INSTITUTIONEN FÖR TEKNIKENS EKONOMI OCH ORGANISATION 

AVDELNINGEN FÖR INNOVATION AND R&D MANAGEMENT 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 

Göteborg, 2025 

www.chalmers.se 

 

Nyckeltal för sjukvård i hemmet: En 
studie av KPI:er för att mäta och 
optimera Sahlgrenska hemma 
 
Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Ekonomi och 
produktionsteknik 

 
ELIAS AZAR   
MATHEW GAGIU   

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyckeltal för sjukvård i hemmet: En studie av 

KPI:er för att mäta och optimera Sahlgrenska 

hemma 

 

Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Ekonomi 

och produktionsteknik 

 

 

Elias Azar 

Mathew Gagiu 

 

 

 

 

TEKNIKENS EKONOMI OCH ORGANISATION 

Avdelning för INNOVATION AND R&D MANAGEMENT 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 

Göteborg, Sverige 2025 

 

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Nyckeltal för sjukvård i hemmet: En studie av KPI:er för att mäta och optimera Sahlgrenska 

hemma 

 

ELIAS AZAR   

MATHEW GAGIU 

 

 

 

© ELIAS AZAR, 2025 

© MATHEW GAGIU, 2025 

 

 

 

 

 

Teknikens ekonomi och organisation 

Chalmers tekniska högskola 

412 96 Göteborg 

Sverige 

Telefon + 46 (0)31-772 1000 

 

 

 

 

 

Omslag: En bild som speglar sjukhus med slag av KPI. (Skapad med OpenAI, 2025) 

 

 

 

 

 

 

Göteborg, Sverige 2025



 

 

Göteborg, Sverige 2025 

 

Nyckeltal för sjukvård i hemmet: En studie av KPI:er för att mäta och optimera Sahlgrenska 

hemma 

 

ELIAS AZAR  

MATHEW GAGIU  

 

Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation 

Chalmers tekniska högskola 

 

SAMMANFATTNING 

Detta examensarbete undersöker vilka KPI:er som är mest relevanta för att mäta och optimera 

Sahlgrenska hemma, en svensk implementering av vårdmodellen Hospital at Home, där 

sjukhusvård ges i patientens hem. Arbetets syfte är att bidra till ökad förståelse för hur denna 

vårdform kan följas upp och utvecklas utifrån perspektiven, effektivitet, vårdkvalitet och 

hållbarhet. Genom kombinationen av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med 

respondenter inom projektet, har det identifierats behov, utmaningar och möjligheter kopplade 

till mätning av verksamhetens resultat. 

 

Resultatet av arbetet visar att olika yrkesroller inom Sahlgrenska hemma har skilda behov av 

information och uppföljning. Till exempel efterfrågar verksamhetsutvecklare data om 

kostnadseffektivitet och flöden, medan vårdpersonal lyfter vikten av kvalitativa nyckeltal som 

patientnöjdhet och arbetsbelastning. Det finns också ett behov av tydligare struktur för 

datainsamling, gemensamma definitioner av nyckeltal samt tekniska lösningar för 

visualisering och analys.  

 

Examensarbetet avslutas med konkreta förslag på nyckeltal och hur dessa kan implementeras 

beroende på användarens roll. Ett genomtänkt uppföljningssystem kan stärka verksamhetens 

styrning och förbättringsarbete, men även bidra till vård på rätt nivå, ökad patientdelaktighet 

och hållbar resursanvändning inom sjukvården.  

 

Nyckelord: KPI:er, Sjukvård, Uppföljning  



 
 
 
 
 

 
 
 
 

ABSTRACT 

 

This bachelor’s thesis explores which key performance indicators (KPIs) are most relevant for 

evaluating and optimizing Sahlgrenska hemma, a Swedish implementation of the Hospital at 

Home (HaH) model, where hospital-level care is delivered in patients’ homes. The aim is to 

enhance understanding of how this care model can be monitored and developed from the 

perspectives of efficiency, care quality, and sustainability. Through a combination of 

literature review and semi-structured interviews with key stakeholders, the study identifies 

needs, challenges, and opportunities related to performance measurement. 

 

The findings show that different professional roles within Sahlgrenska hemma require 

different types of follow-up and data. For example, process developers emphasize cost-

efficiency and care flows, while care staff stress the importance of qualitative indicators such 

as patient satisfaction and workload. There is also a need for clearer data collection structures, 

shared definitions of KPIs, and improved technical solutions for data visualization and 

analysis. 

 

The thesis concludes with concrete proposals for KPIs and how they can be tailored to the 

needs of different user roles. A well-designed follow-up system can strengthen governance 

and continuous improvement, while also promoting appropriate care levels, patient 

involvement, and sustainable resource use in healthcare. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Förord 

 

Detta examensarbete genomfördes under vårterminen 2025 vid Chalmers tekniska högskola 

som en del av vårt kandidatarbete inom Ekonomi och Produktionsteknik. Denna rapport 

gjordes i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset som jobbar mot en ny vårdmodell 

kallad Sahlgrenska hemma. 

 

Vi vill rikta ett varmt tack till våra handledare som har stöttat oss längst vägen och har varit 

viktiga för att kunna genomföra vårt arbete. Från Chalmers har vi haft den stora fördelen att 

bli vägledda av Andreas Hellström, vars kunskaper och erfarenheter från tidigare 

examensarbeten har varit till stor hjälp för skrivandet av rapporten. Peter Almström från 

Sahlgrenska har stöttat oss med sin djupa förståelse för de praktiska aspekterna av 

Sahlgrenska hemma-projektet och har bidragit med ovärderliga perspektiv från verksamheten. 

 

De gemensamma handledningstillfällena med Andreas och Peter har lett till värdefulla 

diskussioner, konstruktiv återkoppling och en balans mellan teori och praktik. Deras samlade 

kompetens har varit stöttande under hela processen. 

 

Vi vill också rikta ett varmt tack till alla deltagare i våra intervjuer samt till alla övriga 

personer på Sahlgrenska som har tagit sig tid att dela med sig av sina erfarenheter. Ert bidrag 

har varit till stor hjälp för oss. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



 

 

1. INLEDNING ..................................................................................................................................................................... 10 

1.1 BAKGRUND ....................................................................................................................................................................................... 11 
1.1.2 Hospital at Home runt om i världen ............................................................................................................................. 12 
1.1.3 Sahlgrenska hemma ............................................................................................................................................................ 13 
1.1.4 Uppföljning och resurseffektivitet.................................................................................................................................. 13 

1.2 SYFTE .................................................................................................................................................................................................. 14 
1.3 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................................................................... 14 

2. TEORETISK RAMVERK ............................................................................................................................................ 15 

2.1 HOSPITAL AT HOME ....................................................................................................................................................................... 16 
2.1.1 Admission Avoidance och Early Supported Discharge ......................................................................................... 18 
2.1.2 Effekter och utmaningar med Hospital at Home...................................................................................................... 19 
2.1.3 Framtidens Hospital at Home ......................................................................................................................................... 20 
2.1.4 Etiska och juridiska utmaningar inom Hospital at Home .................................................................................... 21 

2.2 VAD ÄR BALANSERADE STYRKORT .......................................................................................................................................... 22 
2.2.1 De fyra perspektiven ........................................................................................................................................................... 23 
2.2.2 Användning av balanserade styrkort i hälso- och sjukvården ............................................................................ 24 

2.3 NYCKELTAL OCH KPI:ER ............................................................................................................................................................. 24 
2.3.1 Olika typer av nyckeltal och KPI:er ............................................................................................................................. 25 

2.3.1.1 Finansiella Nyckeltal ............................................................................................................................................................................ 26 
2.3.1.2 Processrelaterade Nyckeltal ............................................................................................................................................................... 27 
2.3.1.3 Kvalitetsnyckeltal................................................................................................................................................................................... 29 
2.3.1.4 Hållbarhetsnyckeltal ............................................................................................................................................................................. 30 
2.3.1.5 Patientcentrerade nyckeltal ................................................................................................................................................................ 31 

2.4 KPI:ER INOM HOSPITAL AT HOME ............................................................................................................................................ 34 
2.4.1 Vanliga KPI:er inom Hospital at Home ...................................................................................................................... 34 
2.4.2 Hospital at Home internationellt ................................................................................................................................... 35 
2.4.3 Internationella erfarenheter av HaH och KPI:er .................................................................................................... 36 
2.4.4 Behovet av kontextanpassade KPI:er i Sahlgrenska Hemma ............................................................................. 39 

3. METOD .............................................................................................................................................................................. 41 

3.1 DATAINSAMLING............................................................................................................................................................................. 42 
3.1.1 Kvalitativ insamlingsmetod .............................................................................................................................................. 42 
3.1.2 Litteratursökning .................................................................................................................................................................. 43 

3.2 ANALYS AV DATA ........................................................................................................................................................................... 43 
3.3 VALIDITET OCH RELIABILITET ................................................................................................................................................... 43 

4. RESULTAT....................................................................................................................................................................... 45 

4.1 SYFTET MED SAHLGRENSKA HEMMA ...................................................................................................................................... 46 
4.2 VARFÖR SKA MAN HA EN MÄTETALSTRUKTUR? .................................................................................................................. 47 
4.3 VILKA NYCKELTAL ÄR VIKTIGA FÖR SAHLGRENSKA HEMMA ........................................................................................ 49 

5. DISKUSSION ................................................................................................................................................................... 52 

5.1 TEORETISKA PERSPEKTIV OCH PRAKTISKA UTMANINGAR................................................................................................ 53 
5.2 VIKTIGA OCH PRAKTISKA NYCKELTAL FÖR SAHLGRENSKA HEMMA ........................................................................... 54 

5.2.1 Samspel och målkonflikter mellan olika nyckeltal .................................................................................................. 58 
5.2.2 Saknad av struktur ............................................................................................................................................................... 58 
5.2.3 Balanserade styrkort som ramverk för Sahlgrenska hemma ............................................................................... 59 

5.3 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING..................................................................................................................................... 60 

6. SLUTSATS ........................................................................................................................................................................ 62 

7. REKOMMENDATIONER ........................................................................................................................................... 63 

LITTERATURFÖRTECKNING .................................................................................................................................... 66 

BILAGOR .............................................................................................................................................................................. 72 

  



 
 
 
 
 

 
 
 
 

1. Inledning 

När vården utvecklas förändras både vad som görs och metoderna som tillämpas, samt de 

platser där vården ges samt hur den är organiserad. Tack vare medicinska framsteg och ny 

teknik är det idag möjligt att ge vård utanför sjukhusets väggar. Samtidigt ställs det krav på att 

skapa en lika flexibel och hållbar vård för att kunna möta befolkningens föränderliga behov och 

de begränsade resurser som finns tillgängliga.



 

 

1.1 Bakgrund 

Sjukvården har genomgått betydande förändringar under de senaste decennierna, drivna av 

faktorer som tekniska framsteg, specialiserad kompetens och nya arbetsmetoder. Ett exempel 

på denna utveckling är konceptet “Hospital at Home” (HaH), som tillhandahåller sjukhusvård 

i patienternas egna hem. Detta koncept ansågs tidigare vara en nischad vårdmodell, men har i 

dagsläget blivit en viktig global diskussion (Ekholm & Rorsman, 2024). 

 

Det är viktigt att skilja Hospital at Home med andra vårdformer som till exempel Doktor.se. 

Dessa vårdformer erbjuder distansvård genom digital kommunikation och riktar därefter 

patienter till slutenvård vid behov. Hospital at Home innebär däremot att patienter får 

sjukhusvård i hemmet genom fysiska hembesök. Det är alltså inte en form av digital vård på 

distans, utan en fullvärdig ersättning för inneliggande vård. Denna skillnad är central för att 

förstå Hospital at Home-modellens möjligheter och utmaningar.  

 

Den traditionella sjukhusmodellen kan inte längre effektivt möta den växande efterfrågan på 

vård vilket gör HaH-modellen attraktiv då man erbjuder ett alternativ genom att flytta 

sjukhusvård till patienternas hem. Detta frigör resurser på sjukhusen och ger patienten 

möjlighet att få sjukvård i en bekant och trygg miljö. Covid-19-pandemin har också 

påskyndat utvecklingen och acceptansen av denna vårdform. Under pandemin var det extremt 

viktigt att minska infektionsrisken på sjukhusen och HaH var ett sätt att vårda patienter utan 

att belasta sjukhusen ytterligare (Denecke et al., 2023). Samtidigt har patienternas önskan om 

att få vård i sina egna trygga hem ökat i stor utsträckning.  

 

Trots de många fördelarna med HaH finns det betydande utmaningar som behöver hanteras 

innan modellen kan implementeras i större skala. Ett av de största problemen är att sjukhusen 

är överbelägna, vilket innebär att det finns ett akut behov av alternativ vård. Även om 

tekniken möjliggör distansvård krävs det investeringar i utrustning, utbildning av personal 

och utveckling övervakningssystem med hög driftsäkerhet. Dessutom har patienter olika 

digitala färdigheter och är inte alltid villiga att använda ny teknik, något som kan påverka 

kvaliteten i vården. Vårdpersonalen är inte vana vid att arbeta utanför sjukhuset och kan vara 

motvillig att ändra sina nuvarande arbetsmetoder (Brody et al., 2019).  

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Inom vårdmodellen används mobila team som genomför hembesök och erbjuder medicinska 

insatser i patientens hem. På så sätt kan patientens hälsotillstånd följas upp kontinuerligt och 

eventuella förändringar upptäckas i ett tidigt skede (Ekholm & Rorsman, 2024). Digitala 

lösningar kan samtidigt underlätta kommunikationen och bidra till att korta tiden från diagnos 

till behandling, vilket kan förbättra patientens upplevelse av vården. För sjukhuset innebär 

modellen en möjlighet att använda resurser såsom vårdpersonal och vårdplatser mer effektivt 

(Leff et al., 2022). 

 

Hospital at Home ska också öka patientens självständighet och komfort. Många patienter 

upplever att man återhämtar sig snabbare i hemmamiljö där risken för vårdrelaterade 

infektioner och fallolyckor också minskar (Vale et al., 2020). Denna nya vårdmodell kan 

därmed både höja vårdkvaliteten och sänka kostnaderna på sikt. 

1.1.2 Hospital at Home runt om i världen 

Hospital at Home har introducerats på många ställen runt om i världen där olika 

sjukvårdssystem anpassar modellen utifrån deras specifika behov, till exempel strukturella 

eller ekonomiska förutsättningar. Den grundläggande idén förblir densamma att kunna 

erbjuda akut vård hemma hos en patient. 

 

Många internationella aktiviteter var viktiga för att utveckla HaH. I USA presenterades 

modellen vid Johns Hopkins University på 1990-talet och etablerades sedan till en etablerad 

vårdform. Johns Hopkins-modellen fokuserar på att leverera sjukhusvård i hemmet som en 

direkt ersättning för traditionell slutenvård. De positiva resultaten, med en minskning av 

kostnaderna med en tredjedel, kortare vårdtider och snabbare återhämtning för patienter, 

ledde till att Hospital at Home snabbt fick uppmärksamhet och stöd för att integreras och 

standardiseras i andra länder (Ekholm & Rorsman, 2024). 

 

Hospital Clínic de Barcelona i Spanien var den första institutionen i Europa som 

implementerade HaH i sitt sjukvårdssystem, genom ett samarbete mellan sjukhus och 

primärvård. Sjukhuset i Katalonien lyckades utveckla en betydande kapacitet för att behandla 

fler än ett par hundra patienter årligen och blev snabbt en förebild inom Europeiska unionen 

för innovativ vård. Även i Asien såsom i Singapore, inledde NUHS@Home ett pilotprogram 

där de använde olika teknik såsom fjärrövervakning och digitala lösningar för att erbjuda 

sjukvård i hemmet vilket har lett till mindre belastningar (Ekholm & Rorsman, 2024).  



 
 
 
 
 

 
 
 
 

1.1.3 Sahlgrenska hemma 

Sahlgrenska hemma är ett projekt vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset som syftar till att 

erbjuda sjukhusvård i patientens hem. Initiativet har vuxit fram ur behovet av att förbättra 

vårdkvaliteten i form av att minska trycket på sjukhusets resurser och möta ökade krav på 

personcentrerad vård. Genom att flytta sjukhusvården från sjukhuset till hemmet utvecklas en 

modell med hög flexibilitet, stärkt patientsäkerhet och ökat inflytande för patienten.  

 

I enlighet med internationell forskning (Vale et al., 2020) och Sahlgrenskas egen målsättning 

hjälper modellen patienter som annars skulle kräva inneliggande vård, exempelvis äldre med 

samsjuklighet, personer i behov av postoperativ vård samt patienter med kroniska tillstånd 

som kan följas upp på distans. Genom digital övervakning och hembesök, med vårdpersonal 

tillgänglig dygnet runt, kan dessa grupper få sjukhusvård i hemmet, utan att behöva belasta 

sjukhusets vårdplatser.  

1.1.4 Uppföljning och resurseffektivitet 

För att uppnå en effektiv implementering och långsiktig utveckling av Hospital at Home krävs 

systematisk uppföljning med hjälp av nyckeltal (KPI:er). Dessa nyckeltal gör det möjligt att 

analysera viktiga faktorer samt identifiera förbättringsområden. Enligt Dellve (2018) bidrar 

tydliga och relevanta nyckeltal även till ökat ansvarstagande, vilket kan stärka personalens 

och patienternas förtroende för vården.  

 

Även de ekonomiska aspekterna är viktiga. Enligt Region Uppsala (2023) uppgår kostnaden 

för ett traditionellt vårddygn till ungefär 12 000 kr. Detta belyser vikten av att följa upp även 

kostnadseffektivitet när nya vårdmodeller som Hospital at Home införs.  

1.2 Syfte 

Syftet med studien är att undersöka och identifiera nyckeltal (KPI:er) för Sahlgrenska hemma 

vid Sahlgrenska universitetssjukhus. 

 

Målet med studien är att identifiera nyckeltal som kan mätas och i sin tur användas som stöd i 

beslutsfattande och förbättringsarbeten. Med hjälp av nyckeltal kan man identifiera utveckling 

över tid och samtidigt optimera HaH utifrån ett produktions- och ekonomiperspektiv, där 

fokus ligger på patientnytta, kostnadseffektivitet och resursanvändning. Genom att föreslå 

relevanta nyckeltal strävar studien att bidra till ökad förståelse för HaH. 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

1.3 Avgränsningar 

Studien avgränsas till att identifiera och analysera redan befintliga nyckeltal och KPI:er 

kopplade till Sahlgrenska hemma, snarare än att utveckla eller räkna fram nya mått. Fokus 

ligger på att bedöma vilka av dessa som är mest relevanta för att mäta och optimera 

effektivitet, vårdkvalitet och hållbarhet inom svensk sjukvårdskontext. 



 

 

2. Teoretisk ramverk 

Denna litteraturgenomgång kommer att undersöka utvecklingen och implementeringen av 

Hospital at Home-modellen (HaH) i olika vårdmiljöer. Den kommer att lyfta fram hur HaH har 

tillämpats, vilka resultat som har uppnåtts samt de utmaningar som modellen medför. Genom 

att granska tidigare studier kommer det att strävas efter att fördjupa förståelsen för HaH:s 

potentiella fördelar. Målet är att erbjuda värdefull kunskap som kan bidra till en bedömning av 

dess relevans och anpassning inom Sveriges sjukvårdssystem.



 

 

2.1 Hospital at Home 

Hospital at Home är en vårdmodell där patienter med stabila eller akuta medicinska tillstånd 

får sjukhusvård i sina egna hem i stället för att läggas in på sjukhus. Professor Michael 

Montalto från Scientific Committee vid World Hospital at Home Community, ett 

internationellt nätverk för forskning och kunskapsutbyte kring sjukhusvård i hemmet 

definierar Hospital at Home som: “an acute clinical service that takes staff, equipment, 

technologies, medication and skills usually provided in hospitals and delivers that hospital 

care to selected people in their homes or in nursing homes. It substitutes for acute inpatient 

hospital care. Its goal is to improve the lives of sick people who need hospitals, by changing 

the culture of hospitals to deliver hospital-level care at home” (World Hospital at Home 

Community, 2024).  

 

Modellens syfte är att erbjuda samma kvalitet av vård och övervakning som på ett traditionellt 

sjukhus men i en mer trygg och bekant miljö. Detta innebär att akuta insatser och medicinska 

beslut som annars skulle kräva sjukhusmiljö nu kan utföras i patientens hem, med hjälp av 

mobila team (Wong et al., 2025). Detta kräver noggrann planering och ett dedikerat team som 

består av läkare, sjuksköterskor och terapeuter som tillsammans tar ett beslut.  

 

En annan central aspekt är patientens och eventuella anhörigas förmåga att hantera egenvård 

och använda digitala verktyg för kommunikation. För att HaH ska bli framgångsrikt är det 

viktigt att patienter, antingen på egen hand eller med stöd av sina anhöriga, kan följa 

instruktionerna för egenvård. Dessutom behöver de känna sig bekväma med att använda de 

digitala plattformar som gör det möjligt för att interagera med vårdpersonalen. Det är också 

viktigt att både patienter och anhöriga får utbildning och stöttning så att de känner sig trygga i 

att hantera den tekniska utrustningen och ta ansvar för sin egen hälsa (Denecke, 2025). 

 

För att illustrera skillnaderna mellan traditionell slutenvård och vård inom Hospital at Home 

presenteras nedan en jämförelse inom centrala kategorier. Tabell 1 är en bearbetning av en 

sammanställning framtagen i Chalmers-rapporten Hospital at Home - Inblick och utblick i 

Sverige och i världen (Ekholm och Rorsman, 2024). 

 

 

Tabell 1: En jämförelsetabell mellan HaH och slutenvård inom viktiga kategorier. 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Kategori Slutenvård HaH 

Vårdplats Patienten befinner sig i 

sjukhusmiljö 

Patienten vårdas i sitt hem 

Komfort och Trivsel Mindre bekvämt på grund av 

sjukhusmiljö 

Trygghet och bekvämlighet i 

hemmiljö 

Ekonomiska aspekter Högre kostnader på grund av 

fasta utgifter 

Vanligtvis lägre utgifter, 

men kan variera 

Infektionsrisk Högre risk på grund av 

närhet till andra patienter. 

Lägre risk för vårdrelaterade 

infektioner 

Teknisk utrustning Direkt tillgång till avancerad 

medicinsk teknik 

Använder telemedicin och 

distansövervakning 

Tillgång till vårdresurser Omedelbar tillgång till 

vårdpersonal och utrustning 

Resurser beror på avstånd 

till sjukhus 

Beslutfrihet för patient Mindre autonomi, beroende 

av sjukhusets rutiner 

Patienten har större 

inflytande i vården 

Lämplighet för olika 

sjukdomstillstånd 

Anpassat för svåra eller 

akuta sjukdomstillstånd 

Passar stabila och akuta 

tillstånd 

Samordning av vården Samordning sker inom 

sjukhusets avdelningar 

Kräver högt samarbete 

mellan sjukhus, primärvård 

och kommun. 

Övergång till annan 

vårdform 

Kräver formell utskrivning 

och övergång till 

hemsjukvård eller annan 

vård 

Kan integreras i den 

pågående vårdplanen, men 

kräver fortsatt samordning 

med andra vårdformer. 

Närståendes delaktighet Mindre möjlighet till 

familjemedverkan 

Närstående kan vara mer 

involverade 

Källa: Bearbetad från Ekholm, A., & Rorsman, J. (2024). Hospital at Home - Inblick och 

utblick i Sverige och i världen. Chalmers Tekniska Högskola. 

 

Det som framgår i tabell 1 innebär HaH-modellen generellt sett en mer flexibel, 

kostnadseffektiv och patientcentrerad vårdform. Samtidigt förutsätter modellen att vissa 

villkor är uppfyllda, såsom teknisk tillgång och fungerande samverkan mellan aktörer. 

Patientens delaktighet och närståendes medverkan blir ofta större, vilket kan bidra till 

förbättrad upplevelse men också kräver insatser i form av stöd och utbildning. 

 

2.1.1 Admission Avoidance och Early Supported Discharge  

Inom vårdmodellen Hospital at Home finns det två centrala arbetssätt identifierats för att 

komplettera traditionell sjukhusvård, vilket är Admission Avoidance (AA) och Early 

Supported Discharge (ESD) (Shepperd et al., 2024). Båda dessa modeller syftar till att 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

möjliggöra avancerad sjukhusvård i patientens hem, men de har olika fokus och tillämpas vid 

olika tidpunkter i vårdförloppet. AA riktar in sig på att undvika sjukhusvistelser från första 

början, medan ESD strävar efter att påskynda utskrivningen från sjukhuset och fortsätta 

vården hemma.  

 

Admission Avoidance går ut på att patienterna undviks till att läggas in på sjukhus genom att 

erbjuda akut sjukhusvård i hemmet som annars skulle behöva traditionell sjukhusvård. Denna 

modell har visat sig vara effektiv för att minska sjukhusbelastningen, förbättra 

patientnöjdheten och minska kostnaderna för sjukvården. Genom att inte lägga in patienterna i 

sjukhuset alls kan vårdkostnaderna minskas genom att då behovet av inläggning minskar, 

vilket sparar både tid och resurser för vård. Många patienter föredrar att få sjukhusvård i sina 

egna hem eftersom det skapar en tryggare miljö och minskar den stress som ofta är 

förknippad med sjukhusvistelse och miljön (Shepperd et al., 2024). 

 

Early supported discharge är en annan modell som gör det möjligt för patienter att skrivas 

ut från sjukhuset tidigt och fortsätta sin återhämtning och medicinska övervakning hemma, i 

stället för att stanna kvar på sjukhuset under en längre tid. ESD erbjuder en smidig övergång 

från sjukhusvård till intensiv rehabilitering i hemmet (Williams et al., 2022). Enligt Williams 

et al. (2022) har ESD visat betydande minskningar av sjukhusvistelse med ett genomsnitt på 

6,04 dagar hos äldre vuxna som behandlats med denna modell jämfört med traditionell vård. 

Dessutom visade det sig att patienter som blev tidigt utskrivna hade en förbättrad 

självrapporterad funktion och en högre livskvalitet efter utskrivningen vid uppföljning efter 

30 dagar. 

 

En av de största utmaningarna med båda modellen är att inte alla patienter lämpar sig för 

sjukhusvård i hemmet och kräver en ordentlig bedömning av varje individs medicinska 

tillstånd. Båda modellerna ställer höga krav på säkerhet och kommunikation för att minimera 

risker. En forskning av Leff et al. (2024) påtalar hur viktigt det är att övervaka viktiga tecken 

noggrant och agera omedelbart vid försämringar, för att garantera säkerheten för patienterna 

och ge dem snabb tillgång till en sjukhussäng. Dessutom kräver det att medicinsk utrustning 

och läkemedel skall snabbt kunna levereras till patienternas hem. Om inte logistiken fungerar 

som den ska kan det påverka vården och säkerheten negativt.  

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

När det gäller AA är modellen mest effektiv för patienter med stabila sjukdomstillstånd som 

inte kräver intensivvård eller kontinuerlig övervakning (Shepard et al., 2024). Det ställer krav 

på noggrant urval av patienter så att rätt individ får den vård som behövs.  

 

En forskning av Williams et al. (2024) visade att patienter ofta stöter på svårigheter när de 

övergår från sjukhusvård till sina hem som baseras på oro och trygghet. Denna övergång kan 

skapa en barriär för patienter som behöver fortsätta sin rehabilitering hemifrån, vilket i sin tur 

kan försvåra deras allmänna återhämtning. 

2.1.2 Effekter och utmaningar med Hospital at Home 

Enligt en studie publicerad i Annals of Internal Medicine visade det att HaH har goda effekter 

på patienternas omsorg genom att det fanns mindre risk för vårdrelaterade infektioner på 

grund av att man minskar exponeringen av sjukhusmiljön. Studien observerade att patienter 

hade färre laboratorieundersökningar och bilddiagnostik. Vidare rapporterade studien att 

återhämtningstiden var även kortare med HaH-modellen jämfört med traditionell sjukhusvård 

då patienterna tenderar att vara mindre stillaliggande och mer fysisk aktiva under 

vårdperioden (Levine et al., 2019). Detta kan i sin tur bidra till att de upplever mindre 

psykologiska påfrestningar och högre tillfredsställelse vilket tyder på att deras bekvämlighet i 

hemmamiljö är högre. 

 

Hospital at Home erbjuder en flexibel vårdplattform som kan vara betydligt mer 

kostnadseffektiv för att möta de ökande kraven, vilket är värdefullt när belastningen inom 

vården ökar, som till exempel under Covid-19-pandemin (Kanagala et al., 2023). Detta 

gynnar för både patienterna och sjukvården som sparar både pengar och resurser. Enligt en 

studie från Albuquerque, USA driven av Presbyterian Healthcare Services var kostnaderna för 

patienter som vårdades hemma 19% lägre än för liknande patienter som fick vård på sjukhus, 

utan att detta påverkade kvaliteten på vården. De ekonomiska besparingarna berodde framför 

allt på kortare vårdtider samt färre laboratorier och diagnostester (Cryer et al., 2012). Medan 

kostnaden per vårddygn i Sverige är 12 000 kr, tyder detta på att båda parterna nyttar från en 

sådan implementering (Region Uppsala, 2023).  

 

Trots fördelarna som kommer med Hospital at Home finns det vissa utmaningar som måste 

tas hänsyn till för att denna modell skall bli fullständigt implementerad. En av de största 

utmaningarna har varit om patientens tillstånd får en plötslig förändring och hur man tar sig 

situationen på det mest effektiva sättet (Pandit et al., 2024). Då gäller det att komma med en 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

bra struktur och planering på plats vilket kan innebära en pålitlig internetanslutning för 

fjärrstyrning, säker kommunikation mellan medicinska team och patienter, samt tillgång till 

nödvändig medicinsk utrustning i hemmet. Om den grundläggande uppbyggnaden inte är 

tillräcklig riskerar kvaliteten på den medicinska vården och patientsäkerheten påverkas 

negativt (Pandit et al., 2024). 

2.1.3 Framtidens Hospital at Home 

Framtiden för Hospital at Home öppnar upp flera möjliga utvecklingsområden som har 

förmågan att omvandla sjukhusvårdsystemet världen över. Det kan vara teknologiska 

framsteg såsom telemedicin, fjärrövervakning och artificiell intelligens som har stor potential 

inom utvecklingen av HaH. Dessa innovationer möjliggör en ständig övervakning av 

patientens hälsotillstånd, snabbare diagnoser och individualiserade behandlingsplaner. 

 

I artikeln Digital Medicine (2024) av NHS England beskrivs även hur Hospital at Home kan 

spela en stor roll i att skapa en mer hållbar och effektiv vårdmodell för framtiden. Deras 

ambition var att bli världens första net-zero sjukvårdssystem till år 2045. Några viktiga 

punkter som togs upp för att åstadkomma målen var möjligheten att minska 

koldioxidutsläppen genom att färre patienter transporteras till och från sjukhusen med 

ambulans eller bil. Detta minskar förstås bränsleförbrukningen och patienter behöver resa till 

och från sitt hem för att utföra kontroller och behandlingar. Vårdpersonalen kan i stället införa 

fler virtuella besök med patienter med hjälp av digitala verktyg (Powell et al., 2024).  

 

Det handlar även om att begränsa medicinskt avfall genom att anpassa vården mer utifrån 

patienternas individuella behov och att undvika överanvändning av resurser inom 

sjukhusvården. På sjukhuset används många engångsartiklar för att minimera risken för 

smittspridning, vilket resulterar i stora mängder avfall. Med HaH-modellen finns det däremot 

en större möjlighet till att kunna återanvända vissa förpackningar och material på ett mer 

säkert sätt. Detta bidrar också till att minska slöserier vilket innebär att mängden plast och 

skyddsutrustning minskar (Powell et al., 2024).  

Dessutom föreslogs att effektivisera energiförbrukningen genom att minska beroendet av 

fysiska sjukhusavdelningar, vilka ofta kräver stora mängder energi och bidrar till avfall. Detta 

är eftersom sjukhus har ett stort energibehov på grund av att de är öppna dygnet runt och 

kräver konstant drift av sina tekniska system. Patienter som får sjukhusvård i hemmet 

använder energi för att driva nödvändig medicinsk utrustning, men i en mycket mindre skala 

än vad som krävs på ett sjukhus (Powell et al., 2024). 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

2.1.4 Etiska och juridiska utmaningar inom Hospital at Home 

För att hantera datainsamling för patienter som deltar i sjukvård i hemmet så ställs det krav på 

man följer dataskyddslagar, särskilt GDPR i EU. Det föreslås en semi-automatiserad metod 

som syftar till att hjälpa e-hälsotjänster, inklusive Hospital at Home, att följa gällande lagar 

och regler. Detta minskar risken för mänskliga fel, effektiviserar granskningsprocessen och 

gör det enklare att anpassa sig till förändringar i lagstiftningen. Fördelarna med metoden är att 

det ska spara tid, ökar noggrannhet och strukturerar upp de juridiska kraven (Amantea et al., 

2021). 

 

När det handlar om en person som får sjukhusvård i hemmet, krävs att det finns en medicinskt 

stabil eller akut situation och en hög kompetensnivå hos vårdpersonalen för att kunna hantera 

den avancerade utrustningen i hemmiljön. Utan en gedigen utbildning kan det uppstå 

medicinska komplikationer och etiska dilemman som påverkar patientens säkerhet 

(Henningfeld et al., 2024). Artikeln påpekar att begränsade resurser och bristande stöd från 

vården kan hindra en framgångsrik övergång till sjukhusvård i hemmet. Dessa faktorer kan 

orsaka ojämlikhet i vården och juridiska problem med korrekt tillgång till medicinsk 

behandling. 

 

Sammanfattningsvis visar Hospital at Home-modellen potential och olika krav, som till 

exempel medicinskt och organisatoriskt. För att kunna följa upp och utveckla denna vårdform 

krävs det förståelse om uppföljningsvariabler. I nästa avsnitt introduceras det teoretiska 

ramverk, Balanserade styrkort, som används för att strukturera analysen av relevanta 

nyckeltal (Kaplan & Norton, 1992, 1996). 

2.2 Vad är balanserade styrkort 

Det balanserade styrkorten är ett styrnings- och uppföljningsverktyg som syftar till att ge en 

helhetssyn av en organisations prestation än vad den traditionella finansiella nyckeltalen gör. 

Modellen utvecklades av Kaplan och Norton (1992, 1996) som ett svar på det ökande behovet 

av att inkludera finansiella och icke-finansiella aspekter i strategisk styrning. Deras 

utgångspunkt var att många organisationer riskerade att fatta kortsiktiga beslut genom att 

enbart fokusera på ekonomiska nyckeltal, vilket kunde ske på bekostnad av långsiktig 

utveckling, kvalitet och kundvärde.  

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Balanserade styrkort bygger på idén att verksamhetens strategi bör översättas till konkreta mål 

och nyckeltal inom fyra olika perspektiv: det finansiella perspektivet, kundperspektivet, de 

interna processerna samt lärande- och utvecklingsperspektivet. Varje perspektiv fångar en 

dimension av organisationens prestation och ger därmed en mer balanserad helhetsbild av 

verksamheten (Kaplan och Norton, 1996). Det finansiella perspektivet behandlar hur väl 

verksamheten presterar ur ett resurs- och kostnadseffektivitetperspektiv, medan 

kundperspektivet fokuserar på den upplevda nyttan för brukare, patienter eller kunder. 

Perspektivet kring interna processer handlar om att identifiera vilka arbetsflöden och 

aktiviteter som är kritiska för att uppnå hög kvalitet och effektivitet. Det fjärde perspektivet, 

lärande och tillväxt, fångar organisationens förmåga att utveckla sina medarbetare och främja 

långsiktig hållbarhet. På senare tid har perspektivet om hållbarhet lyfts fram då det anses vara 

väldigt viktigt inom utveckling av verksamheter.  

 

En av modellens styrkor är att den möjliggör en tydlig koppling mellan strategi och operativ 

verksamhet, där övergripande mål bryts ner i mätbara nyckeltal som gör begripliga även på 

individnivå. Kaplan och Norton (2001) menar att styrkortet inte bara är ett verktyg för 

uppföljning, utan också ett sätt att implementera och kommunicera strategier inom hela 

organisationen.  

 

I en alltmer komplex och mångdimensionell verksamhetsmiljö, såsom hälso- och sjukvården, 

blir behovet av en sådan strukturerad modell särskilt tydlig. Det balanserade styrkortet 

erbjuder en systematik för att inkludera flera målkonflikter och intressenters behov i 

styrningen av verksamheten, vilket gör modellen särskilt lämpad för användning i 

sammanhang där faktorer som vårdkvalitet, patientsäkerhet och arbetsmiljö är minst lika 

viktiga som ekonomiska resultat (Zelman et al., 2003). 

2.2.1 De fyra perspektiven 

Det balanserade styrkortets styrka ligger i dess strukturella uppdelning i fyra kompletterande 

perspektiv: finansiellt, kund/patient, interna processer och lärande samt 

tillväxt/hållbarhet. Varje perspektiv representerar en viktig dimension av verksamhetens 

prestation, och tillsammans bidrar de till att ge en balanserad bild av hur väl en organisation 

når sina mål (Kaplan och Norton, 1996). Dessa perspektiv kan anpassas till olika 

verksamheter, inklusive hälso- och sjukvården, och utgör en analytisk ram för att identifiera 

och följa upp relevanta nyckeltal och KPI:er.  

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Det finansiella perspektivet fokuserar på att mäta hur väl organisationen använder sina 

resurser för att skapa ekonomiskt värde. Inom sjukvården innebär detta bland annat att följa 

upp kostnad per vårdtillfälle, kostnad per patient eller vårdform, samt budgetavvikelser. I 

HaH-initiativet kan detta inkludera jämförelser mellan kostnaderna för sjukhusvård i hemmet 

och slutenvård (Zelman et al., 2003).  

 

Kund- eller patientperspektivet handlar om hur verksamheten uppfattas av det den är till 

för, i detta fall patienter och deras närstående. Nyckeltal inom detta perspektiv mäter bland 

annat patientnöjdhet, tillgänglighet, upplevd trygghet, delaktighet och följsamhet till 

behandling (Coulter, 2012). 

 

Det interna processperspektivet syftar till att identifiera och förbättra de vårdprocesser som 

är mest kritiska för att uppnå både hög kvalitet och effektivitet. Exempel på relevanta 

nyckeltal i detta perspektiv är ledtider, antal vårdbesök per dag, övergångar mellan vårdgivare 

och avvikelserapportering. Inom HaH har det identifierats tidigare att processer som 

hembesökens genomförande, medicinteknikens funktion, kommunikation mellan 

teammedlemmar och logistik kring läkemedel och utrustning (Radnor et al., 2012). Genom att 

analysera processerna kan förbättringsområden identifieras och elimineras.  

 

Slutligen fokuserar lärande- och tillväxtperspektivet/Hållbarjet på de långsiktiga 

förutsättningarna för verksamhetens utveckling. Det omfattar nyckeltal relaterade till 

medarbetarnas kompetensutveckling, arbetsmiljö, innovation och digitalisering. I 

sammanhang som HaH har detta inkluderat nyckeltal på hur personalen utbildas i ny teknik, 

hur nya digitala lösningar implementeras, och hur organisationer arbetar med att förbättra 

samverkan mellan olika aktörer. Kaplan och Norton (2001) betonar att detta perspektiv utgör 

grunden för förbättringar inom de tre övriga perspektiven.  

 

Kombinationen av dessa fyra perspektiv möjliggör balanserade styrkort i en flerdimensionell 

styrning som stödjer både kortsiktig effektivitet och långsiktig hållbarhet.  

2.2.2 Användning av balanserade styrkort i hälso- och sjukvården 

Balanserade styrkort har fått ökad användning i hälso- och sjukvården i takt med att 

verksamheterna blivit mer komplexa och behovet av helhetsperspektiv på styrning har vuxit. 

Genom att kombinera finansiella, patientrelaterade, processmässiga och 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

utvecklingsorienterade nyckeltal erbjuder modellen en struktur för att balansera mål som ofta 

står i konflikt, såsom effektivitet, kvalitet och arbetsmiljö (Zelman et al., 2003).  

 

Studier har visat att styrkortet kan förbättra vårdens strategiska tydlighet och uppföljning, 

särskilt när nyckeltalen anpassas till den specifika kontexten, exempelvis på sjukhus eller i 

primärvård (Pink et al., 2001). 

 

Trots utmaningarna används styrkortet för att integrera nyckeltal inom ekonomi, kvalitet och 

hållbarhet. 

 

2.3 Nyckeltal och KPI:er 
 
Nyckeltal och Key Performance Indicators (KPI:er) är centrala verktyg för att styra, följa upp 

och förbättra verksamheter. De gör det möjligt att mäta resultat i förhållande till strategiska 

mål och skapa ett datadrivet beslutsunderlag. Enligt Lövgren och Söderström (2020) används 

nyckeltal för att utvärdera kritiska delar av verksamheten på både strategisk och operativ nivå. 

KPI:er är en undergrupp av nyckeltal som fokuserar på de faktorer som är mest avgörande för 

att uppnå organisationens mål. I en komplex vårdmodell är det avgörande att KPI:erna speglar 

flera perspektiv, inte bara ekonomi, utan även vårdkvalitet, patientupplevelse och hållbarhet. 

 

 

En tydlig skillnad mellan KPI:er och nyckeltal beskriver Lövgren och Söderström (2020) att 

KPI:er fokuserar på de mest avgörande faktorerna för att uppnå organisationens strategiska 

mål. Lövgren och Söderström menar att KPI:er får en styrande funktion då de kopplas till 

organisationens kritiska framgångsfaktorer. Det är vanligt att organisationer har många 

nyckeltal, men samtidigt begränsat antal KPI:er, eftersom KPI:erna ska spegla det som är 

viktigast för verksamheten.  

 

Ett framgångsrikt arbete med KPI:er förutsätter att de är tydligt kopplade till visionen, målen 

och strategierna för verksamheten. Målet med användningen av KPI:er är att de ska ge en 

snabb och lättförståelig bild av hur verksamheten presterar samtidigt som KPI:erna visar på 

tidiga signaler vid avvikelser som kräver åtgärder (Lövgren och Söderström, 2020). En väl 

fungerande uppföljning av KPI:er bidrar då inte bara till styrning internt utan också till 

lärande och förbättringsarbete, där organisationen kan identifiera förbättringsmöjligheter 

baserat på data och analys.  



 
 
 
 
 

 
 
 
 

 

För att KPI:er ska bli verksamma i praktiken krävs att de är begripliga och förankrade i hela 

organisationen, från ledning till operativ personal. Det skapar engagemang och en tydlig röd 

tråd mellan övergripande mål och det dagliga arbetet. 

 

I den offentliga sektorn och mer specifikt i hälso- och sjukvården, som i projektet Hospital at 

Home, ställs det specifika krav på utformning och användning av KPI:er. KPI:erna behöver 

fånga aspekter som patientsäkerhet, vårdkvalitet och patientupplevelser. Lövgren och 

Söderström (2020) betonar att KPI:er i dessa organisationer behöver ses från flera olika 

perspektiv, finansiella, processrelaterade och kvalitetsrelaterade, för att ge en tydlig bild av 

verksamhetens prestation.  

2.3.1 Olika typer av nyckeltal och KPI:er 

Som tidigare nämnt har nyckeltal och KPI:er en stor betydelse i verksamheter. Genom att 

kvantifiera olika delar av verksamheten möjliggörs en strukturerad uppföljning och analys 

som stödjer såväl förbättringsarbete som beslutfattande.  

 

Inom hälso- och sjukvården, är behovet av att kombinera olika typer av nyckeltal särskilt 

stort. Den komplexa miljön och organisationen som sjukvården har samtidigt som det finns 

skiftande behov av intressenter gör att en ensidig uppföljning, exempelvis enbart finansiellt, 

riskerar att ge en skev bild av verksamhetens prestationer. För att skapa en balanserad och 

långsiktigt hållbar styrning behöver nyckeltal och KPI:er täcka in flera perspektiv, såsom 

ekonomi, processer, kvalitet och hållbarhet (Parmenter, 2015).  

 

2.3.1.1 Finansiella Nyckeltal 

Finansiella nyckeltal är väldigt viktigt inom verksamhetsstyrning i privat och offentlig sektor. 

Nyckeltalen har sin grund i ekonomistyrning och syftar till att mäta organisationens kostnader 

och intäkter (Modell, 2009). Exempel på vanliga finansiella nyckeltal inom sjukvården är 

kostnad per patient, som används för att analysera hur stora resurser som krävs för att 

behandla en patient, samt kostnad per vårddag, vilket möjliggör jämförelser av vårdens 

kostnadseffektivitet över tid mellan vårdformer. Ett annat nyckeltal är budgetavvikelse, som 

används för att följa upp om verksamheten håller sig inom budget. Andra ofta förekommande 

nyckeltal är totala vårdkostnader och resurseffektivitet, som ger en bild av kostnaderna för 

vårdinsatser och hur vårdresultat sätts i relation till de resurser som har lagts in. I Hospital at 

Home konceptet kan finansiella nyckeltal användas för att jämföra kostnader för vård i 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

hemmet med traditionell slutenvård, vilket ger underlag för beslut om vårdformens 

ekonomiska hållbarhet. 

 

Ett utbrett användande av finansiella nyckeltal kan dock leda till att ekonomisk effektivitet 

prioriteras på bekostnad av vårdkvalitet och patientsäkerhet. Kaplan och Norton (1996) lyfter 

fram att finansiella nyckeltal ofta är historiska och speglar vad som redan har hänt, snarare än 

att de ger vägledning för framtida förbättringar. För att motverka detta används finansiella 

nyckeltal ofta i kombination med process- och kvalitetsmått i exempelvis Balanced 

Scorecard-modellen, där ekonomisk kontroll kombineras med andra styrperspektiv (Kaplan 

och Norton, 1996).  

 

I offentlig sektor, där ekonomiska resurser är begränsade och politiska krav på 

kostnadskontroll är höga, är finansiella nyckeltal särskilt viktiga. Samtidigt har forskning 

visat att ett ensidigt finansiellt fokus kan bidra till att personalens motivation och 

professionella autonomi undergrävs, särskilt i vården där kvalitativa faktorer är svårare att 

kvantifiera (Modell, 2009).  

 

I tabellen nedan presenteras en tabell av de nyckeltal som har diskuterats ovan samt deras 

syften.  

Tabell 2: Vanligt förekommande finansiella nyckeltal samt deras syfte 

Finansiella nyckeltal Syfte 

Kostnad per patient Mäta den genomsnittliga kostnaden för en 

patient 

Kostnad per vårddag Mäta kostnadseffektiviteten för varje 

vårddag 

Budgetavvikelse Följa upp om verksamheten håller sig inom 

tilldelad budget 

Totala vårdkostnader Helhetsbild av samtliga vårdrelaterade 

kostnader 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Resurseffektivitet Mäter output i förhållande till input, till 

exempel vårdresultat per krona 

 

2.3.1.2 Processrelaterade Nyckeltal 

Processrelaterade nyckeltal är en central del av prestationsstyrning i verksamheter med flöden 

och samverkande processer, såsom sjukvården. Dessa nyckeltal används för att mäta hur 

effektiva vårdprocesser genomförs och identifiera var det finns potentiella flaskhalsar eller 

ineffektiva arbetsmoment. Exempel på processrelaterade nyckeltal inom Hospital at Home är 

tiden som går från en remiss tills patienten skrivs in, vilket ger en uppfattning om hur snabbt 

patienten får vård, samt antalet hembesök som görs varje dag, vilket är användbart för 

att övervaka resursanvändning och arbetsbelastning. En annan viktig nyckeltal är hur stor 

del av sjuksköterskornas arbetstid som är inriktad på direkt kontakt med patienter, 

vilket visar hur mycket tid som spenderas på patientarbete jämfört med administrativa 

uppgifter.  

 

Andra nyckeltal kan omfatta överföringskvalitet mellan olika aktörer, vilket 

visar hur effektivt ansvar och information delas mellan sjukhusen. Dessutom kan andelen 

aktiviteter som inte skapar värde ingå, vilket visar hur mycket tid som spenderas på saker som 

inte direkt gynnar patienten, såsom väntetider eller upprepade insatser. 

 

Lean healthcare, som bygger på principerna från Toyotas produktionssystem, har introducerat 

ett ökat fokus på att mäta och förbättra vårdprocesser (Radnor et al., 2012). Processrelaterade 

nyckeltal kan synliggöra icke-värdeskapande aktiviteter och möjliggöra systematiska 

förbättringar. Enligt Øvretveit (2009) är just processnyckeltal särskilt viktiga i vårdflöden där 

många aktörer och professioner är inblandade, eftersom de gör det möjligt att följa patientens 

väg genom vårdsystemet och att övergångar fungerar sömlöst.  

 

Samtidigt finns en risk att överdrivet fokus på processeffektivitet leder till fragmentering och 

suboptimering, där varje enhet optimerar sina egna processer utan hänsyn till helheten 

(Modell, 2009). För Hospital at Home är det viktigt att processnyckeltal inte bara mäter 

interna flöden, utan också hur samarbetet med andra vårdgivare och kommunen fungerar.  

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Nedanstående tabell presenterar viktiga processrelaterade nyckeltal som vanligen används 

inom hälso- och sjukvården, tillsammans med deras primära syfte. 

 

Tabell 3: Vanligt förekommande process nyckeltal samt deras syfte 

Process nyckeltal Syfte 

Ledtid från remiss till inskrivning Mäta tidsfördröjning mellan remiss och 

påbörjad vård 

Antal hembesök per dag Mäta resursutnyttjande och arbetskapacitet 

hos personal 

Andel arbetstid i direkt patientkontakt Mäta hur stor del av personalens tid som går 

till direkt vårdarbete 

Överlämningskvalitet mellan aktörer Bedöma hur smidigt information och ansvar 

överförs mellan olika vårdgivare 

Andel icke-värdeskapande aktiviteter Identifiera tid som går åt till onödiga eller 

ineffektiva moment 

2.3.1.3 Kvalitetsnyckeltal 

Kvalitetsnyckeltal är viktiga för att att vården inte bara är kostnadseffektiv utan också är 

säker, jämlik och patientcentrerad. Kvalitet kan mätas genom struktur-, process- och 

resultatmått. Exempel på kvalitetsnyckeltal är patientnöjdhet, som speglar patientens 

upplevelse av vården, och andel oplanerade återinläggningar, som kan indikera brister i 

behandlingsresultat eller vårdövergångar. Ett annat nyckeltal är följsamhet till vårdprogram, 

vilket visar hur vårdpersonal tillämpar riktlinjer och protokollen de använder.  

 

Patientupplevelser och patientrapporterade utfallsmått har fått allt större betydelse, i linje med 

en utveckling mot personcentrerad vård (Coulter, 2012). Dessa kvalitetsnyckeltal, som 

inkluderar Patient Reported Experience Measures (PREM) och Patient Reported Outcome 

Measures (PROM), ger direkt återkoppling från patienter och kan användas för att förbättra 

vårdprocesserna och den upplevda kvaliteten (Kingsley och Patel, 2017). PREM fokuserar på 

hur patienten upplevt vården, medan PROM fokuserar på patientens upplevda hälsa och 

funktion efter sjukvårdens insats.  



 
 
 
 
 

 
 
 
 

 

För att skapa en lärande organisation behöver nyckeltalen för kvalitet inkludera 

patientsäkerhetsnyckeltal, såsom antal vårdrelaterade infektioner eller läkemedelsavvikelser. 

Genom att systematiskt analysera och återkoppla dessa data kan vården proaktivt identifiera 

risker och förhindra framtida avvikelser.  

 

Tabellen nedan presenterar kvalitetsnyckeltal samt deras syften, som presenterades ovan.  

 

Tabell 4: Vanligt förekommande kvalitet nyckeltal samt deras syfte 

Kvalitet nyckeltal Syfte 

Patientnöjdhet (PREM) Mäter hur nöjd patienten är med 

vårdupplevelsen 

Patientrapporterade utfall (PROM) Mäter patientens egen upplevelse av sin 

hälsa och behandlingsresultat 

Andel oplanerade återinläggningar Indikator på vårdkvalitet och om insatser 

varit tillräckliga  

Följsamhet till vårdprogram Mäter hur väl vårdpersonal följer etablerade 

riktlinjer och behandligsprotokoll 

Antal läkemedelsavvikelser Mäter felaktigheter i läkemedelshantering 

2.3.1.4 Hållbarhetsnyckeltal 

Hållbarhetsnyckeltal har fått ökad betydelse i takt med att hälso- och sjukvården integrerar 

miljömässig och social hållbarhet i sin styrning. Sådant nyckeltal hjälper till att uppskatta hur 

vården påverkar miljön, resurser och arbetsförhållanden, samt att dessa aspekter kan 

övervakas och förbättras. Vanliga exempel på hållbarhetsnyckeltal inkluderar utsläpp av 

koldioxid från personalens transporter, vilket visar på den miljöpåverkan som vården har, 

samt energiförbrukning av medicinteknisk utrustning, vilket indikerar resursanvändningen 

inom hemvården (Sustainable Healthcare Steering Group, 2019). 

 

Även social hållbarhet kan bedömas med hjälp av nyckeltal, till exempel genom att granska 

arbetsmiljön och hälsan hos personalen där aspekter som nivåer av stress, ergonomi 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

och möjligheter till återhämtning ingår. Ett annat sätt att mäta är hur väl 

hållbarhetsfrågor är inbakade i ledning och strategier för verksamheten, vilket visar 

på organisationens ansvarstagande över tid. 

 

Att integrera hållbarhetsnyckeltal i samma styrmodell som ekonomiska och 

kvalitetsrelaterade nyckeltal skapar förutsättningar för att hållbarhet blir en naturlig del av 

verksamhetens strategiska mål (Sustainable Healthcare Steering Group, 2019). 

 

Tabellen nedan visar vanliga nyckeltal för hållbarhet inom hälso- och sjukvården samt 

deras primära syften. 

 

Tabell 5: Vanligt förekommande hållbarhetsnyckeltal samt deras syfte 

Hållbarhets nyckeltal Syfte 

Koldioxidutsläpp från personaltransporter Mäta miljöpåverkan från resor kopplade till 

vårdutövning 

Energiförbrukning för medicinteknisk 

utrustning 

Mäta resursanvändning och miljöpåverkan i 

hemvårdutförande 

Personalens arbetsmiljö och hälsa  Mäta sociala hållbarhet, till exempel 

ergonomi, stressnivåer och återhämtning 

Integration av hållbarhet i styrning Mäta i vilken grad hållbarhetsaspekter är en 

del av verksamhets strategier 

 

2.3.1.5 Patientcentrerade nyckeltal 

Förutom tidigare nämnda kvalitetsnyckeltal är återinläggninsfrekvens en central 

patientrelaterad nyckeltal inom hälso- och sjukvården. Detta nyckeltal mäter andelen patienter 

som, efter utskrivning, återinläggs inom en viss tidsperiod, ofta 30 dagar. En hög 

återinläggning frekvens kan indikera brister i vårdkvaliteten, såsom otillräcklig behandling, 

bristande uppföljning eller otillräcklig patientutbildning (Wallon et al., 2010).  



 
 
 
 
 

 
 
 
 

 

En studie vid Universitetssjukhuset i Linköping analyserade oplanerade återinläggningar på 

en kirurgisk klinik och fann att 6,6 procent av patienterna återinlades oplanerade inom 30 

dagar. Orsakerna till dessa återinläggningar inkluderade postoperativa infektioner och 

komplikationer relaterade till det kirurgiska ingreppet (Wallon et al., 2010). Dessa fynd 

understryker vikten av att noggrant övervaka och analysera återinläggninsfrekvenser för att 

identifiera områden där vårdprocesser kan förbättras.  

 

I tidigare forskning har återinläggningsfrekvens lyfts fram som betydelsefullt inom Hospital 

at Home-modellen, eftersom en av modellens huvudsakliga fördelar är att minska behovet av 

sjukhusinläggningar genom att erbjuda sjukhusvård i patientens hem. Studier har visat att 

patienter som sjukvårds i hemmet kan ha lägre eller liknande återinläggningsfrekvenser 

jämfört med traditionell sjukhusvård, vilket tyder på att denna vårdmodell kan vara effektiv 

för att minska sjukhusbelastning. (Caplan et al., 2012). 

 

Det är dock viktigt att förstå att låg återinläggningsfrekvens inte är ett tecken på hög 

vårdkvalitet. En studie av Kansagara et al. (2024), har visat att en återinläggningsfrekvens 

nära noll kan vara ett tecken på att sjukvården vårdar patienter med låg vårdbehov, eller att 

patienter inte får återläggas trots behov, som kan indikera en risk för underbehandling. Inom 

Hospital at Home är det därför centralt att hitta en balanserad återinläggning som speglar god 

vård, korrekt patientselektering och behovsanpassade insatser. En optimal nivå varierar 

mellan vårdkontexter men bör baseras på vårdtyngd och diagnosgrupp, snarare än en generell 

målsättning om att återinläggningar ska undvikas (Kansagara et al., 2011) 

 

Det finns ingen målnivå för återinläggningsfrekvens, eftersom nyckeltalet påverkas av 

faktorer såsom hälsotillstånd vårdens komplexitet. Däremot kan man använda nationella 

riktvärden för vägledning. Inom HaH bör målet inte vara noll, utan en nivå som kan spegla en 

hälsosam selektion av patienter och tillgången till återinläggningar när behovet uppstår 

(Kansagara et al., 2011) 

 

Ett annat viktigt nyckeltal är patientens funktionsförmåga efter vårdinsatsen, detta nyckeltal 

fokuserar på patientens förmåga att återgå till dagliga aktiviteter och bibehålla självständighet 

efter behandling. Inom Hospital at Home-modellen är det avgörande att utvärdera hur väl 

patienterna återhämtar sig i sin hemmiljö och om vårdformen stödjer en snabbare eller mer 

komplett återhämtning jämfört med slutenvård (Leff et al., 2005). 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

 

Följsamhet till behandlingsplaner är även viktig att kunna följa upp, eftersom patientens 

efterlevnad påverkar vårdresultaten. I hemmet kan faktorer som brist på tillsyn och stöd 

påverka följsamheten negativt. (Shepperd et al., 2016).  

 

Utöver dessa är självrapporterad trygghet och upplevd delaktighet nyckeltal som fångar 

patientens upplevelse av sjukvården. Nyckeltalet kan fånga kvaliteten av sjukvården och hur 

engagerad patienten känner sig i beslutfattandet.  

 

Tabellen nedan sammanfattar patientrelaterade nyckeltal samt deras syfte som har diskuterats 

ovan. 

 

Tabell 6: Vanligt förekommande patientrelaterade nyckeltal samt deras syfte 

Patientrelaterad nyckeltal Syfte 

Återinläggningsfrekvens Mäter hur många patienter som återläggs 

inom en viss tidsperiod efter utskrivning 

Funktionsförmåga efter vård Bedöma patientens återgång till 

självständighet och dagliga aktiviteter 

Följsamhet till behandlingsplan Mäter hur väl patienten följer ordinerade 

behandlingar 

Självrapporterad trygghet Mäter hur trygg patienten känner sig med att 

få vård i hemmet 

Patientens delaktighet i vården Bedömer i vilken utsträckning patienten 

upplever sig vara delaktig i beslut 

 
Kombinationen av finansiella, processrelaterade, kvalitativa, hållbarhets- och 

patientcentrerade nyckeltal kan ett styrsystem byggas. För att förstå hur dessa nyckeltal kan 

användas inom vårdmodellen Hospital at Home, går vi i nästa avsnitt vidare till en 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

genomgång av specifika KPI:er I denna kontext, bade från internationell litteratur och med 

fokus på anpassning till Svenska förhållanden. 

2.4 KPI:er inom Hospital at home 

För att kunna följa upp och utvärdera vårdformen Hospital at home krävs genomtänkta KPI:er 

Dessa KPI:er används för att mäta sjukvårdens faktorer som är centrala för att sjukhusvård i 

hemmet uppfyller samma krav som traditionell slutenvård. I följande avsnitt presenteras 

exempel på vanliga KPI:er som förekommer inom HaH, både i internationella studier och i 

praktisk tillämpning. Därefter diskuteras hur dessa nyckeltal ser ut i olika länder och vilka 

lärdomar som kan dras, med särskilt fokus på hur nyckeltalen kan anpassas till den svenska 

kontexten genom projektet Sahlgrenska hemma.  

2.4.1 Vanliga KPI:er inom Hospital at Home  

För att få en djupare förståelse av de olika nyckeltal som används inom Hospital at Home, är 

det värdefullt att först få en översikt över några centrala KPI:er. Mortalitet utgör ett centralt 

nyckeltal (KPI) för att bedöma säkerheten för patienter. Det framkom att HaH leder till en 

minskad mortalitet bland patienter som får vård och att mortaliteten generellt sett är lägre, 

eller åtminstone jämförbar, med den traditionella sjukhusvården (Levine et al., 2019).  

 

Ett annat centralt nyckeltal som används för att utvärdera vårdresultatet inom HaH är 

återinläggningsfrekvensen. Detta är betydelsefullt att överväga för att uppnå en balans på 

kritiska transporter, följdkostnader och vårdkvalitet. En analys har visat att 

återinläggningsfrekvenserna bland patienter som får vård inom HaH är lägre eller åtminstone 

jämförbara, med dem som får vård på sjukhus (Leff et al., 2024). Detta kan uppnås genom 

kontinuerlig övervakning och snabba justeringar av behandlingsplaner direkt i patientens 

hem. Detta indikerar att HaH kan bidra till att förhindra onödiga sjukhusvistelser, vilket i sin 

tur förbättrar patienternas upplevelse och bidrar till en minskning av vårdkostnader. 

 

Patientnöjdhet är ett nyckeltal som läggs mycket vikt till då det är kvalitetsfaktor för att 

bedöma hur nöjda patienter är med sin vård inom HaH. En studie från Mount Sinai Health 

System visar att patienter som deltog med sjukhusvård i hemmet upplevde en högre grad av 

tillfredsställelse jämfört med dem som vårdades på traditionella sjukhus. Denna skillnad kan 

förklaras med att patienter upplever en mer individualiserad vård i en trygg miljö som ges i 

deras hem (DeCherrie, 2021). Resultaten indikerar att patienter i högre grad känner sig trygga 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

och nöjda i den bekanta hemmiljön, vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad återhämtning 

samt en lägre nivå av upplevd stress. 

 

Hospital at Home modellen har utformats för att ha minst lika bra patientvård, ge möjlighet 

att återhämta sig i en bekant miljö och minska kostnaderna. En viktig aspekt som påverkar 

dessa faktorer är sjukhusvistelsens längd där en kortare vistelsetid kan indikera att HaH är 

mer effektivt än traditionell slutenvård. En rapport från CMS visar att den genomsnittliga 

vårdtiden för patienter som deltog i HaH-modellen var något kortare än för de som var 

inlagda på sjukhus. Detta resulterade i både kostnadsbesparingar och förbättrad patientvård 

(CMS, 2024). 

 

Den grundläggande tanken bakom etableringen av sjukhusvård i hemmet är att avlasta den 

traditionella vården, för att därmed frigöra sängplatser. Det är kostsamt för sjukvården att 

hålla patienter i slutenvård. HaH uppvisar kostnadseffektivitet genom att minska behovet av 

sjukhusvistelser samt optimera resursanvändningen. Enligt en studie från Centers for 

Medicare and Medicaid Services (CMS) har HaH visat sig ha lägre vårdkostnader i jämförelse 

med traditionell sjukhusvård, vilket beror på kortare vårdtider och minskade diagnostiska 

tester (CMS, 2024). Detta gör HaH till ett mycket attraktivt alternativ både för patienter och 

för sjukvårdssystemet, särskilt under perioder med hög efterfrågan på sjukhusvård. 

 

Slutligen är komplikationer, såsom förekomsten av vårdrelaterande infektioner, avgörande 

för att utvärdera effektiviteten av HaH-modellen. Forskning visar att patienter som får vård 

inom HaH löper en lägre risk för infektioner och förvirring (Leff et al., 2024).  

2.4.2 Hospital at Home internationellt  

I Spanien är konceptet ”Hospital at Home” en viktig och väletablerad del av det offentliga 

sjukvårdssystemet och används i stor omfattning. En studie från Katalonien visar att HaH-

modellen startades igång i hela regionen under 2011, och att antalet patienter har ökat 

markant över tid. År 2019 fick över 8 000 patienter tillgång till denna vårdform, vilket 

resulterade i kortare vårdtider, färre återinläggningar och allmänt en högre kvalitet på vården 

(González-Colom et al., 2024). 

 

En stor faktor bakom framgången i Spanien är den starka finansieringen av modellen genom 

det offentliga sjukvårdssystemet. Detta står i kontrast till länder som Sverige och USA, där 

finansieringsmodeller fortfarande håller på att utvecklas.  



 
 
 
 
 

 
 
 
 

 

Australien har varit en ledande aktör inom konceptet Hospital at Home när det gäller 

geriatrisk vård och palliativ behandling. Enligt en studie från Perth Children's Hospital i 

västra Australien visar det sig att äldre patienter som deltar i HaH-modellen i Australien 

upplever färre komplikationer, kortare vårdtider och en högre grad av självständighet jämfört 

med traditionell sjukhusvård. Den främsta fördelen med det australiska systemet är dess 

starka fokus på geriatrisk vård och rehabilitering. Deras koncept av sjukhusvård i hemmet är 

mer riktat åt patienter med kroniska sjukdomar och har lyckats skapa effektiva arbetsmetoder 

för att anpassa vården olika vårdgivare (Pediatric Nursing, 2021). 

 

I USA har intresset för Hospital at Home vuxit markant efter att Centers for Medicare & 

Medicaid Services (CMS) införde ett tillfälligt ersättningssystem under Covid-19 pandemin. 

Detta fick Hospital at Home modellen få samma ersättning som för traditionell sjukhusvård 

som ledde till en ökning av att många sjukhus ville delta i det nya konceptet som resulterade i 

över 175 deltagande sjukhus under år 2021 (DeCherrie, 2021). 

 

Studier från Mount Sinai Health System i New York visar att patienter som vårdas inom 

HaH upplever en mycket bättre patientnöjdhet jämfört med de som får vård på sjukhus. Detta 

beror på att vården är mer individanpassad och att patienterna känner sig tryggare i sina egna 

hem (DeCherrie, 2021). Dessutom indikerar forskningen att HaH i USA kan medföra 

betydande kostnadsbesparingar, framför allt genom minskade komplikationer och ett 

reducerat behov av återinläggningar. 

 

Trots de framgångar som USA har nått, står landet inför flera utmaningar som Sverige kan dra 

lärdom av. En av de största hindren är de betydande skillnaderna i ersättningssystem mellan 

olika delstater och försäkringsbolag. På grund av det finns en brist på att komma överens med 

finansieringsmodeller, vilket i sin tur komplicerar möjligheterna för sjukhusen att en 

långsiktig finansiering av HaH skall fungera (DeCherrie, 2021). Denna aspekt är särskilt 

relevant att ta hänsyn till i Sverige, där finansieringsmodeller för HaH fortfarande är under 

utveckling. 

2.4.3 Internationella erfarenheter av HaH och KPI:er 

Med hjälp av internationella studier har det identifierats och testats nyckeltal och KPI:er för 

att mäta kvalitet, effektivitet och säkerhet inom Hospital at Home och närliggande 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

vårdmodeller. Dessa nyckeltal varierar dock stort i typ och tillämpning, men ger viktiga 

insikter i hur Hospital at Home kan följas upp och styras i praktiken.  

Foong et al. (2022) genomförde en systematisk genomgång av kvalitetsnyckeltal inom 

sjukhusvård i hemmet internationellt och fann att: 

• 3% av nyckeltalen var resultatmått 

• 7% fokuserade på processer 

 

Denna fördelning, i kombination med bristande vetenskaplig validering, pekar på ett behov av 

mer balanserade KPI:er. Studien visar också på risken med att enbart fokusera på resultatmått 

utan att fånga processernas kvalitet.  

 

I en pilotstudie av Bausewein et al. (2023) testades 16 nyckeltal inom Hospital at Home i 

Tyskland, några av dessa var: 

• Smärtfrihet under sista dygnet i livet (69%) 

• Genomförda familj konferenser (29,8%) 

• Psykosocial bedömning (45,3%) 

• Smärtbedömning med uppföljning (46,1%) 

• Undvikande av HLR trots önskemål: (97,6% följsamhet) 

 

Här breddas perspektivet till att inkludera medicinska och psykosociala processer. Att vissa 

nyckeltal hade låg uppfyllnadsgrad visar samtidigt på implementeringsutmaningar.  

 

En studie från Portugal av Correia Azevedo et al. (2024) visar att nyckeltal som: 

• Vårdtid 

• Mortalitet 

• Funktionsnivå (barthel index) 

• Fallrisk (morse) 

• Trycksårsrisk (braden)  

 

Dessa nyckeltal kan användas för att följa patientens tillstånd och vårdresultat inom HaH. I 

studien var till exempel medianvårdtiden 9 dagar för HaH jämfört med 7 dagar i slutenvård, 

samt var andelen patienter med hög fallrisk vid utskrivning 31% för HaH och 16% för 

slutenvård.  Denna studien betonar vikten av att inte bara mäte resutlat, utan även riskfaktorer.  

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Slutligen fokuserade Puchi-Gómez et al. (2018) på nyckeltal som: 

• Oplanerade återinläggningar 

• Fel i läkemedelshantering 

• Patienters vägran att acceptera hemvård 

• Oplanerade telefonsamtal från patienter 

 

Dessa nyckeltal fångar organisatoriska och beteendemässiga faktorer som är viktiga för 

patientsäkerheten. Sammanfattningsvis visar dessa studier att internationell forskning erbjuder 

ett brett spektrum av KPI:er, från kliniska resultat till patientupplevelse. Samtidigt saknas det 

tydliga riktlinjer på vilka nyckeltal som bör användas, detta gör att studierna även 

understryker vikten av att utveckla lokalt anpassade nyckeltal, särskilt inom modeller som 

HaH.  

 

För att ge en bild av vilka sorters nyckeltal som ofta används i internationella studier om 

hälso- och sjukvård, presenteras i Tabell 7 nedan en sammanställning av ett antal nyckeltal 

som har diskuterats ovan. Tabell 7 illustrerar både nyckeltal på 

utfall, arbetssätt och organisation, vilket återspeglar den variation som finns i hur man har 

försökt mäta vårdens kvalitet och effektivitet i olika situationer.  

 

Tabell 7: Exempel på nyckeltal, mätvärden och källor från internationella Hospital at Home-

studier. 

Nyckeltal Typ Resultat  Källa 

Smärtfrihet sista 

dygnet 

Resultat 69% av patienter Bauseweint et al., 

2023 

Vårdtid Effektivitet Median: HaH 9 

dagar, CH 7 dagar 

Correia Azevedo et 

al., 2024 

Hög fallrisk vid 

utskrivning 

Resultat HaH: 31%, CH: 

16% 

Correia Azevedo et 

al., 2024 

Funktionsnivå 

(Barthel Index) 

Resultat Median oförändrad i 

HaH 

Correia Azevedo et 

al., 2024 

Psykosocial 

bedömning 

genomförd 

Process 45,3% av patienter Bausewein et al., 

2023 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Vägran att delta i 

HaH 

Struktur/val Rapporterat som 

nyckeltal 

Puchi-Gómez et al., 

2018 

 

2.4.4 Behovet av kontextanpassade KPI:er i Sahlgrenska hemma 

Man kan se på internationella studier (Foong et al., 2022; Bausewein et al., 2023; Correia 

Azevedo et al., 2024) att det finns många variationer av nyckeltal för att mäta vårdresultaten 

på Hospital at Home, men det kan fortfarande saknas en sammanställning av KPI:er som är 

anpassade efter den svenska kontexten. I Sverige pågår fortfarande utvecklingen av HaH-

modellen, vilket syns på pilotprojektet, “Sahlgrenska hemma”. Detta innebär att många av de 

nyckeltalen som används internationellt ännu inte har prövats eller anpassats till den svenska 

vården, lagar, resursfördelningen samt de olika patientgrupperna. Det är detta tomrum som 

examensarbetet skall belysa och görs genom att kolla på internationella nyckeltalen och 

analysera deras betydelse i den svenska kontexten. Därifrån kan relevanta KPI:er som ska 

hjälpa till med styrning, uppföljningen och kvalitetsutveckling för Sahlgrenska hemma med 

fokus på effektivitet, vårdkvalitet och hållbarhet implementeras som ett stöd för ett mer 

datadrivet och patientcentrerat arbetssätt. 

 

De nyckeltal som ofta förekommer i internationell litteratur, såsom återinläggningsfrekvens, 

vårdtider, patientnöjdhet och mortalitet, utgör en viktig grund. En särskild prioritet bör vara 

att inkludera KPI:er som fångar patientens funktionsnivå, följsamhet till behandling samt 

deras upplevelse av delaktighet i sjukhusvård i hemmet. Detta är en viktig del av den svenska 

sjukvårdens strävan att erbjuda personcentrerad vård.  

 

För att gå vidare till nästa steg i utvecklingen av Sahlgrenska hemma är det viktigt att pröva 

nyckeltal som speglar internationella erfarenheter och tar hänsyn till lokala behov och mål. 

Dessa nyckeltal bör kunna integreras i ett uppföljningssystem såsom det balanserade 

styrkortet då det skapar transparens och lärande genom hela vårdkedjan. 

 

Avsnittet visar att det finns en bred internationell erfarenhet av KPI:er inom Hospital at 

Home, men att dessa behöver kontext anpassas för att vara användbara i svensk vårdmiljö. I 

denna studie utför balanserade styrkortet och insikterna från dessa KPI-exempel grunden för 

att identifiera relevanta nyckeltal för Sahlgrenska hemma, något som vidare analyseras i 

studiens empiriska dea



 

 

3. Metod 

Syftet med metodavsnittet är att förklara de metoder och tillvägagångssätt som har använts för 

att besvara forskningsfrågor. Här beskrivs de datainsamlingsmetoder som har använts, hur de 

har analyserats och tolkats för ett relevant och tillförlitligt resultat. Metodavsnittet ger även 

läsaren en tydlig bild om hur genomförandet av studien har varit som även möjliggör en 

bedömning av studiens trovärdighet och generaliserbarhet.



 

 

3.1 Datainsamling 

För att besvara frågeställningen korrekt och med flera aspekter krävs det en bred 

datainsamling av olika former. Under detta kapitel kommer det beskrivningar av de metoder 

skribenterna har använt för att besvara frågeställningen med trovärdighet.  

3.1.1 Kvalitativ insamlingsmetod 

I denna studie användes en kvalitativ forskningsstrategi med målet att få en djupare förståelse 

för hur nyckeltal (KPI:er) kunde identifieras och tillämpas inom vårdmodellen Sahlgrenska 

hemma. En kvalitativ strategi var lämplig eftersom studiens fokus låg på att utforska 

uppfattningar, erfarenheter och kontextbundna faktorer snarare än att mäta kvantitativa 

samband.  

 

Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer med utvalda respondenter som 

var direkt eller indirekt involverade i Sahlgrenska hemma projektet. Denna metod 

möjliggjorde både struktur och flexibilitet, där öppna frågor kombinerades med möjlighet till 

fördjupning och följdfrågor utifrån respondentens svar (longhurst, 2009). Intervjuerna 

beräknades vara mellan 30-60 minuter långa beroende på tillgänglighet och ämnesrelevans.  

 

Urvalet av respondenter gjordes genom ett målstyrt urval, med fokus på personer med 

särskild kunskap eller erfarenhet av Sahlgrenska hemma modellen. Urvalet motiverades av att 

få en mångsidig bild av projektet, både utifrån ett praktiskt, organisatoriskt, analytiskt och 

akademiskt perspektiv. De intervjuade personerna var:  

 

• Anna Pihlström, Markus Jonebrant och Jan Eriksson från Sahlgrenska 

universitetssjukhuset, som hade en direkt koppling med HaH-projektet. 

• Marie Lind, specialist inom dataanalys, som bidrog med insikter kring metoderna för 

datainsamling och tolkning av information.  

• Sofie Peters från Chalmers tekniska högskola, som erbjöd ett akademiskt perspektiv 

på tillämpningen av nyckeltal och KPI:er inom hälso- och sjukvården.  

• Peter Hällgren, läkare från Sahlgrenska. 

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Syftet med intervjuerna var att samla in information om Sahlgrenska hemma projektets 

struktur, mål och utmaningar samt att få insikter om vilka mätetal som kan vara relevanta att 

använda vid utvärdering av modellen. Den semistrukturerade intervjun finns i bilaga 1. 

3.1.2 Litteratursökning 

Det genomfördes en analys av sekundärdata i form av tidigare rapporter, dokument och 

ekonomiska modeller kopplade till HaH-projektet för att komplettera intervjudatan. Studier 

hade visat vikten av sådana analyser för att bedöma vårdmodellers hållbarhet och effektivitet 

(Leff et al., 2022).  

 

För att bredda perspektivet längre än Sahlgrenska universitetssjukhus planerades även kontakt 

med andra sjukhus och organisationer som hade implementerat projekt likt HaH. Syftet var att 

jämföra deras KPI:er med Sahlgrenskas och därifrån analysera samt dra lärdomar från olika 

erfarenheter. Detta kunde bidra till identifiering av potentiella fallgropar.  

3.2 Analys av data 

Intervjuerna med respondenterna analyserades med hjälp av tematisk analys, vilket var en 

lämplig metod för att identifiera och tolka återkommande mönster i kvalitativa data. 

Processen började med att anteckningar från intervjuerna lästes noggrant igenom för att 

bekanta sig med materialet. Därefter markerades relevanta delar utifrån syftet med studien 

och slutligen organiserades de olika delarna i olika teman. Detta möjliggjorde en strukturerad 

analys som ger insikter i respondentens erfarenheter och synpunkter. Tematisk analys valdes 

på grund av flexibiliteten och förmågan att ge en djupare förståelse för respondenternas 

perspektiv.  

3.3 Validitet och Reliabilitet 

De personer som intervjuades i denna studie valdes ut genom ett målstyrt urval, baserat på 

deras expertis och erfarenhet inom Sahlgrenska hemma. Detta gav tillgång till insikter och 

praktiska perspektiv som är centrala för att förstå modellens funktion och 

utvecklingsmöjligheter. Samtliga respondenter tillfrågades om det var okej att deras namn 

används i rapporten, och samtycke inhämtades. 

 

Trots respondenternas sakkunskap fanns en medvetenhet om att deras uttalanden kunde färgas 

av individuella roller, organisationstillhörighet eller personliga intressen. För att minska 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

risken för snedvridning har intervjufrågorna utformats för att vara öppna, neutrala och icke-

ledande, med syftet att skapa så objektiv och balanserad bild som möjligt. Informationen från 

intervjuerna jämfördes också med sekundärkällor för att stärka resultatens trovärdighet. 

 

Validitet i denna studie handlade främst om att de metoder och frågeställningar som 

användes verkligen undersökte det de var avsedda att undersöka, det vill säga, identifiering 

och tillämpning av relevanta nyckeltal för uppföljning av HaH. Genom att intervjua personer 

med direkt erfarenhet av modellen och koppla deras utsagor till teoretiska ramar och tidigare 

forskning har den interna validiteten stärkts (Bryman & Bell, 2018). 

 

Reliabilitet avsåg i vilken utsträckning studiens resultat kan bli liknande om någon annan 

genomförde samma studie med samma tillvägagångssätt. Eftersom kvalitativa intervjuer kan 

påverkas av tolkningsramar, var det viktigt att transparens rådde kring urval, 

frågekonstruktion och analysmetod. Den semistrukturerade intervjuguiden och noggranna 

redovisning av analysprocessen syftade till att göra studien reproducerbar i liknande kontext. 

 

Metodens styrkor låg i dess förmåga att fånga komplexa, kontextuella och nyanserade 

perspektiv som inte kunde mätas kvantitativt. Detta var särskilt relevant inom hälso- och 

sjukvård där implementering av nya modeller påverkades av såväl organisatoriska som 

mänskliga faktorer. En nackdel var att resultaten inte var generaliserbara till hela 

vårdsystemet, utan speglade de specifika erfarenheter och tolkningar som uttrycktes av ett 

begränsat antal individer. Medvetenheten om dessa begränsningar vägledde tolkningarna och 

diskussionen av resultatet. 

 

För att ytterligare stärka studiens trovärdighet har sekundärkällor valts med noggrannhet, 

främst från vetenskapligt granskade publikationer och databaser tillgängliga via Chalmers 

bibliotek. På så sätt kompletteras intervjudata med teoretisk och empirisk förankring. 

  



 

 

4. Resultat 

I detta kapitel presenteras resultaten/svaren från de genomförda intervjuerna med 

respondenterna inom vårdverksamhet och projektet Sahlgrenska hemma. Syftet med kapitlet är 

att ge en fördjupad förståelse för hur respondenterna ser på Sahlgrenska hemmas syfte, behovet 

av en struktur för mätetal samt vilka nyckeltal som anses mest relevanta för att följa upp, 

utvärdera och utveckla vårdformen. 

 

Resultatet är organiserat tematiskt utifrån tre huvudområden som vuxit fram under analysen: 

(1) syftet med Sahlgrenska hemma, (2) vikten av att etablera en mätetalstruktur, samt (3) vilka 

nyckeltal som är mest centrala i sammanhanget. Presentationen bygger på återkommande 

mönster och variationer i respondenters svar, och innehåller representativa citat för att visa olika 

perspektiv.



 

 

4.1 Syftet med Sahlgrenska hemma 

En återkommande uppfattning bland de intervjuade är att Sahlgrenska hemma är en 

nödvändig vårdmodell för att möta framtidens kapacitetsutmaningar inom sjukvården. Det 

mest framträdande motivet som lyfts är behovet av att skapa en mer flexibel och effektiv 

sjukvårdform. Modellen beskrivs som ett sätt att frigöra vårdplatser, minska trycket på 

sjukhusen och samtidigt erbjuda vård med samma medicinska kvalitet som i traditionell 

slutenvård. 

 

”Vi måste tänka nytt. Sjukhusen klarar inte framtiden krav om vi håller fast vid att all 

avancerad vård ska ske innanför sjukhusets väggar.” 

 

Det som framträder tydligt i intervjuerna är att modellen inte främst motiveras av ekonomiska 

besparingar, även om dessa beskrivs som en positiv bieffekt. I stället lyfts målsättningen att 

uppnå minst lika god vårdkvalitet, men med förbättrad resurseffektivitet och ökad 

patientnytta. 

 

”Ekonomin är inte det främsta målet. Det handlar om att uppnå samma kvalitet, eller bättre, 

men med smartare resursanvändning.” 

 

Det patientcentrerade perspektivet betonas starkt i flera intervjuer. Respondenter beskriver 

hur sjukhusvården i hemmet kan bidra till ökad trygghet, förbättrad återhämtning och högre 

patientnöjdhet. Att få vård i en bekant miljö, med närhet till anhöriga och större möjlighet till 

delaktighet, lyfts som viktiga faktorer för livskvalitet. 

 

”Många mår bättre hemma. Det är lugnare, tryggare och man blir inte lika nedstämd som på 

sjukhus.” 

 

Ytterligare ett återkommande tema är att Sahlgrenska hemma ses som ett nyckel för att skapa 

en mer hållbar sjukvård. Respondenterna lyfter att det både handlar om att minska 

överbelastningen av sjukhusresurser och om att införa sjukvårdformer som möjliggör 

proaktiv, teknikstöd och förebyggande vård i hemmet. 

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

”Det här är inte bara en besparingsfråga, det är en möjlighet att utveckla ett hållbart 

vårdsystem.” 

 

En särskild aspekt som framkommer i flera intervjuer är att ansvaret för patienten kvarstår hos 

sjukhuset även när vården sker i hemmet. Det ställer höga krav på struktur, tillit och tydliga 

vårdflöden, men beskrivs också som ett etiskt ansvarsfullt sätt att fortsätta följa upp patienten 

efter utskrivning.  

 

”Bara för att patienten är hemma betyder det inte att ansvaret försvinner. Tvärtom, det är 

vårt ansvar att se till att kvaliteten bibehålls.” 

4.2 Varför ska man ha en mätetalstruktur? 

De intervjuade beskriver att en relevant tydlig uppföljningsstruktur med hjälp av nyckeltal 

(KPI:er) är till värde för att kunna utvärdera, styra och vidareutveckla Sahlgrenska hemma. 

De anser att när Sahlgrenska hemma modellen införs, krävs ett systematiskt tillvägagångssätt 

för att följa upp både resultat, processer och resurser. Detta är viktigt för att sätta grunden för 

vårdkvaliteten inom sjukvårdssystemet. 

 

”Man måste kunna visa att det fungerar. Att det inte blir sämre än på sjukhus, utan minst lika 

bra, helst bättre.” 

 

Många framhäver vikten av att använda nyckeltal för att fånga patientnyttan i en bredare 

kontext. Det handlar inte enbart om medicinska utfall som mortalitet eller återinläggning, utan 

även om att ta hänsyn till patienternas upplevelser av trygghet, delaktighet och återhämtning.  

 

”Vi jobbar med människor. Det går inte att mäta allt som i industrin, men vi måste ändå 

kunna följa upp det som är viktigt.” 

 

Ett återkommande tema som dök upp under intervjuerna är att uppföljningen för tillfället är 

splittrad. Det finns ofta ett överflöd av data, men denna används inte på ett metodiskt sätt 

mellan olika verksamheter. Många avdelningar har skapat sina egna mätetal, medan ett 

gemensamt system fortfarande saknas. Detta bristande samordning uppfattas som ett hinder 

för både transparens och möjligheterna till lärande mellan enheterna.  

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

”Alla samlar data på sitt sätt. Det blir svårt att jämföra och förstå helheten.” 

 

Från ett perspektiv som är organisatoriskt ses KPI:er som en möjlighet att strategiskt kunna 

styra, där resultat kan följas upp på flera nivåer. Detta stämmer överens med litteraturen om 

verksamhetsstyrning i offentlig sektor, där KPI:er ska stödja både beslutsfattande och 

förbättringsarbete. Genom att koppla KPI:er till vården skapas också tydligare 

ansvarsförhållanden, något flera av de intervjuade efterfrågar. 

 

”Vi måste veta om vi gör rätt saker, på rätt sätt, för rätt patienter. Annars vet vi inte om vi 

använder resurserna klokt.” 

 

En annan aspekt som lyfts fram är att uppföljning fungerar som en trygghet, både för 

personalen och läkaren som tar beslutet. Eftersom HaH bygger på att sjukhusens ansvar 

kvarstår även när sjukhusvård ges i hemmet, är det avgörande att kontinuerligt visa på kvalitet 

och patientsäkerhet. Att ha tydligt definierade nyckeltal framstår därför som ett effektivt sätt 

att minska osäkerheten och styrka förtroendet. 

 

”Det finns en viss oro i början, att det är nytt, att vi inte har patienten framför oss. Då 

behöver man kunna visa att det fungerar.” 

 

Slutligen lyfts även vikten av att använda sig av olika typer av nyckeltal, något som 

återkommer i både litteraturen och intervjuerna. Att endast fokusera på ekonomi eller volym 

riskerar att dölja kvalitativa effekter. Det framhålls att det finns ett behov av att inkludera 

flera perspektiv, dessa är: vårdkvalitet, processflöden, hållbarhet och arbetsmiljö, i linje med 

balanserat styrkort. 

4.3 Vilka nyckeltal är viktiga för Sahlgrenska hemma 

Ett tydligt mönster som framkommer i intervjuerna är att nyckeltal som visar patientnytta, 

vårdkvalitet och effektivitet anses vara avgörande för att kunna följa upp och utveckla 

Hospital at Home (HaH) i Sahlgrenska hemma. Vissa personer som intervjuades betonar hur 

viktigt det är att inte enbart fokusera på volymen av vårdinsatser, utan även att förstå huruvida 

denna vårdform ger lika goda, eller kanske till och med bättre, resultat jämfört med 

traditionell slutenvård, både ur medicinsk synvinkel och utifrån patienternas upplevelser. 

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

”Det viktigaste är att följa sådant som ger direkt patientnytta, till exempel återinläggning, 

mortalitet, vårdtid. Det ska inte bli sämre än om man vårdas på sjukhus. 

 

De mest nämnda nyckeltalen från våra intervjuer var: 

• Återinläggningsfrekvens 

Används som en nyckeltal för vårdkvalitet och följsamhet till behandlingen. En låg 

återinläggningsgrad typer på att sjukvårdsinsatser i hemmet har varit både tillräckliga 

och korrekt genomförda.  

 

Det är dock viktigt, som det påpekas i litteraturstudien, att en återinläggningsfrekvens 

nära noll inte är optimalt. Låga nivåer behöver inte enbart indikera att 

sjukvårdsinsatserna har varit tillräckliga, utan även att patienter med låga vårdbehov 

inkluderas. Den optimala nivån är olika beroende på relation till patienten, den 

sjukvård som ges och tillgänglighet för återinläggning. 

 

• Patientnöjdhet 

Flera påpekar betydelsen av att ta med patientens subjektiva upplevelse som ett 

nyckeltal på kvalitet. Det ska inte enbart handla om medicinska resultat utan också hur 

patienten upplever bemötandet, delaktighet, trygghet och tillgång till information då 

det bidrar till en positiv vårdupplevelse. 

 

“Patientens upplevelse måste finnas med. Känner man sig trygg hemma? Kände man 

sig sedd och hörd?” 

 

 

• Vårdtid och resursutnyttjande 

Vårdtiden används för att mäta effektivitet och kan vara längre i hemmet, men 

samtidigt innebära färre insatser per dag. Därför krävs enligt flera en mer nyanserad 

syn på hur vårdtid mäts och jämfört. En respondent menar:  

 

“Det kan bli längre vårdtid hemma, men mindre resursåtgång totalt. Det är viktigt att 

förstå hela bilden.” 

 

• Antal hembesök och typ av insats 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Det ses som centralt för processuppföljning. Det handlar inte bara om hur mycket vård 

som ges, utan vilken sorts vård, medicinsk, omvårdnad, rehabilitering, och vilken 

personal som utfört den. Här efterfrågan mer samordnade IT-system för att underlätta 

uppföljningen. 

 

• Mortalitet och vårdrelaterade komplikation 

Medicinska utfall är viktiga för att mäta att vården är lika säker som på sjukhus. 

Studier har visat att mortalitet inom HaH ofta är jämförbara eller lägre än i traditionell 

vård, vilket gör nyckeltalen centralt även i svensk kontext.  

 

Flera av de intervjuade uttrycker att det inte är tillräckligt att endast fokusera på ett fåtal 

nyckeltal. De anser att uppföljningen bör bygga på en sammansättning av olika nyckeltal för 

att ge en rättvisande bild av vårdmodellens resultat och funktion. Att enbart beakta faktorer 

som återinläggningar eller antal hembesök räcker inte, det är också viktigt att inkludera mått 

på patienternas upplevelser, den medicinska kvaliteten samt hur resurserna används. 

 

“Man kan inte bara titta på siffror. Det måste vara en blandning, patientens upplevelse, 

medicinska resultat, och hur resurser används.” 

 

Respondenterna menar att ett ensidigt fokus på siffror såsom antal vårdtillfällen, besök eller 

vårdtid är inte tillräckligt för att förstå hur väl vården fungerar. Det beror på att dessa 

nyckeltal kan dölja viktiga aspekter, såsom hur trygg och delaktig patienten har känt sig under 

vården, samt huruvida behandlingen har varit medicinskt korrekt. Det finns en viss oro för att 

detta sätt att hantera kan leda till att man missar viktiga signaler angående kvalitet och 

säkerhet inom vården. 

 

Dessutom påpekas värdet av kontextanpassning. Nyckeltal som fungerar i andra länder måste 

förstås i förhållande till den svenska vårdstrukturen och de specifika patientgrupperna. 

Respondenterna menar att nyckeltal som har visat sig effektiva i andra länder eller regioner 

inte kan tillämpas direkt på Sahlgrenska hemma. Enligt dem krävs det en anpassning som tar 

hänsyn till den lokala vårdverksamhetens struktur, tillgängliga resurser samt de specifika 

patientgrupper som modellen är avsedd för. 

 

“Vi kan inte bara ta något från ett annat land och tro att det funkar här. Vi måste titta på hur 

vår verklighet ser ut.” 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

 

Respondenterna menar att det finns skillnader mellan olika sjukhusavdelningar och vårdteam 

på sättet de opererar, vilket i sin tur påverkar vilka nyckeltal som är relevanta. Det som 

fungerar som en bra nyckeltal inom en medicinsk enhet kanske inte nödvändigtvis har samma 

betydelse för en annan.  

 

 

 

  



 

 

5. Diskussion 

I detta kapitel behandlas studiens centrala resultat i relation till tidigare forskning och de 

teoretiska ramar som har legat till grund för arbetet. Målet är att fördjupa insikten i vilka 

nyckeltal (KPI:er) som är mest relevanta för att följa upp och utveckla vårdmodellen 

Sahlgrenska hemma, med fokus på effektivitet, vårdkvalitet och hållbarhet. Diskussionen 

framhäver både likheter och skillnader mellan empiri och teori, och problematiserar hur 

KPI:erna kan förstås, prioriteras och tillämpas i praktiken. Slutligen presenteras förslag på 

framtida forskning som kan bidra till mer kunskap om KPI-strukturer inom Sahlgrenska hemma 

samt konkreta prototyper på KPI:er och hur dessa kan tillämpas i olika roller inom 

organisationen.



 

 

5.1 Teoretiska perspektiv och praktiska utmaningar 

Studien pekar på att många av respondenterna som talat med oss tycker att Sahlgrenska 

hemma är ett måste för att lösa vårdens problem, en tanke som liknar hur sjukhusvård i 

hemmet ses i andra studier (DeCherrie, 2021). Både i empiri och teori, sägs det att 

sjukhusvård i hemmet inte bara sparar pengar, utan mest av allt gör vården bättre och mer 

anpassad efter patienten. Det går hand i hand i hur man tänker i balanserade styrkort (Kaplan 

och Norton, 1996), där det viktigaste är att patienten är nöjd, känner sig säker och tycker att 

vården är bra.  

 

En viktig nämnare mellan intervjusvaren och teori är betoning på återinläggningsfrekvens, 

vårdtid, mortalitet och patientnöjdhet som relevanta nyckeltal. Nyckeltalen återkommer 

frekvent i både internationella studier om HaH (Foong et al., 2022; Leff et al., 2024) och i de 

intervjuades resonemang. Det tyder på att det finns ett starkt stöd för att dessa nyckeltal bör 

utgöra kärnan i framtidens uppföljningsstruktur för Sahlgrenska hemma. 

 

Samtidigt synliggör intervjuresultaten utvecklingsbehov som inte har lyfts fram i tidigare 

forskning. Ett exempel är den splittrade uppföljningsstrukturen som flera respondenter 

beskriver, där data samlas in men inte används systematiskt eller på samma sätt mellan olika 

avdelningar i sjukhuset. Detta står i kontrast till teorins betoning på KPI:ers roll i strategisk 

styrning och lärande (Lövgren och Söderström, 2020; Kaplan och Norton, 2001). Det 

indikerar att införandet av Sahlgrenska hemma inte enbart är en fråga om vilka KPI:er som 

väljs, utan också om hur de implementeras och används inom organisationen. På grund av 

anledningen att Sahlgrenska hemma är nytt, innebär det att en sådan struktur behöver byggas 

upp.  

 

Det uppstår en avvikelse mellan det teoretiska idealet om balanserat mått och verklighetens 

fokus på volym och ekonomi. Flera respondenter uttrycker oro över ett ensidigt fokus på 

kvantitativa nyckeltal, vilket bekräftar tidigare kritik mot KPI-styrning inom offentlig sektor 

(Modell, 2009). Det tydliggör vikten av att inkludera både kvalitativa och patientcentrerade 

nyckeltal i Sahlgrenska hemmas uppföljning, inte minst för att säkra legitimitet och 

förtroende i en ny vårdmodell.  

 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

Det synliggörs även ett behov av kontextanpassning. Respondenterna är eniga om att 

internationella nyckeltal inte okritiskt kan översättas till svenska förhållanden. Detta är i linje 

med Bausewein et al. (2023) och Correia Azevedo et al. (2024), som understryker vikten av 

lokalt relevanta KPI:er. Teorin visar också att nyckeltalen måste vara meningsfulla för 

ledning och medarbetare, något som bekräftas av respondenternas uttryckta behov av 

tydlighet, jämförbarhet och förankring i det kliniska vardagsarbetet (Lövgren och Söderström, 

2020). 

5.2 Viktiga och praktiska nyckeltal för Sahlgrenska hemma 

Detta examensarbete hade ett centralt mål för att kartlägga de mest relevanta nyckeltalen för 

att utvärdera och vidareutveckla Sahlgrenska hemma. Genom att analysera den insamlade 

empirin i förhållande till teorier om KPI:er, verksamhetsstyrning och Hospital at Home 

framträder ett antal nyckeltal som visar sig vara särskilt betydelsefulla. Detta gäller både 

utifrån deras förekomst i intervjuerna och deras teoretiska grund. 

 

Återinläggningsfrekvens är ett nyckeltal som framkommer väldigt ofta av de flesta i både 

intervjumaterialet och i tidigare studier (Leff et al., 2024). Det fungerar som ett nyckeltal, där 

man kontinuerligt följer upp behandlingsplanerna och säkerställer en stabil återhämtning i 

hemmiljö. Flera respondenter framhäver att en låg återinläggningsfrekvens kan ses som ett 

bevis på att den vård som ges i hemmet är minst lika effektiv som den som ges på sjukhus. 

Men samtidigt menar respondenter att en för låg återinläggningsfrekvens kan innebära att 

modellen vårdar patienter som inte har behov av vården som ges. Därför behövs det en 

avvägning om vilken den optimala nivån är för återinläggningsfrekvens. Inom ramen för 

balanserade styrkort-modellen placeras denna indikator främst inom processperspektivet, då 

den återspeglar både vårdresultaten och processernas kvalitet. En av fördelarna med detta 

nyckeltal är att det ger ett konkret och mätbart resultat som kan ställas i relation till 

traditionell slutenvård. Samtidigt finns det en nackdel, det kan vara utmanande att exakt 

fastställa orsakerna till återinläggningar. Dessa orsaker kan ofta vara kopplade till faktorer 

utanför Sahlgrenska hemma-modellens kontroll, såsom samsjuklighet eller bristande 

kommunikation med primärvården. 

 

 

Patientnöjdhet visar sig vara ett centralt nyckeltal som tas på allvar. Respondenterna uttrycker 

att sjukhusvård i hemmet bör inte enbart bedömas utifrån medicinska resultat, utan även 



 
 
 
 
 

 
 
 
 

utifrån patientens känsla av trygghet, bemötande och delaktighet. Enligt Coulter (2012) 

beskrivs det även som en central aspekt av personcentrerad vård. En fördel med att mäta 

patientnöjdhet är att det ger en röst åt patienterna och kompletterar de mer objektiva 

uppgifterna. Nackdelen är att nöjdhet är en subjektiv upplevelse som kan påverkas av 

förväntningar eller andra faktorer som inte nödvändigtvis speglar vårdens kvalitet, såsom 

relationen till vårdpersonalen eller boendemiljön. 

 

Upplevd t