Utveckling av en säkerhetsfokuserad 
domkraft 

 
Utveckling, analys och verifiering av en mekanisk domkraft med styrd 
lyftrörelse 
 
Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Maskinteknik 
 
Oliver Johnsson 
Fabian Winterfeldt 
 
 
INSTITUTIONEN FÖR INDUSTRI- OCH MATERIALVETENSKAP 
 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA  
Göteborg, Sverige 2025 
www.chalmers.se 



	
	
 
	
	

2	
	

Förord 
Detta examensarbete utförs på eget initiativ utan anknytning till ett företag eller institution. 

Målet med projektet var att undersöka möjligheten att realisera en egen uppfinning genom att 

undersöka dess teoretiska egenskaper. Projektet omfattar alla nödvändiga steg från 

problembeskrivning till en virtuellt verifierad slutprodukt.  

 

Vi vill tacka universitetslektor Peter Hammersberg som fann intresse för vårt projekt och ställde 

upp som examinator, men framför allt universitetslektor Göran Gustafsson som varit 

handledare och delaktig och engagerad genom hela projektets gång.    

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

3	
	

Abstract 
The aim of this project is to develop a safer and more efficient car jack that reduces the risk of 

injury to users and damage to vehicles. The final concept was designed to meet current 

standards and handle realistic loads, verified through strength calculations and FEM 

simulations. The development focused on creating a more controlled and predictable lifting 

motion. Instead of a traditional backward-rotating lift, the new design uses a guided forward 

motion that improves stability and reduces the risk of slipping or tilting during use. Several 

design iterations were created, modeled in CAD and tested virtually to evaluate how forces 

were distributed throughout the structure. Based on these results, each component was adjusted 

to meet both functional demands and strength requirements. Suitable machine elements such as 

bolts, screws and bushings were selected and verified. The final design also includes a 

mechanical height-lock and a basic ground-locking solution with lockable wheels to secure the 

jack during use. A target lifting force of 15 kN, equivalent to lifting two wheels of a standard 

passenger car, was chosen to ensure both safety and competitiveness with existing products.  

 

This manually operated and mobile jack fills a unique role in the market. Especially as an 

alternative to hydraulic jacks that cannot be safely locked under load. The forward-directed 

lifting path is the key innovation which offers a more stable and safer lifting process. The 

project also highlighted how changes in early design stages significantly impact later 

calculations and simulations. Although the design meets all main requirements, further 

development is suggested particularly physical testing to investigate the horizontal forces that 

may arise during lifting. This would help validate the concept in real-world conditions and 

guide future improvements.  

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



	
	
 
	
	

4	
	

Sammanfattning 
Syftet med detta projekt är att utveckla en säker och effektiv domkraft som minskar risken för 

personskador och skador på fordon. Det slutgiltiga konceptet har utformats för att uppfylla 

aktuella standarder och klara realistiska laster, vilket har verifierats genom 

hållfasthetsberäkningar och FEM-simuleringar. Utvecklingen har fokuserat på att använda en 

anpassad lyftrörelse. Istället för en traditionell lyftmekanism som roterar bakåt, ifrån bilen, 

används i det nya designförslaget en styrd framåtriktad rörelse, vilket förbättrar stabiliteten och 

minskar risken för att domkraften ska glida eller tippa under användning. En målsatt lyftkraft 

på 15 kN, motsvarande att lyfta två hjul på en vanlig personbil, valdes för att säkerställa både 

säkerhet och konkurrenskraft gentemot befintliga produkter. Denna manuellt manövrerade och 

mobila domkraft fyller en unik roll på marknaden, särskilt som ett alternativ till hydrauliska 

domkrafter som inte kan låsas säkert under belastning. Den framåtriktade lyftbanan är den 

centrala innovationen och erbjuder en mer stabil och säker lyftprocess.  

 

Flera designiterationer gjordes, modellerades i CAD och testades virtuellt för att utvärdera hur 

krafterna fördelades i konstruktionen. Baserat på dessa resultat justerades varje komponent för 

att uppfylla både funktionella krav och hållfasthetskrav. Lämpliga maskinelement såsom bultar, 

skruvar och bussningar valdes ut och verifierades. Den slutliga konstruktionen inkluderar även 

ett mekaniskt höjdlås och en grundläggande låsfunktion mot marken med låsbara hjul för att 

säkra domkraften vid användning. Projektet har även visat hur förändringar i tidiga designfaser 

påverkar senare beräkningar och simuleringar i hög grad. Även om konstruktionen uppfyller 

samtliga huvudkrav föreslås fortsatt utveckling, särskilt fysisk testning för att undersöka de 

horisontella krafter som kan uppstå under lyft. Detta skulle bidra till att validera konceptet under 

verkliga förhållanden och vägleda framtida förbättringar.	  



	
	
 
	
	

5	
	

 
 
 
 
 

Innehållsförteckning 
1. Inledning	.............................................................................................................................................................	8	

1.1 Bakgrund	.....................................................................................................................................................	8	
1.2 Syfte	..............................................................................................................................................................	9	
1.3 Frågeställning	.............................................................................................................................................	9	
1.4 Avgränsningar	.........................................................................................................................................	10	

2. Metod	................................................................................................................................................................	10	
3. Kravspecifikation	..........................................................................................................................................	10	
4. Konceptutveckling	........................................................................................................................................	11	

4.1 Placering av hydraulik	.........................................................................................................................	12	
4.1.1 Koncept H1	.....................................................................................................................................	12	
4.1.2 Koncept H2	.....................................................................................................................................	12	
4.1.3 Diskussion	.......................................................................................................................................	13	

4.2 Låsning mot markplan	.........................................................................................................................	13	
4.2.1 Koncept L1	......................................................................................................................................	13	
4.2.2 Koncept L2	......................................................................................................................................	14	
4.2.3 Diskussion	.......................................................................................................................................	14	

4.3 Höjdlåsning	..............................................................................................................................................	15	
4.3.1 Koncept K1	.....................................................................................................................................	15	
4.3.2 Koncept K2	.....................................................................................................................................	16	
4.3.3 Koncept K3	.....................................................................................................................................	16	
4.3.4 Koncept K4	.....................................................................................................................................	17	
4.3.5 Diskussion	.......................................................................................................................................	17	

4.4 Sammanställning av domkraft	...........................................................................................................	18	
4.5 Beskrivning av lyftprocess	.................................................................................................................	18	
4.6 Förberedelser inför domkraftens modellering i CAD	................................................................	19	

5. Modellering	.....................................................................................................................................................	20	
5.1 Första designen V1	................................................................................................................................	21	
5.2 Design V2	.................................................................................................................................................	23	

6. Friläggningar av domkraftens komponenter	........................................................................................	24	
6.1 Lyftplatta A	..............................................................................................................................................	25	
6.2 Hellänk bak B	.........................................................................................................................................	26	

INSTITUTIONEN FÖR INDUSTRI- OCH 
MATERIALVETENSKAP 
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA  
Göteborg, Sverige 2025  
www.chalmers.se 
 



	
	
 
	
	

6	
	

6.3 Hellänk fram C	.......................................................................................................................................	27	
6.4 Halvlänk D	...............................................................................................................................................	28	
6.5 Kolvlänk E	...............................................................................................................................................	29	

7. Numeriska beräkningar	...............................................................................................................................	30	
7.1 Beräkning av Pcyl & Plås	...................................................................................................................	31	
7.2 Beräkning av krafter från jämviktsekvationerna	.........................................................................	35	

8. FEM-analys	.....................................................................................................................................................	37	
8.1 Utförande	..................................................................................................................................................	37	
8.2 Jämviktskontroll	.....................................................................................................................................	39	
8.3 FEM-simulering	.....................................................................................................................................	39	

8.3.1 Halvlänk D	......................................................................................................................................	39	
8.3.2 Hellänk bak B	.................................................................................................................................	41	
8.3.3 Kolvlänk E	.......................................................................................................................................	42	
8.3.4 Lyftplatta A	.....................................................................................................................................	42	
8.3.5 Hellänk fram C	...............................................................................................................................	43	
8.3.6 Släde F	..............................................................................................................................................	44	
8.3.7 Bottenplatta	.....................................................................................................................................	46	

9. Val av maskinelement	.................................................................................................................................	46	
9.1 Fästförband	..............................................................................................................................................	46	
9.2 Glidelement	.............................................................................................................................................	48	

10. Resultat	..........................................................................................................................................................	49	
10.1 Specifikationer och funktioner	........................................................................................................	51	
10.2 Höjdlåsning	...........................................................................................................................................	51	
10.2 Lyftbana	..................................................................................................................................................	53	

11. Diskussion	.....................................................................................................................................................	54	
12. Fortsatt arbete	..............................................................................................................................................	56	

12.1 Undersökning av problematik	.........................................................................................................	56	
12.2 Optimering	.............................................................................................................................................	56	
12.3 Vidareutveckling	.................................................................................................................................	57	

Bilagor	.......................................................................................................................................................................	I	
Metod	....................................................................................................................................................................	I	
Numeriska beräkningar i Python	...............................................................................................................	II	
Pythonkoder	.....................................................................................................................................................	IV	
Ansys & CAD	..............................................................................................................................................	VIII	

		
	

 



	
	
 
	
	

7	
	

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



	
	
 
	
	

8	
	

1. Inledning 
 

1.1 Bakgrund 

Eftersom en traditionell domkrafts lyftarm roterar ifrån fordonet den lyfter samtidigt som det 

tippade fordonet roterar ifrån domkraften, så skapas en dragkraft mellan lyftpunkterna. Som 

illustrerat i figur 1 så rör sig domkraftens lyftpunkt åt höger medan bilens lyftpunkt förflyttar 

sig åt vänster. För att kompensera för dessa förflyttningar rullar den traditionella domkraften 

mot bilen under lyftet. Om rullning skulle komma att förhindras av exempelvis ojämnt underlag 

eller så lite som ett gruskorn framför något av hjulen, blir risken för haveri plötsligt hög.  

 

	 	
Figur 1: Problemillustration. 

 

Eftersom en traditionell domkraft förlitar sig på hydraulik så finns även risken för haveri vid 

överbelastning eller små läckage över tid i hydraulsystemet.  

Dagens lösning på detta problem är användning av pallbockar för att säkra lasten. Pallbockar 

är ett vertikalt mekaniskt stöd som eliminerar risken för haveri vid placering under ett upplyft 

fordon. Eftersom de inte är beroende av hydraulik och tar upp lasten vertikalt anses de vara en 

mycket säker lösning. Däremot utgör själva placeringen av pallbockarna en risk för användaren, 

eftersom de måste positioneras under en last som ännu inte är säkrad. 

 

I ett tidigare produktutvecklingsprojekt på Chalmers utvecklade vi en domkraft med en nära 

vertikal lyftmetod. Slutsatsen av vårt arbete var att vår nya lyftmetod genererade mindre 

dragkraft i lyftpunkten än vad de nuvarande hydrauliska domkrafterna på marknaden skapar. 

Figur 2 belyser skillnaden av lyftrörelsen mellan den traditionella domkraften och den vertikala 

lyftmetoden.   



	
	
 
	
	

9	
	

 

 
Figur 2: Traditionell och vertikal lyftrörelse. 

 

1.2 Syfte 

Syftet med projektet är att vidareutveckla den tidigare nämnda domkraften till ett välfungerande 

och säkerhetsfokuserat koncept för en lyftanordning som effektivt minimerar risken för skador 

på både användare och fordon. Konceptet ska genom hållfasthetsberäkningar och simuleringar 

verifieras att klara verkliga laster enligt gällande krav och standarder.  

 

1.3 Frågeställning 

Följande frågor kommer att hanteras i rapporten och slutligen besvaras i kapitel 11 Diskussion.   

 

• Vilka tekniska lösningar kan implementeras för att förbättra stabiliteten 

och minska risken för olyckor vid lyft av fordon? 

• Hur kan domkraften optimeras för att uppfylla industriella standarder och 

krav på hållfasthet? 

• Vilka belastningar och krafter måste domkraften tåla, och hur kan detta 

verifieras genom hållfasthetsberäkningar och simuleringar? 

• Vilka maskinelement kan användas för konstruktionen? 

• Vilka unika funktioner uppfylls av produkten? 



	
	
 
	
	

10	
	

1.4 Avgränsningar 

Projektet är av teoretisk karaktär. Det kommer därför inte att skapas någon prototyp, vilket även 

innebär att fysiska verifieringstester inte kommer att genomföras.  

2. Metod 
Projektets genomförande följer en logisk och strukturerad arbetsordning där flera moment är 

beroende av varandra. För att säkerställa en effektiv arbetsprocess kommer arbetet att inledas 

med formuleringen av en kravspecifikation där krav och önskemål presenteras. Denna utgör 

grunden för samtliga efterföljande delmoment och säkerställer att utvecklingsarbetet bedrivs i 

enlighet med projektets tekniska krav. Parallellt med upprättandet av kravspecifikationen inleds 

konceptutvecklingen, där en övergripande plan för produktens delfunktioner fastställs. Förslag 

för att uppfylla delfunktionerna presenteras som olika koncept, där de utvärderas och jämförs 

med varandra för att fastställa en lämplig lösning.  

När en grundläggande helhetslösning formats kan den dimensionerande modelleringen 

påbörjas. Detta moment omfattar skapandet av detaljerade CAD-modeller. Parallellt med denna 

fas kan hållfasthetsberäkningar och simuleringar genomföras för att verifiera konstruktionens 

strukturella integritet och säkerställa att designen uppfyller de krav som ställs. Eventuella 

optimeringar av konstruktionen kommer att genomföras baserat på resultaten från dessa 

analyser.  

 

3. Kravspecifikation  
En kravspecifikation har upprättats med kriterier i form av krav och önskemål som produkten 

ska uppfylla. Dessa kriterier har utformats enligt specifikationer från domkrafter på den 

nuvarande marknaden. Detta för att så gott som möjligt säkerställa en jämförbar ergonomi för 

användaren. I tabell 1 nedan markeras krav som K och önskemål med Ö. Kriterierna har 

utformats för att säkerställa att produkten ska uppnå den funktionalitetsnivå som nuvarande 

domkrafter på marknaden erbjuder. Krav måste per definition uppfyllas, medan önskemål 

tilldelas en viktning från 1 till 5, där 5 är högst, vilket indikerar hur viktigt kriteriet är att 

uppfylla. Korrosionsbeständighet och hög användning av återvinningsbara material är exempel 

på önskemål som viktas högt i kravspecifikationen. Eftersom matieralstudier däremot inte är 

målet med projektet så förblir dessa kriterier endas önskemål. För en helhetsbild av domkraftens 

utgångsdesign ser ut, se figur 3.  



	
	
 
	
	

11	
	

 

Tabell 1: Kravspecifikation.  

4. Konceptutveckling 
Målet med konceptutvecklingen är att komplettera den implementerade 

utgångsdesignen illustrerad i figur 3 med dellösningar för att uppfylla ställda krav.  

 

 
Figur 3: Domkraftens utgångsdesign 



	
	
 
	
	

12	
	

Lyftrörelsen ska minimera den krävda horisontella förflyttningen under lyftet och 

en integrerad låsfunktion ska eliminera behovet av pallbockar.  

 

I utgångsdesignen är ett flertal komponenter och funktioner redan fastställda. Lyftmetoden är 

fastställd och hydraulik kommer att användas. Delfunktionerna som saknas för konceptet är 

själva placeringen av hydrauliken, val av bakre hjulpar och dess låsning, samt 

implementeringen av en mekanisk låsfunktion för lyfthöjden.   

 

4.1 Placering av hydraulik 

Två	alternativ	för	placering	av	hydraulik	har	utvärderats	med	fokus	på	krävs	slaglängd	av	

cylindern,	stabilitet	och	konstruktionskomplexitet.		

 

4.1.1 Koncept H1 

Hydraulcylindern är fastmonterad på pumphuset som skjuter på länksystemet horisontellt vid 

extraktion. Metoden erbjuder god stabilitet och hög styrka men kräver väldigt lång slaglängd 

för cylindern (ΔS). Denna metod begränsar även utrymmet för en potentiell låsfunktion till 

släden.  

 
Figur 4: Placering hydraulik, koncept H1. 

 

4.1.2 Koncept H2 

Detta alternativ möjliggör användning av en hydraulcylinder med kortare slaglängd och lämnar 

mycket utrymme för låsfunktionen på slädens baksida. Däremot krävs två roterbara fästen, vilka 

ofta är svaga punkter i en konstruktion av den här typen. Cylindern är även monterad långt från 



	
	
 
	
	

13	
	

pumphuset, vilket kan påverka effektiviteten och stabiliteten i systemet. Metoden blir svag 

eftersom den höga utväxlingen ger stor vertikal rörelse vid liten cylinderförlängning.   

 
Figur 5: Placering hydraulik, koncept H2. 

 

4.1.3 Diskussion 

De fixerade fästena i alternativ H1 underlättar konstruktionen och är mer pålitlig än alternativ 

H2, då dess roterande axlar kräver underhåll. Däremot kräver alternativ a en hydraulcylinder 

med mycket stor slaglängd vilket riskerar att överskriva kravet på maxlängden 1100 mm. Därav 

elimineras koncept H1.  

 

4.2 Låsning mot markplan 

För att uppfylla kravet för manövrering gjordes valet att använda två svängbara bakhjul. 

Följande koncept konstrueras för att möjliggöra låsning av dessa hjul.  

 

4.2.1 Koncept L1 

Låsbara hjul är en populär lösning hos många rullbara produkter. Den är pålitlig och billig samt 

effektiv och användarvänlig.   



	
	
 
	
	

14	
	

 
Figur 6: Låsning av roterbart hjul, koncept L1.   

 

4.2.2 Koncept L2 

Denna lösning erbjuder en pålitlig konstruktion, vilket säkerställer en användarsäker och 

långvarig funktion. Däremot kräver den ytterligare komponenter vilket medför en mer komplex 

installation som innebär ett tidskrävande moment under användning.   

 
Figur 7: Låsning mot markplan, koncept L2.  

 

 

4.2.3 Diskussion 

Koncept L2 erbjuder en stabilare låsning mot markplanet jämfört med den klassiska lösningen 

med låsbara hjul. Den ökade stabiliteten hos låsningen uppväger dock inte den betydligt mer 

tidskrävande låsningsprocessen. Om en funktion upplevs som krånglig finns en ökad risk att 

användaren väljer att inte använda den, vilket motverkar dess avsedda syfte. Av denna 

anledning elimineras koncept L2.  

 



	
	
 
	
	

15	
	

4.3 Höjdlåsning 

För att kunna låsa domkraften i ett uppfällt läge under last, utan att behöva förlita sig på 

hydrauliken, behövdes en mekanisk höjdlåsning implementeras. I figur 8 illustreras 

låsfunktionens normalkraft N, vars uppgift är att motverka lasten P. Eftersom slädens rörelse är 

direkt kopplad till lyftplattans höjd, innebär en låsning av släden att även lyftplattan hålls stilla. 

 
Figur 8: Låsfunktionens normalkraft N och lasten P som skall motverkas. 

 

I kommande koncept representerar kraften F den resulterande horisontella kraften av lasten P.  

 

4.3.1 Koncept K1 

Släden ankras till rälsen med hjälp av ett skjutlås som monteras på dess bakre ände. Ur ett 

hållfasthetsperspektiv är detta en mycket bra lösning eftersom normalkraften verkar rakt emot 

den resulterande kraften F vilket skapar mindre påfrestning i komponenterna. Nackdelen med 

denna design är att det krävs precision i höjdplaceringen för att haspeln ska pricka rälsspåren. 

Denna lösning kräver även frigång i sidled då skjutlåset förs in denna väg. 

 

 
Figur 9: Skjutlåsning, Koncept K1. 



	
	
 
	
	

16	
	

4.3.2 Koncept K2 

I detta koncept ankras släden med hjälp av en fällbar bom monterad i dess bakre ände. Fördelen 

med denna design är att låsningen sker automatiskt under upphöjning via gravitation. Haspeln 

släpas längs rälsens släta sida för att därefter låsas i positiv x-riktning. Det finns däremot 

nackdelar med detta koncept både ur ett hållfasthets- och ett användarperspektiv. Bommen 

utgör en extra komponent vilket skapar en normalkraft N som inte verkar rakt emot kraften F. 

Detta innebär att den maximala spänningen kommer att uppträda i bommens ledade fäste, vilket 

är den svagaste punkten i komponenten. För att häva låsningen krävs det även att användaren 

fäller upp bommen med handen vilket utgör en onödig klämrisk.  

 

 
Figur 10: Bom-låsning, Koncept K2. 

 

4.3.3 Koncept K3 

Detta koncept är en vidareutveckling av koncept K2, vilket eliminerar klämrisken genom 

introduktion av ett handtag. Låsningen sker fortfarande automatiskt under höjning och vid 

upplåsning trycks spaken i figur 11 framåt där den låses av en magnet monterad på slädens 

bakre ände. Efter att domkraften sänkts dras spaken bakåt och den automatiska låsningen är 

återigen aktiv.  

 
Figur 11: Spak-låsning, Koncept K3. 

 

 



	
	
 
	
	

17	
	

4.3.4 Koncept K4 

Denna lösning kombinerar de bästa egenskaperna från alla föregående koncept. Haspeln är 

kopplad till ett fäste på toppen av slädens bakre ände. Likt i koncept K1 har haspeln vid låst 

läge kontakt med slädens yta. Det resulterar i att normalkraften N verkar rakt emot kraften F 

vilket är mindre påfrestande för låsningsmekanismen än i koncept K3 och K4. Handtaget från 

koncept K3 är bibehållet vilket underlättar för användaren och minimerar klämrisken. En 

magnet är monterad på toppen av släden för att hålla haspeln på plats, i ett upplåst läge vid 

sänkning av domkraften.   

 
Figur 12: Spak-låsning, Koncept K4. 

 

4.3.5 Diskussion 

Koncept K1 är inte självlåsande och medför ett alltför omständligt låsningsmoment, eftersom 

skjutlåset måste träffa rälsen exakt vid låsning. Både koncept K2 och K3 bedöms även som 

klena konstruktioner då bommen utgör en extra komponents som kräver en större normalkraft 

för att låsa släden på plats, se figur 13. Koncept K1, K2 och K3 elimineras därför, vilket lämnar 

kvar alternativ K4 som inte lider av någon av tidigare koncepts svagheter.  

 

 
Figur 13: Resulterande kraft och normalkraft i låsningen.  

Vänstra bilden illustrerar koncept K2 & K3, höger visar K1 & K4. 



	
	
 
	
	

18	
	

4.4 Sammanställning av domkraft 

Genom implementering av de vinnande koncepten i utgångsdesignen så skissades en 

sammanställning av domkraften. Denna modell syftar till att ge en övergripande helhetsbild av 

domkraften inför kommande modellering i CAD. I figur 14 namnges och betecknas även 

domkraftens olika komponenter.   

 

 
 

Figur 14: Domkraften och dess delar. 

 

4.5 Beskrivning av lyftprocess  
Med de utvecklade funktionerna kan systemet tillsammans utföra lyftprocessen för ett fordon. 

Domkraften förs in under fordonet. Två fasta länkhjul fram och ett par roterbara länkhjul bak 

möjliggör förflyttningen. Lyftplattan placeras mot lämplig lyftpunkt under bilens underrede, 

och lyftet påbörjas genom att föra pumphandtaget nedåt. Detta genererar ett tryck i 

hydraulsystemet, vilket i sin tur skjuter ut kolvstången som höjer lyftplattan uppåt. Släden rör 

sig horisontellt framåt över rälsen, medan haspeln dras över tändernas rygg via gravitation. När 

önskad höjd uppnås, vrids pumphandtaget moturs för att lätta på hydraultrycket, varpå släden 

färdas bakåt och haspeln låser den mekaniskt mot rälsen. Därefter kan hjulen låsas för att 

eliminera risken för oönskad förflyttning. 

 Namn 
1. Lyftplatta 
2. Hellänk (fram och bak) 
3. Räls 
4. Fast länkhjul 
5. Halvlänk 
6. Hydraulcylinder 
7. Roterbara, låsbara länkhjul 
8. Haspel 
9. Magnet 
10. Släde 
11. Övre roterbart fäste till kolvända 
12. Pumphus 
13. Pumpcylinder 
14.  Pumphandtag 
15.  Bottenplatta 



	
	
 
	
	

19	
	

När arbetet är klart och fordonet ska sänkas, måste domkraften först lyftas något för att avlasta 

haspeln, som sedan kan fällas upp via en spak. En magnet håller haspeln på plats, hjulen låses 

upp och hydraultrycket minskas återigen genom vridning av pumphandtaget. Släden rör sig då 

bakåt, lyftplattan sänks, och till sist står fordonet återigen på underlaget. Haspeln fälls återigen 

ned för att uppnå automatisk låsning vid nästa lyft.  

 

4.6 Förberedelser inför domkraftens modellering i CAD 
Sammanställningsritningen i figur 14 kräver ett antal standardkomponenter som ska köpas in 

och en undersökning av marknaden påbörjades. Ett flertal cylindrar som tillåter rotation i två 

ändar enligt det resulterande konceptet H2 från kapitel 3.1 finns tillgängliga men samtliga 

saknade kapaciteten att lyfta ett fordon. Att använda en flaskdomkraft skulle potentiellt kunna 

uppnå kravet på lyftkraft men en sådan är inte konstruerad för att kunna rotera i ändarna vilket 

hade krävt omfattande ombyggnad.  

Inköpsartiklar för det eliminerade konceptet H1 från kapitel 4.1 undersöktes också. För detta 

koncept fanns cylindrar med tillräcklig lyftkapacitet tillgängliga, men den långa slaglängd som 

krävdes skulle, som tidigare konstaterats, överskrida domkraftens maxlängd på 1100 mm. 

 

Eftersom båda koncepten för hydraulikens placering var bristfälliga så undersöktes även 

möjligheten att tillämpa det hydrauliksystem som nuvarande domkrafter använder. Detta gav 

upphov till ett nytt koncept där ett mekaniskt samspel mellan länkarmar utvecklades. Den nya 

placeringen är en kombination av koncept H1 och H2 som möjliggör användningen av en 

hydraulcylinder med tillräcklig kapacitet fast med kortare krävd slaglängd.  

 

Hydraulcylindern är horisontellt monterad på pumphuset som i koncept H1 och sitter 

sammankopplade med handtag och pumpcylinder. Via interna oljekanaler och ventiler 

elimineras kravet på längre slangar och rör vilket skulle ha krävts för koncept H2. Längst fram 

på cylinderns kolvstång monteras en länkarm som sammankopplas med halvlänken likt koncept 

H2. Genom användningen av en dubbelledad länkarm mellan kolvstången och halvlänken 

möjliggörs inköpet av en klassisk hydraulcylinder byggd för domkrafter, med en slaglängd som 

inte överskrida kravet på maxlängd.  

 



	
	
 
	
	

20	
	

 
Figur 15: Ny placering av hydraulik. 

 

För att den nya designen ska kunna utföra lyft vid det helt nedfällda läget lades även en liten 

förhöjning till på halvlänken som fästs mot cylinderarmen. Utan denna skulle domkraften inte 

kunna lyftas från sitt nedfällda läge då en rotation inte kan skapas när lederna ligger linjärt 

arrangerade (se figur 16).  

     
Figur 16: Geometrisk anpassning av halvlänk.  

Vänster: utan anpassning. Höger: med anpassning. 

 

5. Modellering 
För att få en utgångspunkt gällande skruvförband, dimensioner och hydraulik undersöktes 

befintliga lösningar i detalj. Som referensmodell laddades en CAD-fil ner från en öppen 

komponentdatabas, se [1]. Filen representerar en befintlig hydraulisk domkraft och valdes som 

utgångsdesign för att analysera och vidareutveckla en egen lösning. Modellen användes i 

programvaran Fusion 360, där mätverktyg användes för att ta fram relevanta dimensioner och 

förstå konstruktionens uppbyggnad. Denna CAD-modell innehåller även en möjlig lösning för 

hydraulikdelen i den nya konstruktionen. 

 

Hemsidor hos återförsäljare besöktes och en övergripande visuell inspektion gav en bredare 

uppfattning om varierande lösningar. Exempelvis har inte alla leder skruvförband då den axiella 

kraften sällan kräver mer än en bult med låsringar.  



	
	
 
	
	

21	
	

 

En fysisk domkraft med ett flertal års användning undersöktes och gav indikationer på brister 

orsakat av flera års användning. På produktbilder går det att urskilja vissa leder som var 

insmorda med fett från fabrik och nu behöver servas. Detta väcker frågan huruvida 

konstruktionen bör förändras eller om dessa områden ska klassas som serviceberoende.  

Komponenterna byggs huvudsakligen av stål, länkarnas bredd är 40 mm och tjockleken på 

samtliga plåtar är 6 mm. En ny variant av rälslåsningen ska även tas fram då hydrauliken har 

placerats likt figur 15. För att dessa inte ska kollidera måste haspeln placeras så pass lågt att 

den kan föras in under hydraulcylindern, vilket blir trångt om en räls ska monteras. Att göra 

spår i bottenplattan som haspeln kan låsas mot blir ett mer lämpligt alternativ ur ett geometriskt 

perspektiv, men även mer kostnadseffektivt då material tas bort i stället för att läggas till.  

 

5.1 Första designen V1 

Första designen som kallas V1 ska ligga till grund för de parametrar och placering av 

komponenter som gör funktionerna möjliga. De främre hellänkarna måste placeras ytterst för 

att ge rum för lyftplatta och bakre hellänkar att vikas ner utan kollision. Halvlänken måste 

monteras på de bakre hellänkarna då den ej får kollidera med lyftplattan. En viss frigång behövs 

då eventuella skruvskallar och bultar ej får blockera rörelsen.  

 

Om halvlänken infästes mitt på hellänken och samtliga hål i nederkant ligger på samma höjd 

kommer ett helt vertikalt lyft att ske. Genom geometrisk testning i modellens sketch visade det 

sig dock att en fästpunkt på mer än halva hellänkens längd ger ett lyft som även förs framåt, 

vilket är att föredra då det följer bilens naturliga rörelsebana. Halvlänkens längd kommer också 

att påverka rörelsen på liknande vis. Kolvlänkens placering på halvlänken kommer att avgöra 

vilken utväxling kolven får i förhållande till lyftplattan. Förhållandet blir ungefär 4,6:1 då 

slaglängden uppskattas vara 100 mm och önskad lyfthöjd är 460 mm. Efter mycket 

experimenterande med länkarnas dimensioner uppnåddes en nöjaktig lyftbana med följande 

förhållanden mellan komponenterna: 

 

• Hellänk längd: L 

• Halvlänk längd: 0,6 L 

• Kolvlänk längd: 0,7 L 

• Bulthål på hellänk för halvlänk: 0,58 L 



	
	
 
	
	

22	
	

 

Dimensionerna som visas i figur 17 togs fram med hjälp av en CAD-skiss och kallas 

dimensionerande längder då de ligger till grund för resterande modellering. En enkel 3D-modell 

baserad på längderna gjordes och kallas V1 (figur 18).  

 
Figur 17: Dimensionerande längder.  

 
Figur 18: Design V1. 

 



	
	
 
	
	

23	
	

5.2 Design V2 

V1 skapades enbart för att dimensionera längderna av länkarna och på så sätt testa lyftrörelsen 

(se bilaga M1). Den gav däremot ingen helhetsbild av antalet komponenter, bredd och realism. 

Därefter togs V2 fram vilket var en mer realistisk och symmetrisk modell av de framtagna 

dimensionerna, anpassade för att potentiellt tåla krafterna, se figur 19. Denna modell kom att 

bli utgångsmodellen för kommande hållfasthetsberäkningar och FEM-analys.  

	
Figur 19: Design V2.	

 



	
	
 
	
	

24	
	

6. Friläggningar av domkraftens komponenter 

 
Figur 20: Domkraftens komponenter och yttre krafter. Pbil representerar tyngdkraften från 

bil och Pcyl representerar cylinderkraften. Bokstavsbeteckningarna blir nu förkortningar till 

de komponenter som namngivits i figur 14. 

 

I samtliga friläggningar har gravitationskraften försummats. Detta då dess påverkan är väldigt 

i jämförelse med lasten av bilen och cylinderkrafterna. Eftersom gravitationskraften är den enda 

kraft som förändras vid kommande geometriska justeringar av komponenter, bedöms dess 

minimala inverkan som onödig att inkludera i beräkningarna. Dess påverkan är helt enkelt för 

liten för att motivera den ökade komplexiteten det skulle medföra. 

 

 

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

25	
	

6.1 Lyftplatta A 

 
Figur 21: Friläggning av Lyftplatta A. 

 

Jämviktsekvationer Lyftplatta 

 

↑ :	𝐶! + 𝐵! − 𝑃"#$ = 0			 ⇒ P%&' = 𝐶! + 𝐵!  (1) 

→:B( − 𝐶) = 0			 ⇒ B( = C(    (2) 

↷ C: P%&' ∗
*
+
− 𝐵! ∗ 𝐿 = 0			 ⇒ B, =

-!"#
+

  (3)	

 

(3)	𝑖	(1) → 𝐶! = 𝑃"#$ −
𝑃"#$
2 ⇒ 𝐶! =

𝑃"#$
2  

 

 

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

26	
	

6.2 Hellänk bak B 
 

 
Figur 22: Friläggning av Hellänk bak B. 

 

Jämviktsekvationer Hellänk bak 

𝐿. = 𝐿/ − 𝐿0 

	

↑: 𝑁"! + 𝐷! − 𝐵! = 0         (4)	

→:𝑁") − 𝐷) − 𝐵) = 0        (5)	

↷ 𝑁:𝐷! ∗ 𝐿. 𝑐𝑜𝑠(𝛼) − 𝐷) ∗ 𝐿. 𝑠𝑖𝑛(𝛼) − 𝐵! ∗ 𝐿/ 𝑐𝑜𝑠(𝛼) − 𝐵) ∗ 𝐿/ 𝑠𝑖𝑛(𝛼) = 0 (6) 

 

 



	
	
 
	
	

27	
	

6.3 Hellänk fram C 

 
Figur 23: Friläggning av Hellänk fram C. 

 

Jämviktsekvationer Hellänk fram  

↑: 𝑁1! − 𝐶! = 0	 ⇒ 𝑁1! = 𝐶!     (7)	

→: 𝐶) − 𝑁1) = 0		 ⇒ 𝑁1) = 𝐶)     (8)	

↷ N: C( ∗ 𝐿/ sin(𝛼) − 𝐶! ∗ 𝐿/ cos(𝛼) = 0		 ⇒ 𝐶) = 𝐶! cot(𝛼) (9) 

	

(9)	i	(3)	&	(1) ⇒ 𝐶) =
𝑃"#$
2 cot(𝛼)	

(2)	&	(8) ⇒		𝐵) = 𝐶) = 𝑁1) =
𝑃"#$
2 cot(α)

1
1
1
1
			

(7)	𝑖	(3)	&	(1) ⇒		𝐵! = 𝐶! = 𝑁1! =
𝑃"#$
2

1
1
1
1
	 



	
	
 
	
	

28	
	

6.4 Halvlänk D 
 

 
Figur 24: Friläggning av Halvlänk D och geometriskt förtydligande av hävarmar. 

 

Hävarmar från momentpunkten Nxy enligt figur 24 

𝐻ä𝑣𝑎𝑟𝑚	𝑁2! = 𝑏+ − 𝐵/ = 𝐿3 cos(𝜙) − 𝐿4 sin(𝜙)	

𝐻ä𝑣𝑎𝑟𝑚	𝑁2) = ℎ+ + ℎ/ = 𝐿3 sin(𝜙) + 𝐿4 cos(𝜙)	

 

Jämviktsekvationer Halvlänk 

↑: 𝑁! + 𝑁2! − 𝐷! = 0 (10)	

→: 𝐷) − 𝑁) − 𝑁2) = 0 (11)	

↷ N(,: 𝐷! ∗ 𝐿5 cos(𝜙) + 𝐷) ∗ 𝐿5 sin(𝜙) − 𝑁2!(𝐿3 cos(𝜙) − 𝐿4 sin(𝜙)) − 𝑁2)(𝐿3 sin(𝜙) +

𝐿4 cos(𝜙)) = 0	 	 (12)	

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

29	
	

6.5 Kolvlänk E 
 

 
Figur 25: Friläggning av Kolvlänk E 

 

Jämviktsekvationer Kolvlänk 

 

↑: 𝑁6! − 𝑁2! = 0		 ⇒ 𝑁6! = 𝑁2!  (13) 

→:𝑁2) − 𝑃1!$ = 0		 ⇒		𝑁2) = 𝑃1!$
7
"
	  (14)	

↷ N: P8,' ∗ 𝐿+ sin(𝛽) − 𝑁6! ∗ 𝐿+ cos(𝛽) = 0		 ⇒ 𝑁6! = 𝑃1!$ ∗ tan(𝛽) (15) 

 

(13)	𝑖	(15) ⇒		𝑁6! = 𝑁2! = 𝑃1!$ ∗ tan(𝛽)
𝑎
𝑏		

 

Sammanställning av beräknade krafter: 

𝐵! = 𝐶! = 𝑁1! =
𝑃"#$
2 	

𝐵) = 𝐶) = 𝑁1) =
𝑃"#$
2 cot(𝛼) 

𝑁2) = 𝑃1!$ 	

𝑁6! = 𝑁2! = 𝑃1!$ ∗ tan	(𝛽) 

 

Kraften Pcyl och resterande kraftsamband som involverar Dx och Dy beräknas i nästkommande 

kapitel på grund av deras komplexitet.   



	
	
 
	
	

30	
	

7. Numeriska beräkningar 
Alla krafter från föregående friläggningar beräknas vid tre olika lägen under domkraftens 

lyftbana. Dessa lägen är mätta från domkraftens maximala och minimala lyfthöjd samt ett läge 

mitt emellan dessa. Målvärdet för domkraftens styrka är att kunna tippa en bil som väger 3 ton. 

Under ett traditionellt lyft med en domkraft bibehåller alltid två av bilens däck markkontakt vid 

den maximala lyfthöjden. Pbil sätts därför till 15 kN eftersom det är tyngden av en massa på 

1,5 ton.    

 

Uppfällningslägen definieras enligt följande:   

 
Figur 26: Illustration av avstånd och vinklar. 

 

Uppfällningsläge x y φ β α 

Minläge 22,7 mm 56,3 mm 11° 4,01° 10,64° 

Mittläge 61,48 mm 240,9 mm 32,3° 10° 34,18° 

Maxläge 100 mm 359,2 mm 49,1° 13° 52,3° 

 

Tabell 2: Geometriska egenskaper för de tre uppfällningslägena.  



	
	
 
	
	

31	
	

 

Det gjordes även ett antagande att bilens alla fyra däck har markkontakt fram till dess att bilen 

lyfts 16 centimeter från marken. Därav fastställdes minläget utifrån denna lyfthöjd, då den fulla 

lasten för Pbil först börjar verka i detta läge. För att klargöra så har domkraften kapaciteten att 

lyfta lasten Pbil även under detta läge. Däremot är Pbil svårt att fastställa då faktorer som 

exempelvis fjädring har en stor inverkan på andelen av lasten som appliceras. Eftersom däcken 

på fordonet fortfarande behåller markkontakt för höjder under minläget gjordes antagandet att 

dessa inte behöver undersökas vidare. Detta då en mindre belastning på Pbil kräver en mindre 

lyftande kraft från Pcyl, vilket orsakar minskad påfrestning för domkraften. Höjder under 

minläget kommer därför inte att ingå i kommande beräkningar.  

 

Eftersom krafterna i friläggningarna ska beräknas vid tre olika uppfällningslägen skapades en 

Python-kod för att utföra dessa beräkningar.  

 

7.1 Beräkning av Pcyl & Plås 
 

Det återstod nu att beräkna cylinderkraften i de tre uppfällningslägena. För att bestämma Pcyl 

tillämpas virtuella arbetets princip:   

 

𝑃1!$ ∗ δx − P%&' ∗ δy = 0		 ⇒ P8,' = 𝑃"#$ ∗
δy
δx					(20) 

 

Eftersom Pbil redan är känd återstår det bara att bestämma sambandet mellan förskjutningarna 

i x- och y-led för kolven respektive domkraftens lyftplatta. Det gjordes genom nio mätningar 

inom lyftintervallet, från min- till max uppfällningsläge.   

 

Mätvärdena hämtades från CAD-modellen och definieras som koordinatpar i ett 

tvådimensionellt system.  

 

Avstånd Punkter under lyft 

x 22,7 32,7 42,7 52,7 62,7 72,7 82,7 92,7 100 

y 56,3 114,8 164 207 245,3 279,9 311,3 339,9 359,2 

 



	
	
 
	
	

32	
	

Tabell 3: Nio mätta punkter mellan min- och max uppfällt läge. Första punkten är i minläget, 

sista punkten är i maxläget. 

Med hjälp av dessa punkter plottas en approximativ graf i form av ett andragradspolynom, y(x), 

se figur 27. För ytterligare detaljer om Pythonkoden, se bilaga P1. 

 
Figur 27: Lyfthöjdens förhållande till utskjutningen av kolvstången. 

 

Derivering av y(x) ger ett linjärt samband mellan lyfthöjdens ökning som funktion av 

kolvstångens utskjutning, se figur 28.  

 



	
	
 
	
	

33	
	

Figur 28: Lyfthöjdens förändring som funktion av kolvstångens utskjutning.   

 

Det framgår tydligt att funktionens derivata avtar med kolvstångens utskjutning. Det betyder 

alltså att lyfthöjden ökar som mest i förhållande till kolvstångens utskjutning direkt i början av 

lyftet, vid minläget. Det betyder även att lyfthöjdens minsta ökning i förhållande till 

utskjutningen sker i maxläget.  

 

Derivatan används därefter till att fastställa Pcyl för alla kolvstångslägen inom lyftintervallet 

enligt ekvation (20).  

 

𝑦9(𝑥) =
𝛿𝑦
𝛿𝑥 					&					𝑃"#$ = 15	000	𝑁			(21) 

(21)	𝑖	(20) ⇒ 𝑃1!$ = 𝑃"#$ ∗
𝛿𝑦
𝛿𝑥 		⇒ 𝑃1!$ = 15	000 ∗ 𝑦9(𝑥)	𝑁 

 

 
Figur 29: Cylinderkraften Pcyl i förhållande till kolvstångens utskjutning. 

 

Figur 29 visar cylinderkraften under hela lyftintervallet. Grafen indikerar att den största kraften 

verkar i minläget och avtar linjärt tills domkraften når sitt maxläge. Detta bör innebära att de 



	
	
 
	
	

34	
	

flesta komponenterna i domkraften utsätts för den största påfrestningen i början av lyftet. En 

fördjupad analys av detta görs i efterföljande kapitel. 

 

Resultatet för de tre uppfällningslägena blev följande: 

 

𝑃1!$,;#<	 = 83	182,9	𝑁	

𝑃1!$,;62 = 57	715,4	𝑁	

𝑃1!$,;7) = 32	417,7	𝑁 

 

För beräkningen av kraften Plås som verkar på haspeln vid låst läge användes samma 

Pythonprogram. Metoden för att ta fram dessa grafer är exakt densamma som för cylindern, då 

båda trycker släden åt samma riktning horisontellt. Den enda skillnaden är att avståndet längst 

med x-axeln nu representerar sträckan mellan släden och pumphuset istället för kolvstångens 

utskjutning. 

 

Se bilaga N1 för definitionen av avstånden x och y, samt angreppspunkten för kraften Plås. I 

bilaga N2-N4 och P3 hittas de plottade graferna samt Pythonkoden för programmet.  

 

De sex punkterna i tabell 4 uppmättes inom lyftintervallet. 

 

Avstånd Punkter under lyft 
x 261,95 281,27 309,43 340,51 398,05 455,13 
y 46,61 116,01 179,2 229,96 299,02 349,31 

 

Tabell 4: Sex mätta punkter mellan min och max uppfällt läge. Första punkten är i minläget, 

sista punkten är i maxläget. y representerar lyfthöjden och x representerar avståndet mellan 

släden och pumphuset. 

 

Detta gav följande resultat: 

𝑃$å?,;#< = 28	386,5	𝑁	

𝑃$å?,;62 = 22	282,5	𝑁	

𝑃$å?,;7) = 4	947	𝑁 

 

 



	
	
 
	
	

35	
	

7.2 Beräkning av krafter från jämviktsekvationerna 
 

De tidigare definierade vinklarna tillsammans med cylinderkrafterna har implementerats i 

jämviktsekvationerna från friläggningarna för respektive uppfällningsläge, vilket möjliggör en 

fullständig beräkning av alla förekommande krafter.  

 

De två mest väsentliga krafterna i konstruktionen är Dx och Dy, eftersom de båda verkar i 

halvlänken som är konstruktionens mest centrala komponent. Krafterna som inte beräknades i 

kapitel 6 innehåller dessa okända variabler, och det är orsaken till att de inte kunde bestämmas 

där. Figur 30 visar beräkningarna av Dx och Dy. 

 

 
Figur 30: Beräkning av Dx och Dy. 



	
	
 
	
	

36	
	

Uttrycken för Dx och Dy är långa och beroende av tre olika vinklar. Eftersom tre olika 

uppfällningslägen undersöks behövs tre beräkningar vardera för Dx och Dy. Detta gäller även 

för resterande krafter som är beroende av Dx och Dy. Följande beräkning utförs i Python för 

att underlätta arbetet.  

 

Krafter som varierar med uppfällningsläget: 

𝐷! =	
𝑁2!(𝐿3 − 𝐿4 tan(𝜙)) + 𝑁2)(𝐿3 tan(𝜙) + 𝐿4)

𝐿5(1 + tan(𝜙) cot(𝛼))
∗
𝐿/ tan(𝜙) a𝐵! cot(𝛼) − 𝐵)b
𝐿.(1 + tan(𝜙) cot	(𝛼)

	

𝐷𝑥 =	
𝑁!"(𝐿# − 𝐿$ tan(𝜙)) + 𝑁!%(𝐿# tan(𝜙) + 𝐿$)

𝐿&(1 + tan(𝜙) cot(𝛼))
∗
𝐿' tan(𝜙) 4𝐵" cot(𝛼) − 𝐵%6
𝐿((1 + tan(𝜙) cot	(𝛼)

∗ cot(𝛼) −
𝐿'
𝐿(
(𝐵" ∗ cot(𝛼) − 𝐵%)	

𝑁"! = 𝐵! − 𝐷!	

𝑁") = 𝐵) − 𝐷)	

𝑁! = 𝐷! − 𝑁2!	

𝑁𝑥 = 𝐷) − 𝑁2)	
	
Det numeriska resultatet av alla krafter sammanställs slutligen och möjliggör fortsatt simulering 

och FEM-analys i kommande kapitel. Se bilaga P2 för Python-kod.  

 

Krafter Minläge (N) Mittläge (N) Maxläge (N) 
Pbil 15 000 15 000 15 000 

Pcyl = Ndx 83 182,9 57 715,4 32 417,8 
Dx 59 756,3 21 345,7 9 261,5 
Dy 11 226,3 14 495,7 11 983 

Dress 60 801,7 25 802,4 15 144,9 
Nby -3 726,3 -6 995,7 -4 483 
Nbx -19 834,6 -10 301,5 -3 464,8 

Nbress 20 181,6 12 452,3 5 665,9 
Ny 5 395 4 318,9 4 498,8 
Nx -23 426,5 -36 369,7 -23 156,2 

Nress 24 039,7 36 625,2 23 589,2 
Ndy 5 831,3 10 176,8 7 484,2 

Ndress 83 387 58 605,8 33 270,4 
Ncy = Cy = By 7 500 7 500 7 500 
Bx = Cx = Ncx 39 921,7 11 044,2 5 796,7 

Ney 5 831,3 10 176,8 7 484,2 
 

Tabell 5: Beräknade krafter. Den resulterande kraften av två komposanter betecknas ”ress”.  



	
	
 
	
	

37	
	

8. FEM-analys 
I detta kapitel presenteras simuleringar av de beräknade krafternas påverkan på domkraftens 

lösningsunika komponenter som projektet avser att utveckla. Målet med simuleringarna är att 

säkerställa att samtliga komponenter håller för alla uppträdande krafter. De är gjorda utifrån 

min-, mitt- och max uppfällningsläge. De mest kritiska lägena kommer att granskas mer 

noggrant.  

 

8.1 Utförande 
[2] är en standard för lyftanordningar som anger krav för CE-märkning. Det relevanta kravet 

för detta projekt är att hela anordningen måste upprätthålla en säkerhetsfaktor (SF) på 1,25. 

Eftersom det huvudsakliga målet är säkerhet sattes målvärdet för SF till 2 för hela anordningen. 

SF för alla komponenter som involveras i låsfunktionen ska uppnå minst 3 då detta anses som 

säkerhetskritisk last.  

 

Domkraften ska ha två höjdlås, placerade i mitt- och maxläget och här ökar minikravet för SF 

från 2 till 3 för alla komponenter som höjdlåset. Kolvlänk E avlastas helt vid låsning då denna 

överför kraft från hydraulkolven och har enbart krav på 2 i SF. Om särskilda områden på 

komponenten inte uppnår kravet utförs justeringar i CAD- modellen för att stärkas. Under 

modelleringen kommer delarna att kontinuerligt analyseras och revideras i det 

simuleringsprogram Fusion erbjuder. Detta är ett inbyggt FEM-program som hämtar data i 

realtid från CAD-modellen vilket gör simuleringarna tidseffektiva, varav allt senare 

kontrolleras i Ansys. 

 

Av flera anledning kommer varje enskild komponent att simuleras separat. De krafter som har 

beräknats är komposanter för varje anknytningspunkt. I en total sammanställning skulle 

krafterna direkt möta sina normalkrafter och därav elimineras direkt. I de flesta 

anknytningspunkter sker även en roterande rörelse vilket en total simulering skulle anse som 

sammansatta ytor då kontaktgrupper blir stumt monterade till varandra. Separata simuleringar 

blir dessutom smidigare för vidareutveckling. 

 

Ett återkommande problem inom FEM-analyser är när applicerade krafter kommer i konflikt 

med införda tvång. Detta kan uppstå när modellen innehåller överdefinierade randvillkor, det 

vill säga att både krafter och fasta tvång införs på samma punkt eller område. I sådana fall kan 



	
	
 
	
	

38	
	

kraften inte verka fritt, vilket leder till att modellen inte kan lösa problemet korrekt eller ger 

orimliga resultat. 

Ett vanligt missförstånd är att kraftöverföring endast sker genom fästelement mellan 

komponenter. Även om det i praktiken är sant att krafter överförs via dessa fästen, måste 

modellen fortfarande tillåta vissa rörelser eller deformationer för att återspegla verkligheten. 

Om alla kringliggande noder ges fullständiga tvång, kan detta leda till att ingen deformation 

tillåts, vilket inte stämmer överens med hur konstruktionen faktiskt beter sig. 

För att undvika dessa problem bör tvång placeras på ett genomtänkt sätt så att modellen blir 

statiskt bestämd och samtidigt realistisk. Exempelvis bör en nod som inte är fixerad i 

verkligheten inte heller fixeras i modellen, eftersom det skulle hindra dess naturliga rörelse och 

därmed ge ett felaktigt simuleringsresultat. 

För att undkomma dessa teoretiska felaktigheter kommer alternativa metoder att användas. 

Både komponent B och D har tre belastade axlar, vilket medför att varje kraft kan simuleras 

separat då resterande två axlar kan fixeras. Tre simuleringar per läge ger totalt nio simuleringar 

vardera. För resterande komponenter appliceras Newtons tredje lag.  

 

Fordonets halva tyngd kommer att verka på lyftplattans översida och i ett gängat hål i mitten, 

vilka då kan användas som tvång. Normalkrafterna som uppstår i bulthålen, med summa Pbil, 

placeras ut tillsammans med de horisontella krafterna.  

Halvlänken A och kolvlänken E har vardera fyra krafter varav inga verkar på samma axel, men 

kraftresultanterna pekar linjärt mot varandra och är lika stora. Likt föregående metod kan ena 

bulthålet fixeras och enbart kraftresultanten i andra hålet behöver appliceras vilket även ger 

global momentjämvikt.  

 

En betydande detalj är att vissa komponenter ger varandra mekanisk stöttning som förhindrar 

deformation, vilket inte framgår i individuella analyser. Dessa kontaktytor låses med 

”friktionslös fixering” för att realistiskt modellera den sammankopplade detaljen.  

 

Skarpa hörn som utsätts för krafter tenderar att uppnå extremvärden i kalkylen på grund av 

spänningskoncentration. Detta sker främst där nätytor1 möts och bildar en singularitet där den 

teoretiska spänningen går mot oändligheten. Det kan vara ett problem i en färdig produkt men 

förblir oftast ett teoretiskt problem. Projektet avser dock inte att åtgärda varenda singularitet då 

	
1	Eng.	meshytor	



	
	
 
	
	

39	
	

detta är alldeles för tidskrävande. En bedömning görs utifall problemet berör ett större område 

av detaljen och bör då utvecklas geometriskt för att höja SF. För att få ett enhetligt resultat 

kommer standardstorlek användas för alla mesh-inställningar. Mesh-ytrona genereras adaptivt 

och anpassas efter varje geometrisk egenskap, och detta görs likvärdigt för alla komponenter.  

 

Materialet i analysen är det förvalda konstruktionsstål som Ansys erbjuder (se bilaga A1). 

Projektet avser inte att undersöka andra material än det, utan snarare konstruktionens 

egenskaper.  

 

8.2 Jämviktskontroll  

Krafterna på komponenterna B och D inkluderas i en ekvation som säkerställer total jämvikt i 

det tvådimensionella planet för simuleringen. Valet att undersöka just dessa två komponenter 

beror på att de måste roteras i simuleringen för att inta de vinklar som uppstår under 

domkraftens höjning. Riktningen på kraftvektorn som läggs in i Ansys beror på följande 

faktorer: positivt eller negativt värde efter beräkning, antagna riktningar i jämviktsfigurerna och 

koordinatsystemets riktning i Ansys. Om en kraft har ett positivt värde efter beräkningen 

kommer dess resulterande kraft på sammankopplad komponent att även där vara positiv för den 

simuleringen eftersom den är inkluderad i figurerna. I koordinatsystemet för Ansys är dock den 

globala riktningen densamma, och den kraft som är riktad åt fel håll måste korrigeras manuellt. 

Samtliga kraftkomposanter i respektive led kan nu ställas upp i ekvationen. Kraftsumman ska 

förstås idealt bli noll, men mindre avvikelser på grund av avrundningsfel kan förekomma, bland 

annat på grund av att vinklarna måste avrundas eftersom Ansys koordinatsystem inte kan 

hantera decimaltal. Ett fel på högst 3 N i absolutbelopp betraktas som ett avrundningsfel. Detta 

motsvarar den största möjliga differens som kan uppstå när tre avrundade termer adderas. Alla 

avvikelser mindre än detta anses därför vara acceptabla. 

 

8.3 FEM-simulering 

I detta avsnitt presenteras samtliga komponenter och deras mest kritiska resultat, samt 

eventuella förklaring till modelljusteringar. Nya godkända modeller namnges V3. 

 

8.3.1 Halvlänk D 

När Nxy undersöks för mittläget på halvlänken visar sig detta vara det mest kritiska läget och 

ett större område blir påverkat. Detta modelleras om med en betydligt större radie vilket ger en 



	
	
 
	
	

40	
	

signifikant förbättring över det påverkade området. Den lägsta säkerhetsfaktorn steg från 0,91 

till 1,83 och uppstod nu i ett skarpt hörn på baksidan (bilaga A2-A17).  

  
Figur 31: Halvlänk V3 mittläge Nxy. 

 

Jämviktskontroll D 

Positiv riktning i x-led (→); beräknas som: ∑𝐹) = 𝐷) − 𝑁2) − 𝑁) 

Positiv riktning i y-led (↑); beräknas som: ∑𝐹! = 𝐷! − 𝑁2! − 𝑁! 

Kraftresultanterna kan avläsas i bilaga A2, A6 och A10. 

 

Minläge: 

∑𝐹) = 59	756 − 83	183 − (−23	427) = 0	𝑁   

∑𝐹! = −11	226 + 5	831 + 5	395 = 0	𝑁 

Mittläge: 

∑𝐹) = 21	346 − 57	715 − (−36	369) = 0	𝑁	

∑𝐹! = −14	496 + 10	177 + 4	319 = 0	𝑁 

 

Maxläge: 

∑𝐹) = 9	261 − 32	418 − (−23	156) = −1	𝑁	

∑𝐹! = −11	983 + 7	484 + 4	499 = 0 N 

 



	
	
 
	
	

41	
	

8.3.2 Hellänk bak B 

Redan under första undersökningen av kraftresultanten Nbxy i minläge visade sig större delen 

av komponenten vara bristfällig och en total omkonstruktion krävdes. Den nya designen V3 

genomgick alla nio analyserna, och Ndxy i minläge blev nu det mest kritiska läget, där lägsta 

SF (1,69) uppstår på en skarp kant. Mitt- och maxläget genererar en otillfredsställande SF i 

bulthålen där Nbxy verkar och där bör lämpligen en bussning monteras. I de övriga delarna av 

konstruktionen överstiger SF värdet 3 (bilaga A18-A32). 

 

Figur 32: Hellänk bak V3 minläge Dxy.  

Jämviktsanalys B 

Positiv riktning i x-led (→); beräknas som:	∑𝐹) = 𝐷) + 𝐵) + 𝑁") 

Positiv riktning i y-led (↑); beräknas som: ∑𝐹! = 𝐷! + 𝐵! + 𝑁"! 

Kraftresultanterna kan avläsas i bilaga A21, A25 och A29.  

 

Minläge:  

∑𝐹) = −59	756 + 39	922 + 19	834 = 0	

∑𝐹! = 11	226 − 7	500 − 3	726 = 0	

 

Mittläge: 

∑𝐹) = −21	345 + 10	144 + 10	301 = 0	

∑𝐹! = 14	495 − 7	500 − 6	995 = 0 



	
	
 
	
	

42	
	

Maxläge: 

∑𝐹) = −9	261 + 5	797 + 3	464 = 0	

∑𝐹! = 11	982 − 7	500 − 4	482 = 0	

 

8.3.3 Kolvlänk E 

Enbart kraftresultanten i nedersta läget behöver undersökas då kraften successivt avtar med 

ökad lyfthöjd. Analysen gav goda resultat redan på första modellen och ingen omkonstruktion 

krävs (bilaga A33-A34). En singularitet i simuleringen uppstår där ett flertal noder möts, men 

det påverkar enbart ett mindre område förblir därför en teoretisk problematik. Eftersom detta 

är den komponent som överför högst kraft från hydrauliken ska bussningar användas i alla tre 

hålen.  

 

Kraftresultant Pcyl & Ney: 
Pcyl^2	+	Ney^2	=	83	387	

 

Figur 33: Kolvlänk V2 minläge Pcyl&Ney.  

 

8.3.4 Lyftplatta A  

De tre lyfthöjderna undersöks och alla simuleringar visar sig bristfälliga över samma område. 

Problemet är för stort för att betraktas som ett simuleringsfel och måste därför åtgärdas. Modell 

V3 skapas och SF stiger nu till en godkänd nivå (bilaga A35-A43).  



	
	
 
	
	

43	
	

  

Figur 34: Lyftplatta V3 minläge alla krafter. 

 

8.3.5 Hellänk fram C 

Likt komponent E undersöks enbart kraftresultanten. Alla lägen måste undersökas eftersom 

kravet på säkerhetsfaktor ökar från två till över mittläget. För att analysera Hellänken måste 

den applicerade kraften halveras då detta är en av två identiska komponenter som bär samma 

last. Kraftresultanten som verkar längs komponentens längd för samtliga lägen beräknas och 

används i Ansys. 

 

Kraftresultant Ncxy 

Min:	NcxyRess	=((Ncy/2)*2+(Ncx/2)*2))^0,5=	20	310	N	

Mitt:	NcxyRess	=((Ncy/2)*2+(Ncx/2)*2))^0,5	=6	675	N			

Max:	NcxyRess	=((Ncy/2)*2+(Ncx/2)*2))^0,5	=4	740	N		

Modell V2 uppnår tillräcklig SF för varje höjdläge och behöver inte vidareutvecklas (bilaga 

A44-A47).  

 

 



	
	
 
	
	

44	
	

  
Figur 35: Hellänk fram V2 minläge NxcyRess. 

 

8.3.6 Släde F 

Krafterna som verkar på släden undersöks först utan haspelns låsfunktion. Då släden i minläget 

utsätts för högst resulterande krafter kommer enbart detta läge att undersökas.  

Hjulen är fixerade med en så kallad cylindrisk fixering för att motverka kambring, alltså att 

hjulet lutar inåt. Denna fixering efterliknar den stabiliserande effekt som spåren i bottenplattan 

har i verkligheten, där kontakt mellan spårens övre och undre ytor naturligt begränsar hjulens 

rörelse och förhindrar kambring. 

 

Den lägsta säkerhetsfaktorn på 0,0117 uppstår i den temporära bulten mellan hjul och släden, 

som enbart används för att kunna montera samman alla enskilda komponenter i programmet 

som tillsammans ska undersökas. Detta resultat är inte representativt då skruvförbanden 

tillverkas av andra stållegeringar med högre hållfasthetsklasser och därför kommer att beräknas 

separat. Släden i sig uppnår minimikraven på SF 2. I den aktuella simuleringen är släden 

analyserad i olåst läge, alltså utan haspelns låsning. När haspeln har undersökts separat kan 

deras samspel simuleras (bilaga A48-A52).  



	
	
 
	
	

45	
	

  
Figur 36: Släde utan Haspel V3 minläge alla krafter. 

 

 

Mittläge Släde F, med låsning 

Plås är som högst i mittläget och därför undersöks enbart denna kraft i detta läge. Med en 

horisontell kraft på 22 283 N kan haspeln fixeras i bulthålet och den anläggningsyta som möter 

släden. Resultatet liknar vad separata analyser visade och låsfunktionen förväntas hålla en 

säkerhetsfaktor över tre. Återigen uppstår samma låga SF i de temporära bultarna och är inte 

avgörande för analysen.  

 

  
Figur 37: Släde med Haspel V3 mittläge alla krafter. 

 



	
	
 
	
	

46	
	

8.3.7 Bottenplatta 

Design V2 var bristfällig rent geometriskt innan hållfasthetsanalysen då ett flertal funktioner 

saknas, såsom förhöjda spår till slädens hjul att färdas över (se bilaga A53). Uppgraderingen 

till V3 modelleras med kontinuerliga simuleringar i Fusion 360 vilket underlättade då detta är 

den mest invecklade komponenten. När resultatet i Fusion började se rimligt ut kunde en slutlig 

analys utföras i Ansys (bilaga A54-A61). De två balkarna som förseglar både halvlänken och 

framhjulen visar sig vara det mest kritiska området men når precis kravet på SF i nod 25 397. 

Kraften från haspeln undersöks separat då den ersätter Pcyl eftersom bottenplattan aldrig utsätts 

för dessa samtidigt. 

 
Figur 38: Bottenplatta V3 minläge, alla krafter förutom Plås. 

9. Val av maskinelement 
När rotation sker under höga belastningar ökar kraven på hur produkten monteras samman 

eftersom varje del måste tåla både rotation och belastning utan att slitas ut i förtid. Axialförband 

måste dimensioneras rätt för att inte haverera, och bussningar måste tillverkas i ett material som 

tål friktion och nötning bättre än materialet komponenterna byggs av.  

 

9.1 Fästförband 

I varje ledad anslutning ska antingen en bult eller en skruv användas. Dessa fungerar som 

rotationsaxel för rörelsen mellan flera komponenter och för den aktuella undersökningen. 

Enbart tvärkrafterna i dem kommer att analyseras då hela konstruktionen i huvudsak belastar 



	
	
 
	
	

47	
	

axlarna radiellt. Valet av skruv eller bult beror på vad konstruktionen tillåter. En skruv kommer 

att ge axiell kraft, och om den dras åt kan det i vissa fall förhindra rotation. Om skruvskallen 

trycker mot en komponent och muttern på en annan kommer friktionen på anliggningsytan att 

ge ökat motstånd, vilket även kan leda till ett oönskat lossningsmoment. Detta förband lämpar 

sig då enbart om båda anliggningsytorna möter samma komponent. En bult ger ingen axiell 

åtdragningskraft då den enbart låses på plats med stopp i form av bultskalle och låsring. Detta 

är även ett idealt alternativ för de områden där plats och frigång är begränsade. Skruvarna som 

fäster pumphuset till bottenplattan är de enda som inte upplever en roterande rörelse, men deras 

hållfasthetsklass beräknas på samma vis.  

 

Oavsett vilken lösning som används kommer tvärsnittsytan där brottrisk uppstår att förbli 

ogängad, så för skruvarna kommer enbart en kort sektion att vara gängad för att muttern ska 

kunna dras åt. Hållfasthetsklassen på förbandet kommer att räknas ut med följande faktorer; 

radialkrafter, diameter, säkerhetsfaktorer och antal brottytor.  

Skjuvspänningen, τ, beräknas enligt [3], sid. 5, tabell 6.12. som;  

τ	=	(4/π)	*	(kraft/diameter²)	

Skjuvspänningen delas sedan med 0,6 (avrundat från 1/√3 ) för att få fram förhållandet mellan 

dragspänning och tvärkraft enligt figur 23 i [4], sid. 325. von Mises flytvillkor används eftersom 

det ingår i Ansys. Om axeln ingår i höjdlåsningen kommer en säkerhetsfaktor på tre att 

användas, annars två. Min.τ	 anger	 då	minsta	 tillåtna	 skjuvspänning	 och	 därefter kan en 

lämplig hållfasthetsklass väljas ut. 

Resultaten presenteras i tabell 6. 

 

 
Tabell 6: Hållfasthetsklasser fästförband.  

 



	
	
 
	
	

48	
	

De tre vanligaste hållfasthetsklasserna för maskinkonstruktioner är 8.8, 10.9 och 12.9 som 

förklaras i tabell 2.3 i [5], sid. 78. För att hålla konstruktionen enhetlig kommer 8.8 att vara den 

lägsta klass som används. Två axlar kräver att 14.9-klass används och dessa blir de högst 

påfrestade axlarna.  

 

I tabell 7 listas fler geometriska egenskaper, och dessa är iakttagelser från CAD-modellen. 

Exempelvis kommer kraften Nbres att bäras av två separata bultar då en genomgående bult 

skulle kollidera med hydraulcylindern. Varje bult måste vardera låsa ett hjul, hellänk bak, släde 

och haspel alltmedan utrymmet är litet. En åtdragen skruv skulle förhindra haspeln från att 

rotera fritt och därmed störa låsfunktionen. Brickorna ser till att rörliga delar ej har 

direktkontakt samt skapar frigång, och per bult krävs det fyra stycken.  

 

 
Tabell 7: Geometriska egenskaper fästförband. 

 

9.2 Glidelement 
Vid val av glidlager finns det ett flertal faktorer som måste beaktas. Lagrens främsta uppgift är 

att förhindra direktkontakt mellan komponenten och den roterande axeln så att inte 

komponenten nöts. Nötningen ökar med belastningen, rotationshastigheten, föroreningar och 

bristande smörjning. I en domkraft är rotationshastigheten så låg att den i det här sammanhanget 

kan sättas till noll (förhållandena kan alltså betraktas som kvasistatiska), och ingen axel 

upplever en enda full rotation. Den viktigaste parametern att ta hänsyn till är då vilket tryck 

bussningarna förväntas tåla och kommer att vara avgörande för val av dem.  



	
	
 
	
	

49	
	

Trycket beräknas som: 

Tryck	=	𝐾𝑟𝑎𝑓𝑡/(𝐷𝑖𝑎𝑚𝑒𝑡𝑒𝑟 ∗ 𝐿ä𝑛𝑔𝑑)	
 

Arean är den rektangel som innerdiametern och längden bildar och dessa är sedan tidigare 

antagna värden från modelleringen. Ansys-simuleringar visar att ytan i vissa bulthål har 

bristfällig SF, och de listas som område i tabell 8. Trycket P beräknas för varje axel, baserat på 

den beräknade kraften F, diametern d och längden L. P är det minsta tryck som bussningen skall 

tåla, och då kan lämpliga modeller väljas med P som minikrav. Samtliga bussningar ska pressas 

på plats med tolerans H7 enligt [6], [7] och [8].  

 

 
Tabell 8: Valda bussningar baserat på belastning och geometri. Se [6] för EX3M, [7] för 

FB090 och [8] för AB090. 

 

10. Resultat 
Majoriteten av komponenterna har optimerats under hållfasthetsanalyserna, vilket har lett till 

att både deras utformning och dimensioner har förändrats. I samband med detta har även olika 

typer av maskinelement integrerats i konstruktionen, exempelvis för att förbättra funktion och 

sammanfogning. Vissa komponenter har kompletterats med nya detaljer, medan andra har 

omarbetats helt, inte enbart för att öka hållfastheten, utan också med hänsyn till funktionella 

krav och användning. Alla komponenter samverkar nu för att uppfylla de tekniska 

specifikationer som definierades i projektets inledningsskede. Resultaten från de genomförda 

analyserna har kontinuerligt utvärderats för att säkerställa att konstruktionen uppfyller dessa 

krav. Illustreringar av slutresultatet redovisas som figurerna 39, 40 och 41.  

 



	
	
 
	
	

50	
	

 
Figur 39: Modell V3 i maxläge. 

 

 
Figur 40: Modell V3 i minläge. 

 



	
	
 
	
	

51	
	

 
Figur 41: Modell V3 i minläge, frontvy. 

 

10.1 Specifikationer och funktioner 
Den maximala lyfthöjden når 453 mm, och lägsta ner till 113 mm där höjdskillnaden blir 340 

mm. Utan handtag är domkraften 989 mm lång och 239 mm hög. Handtaget är 1340 mm långt 

och med detta monterat blir den totala höjden 1580 mm (se bilaga R1-R5) och vikten 87,6 kg. 

 

Bakhjulen kan svänga och låses med fotpedal medan framhjulen är monterade på en och samma 

axel. Hydraulcylinderns ovansida skyddas av en plåt som även tillåter handhavaren att placera 

mindre föremål på under arbete, såsom hjulbultar eller verktyg. För att utföra ett lyft förs 

handtaget ner vilket skjuter ut kolvstången. När bilen ska sänkas vrids handtaget moturs vilket 

låter kolven färdas bakåt, och för att underlätta transport kan handtaget tas ut helt. Ovanpå 

lyftplattan (komponent A) sitter lyftskon monterad med en M22-lågprofilsskruv vilket gör den 

utbytbar om den skadas eller av annan orsak bör ersättas. För att undvika direktkontakt mellan 

lyftsko och kaross ska ett mellanlägg av gummi placeras, vilket ger hög friktion och fördelar 

trycket jämnare.  

 

10.2 Höjdlåsning 
När höjden skall låsas måste handhavaren genomföra följande process; aktivera låset, lyfta 

domkraften till önskad höjd och sedan sänka den, vilket låser domkraften mekaniskt och helt 

avlastar hydrauliken. Haspeln styrs med ett manöverhandtag (se bilaga R6) och kan placeras i 



	
	
 
	
	

52	
	

de tre lägena helt olåst, redo att låsa och helt låst (se bilaga R7-R9). När den är helt olåst kommer 

manöverhandtaget att hållas fast mot släden med en magnet, vilket håller haspeln upplyft. Den 

förblir olåst tills handhavaren drar i spaken. Magnetkontakten lossar och släden släpas över 

bottenplattan vilket aktiverar låsningen. Baksidan av haspeln är rundad vilket låter den passera 

över hålen när domkraften lyfts upp för att inte förhindra rörelsen uppåt. När handhavaren vill 

låsa höjden måste haspeln ha passerat minst ett av hålen, och först därefter kan domkraften 

sänkas. Haspeln kommer tack vare gravitation att falla på plats ner i hålet och automatiskt låsas. 

För att låsa upp och sänka domkraften måste processen utföras i motsatt ordning; för släden 

framåt (minst 10 mm), fäll ner spaken så att magneten fäster mot släden och sänk lyftplattan.  

 

 
Figur 42: Haspel låst läge. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

53	
	

10.2 Lyftbana 

Från att domkraften lyfts från sitt absoluta minläge till maxläget har lyftplattan färdats 24,9 mm 

framåt (ΔL), se figur 43.   

 
Figur 43: Illustration av ΔL. 

 



	
	
 
	
	

54	
	

11. Diskussion 
Kravspecifikationen som introducerades i kapitel 3 (tabell 1) kan nu delvis utvärderas. Kraven 

under rubrikerna ”Funktion/er”, ”Dimension” och ”Säkerhet” har behandlats och motiverats i 

kapitlen 9.1 och 9.2. Däremot kvarstår flera krav utan fullständig motivering. Kravet ”Möjlig 

att serva” bedöms vara uppfyllt, då hela konstruktionen monterats med löstagbara skruvförband 

och därmed enkelt kan demonteras vid behov av service. Någon specifik servicerutin har dock 

ännu inte fastställts. Gällande kravet och önskemålet om ”Återvinningsbara material” anser vi 

detta att vara möjligt att uppfylla, då konstruktionen i sin nuvarande utformning planeras att 

tillverkas i stål som är ett material med mycket goda återvinningsegenskaper. För andra 

komponenter, exempelvis gummiplattan, saknas ännu faktabaserad utveckling, vilket försvårar 

en slutlig bedömning. Vi uppskattar dock att mer än 85 % av domkraftens vikt består av stål, 

vilket gör att kravet i huvudsak anses uppfyllt. Önskemålen om ”två hastigheter i vertikalled” 

samt ”lyfttid under last” är direkt kopplade till valet av hydrauliksystem, vilket ännu inte är 

fastställt. Därför kan dessa parametrar i nuläget inte verifieras. Vad gäller 

”korrosionsbeständighet” behandlas detta önskemål mer utförligt i kapitel 12.3. Utöver 

kravspecifikationen ska de huvudfrågor från kapitel 1.3 som lagt grund för målsättningen 

besvaras. 

 

• Vilka tekniska lösningar kan implementeras för att förbättra stabiliteten 

och minska risken för olyckor vid lyft av fordon? 

	
Hela länkaget som utvecklades i modell V1 ger domkraften ett lyft som nu förs framåt istället 

för en rotation bakåt. En geometrisk undersökning och antaganden kan göras baserat på riktiga 

mätvärden av en existerande domkraft kontra projektets CAD-modell.  

När spänningen i lyftpunkten nu antas ha minskat relativt till en vanlig domkraft kan den nya 

domkraften låsas på plats med hjälp av låsbara hjul. Det förhindrar att den rullar och ger 

användaren möjlighet att låsa höjden utan att riskera att skada sig.   

 

• Hur kan konstruktionen optimeras för att uppfylla industriella standarder 

och krav på hållfasthet? 

 

Alla nyutvecklade komponenter har genomgått hållfasthetsanalyser baserade på beräknade 

krafter, och uppnådda säkerhetsfaktorer har jämförts med minimikraven. Geometriska åtgärder 

har vidtagits för att säkerställa att de industriella standarderna som ställs på domkrafter har 



	
	
 
	
	

55	
	

uppnåtts. Maskinelement i form av bultar, skruvar och bussningar har undersökts och anpassats 

för sina ändamål. 

 

• Vilka belastningar och krafter måste domkraften tåla, och hur kan detta 

verifieras genom hållfasthetsberäkningar och simuleringar? 

 

De belastningar som domkraften måste tåla är antagna utifrån vad liknande domkrafter på 

marknaden klarar av och vad en bil väger, dvs. ett till tre ton. 15 kN, motsvarande en massa 

strax över 1,5 ton, valdes då som ett lämpligt värde för domkraftens lyftförmåga. Detta för att 

upprätthålla konkurrenskraft mot nuvarande produkter på marknaden. De FEM-simuleringarna 

som genomförts i detta projekt stärker att konstruktionen håller för denna belastning. Däremot 

har dessa simuleringar endast utförts i två dimensioner, vilket innebär att den sista 

belastningsriktningen även skulle behövas undersökas för ett mer trovärdigt resultat. En fysisk 

prototyp skulle genom tester troligtvis att verifiera våra teoretiska resultat.  

 

• Vilka maskinelement kan användas för konstruktionen? 

 

Hela produkten innehåller nu verifierade komponenter för att fylla en unik roll på marknaden. 

Ett mobilt och manuellt drivet lyftredskap som mekaniskt kan låsas i höjd och mot markplan är 

på detta vis vad som gör modell V3 unik. Verkstadslyftar som pelarlyftar eller saxlyftar kräver 

vanligtvis permanent montering och elförsörjning. De ligger i en högre prisklass och lämpar sig 

därför inte för samma kundgrupp. Golvdomkrafter som låses med hydraulik rekommenderas 

inte för säkerhetskritisk last och detta är problemet som V3 nu åtgärdar. 

 

• Vad gör produkten unik?  

 

Domkraften fyller en unik roll på marknaden, där inte bara prestandan är vidareutvecklad, men 

framför allt tack vare den ökade säkerheten som erbjuds. Tack vare länksystemet förbättras nu 

lyftbanan och med höjdlåsningsenheten behöver användaren nu inte längre använda pallbockar. 

Arbete på ett lutande underlag är alltid mer riskfyllt, men inte lika farligt när bakhjulen nu kan 

låsas.  

 

Vi insåg under projektets gång hur omfattande ett konstruktionsprojekt likt detta kan bli. 

Eftersom processen genomförs i kronologisk ordning skulle en ändring i början påverka alla 



	
	
 
	
	

56	
	

nästkommande steg och ge helt nya resultat som man måste ta hänsyn till. En enda ändring i 

friläggningarna skulle förändra krafterna och ge nya resultat i FEM-simuleringen. Detta kan 

kräva att modellen justeras och sedan verifieras igen, samtidigt som den måste uppfylla sin 

funktion och fungera med resterande komponenter. 

 

12. Fortsatt arbete 
Modell V3 är den färdiga modellen som har utvecklats under detta projekt och bedömdes vara 

färdigställd när vi på teoretisk väg hade uppfyllt alla krav som ställdes i kravspecen De 

önskemål som inte uppfylldes gör det möjligt att vidareutveckla produkten, och därför följer 

här avslutningsvis några idéer om hur det skulle kunna gå till. 

 

12.1 Undersökning av problematik 
Den mest relevanta frågan att ge ett konkret svar på är om domkraften faktiskt löser de påstådda 

problem som vi själva har iakttagit. Att en horisontell kraft i lyftpunkten uppstår och hur stor 

denna blir är hittills ett påstående, och dess påverkan skulle behöva studeras närmare för att ge 

kredibilitet som väcker intresse för utveckling. Vi föreslår ett verkligt test där flera lyft utförs 

på samma fordon och med samma domkraft, varav ett antal underlag testas. Att välja olika 

underlag med varierande rullmotstånd för domkraftens hjul är högst relevant då 

horisontalkraften över underlaget direkt translateras till lyftkontakten enligt Newtons tredje lag. 

Man kan mäta kraften i lyftkontakten för att undersöka hur dragspänningen förändras, och 

försöka bestämma om den skulle kunna leda till haveri. 

 

12.2 Optimering 

För att uppfylla kraven på säkerhet behövde komponenter modelleras på ett sådant vis att en 

tillräcklig säkerhetsfaktor uppnås överallt. Detta var ett krav för projektet och rimligtvis det 

första steget i optimeringen. I denna process läggs huvudsakligen material till, vilket motverkar 

önskemålen om vikt och materialkostnad. En fortsatt optimering skulle rimligen ha som 

målsättning att undvika den onödigt höga säkerhetsfaktor som samtliga komponenter uppnår, 

och på detta vis skulle materialåtgången reduceras varpå vikt och kostnad också sjunker.  

Ett önskemål vi hade under maskinelementsundersökningen var att uppnå enhetlighet när det 

gäller hållfasthetsklasser och bussningsval, men det var inte genomförbart eftersom 

dimensionerna var styrande och helst inte skulle ändras. I samband med att nya modeller ska 



	
	
 
	
	

57	
	

tas fram för materialbesparing kan dimensionerna för area och diameter ändras samtidigt, där 

de blir resulterande variabler i stället för indata.  

 

En annan sak som kan göras är en omfattande optimering av huvuddimensionerna, som alltså 

starkt påverkar domkraftens olika prestanda, som till exempel lyfthöjden och rörelsebanan. Om 

de här måtten ändras kan en mer marknadsanpassad produkt utvecklas, men det skulle kräva ett 

omfattande omkonstruktionsarbete. När vi bestämde de styrande dimensionerna baserades de 

på våra observationer och antaganden om hur lösningen skulle kunna byggas, men en utvecklad 

studie kan ge ett bättre resultat för specifika målvärden.  

 

12.3 Vidareutveckling 
När fästförbanden undersöktes beräknades enbart skjuvspänning då vi antog att böjning inte 

skulle uppstå. Avstånden där axlarna skulle kunna böjas ansågs vara såpass små att problemet 

kan försummas, men givetvis är detta inte helt korrekt att göra. På axeln där krafterna P_cyl 

och N_ey verkar uppmättes det fria området till 2,3 mm, och detta avstånd gör bulten högst 

benägen att böjas och bör rimligtvis undersökas noggrannare.  

 

Bussningarna valdes huvudsakligen baserat på deras förmåga att hantera spänningen, men det 

finns många fler faktorer att ta hänsyn till. För det första kan placeringen av bussningarna ses 

över. Till exempel har de främre hellänkarna låg säkerhetsfaktor i bulthålen, och här kanske ett 

lager lämpar sig bättre än stål mot stål. Ett optimalt glidlager ska dessutom ha rätt egenskaper 

för att tåla omgivningen samt anpassas till produktens användning. Domkrafter används 

huvudsakligen inomhus, men i vissa fall måste de användas utomhus och ska då tåla regn och 

damm med mera. Vatten tenderar att driva ut smörjmedel och ersätta detta med föroreningar 

vilket snabbt skulle nöta ner lagren, och detta skulle i ett utvecklat projekt studeras närmare. 

Man kan använda anpassade tätningar som skyddar servicemöjligheter i form av fettnipplar 

eller tåliga bussningar som smörjs med lämpligt smörjmedel. 

 

Höjden kan enbart låsas i två lägen vilket vi anser vara tillräckligt, men fler steg skulle 

underlätta användandet. Problemet med att införa fler låsningar beror huvudsakligen på 

geometrin. Haspeln är relativt stor och kräver en hålbild stor nog att kunna försänkas ner i. Om 

haspeln kan göras mindre kan fler hål skapas och därmed fler höjdlås. Detta kräver givetvis fler 

beräkningar och simuleringar varpå den högre säkerhetsfaktorn 3 måste användas. 



	
	
 
	
	

58	
	

 

Stålet som ska användas för produkten valdes för att förenkla arbetet och lät oss lägga mer 

fokus på den geometriska utvecklingen. Även om ett tåligare material skulle användas i 

regelrätt produktion så kommer komponenternas geometri att vara det som huvudsakligen 

bestämmer hållfastheten, och först när den är optimerad blir materialet aktuellt. 

 

Så småningom kan lämpliga tillverkningsprocesser undersökas. Vi har insett att komponenterna 

för närvarande är kraftigt överdimensionerade, och i det läget är det inte aktuellt att ägna sig åt 

produktionsmetoder. Skulle det ändå visa sig att produkten är lämplig att tillverka i sin 

nuvarande utformning så föreslår vi att lyftplattan, hellänken bak, släden, halvlänken, 

kolvlänken och haspeln gjuts fram och kontaktytor fräses. Hålen där bussningar monteras bör 

brotschas till tolerans H7 enligt [6], [7] och [8]. Hellänk fram stansas enklast ut från en 6 mm-

plåt och hål borras. Bottenplattan är väldigt komplex och här är det extra viktigt att fundera på 

tillverkningsmetod redan under modelleringen, men det mest lämpliga torde vara att svetsa ihop 

den av utsågade och formpressade delar. För att skydda komponenter från korrosion föreslår vi 

pulverlackering.  

 

Inför produktion och användning behöver en ekonomisk kalkyl tas fram. Den består 

huvudsakligen av material- och tillverkningskostnader, och båda kan medföra 

konstruktionsförändringar i tidigare stadier. Om det aktuella materialet visar sig bli för dyrt 

måste ett alternativ hittas, och då behöver hållfastheten räknas och modelleras om. Även 

tillverkningsprocessen kan behöva planeras om, vilket påverkar priset, och om komponenterna 

nu inte kan tillverkas som tänkt behöver även de konstrueras om, vilket kräver nya 

hållfasthetssimuleringar.  

 

Om du som läsare planerar att fortsätta detta arbete vill vi rekommendera dig att återigen gå 

igenom samtliga steg och lägga extra fokus på den geometriska optimeringen. Att repetera 

dessa steg ett flertal gånger är vad vi anser kommer ge den bästa slutprodukten då resultatet 

revideras på nytt, och svagheter succesivt kan jobbas bort. Fundera även igenom produktens 

funktion, om något ska tilläggas eller justeras, innan ett tydligt mål eftersträvas. En liten ändring 

i början ger stora konsekvenser på arbetet, så gör så rätt som möjligt från början. Iaktta de extra 

beräkningar vi valde att exkludera för att inte missa essentiella säkerhetskrav. Ett försök att ta 

patent har gjorts, men tidigare uppfinningar försvårar tyvärr dessa möjligheter. Trots detta tror 

vi fortfarande på idén och skulle vilja se den fortsätta utvecklas.  



	
	
 
	
	

59	
	

Referenser 
	
[1] McMaster-Carr. (u.å). Hydraulic Jacks with Wheels. mcmastercarr.com. 

https://www.mcmaster.com/products/car-jacks/ 

 
[2] Svensk Standard, (2008) SS-EN 1494 + A1:2008 Lyftutrustning -Rörliga eller flyttbara 
domkrafter och likartad lyftutrustning 
 
[3] Träguiden. (u.å.). 6 allmänna dimensioneringsregler för stålkonstruktioner. Träguiden. 
https://www.traguiden.se/globalassets/limtrakonstruktioner/dimensionering-av-
limtrakonstruktioner/regler-och-formler-for-dimensionering-enligt-eurokod-
5/6_allmanna_dimensioneringsregler_for_stalkonstruktioner.pdf?  
 

[4] T. Dahlberg, Teknisk hållfasthetsanalys, 3:23 ed. Lund: Studentlitteratur AB, 2020. 

 

[5] M. Mägi, K. Melkersson, M. Evertsson, Maskinelement, 1:4 ed. Lund: Studentlitteratur 
AB, 2020. 
 

[6] Lagermetall. (u.å.). EX3M. lagermetall.se. https://www.lagermetall.se/produkt/ex3m/ 
 
[7] Lagermetall. (u.å.). FB090. lagermetall.se. https://www.lagermetall.se/produkt/fbb090/ 
 
[8] Lagermetall. (u.å.). AB090. lagermetall.se. https://www.lagermetall.se/produkt/ab090/ 
 
	
	
	
	

https://www.mcmaster.com/products/car-jacks/
https://www.traguiden.se/globalassets/limtrakonstruktioner/dimensionering-av-limtrakonstruktioner/regler-och-formler-for-dimensionering-enligt-eurokod-5/6_allmanna_dimensioneringsregler_for_stalkonstruktioner.pdf?
https://www.traguiden.se/globalassets/limtrakonstruktioner/dimensionering-av-limtrakonstruktioner/regler-och-formler-for-dimensionering-enligt-eurokod-5/6_allmanna_dimensioneringsregler_for_stalkonstruktioner.pdf?
https://www.traguiden.se/globalassets/limtrakonstruktioner/dimensionering-av-limtrakonstruktioner/regler-och-formler-for-dimensionering-enligt-eurokod-5/6_allmanna_dimensioneringsregler_for_stalkonstruktioner.pdf?
https://www.lagermetall.se/produkt/ex3m/
https://www.lagermetall.se/produkt/fbb090/
https://www.lagermetall.se/produkt/ab090/


	

Bilagor 
	
	
Metod 
 
M1- Dimensionstest 

 
 

 

 

 
 
 
 
	



	
	
 
	
	

II	
	

Numeriska beräkningar i Python 
 

N1 – Plås identifiering 

 
 

N2 – Approximativa grafen för haspeln av de uppmätta punkterna 

 



	
	
 
	
	

III	
	

 

N3 – Lyfthöjdens förändring i förhållande till slädens förflyttning 

 
 

N4 – Haspelns låsande kraft Plås under slädens förflyttning 

 



	
	
 
	
	

IV	
	

Pythonkoder 
 

P1- Pythonkod för beräkning av Pcyl 
""" 
Created on Wed Apr 16 23:18:03 2025 
 
@author: olive 
""" 
 
import numpy as np 
import matplotlib.pyplot as plt 
 
## Deklaration av punkter ## 
x_values = np.array([22.7, 32.7, 42.7, 52.7, 62.7, 72.7, 82.7, 92.7, 100]) 
y_values = np.array([56.3, 114.8, 164.0, 207, 245.3, 279.9, 311.3, 339.9, 359.2]) 
 
## Plot av punkter ## 
plt.plot(x_values, y_values, marker='o', linestyle='-', color='b') 
plt.grid() 
 
## Approximation av funktion runt punkterna ## 
coeffs = np.polyfit(x_values, y_values, 2) ## formaterar andragradens polynom 
a, b, c = coeffs ## ax^2+bx+c 
 
x_fit = np.linspace(min(x_values), max(x_values), 300) ## slätar till kurvan 
y_fit = a * x_fit**2 + b * x_fit + c ## beräknar våra 300 y-värden 
 
print(f"y(x) = {a:.4f}x^2 + {b:.4f}x + {c:.4f}") ## printar funktionen med 4 decimalers nogrannhet 
print(f"y'(x) = {2*a:.4f}x + {b:.4f}") ## printar derivatan 
 
plt.plot(x_values, y_values, 'bo', label='Uppmätta punkter 9st') 
plt.plot(x_fit, y_fit, '-r', label=f'y(x) = {a:.4f}x² + {b:.4f}x + {c:.4f}') 
plt.xlabel('x: Utskjutning kolvstång (mm)') 
plt.ylabel('y: lyfthöjd (mm)') 
plt.title('y(x)') 
plt.grid(True) 
plt.legend() 
plt.show() 
 
y_deriv = 2 * a * x_fit + b 
 
plt.figure()   
plt.plot(x_fit, y_deriv, 'g-', label=f"y'(x) = {2*a:.4f}x + {b:.4f}") 
plt.xlabel('x: Utskjutning kolvstång') 
plt.ylabel("y: y(x)") 
plt.title("y'(x)") 
plt.grid(True) 
plt.legend() 
plt.show() 
 
### Pcyl (N) #### 
 
Pbil = 15000 
 
 
Pcyl = Pbil * y_deriv 
 
plt.figure() 
plt.plot(x_fit, Pcyl, color='green', label='Pcyl = Pbil * δy/δx') 
 
plt.grid(True) 
plt.xlabel('x: Utskjutning kolvstång') 
plt.ylabel('Pcyl (N)') 
plt.title('Pcyl under utskjutning av kolvstång') 
plt.legend() 
plt.tight_layout() 
plt.show() 
 
 
 
### Värden på de 3 lägena ### 
 
Pcyl_min = Pbil* (2*a*x_fit[0]+b) 
print('Pcyl_min =',Pcyl_min) 
 
Pcyl_med = Pbil*(2*a*x_fit[150]+b) 
print('Pcyl_med =',Pcyl_med) 
 
Pcyl_max = Pbil* (2*a*x_fit[299]+b) 
print('Pcyl_max =',Pcyl_max) 
 



	
	
 
	
	

V	
	

P2 – Python kod för beräkning av krafter 
""" 

Created on Wed Apr  2 19:16:13 2025 

 

@author: olive 

""" 

import numpy as np 

 

Pbil = 15*10**3   

 

# Längder 

l = 0.1 

l1 = 0.5 

l2 = 0.35 

l3 = 0.22 

l4 = 0.3 

l5 = 0.125 

l6 = 0.05 

l7 = l1-l3 

 

 

## 3 Lägen ## 

 

# Pcyl = 32417.72105070984 

# phi_deg = 49.1 

# Beta_deg = 13 

# alpha_deg = 52.3 

# print('Uppfälld Max') 

 

# Pcyl = 57715.408295018955 

# phi_deg = 32.3 

# Beta_deg = 10 

# alpha_deg = 34.18 

# print('Uppfälld Mittläge') 

 

Pcyl = 83182.8786751959 

phi_deg = 11 

Beta_deg = 4.01 

alpha_deg = 10.64 

print('Uppfälld Min') 

 

# deg till rad 

phi = np.radians(phi_deg) 
beta = np.radians(Beta_deg) 

alpha = np.radians(alpha_deg) 

 

cota = 1 / np.tan(alpha) 

 

print('Pbil =', Pbil) 

print('Pcyl =',Pcyl) 

 

 

### Beräkning av Dy och Dx ### 

 

## Handräknade värden ## 

Ndy = Pcyl *np.tan(beta) 



	
	
 
	
	

VI	
	

Ndx = Pcyl 

By = Pbil / 2 

Bx = (Pbil * cota) / 2  

 

## Definering av täljare och nämnare ## 

t1 = Ndy*(l5-l6*np.tan(phi)) + Ndx*(l5*np.tan(phi)+l6) ## täljare 1 

t2 = l1*np.tan(phi)*(By*cota-Bx) ## Täljare 2 

nD = 1+np.tan(phi)*cota ## gemensamma faktorn i nämnaren 

 

## Uträkning av Dy och Dx ## 

Dy = t1/(l4*nD) + t2/(l7*nD) ## Stjärna ekvationen 

Dx = Dy*cota - l1/l7 * (By*cota - Bx) ## Triangel ekvationen 

Dres = np.sqrt(Dx**2+Dy**2) 

 

print('Dx =',Dx) 

print('Dy =', Dy) 

print('Dress =',Dres) 

 

## Applicering av Dy och Dx på resterande ekvationer ## 

Nby = By - Dy 

Nbx = Bx - Dx 

Nbress = np.sqrt(Nby**2+Nbx**2) 

 

print('Nby =',Nby) 

print('Nbx =',Nbx) 

print('Nbress =',Nbress) 

 

### del D ### 

 

Ny = Dy - Ndy 

Nx = Dx - Ndx 

Nress = np.sqrt(Ny**2+Nx**2) 

 

print('Ny =',Ny) 

print('Nx =',Nx) 

print('Nress =',Nress) 

 

Ndx = Pcyl 

Ndy = Pcyl * np.tan(beta) 

Ndress = np.sqrt(Ndx**2+Ndy**2) 

print('Ndy =',Ndy) 

print('Ndx =',Ndx) 

print('Ndress =',Ndress) 

 

 

 

## Handräknade krafter ## 

print(' ') 

print('Handräknade krafter (9st)') 

NCBy = Pbil / 2 ## Ncy = Cy = By  

print('Ncy = Cy = By =',NCBy) 

 

BCNx = Pbil*cota/2 

print('Bx = Cx = Ncx =',BCNx) 

 

Ney = Ndy 

print('Ney =',Ney) 



	
	
 
	
	

VII	
	

P3 – Pythonkod, beräkning av Plås 
""" 
Created on Thu Apr 17 20:30:43 2025 
 
@author: olive 
""" 
import numpy as np 
import matplotlib.pyplot as plt 
 
x_values = np.array([261.95, 281.27, 309.43, 340.51, 398.05, 455.13]) 
y_values = np.array([46.61, 116.01, 179.2, 229.96, 299.02, 349.31]) 
 
## Plot av punkter ## 
plt.plot(x_values, y_values, marker='o', linestyle='-', color='b') 
plt.grid() 
 
## Approximation av funktion runt punkterna ## 
coeffs = np.polyfit(x_values, y_values, 2) ## formaterar andragradens polynom 
a, b, c = coeffs ## ax^2+bx+c 
 
x_fit = np.linspace(min(x_values), max(x_values), 300) ## slätar till kurvan 
y_fit = a * x_fit**2 + b * x_fit + c ## beräknar våra 300 y-värden 
 
print(f"y(x) = {a:.4f}x^2 + {b:.4f}x + {c:.4f}") ## printar funktionen med 4 decimalers nogrannhet 
print(f"y'(x) = {2*a:.4f}x + {b:.4f}") ## printar derivatan 
 
plt.plot(x_values, y_values, 'bo', label='Uppmätta punkter 6st') 
plt.plot(x_fit, y_fit, '-r', label=f'y(x) = {a:.4f}x² + {b:.4f}x + {c:.4f}') 
plt.xlabel('x: Avstånd Släde till Pumphus (mm)') 
plt.ylabel('y: lyfthöjd (mm)') 
plt.title('y(x) Haspel') 
plt.grid(True) 
plt.legend() 
plt.show() 
 
y_deriv = 2 * a * x_fit + b 
 
plt.figure()   
plt.plot(x_fit, y_deriv, 'g-', label=f"y'(x) = {2*a:.4f}x + {b:.4f}") 
plt.xlabel('x: Avstånd Släde till Pumphus (mm)') 
plt.ylabel("y(x): δy / δx") 
plt.title("y'(x) Haspel") 
plt.grid(True) 
plt.legend() 
plt.show() 
 
### Pcyl (N) #### 
 
F = 15000 
 
 
Pcyl = F * y_deriv 
 
plt.figure() 
plt.plot(x_fit, Pcyl, color='green', label='Pcyl = F * δy/δx') 
 
 
 
 
 
plt.grid(True) 
plt.xlabel('x: Avstånd Släde till Pumphus (mm)') 
plt.ylabel('P_lås (N)') 
plt.title('P_lås över avstånd Släde till Pumphus') 
plt.legend() 
plt.tight_layout() 
plt.show() 
 
 
 
### Värden på de 3 lägena ### 
 
 
Pcyl_min = F* (2*a*x_fit[100]+b) 
print('Plås_min =',Pcyl_min) 
 
Pcyl_med = F*(2*a*x_fit[150]+b) 
print('Plås_med =',Pcyl_med) 
 
Pcyl_max = F* (2*a*x_fit[292]+b) 
print('Plås_max =',Pcyl_max) 
 



	
	
 
	
	

VIII	
	

Ansys & CAD 
	
A1 – Material  

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

IX	
	

Komponent D V2 Minläge  

A2 - setup 

 
 

A3 - Ndxy 

 
A4 - Dxy 



	
	
 
	
	

X	
	

 
A5 - Nxy 

 
 

 

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

XI	
	

Mittläge 

A6 - setup 

 
A7 - Ndxy 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

XII	
	

A8 - Dxy 

 
A9 - Nxy 

 
 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

XIII	
	

Maxläge 

A10 - Setup 

 
A11 - Ndxy 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

XIV	
	

A12 - Dxy 

 
A13 - Nxy 

 
 

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

XV	
	

Komponent D V3 

A14 - Design 

 
A15 - Mittläge 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

XVI	
	

A16 - Nxy (1) 

 
A17 - Nxy (2) 

 



	
	
 
	
	

XVII	
	

Komponent B V2 

Minläge 

A18 - setup 

 
A19 - Nbxy 

 
A20 - Komponent B V3 

 



	
	
 
	
	

XVIII	
	

Minläge 

A21 - setup 

 
A22 - Dxy 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

XIX	
	

A23 - Bxy 

 
A24 - Nbxy 

 
 

 

 

 

 

 

 



	
	
 
	
	

XX	
	

Mittläge 

A25 - setup 

 
A26 - Dxy 

 
A27 - Bxy 



	
	
 
	
	

XXI	
	

 
A28 - Nbxy 

 
Maxläge 

A29 - Setup  

 
A30 - Dxy 



	
	
 
	
	

XXII	
	

 
A31 - Bxy 

 
A32 - Nbxy 



	
	
 
	
	

XXIII	
	

 
Komponent E V2 

A33 - Setup 

 
A34 - Minläge 



	
	
 
	
	

XXIV	
	

 
 

Komponent A V2 

Minläge 

A35 - Setup 

 
A36 - Alla krafter 



	
	
 
	
	

XXV	
	

 
Mittläge 

A37 - Setup 

 
A38 - Alla krafter 



	
	
 
	
	

XXVI	
	

 
Maxläge 

A39 - Setup 

 
A40 - Alla krafter 



	
	
 
	
	

XXVII	
	

 
 

Komponent E V3 

A41 - Ny design 

 
Minläge 

A42 - Setup  



	
	
 
	
	

XXVIII	
	

 
A43 - Alla krafter 

 
 

Komponent C  

A44 - Setup alla krafter 



	
	
 
	
	

XXIX	
	

 
A45 - Minläge 

 
A46 - Mittläge 



	
	
 
	
	

XXX	
	

 
A47 - Maxläge 

 
 

Komponent F (utan låsning) 

A48 - Setup 



	
	
 
	
	

XXXI	
	

 
A49 - Minläge 

 
 

Haspel mittläge 

A50 - Setup 



	
	
 
	
	

XXXII	
	

 
A51 - Plås mittläge 

 
 

Komponent F med haspel 

A52 - Mittläge 



	
	
 
	
	

XXXIII	
	

 
 

Bottenplatta  

A53 - Design V2 

 
A54 - Design V3 



	
	
 
	
	

XXXIV	
	

 
Minläge 

A55 - Setup  

 
A56 - Alla krafter 



	
	
 
	
	

XXXV	
	

 
Mittläge 

A57 - Setup 

 
A58 - Alla krafter 



	
	
 
	
	

XXXVI	
	

 
Maxläge 

A59 - Setup 

 
A60 - Alla krafter 



	
	
 
	
	

XXXVII	
	

 
A61 - Låsning mittläge 

 
 

Resultat 
Specifikationer 

R1 - Lyfthöjd max 



	
	
 
	
	

XXXVIII	
	

 
R2 - Lyfthöjd min 

 
R3 - Längd och höjd utan handtag 



	
	
 
	
	

XXXIX	
	

 
R4 - och höjd med handtag 

 
R5 - Bredd 



	
	
 
	
	

XL	
	

 
 

R6 - med haspel och manöverhandtag 

 



	
	
 
	
	

XLI	
	

R7 - Helt olåst läge haspel 

 
R8 - Redo att låsa läge haspel 

 
R9 - Helt låst läge 



	
	
 
	
	

XLII