hållbarhet, tycker jag. Sen 
finns det säkert de som lyckas med båda, men övergripande bör man ha en 
ganska långsiktig vilja för att lyckas riktigt bra.” 

-       Anna Bergström, Jernhusen 
  
Något som påverkar företagens målsättning kring det sociala arbetet är att olika 
organisationer ser olika på begreppet och vad det egentligen innebär. För många i 
branschen är den sociala hållbarheten fortfarande något extra man gör för att det 
moraliskt känns bra att arbeta med denna typ av frågor, medan det för andra är en 
grundförutsättning för deras arbete. Denna tvetydighet av vad social hållbarhet 
innebär utgör en utmaning.  
  

”Det är egentligen det där att hållbarhet fortfarande är ’nice to have’ för många. 
Det är en fråga som alla säkert skriver under på är viktig men inte viktigast 
kanske.” 

-       Björn Heiling, Jernhusen 
  

”Jag skulle säga att det är det nya svarta när man pratar om hållbarhet. Alltså, de 
andra sakerna känns som hygienfaktorer nu.” 

-       Anna Bergström, Jernhusen 
  

”Man måste på något sätt börja med den här basnivån innan man sedan kan 
jobba med ’add-ons’ som såklart är jätteviktiga och bra men man kan inte hoppa 
över till det steget förrän man ser till att människor till exempel får lagstadgad 
minimilön.” 

-       Anna Denell, Vasakronan 
  
En återkommande utmaning som togs upp är svårigheten med att mäta social 
hållbarhet. Att mäta och kunna sätta siffror på det arbete man gör kan förenkla 
motivationen till att utföra arbetet då man tydligare ser resultatet av det. Med sociala 
frågor upplevs detta svårt och utmanande då det främst är mjuka parametrar som 
präglar dessa. 
  

”Så det är väl det svåra med att mäta social hållbarhet, det är en känsla, att det 
bidrar till välmående, och vad är välmående? Det är ju samma sak som om du 
tittar på en arbetsmarknadsinsats, ja du kan värdera att du får pengar till 
familjen, att du får ett jobb, men hur värderar du att du har fått en tillhörighet, 
ett självförtroende och att dina barn kan vara stolta över att du har ett jobb?” 

-       Anja Skans, Skanska 
  



24 
  
 

Byggbranschen har varit omtalad när det kommer till arbetsrättsliga frågor, vilket 
samtliga respondenter tog upp som en stor utmaning. 
  

”Det här med arbetsrättsliga villkor, det kom nya lagar för ett par, tre, år sedan 
som har varit väldigt svåra att implementera, som handlar om att man som 
beställare ska, i vissa fall där det är behövligt, sätta krav i våra upphandlingar på 
sådant som minimilöner, arbetstider och ledighet. Det har varit en jätteutmaning 
i Sverige känns det som hittills i alla fall och det kan det fortfarande vara.” 

-       Stefan Persson, Region Stockholm 
  

”Det är ju att det finns ganska många oseriösa företagare som utnyttjar 
människor från andra länder och helt enkelt inte ger tillräckligt betalt. Det är 
också en orimlig konsekvens. På ett sätt är den utmaning större än 
arbetsmiljöfrågorna. För arbetsmiljöfrågorna kan vi som beställare gå in på en 
byggarbetsplats och kontrollera, se och känna om det finns ett systematiskt 
arbetsmiljöarbete som ser ut att fungera. Gör det inte det så kan man i princip 
stoppa bygget och säga att nu måste ni bättra er. Men det här andra sker ju i det 
dolda och även om man ställer frågor till dem som arbetar, som fysiskt finns på 
platsen […] så finns det ändå en risk att människor inte vågar säga sanningen.” 

-       Anna Denell, Vasakronan 
  

”Och det i sin tur hänger ihop med att branschen är en lågmarginalbransch, det 
är stora kostnader för material när man bygger […], det är dålig marginal på 
arbetskraft helt enkelt så därför försöker man köpa den så billigt som det bara 
går och då blir det till slut svart arbetskraft för det är billigare. […] På det sättet 
har byggbranschen ögonen på sig och vi som beställare i byggsammanhang har 
också en utmaning i att hålla efter våra leverantörer och ställa rätt typ av krav på 
dem.” 

- Björn Heiling, Jernhusen 
 
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 

• Att arbeta med social hållbarhet är inte bara en moralisk fråga utan också en 
affärsfråga. 

• Arbetet med de sociala frågorna har kommit olika långt inom olika områden, 
generellt är branschen på god väg men inte i mål än. 

• Många utmaningar: tid och resurser, lång- och kortsiktiga mål, 
begreppstolkning, mätbarhet och arbetsrättsliga frågor. 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 
 

 Vilken påverkan har social hållbarhet i upphandling? 
För att kunna utveckla hållbarhetsarbetet och bli mer attraktiva i anbuden är det 
viktigt att förstå vilken position den sociala hållbarheten har i just upphandlingar och 
anbud. För att få en förståelse för detta ställdes frågor till respondenterna som 
handlade om den sociala hållbarhetens roll i upphandling, kravställningen i 
förfrågningsunderlagen samt vad som anses vara bra respektive mindre bra socialt 
hållbarhetsarbete. 
  
Samtliga respondenter var överens om att social hållbarhet har en roll och påverkan i 
anbuden och att denna utvecklas i samma takt som begreppet i sig får större betydelse 



 

25 
 

 

i branschen. Det sker ett ökande intresse generellt i branschen och från kommunerna 
att arbeta med sociala frågor. Företag har också börjat märka att man får positiv 
uppmärksamhet när man arbetar med de sociala frågorna, vilket har resulterat i ett 
större ömsesidigt intresse att göra det (A. Bergström, personlig kommunikation, 24 
februari, 2021). I samband med att uppmärksamheten kring social hållbarhet ökar 
förändras också kravställningen på leverantörer i upphandlingar. Nu utvärderas anbud 
på mer än bara kronor och ören, hållbarhetskraven ökar och det hänger ihop med att 
branschen generellt förhåller sig mer omfattande till dessa frågor och då måste även 
beställare och kravställningen spegla detta (B. Heiling, personlig kommunikation, 10 
mars, 2021). Men det är samtidigt inte bara att skriva in krav i underlagen utan det bör 
vara enkla krav som går att följa upp. Är det bara en rad olika krav i handlingarna som 
inte har en tydlig uppföljningsmöjlighet så är det ingen poäng i att göra det, även om 
det finns en tyngd i det. Men sammanfattningsvis så finns det en social aspekt i 
prekvalificering och kvalificeringen där det ställs krav på att företag är hållbara och är 
kapabla till att utföra uppdragen. Värnar man inte om sociala frågor till en viss nivå är 
det svårt att uppfylla det som efterfrågas i branschen (S. Persson, personlig 
kommunikation, 9 mars, 2021). 
  
Eftersom de sociala frågorna har utvecklats och numera besitter en påverkande roll i 
branschen har även kravställningen kring ämnet förändrats i upphandlingar. Men hur 
byggherrar och beställare resonerar när de ska ställa krav i förfrågningsunderlagen är 
varierande och det finns många olika metoder. De företag som respondenterna 
representerade hade alla olika grunder och prioriteringar när det kommer till vilken 
typ av krav som ställs i underlagen samt varför just dessa väljs att ta med. 
  
För Vasakronan handlar det mycket om att aktivt arbeta med att flytta fram nivån på 
kravställningen och ställa tuffare och tuffare krav på leverantörerna och 
entreprenörerna. För att kunna göra detta måste det i första hand handla om att säkra 
upp att alla leverantörer har en minimistandard som är acceptabel och att man sedan 
kan jobba vidare med olika typer av sociala frågor. Basnivån måste alltså vara stabil 
och acceptabel innan man kan börja arbeta med åtgärder som är ”nice to have” (A. 
Denell, personlig kommunikation, 10 mars, 2021). 
  

”Frågor som vi just nu håller på att titta på är hur man skulle kunna höja 
ambitionsnivån eller öka kraven. Det är bland annat hur våra leverantörer skulle 
kunna anamma samma synsätt som vi, att det finns både en större mångfald 
utifrån könsperspektivet och sedan framför allt kanske utifrån etnicitets-
perspektivet. […] även jämställdhet tycker vi är intressant att titta på inom 
byggentreprenadarbeten. Det finns några företag som har börjat jobba mer med 
det och de upptäcker att de får massa positiva spinn-off-effekter av att få en mer 
jämn könsbalans.” 

-       Anna Denell, Vasakronan 
  
Jernhusens formuleringar av krav i upphandling ska spegla deras hållbarhetsmål 
”säkert, sunt och tryggt”. Detta handlar inte enbart om Jernhusens fastigheter utan hur 
dessa begrepp ska tillgodoses av samtliga som utför arbete på Jernhusens uppdrag: 
arbetsmiljö, tredje man exempelvis (A. Bergström, 24 februari, 2021). För att 
upprätthålla detta formulerar Jernhusen kraven efter tillfället. Det är viktigt att ställa 
rätt krav vid rätt tillfälle och inte oreserverat ha samma kravställning vid varje nytt 
projekt. Att ställa relevanta krav och ha rätt nivå på kraven är det som tillför något till 



26 
  
 

projektet, att ta efter samma kravformuleringar från projekt till projekt ger inte så 
mycket (B. Heiling, personlig kommunikation, 10 mars, 2021). Kraven på social 
hållbarhet är obligatoriskt inkluderade i upphandlingarna från Jernhusen. Det finns 
bland annat en uppförandekod som består av obligatoriska krav som alla leverantörer 
som arbetar för Jernhusen måste godkänna. Men resonemanget kring kravställningen 
syftar till att utveckla hållbarhetsarbetet genom att utöka och anpassa kravställningen 
efter projekten (B. Heiling, personlig kommunikation, 10 mars, 2021). 
  

”Det vi jobbar med […] är att inte bara ställa kravet ’bygg ett hus’ utan att ställa 
kravet ’bygg ett klimatsmart hus’ eller ’bygg ett hus och se till att alla 
inblandade mår bra under tiden’. Att utöka kravställningen smart sett och det 
blir ju någonting som i nästa steg, det vill säga upphandling av de leverantörer 
som ska hjälpa oss, måste avspeglas, att vi kan inte bara ha det som ett internt 
krav utan det måste ju ställas på våra leverantörer också.” 

-       Björn Heiling, Jernhusen 
  
För Region Stockholm, som till skillnad från de andra företagen är offentliga 
beställare, baseras mycket av deras kravställning på att de känner ett visst ansvar mot 
samhället som de och alla övriga inblandade parter lever och verkar i. För att ta ansvar 
på bästa sätt handlar det mycket om att i grunden ställa krav som är konkreta, möjliga 
att följa upp och säkerställa att entreprenörerna har ordning och reda på de här sakerna 
och informationen för att de ska kunna arbeta med frågorna på bästa sätt. Region 
Stockholm arbetar med ett system som heter CEEQUAL även i upphandlingarna där 
entreprenörerna poängsätts efter hur bra deras arbete är. Några av de sociala 
aspekterna som ingår i CEEQUAL är barnperspektivet, samverkan, kommunikation 
och påverkan. Företagen måste också under hela projektets tid producera bevis på att 
de arbetar med frågorna, så det räcker inte att bara hävda att man arbetar med det i 
anbuden (S. Persson, personlig kommunikation, 9 mars, 2021). Under upphandling 
kräver Region Stockholm ofta in ett utkast av en genomförandeplan som berör 
hållbarhetsfrågorna där de vill få beskrivet av entreprenören hur de planerar att utföra 
arbetet. Detta kan sedan utvecklas och konkretiseras under projektets genomförande 
men inledningsvis krävs en beskrivning av genomförandeplanen (S. Persson, 
personlig kommunikation, 9 mars, 2021). 
  

”Vi har flera bilagor som bara beskriver hur man ska jobba med klimat och 
resurseffektivitet eller hållbara leverantörskedjor och krav på kemiskt innehåll. 
Läs de dokumenten, för det är inte säkert att alla gör det tror jag. Och ställ 
frågor!” 

-       Stefan Persson, Region Stockholm 
  
Att beskriva i genomförandeplanen hur det är tänkt att arbeta med social hållbarhet 
var något Niklas Grimslätt gjorde till projektet Citygate i Göteborg (personlig 
kommunikation, 2 mars, 2021). I kravställningen till detta projekt var kommunen 
tydlig, det skulle vara ett projekt i framkant vad gäller miljö, med fokus på social och 
ekologisk hållbarhet, och det skulle vara högt. Till dessa krav skapades en hållbarhets-
plan som beskrev hur de skulle arbeta med hållbarhet genom hela projektet. 
Hållbarhetsplanen bestod av fyra faser, den första fasen låg till grund för mark-
anvisningen, den andra var detaljplanefasen, den tredje projektgenomförandefasen 
och den sista fasen var förvaltningsfasen. Det var denna fyrstegsraket i hållbarhets-



 

27 
 

 

planen som till stora delar la grunden till att projektet accepterades av kommunen  
(N. Grimslätt, personlig kommunikation, 2 mars, 2021) 
 
Som en sista pusselbit för att förstå vilken påverkan den sociala hållbarheten har i 
upphandlingar ställdes frågan till respondenterna vad de anser är bra, respektive 
mindre bra hållbarhetsarbete. Respondenterna gav både svar på specifika åtgärder de 
uppskattar men också tankar kring vad som egentligen bör anses vara bra och mindre 
bra hållbarhetsarbete. En punkt som togs upp var att de sociala frågorna i anbud ofta 
ses som honorerat arbete och inte som en grundförutsättning för ett projekts 
genomförande.    
 

”Vi är jättetydliga med det här med arbetsmiljöfrågorna, att det inte får 
förekomma att man utnyttjar personer, att mänskliga rättigheter ska tillgodoses, 
att sunda arbetsvillkor måste gälla. På något sätt, det ska inte premieras, det ska 
bara vara en grundförutsättning. På samma sätt som att man bygger ett hus som 
kommer klara lagar och regler så måste man i sitt utförande av entreprenaden se 
till att människor respekteras med sina mänskliga rättigheter.” 

-       Anna Denell, Vasakronan 
 

”Samtidigt så ur mitt perspektiv som individ och aktör i branschen tycker jag att 
det är en hygienfaktor, det är en självklarhet, att våra leverantörer tycker det är 
självklart att ingen dör under arbetet.” 

-       Anna Bergström, Jernhusen 
 
Till det som anses mer imponerande och positivt är när entreprenörer lämnar anbud 
som är välarbetade, genomtänkta och kanske till och med som levererar mer än det 
som efterfrågas. 
  

”Vad som imponerar på mig är, på samma sätt som jag skulle skämmas för att 
skicka ut en anbudsförfrågan som kändes slarvigt hopsatt och liksom bara är 
klipp och klistrade frågor och krav som inte har någon uppenbar koppling till 
det vi försöker handla upp. På samma sätt så blir ju jag lite trött när jag ser 
anbud där de har gjort samma sak. De har inte ansträngt sig att egentligen svara 
på frågorna utan de har bara klippt och klistrat in en informationsmängd där vi 
får leta efter svaren.”   

-       Björn Heiling, Jernhusen 
 

”[…] De hade ett väldigt medvetet arbete kring mångfald och jämställdhet, det 
imponerade och det var egentligen mer än vad vi ställde frågan om men det var 
mer på rätt sätt, om man får säga så. Så att det imponerar och kommer alltid 
imponera på mig, folk som anstränger sig lite mer än de måste.” 

-       Björn Heiling, Jernhusen 
  

”Att beskriva sitt hållbarhetsarbete i anbudsskedet, om man kan göra det, även 
om vi kanske glömmer att ställa den frågan ibland. […] Har vi ett förhandlat 
förfarande så finns det, eller det finns olika sätt att handla upp där det finns 
möjlighet att ställa frågor och diskutera med entreprenörerna under 
anbudsfasen. Ställ frågor, det är viktigt kom jag på nu, ställ frågor under 
upphandlingsprocessen.” 

-       Stefan Persson, Region Stockholm 



28 
  
 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 
• Social hållbarhet har en given plats i upphandlingarna och detta påverkar 

förfrågningsunderlagen och kravställningarna mer och mer. 
• Kravformuleringarna varierar beroende på vad beställaren har för interna mål 

men kraven utvecklas även i enighet med att branschen når högre nivåer. 
• Hållbarhetsplaner kan visa på tydlighet och engagemang genom hela 

projekttiden. 
• Imponerande är när företag lämnar anbud som är välarbetade, genomtänkta 

och riktade mot de specifika kraven. 
• Mindre imponerande är när företag prioriterar komplicerade tillägg istället för 

de grundläggande basnivåerna. 
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 
 

 Hur kan arbetet med social hållbarhet utvecklas? 
Slutligen ställdes frågor kring hur respondenterna tror att arbetet med social hållbarhet 
kommer att utvecklas i framtiden och vilka utvecklingsmöjligheter som finns.  
 
Flertalet av respondenterna ser att arbetet med social hållbarhet kommer att fortsätta 
att utvecklas, precis som arbetet med ekologisk hållbarhet har gjort under de senaste 
åren. Det kommer att bli mer krav och en förutsättning för att bli framgångsrik. En 
svårighet kring social hållbarhet har varit att det är svårt att arbeta med, att mäta och 
förstå eftersom det inte är så konkret, men detta håller på att utvecklas nu.  
 

”[…] det kan vara svårt att identifiera vad social hållbarhet är och att det kan 
vara svårt att få det konkret. Men det är det som händer nu tycker jag, de här 
frågorna blir konkreta och de blir viktigare.” 

- Stefan Persson, Region Stockholm 
 

”Jag tror att fler och fler kommer att inse att social hållbarhet är en  
förutsättning för hållbar tillväxt i Sverige.” 

- Anna Bergström, Jernhusen 

”Ja, jag hoppas att vi har fått en mognad i branschen, vi har ju gjort en stor 
förflyttning inom miljöfrågorna de senaste tio åren. Där vi på något sätt ändå 
inom branschen pratar samma språk, man förstår vad man menar, det finns 
tydliga definitioner, det finns certifieringsverktyg och sådant som gör att det är 
mycket enklare att ställa miljökrav nu för tiden än vad det var för ett antal år 
sedan. Jag hoppas att vi får se någon liknande resa inom socialt 
ansvarstagande.” 

- Anna Denell, Vasakronan 

”I det långa loppet så tror jag inte att det är ’Niklas’ eller ’Lisa’ eller ’Pelle’ som 
personligen åker ut och har läxhjälp när man känner för det och när man känner 
att man orkar och har tid. Det blir inte någon kontinuitet i det utan att det mest 
logiska vore ju att vi lånar ut en del av vår tid men också sätter en del pengar till 
organisationer som jobbar med läxhjälp till exempel. För då blir det kontinuitet i 
det. Då bygger det inte på frivilliginsatser från personalen bara, men det kan 
vara en kombo.” 

- Niklas Grimslätt, Skanska 



 

29 
 

 

”[…] det kommer att bli mycket mer, tror jag, där de här frågorna faktiskt 
värderas i anbudsskedet för både kvalificering, mervärden och bonusar. Jag tror 
att det här med att handla upp det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, det 
kommer vi liksom inte göra. Det handlar inte bara om rena kronor som man 
sätter i anbud längre, utan det handlar om hur man utför saker som kanske 
skapar ett ekonomiskt mervärde för oss.” 

- Stefan Persson, Region Stockholm 

Trots att många lyfter att branschen har kommit ganska långt i vissa avseenden i det 
sociala hållbarhetsarbetet, som till exempel tillgänglighet, trygghet och barn- och 
äldreperspektivet, finns det områden där man ligger efter och behöver bli bättre. 
 

”[…] Sedan ligger vi definitivt efter jämfört med andra branscher när det gäller 
hållbara leverantörskedjor.” 

- Stefan Persson, Region Stockholm 

”Där tror jag att byggbranschen på ett sätt ligger i framkant för det är här som 
det blir uppenbart eller det är här media gärna tycker om att hitta brister. […] 
det är ju ingen slump att byggbranschen är lite så här döskallemärkt för det 
förekommer ju mycket skumt och dåligt.” 

- Björn Heiling, Jernhusen 

Respondenterna gav olika förslag på vad som kan göras för att utvecklas inom social 
hållbarhet och nå uppsatta mål.  
 

”[…] alla bolag får bidra på sitt sätt, alltså med de verksamheter och de bidrag 
man kan göra för att inkludera fler grupper från samhället. För att det är ingen 
hållbar utveckling för Sverige att ha människor som är utanför samhället.”  

- Anna Bergström, Jernhusen 

”[…] vi måste väl visa lite, både kundnyttan och samhällsnyttan, vi måste ta 
fram goda exempel och vi måste lyfta våra kunders perspektiv utifrån det här. 
Vi är en stor aktör, vi har ett ansvar att bidra, att hjälpa andra att förflytta 
branschen, att flytta den här lägsta delen av kurvan så att det som var fantastiskt 
förut det är bara medel nu, så att vi förflyttar oss framåt.” 

- Anja Skans, Skanska 

”Och man måste knyta många allianser, man måste vara beredd att samarbeta 
med andra aktörer och i så fall kanske kompromissa lite. Om du ska få den här 
samverkan med alla påverkade aktörer, så kan du inte driva din egen agenda till 
100 procent utan då måste du vara beredd att ge och ta för att saker ska hända.” 

- Anna Bergström, Jernhusen 

”Det kan inte vara så att varje enskild medarbetare ska komma på sitt eget 
engagemang och lösa det, för det kommer aldrig gå. Det måste finnas någon 
meny eller buffé där man kan se ’här kan vi lätt engagera oss’, och det är viktigt 
att sätta en sådan struktur. För har man det, har man den här buffén, så kan man 
dels om man av personliga skäl vill engagera sig, så kan man göra det och man 
kan göra det om man har lovat att engagera sig i ett projekt […].” 

- Niklas Grimslätt, Skanska 

  



30 
  
 

Att branschen är farlig är något som lyfts tidigare under vilka utmaningar som finns 
med det sociala hållbarhetsarbetet. Dödsfall och olyckor är inte ovanligt och är något 
som några av respondenterna lyfte som en aspekt som måste ses över för att 
utvecklingen ska gå framåt. Anna Denell lyfter att det är viktigt att bli tydligare med 
att det finns en nolltolerans kring dödsfallen (personlig kommunikation, 10 mars, 
2021). Även Anna Bergström lyfter dödsfallen, det utmärkta¨ initiativet ”håll nollan” 
och nämner att det borde ses som en hygienfaktor, en självklarhet, att ingen dör under 
entreprenaden och att det inte ska ses som en prestation i sig att anse att man gjort ett 
bra arbete om ingen omkommit (personlig kommunikation, 24 februari, 2021).   
 

”Det är lite så med det här, varför ska vi sponsra ett ungdomsfotbollslag om det 
samtidigt är så att de här fotbollstjejernas farsor går omkring och dör på våra 
byggarbetsplatser eller inte ens får rätt betalt för att de råkar vara en svag grupp 
i samhället som man kan utnyttja. Eller för den delen långtidsarbetslösa för att 
de inte släpps in på våra olika arbetsplatser. Givetvis kan man göra både och. 
Min poäng är att fotbollspelandet förmodligen är underordnat att ha föräldrar i 
livet och som är väletablerade i arbetslivet. Det har större påverkan på hur det 
går för ungdomarna längre fram i livet.” 

- Anna Denell, Vasakronan 

”Alltså jag kan på ett sätt tycka, jag tycker det är fantastiskt bra att man har 
initiativ som ’håll nollan’ och det här, men på ett sätt så tycker jag att det är lite 
genant att man ska behöva klappa sig själv på axeln, ’åh kolla vad bra vi är, det 
är ingen som dör på vår arbetsplats’. Nej men herregud skulle det göra det?” 

- Anna Bergström, Jernhusen 

Det framgår också att fokus läggs på fel saker. Återigen handlar det om att först nå 
upp till en basnivå där man ser till att alla på arbetsplatsen har schyssta villkor och 
mår bra innan man kan välkomna extravaganta sociala åtgärder.  
 

”Eller som till exempel en del som har gått all in på WELL-certifiering på 
byggnader, […] Det kan ju låta intressant och nice på något sätt, men det blir 
väldigt konstigt om man då lägger miljontals kronor på att se till att det finns 
yogamattor i ett hörn på ett kontor men samtidigt inte ser till att de människorna 
som bygger huset har allt i form av säkerhetsanordningar och säkerhetstänk för 
att inte skadas när man bygger huset.” 

- Anna Denell, Vasakronan 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 
• Arbetet med social hållbarhet kommer fortsätta att utvecklas och mogna i 

branschen, vilket även kan bidra till en kollektiv uppfattning av vad det 
innebär och där olika tolkningar av begreppet inte existerar. 

• De sociala frågorna kommer ta mer plats i upphandlingar där det inte bara är 
lägsta pris som vinner.  

• Det finns många utvecklingspunkter som företag i branschen behöver arbeta 
med för att nå en övergripande hög nivå.  

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 
  



 

31 
 

 

 Benchmarking  
Nedan redovisas resultaten från benchmarkingen som genomfördes i syfte att 
undersöka hur framgångsrika företag i andra branscher arbetar med social hållbarhet. 
Ambitionen var att få inspiration till potentiella förslag på hur liknande arbete kan 
implementeras i byggbranschen. Resultatet är en sammanställning av en 
litteraturstudie där dokumentation från IKEA och Lantmännen har analyserats.  
 

4.5.1 Hur arbetar företagen med social hållbarhet? 
Lantmännen har konstruerat en hållbarhetsstrategi som utgår från deras varumärkes-
löfte ”Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord”. Deras hållbarhetsarbete fokuserar 
mycket på de frågorna som har störst inverkan på ett långsiktigt hållbart, livskraftigt 
och lönsamt lantbruk (Lantmännen, u.å.b). En del av denna strategi är hållbara affärer 
som handlar om att kunna erbjuda och utveckla produkter och tjänster som tillför 
mervärden för hälsa och miljö. I praktiken innebär detta att Lantmännen ska använda 
samtliga av deras resurser så effektivt som möjligt och se till att ta ansvar för 
människor och miljö i leverantörskedjan genom hela förädlingsprocessen. 
 
IKEA:s hållbarhetsstrategi kallas ”People & Planet Positive” och har ambitionen om 
en positiv påverkan på både människan och miljön. Strategin behandlar tre 
fokusområden: hälsosamt och hållbart liv, cirkulär och klimatpositiv samt rättvis och 
lika [Healthy & sustainable living, Circular & climate positive och Fair & equal]  
(IKEA, 2018). De tre fokusområdena är baserade på tre stora utmaningar företaget 
ställs inför: klimatförändringar, ohållbar konsumtion och ojämlikhet. Med grund i 
visionen ”Att skapa en bättre vardag för de många människorna” arbetar IKEA för att 
göra det bättre för alla de personer som påverkas av företaget (IKEA, u.å.d). En 
förutsättning för att kunderna ska kunna erbjudas prisvärd kvalitet, vilket är en del av 
affärsidén, är att hela värdekedjan optimeras.  
 
Hos Lantmännen innefattar den modell som finns för hållbar affärsutveckling fyra 
dimensioner: riskhantering, affärsutveckling, effektivisering och ökade intäkter 
(Lantmännen, u.å.d). Dessa dimensioner arbetar samtliga av Lantmännens affärs-
verksamheter med för att stärka varumärket och bidra till affärsnyttan på både lång 
och kort sikt. För att säkerställa lönsamma och hållbara affärer måste de mervärden 
som skapas kommuniceras ut till kunder och konsumenter. Genom att driva 
intressentdialoger tar man nya steg inom hållbarhetsfrågor och ökar kunskapen om 
ansvarsarbetet till kunder och konsumenter.  
  
I IKEA:s hållbarhetsarbete inom den sociala dimensionen lyfts fyra olika delar, den 
första handlar om Svenska samarbeten med Generation Pep, Rädda Barnen, 
Naturskyddsföreningen och Fryshuset (IKEA, u.å.c).  
 
Nästa del i hållbarhetsarbetet är IKEA Sociala entreprenörer, där IKEA genom 
samarbete med de sociala entreprenörerna kan ge arbete åt lokala hantverkare i utsatta 
områden runt om i världen (IKEA, u.å.a). Produkterna som tillverkas genom 
samarbetet säljs i tillfälliga kollektioner på utvalda varuhus. Samarbetet ger 
hantverkarna möjlighet till försörjning, respekt och en bättre framtid samtidigt som 
IKEA stödjer en positiv ekonomisk och social utveckling, något som inte kan 
åstadkommas genom välgörenhet.  



32 
  
 

 
En tredje del i hållbarhetsarbetet är Väver för en bättre framtid, som handlar om 
handvävda mattor där IKEA genom att ta bort mellanhänder och agenter upprättat 
vävcenter där de kunnat ge vävarna bättre arbetsvillkor (IKEA, u.å.f). Vävcentren 
innebär att vävarna får en säkrare arbetsmiljö, lagenliga löner och förmåner och en 
mer regelbunden inkomst till följd av mer regelbundna beställningar.  
 
Fjärde och sista delen i hållbarhetsarbetet är Våra leverantörer. Viktigt för IKEA vid 
val av leverantörer är inte enbart kvalitet och pris utan även att leverantören i fråga 
uppfyller IKEA:s miljöstandard och att de tar väl hand om alla (IKEA, u.å.b). I detta 
arbete är IKEA:s uppförandekod för leverantörer, IWAY, en vital del som ska följas 
av samtliga leverantörer. Det finns även tydliga standarder kring rekrytering och 
anställning, där det bland annat framgår att migrantarbetare inte ska betala för 
eventuella rekryteringsavgifter. Sist men inte minst handlar det om att dela visioner 
med sina leverantörer, då det skapar långa och starka samarbeten där man tillsammans 
kan bidra till varandras tillväxt.  
 
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 

• Kommunicera ut arbetet med de sociala frågorna till kunder och konsumenter 
på ett tydligt sätt. 

• Arbeta för att alla personer som påverkas av företaget mår bra.  
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 
 

4.5.2 Vad är framgångsfaktorerna? Hur har de lyckats utveckla ett 
så framgångsrikt hållbarhetsarbete? 

Det finns bland annat två faktorer som gör att Lantmännen har utvecklat ett stabilt och 
framgångsrikt hållbarhetsarbete. Den första faktorn är deras starka värdekedja 
(Lantmännen, u.å.c). Likt deras varumärkeslöfte ”från jord till bord” arbetar 
Lantmännen med att skapa hållbara mervärden längs hela produktkedjan. Ambitionen 
är att vara en del av framtiden genom att utvecklas för att kunna leverera hållbara 
mervärden till kunden. Genom innovation och produktutveckling mot lönsamma 
affärer möter Lantmännen marknadens efterfrågan på hållbara produkter där kunderna 
förstår att ansvar har tagits från jord till bord.  
 
Den andra faktorn som gör att Lantmännens hållbarhetsarbete klassificeras som det 
bästa i Sverige 2020 i B2B, och även bäst i kategorin Fast-Moving Consumer Goods, 
FMCG, är tydligheten de förmedlar med deras varumärkeslöfte ”Tillsammans tar vi 
ansvar från jord till bord”. Det ska inte finnas oklarheter kring vad detta innebär utan 
kunder och konsumenter ska känna trygghet och tillit till att Lantmännen har kunskap 
och kontroll genom hela värdekedjan (Lantmännen, 2020). Sustainable Brand Index 
g