Förstudie till bro över riksväg 40 Konceptuell design och preliminär dimensionering av vägbro vid Hössnamotet Kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet Väg och vatten MALIN ANDERSSON OLLE CEDERHOLM WILHELM HEIROTH EMMA PETTERSSON ERIK SAVE KARL ÅKERMO Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg 2017 Kandidatarbete BMTX01-17-54 I Förstudie till bro över riksväg 40 Konceptuell design och preliminär dimensionering av vägbro vid Hössnamotet Kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet Väg och vatten MALIN ANDERSSON OLLE CEDERHOLM WILHELM HEIROTH EMMA PETTERSSON ERIK SAVE KARL ÅKERMO Institutionen för bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola II SAMMANFATTNING I samband med ombyggnationen av väg 40 mellan Ulricehamn och Göteborg beslutade Trafikverket att projektera en tvåfilig vägbro med GC-stråk. Syftet med projekteringen var att kunna dra väg 1721 över den nya väg 40. Denna rapport behandlar framtagandet av förslag på ett brokoncept som även preliminärt dimensionerats. Trafikverkets huvudsakliga krav på bron är en spännvidd på 60 meter samt en teknisk livslängd på 80 år. Området består av skogslandskap med ett varierande djup ned till berg kring 4,5 meter. Med hänsyn till givna förutsättningar och krav har ett antal brotyper och material diskuterats och utifrån detta har olika koncept framtagits. Ett första urval har gjorts genom uteslutning av brotyper som ej uppfyller givna förutsättningar, som till exempel spännvidd. Detta urval resulterade i sex koncept som togs vidare för en mer noggrann utvärdering där ett antal valda kriterier använts för att kunna jämföra koncepten. Kriterierna har viktats mot varandra för att särskilja dess relevans för projektet och på så sätt ge koncepten en mer realistisk jämförelse. Vidare poängsattes koncepten med hänsyn till varje kriterium varefter poängen summerades för respektive koncept. Det koncept med högst totalpoäng ansågs vara det bäst lämpade för projektet. Denna arbetsgång resulterade i ett slutgiltigt koncept bestående av en kontinuerlig förspänd betongbalkbro i två spann på vardera 24,9 meter. Denna bro har sedan preliminärt dimensionerats i både bruk- och brottgränstillstånd för att klara av trafiklaster enligt svensk standard. Nyckelord: Bro, betong, balkbro, brokoncept, brokonstruktion, broproduktion, brounderhåll, Hössnamotet, förspänning Omslag: Konceptuell bild av slutligt brokoncept. Institutionen för bygg- och miljöteknik Göteborg 2017 Kandidatarbete BMTX01-17-54 III Prestudy of bridge over route 40 Conceptual design and preliminary dimensioning of bridge at Hössnamotet Bachelor Thesis Building and Civil Engineering MALIN ANDERSSON OLLE CEDERHOLM WILHELM HEIROTH EMMA PETTERSSON ERIK SAVE KARL ÅKERMO Department of Civil and Environmental Engineering Chalmers University of Technology IV ABSTRACT In conjunction with the rebuilding of route 40 between Ulricehamn and Gothenburg the Swedish Transport Administration decided to design a two-lane bridge with a pedestrian and bicycle path to lead the traffic from route 1721 over the new route 40. This report aims to develop a bridge concept proposition, which is preliminary dimensioned. The Swedish Transport Administration’s main requirements for the construction are a technical life span of 80 years and a total span length of 60 meters. The surrounding environment consists of forest landscape with various bedrock depths. Considering the given conditions several bridge types and materials were discussed, and based on this various concepts have been developed. An initial selection has been made by excluding bridge types that do not meet the given conditions. This selection resulted in six different bridge concepts that were taken into deeper evaluation where several criteria were used to compare the concepts with each other. The criteria were weighted against each other to distinguish its relevance to the project and thus give the concepts a more realistic comparison. Furthermore, the concepts were given points with respect to each criterion, which were in turn summarized for each concept. The concept with the highest total score was considered the most suitable for the project. This process resulted in a final concept consisting of a prestressed concrete girder bridge in two spans, each with a range of 24,9 meters. The girder bridge is designed for both SLS and ULS to bear traffic loads due to Swedish standards. Key words: Bridge, concrete, girder bridge, bridge concept, bridge structure, bridge production, Hössnamotet, prestressed concrete CHALMERS, Bygg- och miljöteknik V Innehåll SAMMANFATTNING II ABSTRACT IV INNEHÅLL V FÖRORD IX BEGREPPSFÖRKLARING X 1 INLEDNING 1 1.1 Syfte 1 1.2 Uppgift 1 1.3 Avgränsningar 2 1.4 Metod 2 2 FÖRUTSÄTTNINGAR VID HÖSSNAMOTET 2 2.1 Geografisk beskrivning 3 2.2 Geotekniska förhållanden 3 2.3 Hydrologiska förutsättningar 3 2.4 Vägförutsättningar 4 2.5 Geometriska förutsättningar 4 2.6 Teknisk livslängd 4 3 LITTERATURSTUDIE 4 3.1 Byggnadsmaterial 4 3.1.1 Stål 5 3.1.2 Betong 6 3.1.3 Trä 6 3.2 Brotyper 7 3.2.1 Beskrivning över väsentliga brodelar 7 3.2.2 Fackverksbro 8 3.2.3 Rambro 8 3.2.4 Plattbro 8 3.2.5 Balkbro 9 3.2.6 Valvbro 9 3.2.7 Bågbro 9 3.2.8 Hängbro 10 3.2.9 Snedkabelbro 10 3.2.10 Rörbro 10 3.3 Grundläggningsmetoder 10 3.3.1 Plattgrundläggning 11 3.3.2 Pålgrundläggning 11 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik VI 3.4 Produktionsmetoder 11 3.4.1 Platsgjutning 11 3.4.2 Prefabricering 12 3.5 Förvaltning av broar 13 3.5.1 Inspektion 13 3.5.2 Underhåll 13 4 UTVÄRDERING AV BROALTERNATIV 14 4.1 Uteslutna brotyper 14 4.1.1 Fackverksbro 14 4.1.2 Plattrambro 14 4.1.3 Balkrambro 15 4.1.4 Plattbro 15 4.1.5 Balkbro i trä 15 4.1.6 Valvbro 15 4.1.7 Bågbro i trä 15 4.1.8 Hängbro 15 4.1.9 Snedkabelbro 15 4.1.10 Rörbro 16 4.2 Utvärdering av produktionsmetoder 16 4.3 Brokoncept för vidare utvärdering 16 4.3.1 Brokoncept 1 - betongbalkbro 16 4.3.2 Brokoncept 2 - betongbalkbro med lådtvärsnitt 17 4.3.3 Brokoncept 3 - stålbalkbro med lådtvärsnitt 18 4.3.4 Brokoncept 4 - stålbalkbro med I-balkar 19 4.3.5 Brokoncept 5 - bågbro i betong 20 4.3.6 Brokoncept 6 - bågbro i stål 20 4.4 Utvärderingskriterier 21 4.4.1 Estetik 21 4.4.2 Materialkostnad 21 4.4.3 Byggbarhet 22 4.4.4 Miljöpåverkan 22 4.4.5 Tillgänglighet vid underhåll 22 4.4.6 Underhållskostnad 22 4.4.7 Återvinning 23 4.4.8 Grundläggningskostnad 23 4.4.9 Metod viktningsmatris 23 4.4.10 Resultat av viktningsmatris 24 4.5 Utvärdering av brokoncept 24 4.5.1 Riskanalys 24 4.5.2 Metod jämförelsematris 26 4.5.3 Resultat av jämförelsematris 26 5 PRELIMINÄR DIMENSIONERING AV RESULTERANDE BROKONCEPT 27 5.1 Preliminärt tvärsnitt 27 5.2 Dimensionerande laster och lastkombinationer 28 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik VII 5.2.1 Lastframtagning för överbyggnad 29 5.2.2 Maximalt fältmoment i tvärled 30 5.2.3 Maximalt stödmoment och tvärkraft i tvärled 31 5.2.4 Maximalt fältmoment i längsled 32 5.2.5 Maximalt stödmoment i längsled 33 5.2.6 Maximal tvärkraft i längsled 34 5.2.7 Sammanställning av snittkrafter 35 5.2.8 Dimensionerande laster för mittstöd 35 5.2.9 Dimensionerande laster för frontmur 37 5.3 Dimensionering 37 5.3.1 Tvärkraftarmering i tvärled 38 5.3.2 Längsgående armering i tvärled 38 5.3.3 Spännarmering 38 5.3.4 Längsgående armering i längsled 40 5.3.5 Tvärkraftsarmering i längsled 40 5.3.6 Sprickbredd och påkänningar 40 5.3.7 Nedböjning 41 5.3.8 Mittstöd 41 5.3.9 Landfästen 43 5.3.10 Övergångskonstruktion 44 6 SLUTGILTIGT KONCEPT 44 6.1 Utformning överbyggnad 44 6.1.1 Brobana 44 6.1.2 Lager 45 6.1.3 Räcken 46 6.1.4 Kantbalk 46 6.1.5 Beläggning 46 6.1.6 Vattenavledning 47 6.2 Utformning underbyggnad 47 6.2.1 Landfästen 47 6.2.2 Mittstöd 48 6.2.3 Grundläggning 49 6.3 Produktionsgång 49 6.4 Underhåll 50 7 DISKUSSION 50 7.1 Litteraturstudie 51 7.2 Val av koncept 51 7.3 Dimensionering 51 7.4 Återstående dimensionering 52 8 SLUTSATS 53 REFERENSER 54 CHALMERS, Bygg- och miljöteknik VIII BILAGA A – KRAVSPECIFIKATION BILAGA B – FÖRSLAGSRITNING BILAGA C – BERÄKNING AV KONSTRUKTIONSHÖJD BILAGA D – BERÄKNING AV ÅDT FÖR VÄG 1721 BILAGA E – SNITTKRAFTSBERÄKNING BILAGA F – ARMERING I TVÄRLED BILAGA G – DIMENSIONERING AV EFTERSPÄND BALK BILAGA H – TVÄRKRAFTSARMERING I LÄNGSLED BILAGA I – BERÄKNING AV SPRICKBREDD I TVÄRLED BILAGA J – DIMENSIONERING AV MITTSTÖD BILAGA K – BERÄKNING UTAV LÄNGD PÅ LANDFÄSTEN BILAGA L – DIMENSIONERING AV LANDFÄSTE BILAGA M – ÖVERGÅNGSKONSTRUKTION CHALMERS, Bygg- och miljöteknik IX Förord Denna rapport är ett resultat av ett kandidatarbete utfört av sex studenter på civilingenjörsprogrammet väg- och vattenbyggnad vid Chalmers Tekniska Högskola. Arbetet med att ta fram ett brokoncept och utföra en preliminär dimensionering av det har pågått under vårterminen 2017. Även om vissa kunskaper inom brobyggnad och dimensionering erhållits under utbildningen skulle detta projekt inte vara möjligt utan vägledning och hjälp av ett antal personer. Först och främst vill vi rikta ett stort tack till våra handledare Filip Nilenius, forskarassistent vid Chalmers Tekniska Högskola, och Staffan Lindén, brokonstruktör från COWI AB, för deras vägledning genom arbetet. Vidare vill vi tacka Joosef Leppänen, universitetslektor vid Chalmers Tekniska Högskola, Björn Engström, biträdande professor vid Chalmers Tekniska Högskola, samt Per-Ola Svahn, teknisk chef Skanska AB, för betydande hjälp. Dessutom vill vi tacka alla de personer som hållit i intressanta och lärorika föreläsningar under kursens gång. Göteborg, 2017 Malin Andersson Olle Cederholm Wilhelm Heiroth Emma Pettersson Erik Save Karl Åkermo CHALMERS, Bygg- och miljöteknik X Begreppsförklaring Anisotropi Term som innebär att ett material har olika fysikaliska egenskaper i olika riktningar. CE-märkning Produktmärkning främst inom EU som innebär att produkten besitter en viss kvalitet. C35/45 Benämning på hållfastheten hos betong där 35 betecknar den karakteristiska cylinderhållfastheten och 45 den karakteristiska kubhållfastheten i MPa. Eurocode Europagemensamma dimensioneringsregler för bärverk. Betecknas exempelvis SS-EN 1990. Fibermättnadsgräns Ovanför denna gräns innehåller trä både fritt och bundet vatten. Under gränsen finns endast bundet vatten. Frontmur Den del av landfästet som lasterna förs ned genom till grundläggning. Foderrör Ingjutet rör för spännkabel. Koldioxidekvivalent Mått för att kunna jämföra olika växthusgasutsläpp. En viss växthusgas utsläpp omräknat till motsvarande utsläpp av koldioxid. Konterfort Konstruktion som avlastar och upptar sidotryck på en mur. Lager Koppling mellan underbyggnad och överbyggnad. Lagerpall Den del av landfästet som lagret ligger på. Länkplatta Betongplatta upplagd på bro eller landfäste i ena änden och på jord i den andra. PGJA Gjutasfaltmassa avsedd som vattentätt skydds-, bind- och slitlager på broar. Räckesståndare Vertikala pelare där det horisontella räcket monteras fast. Slakarmering Armeringsjärn som ej spänns innan konstruktionen belastas. SLS Serviceability limit state, bruksgränstillstånd. Spännarmering Armeringsjärn som spänns innan konstruktionen belastas. Spännkabel Kabel som används vid förspänning. Består av spänntrådar. Transversaler Benämning på tvärbalkar för överliggande bågar. ULS Ultimate limit state, brottgränstillstånd. Underhållshöjd [m] Vertikal höjd som krävs inuti ett lådtvärsnitt för att kunna utföra underhållsinpektioner. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik XI ÅDT [fordon/dygn] Årsmedeldygnstrafik, mått på antalet passerande fordon per dygn i medeltal under hela året. XC2 Exponeringsklass 2 vid beaktande av karbonatisering. XD1 Exponeringsklass 1 vid beaktande av tösalt. XF3 Exponeringsklass 3 vid beaktande av frost. XF4 Exponeringsklass 4 vid beaktande av frost. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik XII CHALMERS Bygg- och miljöteknik 1 1 Inledning Hössnamotet är en del i det kommunöverskridande projektet “Motorväg Göteborg- Ulricehamn”. Målet är att skapa en bättre trafiksäkerhet och framkomlighet för trafik mellan Göteborg och Ulricehamn samt en starkare regional utveckling och bättre boendemiljö längs den gamla väg 40-sträckan. Här finns ett behov att leda väg 1721 över väg 40, varför en bro är beställd av Trafikverket. Detta skapar ett öppet problem där eventuella lösningar ska diskuteras och utvärderas utifrån både tekniska krav och önskvärda egenskaper. (Trafikverket, 2015.) 1.1 Syfte Syftet med studien är att ta fram ett förslag på ett brokoncept och en preliminär dimensionering av bron i projektet ”väg 40 Dållebo-Ulricehamn, etapp 3”. Konceptet ska ta hänsyn till valda avgränsningar, krav som ställs i Trafikverkets kravbeskrivning samt egna utvärderingskriterier. I slutändan ska studien leda till ett brokoncept som är byggbart och preliminärt dimensionerat. 1.2 Uppgift Uppgiften är att ta fram ett flertal brokoncept som sedan utvärderas och reduceras till ett koncept av vilket en preliminär dimensionering görs. Utveckling av brokoncept bemöter flertalet problemställningar. Problemen berör konceptets inverkan på samhället, produktion av bron, miljöpåverkan, förvaltning och underhåll. Dessa problem kan delas in i delproblem som ger en övergripande bild av vilka risker och tillhörande aspekter som behöver beaktas i förstudien. En deluppgift är att se till att bron uppfyller beställarens krav. Uppgiften innefattar att ta hänsyn till samhällets intressen i bron, det vill säga hur bron förhåller sig till hållbar utveckling, ekonomiska aspekter samt trafikanternas åsikter. Problemställningen ur produktionsaspekt innebär att föreslå lämpliga produktionsmetoder och eventuella temporära byggnationer som krävs för koncepten. En produktionsgång föreslås för varje koncept i syfte att lättare kunna utvärdera brokonceptens för- och nackdelar med hänsyn till byggbarhet. Konstruktionens utformning och materialval ska ta hänsyn till möjligheten att göra regelbundna inspektioner och underhållsarbeten. Tillgänglighet för underhållspersonal, vilken underhållning som krävs, hur ofta kontroller ska ske och vilken påverkan på trafiken som underhållet har bör därför beaktas i brokoncepten. Vidare bör önskvärda miljöaspekter vägas in i valet, till exempel vilka material och vilken produktionsteknik som är mest gynnsam för miljön. Avfallshantering i form av återvinning har också en betydande miljöpåverkan som bör uppmärksammas vid val av brokonstruktion. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 2 1.3 Avgränsningar För att studien ska vara genomförbar inom given tidsram måste avgränsningar tillämpas. För konstruktionsberäkningen görs avgränsningar att exkludera horisontella laster på överbyggnaden. Ytterligare avgränsas och förenklas hanteringen utav lastmodellering, se Kapitel 5.2. Den samhällsekonomiska aspekten tas hänsyn till och bedöms kvalitativt, men beräknas ej noggrannare. Vad gäller ekonomin fastslås ej någon budget, men kvalitativa bedömningar utförs exempelvis på materialkostnad. Projektets påverkan på miljön, hållbar utveckling, trafikanters behov och hur förvaltning av konstruktionen ska ske utvärderas endast kvalitativt. 1.4 Metod Genomförandet av förstudien skedde i flertalet processer där olika metoder användes för att uppnå syftet. I startskedet utfördes litteraturstudier med målet att skapa en överblick av tillgängligt material samt att underlätta vid beslut om eventuella avgränsningar. Vid genomförandet av litteraturstudien riktades fokus mot källkritik och litteraturens relevans i relation till förstudiens syfte. Vidare påbörjades framtagandet av brokoncepten. Utvecklingen delades in i två delar, först en idéfas och därefter ett utvärderingsskede. Idéfasen inkluderade analys av förutsättningar, formulering av mål och utvärderingskriterier, framtagande av alternativa koncept samt en grov utvärdering av dessa. Därefter, i utvärderingsskedet, skedde en mer noggrann iterativ utvärdering som belyser riskanalyser och preliminär dimensionering. Den preliminära dimensioneringen av konceptet utfördes genom beräkningar i MATLAB och CALFEM. Avslutningsvis var målbilden att dessa skeden skulle mynna ut i framtagandet av ett slutgiltigt koncept som uppfyller önskvärda och obligatoriska krav. Parallellt med idé- och utvärderingsskedet skedde konsultation med Filip Nilenius, forskarassistent på Chalmers Tekniska Högskola samt Staffan Lindén och Magnus Bäckström från COWI AB:s broavdelning. Rådfrågningen sträckte sig från upplägg och struktur av förstudien till tekniska beskrivningar samt dimensionering av brodetaljer. Faktainsamling bestod främst av att finna krav och beräkningssätt som överensstämmer med framtagna koncept. Kraven hämtades mestadels från Trafikverket och information beträffande tekniska beräkningar erhölls genom kurslitteratur, Eurocode, föreläsningar och från Trafikverkets föreskrifter. 2 Förutsättningar vid Hössnamotet För att få en bild av hur byggnationen vid Hössnamotet skulle kunna ske krävs en djupare förståelse för hur förutsättningarna ser ut i området. Detta avsnitt bygger på Trafikverkets kravspecifikation för Hössnamotet, se Bilaga A. Denna gäller som källa om inget annat anges. CHALMERS Bygg- och miljöteknik 3 2.1 Geografisk beskrivning Platsen för byggnationen är belägen öster om Ulricehamn och består uteslutande av skogslandskap, se Figur 2.1. Ett våtmarksområde bestående av torv återfinns cirka 30 meter nordost om den blivande bron. Terrängen är sluttande från väster till öster. 30 meter väster om bron ligger marknivån på +303 meter, respektive +297,6 meter på samma avstånd åt öster. Figur 2.1 Karta över området. Hössnamotet markeras med en röd cirkel. (Google Inc. 2017) 2.2 Geotekniska förhållanden Djupet ned till berg varierar mellan cirka 3,5 och 5,5 meter på platsen där anläggningen ska ske. I de understa 3-5 meterna återfinns blockig morän varpå ett 1- 1,5 meter tjockt sand- alternativt siltigt sandlager vilar. Längst upp återfinns ett cirka 0,1 meter tjockt mulljordslager. En översikt av jordlagerföljden ges i Tabell 2.1. Tabell 2.1 Jordlagerföljd. Jordtyp Lagertjocklek Mulljord 0,1 m Sand alternativt siltig sand 1-1,5 m Blockig morän 3-5 m 2.3 Hydrologiska förutsättningar Norr om området, i våtmarksområdet räknas att grundvattennivån ligger på +296,5 meter, det vill säga cirka 0,3 meter över befintlig markyta. 150 meter söderut ligger grundvattennivån på +296,4 meter, cirka 0,5 meter under befintlig markyta. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 4 2.4 Vägförutsättningar Både väg 40 och väg 1721 leder i huvudsak biltrafik medan väg 1721 även är syftad för att leda gång- och cykeltrafik över väg 40. Den årliga dygnstrafiken (ÅDT) år 2015 för väg 40 var 12 000 fordon per dygn. Utifrån detta är förväntad ÅDT för år 2035 enligt Trafikverket beräknad till 15 100 fordon per dygn. Andel tung trafik förutsätts vara 22 %. För väg 1721 år 2012 var den årliga dygnstrafiken 650 fordon per dygn (Trafikverket, 2016b). Om denna antas öka i samma takt som för väg 40 beräknas denna siffra år 2035 vara 820, se Bilaga D. 2.5 Geometriska förutsättningar Fria höjden över väg 40 ska vara minst 4,7 meter över vägbanan vilket medför att konstruktionshöjden maximalt får vara 1,5 meter inklusive bombering på beläggning. Avståndet mellan bankerna som bron ska spänna över är 60 meter, se Figur 2.2. Möjlighet att placera eventuella stöd finns vid sidan av eller mellan körbanorna på väg 40. Totala brobredden ska vara 10,5 meter. Figur 2.2 Geometriska förutsättningar enligt förslagsritning. (Trafikverket, 2012b) 2.6 Teknisk livslängd Brons tekniska livslängd är enligt Trafikverkets kravbeskrivning bestämd till 80 år, vilket konceptet dimensioneras för. 3 Litteraturstudie Detta kapitel samlar och beskriver fakta kring material, brotyper och inspektion av broar som är relevanta för denna studie. 3.1 Byggnadsmaterial Materialvalet för bron är en mycket viktig del i utvecklingen av koncept. De egenskaper som anses viktiga för lastöverförande byggnadsmaterial är hållfasthet, deformationsegenskaper, temperaturbetingade rörelser, volymbeständighet och CHALMERS Bygg- och miljöteknik 5 beständighet mot frost, korrosion, röta och så vidare. (Burström, 2007.) Olika material har olika egenskaper som lämpar sig bättre eller sämre för olika lastbärande koncept. En redogörelse för materialen trä, stål och betong utförs nedan med hänsyn till deras tekniska egenskaper men även hur deras miljöpåverkan och kostnader skiljer dem åt. Vad det gäller miljöpåverkan jämförs materialen med hjälp av koldioxidekvivalenter. Syftet med koldioxidekvivalens är att kunna jämföra de olika materialens miljöpåverkan kvantitativt under sin livscykel för att få en bättre bild av hur de påverkar sin omgivning. I en jämförelse mellan materialen visar det sig att det går åt minst koldioxid för att producera en konstruktion i trä och mest för en konstruktion i stål. För att bygga en stålkonstruktion släpps det ut ungefär 15 gånger mer koldioxid än för trä, och för en betongkonstruktion cirka tre till fyra gånger mer än för trä. (Pettersson, 2014.) Vidare presenteras även kostnaden för materialen på ett mer jämförbart vis. Eftersom att det går åt större volymer betong än stål för att bygga till exempel en balk med samma bärförmåga blir kostnad per volym inte ett rättvisande mått eftersom hela brokoncept ska jämföras. Materialkostnaden innebär därmed för resterande del av rapporten kostnaden per ekvivalent bärförmåga, vilket leder till ett mer rättvisande mått. När materialen jämförs på det viset synliggörs det att betongen är aningen dyrare än trä och att stål är cirka två gånger så dyrt som trä. (Pettersson, 2014.) Ovanstående koldioxidekvivalenter och materialkostnader tar endast hänsyn till byggnadsmaterialet och innefattar till exempel inte eventuell miljöpåverkan eller kostnader vid byggnation. Nedan presenteras de tre materialen mer övergripande. 3.1.1 Stål Att framställa stålprodukter industriellt går snabbt och det blir sällan fel eftersom produktionsprocessen är välutvecklad. Därmed är det effektivt att använda prefabricerade stålprodukter. Tack vare stålets höga hållfasthet kan mängden material minimeras och stålstommen får då små dimensioner. (Al-Emrani, Engström, Johansson, Johansson, 2013.) Broar av stål kan verka i både tryck och drag, därmed även böjning vilket är en kombination av de två. Tack vare detta kan materialet användas till i princip vilken brotyp som helst. Stålprodukter kan framställas antingen genom valsning eller svetsning. De valsade profilerna finns i standarddimensioner vilket gör dem billiga att producera, däremot ger de en begränsning på dimensioner. De svetsade profilerna ger en möjlighet att skräddarsy tvärsnittet och därmed optimera dess verkningssätt, detta medför dock högre tillverkningskostnader. (M. Al-Emrani, personlig kommunikation, 2 februari 2017.) Vid användning av stålbalkar för stora spännvidder ställs höga krav på momentkapaciteten. En hög balk har bättre momentkapacitet än en låg, vilket medför att svetsade tvärsnitt ofta används i stålbroar så att balken kan göras tillräckligt stor för att kunna bära lasterna. (Al-Emrani et al, 2013.) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 6 3.1.2 Betong Betong tillverkas genom sammansättning av huvudsakligen cement, ballast och vatten. Deras inbördes förhållande bestämmer betongens egenskaper. Utöver detta kan även olika typer av tillsatsmedel adderas för att reglera och förbättra betongens materialegenskaper. (Al-Emrani et al, 2013.) Hållfastheten för betong mäts efter att den fått härda i 28 dagar och är olika beroende på om den får verka i tryck eller drag. Tryckhållfastheten är avsevärt större än draghållfastheten, varför det förr i tiden byggdes konstruktioner så att hela konstruktionen verkade i tryck. För att kunna få slankare konstruktioner och mer materialeffektiva egenskaper gjuts det i dagens betong in armering av stål. Stålet har som tidigare nämnt god draghållfasthet och samverkar genom vidhäftning i betongen och tillgodoser på så vis dragkraftsbehovet. Dagens brokonstruktioner av betong är på så vis en samverkanskonstruktion. (Al-Emrani et al, 2013.) Armerad betong är även det material som anses klara av höga temperaturer bäst, till exempel vid brand. Det beror på att låg värmeledningsförmåga i betongen begränsar temperaturstegringen inne i konstruktionen vilket gör att stålet behåller sin höga hållfasthet längre. (Burström, 2007.) För betongkonstruktioner bör tidsberoende deformationer beaktas. Lastoberoende krympningar sker när betongen torkar, och fortgående krypningar sker på grund av lasten som verkar. (Al-Emrani et al, 2013.) Betong som används vid brokonstruktioner behöver ha en högre hållfasthet än betong som används vid exempelvis huskonstruktioner. Detta eftersom broar exponeras för till exempel klorider och frysning i högre grad än i hus. Vilken betongklass som används bestäms därför efter Trafikverkets bestämda exponeringsklasser (S. Lindén, personlig kommunikation, 6 mars 2017). Rådande förutsättningar vid Hössnamotet ger att betong som gjuts nere i marken har exponeringsklass “XC2, XF3” vilket innebär att dessa gjuts i betongklass C35/45. Betong ovan mark har exponeringsklass “XD1, XF4” vilket innebär att dessa delar gjuts i betongklass C40/50. (Trafikverket, 2011.) 3.1.3 Trä Trä är ett anisotropt material vilket leder till att hänsyn måste tas till i vilken riktning lasterna verkar. Träets egenskaper är kraftigt beroende av de förhållanden det har växt i, därmed är inget trä det andra likt. (Burström, 2007.) Materialet har generellt sett en låg densitet och har i förhållande till sin vikt hög hållfasthet. Tack vare den låga vikten är materialet lätt att bearbeta och transportera. Svårigheter med trä är dess känslighet för fukt samt röt- och insektsangrepp. (Al-Emrani et al, 2013.) Trä är idag det enda byggmaterialet som är en förnybar naturresurs (TräGuiden, 2016). Träkonstruktioner utformas vanligtvis i balkar av konstruktionsvirke eller limträ. Om en jämförelse görs mellan limträ och konstruktionsvirke av motsvarande element har den förstnämnda högre hållfasthet och styvhet. Däremot är inverkan av fukt och CHALMERS Bygg- och miljöteknik 7 lastvaraktighet samma för de två utformningarna. Hållfastheten hos konstruktionsvirke bestäms i dess svagaste snitt, medan lameller av olika styrka blandas i limträ så svagheter hamnar sällan i samma snitt. (Al-Emrani et al, 2013.) Trä är ett hygroskopiskt material vilket betyder att det kan ta upp och avge vattenånga direkt från luften, detta gör att trä och träkonstruktioner ständigt vill stå i fuktjämvikt med sin omgivning (Strid & Ölmeby, 2009). Fukt påverkar träets egenskaper och hållfasthet avsevärt, brotthållfastheten antas minska linjärt med träets fuktkvot upp till fibermättnadsgränsen som ligger i intervallet 27-33 % och är därefter konstant. Vid höga fuktkvoter, från och med cirka 20 % finns även risk för svamp- och rötangrepp vilket även det påverkar hållfastheten negativt. (Burström, 2007.) 3.2 Brotyper Vid val av brokoncept finns flertalet olika brotyper att utgå ifrån. Brotyperna är konstruerade för samma ändamål men skiljer sig i huvudsakligt bärverk, lastfördelning och utformning. Respektive brotyp lämpar sig för olika lastfall, typ av trafik samt geografiska förutsättningar. I kapitlet beskrivs brotyper och deras tillhörande egenskaper samt användningsområde. 3.2.1 Beskrivning över väsentliga brodelar Några för de flesta broar gemensamt förekommande delar är brobana, kantbalk, vingmur, stöd och bottenplatta, se Figur 3.1. Brobanan utgör huvudbärverket i överbyggnaden och är den del av bron där trafiken från väg 1721 är tänkt att flöda. Kantbalken är förstärkning av broplattan vars främsta syfte är att bilda en kant vari vägtrafikräckena är fästa. Vingmurarnas uppgift är att hålla borta massorna från de påtryckande bankerna, från undergående väg 40. Stöden kan delas upp i ytterstöd, även kallade landfästen som befinner sig vid bankerna, och mellanstöd som kan vara placerade mellan körbanorna alternativt på var sida om vägbanorna. Deras uppgift är att föra ned lasterna till mark, genom de underliggande bottenplattorna som fördelar trycket över en större area. (Vägverket, 1996.) Figur 3.1 Illustration av grundläggande delar i en bro. Författarnas egen bild. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 8 3.2.2 Fackverksbro I en fackverksbro utgör fackverket det primära bärverket. Fackverket består av stänger som kan ta upp både tryck- och dragkrafter i form av två huvudstänger som sedan binds samman av vertikala och diagonala stänger. (Trafikverket, 2014a.) Om krav på fri höjd under bron finns placeras fackverket med fördel över brobanan, antingen som fackverksbalkar på sidorna eller som ett slutet fackverk över bron. Fackverksbroar i stål är lämpliga för en spännvidd på 20-100 meter (M. Al-Emrani, personlig kommunikation, 2 februari 2017). Fackverksbroar kan även utformas i trä, men görs inte för större spännvidder än 30 meter (Trafikverket, 2014a). För en fackverksbro blir produktionskostnaderna ofta höga i vägtrafiksyfte (Trafikverket, 2014a), samma sak gäller underhållskostnader, därmed byggs inga idag för permanent bruk (Vägverket, 1996). 3.2.3 Rambro Konceptuellt är rambroar en enklare typ av bro där brobanan är momentstyv tillsammans med brostöden (F. Nilenius, personlig kommunikation, 6 mars 2017). Generellt sett tillverkas denna typ av bro alltid i armerad betong, och har vingmurar som sidoskydd. Rambroar konstrueras numera nästan uteslutande i endast ett spann. (Vägverket, 1996.) 3.2.3.1 Plattrambro Namnet plattrambro syftar till att överbyggnaden är utformad som en gjuten platta. Denna kan tillverkas som en slakarmerad platta och har då en övre spanngräns på 22- 23 meter om den ska vara ekonomiskt fördelaktig och bör heller inte tillverkas i längre spännvidd än 25 meter av tekniska skäl. En förspänd betongplatta kan utföras i längre spann upp till cirka 35 meter. (Vägverket, 1996.) 3.2.3.2 Balkrambro Liksom föregående brotyp syftar balkrambro till överbyggnaden, vilken är utförd som en eller flera balkar. Fördelen gentemot plattrambron är att spännvidden per spann kan göras större, upp till cirka 50 meter. Detta leder dock till en högre konstruktionshöjd som måste beaktas. (Vägverket, 1996.) 3.2.4 Plattbro Plattbroar är i färdigt skede väldigt lika plattrambroar. Det väsentliga som skiljer dem åt är att det finns leder mellan brostöd och brobana. Även plattbroar byggs slakarmerade med en spannlängd upp till 25 meter, och förspända upp till 35 meter. Dessa avstånd gäller om de byggs i endast ett spann. Om fler spann behövs konstrueras mittspannen i praktiken till en maximal längd på cirka 18 meter, och ändspannen till 50-90 % av denna längd för att få en gynnsam spänningsfördelning. Plattbroar i trä konstrueras genom sammanfogning av plankor eller limträbalkar med spik, lim eller förspänning till platta. Plattorna blir styva i tvärled och kan därför ta CHALMERS Bygg- och miljöteknik 9 upp vindlaster bra. (TräGuiden, 2016.) Plattorna lämpar sig för spännvidder mellan 5- 30 meter där konstruktionshöjden ökar linjärt med spännvidden (K. Ekholm, personlig kommunikation, 9 februari 2017). 3.2.5 Balkbro Balkbroar utgör de broar där huvudbärverket utgörs av en eller flera balkar. Balkbron påminner om plattbroar med undantag att tvärsnittsutformningen av balkarna faller inom proportionerna att bredden är lika med eller större än fem gånger höjden. Bron kan utföras i ett eller flera spann och delas in i olika typer av utföranden, betong, trä, stål och fackverk. (Trafikverket, 2014a.) Betongbalkbroar kan konstrueras med slak- eller spännarmering som ger bron spännvidder mellan 25 och 200 meter. Vid längre spännvidder används lådtvärsnitt alternativt enbalkstvärsnitt med ursparingar för att reducera egentyngd samt materialåtgång. (Trafikverket, 2014a.) Vid stålbalksbroar brukar samverkan mellan brobana och balkarna utnyttjas. Vid de tvärsnitt där överbyggnaden utgörs av endast en balk används alltid lådtvärsnitt med samverkan. För vägtrafik finns balkbroar i stål utförda med spännvidder upp till cirka 80 m. Stålbalkbroar är fördelaktiga ur monteringsperspektiv eftersom att inga gjutställningar behövs. (Trafikverket, 2014a.) Balkbroar i träutförande påminner mycket om betongbalkbroar och kan utföras på liknande sätt med en eller flera balkar. För att minska egentyngden och öka spännvidden används förspända lådtvärsnitt. För vägtrafik återfinns spännvidder upp mot 30 meter. (Trafikverket, 2014a.) Vid de längre spännvidderna används limträbalkar för att förstärka plattan (Abelsson, Båge & Westerlund, 1998). 3.2.6 Valvbro Valvbroar är konstruerade för att huvudsakligen bära laster genom tryck och fördela dessa ned till stöd. De reaktionskrafter som uppstår i stöden kräver god grundläggning. De flesta valvbroar är byggda i sten och armerad eller oarmerad betong, där valvet fylls till anslutande vägbank. Spännvidden för valvbroar varierar beroende på val av material. Spännvidden för stenvalvsbroar är upp mot 17 meter medan spännvidden för betongvalvbroar sträcker sig mot 30 meter. (Trafikverket, 2014a.) Stenvalvsbroar förekommer sällan i nybyggnation på grund av kostnadsskäl (Vägverket, 1996). 3.2.7 Bågbro Bågbroar består av en båge under eller över körbanan. Om bågen är placerad över körbanan hängs körbanan upp i hängkablar som via drag för lasten upp till bågen. Bågen i sin tur för lasten via tryck ned i stöden. Om körbanan ligger över bågen leds lasten istället ned direkt som tryckkraft i bågen. (Trafikverket, 2014a.) Oavsett CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 10 bågbrotyp skapas det därmed tryckkrafter i bågen som i sin tur ger stora horisontalkrafter vid upplag vilket gör att bron till fördel bör stå på berg. Om bron inte står på berg behövs dragförankring mellan stöden som spänner upp bågen. (K. Ekholm, personlig kommunikation, 9 februari 2017.) Generellt konstrueras bågbroar för spännvidder över 60 meter i betong eller stål men de kan även byggas i trä om det avser mindre spännvidder (Vägverket, 1996). 3.2.8 Hängbro En hängbro lämpar sig bäst att överbrygga spann större än 500 meter. Bron består av kablar, pyloner, en förstyvningsbalk i form av brobanan samt ankare som håller bärkablarna. Förstyvningsbalken är kopplad till bärkabeln genom vertikala hängare. (Vägverket, 1996.) Brobanan kan konstrueras i betong eller stål. Även en träkonstruktion kan användas men då minskar lämpligt brospann till 20-100 meter (TräGuiden, 2003a). I moderna hängbroar med stora spännvidder är brobanan ofta utformad som en sluten stållåda med en brobaneplatta i stål. I äldre hängbroar används istället ofta en tredimensionell fackverksbalk som brobana med en brobaneplatta av armerad betong. (Trafikverket, 2014a.) En fördel med en hängbro är att den kan byggas utan byggställningar som stör kringliggande verksamheter (Vägverket, 1996). 3.2.9 Snedkabelbro Snedkabelbroar är dominerande i spännviddsintervallet 100-400 meter och har stora likheter med hängbroar. En stor fördel med snedkabelbroar är att de under hela uppförandet och vid färdigställning är självbärande, med detta menas att den horisontella komposanten av belastningen tas upp inuti systemet, vilket ger att vertikala krafter endast ger upphov till vertikala reaktioner. Detta ger fördelen att inga temporära ställningar behövs vid byggnation. Spannbegränsningen beror på att brobanan kragar ut som en konsolbalk innan vidhäftning sker vilket gör att systemet blir svagt i horisontalled, spännvidden blir därför till stor del beroende av bredd och styvhet hos brobanan. Bron utförs oftast i tre spann där pylonernas höjd bör ligga mellan 10-15 % av spännvidden. Avstyvningsbalken utförs oftast som en sluten stållåda i modernare snedkabelbroar men även betong och samverkanselement med balk- eller plattvärsnitt är vanligt. (Vägverket, 1996.) 3.2.10 Rörbro Denna brotyp utformas som ett slutet rör av stål, betong eller plast där bärförmågan utgörs av samverkan mellan röret och kringfyllnadsmaterialet. Rörbroar utförs vanligen med spännvidder från 2 meter. I Sverige har den för närvarande största rörbron ett brospann på ungefär 15 meter. (Trafikverket, 2014a.) 3.3 Grundläggningsmetoder Syftet med grundläggningen är att föra alla mekaniska laster från bron ner till den underliggande marken. Detta kan göras på flera olika sätt. Valet av grundläggningstyp styrs främst av jordtyp, djup till berg och brotyp (F. Nilenius, personlig CHALMERS Bygg- och miljöteknik 11 kommunikation, 31 januari 2017). Nedan beskrivs några vanliga metoder av grundläggning kort. 3.3.1 Plattgrundläggning Plattgrundläggning kan utföras på flera sätt, antingen direkt på berg, på jord eller på packad fyllning (Vägverket, 1996). Då plattan läggs direkt på berg ställs krav på berget i form av att det måste vara plant eller plansprängt. En bedömning av bergets kvalitet bör göras då stabilitetsproblem kan uppstå. För en platta på jord är istället sättningar dimensionerande då dessa tenderar att bli stora (F. Nilenius, personlig kommunikation, 31 januari 2017). Vidare är bärförmåga, erosionsbeständighet och arbetsutförande viktigt att beakta, och framförallt är det viktigt att plattans underkant läggs på en tjälsäker nivå (Vägverket, 1996). Att gjuta plattan i torrhet är fördelaktigt, och grundvattenytan bör därmed sänkas temporärt ifall den naturligt ligger i nivå med eller över grundläggningsnivån. Att lägga ett lager packad fyllning under plattan kan vara gynnsamt i flera fall. Då grunden består av jord med låg bärförmåga kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att använda denna metod. Om plattan istället läggs direkt på berg kan inspänningen bli mycket styv, därmed kan det vara förmånligt att lägga ett lager packad fyllning för att slippa detta problem. Packad fyllning används även då markytan önskas höjas från naturlig nivå, till exempel vid landfästen. Generellt sett är plattgrundläggning en relativt billig metod att använda (F. Nilenius, personlig kommunikation, 31 januari 2017). 3.3.2 Pålgrundläggning Pålar kan utföras i trä, stål eller betong (F. Nilenius, personlig kommunikation, 31 januari 2017). De kan antingen slås eller borras ner i marken. Den vanligaste påltypen i Sverige är slagna betongpålar (Vägverket, 1996). Ibland är pålning mer fördelaktigt än plattor. Exempel på sådana fall är då det översta jordlagret har låg bärförmåga, både vertikala och horisontella laster verkar, jordlagret kan svälla och krympa, krafterna i pålen kan vara upplyftande eller då risk för jorderosion finns (F. Nilenius, personlig kommunikation, 31 januari 2017). Pålarna kan antingen vara mantelburna eller spetsbärande. Den förstnämnda verkar genom friktion eller kohesion medan den andra drivs ner till fast berg där kraftöverföringen sker. Det är viktigt att i förväg se över förutsättningarna för pålning då det kan bli relativt kostsamt att använda denna grundläggningsmetod (Vägverket, 1996). 3.4 Produktionsmetoder Det finns många olika metoder för att bygga broar. Vilken metod som är mest lämplig för ett specifikt projekt varierar beroende på val av brotyp och platsspecifika förutsättningar. Nedan beskrivs några vanliga produktionsmetoder. 3.4.1 Platsgjutning Vid platsgjutning av betongbroar uppförs först en ställning där en gjutform sedan byggs. Därefter läggs armering in och bron gjuts. En fördel med platsgjutning är att utformningen är lätt att påverka efter egna önskemål. Denna produktionsmetod är CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 12 också mindre kostsam än prefabricering och har färre transporter. Å andra sidan kräver platsgjutning utrymme för gjutställningar och är beroende av väderförhållanden under gjutning. Metoden är även tidskrävande eftersom betongen måste härda innan pålastning. (P.-O. Svahn, personlig kommunikation, 3 februari 2017) 3.4.2 Prefabricering Prefabricerade betongbroar har länge varit vanligt i Europa och blir allt vanligare i Sverige och utförs i regel i spannlängder om 15-35 meter. Produktionsmetoden lämpar sig främst för konstruktioner där krav på kort byggtid gäller och där trånga eller oåtkomliga utrymmen med liten eller ingen plats för gjutställningar är dimensionerande. Exempel på detta är broar över järnvägar och broar över vägar där avstängning av trafik är problematisk. För att en prefabricerad betongbro ska vara ekonomiskt fördelaktig jämfört med en platsgjuten betongbro bör minst en av förutsättningarna ovan gälla. (Vägverket, 1996.) För stålbroar är prefabricering den vanligaste produktionsmetoden, se Kapitel 3.1.1. På plats svetsas eller nitas sedan de olika komponenterna ihop (M. Al-Emrani, personlig kommunikation, 2 februari 2017). Prefabricering är också den vanligaste produktionsmetoden för träbroar. De produceras ofta i ett stycke som sedan transporteras till byggplatsen och monteras (TräGuiden, 2003b). Fördelarna med prefabricerade element är många. Till exempel är arbetsmiljön betydligt bättre i fabrikerna än på provisoriska byggarbetsplatser, kvaliteten på gjutningen går att säkerställa i högre grad tack vare kontrollerade miljöer och noggrannheten på gjutningen blir större. Nackdelar är att grundläggningsförhållanden bör var mycket goda för att en prefabricerad underbyggnad ska kunna användas vilket leder till att platsgjutna bottenplattor och stöd ofta behövs. Dessutom krävs plats för lyftkranar och provisoriska tillfartsvägar vilket kan vara kostsamt. (Eriksson & Jakobson, 2009.) Vid användning av prefabricerade element kan dessa monteras med olika metoder. En metod är användning av kranar. Där kranen kan stå antingen på marken eller på bron och lyfter elementen på plats (F. Nilenius, personlig kommunikation, 27 januari 2017). Problematiken med denna metod är att den kräver mycket plats för kranar och tillfälliga konstruktioner. Där kranar inte kan placeras kan broelementen istället installeras med hjälp av lansering. Element skjuts då på plats till exempel med hjälp av domkrafter. Vid brobyggnation över djupa dalgångar eller vägar kan horisontell lansering användas. Strukturen skjuts i brons riktning och enligt Svahn (personlig kommunikation, 3 februari 2017) används ofta en lanseringsnos längst fram som hjälper till att få bron i rätt position. Vid byte av en redan befintlig bro där avstängning av trafiken ej är möjlig används istället sidolansering. Då byggs den nya bron bredvid den ursprungliga och skjuts sedan på plats från sidan. (Larsson & Mathern, 2013.) CHALMERS Bygg- och miljöteknik 13 3.5 Förvaltning av broar Broar utsätts i stor utsträckning för slitage. För att bibehålla trafikanternas framkomlighet och säkerhet görs regelbundna inspektioner för kontroll av underhållsbehov. Detta görs både i förebyggande och avhjälpande syfte för att uppnå en så lång livslängd som möjligt. (Trafikverket, 2012a.) 3.5.1 Inspektion Regelbunden inspektion och underhåll av broar är viktigt för att säkerställa brons bärighet, säkerhet och livslängd. Vid inspektion är målet att identifiera och dokumentera brons kondition för att lättare kunna planera och genomföra eventuella åtgärder som krävs för att uppnå de krav som ställs på konstruktionen. Idag finns fyra typer av inspektioner med olika omfattning, dessa inspektionstyper beskrivs nedan. (Trafikverket, 2014b.) Huvudinspektionen är en omfattande inspektion där alla delar av konstruktionen inklusive upplag, vägbankar och eventuella konstruktionsdelar belägna under vatten ska inspekteras på handnära avstånd, med undantag för konstruktionsdelar under mark. Inspektionen ska göras minst var sjätte år och har i syfte att identifiera de brister som inom en tioårsperiod kan påverka konstruktionens funktion och eller säkerhet. En första huvudinspektion ska göras innan bron tas i bruk. (Trafikverket, 2014b.) Den allmänna inspektionen syftar till att följa upp de vid närmast föregående huvudinspektion identifierade brister, samt att lokalisera nya brister som innan nästkommande huvudinspektion kan innebära bristfällig bärighet och säkerhet eller betydligt ökade förvaltningskostnader. (Trafikverket, 2014b.) En översiktlig inspektion ska utföras en gång per år med syfte att säkerställa att de krav som ställs på underhållsentreprenören är uppfyllda och att underhåll har skett. (Trafikverket, 2014b.) En särskild inspektion kan göras när ett specifikt konstruktionselement är i behov av noggrannare övervakning eller om det kräver komplicerade underhåll. Inget krav på intervall finns för denna typ av inspektion utan den sker endast vid behov. (Trafikverket, 2014b.) 3.5.2 Underhåll Konstruktioner av stål och betong är känsliga för salter och behöver därför tvättas kontinuerligt under livstiden. Materialen impregneras också var sjätte till tionde år som ytterligare skyddsåtgärd. (Trafikverket, 2012a.) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 14 Stålkonstruktioner kräver extra skyddsåtgärder på grund av sin tendens att korrodera vid hög luftfuktighet och hög halt av föroreningar. Detta kan motverkas genom rostskyddsmålning, förzinkning, emaljering eller att använda korrosionshärdiga legeringar, där den första metoden är vanligast. (Burström, 2007.) De framtida underhållskostnaderna för denna metod är höga men de är mycket effektiva för att skydda stålet (Reuterswärd, 2010). Trä har hög känslighet för fukt. Därmed är det av yttersta vikt att skydda träkonstruktioner från detta från och med tillverkning och sedan löpande genom konstruktionens livslängd. Tryck- och vakuumimpregnering av trä är vanliga skyddsmetoder men även skyddsmålning förekommer. (Burström, 2007.) Vid behov kan broar förstärkas eller delar bytas ut för att säkerställa brons funktion. Exempelvis kan det täckande betongskiktet lagas för att skydda armering från rostangrepp. (Trafikverket, 2016a) 4 Utvärdering av broalternativ I detta kapitel behandlas framtagandet och utvärderingen av olika brokoncept. Ett första urval av brotyper, produktionsmetoder och koncept sker genom analys av hur väl de uppfyller givna förutsättningar. Vidare utvärderas lämpliga brokoncept med hjälp av valda kriterier. 4.1 Uteslutna brotyper Förutsättningarna vid Hössnamotet tillsammans med bland annat ekonomiska argument resulterar i att flertalet brotyper är mindre lämpliga som koncept. Dessa brotyper listas nedan med motiveringar hänvisade till ovanstående kapitel Brotyper och Byggnadsmaterial samt Trafikverkets kravbeskrivning. De brotyper som anses lämpliga beskrivs i Kapitel 4.3. 4.1.1 Fackverksbro På grund av fackverksbroars höga kostnader vid produktion och underhåll byggs nästan inga fackverksbroar för permanent bruk i vägtrafiksyfte i Sverige idag. Därför väljs brotypen bort utan någon vidare utvärdering. 4.1.2 Plattrambro Plattrambroar bör ur teknisk och ekonomisk synvinkel konstrueras i endast ett spann som ej överstiger 35 meter, vilket underskrider spännviddskravet vid Hössnamotet. Brotypen anses därför vara mindre lämplig och utvärderas ej vidare. CHALMERS Bygg- och miljöteknik 15 4.1.3 Balkrambro Balkrambron väljs bort av samma anledningar som plattrambron. Balkrambron kan förvisso konstrueras för större spännvidder, men underskrider fortfarande spännviddskravet vid Hössnamotet. 4.1.4 Plattbro Egenskaperna hos plattbroar i betong är snarlika de hos plattrambroar i betong med undantaget att de oftare konstrueras i flera spann. Med ett mittspann på maximalt 18 meter i dessa fall underskrids dock spännviddskravet vid Hössnamotet. För plattbroar i trä kan spann upp till 30 meter konstrueras vilket klarar kraven, dock överskrider konstruktionshöjden vid så långa spann 1,5 meter, vilket gör att en för låg fri höjd erhålls. Plattbroar kommer med detta som bakgrund därför ej att utvärderas vidare. 4.1.5 Balkbro i trä För att en balkbro i trä ska klara en spännvidd på cirka 30 meter krävs en konstruktionshöjd större än kravet på 1,5 meter vilket gör att en för låg fri höjd erhålls, därför vidareutvecklas ej detta alternativ. 4.1.6 Valvbro Nybyggnation av valvbroar sker ej med undantag för rekonstruktion av äldre valvbroar. Denna brotyp hade medfört en extra kostnad för en betydligt stabilare grundläggning eftersom tryckkrafter ej kan omlagras i dragkrafter. Därför väljs att ej gå vidare med valvbroalternativet. 4.1.7 Bågbro i trä Alternativet att utforma en bågbro i trä innebär gentemot de andra materialen att det behövs minst ett extra stöd och två bågspann istället för ett. Detta medför att ett redan dyrt koncept inte blir ekonomiskt försvarbart och kommer därför ej utvärderas närmare. 4.1.8 Hängbro Hängbron anses inte vara ett bra alternativ för ett kort spann på 60 meter. Det är inte ekonomiskt försvarbart med ett brokoncept där största fokus ligger i estetik placerat utanför samhället, därför går även hängbrokonceptet i trä bort även om det har ett mer lämpligt spännviddsområde. 4.1.9 Snedkabelbro Tekniskt sett finns det inget som förhindrar byggnation av en snedkabelbro med ett spann på 60 meter. Däremot väljs alternativet bort på grund av att det precis som för hängbron inte är ekonomiskt försvarbart. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 16 4.1.10 Rörbro Den i dagsläget största spännvidden för en rörbro i Sverige är cirka 15 meter vilket bidrar till att brotypen inte anses vara ett tillräckligt bra alternativ för att vidareutvecklas för Hössnamotet. 4.2 Utvärdering av produktionsmetoder Eftersom det varken finns många svåråtkomliga gjututrymmen eller några specifika krav på en kort byggtid vid Hössnamotet utesluts prefabricerade betongbroar. Istället väljs det att gå vidare med platsgjutna betongbroar, eftersom detta är ett mer ekonomiskt fördelaktigt alternativ. Som tidigare nämnt, se Kapitel 3.4.2, prefabriceras alla stålkomponenter och monteras sedan på plats av kranar. En vidare utvärdering av produktionsmetoder för träbroar utförs ej då alla träbrokoncept redan är uteslutna. 4.3 Brokoncept för vidare utvärdering De brotyper som uppfyller samtliga krav och inte blivit uteslutna i tidigare kapitel omformuleras till mer detaljerade koncept som beskrivs utifrån utformning, produktion och underhåll. Vid senare skede beskrivs ett slutgiltigt koncept ytterligare. 4.3.1 Brokoncept 1 - betongbalkbro Betongbalkbron, se Figur 4.1, som koncept konstrueras i två spann för att minimera risken att överskrida den fria höjden under bron. Bron är utformad med flera bärande betongbalkar som är sammangjutna med brobaneplattan enligt figur 4.2. I anslutning mellan stöd och landfäste vilar överbyggnaden på rörliga lager för att möjliggöra rörelser vid värmeutvidgning. Figur 4.1 Illustration av betongbalkbro. (Engström. B, 2017) CHALMERS Bygg- och miljöteknik 17 Figur 4.2 Illustration av betongtvärsnitt. (Engström. B, 2017) 4.3.1.1 Produktion Efter grundläggningen och uppförande av ytterstöd och vingmurar, byggs gjutformar för mittstöd som sedan armeras och platsgjuts. Därefter byggs temporära formar vari armering placeras för att sedan gjuta betongbalkarna och plattan som sedan efterspänns med hjälp av spännkablar liggande i ingjutna foderrör. (P.-O. Svahn, personlig kommunikation, 5 mars 2017.) 4.3.1.2 Underhåll Vid underhåll av bron ska alla synliga betongytor tvättas och impregneras. Om karbonatiseringsskador förekommer ska täckande betonglager kompletteras eller bytas ut. Stålytor ska rengöras från föroreningar som damm och smuts (Trafikverket, 2017). Konstruktionen utformas så att alla ytor går att komma åt när underhåll ska utföras för att undvika att skador uppstår. 4.3.2 Brokoncept 2 - betongbalkbro med lådtvärsnitt Betongbalkbron med lådtvärsnitt är lik betongbalkbron. Den avgörande skillnaden är tvärsnittsutformningen, se Figur 4.3. Tvärsnittet påverkar bärförmågan och konstruktionshöjden vilket anses tillräckligt relevant för att särskilja koncepten. Den ytterligare bärförmågan resulterar i att bron utförs i en lådbalk utan mittstöd. Figur 4.3 Lådtvärsnitt i betong. Författarnas egen bild. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 18 4.3.2.1 Produktion Med avseende på produktionsmetod är tillverkningen lik den för betongbalkbron med undantag att mittstödskonstruktion ej är nödvändig. Underhållet av bron skiljer sig gentemot den ordinära betongbalkbron. Vid ett lådtvärsnitt finns krav beträffande tillgänglig inspektionshöjd, vilken ska vara minst 1,2 meter (Vägverket, 1996). Inspektionskravet medför att den slutgiltiga konstruktionshöjden riskerar att överskrida den fria höjden under bron. 4.3.2.2 Underhåll För underhåll av bron gäller samma metodik och krav som för betongbalkbron. Dock anses lådtvärsnittet försvåra underhållsarbetet med tanke på att invändigt underhåll av överbyggnaden krävs. 4.3.3 Brokoncept 3 - stålbalkbro med lådtvärsnitt Detta koncept utformas i ett spann på 60 meter. På grund av den långa spännvidden lämpar sig därmed att ha ett lådtvärsnitt av stål i samverkan med brobanan i betong, se Figur 4.4. Figur 4.4 Balkbro med lådtvärsnitt i stål. (Ahlberg. S O, Spade. B, 2001) 4.3.3.1 Produktion En stålbalkbro med lådtvärsnitt har en kort byggtid. Stållådan förtillverkas och delarna monteras sedan på plats genom lansering eller lyft med kran. Detta minskar behovet av temporära ställningar. Betongfarbanan gjuts på plats, vilket kräver ställningar och gjutformar. (P.-O. Svahn, personlig kommunikation, 5 mars 2017.) 4.3.3.2 Underhåll För en stålbalkbro med lådtvärsnitt gäller samma underhållshöjd som för en betongbalkbro med lådtvärsnitt, det vill säga minst 1,2 meter. Vidare kräver dock stålbalken att den skyddas från vatten för att inte korrosion ska ske. Det är vanligt att vatten från körbanan rinner längs underkanten av kantbalken vilket till slut når stålkonstruktionen. Om en sådan vattenföring tillåts kan det innebära en påskyndad CHALMERS Bygg- och miljöteknik 19 korrosion vilket leder till att balken snabbt förlorar hållfasthet. Detta gör att en stålbalkskonstruktion oavsett om det är lådtvärsnitt, fackverk eller I-balk kräver en uttänkt avrinningslösning (F. Nilenius, personlig kommunikation, 27 januari 2017). För att skydda stålet mot korrosion målas det med flera lager korrosionsskyddande färg. 4.3.4 Brokoncept 4 - stålbalkbro med I-balkar Detta koncept utformas i två spann för att minimera konstruktionshöjden. Eftersom stålbalkarna är känsliga för påkörning är det önskvärt att ha ännu större fri höjd än rekommenderat (Vägverket, 1996). Huvudbärverket utgörs av I-balkar i stål som tar upp dragkrafter i underkant och en farbana av betong som tar upp tryck i överkant, målet är att uppnå fullständig samverkan mellan stålbalkar och betongplatta. Utformning av bron illustreras i Figur 4.5. Figur 4.5 Balkbro med I-balkar av stål. (Ahlberg. S O, Spade. B, 2001) 4.3.4.1 Produktion Produktionen av en stålbalkbro i samverkan med betongfarbana går snabbt jämfört med en bro helt i betong. Detta tack vare att I-balkarna av stål förtillverkas och levereras färdiga till platsen. Balkarna lanseras sedan på plats alternativt lyfts dit med kran. Betongplattan gjuts på plats vilket kräver temporära ställningar för gjutformar. (P.-O. Svahn, personlig kommunikation, 3 februari 2017.) Ett farligt moment vid produktionen av stålbalkbron är monteringen av stålbalkarna. När balkarna lyfts på plats och innan farbanan är pålagd finns risk för instabilitetsfenomen. För att minimera detta används tvärförband för att stabilisera huvudbalkarna innan betongdäcket är på plats. (M. Al-Emrani, personlig kommunikation, 2 februari 2017.) 4.3.4.2 Underhåll Inspektion och underhåll av detta koncept sker på i princip samma sätt som för stålbalkbron med lådtvärsnitt. Den stora skillnaden är att inget krav på inspektionshöjd finns eftersom tvärsnittet är öppet. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 20 4.3.5 Brokoncept 5 - bågbro i betong Bågbron i betong är ett koncept som har en spännvidd på 60 meter och består av två överliggande betongbågar sammanlänkade genom brobana, dragband och transversaler. Transversalerna är fästa i övre delen av bågarna för att stabilisera bron horisontellt. Bågen bär last vertikalt genom dragstänger eller stålkablar som är fästa i brobanan. En fördel med bågbron är att mittstöd inte är nödvändigt, samt att dragbandet reducerar stödreaktioner vid brofästena. Illustrering av bron återfinns i Figur 4.6. Figur 4.6 Illustration av bågbro. (Ahlberg. S O, Spade. B, 2001) 4.3.5.1 Produktion Efter att grundläggningen gjorts med tillhörande vingmurar konstrueras betongbågarna. Detta görs med hjälp av temporära konstruktioner i form av gjutställningar vari armering placeras och sedan platsgjutes bågarna (S. Linden, personlig kommunikation, 6 mars 2017). På samma ställe som brobanan kommer placeras fästs ett eller flera dragband för att hålla ihop konstruktionen varefter den förspända brobanan lyfts på plats och förankras uppåt i bågen med hjälp av vertikala dragstänger eller stålkablar. 4.3.5.2 Underhåll För en bågbro i betong gäller samma krav som för balkbron i betong med hänsyn till underhåll. Dock innebär bågbroar generellt svårare underhåll jämfört med många andra brotyper eftersom de ofta har fler och svåråtkomliga detaljer. Detta betyder att alternativet med en bågbro i betong relativt de andra två alternativen i betong inte är att föredra ur underhållssynpunkt. (S. Lindén, personlig kommunikation, 2 mars 2017.) 4.3.6 Brokoncept 6 - bågbro i stål Stålbågbron utformas i ett spann och har en spännvidd på 60 meter. Bron är en bågbro med överliggande båge utförd i stål som tillsammans med dragband och hängkablar ansluter till en brobana i betong. Likt bågbron i betong förstärks bågarna horisontellt med transversaler. Bron utformas precis som betongbågbron enligt Figur 4.6. CHALMERS Bygg- och miljöteknik 21 4.3.6.1 Produktion Stålbågarnas delar prefabriceras och monteras sedan på plats där delarna svetsas ihop och sedan lyfts ut till sin slutgiltiga position (S. Lindén, personlig kommunikation, 6 mars 2017). Om detta av olika anledningar ej går kan delarna byggas ut som konsoler med bakåtförankring som sedan tas bort när hela bågen svetsats ihop (P.-O. Svahn, personlig kommunikation, 3 februari 2017). Dragband i form av balkar svetsas fast i nederkant av ändarna på bågarna. Dessa binds ihop av tvärbalkar som även bågen spänns ned i via dragstänger. Brobanan monteras sedan som en kontinuerlig platta över tvärbalkarna. 4.3.6.2 Underhåll Det stora underhållsjobbet för detta koncept ligger i att skydda stålet från korrosion genom målning med korrosionsskyddande färg. Precis som för bågbron i betong innebär en bågbro i stål många konstruktionsdetaljer som är underhållskrävande, underhållet av detta koncept jämfört med de andra koncepten i stål blir därför mer omfattande. Dessutom är en väl fungerande vattenavledning viktig för att ytterligare förhindra korrosionsskador varför rensning och underhåll av avvattningssystemet bör ske regelbundet. 4.4 Utvärderingskriterier För att lättare kunna utvärdera koncepten gentemot varandra jämförs de mot olika kriterier. Kriteriernas betydelse varierar för olika broar, exempelvis beroende på funktion och geografisk placering. En subjektiv bedömning görs och de kriterier som valts för att jämföra broarna är framtagna i syfte att kunna skilja konceptens för- och nackdelar åt. Kriterierna som valts är listade nedan. 4.4.1 Estetik Estetik innefattar huruvida bron passar in i landskapet, om den ser säker ut och om dess utseende är tilltalande. Ett högt betyg innebär god estetik som grundar sig i rent subjektiva värderingar. 4.4.2 Materialkostnad Inom materialkostnad tas hänsyn till kostnad per ekvivalent bärförmåga. Som tidigare nämnt i Kapitel 3.1 förklaras det att broar med dyrare material behöver vara väldigt materialeffektiva för att kunna mäta sig ekonomiskt med billigare material. Höga poäng tilldelas därmed koncept som byggs i billigt material men som också konstrueras materialsnålt, till exempel en balkbro i betong. Vidare anses en bågbro i stål vara ett dyrare alternativ eftersom stål är ett mer kostsamt material samtidigt som konceptet medför att både bågen tillsammans med brobanan kräver mer material (P.- O. Svahn, personlig kommunikation, 3 februari 2017). CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 22 4.4.3 Byggbarhet Byggbarheten för ett koncept beskriver hur byggbar bron är med hänsyn till byggtid och detaljutformning. Vid lång byggtid tillkommer större kostnader i form av etablering, drift av maskiner samt arbetstimmar. Längre byggtid anses därför skapa ett mindre ekonomiskt lönsamt projekt och därför bidra till sämre byggbarhet. Detaljutformningen bidrar till byggbarheten genom att påverka komplexiteten vid byggprocessen. Byggbarheten anses bättre ifall färre detaljer finns i brokonceptet, detta för att gynna ett enklare utförande. En bro som i stor utsträckning prefabriceras poängsätts högre än en som bro som har större delen av sin produktion på plats. 4.4.4 Miljöpåverkan Miljöpåverkan belyser materialens påverkan på miljön. Hur materialens och brons tillverkningsprocesser påverkar miljön är viktigt att beakta. Miljöpåverkan innefattar främst koldioxidutsläpp och jämförs kvantitativt i utsläpp av koldioxidekvivalenter. En låg miljöpåverkan innebär ett högt betyg. Exempelvis bedöms brokoncepten utifrån vilket material som används och hur mycket material som estimeras att gå åt för att bygga ett visst koncept. En bågbro behöver mer material än till exempel en balkbro eftersom en båge behöver byggas utöver brobanan (P.-O. Svahn, personlig kommunikation, 3 februari 2017). Detta kan dock istället kompenseras med ett material som besitter lägre koldioxidekvivalens. 4.4.5 Tillgänglighet vid underhåll Tillgänglighet vid underhåll innebär att bron är lätt och säker att inspektera. Alla detaljer ska kunna inspekteras och underhållas vid behov. För Hössnamotet är säkerheten vid inspektion viktig eftersom bron spänner över en tungt trafikerad motorväg. God tillgänglighet vid underhåll innebär ett högt betyg. Tillgängligheten för att underhålla brobanan anses vara lika för alla koncept eftersom att den är placerad på samma höjd i förhållande till underliggande väg. Däremot medför bågarna i bågbrokoncepten en viss komplikation. Även lådtvärsnitten medför komplikationer eftersom krav på invändig inspektion och underhåll finns. Den relativt korta spännvidden vid Hössnamotet medför ett litet lådtvärsnitt, vilket minskar tillgängligheten. 4.4.6 Underhållskostnad Underhållskostnader avser den totala kostnaden som tillkommer vid underhåll och inspektion av bron under dess livslängd. En låg underhållskostnad innebär ett högt betyg. Kostnaden för underhållet av en bro är främst beroende av antal detaljer och vilket CHALMERS Bygg- och miljöteknik 23 material bron är byggd i. En bågbro, som har mycket detaljer relativt en balkbro är därmed dyrare att underhålla. Stål är med hänsyn till underhåll kostsammare än betong eftersom skyddsmålning är ett dyrare underhåll än impregnering. (S. Lindén, personlig kommunikation, 2 mars 2017.) 4.4.7 Återvinning Återvinning avser hur återanvändbart materialet i bron är efter rivning av konstruktionen. Ett högt betyg innebär goda förutsättningar att återanvända materialen på ett fördelaktigt sätt. Materialen kan återvinnas i olika grad, stål kan till exempel smältas ned och omvandlas till nya stålprodukter medan betong endast kan återanvändas som fyllnadsmaterial och därför anses stål vara bättre ur återvinningssynpunkt. 4.4.8 Grundläggningskostnad Grundläggningskostnaden avser kostnaden för de markarbeten som uppkommer i samband med grundläggning av bron. Ett högt betyg avser en låg grundläggningskostnad. Av de koncept som valts ut för att utvärderas vidare görs förenklingen att de ger upphov till ungefär samma reaktionskrafter i stöden eftersom inget av koncepten kräver extra stabilitet i horisontalled. Detta ger att grundläggningskostnaden kan utvärderas genom antal stöd, där kostnaden ökar med antal stöd. 4.4.9 Metod viktningsmatris Viktningen av utvärderingskriterierna utförs genom en matris där kriterierna ställs mot varandra och det ena tilldelas “+” varpå det andra tilldelas “-”, se Tabell 4.1. De kriterier som anses vara lika viktiga tilldelas “0”. Antalet “+” per kriterium ger en procentsats som blir dess viktning, där många plus resulterar i ett kriterium som anses vara viktigt för framtagning av koncept. Tabell 4.1 Matris för viktning av kriterier. Kriterie 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Summering Rank Faktor 1. Estetik 0 - - - - + + - 2 5 7,40% 2. Materialkostnad + 0 + - + + - - 4 3 14,80% 3. Byggbarhet + - 0 - - + - - 2 5 7,40% 4. Miljöpåverkan + + + 0 + + + + 7 1 25,90% 5. Underhållstillgänglighet + - + - 0 + + 0 4 3 14,80% 6. Underhållskostnader - - - - - 0 + - 1 8 3,70% 7. Återvinning - + + - - - 0 - 2 5 7,40% 8. Grundläggningskostnad + + + - 0 + + 0 5 2 18,50% CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 24 4.4.10 Resultat av viktningsmatris Jämförelsematrisen av utvärderingskriterierna resulterar i en subjektiv viktningsfaktor. Viktningen speglar hur avgörande kriterierna blir vid val av koncept. Resultatet visar att högst vikt läggs vid miljöpåverkan och grundläggningskostnad, men även att kriterierna materialkostnad och underhållstillgänglighet värderas högt. Tilläggsvis läggs lägst vikt vid estetik, byggbarhet, återvinning och underhållskostnader. Bakgrunden till resultatet är att miljörelaterade faktorer värderas högt samt att grundläggningskostnaden anses bli kritisk, framförallt i jämförelse med de andra kostnaderna. En viktning av vilken kostnad som anses ha störst påverkan på ett koncept är svår att göra då produktionsmetoder och materialåtgång skiljer sig åt väldigt mycket. Efter rådfrågning hos COWI AB förmedlade Staffan Lindén (9 mars 2017) att grundläggningskostnader oftast anses vara mer betydelsefull än material- och underhållskostnader i de flesta broprojekt. Vidare brukar även materialkostnader vara mer prioriterade än underhållskostnader om det inte är en väldigt speciell konstruktion. Därför är bedömningen gjord att kostnader för grundläggning är mest kritiskt följt av materialkostnader och sist underhållskostnader. Noterbart är att de kriterier som givits lägre viktning inte är betydelselösa vid val av koncept. Dessa kriterier är endast mindre viktiga i relation till övriga kriterier. 4.5 Utvärdering av brokoncept För att kunna jämföra de olika brokoncepten mot varandra används en riskanalys och jämförelsematris. I riskanalysen belyses eventuella skillnader för koncepten beträffande kritiska händelser och i matrisen utvärderas varje koncept gentemot de ställda utvärderingskriterierna. 4.5.1 Riskanalys Vid konstruktion och förvaltning av bron uppkommer flertalet risker vid diverse stadier, där risk i detta sammanhang avser sannolikheten för ett event multiplicerat med dess konsekvens. Många utav broarna särskiljer sig i utformning, produktionsmetod och underhåll vilket kan leda till att de skiljer sig vad gäller risk under dessa stadier. De händelser som anses kritiska är olyckor vid produktion och underhåll, påkörning av bärande konstruktionsdel, felprojektering i form av ej beaktade förutsättningar, oförutsedda klimatförändringar och icke förutsedda belastningar. I Tabell 4.2 jämförs händelserna i relation till varandra och koncepten vägs mot dem för att skapa en samlad risk till respektive koncept. Jämförelsen och viktningen är av subjektiv karaktär och bör tolkas därefter. Tilläggsvis är resultatet endast relevant i jämförelse mellan koncepten. I Tabell 4.2 tilldelas respektive händelse med en konsekvens med värdet 1-5, där värdet 5 utgör det mest kritiska. Ytterligare uppskattas sannolikheten av händelserna CHALMERS Bygg- och miljöteknik 25 för varje koncept med värden mellan 1-5, där siffran 5 betecknar störst sannolikhet. Konsekvenserna multipliceras sedan med sannolikheterna för att skapa risken för respektive händelse och koncept. Slutligen summeras riskerna för koncepten som sedan används för att jämföra konceptens samlade risk. Tabell 4.2 Händelsers konsekvens, sannolikhet och risk för respektive koncept. Koncept 1 – betongbalkbro, koncept 2 – betongbalkbro med lådtvärsnitt, koncept 3 – stålbalkbro med lådtvärnitt, koncept 4 – stålbalkbro med I-balkar, koncept 5 – bågbro i betong, koncept 6 – bågbro i stål. Av ovan nämnda händelser anses påkörning och arbetsrelaterade olyckor vara de som utgör störst risk. Dessa händelser anses vara av låg sannolikhet, vidare kan dessvärre konsekvenserna vara förödande ifall olyckorna resulterar i dödsfall eller att bron rasar. Därav utgör dessa två händelser störst risk. Alla brokoncept anses utsättas för dessa risker men de med mittstöd eller ovanliggande bågar betraktas utgöra större risk eftersom dessa har fler påkörningsbara hinder. För att eliminera eller reducera dessa risker bör ytterligare säkerhet vidtas i arbetsplan samt förstärka eller tillföra skyddsanordningar vid kritiska konstruktionsdetaljer. Felprojektering är ett brett uttryck som kan innefatta allt som bör beaktas under projekteringen. I denna analys förutsätts dock felprojekteringen omfatta ej beaktade förutsättningar som inte bidrar till större problematik. Denna händelse förväntas ske frekvent fast med mindre konsekvenser varpå händelsen utgör mindre risk. Båg- och lådbalksbroarna anses vara mer komplexa i utförandet och tilldelas därför större sannolikhet för felprojektering än resterande balkbroar. För att minska detta problem och de konsekvenser som medföljer borde projektering utvärderas mer noggrant. Resterande händelser bedöms vara generella för broarna och av den karaktär att de sker under ett längre förlopp och därmed ger konsekvenser som inte är plötsliga. Konsekvenserna är likväl problematiska men inte i jämförelse med tidigare händelser. Exempelvis kan klimatförändringar ge upphov till påskyndad korrosion samt att oförutsedda laster likt ökat ÅDT kan bidra till ytterligare sprickbildning. Dessa konsekvenser tillsammans med långt händelseförlopp bidrar till anledningen att händelserna anses utgöra låg risk. Resultatet av Tabell 4.2 visar att samtliga broar har medföljande risker. Dessa varierar för vissa broar men är snarlika till stor del. Det som skiljer sig mest är påkörningsrisken för de broar som saknar mittstöd och överliggande bågar. De CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 26 broarna anses minst riskfyllda till följd av detta och betraktas som bäst ur ett riskanalysperspektiv. Avslutningsvis är den samlade risken för koncepten väldigt lika. På grund av detta kommer inte riskanalysen bidra till valet av brokoncept och inkluderas därför inte vidare i utvärderingen. 4.5.2 Metod jämförelsematris I Tabell 4.3 poängbedöms varje brokoncept i respektive kriterium med en poäng från 1 till 6, där 1 poäng innebär dåligt uppfyllande av kriterium och 6 poäng innebär utmärkt uppfyllande av kriterium. Den angivna poängen multipliceras sedan med viktningsfaktorn från Tabell 4.1 varpå dessa tal summeras och ett slutgiltigt betyg fås för respektive koncept. Tabell 4.3 Matris för jämförelse av broar mot kriterierna. Koncept 1 – betongbalkbro, koncept 2 – betongbalkbro med lådtvärsnitt, koncept 3 – stålbalkbro med lådtvärnitt, koncept 4 – stålbalkbro med I-balkar, koncept 5 – bågbro i betong, koncept 6 – bågbro i stål. 4.5.3 Resultat av jämförelsematris Efter viktning och jämförelse av koncepten mot respektive kriterium resulterar jämförelsematrisen i att det koncept som anses mest lämpat är betongbalkbron. Bron bedöms vara den mest passande utifrån byggbarhet, miljöpåverkan, underhållsvänlighet och underhållskostnad. En av anledningarna till de höga betygen är att betongbalkbron är en geometriskt enkel konstruktion med få detaljer i relation till övriga koncept. Enkelheten underlättar byggbarheten samt underhållsvänligheten. Det tillsammans med materialval medför lägre underhållskostnader. Betongen ger på grund av sin relativa miljövänlighet och låga kostnad högt betyg inom miljöpåverkan respektive materialkostnad. Vidare tilldelas bron lägre betyg inom återvinning, estetik, och grundläggningskostnad. Anledningarna till detta är betongens låga utnyttjandegrad vid återvinning, grundläggning av mittstöd samt brons mindre tilltalande utseende. I Tabell 4.3 kan avläsas att betongbalkbron och betongbron med lådtvärsnitt har snarlika poäng men på grund av underhållstillgänglighet anses det förstnämnda alternativet bättre i längden. Detta medför att betongbalkbron blir det slutgiltiga konceptet som går vidare till dimensionering. CHALMERS Bygg- och miljöteknik 27 5 Preliminär dimensionering av resulterande brokoncept I detta kapitel behandlas lastframtagning och preliminär dimensionering av det resulterande konceptet. Alla beräkningar görs enligt krav i Bilaga A och riktlinjer enligt Eurocode. 5.1 Preliminärt tvärsnitt För att kunna skapa ett slutgiltigt koncept, ta ut dimensionerande laster och för att kunna beräkna konstruktionens kapacitet behövs ett preliminärt tvärsnitt. Konstruktionens tvärsnitt i längsled med dess kantbalk visas nedan i Figur 5.1, Tabell 5.1, Figur 5.2 och Tabell 5.2. Beräkningsmodeller återfinns i Figur 5.3 och Figur 5.4. Figur 5.1 Illustration av tvärsnitt i längsled. Författarnas egen bild. Tabell 5.1 Sammanställning av längder från Figur 5.1. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 28 Figur 5.2 Illustration av detalj från Figur 5.1. Författarnas egen bild. Tabell 5.2 Sammanställning av längder från Figur 5.2. Figur 5.3 Beräkningsmodell i längsled. Figur 5.4 Beräkningsmodell i tvärled. 5.2 Dimensionerande laster och lastkombinationer För att skapa en bild över hur bron belastas vid verkliga förhållanden görs förenklingar i form av lastmodeller enligt SS-EN 1991-2. Lastmodellerna består av dimensionerande lastkombinationer som används för att beräkna konstruktionens statiska verkningssätt. Lastkombinationerna består av permanenta och variabla laster som kombineras på olika sätt för att avspegla den verkliga lasten. Dessa kombinationer används i antingen brottgräns- eller bruksgränstillstånd och bron ska dimensioneras för båda. Brottgränstillstånd innehåller endast brottkombination medan bruksgränstillstånd innehåller karaktäristisk, frekvent och kvasipermanent kombination. Brottgräns- och bruksgränstillstånden ska ge underlag för vilken last som ska användas vid respektive dimensionering. För att få rätt storlek på lasterna i CHALMERS Bygg- och miljöteknik 29 kombinationerna kombineras de variabla lasterna med faktorerna Ψ0, Ψ1, Ψ2 enligt Bilaga E. (Al-Emrani et al, 2013.) Vid dimensionering i brottgräns används ekvationerna 6.10a och 6.10b i SS-EN 1990 och i bruksgräns ekvationerna 6.14a-6.16b i SS-EN 1990. De lastmodeller som är applicerbara för denna konstruktion är Lastmodell 1 (LM1) för normal trafiklast och Lastmodell 4 (LM4) för folkmassor. Lastmodellerna representerar möjliga trafiklaster som kan belasta bron. Dessa placeras ut för att skapa de minst gynnsamma lastfallen för konstruktionen. Uteslutning av LM4 skapar de minst gynnsamma lastfallen varför enbart LM1 används (S. Lindén, personlig kommunikation 9 mars 2017). Enligt Eurocode EN 1991-2 delas lastfält upp i 3-metersfält för att symbolisera en lastfil. För den aktuella brobanebredden ryms tre sådana 3-metersfält. Dock belastas endast två av dessa eftersom det ger de minst gynnsamma lastfallen. I och med att GC-stråket inte belastas i detta fall används enbart trafiklasterna q1, q2, Q1 och Q2 för att ta ut de minst gynnsamma lastfallen, där Q1 och Q2 ska representera axelpar från tunga fordon, se närmare i Tabell 5.3. Tabell 5.3 Sammanställning av de verkande lasterna och deras lastkoefficienter i tvärled. 5.2.1 Lastframtagning för överbyggnad Efter konsultation med Staffan Lindén på COWI AB (9 mars 2017) förenklas beräkning av dimensionerande lastfall i tvär- och längsled. De två punktlaster som verkar symmetriskt i respektive fillastfält, vilket speglar axellasten i LM1, slås i detta fall samman till en punktlast som verkar centriskt i fillastfältet. Detta för att förenkla framtagandet av lastfallen. Trots ovan gjord förenkling finns det fortfarande en problematik i antalet möjliga lastfall och lastkombinationer. Detta problem löses genom en iterativ process med MATLAB och CALFEM-simuleringar, se Bilaga E. Beräkningarna utförs så att lasterna vandrar över konstruktionen med en centimeters steglängd där programmet sedan stannar när största moment eller tvärkraft uppstår. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 30 Först beräknas lastfallen i tvärled för att kunna räkna ut filfaktorer samt för att ta ut de största snittkrafterna i tvärled. Filfaktorerna utgör en viktning av hur stor andel av lasten som går genom respektive balk. Vidare tas de minst gynnsamma lastfallen i längsled ut med samma metod som i tvärled fast reducerade med filfaktorerna. I Figur 5.5 - 5.15 visas snittkrafterna med motsvarande lastfall i tvär- och längsled för de minst gynnsamma placeringarna på trafiklasterna. Dimensionerande värden på snittkrafterna redovisas i Tabell 5.4 och Tabell 5.5. 5.2.2 Maximalt fältmoment i tvärled Lasterna skapar det största momentet i fält i tvärled då Q1 befinner sig 2,37 meter från stöd D, till vänster i Figur 5.3. I Figur 5.3 redovisas hur lastfallet för maximalt fältmoment ser ut och dess momentfördelning för olika lastkombinationer visas i Figur 5.4. Figur 5.5 Lastfallet som ger upphov till störst fältmoment i tvärled. Författarnas egen bild. Figur 5.6 Momentfördelningarna för det minst gynnsamma lastfallet med avseende på fältmoment i tvärled. CHALMERS Bygg- och miljöteknik 31 5.2.3 Maximalt stödmoment och tvärkraft i tvärled Både det maximala stödmoment och den maximala tvärkraften i tvärled inträffar då lasterna är placerade så långt ut på konsolen som möjligt. I Figur 5.7 redovisas hur lastfallet för maximalt stödmoment och maximal tvärkraft ser ut och hur dess respektive fördelningar för olika lastkombinationer redovisas i Figur 5.8 respektive Figur 5.9. Figur 5.7 Lastfallet som ger upphov till både störst stödmoment och störst tvärkraft i tvärled. Författarnas egen bild. Figur 5.8 Momentfördelningarna för det minst gynnsamma lastfallet med avseende på moment över stöd D i tvärled. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 32 Figur 5.9 Tvärkraftsfördelningarna för det minst gynnsamma lastfallet i tvärled. 5.2.4 Maximalt fältmoment i längsled Det maximala fältmomentet i längsled inträffar då punktlasten befinner sig 9,61 meter från stöd A till vänster i Figur 5.10. I Figur 5.10 redovisas hur lastfallet för maximalt fältmoment ser ut och dess momentfördelning för olika lastkombinationer visas i Figur 5.11. Figur 5.10 Lastfallet som ger upphov till störst fältmoment i längsled. Författarnas egen bild. CHALMERS Bygg- och miljöteknik 33 Figur 5.11 Momentfördelningarna för det minst gynnsamma lastfallet med avseende på fältmoment i längsled. 5.2.5 Maximalt stödmoment i längsled Det maximala stödmomentet i längsled inträffar närmare stöd B och punktlasten stannar istället på 14,39 meter från stöd A. I Figur 5.12 redovisas hur lastfallet för maximalt fältmoment ser ut och dess momentfördelning för olika lastkombinationer visas i Figur 5.13. Figur 5.12 Lastfallet som ger upphov till största moment över stöd B i längsled. Författarnas egen bild. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 34 Figur 5.13 Momentfördelningarna för det minst gynnsamma lastfallet med avseende på moment över stöd B i längsled. 5.2.6 Maximal tvärkraft i längsled Den största tvärkraften i längsled uppstår då punktlasten verkar så nära stöd B som möjligt och då befinner den sig 24,89 meter från stöd A. I Figur 5.14 redovisas hur lastfallet för maximalt fältmoment ser ut och dess momentfördelning för olika lastkombinationer visas i Figur 5.15. Figur 5.14 Lastfallet som ger upphov till största tvärkraft i längsled. Författarnas egen bild. CHALMERS Bygg- och miljöteknik 35 Figur 5.15 Tvärkraftsfördelningarna för det minst gynnsamma lastfallet i längsled. 5.2.7 Sammanställning av snittkrafter Dimensionerande snittkrafter för tvärled redovisas i Tabell 5.4 och för längsled i Tabell 5.5. Tabell 5.4 Sammanställning av snittkrafter i tvärled. Tabell 5.5 Sammanställning av snittkrafter med olika lastkombinationer längsled. 5.2.8 Dimensionerande laster för mittstöd Stödet kan under sin livslängd utsättas för flera olika lastkombinationer. De lasterna som beaktas är egentyngd och trafiklast från överbyggnaden, friktionskraft som uppstår i lager, påkörningslast samt vindlast. Då mittstödets kapacitet är beroende av CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 36 verkande normalkraft tas alla möjliga lastfall i beaktning och dimensioner bestäms därefter. Mittstödet beaktas som en konsol enligt Figur 5.16, då lagret i överkant är fritt att glida i alla riktningar. Detta innebär att de enda horisontella laster som verkar på stödet från överbyggnaden är friktionskraft i lager. Figur 5.16 Alla beaktade lastfall hos ett mittstöd. Fall a, b och c avser riktning då den knäcks kring en axel som ligger längs med bron. Fall d, e och f avser en riktning vinkelrätt mot den första. Fall c och f avser olyckslast. Författarnas egen bild. Stödet dimensioneras i två riktningar. Den första riktningen avser knäckning kring axeln som går parallellt med bron, medan den andra riktningen avser knäckning kring axeln som går parallellt med väg 40. I varje riktning beaktas tre lastfall, enligt Figur 5.16. De två första lastfallen per riktning, det vill säga fall a, b, d och e i figuren, avser de fall då trafiklaster från överbyggnaden samt vindlast verkar på mittstödet samtidigt. Dessa varieras som två lastkombinationer där antingen vindlasten eller trafiklasterna CHALMERS Bygg- och miljöteknik 37 ses som huvudlast. Dock försummas vindlast på stödet längs brons riktning, därmed antas fall e inte bli dimensionerande för denna riktning. Lastfall c och f i figuren avser olyckslast i form av påkörning. I dessa fall används värden för frekvent lastkombination på trafiklasterna, enligt SS-EN 1990 ekvation 6.11b, samtidigt som en påkörningslast antas på höjden 1,25 meter från marken. Denna påkörningslasts storlek antas till 1 MN i riktning längs väg 40 och 0,5 MN vinkelrätt mot väg 40:s körriktning. Dessa antaganden görs enligt SS-EN 1991-2. Alla samtidigt verkande horisontella laster antas angripa i samma riktning, enligt Figur 5.16, för att analysera värsta fall. 5.2.9 Dimensionerande laster för frontmur Landfästena dimensioneras främst för att föra ned de från överbyggnaden nedkommande vertikala laster, ned till grundläggning. Förutom dessa dimensioneras det även för de horisontella laster som uppkommer av jordtryck och friktionslast från lager. De horisontella laster som uppstår från jordtrycket förenklas till punktlaster som verkar vid jordtryckets tyngdpunkt. Vid beräkningar används därmed en förenklad beräkningsmodell, se Figur 5.17. Figur 5.17 Illustration av dimensionerande laster på frontmur. Författarnas egen bild. 5.3 Dimensionering När de dimensionerande snittkrafterna är framtagna kan beräkningar för konstruktionens preliminära dimensioner påbörjas. Nedan följer erforderliga beräkningar för att uppskatta brons slutgiltiga dimensioner. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 38 5.3.1 Tvärkraftarmering i tvärled Vid kontroll av tvärkraftsarmeringsbehovet för brobaneplattan visar det sig att plattan ej har tvärkraftskapacitet nog utan tvärkraftsarmering, dock ligger kapaciteten nära erforderlig kapacitet. Trots detta finns ingen tvärkraftsarmering i brobaneplattan. Anledningen till detta är att ingen hänsyn tas till punktlasternas spridning utöver en meterstrimma, vilket ger en betydande reduktion av tvärkrafter i kritiska snitt och med stor sannolikhet betyda att plattan har tillräcklig tvärkraftskapacitet utan tvärkraftsarmering. Dessutom undviks gärna tvärkraftsarmering i brobaneplattan av produktionstekniska skäl (J. Leppänen, personlig kommunikation, 2 maj 2017). 5.3.2 Längsgående armering i tvärled Beräkningar för att bestämma mängden huvudarmering för brobaneplattan i tvärled görs med hjälp av MATLAB och redovisas i Bilaga F. Dimensionerande snittkrafter för dimensionering av erforderligt armeringsinnehåll beräknas för de mest kritiska snitten i fält och över stöd i brottgränstillstånd, enligt Tabell 5.6. Utnyttjandegraden för tvärsnittet i dessa snitt uppgår till 94 % över stöd och 95 % i fält. Anmärkningsvärt är dock att kravet för segt verkningssätt ej uppfylls i snitten. Även här kan dock resonemanget om lastspridning för att reducera snittkrafter tillämpas vilket ger ett mer gynnsamt utgångsläge med hänsyn till både armeringsmängd och segt verkningssätt. Tabell 5.6 Armeringsinnehåll och utnyttjandegrader för längsgående armering i tvärled. 5.3.3 Spännarmering Vid dimensionering av brobalkarna i längsled används spännarmering för att motverka sprickbildning i bruksstadiet. Till skillnad från slakarmerad betong sker sprickbildningen i förspänd betong vid betydligt högre last (B. Engström, personlig kommunikation, 2 februari 2017). Förspänningsmetoden är en efterspänning vilket innebär att stålet spänns i den hårdnade betongen. Beräkningar av erforderligt antal stål och dess placering tillsammans med erforderlig spännkraft utförs i MATLAB, se Bilaga G. Detta görs med hjälp av Björn Engströms presentation om förspända betongbroar (personlig kommunikation, 2 februari 2017) och konsultation från Staffan Lindén på COWI AB (personlig kommunikation, 27 april 2017). I beräkningarna dimensioneras spännarmering med antagandet att slakarmeringens och betongens momentkapacitet försummas. Det medför att CHALMERS Bygg- och miljöteknik 39 beräkningarna resulterar i ett tvärsnitt med 32 stycken foderrör med diametern 65 millimeter, innehållande fem spänntrådar vardera med diametern 10 millimeter, se Figur 5.18, Figur 5.19 och Tabell 5.7. Totala spännkraften uppgår till 15 MN i fältsnitt för att klara av dimensionerande moment i brottgräns. Noterbart är att den erforderliga spännkraften efter friktionsförluster underskrider nödvändig spännkraft i stödsnitt. Konsekvenser av detta lyfts i senare diskussion. Figur 5.18 Illustration av tvärsnitt i fält. De stora cirklarna utgör foderrör och de små slakarmering. Författarnas egen bild. Figur 5.19 Illustration av tvärsnitt i stöd. De stora cirklarna utgör foderrör och de små slakarmering. Författarnas egen bild. Tabell 5.7 Armeringsinnehåll och utnyttjandegrader för spännarmering i längsled. Spännarmeringen spänns från båda ändar av balken och förankras i ändsnitten med hjälp av ankare. Ett dilemma som uppstår vid förankringen är att ankarna inte får plats om kabelföringen i ändsnitt ser ut likt stödsnitt, se Figur 5.19. Efter konsultation med Staffan Lindén (27 april 2017) beslöts att förankringen och kabelföringen i balkänden utformas sådan att spännkablarna grenas ut för att skapa plats åt ankarna, se Figur 5.20. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 40 Figur 5.20 Illustration av kabelförgrening vid ändsnitt. Modifierad bild ursprungligen från Björn Engströms presentation (personlig kommunikation, 2 februari 2017) 5.3.4 Längsgående armering i längsled Slakarmeringen i längsled dimensioneras utifrån krav på minimiarmering enligt SS- EN 1992. Erforderligt antal stänger och dess placering beräknas enligt Bilaga G med hjälp av MATLAB. Resultatet påvisar att antalet stänger för stödsnitt är 42 i fläns och 2 i liv, se Figur 5.19, och för fältsnitt 10 i liv och 2 i fläns, se Figur 5.18, samt se Tabell 5.8. Armeringsstängerna väljs med diametern 20 millimeter. Tabell 5.8 Erforderlig mängd slakarmering i längsled. 5.3.5 Tvärkraftsarmering i längsled Beräkningar enligt Bilaga H visar att enbart betongen i sig inte har tillräcklig tvärkraftskapacitet och att tvärkraftsarmering behövs i längsled. Dimensionering av denna innebär dels hur tätt byglarna ska sitta samt hur stor diameter på järnen som erfordras. I Tabell 5.9 nedan redovisas resultaten av beräkningarna för tvärkraftsarmeringen. Tabell 5.9 Centrumavstånd mellan tvärkraftsarmeringsbyglar. 5.3.6 Sprickbredd och påkänningar Kontroll av sprickbredd i bruksgränstillstånd för brobaneplattan i tvärled görs för kvasipermanent lastkombination enligt konsultation från Staffan Lindén på COWI AB (personlig kommunikation, 27 april 2017). Dimensionerande moment för stöd och fält överstiger ej värdet för kritiskt moment med hänsyn till uppsprickning. Detta innebär CHALMERS Bygg- och miljöteknik 41 att tvärsnittet är osprucket för kvasipermanent lastkombination och att sprickbredd på grund av långtidslast ej behöver beräknas, se Bilaga I. Sprickbredd i längsled behöver inte heller beräknas då beräkning med förspänd betong förutsätter att tvärsnittet är osprucket. 5.3.7 Nedböjning En uppskattning av initialnedböjningen i tvär- och längsled i bruksgränstillstånd för kvasipermanent lastkombination görs med hjälp av CALFEM i MATLAB och redovisas i Bilaga E. Nedböjningen i fält för tvär- och längsled beräknas för de snitt där momentet är som störst. Även nedböjningen längst ut på konsolen i tvärled kontrolleras. Framtagna nedböjningar och motsvarande kontroller redovisas i Tabell 5.10. Tabell 5.10 Nedböjningar och motsvarande krav i tvär- och längsled. Positiv riktning definieras nedåt. 5.3.8 Mittstöd Dimensionerna hos pelarna bestäms utifrån andra ordningens effekter, efter detta läggs tvärgående armeringsbyglar in och slutligen görs kontroller i bruksstadiet, allt detta beskrivs detaljerat i Bilaga J. Enligt Bilaga J blir de slutgiltiga dimensionerna på varje stöd 0,9 × 0,9 m2. Detta resultat erhålls vid påkörning av mittstöd i väg 40:s körrikning, det vill säga lastfall c i Figur 5.16. Pelaren förses med 20 längsgående armeringsstänger med diametern 24 millimeter som fördelas jämnt runt kanterna, hela tvärsnittsutformningen illustreras i Figur 5.21. Vidare visar Bilaga J att stödet erfordrar 47 stycken byglar med diametern 16 millimeter för att klara horisontella krafter samt motstå krossning av det täckande betongskiktet, dessa byglar fördelas enligt Figur 5.22. Krossningen kommer från de höga normalkrafterna som kan orsaka utknäckning av den längsgående armeringen. All ingående armering redovisas i Tabell 5.11. Stödet gjuts med betong i klass C40/50 enligt Kapitel 3.1.2 och armering av slaget B500B. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 42 Figur 5.21 Illustration av tvärsnitt hos ett mittstöd. Författarnas egen bild. Figur 5.22 Illustration av bygelinläggningen i mittstödet, figur a och b adderas ihop vilket ger totalt 47 byglar. Författarnas egen bild. Tabell 5.11 Armeringsinnehåll och utnyttjandegrad hos mittstöd. CHALMERS Bygg- och miljöteknik 43 5.3.9 Landfästen Dimensioneringen av landfästena utgörs endast av frontmur i Bilaga L. Vid beräkningarna bedöms frontmuren agera likt en pelare utsatt för jordtryck och en tryckande normalkraft ovanifrån. Efter antagna mått och beräkningar resulterar dimensioneringen i måtten av frontmuren enligt Figur 5.23 och Figur 5.24 samt Tabell 5.12. Beräkning av längden på landfästet redovisas i Bilaga K. Figur 5.23 Illustration av dimensioner för frontmur. Författarnas egen bild. Figur 5.24 Illustration av tvärsnitt för en meterstrimma av frontmur. Författarnas egen bild. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 44 Tabell 5.12 Dimensioner hos frontmur. 5.3.10 Övergångskonstruktion En överslagsberäkning av övergångskonstruktionens längdutvidgning på grund av temperaturförändringar görs och redovisas i Bilaga M. Resultatet av denna beräkning ger att den maximala längdutvidgningen som övergångskonstruktionen utsätts för uppgår till 32 millimeter. 6 Slutgiltigt koncept Estetiskt sett utgör inte balkbron ett landmärke men den smälter in i omgivningen vid Hössnamotet. Samtidigt innebär den geografiska placeringen utanför staden att dess primära avsikt är att uppfylla trafikanternas behov. I övrigt är brons låga kostnad av intresse för samhället då den är beställd av Trafikverket och därmed finansieras med skattemedel. Vidare följer en detaljerad beskrivning av brons slutgiltiga utformning, produktionsgång och underhållsbehov. 6.1 Utformning överbyggnad Brokonceptet består av en underbyggnad och en ovanpåliggande överbyggnad. Nedan beskrivs dessa med tillhörande anslutningar, detaljer och dimensioner. 6.1.1 Brobana Brobanan utformas som en platta i betong med bredden 10,5 meter, se Figur 6.1. Brobanan rymmer två körfält och gång- och cykelbana enligt Bilaga B. Kontinuerliga efterspända balkar är sammangjutna med brobanan och dessa utgör det huvudsakliga bärverket hos bron. Slutgiltigt tvärsnitt med dimensioner illustreras i Figur 6.2 och Figur 6.3. CHALMERS Bygg- och miljöteknik 45 Figur 6.1 Illustration av plan för brobanan. Författarnas egen bild. Figur 6.2 Illustration av tvärsnitt i längsled. Författarnas egen bild. Figur 6.3 Illustration av brobanans mått i längsled. Författarnas egen bild. 6.1.2 Lager Bron ska utföras med CE-märkta topflager, enligt Bilaga A. Denna lagertyp kan utföras som fix i horisontalled, longitudinellt låst, transversellt låst och helt rörlig. Lagren vid respektive stöd utförs med tillåten rörelse enligt Figur 6.4. Lagren består av en metallcylinder och en kolv med en mellanliggande temperaturresistent gummiplatta. Vid belastning kan gummiplattan ses som ett flytande medium som tillåter rörelse mellan lagerdelarna. (KB Spennteknikk AS, u.å.) CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 46 Figur 6.4 Illustration över lagrens tillåtna rörelser i horisontalled med hjälp av frihetsgrader. Författarnas egen bild. 6.1.3 Räcken Räcken på sidan av brobanan utformas med topp- och navföljare i rörprofil. Räckesståndare skruvas fast i kantbalken. Räckesskruvarna får inte komma i kontakt med armeringen i kantbalken. Detaljer utformas enligt Bilaga A. 6.1.4 Kantbalk Brobanans kantbalkar utformas som förhöjda med rundad underkant mot utsidan. Kravet på kantbalkarnas tjocklek är 500 millimeter med armering som ska dimensioneras för påkörningslast enligt Bilaga A. Kantbalkar brukar vanligtvis dimensioneras med sex stycken längsgående järn men på senare tid har det visats att kantbalkar slits snabbare än vad konstruktörer har beräknat. Detta leder till att de bör dimensioneras som de gjordes innan Eurocode uppdaterades på 90-talet, det vill säga med åtta stycken järn med bygel runt (S. Lindén, personlig kommunikation, 9 mars 2017). Kantbalkarna utformas även med droppnäsa för att inte vatten ska rinna längs undersidan av konsolen. Den slutliga utformningen redovisas i Figur 6.5. Figur 6.5 Illustration av kantbalk. Författarnas egen bild. 6.1.5 Beläggning Beläggningen på konstruktionen är av typ 2IIIA som är vald enligt kravspecifikation, se Bilaga A. Beläggningen består av en tätskiktsmatta på 5 millimeter, ett kombinerat skydds- och bindlager av 50 millimeter PGJA, samt ett 40 millimeter tjockt slitlager överst, se Figur 6.6. CHALMERS Bygg- och miljöteknik 47 Figur 6.6 Illustration av beläggning. Författarnas egen bild. 6.1.6 Vattenavledning Det är viktigt både för trafikanters säkerhet och för brons kondition att vatten leds bort från bron på ett effektivt sätt. Vägens bombering tillsammans med dess vertikalradie gör att fyra stycken ytavlopp bör placeras på vardera sida om vägen vid ändstöden, se Figur 6.7. På så sätt kan vatten rinna direkt till ytavloppen och ner till dagvattenbrunnar som är placerade under avloppen utanför vägrenen på väg 40. Efter råd från Staffan Lindén på COWI AB kommer inget ingjutet vattensystem att användas då det är svårt att göra dessa helt täta vilket kan leda till att beläggning och betong eroderar (S. Lindén, personlig kommunikation, 9 mars 2017). Figur 6.7 Illustration av vattenavledning. Författarnas egen bild. 6.2 Utformning underbyggnad Nedan beskrivs underbyggnadens utformning samt dess beståndsdelar. 6.2.1 Landfästen Överbyggnaden ansluter till underbyggnaden via lager på mittstöd och landfäste. Landfästena är utformade med en bärande frontmur med tillhörande vingmurar och lagerpall, se Figur 6.8. Frontmuren är grundlagd på en bottenplatta och stabiliserad horisontellt med hjälp av konterfort baktill. Laster från överbyggnaden förs genom lager, lagerpall och sedan frontmur ned till bottenplattan. Landfästena är kopplade till anslutande vägar och överbyggnad med hjälp av en länkplatta respektive gummifog. Vid expansion tillåter gummifogen en utvidgning motsvarande 90 millimeter (Vägverket, 1996), vilket är större än den längdutvidgning som den utsätts för enligt Kapitel 5.3.10. Frontmurens dimensioner illustreras nedan i Figur 6.8 och Figur 6.9. CHALMERS, Bygg- och miljöteknik 48 Figur 6.8 Illustration av landfäste och dess detaljer. Författarnas egen bild. Figur 6.9 Illustration av en meterstrimma av frontmurens totala längd 10,5 m. Författarnas egen bild. 6.2.2 Mittstöd Det slutgiltiga konceptet har två stöd i mitten av brospannet, ett under varje balk. Stöden gjuts som två identiska, kvadratiska pelare och placeras mitt emellan vägbanorna på väg 40 och är grundlagda på platta på berg. Se Figur 6.10 och Figur 6.11 för slutgiltiga dimensioner och tvärsnitt. CHALMERS Bygg- och miljöteknik 49 Figur 6.10 Illustration av mittstödets slutgiltiga dimensioner. Författarnas egen bild. Figur 6.11 Illustration över mittstödets slutliga tvärsnitt. Författarnas egen bild. 6.2.3 Grundläggning Grundläggningen utförs enligt plattgrundläggning, se Kapitel 3.3.1. Mittstöd utförs