Världens bästa stad när det regnar Från projekt till långsiktigt hållbar affärsmodell Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik ANGELICA LYNGÖ ELLEN SANDER INSTITUTIONEN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2021 www.chalmers.se EXAMENSARBETE ACEX20 Världens bästa stad när det regnar Från projekt till långsiktigt hållbar affärsmodell Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik ANGELICA LYNGÖ ELLEN SANDER Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Byggnadsdesign CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2021 Världens bästa stad när det regnar Från projekt till långsiktigt hållbar affärsmodell Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik ANGELICA LYNGÖ ELLEN SANDER © ANGELICA LYNGÖ & ELLEN SANDER, 2021 Examensarbete ACEX20 Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Chalmers tekniska högskola 2021 Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Byggnadsdesign Chalmers tekniska högskola 412 96 Göteborg Telefon: 031-772 10 00 Omslag: Illustration av konstnärens kompetens för kreativ regndesign i framtidens Göteborg Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Göteborg 2021 I Världens bästa stad när det regnar Från projekt till långsiktigt hållbar affärsmodell Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik ANGELICA LYNGÖ ELLEN SANDER Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Byggnadsdesign Chalmers tekniska högskola SAMMANFATTNING Göteborg är känt för att vara en av Sveriges regnigaste städer. I takt med klimat- förändringarna kommer regnet som faller över stadens gator att öka och det blir allt viktigare att hitta alternativa sätt att hantera dagvattnet. År 2021 firar Göteborgs Stad 400 år och som en del av firandet initierades 2016 projektet Rain Gothenburg, med visionen om att göra Göteborg till världens bästa stad när det regnar. Genom att använda regnet som en resurs ses en möjlighet till att skapa kreativa lösningar för att ta hand om de ökade vattenmängderna och samtidigt göra staden än mer attraktiv och lustfylld. Projektet når sitt slut efter jubileet men arbetet mot visionen bör tas vidare. Examensarbetets syfte är att undersöka möjligheterna för ett koncept, likt Rain Gothenburg, att etablera sig på marknaden. Målet är att ta fram en affärsmodell som bidrar till en hållbar stadsutveckling och ett aktivt arbete för att sätta människan i centrum. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med respondenter, som alla har en koppling till Göteborg eller satsningar likt Rain Gothenburg, från den kommunala och privata sektorn. Det framtagna förslaget på affärsmodell består huvudsakligen av en kartläggning av de problem som belyses i den teoretiska referensramen och av respondenterna samt hur dessa problem kan lösas genom unika värdeerbjudanden. Studien visar att för att ett koncept likt Rain Gothenburg ska kunna ta tillvara på Göteborgs potential bör det organiseras privat istället för kommunalt. Förslaget på affärsmodell befinner sig i ett tidigt stadie och behöver vidare loop mot kund för att valideras. Nyckelord: regn, Göteborg, affärsmodell, samverkan, kreativ, stadsplanering II World's best city when it rains From project to sustainable business model Degree Project in the Bachelor’s Programme Business Development and Entrepreneurship ANGELICA LYNGÖ ELLEN SANDER Department of Architecture and Civil Engineering Division of Building Design Chalmers University of Technology ABSTRACT Gothenburg is known for being one of Sweden's rainiest cities. Climate change causes heavier rainfalls and it is more important than ever to find alternative ways of managing stormwater. In 2021, Gothenburg will celebrate 400 years as a city. The project Rain Gothenburg was founded in 2016, as part of the celebration, with the vision of making Gothenburg the world's best city when it rains. By using the rain as a resource we can create unique solutions for handling the increased water volumes and at the same time make the city even more attractive and pleasurable. The project comes to an end after the anniversary, but the work towards the vision should be continued. The purpose of the thesis is to investigate the possibilities, for a concept similar to Rain Gothenburg, to be established on the market. The goal is to develop a business model that contributes to a sustainable urban development and to focus on human centered solutions. The study was conducted through qualitative interviews with respondents, who all have a connection to Gothenburg or initiatives similar to Rain Gothenburg, from both the municipal and private industry. The focus of the business model lies in the problems found in the theoretical framework which were later validated by the respondents. The business model also includes unique value propositions for solving these problems. The study shows that in order for a concept like Rain Gothenburg to really take advantage of what Gothenburg has to offer it should be a private organization instead of owned by the municipality. The business model is yet in its early stage and needs further loops towards the customer to be validated. Key words: rain, Gothenburg, business model, cooperation, creative, urban planning III Innehåll 1 Inledning .......................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund .................................................................................................................. 1 1.1.1 Rain Gothenburg .................................................................................................. 1 1.2 Syfte .......................................................................................................................... 3 1.3 Avgränsningar .......................................................................................................... 3 2 Metod ................................................................................................................................ 4 2.1 Kvalitativ metod ....................................................................................................... 4 2.1.1 Målsökande process ............................................................................................. 4 2.1.2 Kvalitativ intervjustudie ....................................................................................... 5 2.2 Metoddiskussion ....................................................................................................... 7 3 Kunskapsöversikt ............................................................................................................ 8 3.1 Teoretisk referensram ............................................................................................... 8 3.1.1 För en attraktiv citykärna ..................................................................................... 8 3.1.2 Värdet av människans interaktion med vatten i den urbana miljön ..................... 8 3.1.3 Hinder för implementering av grön infrastruktur ................................................ 9 3.1.4 Samarbete krävs för utveckling av hållbar dagvattenhantering ........................... 9 3.1.5 Människocentrerade lösningar ........................................................................... 10 3.1.6 Design som konkurrensmedel ............................................................................ 10 3.2 Verktyg ................................................................................................................... 11 3.2.1 Business Model Canvas ..................................................................................... 11 3.2.2 Lean Canvas ....................................................................................................... 13 3.3 BMC Rain Gothenburg .......................................................................................... 14 4 Resultat .......................................................................................................................... 15 4.1 Steg 1 - Omvärldsanalys ......................................................................................... 15 4.1.1 Stacy Levy ......................................................................................................... 15 4.1.2 William Veerbeek .............................................................................................. 16 4.1.3 Ben Twist ........................................................................................................... 17 4.2 Steg 2 - Inledande företagsintervjuer ..................................................................... 18 4.2.1 Bostads AB Poseidon ......................................................................................... 18 4.2.2 NCC Infrastructure ............................................................................................. 19 4.2.3 Sweco ................................................................................................................. 20 4.3 Steg 3 - Slutgiltiga intervjuer ................................................................................. 22 4.3.1 Lustfylld och attraktiv stadsmiljö ...................................................................... 23 4.3.2 Lustfylld och attraktiv stadsmiljö även när det regnar ....................................... 24 4.3.3 Ansvar och hinder för öppna dagvattenlösningar .............................................. 26 4.3.4 Medborgardialog ................................................................................................ 27 4.3.5 Konst och gestaltning i stadsmiljö ..................................................................... 29 IV 4.3.6 Enprocentsregeln ................................................................................................ 31 4.3.7 Organisering och finansiering ............................................................................ 32 4.3.8 Fokusområden för att nå visionen ...................................................................... 34 5 Analys ............................................................................................................................. 36 5.1 Sammanställning .................................................................................................... 36 5.1.1 Upplevelsevärden med regnet som resurs .......................................................... 36 5.1.2 Värdet av konstnärens kompetens ..................................................................... 38 5.1.3 Effektivisera medborgardialog ........................................................................... 39 5.1.4 Konceptrealisering ............................................................................................. 40 5.1.5 Vikten av god samverkan ................................................................................... 42 5.2 Analys av BMC Rain Gothenburg ......................................................................... 43 5.3 Affärsmodellen ....................................................................................................... 43 5.3.1 RÆIN ................................................................................................................. 45 6 Diskussion och slutsats .................................................................................................. 47 6.1 Rekommendationer för vidare studier .................................................................... 49 7 Referenser ...................................................................................................................... 51 Bilaga 1 Intervjumall slutgiltiga intervjuer ........................................................................... 1 V Förord Detta examensarbete har tagits fram för Institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola som avslutande del för kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik. Arbetet har pågått under månaderna januari till juni, vårterminen 2021 och omfattar 15 högskolepoäng. Vi vill rikta ett stort tack till alla de som har tagit sig tiden att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet som har gjort detta arbete möjligt. Tack till Philip Andersson och Oskar Svensson för väl utförd opponering och tack för tre fantastiska år tillsammans på programmet. Vi vill rikta vårt varmaste tack till vår handledare Anette Fogelqvist, som med sin kompetens och fantastiska värme har stöttat oss genom hela arbetets gång. Vi vill även tacka Jens Thoms Ivarsson och Magnus Mott, projektteamet för Rain Gothenburg, för deras gästvänlighet och all pepp längs vägen. Göteborg, juni 2021 Angelica Lyngö & Ellen Sander VI Begreppsdefinition Agilt arbetssätt Ett flexibelt arbetssätt som innebär att, enligt planerade iterationer, eftersöka feedback och agera på den input som kommer utifrån och genomföra förändringar därefter (ben Salem Dynehäll & Denti, 2020). Blågrön Ett nätverk av strukturer, naturområden och anlagda element infrastruktur som utformas och drivs på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras och för att främja ekosystemtjänster både på land och i vatten. (Naturvårdsverket, 2021). Crowdfunding En metod för att finansiera projekt eller idéer som innebär att en stor grupp människor, med små summor, hjälper till att finansiera istället för ett fåtal stora investerare (Verksamt.se, 2021). Enprocentsregeln En ekonomisk princip för investeringar där en procent av budgeten vid ny-, om- och tillbyggnationer av fastigheter, infrastruktur och offentliga miljöer investeras i byggnadsanknuten konstnärlig gestaltning (Konstnärernas Riksorganisation, 2021). Regeln kan tillämpas av myndigheter, region, kommun och privata bolag. Iteration Att arbeta iterativt betyder att jobba i loopar och testa mot kund för att hela tiden kunna analysera och förbättra produkten (Ries, 2011). Loopa Ett konkret och handlingsbaserat arbetssätt där innovativa idéer, tjänster, produkter och koncept utvecklas genom interaktion med kunden. Varje loop handlar om att interagera med kund för att inhämta ny information som bidrar till utveckling (ben Salem Dynehäll & Denti, 2020). Mervärden Utförandet av det huvudsakliga syftet bidrar till fler värden. Pivot Att göra en pivot innebär att göra en ändring i strategin, utan att ändra visionen (Ries, 2011). Öppna lösningar Dagvatten tas om hand ovan jord istället för i det rörbundna systemet. VII VIII 1 1 Inledning I följande kapitel redogörs för bakgrund och syfte till examensarbetet samt ges en introduktion till jubileumssatsningen Rain Gothenburg, som lagt grunden till utvecklandet av en affärsmodell. 1.1 Bakgrund Göteborg är känt för att vara en av Sveriges regnigaste städer. I en stad som Göteborg, där det i genomsnitt regnar mer än var tredje dag (SMHI, 2021), är det viktigt att dels kunna hantera dagvattnet på ett hållbart sätt, dels skapa urbana miljöer som upplevs trevliga även när det regnar. Genom att nyttja regnet som en resurs kan kreativa lösningar skapa unika upplevelser som genererar sociala, ekologiska och ekonomiska mervärden. Detta kan också skapa en attraktiv bild av Göteborg som en kreativ stad som vände regnet till en möjlighet. Med satsningen Rain Gothenburg som inspirationskälla ses en möjlighet att utveckla denna idé om att vända det negativa till något positivt. 1.1.1 Rain Gothenburg Göteborg ska bli världens bästa stad när det regnar, det är iallafall visionen som Göteborgs Stad strävar mot med jubileumssatsningen Rain Gothenburg inför att staden firar 400 år 2021. Syftet med projektet, som startade 2016, är att med regnet som utgångspunkt göra Göteborg attraktivt att bo i, driva verksamhet i och besöka (Göteborgs Stad, 2021). Rain Gothenburg är en staden-övergripande jubileumssatsning där Kretslopp och vatten är projektägare och Göteborg & Co är delansvarig i projektledningen av satsningen. Därutöver är i dagsläget ett antal förvaltningar och bolag medlemmar av den staden-övergripande samverkansgruppen Rain Gothenburg City board. Satsningen finansieras huvudsakligen av Kretslopp och vatten och Göteborg & Co. Extern finansiering har prövats framgångsrikt i vissa delprojekt och detta behöver utvecklas vidare som ett möjligt sätt att skapa större förutsättningar att genomföra delprojekt/satsningar samt få fler att involvera sig i Rain Gothenburg. Utdrag ur uppdaterad projektplan Rain Gothenburg (Göteborgs Stad, 2020). Rain Gothenburg ska bidra till att Göteborg upplevs som en hållbar och kreativ stad, både nationellt och internationellt. Initiativet grundar sig i göteborgarnas idéer och önskemål om att komma närmare vattnet och att staden bör se vattnet och regnet som en resurs. Rain Gothenburgs mål är att visa hur utmaningarna kan hanteras på ett kreativt sätt och att aktivt arbeta för en bättre samverkan i staden. Under dessa lite drygt fyra åren har de bidragit till att ett antal, både små och stora, projekt har eller kommer att genomföras såsom en regnlekplats, brunnslockspoesi och “världens bästa skola när det regnar”. Bilder av projekten presenteras nedan. Idag består projektteamet av två heltidsanställda, varav en projektledare och en konstnärlig ledare. Idén till examensarbetet grundar sig i en dialog med projektteamet där de uttryckt att arbetet mot visionen, efter projektslut, bör vidareutvecklas (Mott & Thoms Ivarsson, personlig kommunikation, 7 januari 2021). Det finns i dagsläget ingen fast beslutad plan på vad som sker med satsningen efter jubileet, då det är ett projekt med slutdatum, men visionen om att Göteborg ska bli världens bästa stad när det regnar bör leva vidare. 2 Figur 1 Illustration över Torslandaskolan. “Världens bästa skola när det regnar” (Visualiserat av Link Arkitektur). Figur 2 Fotografi av lek på Regnlekplatsen i Renströmsparken (Foto Göteborg & Co). Figur 3 Fotografi av Brunnslockspoesi (Fotograf Elvira Sandell). 3 1.2 Syfte Examensarbetets syfte är att utreda på vilket sätt ett koncept likt Rain Gothenburg skulle kunna etablera sig på Göteborgs marknad och på så vis låta visionen och arbetet för en hållbar, kreativ och lustfylld stad när det regnar leva vidare efter 400-årsjubileet. Målet är att ta fram ett förslag på en affärsmodell genom att undersöka hur marknaden ser ut idag och kartlägga problem, utmaningar och hinder hos målgruppen för att sedan ta fram värdeerbjudanden, designade för att kunna tackla och lösa målgruppens problem. 1.3 Avgränsningar Kandidatarbetets tidsbegränsning har medfört att avgränsningar, gällande affärs- modellen, gjorts till att lägga fokus på att hitta problem hos målgruppen på marknaden och därefter ta fram ett unikt värdeerbjudande. Därmed har delar som intäkter, kostnader och nyckeltal enbart berörts till viss del. Fokus har lagts på att undersöka Göteborgs marknad. Detta har resulterat i ett urval av respondenter som alla har någon sorts koppling till Göteborg eller satsningar som Rain Gothenburg. Intervjufrågornas utformning avspeglar examensarbetets syfte såtillvida att frågorna i synnerhet berört kreativitet och sociala aspekter, kopplat till regn, inom samhälls- byggnadsbranschen. Därmed har de tekniska och juridiska bitarna, som krävs vid dagvattenhantering och implementering av öppna lösningar, inte prioriterats inom ramen för examensarbetet. 4 2 Metod För att ta fram en affärsmodell för ett långsiktigt hållbart koncept, som ska fungera och skapa värde i samtidens och framtidens samhällsbyggnadsbransch, är det viktigt att hitta rätt tillvägagångssätt. Nedan presenteras hur processen har sett ut. 2.1 Kvalitativ metod Arbetet har genomförts enligt kvalitativ metod, då undersökningen syftar till att förstå problem med hjälp av analysering av ord och beskrivningar av upplevelser (Bell & Bryman, 2017). Fokus ligger på att fånga upp subjektiva åsikter, nyanser och betraktelser. Att använda sig av denna metod vid framtagning av en affärsmodell passar bra då det handlar om att testa, loopa och validera. Vid arbete enligt kvalitativ metod sker datainsamling och analys ofta parallellt, vilket stämmer överens med den successiva målsökande processen arbetet skett enligt. 2.1.1 Målsökande process Arbetet med att ta fram affärsmodellen har skett enligt en målsökande process, då affärsmodellens utformning och innehåll var okänt vid arbetets start och successivt har arbetats fram genom interaktion med målgrupperna. En målsökande process är att föredra när syftet är att utveckla nya värdeskapande och hållbara lösningar (ben Salem Dynehäll & Denti, 2020). En målsökande process är komplex, präglas av osäkra förhållanden och består av många delar som hänger samman på ett svåröverskådligt sätt. Denna typ av process kräver ett agilt arbetssätt och innebär att samverkan med omvärlden värderas högre än planer och rutiner och det är av stor vikt att vara flexibel och lyhörd inför förändringar. 2.1.1.1 Lean Startup-metoden Lean Startup är en agil metod framtagen av Eric Ries (2011). Metoden är baserad på Steve Blanks Customer Development, som går ut på att ta reda på kundens behov och utifrån behoven testa hypoteser mot kunden för att i tidigt skede kunna göra pivoter och ändra delar i affärsmodellen. På detta sätt skapas utrymme för pivoterna och de ses som en del av processen istället för ett misslyckande (Blank & Dorf, 2012). Det ska gå snabbt från antagande till validerade fakta och detta kan endast göras genom att involvera kunden och låta kunden påverka. En del i Lean Startup-metoden är Agile Engineering, som innebär att istället för att specificera en hel lösning och färdigställa den, skicka iväg den och sedan få reda på att människor inte vill ha den, utvecklas produkten eller tjänsten stegvis och iterativt i kontinuerlig interaktion med kunden. På så vis kan företaget, under processens gång, förstå om de är på rätt väg och undviker således att utforma en tjänst som inte är önskad. Lean Startup-metoden har tillämpats på så vis att affärsmodellens delar har utvecklats i interaktion med kunden genom en intervjustudie. Varje del i intervjustudien har omvandlat hypoteser till faktabaserade slutsatser som bildat byggstenarna till affärsmodellen. 5 2.1.2 Kvalitativ intervjustudie Affärsmodellens utformning baseras i huvudsak på en analys av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Denna typ av intervju lämpar sig väl då det är av intresse att låta samtalet röra sig utanför en strikt ram, eftersom detta skapar en bild av respondentens upplevelser om vad som är relevant och viktigt (Bell & Bryman, 2017). Då respondenterna är noga utvalda och representerar olika delar av branschen, både den privata och kommunala sektorn, har intervjun tett sig unik för respektive respondent. Intervjuerna har genomförts i flera steg med start i omvärldsanalys, följt av inledande företagsintervjuer och sist mer omfattande slutgiltiga intervjuer. Efter varje intervjudel har frågorna kunnat specificeras ytterligare inför nästa steg. Underlag för intervjustudien togs fram genom analys av sekundärdata, i form av textdokument, som bland annat berör hur organisationer runt om i världen jobbar med dagvattenhantering och attraktiva stadsmiljöer. Detta underlag presenteras i avsnittet Teoretisk referensram. Under arbetets gång har den teoretiska referensramen fyllts på med ny fakta utefter loop mot målgruppen, i form av intervjuer. Dessa iterationer och anpassningar, av såväl intervjufrågor som komponenter till affärsmodellen, följer Lean Startup-metoden. Figur 4 Iterativ process för framtagandet av affärsmodellen. Visualisering av loopar (Inspiration tagen från Drivhuset, 2020). 2.1.2.1 Urval respondenter Urvalet har delvis tagits fram i dialog med projektteamet för att säkerställa respondenternas relevans för det specifika konceptet. Steg 1 - Omvärldsanalys I omvärldsanalysen, som första steg i intervjustudien, intervjuades tre personer från olika delar av världen som visat sig vara framgångsrika i att jobba med klimat- anpassning, innovativa dagvattenlösningar och attraktiva stadsmiljöer. 6 Stacy Levy 26 januari 2021 Eco-revelatory artist, Philadelphia, USA William Veerbeek 3 februari 2021 Senior Lecturer IHE Delft University, Nederländerna Ben Twist 5 februari 2021 Director of Creative Carbon, Scotland Steg 2 - Inledande företagsintervjuer I steg två intervjuades tre personer, verksamma i Göteborg, för att analysera den lokala marknaden, identifiera eventuella problem samt för att undersöka om dessa problem stämmer överens med det som identifierades i den teoretiska referensramen och omvärldsanalysen. Tre olika typer av företag, från både den privata och kommunala sidan, valdes ut för att få ett brett perspektiv. Kommunal aktör Bostads AB Poseidon 17 februari 2021 Magnus Alexandersson, Distriktschef Kortedala Privat aktör NCC Infrastructure 23 februari 2021 Anonym respondent, Hållbarhet, Mark- och vattenmiljö Privat aktör Sweco 23 februari 2021 Anonym respondent, Skyfall och dagvatten Steg 3 - Slutgiltiga intervjuer I det tredje och sista steget av intervjuprocessen intervjuades ytterligare aktörer verksamma inom Göteborgs privata och kommunala sektor men även aktörer från andra kommuner för att få ytterligare inspiration och validering i de problem, hinder och möjligheter som identifierades i de tidigare stegen. Kommunal aktör Borås Stad 17 mars 2021 Richard Mattsson, Stadsarkitekt Kommunal aktör Göteborgs Stad 18 mars 2021 Linda Nygren, Direktör Park- och naturförvaltningen 7 Privat aktör Vasakronan 19 mars 2021 Kristina Pettersson Post, Regionchef Göteborg Kommunal aktör Helsingborgs Stad 6 april 2021 Micco Grönholm, Head of Future Enkät Utöver intervjuerna gjordes även ett enkätutskick, med öppna frågor, till aktörer verksamma inom Göteborg, bland annat relevanta kommunala förvaltningar, arkitektbyråer och fastighetsbolag. Enkäterna skapades i syfte att på ett tidseffektivt sätt samla in fler perspektiv och åsikter, då examensarbetets tidsram är begränsad. Svarsfrekvensen blev 25% med svar från bland annat Trafikkontoret och Kretslopp och vatten. Då några respondenter bad om anonymisering valdes att ej publicera något från enkäterna, då det var tydligt vilka svar som kom från respektive organisation. Enkäten innehöll de frågor som presenteras i Intervjumall, bifogad i bilaga 1. 2.2 Metoddiskussion En nackdel med att arbeta enligt en målsökande process är att det finns en risk att målet ej uppnås inom den uppsatta tidsramen. Denna typ av process innebär en hög osäkerhet, då projekt ibland tvingas ta en oväntad riktning eftersom ny information uppkommer längs vägen genom iteration mot målgruppen. Under arbetets gång har bland annat urvalet av respondenter ändrats. Inledningsvis var tanken att endast intervjua privata fastighetsbolag i Göteborg, då hypotesen var att de skulle bli den viktigaste målgruppen. Dock visade både den teoretiska referensramen och omvärldsanalysen på vikten av samverkan över de traditionella gränserna, så urvalet ändrades till att även inkludera kommunala aktörer både i och utanför Göteborg. Vid kvalitativa semistrukturerade intervjuer kan det hända att det aktuella ämnet frångås, då frågorna är öppna och allmänt formulerade. Detta kan innebära att analys av data blir svår att generalisera (Bell & Bryman, 2017). Syftet med examensarbetet har dock inte varit att jämföra svar utan poängen med respektive intervju var att ta del av respondentens unika perspektiv på ämnet och därmed få en så omfattande bild som möjligt. Stor vikt har lagts vid att utforma frågor på ett sådant sätt att äktheten i efterfrågan kan säkras och att det inte misstas för respondenternas ekonomiska intresse. Således har risken att endast få ut respondenternas åsikter om huruvida de är villiga att betala för ett koncept eller ej undvikits. Snarare har tyngden legat i att ta reda på vad de i dagsläget kanske saknar och vad som skulle kunna finnas på marknaden. Det är respondentens nyansering och betoning på vad som anses viktigt som varit av betydelse för utformningen av affärsmodellen. Samtliga intervjuer har utförts via Zoom eller Teams, vilket möjligen kan ha påverkat frågan om validitet eftersom det är svårare att uppfatta kroppsspråk och uttryck. 8 3 Kunskapsöversikt I detta kapitel presenteras den teoretiska referensram som intervjustudien grundar sig på samt den fakta som ger tyngd till de slutsatser affärsmodellen utformats efter. Vidare presenteras de verktyg som använts för kartläggning och utveckling av affärsmodellen. 3.1 Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen består av aktuell forskning inom vad som skapar en lustfylld stad, fördelar och problem med blågröna lösningar samt företagsdesign. Sekundärdatan har gett en första inblick i de mervärden öppna dagvattenlösningar kan skapa samt de problem som finns i Göteborg och andra nationella och internationella städer, bland annat vad gäller implementering av öppna dagvattenlösningar. Under varje rubrik finns en sammanfattning av det som lyfts fram som essentiellt och som ligger till grund för utformning av intervjufrågor. 3.1.1 För en attraktiv citykärna I en kvalitativ förstudie till undersökningen Hur gör vi Göteborgs citykärna mer attraktiv?, framtagen av Göteborg & Co (2020), har fokusgrupper bestående av personer boende i Göteborg, eller kringliggande kommuner, intervjuats. Syftet med undersökningen var att skapa en förståelse för synen på dagens citykärna i Göteborg. I fokusgrupperna diskuterades vad som kännetecknar en bra citykärna och vad man tycker är det bästa och sämsta med Göteborgs citykärna. En bra citykärna utmärks, enligt undersökningen, av att ha närhet till vatten, gott om grönområden, trygga och upplysta miljöer samt ett varierat utbud av butiker och restauranger. Göteborgs citykärna upplevs av många som rörig och stressig på grund av kollektivtrafiken. Man uttrycker också att torg och öppna ytor upplevs som döda och kala. Kärnan består av för många breda gator som blir blåsiga och ogästvänliga. Gråa och regniga dagar gör att man dras från att vistas i citykärnan. Fokusgrupperna fick föreslå vad de anser kan öka attraktiviteten och några av förslagen är att sätta upp ljud- och ljusinstallationer, pynta fasader med väggmålningar, använda torg för marknad och odling, byta parkeringsplatser mot grönområden och på så vis binda ihop stadens olika områden bättre. 💧 Göteborgarna upplever citykärnans torg som döda och kala. 💧 Många drar sig från att besöka citykärnan en regnig dag. 💧 Mer grönska, konst och kultur önskas. 💧 Ta vara på närheten till vattnet. 3.1.2 Värdet av människans interaktion med vatten i den urbana miljön Rain Gothenburg grundades i syfte att uppfylla göteborgarnas önskemål om att knyta ihop staden med vattnet. Forskare världen över belyser vikten av de värden som skapas när människor kan ta del av vattnet i staden. I en artikel skriven av forskare (Buurman & Padawangi, 2018) vid National University of Singapore, publicerad i Journal of Environmental Planning and Management, belyser författarna hur sociala faktorer kan 9 integreras i Water Sensitive Urban Design (WSUD). WSUD är ett förhållningssätt som handlar om att integrera hållbara dagvattenlösningar i staden och att skapa mervärden genom blågrön infrastruktur. Författarna menar på att ett ramverk är nödvändigt för att identifiera de sociala värden som kan erhållas genom interaktion mellan människor och vatten i den urbana miljön. Detta ramverk innefattar tre sociala aspekter: (1) Vatten som en plats för sociala interaktioner, (2) Vatten som ett medium för att öka social medvetenhet och påverka beteende, (3) Vatten som en faktor för social sammanhållning. 💧 Det borde finnas ett ramverk för att ha möjlighet att identifiera de sociala värden som kan erhållas genom interaktion mellan människor och vatten i den urbana miljön. 3.1.3 Hinder för implementering av grön infrastruktur En artikel, publicerad i Cities och skriven av Liu & Jensen (2018) som båda är forskare vid University of Copenhagen inom området Landscape Architecture and Planning, visar på svårigheter med implementeringen av grön infrastruktur i städer. Författarna beskriver hur fem olika städer jobbar med att implementera grön infrastruktur för en hållbar dagvattenhantering. Städerna som studerats är Berlin, Singapore, Melbourne, Philadelphia och Tianjin Eco-city. Dessa är utvalda som föregångare gällande grön vattenhantering. Genom att analysera och sammanställa vilka olika typer av lösningar som tillämpats, beroende på stadens förutsättningar, kan denna studie fungera som inspiration för andra städer runt om i världen och så även för arbetet med affärsmodellen. Alla fem städer visade på samma typer av utmaningar såsom; svårigheter vid samarbete mellan olika sektorer och intressenter, tekniska barriärer på grund av höga kostnader för konstruktion och underhåll samt rumsliga barriärer såsom begränsade ytor för grön infrastruktur i täta urbana miljöer. 💧 Samarbetet, som krävs vid införandet av grön infrastruktur, mellan olika sektorer och intressenter är svårt att få till i dagsläget. 💧 Grön infrastruktur innebär höga kostnader vad gäller konstruktion och underhåll. 💧 Att den urbana miljön är så tät innebär begränsade ytor för den gröna infrastrukturen. 3.1.4 Samarbete krävs för utveckling av hållbar dagvattenhantering I en artikel, publicerad i Water som är en internationell peer-reviewed tidskrift om vattenteknik, ekologi och förvaltning av vattenresurser, skriver författarna (Bohman et al, 2020) om de utmaningar som finns och vad som krävs för att kunna förbättra dagvattenhanteringen i svenska kommuner. Författarna menar på att tidigare forskning huvudsakligen fokuserat på att beskriva de barriärer som finns för implementering av hållbar dagvattenhantering och att målet med deras studie är att även diskutera potentiella lösningar på utmaningarna i en svensk kommunal kontext. Artikeln beskriver inledningsvis hur dagvatten hanteras i Sverige idag, vart ansvaret ligger och vilken lag som gäller. De säger även att de olika lagstiftningarna i vissa avseenden kan vara tvetydiga vilket kan skapa svårigheter. Vidare belyser studien de problem som 10 uppstår när dagvattenhanteringen går från ett traditionellt rörbundet system till mer alternativa öppna lösningar integrerade i den urbana miljön. Problemen leder till att fler aktörer påverkas och branschöverskridande samarbeten blir nödvändiga. En av de utmaningar som uppstår är att det, från en organisatorisk synvinkel, inte är självklart var huvudansvaret ligger gällande alternativ dagvattenhantering, vilket gör att utvecklingen går långsamt. 💧 Lagar och förordningar kan i vissa avseenden vara tvetydiga vilket kan skapa svårigheter vid implementering av öppna lösningar. 💧 Vid öppna lösningar påverkas fler aktörer och branschöverskridande samarbeten blir nödvändiga. 💧 Ur organisatorisk synvinkel är det inte självklart var huvudansvaret ligger gällande alternativ dagvattenhantering. Detta gör att utvecklingen går långsamt. 3.1.5 Människocentrerade lösningar Boken Soft City är skriven av David Sim (2019) som har en bakgrund som lärare i arkitektur vid Lunds tekniska högskola och är nuvarande Creative Director på Gehl. Boken grundar sig i en vilja att komma bort från funktionalismen, som blev stor under tidigt 1900-tal, där stadsfunktioner såsom boende, arbete, rekreationsplatser och trafik skulle separeras. Boken tar inspiration från Jan och Ingrid Gehl och deras tvärfunktionella sätt att prioritera det mänskliga över det byggda. Soft City handlar om hur stadsplaneringen bör se ut för att sätta människan i centrum, fokusera på platserna mellan byggnader, att leva med vädret i en tid av klimatförändringar och att få människor att öka förståelsen för naturens krafter och på så vis få dem att känna sig bekväma med att vara utomhus. Sim vill att fokus ska tas bort från ny, komplex teknologi för att lösa utmaningar med urbanisering och istället se på de enkla, småskaliga, lågteknologiska, människocentrerade lösningarna för att göra stadslivet attraktivare och bekvämare. Sim hoppas att vi i framtiden ska designa stadsmiljön så att tiden människor lägger på att exempelvis ta sig från bostad till arbete kan upplevas lustfylld och på så sätt bli en tillfredsställande aktivitet i sig, istället för ett slöseri av dagens timmar. 💧 Sätt människan i centrum vid stadsplanering. 💧 Jobba med mellanutrymmet i staden. 💧 Utnyttja den oundvikliga restiden, mellantiden och gör den till en lustfylld upplevelse. 3.1.6 Design som konkurrensmedel Ett företags design är idag ett viktigt konkurrensmedel för att skapa sig fördelar på marknaden. Detta visas i McKinsey’s rapport The Business Value of Design, skriven av Dore et al. (2018). Rapporten är resultatet av en studie där McKinsey under en femårsperiod har studerat hur över 300 börsnoterade bolag, i olika länder och branscher, arbetar med design. Studien utgår från McKinsey Design Index (MDI) som innebär att design kategoriseras utifrån fyra huvudsakliga teman; 11 Analytiskt ledarskap: Att mäta designprestanda och att följa utvecklingen över tid för att ta reda på styrkor och svagheter. Användarupplevelse: Designarbetet är inte isolerat till enskilda interaktionspunkter. Användaren måste finnas i centrum av allt. Tvärfunktionellt arbete: Alla i organisationen har ansvar för design. Ingen avdelning ska äga frågan ensam. Ständiga iterationer: Det är viktigt att kontinuerligt lyssna, testa och iterera med slutanvändare. Företagen betygsätts efter hur bra deras design är och hur den kan kopplas till företagens ekonomiska resultat. Forskningen visar på en stark korrelation mellan höga MDI-poäng och framgångsrika bolag. De företag med höga MDI-poäng har, enligt rapporten, dubbelt så hög vinsttillväxt som övriga företag och betydligt större avkastning till sina aktieägare. Studien visar på vikten av att arbeta långsiktigt med design och att redan från starten av ett nytt bolag integrera design i alla led. 💧 En bra företagsdesign visar på högre vinsttillväxt. 💧 Viktigt att integrera de fyra delarna av designen redan vid bolagsstart. 3.2 Verktyg Nedan redogörs för två affärsmodells-verktyg: Business Model Canvas, som använts för kartläggning av det befintliga projektet Rain Gothenburg och Lean Canvas, för utformning av den nya affärsmodellen. 3.2.1 Business Model Canvas Business Model Canvas (BMC) är ett verktyg, framtaget av Alexander Osterwalder, som används för att beskriva, analysera och designa affärsmodeller (Osterwalder, 2010). Verktyget gör det lättare att förstå en organisation och dess struktur genom att mappa upp de delar som skapar värde för kunden och hur olika processer inom verksamheten hänger ihop. De olika komponenterna i BMC presenteras nedan. 12 Figur 5 Business Model Canvas (Inspiration tagen från Osterwalder, 2010). Kundsegment För vem skapar vi värde? Vilka är våra viktigaste kunder? Värdeerbjudande Vilket värde levererar vi till kunden? Vilka kundproblem hjälper vi till att lösa? Vilka kundbehov tillgodoser vi? Vilka kombinationer av produkter och tjänster erbjuder vi till varje kundsegment? Kanaler Genom vilka kanaler vill kundsegmenten bli nådda? Hur når vi dem nu? Hur är våra kanaler integrerade? Vilka fungerar bäst? Vilka är mest kostnadseffektiva? Hur integrerar vi dem med våra kundrutiner? Kundrelationer Vilken typ av relationer förväntar sig vart och ett av våra kundsegment att vi ska etablera och upprätthålla med dem? Vilka har vi etablerat? Hur kostnadskrävande är de? Hur är de integrerade med resten av vår affärsmodell? Intäktsflöden Vilket värde är kunderna villiga att betala för? Vad betalar de för just nu? Hur betalar de? Hur skulle de föredra att betala? Hur mycket bidrar varje intäktsflöde till de samlade intäkterna? Nyckelresurser Vilka nyckelresurser kräver vårt värdeerbjudande? Våra distributionskanaler? Kundrelationer? Intäktsflöden? Nyckelaktiviteter Vilka nyckelaktiviteter kräver våra värdeerbjudanden? Våra distributionskanaler? Intäktsflöden? Nyckelpartners Vilka är våra nyckelpartners? Vilka är våra nyckelleverantörer? Vilka nyckelresurser förvärvar vi från våra partners? Vilka nyckelaktiviteter utför våra partners? Kostnadsstruktur Vilka är de viktigaste kostnaderna som följer med vår affärsmodell? Vilka nyckelaktiviteter är dyrast? 13 3.2.2 Lean Canvas Lean Canvas är ett verktyg som passar för att ta fram en ny affärsmodell, då det är ett värdeskapande verktyg. Det är en mall som är optimerad för en Lean Startup och går ut på att snabbt få igång och testa en idé, med fokus på det som skapar värde för kunden (Leanstack, 2021). Lean Canvas är skapad av Ash Maurya och bygger på Alex Osterwalders BMC. Maurya utgick från en BMC och utvecklade några av boxarna, för att bättre passa en startup. En Lean Canvas fokuserar på att kartlägga målgruppens problem och att finna en lösning och en unik fördel för att hantera dessa. En BMC däremot fokuserar mer på att kartlägga befintliga nyckelpartners och nyckelaktiviteter inom en organisation och passar således bättre till redan etablerade organisationer. Lean Canvas är det verktyg som använts för utformning av den nya affärsmodellen. De olika komponenterna i Lean Canvas presenteras nedan. Figur 6 Lean Canvas (Inspiration tagen från Drivhuset, 2020). Målgrupper Vilka målgrupper vill vi nå? Vilka egenskaper har de? Vilka är de första (early adopters) som kommer att köpa tjänsten? Problem Vad är det för problem vår tjänst eller produkt ska lösa åt kunden? Unikt värdeerbjudande Hur tillför idéen värde till kunden? Unik fördel Vad i vår tjänst gör oss unika och svåra att kopiera? Lösning Hur ser vår lösning på problemet ut? 14 Kanaler Hur når vi målgruppen? Genom vilka kanaler? Intäkter Vilket värde är kunderna villiga att betala för? Kostnader Vilka är de viktigaste kostnaderna som följer med vår affärsmodell? Nyckeltal Vad mäts vår framgång på? Vilka mätvärden ska vi använda för att kontrollera att vi är på väg? 3.3 BMC Rain Gothenburg En BMC skapades, i dialog med projektteamet, i syfte att kartlägga projektet Rain Gothenburg för att använda som utgångspunkt till den nya affärsmodellen. Verktyget är bra att använda för att definiera vad som görs idag och på så vis blir det tydligare vad det är som kanske behöver förbättras, således även vad som ska tas vidare när projektet når sitt slut. En färgkodning har gjorts för att tydliggöra kopplingen mellan respektive komponenter. Det som står i blå färg gäller allmänt. Figur 7 Utgångspunkt (Inspiration tagen från Osterwalder, 2010). 15 4 Resultat Nedan presenteras en sammanställning av studiens kvalitativa intervjuer som utförts i tre steg med start i omvärldsanalys, följt av inledande företagsintervjuer och slutgiltiga intervjuer. Intervjuerna spelades in under samtycke av respondenterna för att möjliggöra transkribering. Citat kan vara grammatiskt korrigerade för läsarens skull. Innan publicering har alla respondenter fått godkänna och eventuellt korrigera sina svar. Samtliga intervjuer hölls inom tidsspannet 30-60 minuter. 4.1 Steg 1 - Omvärldsanalys Som första steg i intervjuprocessen intervjuades tre personer, från olika delar av världen, som visat sig vara framgångsrika i att jobba med klimatanpassning, innovativa dagvattenlösningar och attraktiva stadsmiljöer. Syftet med dessa intervjuer var att ta del av respondenternas erfarenheter, tips för utveckling av affärsmodellen samt nyckelfaktorer till framgång. Intervjuerna var semistrukturerade och unikt utformade efter varje respondent och presenteras nedan i en kort sammanfattning med en inledande beskrivning av respektive respondent. Intervjuerna hölls på engelska och därför gjordes valet att ej publicera citat. Sist under varje rubrik finns en sammanfattning av det som lyfts fram som essentiellt för respektive intervju. 4.1.1 Stacy Levy Stacy Levy arbetar som eco-revelatory artist i Philadelphia, USA. Hon har en gedigen bakgrund av konstnärligt arbete med och i naturen. Levy poängterar vikten av att lyfta fram naturens processer och inte bara hur den ser ut. Hennes projekt ska väcka en tanke och en förståelse hos åskådaren och inte bara vara något man tittar på på ett museum. Ett exempel på en enkel installation, gjord för och med åskådaren, som tydligt visualiserar regnets väg genom staden är Street Lagoon. Detta projekt gjordes ihop med Philadelphia Water Department och frivilliga medborgare i ett samhälle i Philadelphia. Figur 8 Street Lagoon Cirklarna på gatan symboliserar vattnets väg från regn ner till rören under jorden och slutligen ut till Delaware River och ska verka som en färgstark lektion om vart regnet tar vägen (Foto av Stacy Levy). 16 Levy har medverkat i mängder av projekt, i samverkan med ingenjörer och stadsplanerare, för att adressera klimatförändringar och vill poängtera att nyckeln till framgång i en kreativ stadsplanering är att bjuda in konstnärer redan i planeringsstadiet av ett projekt. Att jobba lokalt, knyta kontakter och att arbeta tvärfunktionellt är andra faktorer som är mycket viktiga för framgångsrika projekt. Framtidens konst måste adressera ekologiska problem och få folk att tänka utanför boxen och i nya banor. Hon tror att vi kan ändra sättet vi hanterar och handskas med skyfall genom att hjälpa människan att känna och ta del av regnet. 💧 En konstnärs projekt ska väcka en tanke och en förståelse hos åskådaren. 💧 Bjud in konstnärer i planeringsstadiet för framgångsrikt arbete med kreativ stadsplanering. 💧 Framtidens konst måste adressera miljöproblem och bidra till nytänkande. 💧 Att jobba tvärfunktionellt, att knyta kontakter och jobba lokalt är nyckelfaktorer för en framgångsrik business. 4.1.2 William Veerbeek Dr. William Veerbeek arbetar som universitetslektor inom ämnet flood resilience på IHE Delft University i Nederländerna. Han har stor erfarenhet av urban klimatanpassning både i Nederländerna och internationellt och har utbildat många städer i klimatanpassning. Ett av de senaste projekten där han medverkat är det landsöverskridande Interreg-projektet BEGIN. Syftet med BEGIN är att demonstrera hur städer kan förbättra sin klimatanpassning och övervinna den nuvarande barriären vid implementering av blågröna lösningar och att införa ett värdebaserat beslutsfattande för involverade intressenter. Veerbeek menar att det viktigaste för att få ett projekt att lyckas är att skapa sig ett stort nätverk, gärna internationellt såsom BEGIN, och att samarbeta med stora organisationer. Vidare menar han att det kan bli svårt att positionera sig som designer på fastighetsmarknaden då detta inte adderar något värde eftersom det redan finns inom alla bolag. Möjligen kan det finnas en möjlighet att agera “matchmaker” mellan designers och ingenjörer. Det kan alltså finnas en affärsmöjlighet med en ny originell nisch i en ny disciplin, men om man inte sträcker ut handen internationellt och brett ser Veerbeek ingen stor möjlighet att lyckas. Veerbeek tar upp några barriärer för ett nytänkande i stadsplaneringen. Det är sällan fråga om någon teknisk svårighet utan det är istället flera andra aspekter som spelar in. Ett exempel är budgeten, som redan är satt för den traditionella rörbundna dagvattenhanteringen och det blir svårt att lägga pengar på annat. När blågröna lösningar ska införas innebär det att fler intressenter blir påverkade eftersom vattenhanteringen istället hamnar ovanför jord. Veerbeek nämner fler aspekter som kan hindra implementering av blågröna lösningar såsom den sociala kulturen, föreskrifter, media och politiken. 17 💧 Implementering av öppna lösningar innebär fler påverkade intressenter. 💧 Nyckelfaktorer för lyckat projekt är stort internationellt nätverk och samarbete med stora organisationer. 💧 För att lyckas som designer är det viktigt att hitta en nisch som sticker ut i branschen. 💧 Ser affärsmöjlighet i originell nisch som “matchmaker”. 4.1.3 Ben Twist Ben Twist har sedan 2011 arbetat som Director of Creative Carbon Scotland. Han är ursprungligen teaterregissör men har lång erfarenhet av att arbeta med att kombinera kultur och hållbar utveckling. Creative Carbon Scotland verkar för att koppla samman konst och kultur med andra aktörer som arbetar för hållbar utveckling, med målet att skapa ett nätverk av individer och organisationer som tillsammans kan göra skillnad. För att klara av att hantera klimatförändringarna, främst med fokus på CO2-utsläpp, menar Twist att det krävs stora beteendeförändringar. Det räcker inte med förändring hos individer, det behövs förändring av samhället i stort. Konst kan bidra till dessa beteendeförändringar genom sitt sätt att påverka mottagarna. Twist menar att konstnärer kan skapa samhörighet mellan människor som inte känner varandra, vilket är en viktig del för att kunna påverka hur större grupper tänker och agerar. Med sin bakgrund som teaterregissör drar Twist paralleller till hur det är att gå på teater. Där reagerar inte individen ensam på föreställningen, utan tillsammans med resten av publiken, vilket är intressant och styrker idén om att individen oftast gör vad gruppen gör. För att lyckas med ett projekt är det, enligt Twist, viktigt att redan från start se till att alla har koll på de förväntningar som finns. Det gäller speciellt när det är en ny typ av konstellation i projektteamet, som när en konstnär är involverad i projektet från start. De flesta förväntar sig att en konstnär bara ska producera konst men det är, enligt Twist, inte det som eftersträvas här. Syftet är att konstnären ska applicera sina kunskaper på projektet och därmed bidra med nytänkande och kreativitet. Konstnärens jobb är att tänka utanför boxen och bryta regler. Det är då det kan bli problematiskt i samarbetet, eftersom ingenjörer inte är vana att arbeta på samma sätt. Twist påpekar även vikten av utvärdering och kunskapsåterföring dels för den interna utvecklingen inom företaget, dels för att kunna visa upp framgångsrika projekt för att locka nya aktörer till samarbeten. 💧 Konstnären kan bidra till förändring av samhället i stort genom sitt sätt att påverka mottagaren och skapa samhörighet mellan människor. 💧 En konstnärs uppdrag i ett projektteam är inte att skapa konst utan att tillföra de egenskaper, såsom kreativitet och nytänk, som behövs för förändring av branschen. 💧 Ingenjörer, eller andra som jobbar enligt traditionella regler, måste vara öppna för ett nytt sätt att arbeta. 💧 Viktigt med utvärdering och kunskapsåterföring. 18 4.2 Steg 2 - Inledande företagsintervjuer Som ett andra steg i intervjuprocessen och arbetet med att möta kunden hölls tre semistrukturerade intervjuer, där syftet var att få reda på potentiella problem i företagens arbete idag och för att vidröra ämnet kreativt tänkande och medborgardialog i branschen. Sist under varje rubrik finns en sammanfattning av det som lyfts fram som essentiellt för respektive intervju. 4.2.1 Bostads AB Poseidon Poseidon är ett kommunalt bostadsbolag, ägt av Göteborgs Stad, vars kärnverksamhet är att förvalta bostäder men har också i uppdrag att utveckla Göteborg genom att skapa levande och trygga stadsdelar. Respondent Magnus Alexandersson arbetar som Distriktschef, Kortedala. Frågorna till Alexandersson handlade om Poseidons arbete med ekologiska och sociala värden. Vi frågade Alexandersson hur teamet vid fastighetsutvecklingsarbetet ser ut och om det är några kompetenser som anlitas externt. Han förklarar att det mesta projekteringsmaterial och arkitektarbete brukar vara externt. Poseidons experter sitter med konsulterna för de olika avdelningarna och tar fram ett underlag som projektchefen sen får godkänna. Alexandersson lyfter att Poseidon är “det gröna bolaget” eftersom man jobbar mycket med utemiljö, bygger parker och parad-planteringar och har i samband med detta startat gårdsföreningar för att hyresgästerna ska kunna ta hand om rabatter och odlingar. Man vill ta vara på hyresgästens engagemang. Poseidon fördelar pengar till dessa gårdsföreningar. Detta så att de som vill kan engagera sig i sina intressen kring sitt boende, exempelvis odlingar eller någon social verksamhet. Ett exempel på hur dialogen med hyresgästerna ser ut kan vara att hyresgästerna kommer med önskemål om att innergården måste göras om. Då tillsätter Poseidon en grupp som tittar på vad de önskar, till exempel sittplatser och klätterställning, och lägger därefter fram ett förslag på detta. Generellt sett blir det framtagna förslaget verklighet. Man låter dock hyresgästerna få chansen att komma med synpunkter på förslaget, men det brukar oftast inte vara något de vill ändra på. Många gånger kommer Poseidon ut till gården och visar upp sina förslag på plats och bjuder in till dialog. “Medborgardialogen är ingen direkt-demokrati, för det är ju ändå våra gårdar och så, men vi vill ju att de som bor där ska ta hand om det och kan vi ha den dialogen så märker vi oftast att det blir mycket bättre efteråt. Sen så är det trots allt så att vi kommer äga dessa kåkarna i 50, 100 år till medans hyresgästerna bor där i 5 år till. Vi måste ju tänka lite längre än att de som har små barn vill ha massa bebisgungor. Vi får ha det lite större tänket med oss. Men jag kan säga att jag tycker att det är väldigt lätt att få sina synpunkter hörda, framförallt i utemiljöprojekten. (...) problemet är dock att det ofta är för få personer som engagerar sig, det är ofta samma personer. De har ofta väldigt bra synpunkter, men man vet ju inte vad de andra tycker alltid. (...) Det viktigaste är att kommunicera och låta folk ha möjligheten att tycka till. Sen innebär det inte alltid att det blir som man tycker, men då kan vi försvara varför det inte blev så. Det är mycket lättare än att vi gör någonting och sen kommer folk efteråt och klagar. (...) Folk bor också i hyresrätt för att slippa engagera sig, det får man respektera.” 19 Alexandersson berättar om ytorna runtomkring Poseidons bostäder som Park- och naturförvaltningen (Ponf) äger. Här uppstår ofta ett samarbete, då det som Ponf gör faktiskt påverkar Poseidons hyresgäster. Det händer att Poseidon tar på sig skötsel av till exempel en parkyta eftersom det ligger i deras intresse att miljön är attraktiv för deras hyresgäster. 💧 Kommunalt bolag som arbetar med externa kompetenser. 💧 Medborgardialog är en viktig del vid bostadsförvaltning. 💧 Problem med för smal medborgardialog. 4.2.2 NCC Infrastructure NCC är ett av Nordens ledande byggföretag. Den enhet där respondenten arbetar fungerar som en internkonsult inom bolaget för att stödja projekt och organisationen i specialistrelaterade frågor inom hållbarhet, mark- och vattenmiljö. Respondenten har valt att vara anonym. Intervjun berörde frågor om hur NCC arbetar med öppna dagvattenlösningar, vad som efterfrågas av deras beställare och vad respondenten tror om den framtida utvecklingen i branschen, kopplat till dagvatten och klimatförändringar. Inledningsvis förklarar respondenten att hen inte har jättemycket erfarenhet av arbete med öppna dagvattenlösningar, då NCC är ett entreprenadföretag, vilket innebär att de utför vad deras beställare vill ha gjort utifrån ett förfrågningsunderlag. Respondenten poängterar dock att det är väldigt aktuella och relevanta frågor och beskriver ämnet som “en tickande bomb” där en ökad efterfrågan på denna typ av lösningar ligger precis runt hörnet. Med stigande vattennivåer och en ökad skyfallsproblematik, till följd av klimat- förändringarna, krävs mer arbete med lokalt omhändertagande av vatten för att minska risken för översvämningar. Respondenten förklarar att ett av hindren för ökad implementering av öppna dagvattenlösningar är att det är kostsamt, men understryker också att det kan vara än mer kostsamt att inte göra dessa förebyggande åtgärder eftersom när problem väl inträffar blir konsekvenserna och skadorna väldigt stora. Respondenten tar Köpenhamn som ett exempel som för några år sedan drabbades extremt hårt av översvämningar, kopplat till 100-årsregn, där skadorna uppgick till flera miljarder danska kronor. När vi pratar om den framtida utvecklingen i branschen förklarar respondenten att hen tror att man behöver vända på hur man ser på frågor kopplat till dagvatten och se vattnet som en möjlighet och inte bara som ett problem. “Det finns fantastiskt spännande och vackra lösningar som man kan göra om man involverar vattnet i konstruktioner. Dels så ser jag att det finns, utifrån oss som entreprenadföretag, en kommande marknad att jobba med de här frågorna i mycket större utsträckning än vad vi gör idag. Sedan så tror jag också utifrån ett gestaltningsperspektiv att det finns mycket estetiskt, att man kan jobba med de här frågorna på ett väldigt spännande och lokalt trevligt sätt i en större utsträckning än vad man gör idag. (...) Jag tror absolut att det finns en marknad för den här typen av 20 lösningar. Jag tror att man ska vända på det hela och inte se det som ett bekymmer, utan se vattnet som en möjlighet och försöka hitta visuellt vackra gestaltningar.” Vidare berättar respondenten att det, för en ökad implementering av öppna lösningar, krävs ett samspel mellan olika aktörer där man dels utifrån det övergripande stadsplaneringsperspektivet tittar på var i staden problem uppstår med de större vattenmängderna och har det som bakgrund, dels att fastighetsutvecklare lyfter dessa frågor i ett tidigt skede, till exempel vid bostadsutvecklingsprojekt. “Om man ser till ett bostadsutvecklingsprojekt, att man då tar med det i ett tidigt skede (...) att man lyfter frågorna och ser hur kan vi göra på ett annat sätt? Så att vattnet inte lämnar fastigheten utan istället omhändertas på fastigheten. Så det är ett samspel mellan olika aktörer men du behöver ju ha en fastighetsutvecklare, eller någon som är intresserad av frågorna, och sen får ju den beställa den här tjänsten utav en kunnig konsult som projekterar och genomför arbetet, jättekul jobb!” 💧 Ökad efterfrågan av alternativa dagvattenlösningar. 💧 Ett hinder för ökad implementering av öppna dagvattenlösningar är den höga kostnaden. Dock kan det bli stora konsekvenser och än mer kostsamt att inte göra dessa förebyggande åtgärder. 💧 Vattnet borde ses som en möjlighet. 💧 För ökad implementering av öppna lösningar krävs samspel mellan aktörer i staden. 4.2.3 Sweco Sweco är det ledande konsultföretaget inom teknik och arkitektur i Europa och verkar inom en mängd verksamhetsområden. Respondenten arbetar med skyfalls- och dagvattenfrågor. Respondenten har bett om att få vara anonym och talar ej för hela Sweco, utan vill poängtera att det är personliga åsikter som framförts. Under intervjun berördes områden som hur Sweco arbetar med öppna dagvatten- lösningar, vem som bär ansvaret, hur arbetet har ändrats över tid samt vilka hinder som finns för en ökad implementering. Respondenten förklarar att idag är förslag på öppna lösningar mer eller mindre standard i Swecos vanliga dagvattenutredningar, som görs i samband med exploateringar och detaljplaner. De senaste tio åren har Sweco producerat väldigt många förslag på öppna lösningar under tidiga skeden, som sedan lämnats vidare till kund. Sweco jobbar hårt för att implementera öppna lösningar, men det är inte alltid det blir så i slutändan. Respondenten säger att det är en spännande bransch där det hänt mycket på bara några år och tar exempelvis upp att skyfallsfrågan inte fanns för tio år sedan, utan då pratade man bara om dagvatten. Mycket har hänt och förhoppningen är att se fler multifunktionella ytor i framtiden där vattnet kan tas om hand, fördröjas och nyttjas kreativt. Många kommuner har tagit fram tydliga riktlinjer och policys som skall främja en ökad implementering av öppna lösningar och respondenten förklarar att den personliga upplevelsen är att det inte finns några hinder vad gäller vilja hos kommunerna. Däremot är det ofta problem med platsbrist, ansvarsfördelningar, juridiska förutsättningar och 21 ekonomi. När juridiken och lagen inte hänger med i svängarna blir det svårt att ställa krav från kommunerna. “Det blir ett glapp mellan våra tidiga utredningar och vad som sen projekteras och anläggs. Vi jobbar med och föreslår väldigt många öppna lösningar, men tittar vi i verkligheten så är det ganska få öppna lösningar som byggs. Vad är det som händer på vägen, varför blir det inte det vi föreslår ute i praktiken? Delvis är det lagstiftningen, det vill säga förslagen är inte tvingande utan påvisar bara en lösning. Sen är det också en fråga om ekonomi, anläggningskostnader och inte minst finns behov för att använda marken för andra ändamål. Till sist är det exploatören som beslutar vilka anläggningar som väljs… Det är skittråkigt!” Respondenten belyser att frågor om ekonomi och intresse kan ha stor betydelse för slutresultatet. När Sweco lämnar över sina utredningar för öppna lösningar har det tidigare funnits en okunskap hos entreprenörerna och vet de inte någonting om just det, eller hur det kommer att fungera efter några år, finns det en stor risk att de lägger de traditionella rören istället. Till detta finns det många andra aktörer som slåss om utrymme och krav på andra höjdsättningsförutsättningar vid husbyggnationer som kan göra det problematiskt för vissa lösningar. Just tillgänglighet är ett sådant krav som är problematisk vad gäller både skyfalls- och dagvattenförutsättningar. Då finns det en stor risk att exploatören måste tillgodose dessa krav trots att det innebär en mycket sämre dagvattenlösning. För tillgänglighet finns det tydligare krav och bra kontrollering att kraven uppfylls, vilket det inte gör gällande dagvatten. “(...) kopplat till de här blågröna lösningarna, det är en sak vad kommunen väljer att göra, för kommunen kan välja bra lösningar där de har rådighet och där tycker jag ändå vi har kommit ganska långt de senaste åren. Men sen ser vi ju egentligen få och ofta ganska dåliga dagvattenlösningar på kvartersmarken, där har kommunen inte något mandat att bestämma utan det är upp till exploatören” Vidare berättar respondenten att man ser en positiv förändring i branschen där man väldigt tydligt ser att många kommuner väljer att testa mer exploatörsdrivna detaljplaner. Detta betyder att, exempelvis Sweco, går in och jobbar med exploatörerna istället för kommunen. “Detta kan under bra förutsättningar skapa förtroende mellan konsulten och exploatörerna, genom att förklara och bygga upp en relation direkt till de som anlägger. Här har vi sett flera positiva projekt. (...) I några av de projekten där vi har jobbat helt med exploatörsdrivna detaljplaner har vi kommit längre i de här diskussionerna. Det är lättare, vi kommer närmare och kan påverka lite mer.” Det händer många saker runt om i städer vad gäller exempelvis multifunktionella ytor. Respondenten tar upp regnlekplatsen i Renströmsparken i Göteborg som ett exempel där vattnet får vara med och synas. Men belyser återigen vikten av att få med sig exploatören för att få till denna typ av lösningar. “(...) för utan exploatören eller tvingande lagstiftning så kommer vi inte så långt alls. Dagvattenlösningarna blir överkörda av att geotekniken var så kass, det har kostat oss jättemycket, vad kan vi dra in pengar på? Vi får inte plats med alla parkeringsplatser så gatusektionen måste breddas, kan vi göra någon dagvattenlösning under mark istället? … och så är vi tillbaks” 22 💧 För en ökad implementering av öppna lösningar som gör skillnad krävs involvering av de privata exploatörerna på kvartersmarken. 💧 Räcker inte med utredningar i tidigt skede utan hinder för ökad implementering kan ofta ligga hos slutkunden, de som utför arbetet, på grund av att man ofta tar den lättaste, invanda vägen. 💧 Lagar och regler idag hänger inte med. Man saknar mandat att kunna ställa krav. 💧 Ekonomin är ett hinder då öppna lösningar ofta kan vara dyrare än traditionella. 💧 Positiv förändring i branschen med exploatörsdrivna detaljplaner. 4.3 Steg 3 - Slutgiltiga intervjuer Inför de slutgiltiga intervjuerna togs en intervjumall fram efter analys av de föregående stegen. Intervjumallen användes endast som en utgångspunkt och följdes därför inte strikt, utan respektive intervju innefattade unika frågor som fokuserade på respondentens yrkesområde. Intervjumall finns bifogad i bilaga 1. Nedan följer en kort presentation av respondenterna. Därefter presenteras varje fråga följt av en sammanfattning av särskilt relevanta svar och citat från respektive respondent. Sist under varje rubrik finns en sammanfattning av det som lyfts fram som det mest essentiella för varje fråga. Borås Stad - Richard Mattsson Richard Mattsson arbetar som Stadsarkitekt i Borås. Efter sin Chalmersexamen jobbade Mattsson på privat arkitektfirma. Därefter har han rört sig mot det kommunala och sedan fem år tillbaka arbetar han som Stadsarkitekt för Borås Stad. Park- och naturförvaltningen - Linda Nygren Direktör för Ponf, Göteborgs Stad, sedan 2014. Ponf förvaltar och utvecklar befintliga och nya stads-, park- och naturmiljöer. Ponf arbetar i huvudsak med att planera men även med att bygga, sköta och aktivera. Vasakronan - Kristina Pettersson Post Regionchef för Göteborg. Vasakronan är Sveriges största fastighetsbolag som äger, förvaltar och utvecklar centralt belägna kontors- och butiksfastigheter i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. I sin roll jobbar Pettersson Post mycket med skapandet av attraktiva områden och stråk i city. Hon försöker jobba i olika sammanhang med staden och beskriver sin roll som Regionchef som en lite allt i allo. Helsingborg Stad - Micco Grönholm Head of Future på Helsingborgs Stad sedan 2017. Grönholm jobbar i koncernledningen med alla förvaltningar och helägda bolag med uppdraget att driva Helsingborgs Stads innovationsförmåga och att jobba smartare, effektivare och smidigare. Han beskriver det lite grann som att man ska bygga kommun 3.0, som handlar om att jobba i de organisatoriska mellanrummen. Grönholm vill både irritera och inspirera till förändring. Han har tidigare arbetat som kommunikationsdirektör, med ansvar för att bygga Helsingborgs varumärke. 23 4.3.1 Lustfylld och attraktiv stadsmiljö Frågan berör hur respondenten anser att den egna organisationen, eller hur man i allmänhet, arbetar för att skapa en lustfylld och attraktiv stadsmiljö. När denna fråga ställs ber Mattsson om att få visa upp en presentation över hur Borås kommer att förändras framåt. Han visar att de just nu skapar en “superpark” som kommer att göra staden mer sammanhängande och knyta ihop nya stadsdelar med kärnan. Parken ska agera huvudgata och exempelvis förskolor ska ha sina gårdar ut mot parkgatan och det nybyggda ska byggas utefter parken och inte tvärtom. På detta sätt jobbar Borås med mellanutrymmet i staden först. “Jag jobbar med att jaga sammanhang, synliggöra det med diverse skisser och perspektiv och att få med byggherrarna, så att inte varje byggherre endast jobbar med att maxa just sitt projekt utan att de är del av något större. Jag ritar mycket för hand nuförtiden för att få byggherrar att förstå visionen. Min roll är att vara en guide, en som entusiasmerar och en som väcker folk att jobba ihop mot ett gemensamt mål. Ofta sedan 90-talet har planeringsprinciperna blivit mer suboptimerade och var sakfråga styr och väger tyngre än att slutprodukten, helheten blir bra. Exempelvis kan vi ta skyddsavstånd för hasselmöss, som kan påverka en detaljplan så att det knappt blir någon byggbar mark kvar, eller att andra särkrav såsom buller, brand med mera begränsar att det till slut inte blir något eller mycket lite kvar i möjlig byggrätt. Men jag försöker visa att har vi nått kanske 75% var av våra frågor så kan det vara en riktigt bra plan för totalen. (...) Borås är knalleandan väldigt mycket, att vi gör saker ihop, vi har väldigt korta vägar ut till privata aktörer från kommunen. (...) Ägaren till Avalon Hotel startade middagar, för han såg att samtalskulturen inte var bra. Så på 90-talet möttes politiker, ledande tjänstemän, fastighetsägare och andra på något som idag kallas Stadshusmiddagarna, som vi har kvar. Så vi har väldigt många bra samarbeten med att förändra och förädla staden… Ibland måste man vara lite modig och inte endast ta de lågt hängande frukterna som är enkelt, för då blir det kvar alldeles för många i toppen av trädet. Att åka till månen är kanske inte det lättaste att göra men vi försöker att göra något som ingen annan har gjort.” Richard Mattsson, Stadsarkitekt Borås Nygren berättar mycket om hur Ponf arbetar med samverkan i staden och hur viktigt det är för att lyckas skapa en lustfylld och attraktiv stadsmiljö dels med andra förvaltningar, dels med näringsliv genom bland annat Citysamverkan. “(...) Ponf var med, eller det var i princip vi genom vårt värdskap av organisationen Trygg, vacker stad där jag och en medarbetare fick uppdraget, som startade upp det här med Citysamverkan tillsammans med fastighetsägare, näringsliv och restauranger för att få en kontakt rakt in med en spelare i staden. Citysamverkan har en chef och en styrelse som består av centrala politiker, fastighetsägare och handel, för att se vad det är vi kan göra tillsammans och vi söker ju också samfinansiering. I budgeten nu som var 2021 så är det ju ett uppdrag till oss alla här att se till att Avenyn rustas upp, i samverkan med fastighetsägarna till exempel. Det betyder ju inte bara att de ska pytsa in hälften av pengarna, det är i och för sig jätteviktigt, men det är ju också viktigt att det görs i samverkan. Alltså samverkan är ingenting man går runt och känner eller så utan det är något man gör och det är ett förhållningssätt som vi har jobbat jättemycket med i Ponf… Det är en jätteviktig del i att skapa en attraktiv stad. (...) i tidiga skeden och där har vi kommit långt tycker jag med samverkan med de andra planerande kontoren. För vår ‘planeraprocess’ har vi ju gemensamt med fastighetskontoret, 24 byggnadsnämnden och trafiknämnden och där har vi ett strukturerat samarbete… där man i tidiga skeden medskapar i detaljplaner, i översikts- och planeringsarbete och sådana saker… Risken är ju annars att någon rullar på i sitt planeringsarbete och så kommer vi in efteråt och säger att så där går inte att göra för då försvinner hasselsnoken här och så får man riva upp alltihop igen. Så att samverkan i tidiga skeden kan skapa en attraktiv stad för boende, besökare och näringsliv men som också beaktar vårt grunduppdrag.” Linda Nygren, Direktör Ponf Göteborgs Stad “Att hitta det här som överraskar lite grann och som inte är det som man alltid förväntar sig. Skapa en känsla av att både överraska men också trygga den mysiga känslan av att man är i en miljö där man känner sig bekväm och välkomnad. Det finns ett antal värdeord som är viktiga; inbjudande, välkomnande och samtidigt lite nyheter. Just nyheter är en av handelns utmaningar, många handelsplatser ser likadana ut, man får ingen wow-känsla. Så överraskningar och unika händelser är roliga. Samtidigt vet vi att konsumenter också vill ha basprodukter, så vissa delar ska ju såklart se likadana ut, men det ska finnas inslag av upplevelser och nya inslag som gör att man känner att - wow det där vill jag berätta för någon annan om.” Kristina Pettersson Post, Regionchef Vasakronan “(...) lustfylld och kreativ är jätteviktiga ledord och framförallt är lek ett ledord som vi ofta glömmer bort. Vi människor älskar ju att leka, inte bara barn, utan också som vuxna. Lek är kreativt och lustfyllt. När vi tittar på flöden och andra rationella saker så glömmer vi lätt bort att vi trots allt är kännande varelser som kan tänka och inte tvärtom. Hela den emotionella, lekfulla, estetiska aspekten är superviktig. Vi pratar mycket om livskvalitet i Helsingborg, som är det viktigaste av allt, det vill säga hur vi hittar lösningar som ökar människors livskvalitet. Och livskvalitet är en känsla, det är inte en kalkyl.” Micco Grönholm, Head of Future Helsingborg 💧 Viktigt att jobba med mellanutrymmet i staden först. 💧 Viktigt med samverkan mellan olika aktörer, både inom kommunen men också med näringsliv och medborgare. 💧 Överraskningar skapar attraktivitet. 💧 Lek och emotionella, estetiska aspekter är det som skapar livskvalitet, det som man inte kan mäta eller väga. 4.3.2 Lustfylld och attraktiv stadsmiljö även när det regnar Här lät vi respondenterna utveckla utifrån aspekten att stadsmiljön fortsatt ska upplevas lustfylld och attraktiv även när det regnar. Mattsson inleder med att koppla tillbaka till ”superparken” där fokus ligger i att utgå ifrån parken och därefter fokusera på det byggda. “Ofta idag när man planerar så har någon köpt en bit mark och vill maxa den och räknar ut hur många bilar som ska parkeras, hur mycket vägen behöver breddas och var betongen ska stå i form av hus och så blir det över ett litet område borta i kanten 25 där man kan sätta en lekplats där ingen vill vara. Men vi vänder på det… den här texturen som är ganska fluffig, som också bromsar regn, breder ut sig mellan husen och parken ska nästan bli intressantare när det regnar, det ska börja snurra skovelhjul och annat för barnen, de ska bara rusa ut och använda parken.” Richard Mattsson, Stadsarkitekt Borås “(...) Den senaste lekplatsen vi byggde var regnlekplatsen i Renströmsparken och då var vi ju inspirerade av det naturligtvis. 400-årsjubileet fokuserade på att det ska vara världens bästa stad när det regnar, så det är ju en konkret regnlekplats verkligen, som är roligare när det regnar än när det inte gör det. Sen är det ett dilemma det här med tak, ta Brunnsparken som vi invigde i juni, det fanns önskemål om tak och annat. Tak skapar dock också mycket otrygghet, det blir lätt centrum för narkotikahandel, prostitution och annat. Det är ett dilemma att skapa tak och regnfria miljöer, det gäller ju egentligen att det är okej att vara utomhus när det regnar. Så att regnlekplatsen är väl ett bra exempel där. Sen en annan sak när det regnar är ju vattenflöden. När vi är med och skapar nya detaljplaner är ju vi väldigt intresserade av hur man åstadkommer grönytor och annat, för att med hårdgjord mark rinner ju vattnet ner i brunnar och då behöver vi isåfall skapa ett reningsverk till om vi ska fortsätta på det viset. Det bästa är ju att skapa en miljö som tar hand om regnvattnet och det är ju också attraktivt för alla; för plånbok och för miljön, för biologisk mångfald och den ekologiska hållbarheten. (...) Sen skulle jag ju vilja, på det mer roliga sättet, se mängder med fiffiga dagvattenlösningar som också åstadkommer grönytor och icke-hårdgjorda ytor. Vi kan inte ha en stad med hårdgjorda ytor, då har vi snart ingen mat kvar. Vi behöver ha insekter, vi behöver ha biologisk mångfald, vi behöver också ha friytor och då kan vi också ta hand om regnet och dagvattnet. Så det finns ju så många fiffiga effekter av detta.” Linda Nygren, Ponf Göteborgs Stad “I Göteborg har vi en relation till vattnet, som vi kan vända till något positivt, gärna lekfullt. Det är det som är så spännande med citymiljö, för att även om vi inte ansvarar för utemiljön, gatan är inte vår utan det är stadens, så är även upplevelsen på gatan väldigt viktig för oss också såklart. Därför behöver vi tillsammans med staden skapa en förståelse för hur betydelsefullt det är, så att vi synkar aktiviteter. Det är t ex bra att vi känner till om Staden ska underhålla något och kanske kan vara med och påverka i viss omfattning. Vi bygger tillsammans en upplevelse där vi har möjlighet att skapa en helhetsupplevelse istället för att var och en kör sina egna spår. Hur staden upplevs är jätteviktigt för oss alla. Det drar besökare om helheten upplevs bra. Grönska, trygghet och hur stråket ser ut, sittplatser, lekplatser, parker och andra upplevelser. Det är jätteviktigt att tänka på hur staden tar hand om vatten för att det finns ju en översvämningsrisk, framförallt i Göteborg med regnet och havet så nära. Där behöver vi ha översvämningsytor, ytor som kan få vara vattenfyllda när det regnar och det kan ju bli en upplevelse i sig. Vi fastighetsägare kan planera för regnvattenfördröjning så att regnvattnet rinner långsammare ner i stadens nät och därmed minskar risken för översvämning i samband med oväder. Vi behöver ha en beredskap för vad fler oväder kan innebära.” Kristina Pettersson Post, Regionchef Vasakronan 26 💧 Viktigt att skapa en grön miljö som tar hand om vattnet, det är attraktivt för alla; plånboken, miljön och den sociala hållbarheten. 💧 Dilemma med regnfria miljöer och tak. 💧 Upplevelsevärdena i gatumiljön är viktiga även för privata aktörer, för att även om de inte äger själva gatan så tar deras hyresgäster del av den. 💧 Viktigt att synka aktiviteter inom staden och att skapa en helhetsupplevelse. 💧 Fastighetsägare kan arbeta med öppna lösningar så att vattnet rinner långsammare ner i stadens nät. 4.3.3 Ansvar och hinder för öppna dagvattenlösningar Här ställdes frågan om vem respondenten anser ha det primära ansvaret eller äger frågan om implementering av öppna dagvattenlösningar och om det finns några hinder för en ökad implementering i stadsmiljön. Mattsson nämner att han personligen inte har ansvar över just dessa frågor, utan det är andra inom stadens förvaltning som är experter på detta. I Borås jobbar många unga människor, däribland Stadsträdgårdsmästaren som Mattsson har stort förtroende för gällande dessa frågor. “(...) det är väl återigen särfrågorna som är problemet, som exempel så kanske ett energibolag ska placera ut en transformatorstation som upptar mycket friyta, eftersom man måste kunna komma åt runtom. Här kan vi visa upp ritningar på hur man på andra sätt kan tänka så att de får upp ögonen för alternativa lösningar, t ex kan vi ju sätta transformatorstationen mot bron så att det blir ett brofundament. Så ja, det finns mycket hot mot öppna dagvattenlösningar. Återigen, det är särintressen ofta som sätter stopp. Fastighetsägare tycker ofta att det blir bara dyrt, tills de fattar att - oj det där blir ju jättevackert!” Richard Mattsson, Stadsarkitekt Borås Nygren förklarar att det primära ansvaret för dagvatten ligger på förvaltningen Kretslopp och vatten (Kov) men när det gäller öppna dagvattenlösningar är det Kov tillsammans med Ponf som ansvarar, då marken där dagvattenlösningarna anläggs förvaltas av Ponf. Detta samarbete fungerar bra, enligt Nygren. “Man kan se nu i centralenområdet, den detaljplanen där till exempel. Där är det ett väldigt dilemma med ekonomin. Staden har ju också ett ansvar och vi nämnder, inte minst fastighetsnämnden, att se till att exploateringsekonomin är i balans och ska den vara det måste den som köper marken känna att man kan bygga en himla massa bostäder och kontorslokaler att hyra ut, det blir inte mycket över till friytor och annat. Så där är ju vi med och bevakar det så att det blir friytor så att det exempelvis blir attraktivt för de boende. Jag märker det nu när jag jobbat här ett tag, det låter självklart när man säger så, men det är inte helt självklart om man inte travar runt i en sådan miljö som har en brist på friytor vad det betyder för attraktiviteten. Man ser de här flashiga arkitektbilderna, med höga hus och folk är ute på sin lilla balkong och det ser trevligt ut, men har man ingenstans att röra sig utomhus så skapar inte det en attraktiv boendemiljö. (...) Vad gäller hinder så skulle jag säga att det är ekonomin och bostadsbristen. För nu när vi ideligen ska bygga nya bostäder så kan jag ju också 27 förstå synpunkten att man bygger bostäder där det redan finns kommunal service, kollektivtrafik och annat men då är man också inne i områden som har brist på friytor och kommunal service. För så fort du bygger ett antal tusen bostäder så behöver du ett antal hundra förskoleplatser och så finns det inte plats till dem heller och då kikar man gärna på allmän plats och parkytor. (...) Det är ju tufft att, ni vet ju nu när man tog beslut om Skeppsbron till exempel då tog staden på sig, med politikernas beslut, att den får gå med underskott på xxx mkr och ja då måste vi hitta överskott någonstans och ja hur gör vi det? Så ekonomin är väldigt väsentlig här.” Linda Nygren, Ponf Göteborgs Stad 💧 Hinder kan vara särintressen, ekonomi och bostadsbrist. 4.3.4 Medborgardialog Under de tidigare stegen i intervjuprocessen blev det tydligt att arbetet med medborgardialog är en viktig del i stadsutveckling, men det finns förbättringspotential. Under samtliga intervjuer i detta steg har respondenterna själva berört ämnet medborgardialog innan frågan har ställts. I följande avsnitt kommer således en stor del av citaten från andra delar av intervjun. Frågan i sin grundform är ställd på vilket sätt de inkluderar medborgarna i planering och projekt, hur de tar reda på medborgarnas behov och önskemål samt om de utvärderar om behoven är tillfredsställda. “Här kommer ‘superparken’ och hoppar över infrastrukturen… Jag ritade en skiss här och flyttade på en fotbollsplan, det blev ett jävla liv och folk reagerade starkt emot, men hade vi gjort i vanlig ordning och skrivit ett fint planprogram så hade ingen fattat att fotbollsplanen skulle flyttas förrän grävskoporna hade stått där, så det var väl jättebra att den här bilden startade en dialog med medborgarna. (...) Man får inte ha någon stolthet och prestige och dessutom som arkitekt, som betyder den som vet lite om mycket, får man vara lite psykolog. Det gäller hela tiden att lyssna in vad folk säger, sen ritar jag en bild som innehåller lite av allt det folk har sagt, alla får lite av det dem pratade om. (...) I arbetet med ‘superparken’ har vi haft massa medborgardialoger där vi har gått med medborgare här och jag tror inte det är någon stad som i Borås där fastighetsägarna säger till mig och stadsträdgårdsmästaren - ni är ju fan rockstjärnor, det här är så häftigt! Vi målar upp det här ganska mycket när vi pratar och gör bilder och får med folk. Medborgardialoger brukar ju ofta vara att folk säger att - det var bättre förr och inget ska ändras, jag kommer ändå dö innan det är byggt. Men här har vi fått 99% jättepositiva kommentarer. Sätter du det här i workshop med gymnasieelever så behöver de inte ta in, vad är stadsplanering och integration? Utan de kan förstå visionen om parken direkt och det går på ett kick så är de igång och börjar producera idéer. Vi har förpackat stadsplanering och dess frågor på ett roligare sätt” Richard Mattsson, Stadsarkitekt Borås Nygren förklarar att det är stadsdelarna, eller de fyra socialnämnderna, som har hand om medborgardialoger och ger några exempel på hur de jobbar med invånarna. Ett exempel är Göteborgsförslagen där medborgare har möjlighet att skicka in förslag till Göteborgs Stad och får förslaget mer än 200 underskrifter så ska det behandlas av nämnd. Hon nämner dock att det kan bli problematiskt då de har en begränsad budget och planer som sträcker sig över många år. Detta resulterar i att medborgare får vänta 28 flera år innan ett önskemål ens kommer på tal. En del av budgeten är gemensam med andra, men Nygren önskar att det skulle finnas fler och flexiblare potter. “(...) det finns till exempel ett ställe som heter ‘Bills grotta’ för det var ett barn som tyckte att här passar det bra med en grotta. Så att det finns ju mängder med sådana medskapandeprocesser. När det gäller jubileumsparken till exempel så har vi haft pensionärsgrupper som har fått vara med och testa vilka arter och sorters växter som rimligen kan passa på denna förorenade mark. (...) Vi har också på Ponf en egen pott, alltså den här enheten Stadsliv har också en egen budget, så man har möjlighet att göra saker när det uppkommer behov utifrån medborgardialog eller möten med ungdomar eller så. (...) Vi har två typer av investeringar; det ena är våra egna investeringar och det andra är att vi är en del av exploateringsinvesteringsekonomin, där vi tar del av resurser som fastighetsnämnden samordnar för staden. (...) vi pratar lite mer om att ha kanske flexiblare potter eller så. Vi har det till viss del men det är samtidigt svårt för vi ska ju göra det i samarbete med andra, det blir ju väldigt dumt om vi hittar på att vi ska rusta upp ett ställe där trafiknämnden planerat att rusta upp om två år, ja det är ett dilemma. Vi vill ju gärna vara långsiktiga och duktiga på sikt och göra detta strukturerat men det blir svårt när det kommer in grejer från sidan.” Linda Nygren, Ponf Göteborgs Stad Pettersson Post tipsade om rapporten Göteborg - massor av möjligheter, som är framtagen av Vasakronan (2016) tillsammans med United Minds, där man intervjuat 300 göteborgare och flertalet experter och forskare för att undersöka vad man tycker om sin stad samt vad man ser för utvecklingspotential. Bland annat säger Björn Siesjö, Göteborgs Stadsarkitekt “Det finns ett stort intresse bland göteborgarna att tycka till. Det fina vore om man kunde engagera medborgarna i en positiv medverkansprocess där alla jobbar för stadens utveckling istället för att jobba för sitt egenintresse.” Grönholm berättar om att man i Helsingborg har arbetat fram en handledningsmatris för att effektivisera värdet av medborgardialoger. Han anser att många organisationer idag har en övertro på medborgares engagemang och att man felaktigt använder sig av medborgardialoger vid projektutveckling. “Fruktansvärt knepig nöt. Till att börja med, vet vi om invånarna ens vill vara involverade? Ibland utgår vi från att vi ska involvera invånare och kallar till en massa möten där det inte finns någon tydlighet om varför invånarna är med? Vad vill vi att de ska göra och varför? Vad händer sen när vi är klara? Kommer vi beakta dina åsikter eller skita i dem? Där behöver vi vara tydliga med att vi ska inte involvera invånarna om vi verkligen inte vill ha deras åsikter. Det är nog lätt hänt att ryggmärgsreflexen säger att det är viktigt med dialogarbete men egentligen tycker man att det är lite småjobbigt så man riktar frågorna så man ska få de svaren man vill ha, för att egentligen har man redan bestämt hur man vill göra. Tänk ett broprojekt där man redan har startat en upphandlingsprocess och sen tar man in invånarna. Då har de ju ändå inget att säga till om! Bättre är isåfall att låta invånarna spåna om det finns andra lösningar än en bro. Jag tror också att det är lätt att ha en övertro på invånarnas engagemang i kommunens dagliga verksamhet. (...) Idag försöker vi kort sagt vara jättenoga med att det ska vara tydligt för alla som blir inbjudna vad syftet är och vad som händer efteråt.” Micco Grönholm, Head of Future Helsingborg 29 💧 Skissa upp idéer med visionsbilder istället för planprogram. 💧 Svårt för kommunen att snabbt kunna hantera medborgarnas önskemål. 💧 Viktigt att skilja på olika typer av medborgardialog och varför vi använder dem. 4.3.5 Konst och gestaltning i stadsmiljö Här ställdes frågan om hur respondenten ser på möjligheten att kombinera de funktioner den egna organisationen har ansvar för med konst och gestaltning. “Här är en skiss jag gjorde för fem år sedan som antagligen gav mig det här jobbet. Vi hade haft workshop ihop med näringslivet om hur vi skulle bygga våran stad utifrån de urbana stråken och alla satt med post it-lappar, men det blir mest floskler och fina ord, så jag tänkte att jag istället ritar ett exempel på hur det de pratade om skulle te sig, som då resulterade i denna skiss. (...) High Line, New York där sa en galen konstnär att - Kan inte jag få göra en park innan ni river den här järnvägen som inte används längre? Då svarade NYC - Ja gör du det så tar vi bort den sen om något år, det är väl en kul grej, den ska ju ändå rivas så vi kan vänta lite. Men den blev ju omåttligt populär så NYC sa - Men skit också den här får ju bli kvar, den slår ju frihetsgudinnan, men det kommer ju ta 20 år innan fastighetsvärdena, i form av skatteintäkter, runtomkring ökar så mycket så att det betalar sig. Sanningen är att det tog endast 7 år eftersom att alla ville bo i området runt High Line… Vi vill göra ungefär samma sak i Borås. (...) Det roliga är när man ritar upp det såhär så säger exploatören - Men jag pröjsar ett träd för 100k då, det är klart vi ska crowdfunda alla dessa tio träden på bron! Och han som donerar skulpturer säger en söndagskväll - Du, jag tar ett träd också, det verkar kul! Så man får ju med folk väldigt fort när du illustrerar och kan sätta lagom mycket ord och text på det, istället för att skriva något program. (...) så det gäller hela tiden att manövrera och rita fortare än vad andra tjänstemän ställer till det som bevakar sina särintressen. Stjärnorna står rätt i Borås just nu, vi har fantastiska yngre i gänget som bidrar med nytänkande idéer, så det är väldigt kul!” Richard Mattsson, Stadsarkitekt Borås “Ja det är ju också ett gränsland för det är kulturnämnden som beslutar om vilka skulpturer som ska se ut på vilket vis och var dom ska stå. Där har ju de en avdelning för konst och då är vi också med i tidiga skeden, för då vi sköter om skulpturerna behöver vi bidra med kompetens om var de ska stå utifrån alla dessa synpunkter och styrande dokument och vilket material de ska vara av, vad de kostar att sköta och så. (...) Det kan jag ju säga att till exempel Johanna i Brunnsparken är ju en skulptur som har vatten i sig. Den var vi tvungna att renovera här för ett par år sedan för att vattnet slutade rinna tillsammans med en rad andra behov, och ja, det är väldigt besvärligt med vatten och då kostade det sju miljoner att renovera den… Det är en himla apparat alltså. Poseidon har vi ju vatten i också men det är uppstartssträckor för att sätta på och sätta av och dessutom är det ju jättepåverkan på själva skulpturen och materialet… Så att ja, skulpturer är rent så där praktiskt inte det lättaste.” Linda Nygren, Ponf Göteborgs Stad 30 När vi frågar om samarbetet med konstnärer svarar Pettersson Post att det är Ali Davoodi, som driver ArtMadeThis-konceptet, som sköter det. Vasakronan själva påverkar inte mer än att de kanske sätter upp vissa gränser, men att Davoodi har rätt fria händer. Han går ut med en förfrågan och så kommer konstnärer med idéer och han väljer ut. “Vi samarbetar med konstnärer. Vi har ett projekt som heter ArtMadeThis som vi startade upp för många år sedan, där vi tillsammans med dem kom på att vi hade väldigt många portar i staden, som garageportar och tråkiga jalusier och sådant, som väldigt ofta blir klottrade på och det blir väldigt fult. Tillsammans utforskade vi om de här ytorna kan användas till att skapa konstverk istället med graffitikonst. Det började hos oss i Göteborg. Sen har det vuxit och nu finns det på alla de orter där Vasakronan finns. Vi kompletterar hela tiden med nya konstverk... Finns även i P-hus City i Fredstan där tanken är att det ska kunna bli ett galleri på sikt. Vi fortsätter att utforska hur vi kan få in kultur på andra sätt i gatumiljön också t ex genom att stötta och delfinansiera vissa konstverk i gatumiljön.” Kristina Pettersson Post, Vasakronan Grönholm berättar målande om hur otroligt viktig kulturen i stadsmiljön är, särskilt för människans livskvalitet. “Jag tycker det här är jättespännande. Kultur i stadsmiljö är jätteviktigt. Det har med det estetiska att göra. Vi har en tendens att falla in i det där rationella, det här intellektuellt resonerande. Då kan man alltid ställa sig frågan - Vad är värdet av konst i stadsrummet? Det är såklart jättesvårt att svara på i strikt rationella termer. Men i emotionella termer är det lätt att relatera till det… Utifrån ett livskvalitetsperspektiv så har det definitivt ett värde, ett stort värde! Sen är det lite knepigt för att konst är ju konst och det kan faktiskt bli provokativt eller politiskt känsligt och då går det ju inte som offentlig aktör att kliva in i efterhand och tycka till om den här konsten. (...) Då måste man vara beredd på att tar man in konstnärer, ja då blir det konst och då kan det göra ont när konsten väl är uppe. Det kan till och med vara så att det blir “icke- PK”. Det kan bli väldigt brutalt, för konstnärer kan ju väcka känslor. (…) De som måste backa är samhällsbyggnadsmänniskorna för om konstnären måste backa så är det ju inte konst längre. Vi vill ha mycket mer av den typen av kulturellt utbyte i vår stadsmiljö, för det är ju bara bra om vi provocerar människor att tycka och tänka om saker. Sånt är ju kul men då måste samhällsbyggarna och politikerna, cheferna, fatta att konst är till för just detta; att väcka en samhällsdebatt, att människor ska börja tänka och prata och se saker på nya sätt. Det är ju det som är konstnärens uppgift; att beskriva världen och hur vi känner för den. Då kan det ibland kännas obehagligt. Och det är bra! För att inte fastna i rädslan för provokativ konst kan det vara bra att kanske inte bara prata om konst kopplat till gestaltning utan att kanske fokusera på det estetiska uttrycket. Att prata om något för själen. Som när vi gör en passage jättebra på alla praktiska sätt, kan vi också göra något för att föda själen medan människor använder passagen? Medans vi förflyttar oss nu på det här smarta och effektiva sättet, hur kan det samtidigt föda våra tankar och känslor? Eller ska vi vara robotar? Ska vi bara liksom, vi ska inte känna, vi ska inte tänka, vi ska bara förflytta oss där? Snabbt som fan mellan A och B – är det det som är syftet? (...) Ett bra exempel tycker jag är sträckan mellan Hbg C och Campus, en av de grejerna vi gjorde där var att vi satte upp en massa saker att göra, bland annat en griffeltavla där man fick skriva i något man verkligen ville göra innan man dog. Då tänkte folk kanske, det kan man väl inte säga till studenter: Vad vill du göra innan du dör? Kanske lite känsligt och provokativt. Det roliga var att det var ganska många studenter som tyckte att det var skitkul att läsa vad andra hade skrivit och skrev själva också och i praktiken så innebär ju det att tiden 31 då blev LÄNGRE från det att de gick från Hbg C tills de kom fram till Campus, eftersom de stod där och hängde, men den UPPLEVDA tiden blev nog kortare. Det blir alltså en psykologisk effekt av att göra estetiska saker. Så jag tror att istället för att prata om konst så kan man prata om det här upplevda, det känsliga, emotionella, kanske det psykologiska till och med. Det här var en sträcka där ingen tyckte det var kul att gå överhuvudtaget, det var en pisstrist sträcka. Men helt plötsligt tror jag att en hel del människor fick en sån här mini-mini-miniskön känsla, när man ändå går där och så någonstans, kanske inte medvetet, men någonstans inombords så blir man lite glad.” Micco Grönholm, Head of Future Helsingborg 💧 Viktigt att visualisera för att få med olika aktörer och att öka möjligheten till crowdfunding. 💧 Svårt med vattenskulpturer då det är dyrt med drift och underhåll. 💧 Värdet av konst i stadsrummet - Svårt att svara rationellt och intellektuellt på, men lätt att relatera till i emotionella termer. 💧 Den upplevda tiden kan bli kortare än den faktiska om människan får utlopp för kreativitet. 💧 Istället för konst - använd ord som emotionellt, estetiskt, psykologiskt, upplevelse. 4.3.6 Enprocentsregeln Några av respondenterna kom in på enprocentsregeln själva och till några ställdes frågan om man använder sig av enprocentsregeln inom organisationen. Regeln är i dagsläget inget tvång och därför är det svårt att veta i hur stor utsträckning den tillämpas idag. “Den är väl svinbra. Jag vet att den har röstats igenom och att vi ska ha den, så konstnärlig utsmyckning - absolut! (...) vartannat år ställer vi ut sju skulpturer och vartannat år målar vi sju väggar i sådana här muralmålningar och bjuder in top notch, så det kommer ju t ex folk från New York... Men vi har 30 väggar med sånt… Vi har många knäppa skulpturer; kaniner, hästvagnar i blått, folk hatar dem ibland men boråsarna har blivit väldigt duktiga på att ta sig till det.” Richard Mattsson, Stadsarkitekt Borås “Ja, vi förhåller oss till den, den är ju inget fast måste men det gör vi. Jag kan inte svara mer konkret men vi har pratat om det eftersom, ni vet i jätteprojekt där det blir massa miljarder så blir ju det väldigt mycket pengar. Nu har ju jag själv lite kulturell bakgrund så jag tycker att det är väldigt bra egentligen men jag kan också inse att när ett projekt kommer upp i tvåsiffrigt miljardbelopp så blir ju enprocentaren väldigt stor och det kan tyckas då väldigt mycket pengar. Men vi förhåller oss till den, vi försöker använda den på ett bra sätt. Ja, jag tycker det är en bra regel.” Linda Nygren, Ponf Göteborgs Stad 32 “När vi bygger nya hus, större fastigheter, så har vi tanken att det ska finnas konst också, det behövs i och utanför byggnaderna också. Det är naturligtvis beroende på hur fastigheterna ser ut... kanske konst i trapphus eller på andra lämpliga platser i byggnaden. Syftet är att höja upplevelsen av helheten och stärka miljön.” Kristina Pettersson Post, Vasakronan 💧 Bra sätt att få in konst som en naturlig del i den byggda miljön. 💧 Svårt när det handlar om väldigt stora belopp då en procent blir ganska mycket. 4.3.7 Organisering och finansiering Frågan berörde projektet Rain Gothenburg sa