Effektivisering av bygglovsprocessen En kundundersökning i Göteborg ERIK ANDREASSON NICODEMUS STILLER EXAMENSARBETE Högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Institutionen för arkitektur CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg 2014 Effektivisering av bygglovsprocessen En kundundersökning i Göteborg ERIK ANDREASSON NICODEMUS STILLER Institutionen för arkitektur CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg 2014 Efficiency of the building permit process A customer survey in Gothenburg ERIK ANDREASSON, 1992 NICODEMUS STILLER, 1991 © ERIK ANDREASSON, NICODEMUS STILLER Department of Architecture Chalmers University of Technology SE-412 96 Göteborg Sweden Telephone + 46 (0)31-772 1000 Omslag: Byggnad med ritningsunderlag. För varje nybyggnad krävs bygglov innan bygget kan påbörjas. För detta krävs ansökan med detaljerat ritningsunderlag som måste godkännas. Chalmers Göteborg, Sweden 2014 I Nyckelord: bygglov, bygglovsprocess, stadsbyggnadskontoret, effektivisering, enkätundersökning, kundundersökning Sammandrag Bygglovsprocessen är en vital del i den totala byggprocessen eftersom ett bygglov är nödvändigt i nästan alla fall av nybyggnation och större renoveringar. I dagens samhälle där byggprocessen är under utveckling och allt större tidspress finns så är bygglovsprocessen ofta en flaskhals innan bygget kan påbörjas. Därför behöver bygglovsprocessen utvecklas för att bli effektivare. Syftet med denna undersökning att utreda vad tidigare kunder hos Stadsbyggnadskontoret (SBK) Göteborg anser om bygglovshanteringen. Utifrån de resultat som erhålls presenteras vilka delar i bygglovsprocessen som kan förbättras och effektiviseras. Dessutom ges förslag på förändringar för att uppnå detta. Kundundersökningen genomfördes med en enkät som skickades ut via e-post till kunder som fått godkänt bygglov i februari 2014. Respondenterna fick två veckors svarstid och sedan stängdes enkäten. Dessutom genomfördes en intervju med Mari von Sivers på Stadsbyggnadskontoret Göteborg för att få information om hur bygglovshanteringen på SBK går till. Resultaten av enkätundersökningen visade att det finns utrymme för förbättringar i de flesta stegen av bygglovsprocessen. Det som kritiserades mest var att handläggningstiden är för lång. Dessutom påpekades det av många att handläggarna på Stadsbyggnadskontoret ger olika information och gör olika tolkningar, vilket leder till otydligheter kring vad som gäller för ansökan. Från de resultat som undersökningen gav kunde ett antal slutsatser dras. Handläggningstiden av bygglov tar för lång tid, men det finns ingen entydig lösning på problemet. Antalet handläggare som är inblandade i varje ärende bör minimeras, och svarstiden för remisser till förvaltningskontoren bör hållas hårdare på. II Keywords: building permit, building permit process, customer survey, efficiency Abstract The building permit process is an essential part in the overall building process since it is necessary in almost every case of new constructions and renovations. Nowadays, the building process is under development and under strict time limits. The building permit process is a bottleneck before the constructio n work can start. Therefore, the building permit process is in need of a development for increased efficiency. The purpose of this study is to investigate opinions about the building permit process from former customers of Stadsbyggnadskontoret (SBK) Gothenburg, Sweden. Based on these results, a presentation of which parts that is in need of a development for increased efficiency will be presented. In addition, some suggestions of improvements will be made. The customer survey was sent out by e-mail to customers, whose building permits were accepted in February 2014. The respondents got two weeks to answer the survey. Also, an interview was done with Mari von Sivers at Stadsbyggnadskontoret Gothenburg to receive information about how they handle the building permit applications. The results of the survey showed that there is room for improvements in several steps of the process. The time for handling the applications were most criticized of all steps of the process. Furthermore, different information and interpretations were handed out by the administrators at Stadsbyggnadskontoret, which was pointed out by the respondents. Based on the results from the survey, several conclusions could be made. The time for handling the applications takes too long, but there is no distinct solution to the problem. The number of administrators at Stadsbyggnadskontoret which is involved in each application must be decreased and the response time from management offices to Stadsbyggnadskontoret as well. III Förord Det här examensarbetet utfördes under våren 2014 vid institutionen för arkitektur på Chalmers Tekniska Högskola. Arbetet har genomförts på Chalmers Tekniska Högskola och omfattar av 15 högskolepoäng och avslutar byggingenjörsexamen på 180 högskolepoäng. Arbetet har utförts i samverkan med Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Vi vill tacka våra handledare på Stadsbyggnadskontoret, Mari Von Sivers och Pia Hermansson för all hjälp och information vi fått. Tack till vår handledare på Chalmers, Magnus Persson, tekniklektor på arkitektur för hjälp och direktiv i rapportskrivandet och val av ämne. Ytterligare stort tack till Mathias Gustafsson, docent på avdelningen Construction Management på Chalmers för all hjälp och vägledning med enkäten. Slutligen vill vi tacka alla respondenter, som tagit tid till att besvara vår enkät. Göteborg, Maj 2014 Erik Andreasson Nicodemus Stiller IV Innehållsförteckning Sammandrag ...................................................................................................................... I  Abstract ............................................................................................................................. II  Förord .............................................................................................................................. III  Innehållsförteckning ....................................................................................................... IV  1.  Inledning ............................................................................................................. 1  1.1.  Bakgrund ............................................................................................................ 1  1.2.  Problembeskrivning och frågeställningar .......................................................... 1  1.3.  Syfte ................................................................................................................... 1  1.4.  Avgränsning ....................................................................................................... 2  1.5.  Metod ................................................................................................................. 2  2.  Plan- och bygglagen ............................................................................................ 3  2.1.  Historia ............................................................................................................... 3  2.2.  De fyra planerna ................................................................................................. 4  2.2.1.  Översiktsplanen (ÖP) ......................................................................................... 4  2.2.2.  Detaljplanen (DP) .............................................................................................. 5  2.2.3.  Områdesbestämmelser (OB) .............................................................................. 5  2.2.4.  Fastighetsplanen (FP) ........................................................................................ 5  2.3.  Bygglovsprocessen ............................................................................................ 5  2.3.1.  Att söka bygglov ................................................................................................ 6  2.3.2.  Vad händer med min ansökan? .......................................................................... 6  2.3.3.  Beslut om bygglov ............................................................................................. 7  2.3.4.  Före Byggstart .................................................................................................... 8  2.3.5.  Under byggtiden................................................................................................. 8  2.3.6.  Byggt klart ......................................................................................................... 9  2.4.  Att överklaga, påverka eller anmäla ett bygglov ............................................... 9  2.4.1.  Olovligt byggande .............................................................................................. 9  2.4.2.  Att påverka som granne ................................................................................... 10  2.4.3.  Att överklaga bygglov...................................................................................... 11  2.5.  Bygglovshantering på Stadsbyggnadskontoret ................................................ 11  2.6.  Bygglovsprocessen i nuläget ........................................................................... 16  3.  Metod ................................................................................................................ 18  3.1.  Kvalitativ undersökning ................................................................................... 18  3.1.1.  Litteraturstudie ................................................................................................. 18  3.1.2.  Intervju med Stadsbyggnadskontoret ............................................................... 18  3.2.  Kvantitativ undersökning ................................................................................. 19  3.2.1.  Formulering av frågor ...................................................................................... 19  3.2.2.  Pilotundersökning ............................................................................................ 20  3.2.3.  Utskick av enkätundersökning ......................................................................... 20  3.3.  Resultat och analys av resultat ......................................................................... 21  4.  Resultat ............................................................................................................. 23  4.1.  Enkätens svarspersoner .................................................................................... 23  4.2.  Handläggningstiden ......................................................................................... 23  4.3.  Dokument, ritningar, blanketter och informationsblad .................................... 25  4.4.  Godkänt bygglov? ............................................................................................ 27  V 4.5.  Detaljplan och områdesbestämmelser.............................................................. 29  4.6.  Stadsbyggnadskontoret .................................................................................... 30  4.7.  Göteborg stads hemsida ................................................................................... 33  4.8.  Överklagan ....................................................................................................... 34  4.9.  Statistiska jämförelser och samband ................................................................ 36  5.  Analys och diskussion ...................................................................................... 40  5.1.  Handläggningstiden ......................................................................................... 40  5.2.  Dokument, ritningar, blanketter och informationsblad .................................... 41  5.3.  Godkänt bygglov? ............................................................................................ 42  5.4.  Detaljplan och områdesbestämmelser.............................................................. 42  5.5.  Stadsbyggnadskontoret .................................................................................... 43  5.6.  Statistiska jämförelser och samband ................................................................ 44  6.  Slutsatser ........................................................................................................... 46  7.  Referenser ......................................................................................................... 47  7.1.  Litteratur .......................................................................................................... 47  7.2.  Rapporter ......................................................................................................... 47  7.3.  Elektroniska källor ........................................................................................... 47  7.4.  Muntliga källor ................................................................................................ 49  Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 VI 1 1. Inledning 1.1. Bakgrund Detta examensarbete är genomfört i samarbete med Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret är en av de 21 fackförvaltningar som tillhör Göteborgs Stad, där fackförvaltningarna är ansvariga för service inom ett antal områden som gäller hela Göteborg (Göteborgs Stad1 2014-02-06). Stadsbyggnadskontorets ansvarsområde är huvudsakligen skapandet av översiktsplan och detaljplaner för Göteborg (Göteborgs Stad2 2014-02-06). De arbetar även med bygglov, flygbilder och kartor. Den avdelning av stadsbyggnadskontoret som har varit involverad i detta examensarbete är bygglovsavdelningen. De ansvarar förutom för bygglov även för rivningslov, förhandsbesked och andra åtgärder som man är skyldig att anmäla (Göteborgs Stad2 2014-02-06). Anledningen till att arbetet gjorts i samarbete med Stadsbyggnadskontoret är för att kunna få en insyn i hur bygglovsprocessen går till och utifrån det kunna formulera en god frågeställning till enkäten som sedan ligger till grund för resultaten av examensarbetet. Samarbetet ger även tillgång åt kontaktuppgifter till de tidigare kunder som kommer att kontaktas för enkätundersökningen. Dessutom finns ett intresse från Göteborg Stadsbyggnadskontors sida att få feedback ifrån kunder genom enkätundersökning med tidigare kunder. Under en tid har Stadsbyggnadskontoret planerat att genomföra en enkätundersökning själva, med brist på resurser har hindrat dem från att genomföra detta själva. 1.2. Problembeskrivning och frågeställningar I dagens samhälle byggs det konstant, både nyproduktion samt renoveringar. Innan man får lov att påbörja själva byggandet behöver man genomgå ett flertal steg för att få tillstånd att bygga, ett så kallat bygglov. Eftersom bygglov behövs sökas för nästan varje nybyggnation och renovering så är det en del av byggprocessen som ständigt behöver utvecklas i takt med att allt större krav ställs på ett tidseffektivt byggande. Eftersom tidspressen är stor söks ständigt nya sätt att effektivisera bygglovsprocessen. Detta leder till diskussionen om hur bygglovsprocessen kan effektiviseras och förbättras för att följa utvecklingen i branschen. Det är denna fråga som skall undersökas i denna rapport. 1.3. Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka hur bygglovsprocessen skulle kunna förbättras och effektiviseras. Att på ett övergripande och enkelt sätt beskriva hur bygglovsprocessen går till för att ge läsaren en uppfattning av processen. Målet är sedan att genom en enkätundersökning kunna presentera vilka delar av bygglovsprocessen som enligt tidigare kunder anses som kritiska och krångliga. Utifrån dessa resultat skall förslag på ändringar och möjliga förbättringar av bygglovsprocessen presenteras. 2 1.4. Avgränsning Arbetet kommer att fokusera på vilka synpunkter som tidigare kunder hos Stadsbyggnadskontoret Göteborg har på bygglovsprocessen. Enkäten kommer att skickas ut till kunder vars bygglovsansökningar blev godkända i februari 2014. De tillfrågade kommer att vara privatpersoner, företagare och exploatörer/branschpersoner för att kunna få en generell bild, samt presentera resultat för de olika typerna av tillfrågade. 1.5. Metod För att få in den info som behövs angående bygglov kommer egen inläsning på bygglovsprocessen att ske. Detta för att få en övergripande insikt i hur det under normala omständigheter går till att få ett bygglov. Denna litteraturstudie kommer att ligga till grund för utformningen av frågorna, så att vi har kunskapen för att kunna ställa relevanta frågor där vi kan få uttömmande svar till vår enkätundersökning. Litteraturstudien baseras både på rapporter kring bygglovsprocessen och på information från Boverket och Göteborgs Stad om Plan- och bygglagen, för att kunna ge en bild av hur lagarna ser ut och vilka studier som gjorts kring dess utformning. Enkätundersökningen kommer att genomföras och skickas via e-mail till före detta kunder hos Stadsbyggnadskontoret i Göteborg för att få en inblick i hur de upplevt bygglovsprocessen. Enkäten kommer att besvaras på en hemsida där frågorna kommer vara upplagda för att göra insamlandet av data så enkelt och effektivt som möjligt. Intervju med Mari von Sivers på Stadsbyggnadskontoret kommer att genomföras för att få en beskrivning av hur bygglovsansökningar hanteras. Resultaten från enkätundersökningen och eventuella intervjuer kommer sedan att analyseras, och utifrån detta hitta kritiska punkter i bygglovsprocessen och ge förslag på ändringar och effektiviseringar. 3 2. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen är de regler som styr och reglerar all planläggning av mark och bebyggelser i vårt land. Utformningen av bostäder, styrs av plan- och byggnadsförordningen. Hur detta går till tas beslut om inom politiska kretsar i varje kommun, då det bestäms hur alla regler och lagar skall tillämpas (AB Svensk Byggtjänst, 2012 s.160). Dessutom skall invånarna ha god insyn i bestämmelserna samt möjlighet att påverka den planläggning som bestäms. Medborgarnas inflytande är en del i Plan- och Bygglagens utformning (Boverket 2014-02-20). Syftet med Plan- och Bygglagen är att möjliggöra en hållbar samhällsutveckling med goda samt jämlika levnadsförhållanden både i nuvarande samhälle och framtidens samhälle. Exempel på hur detta kan främjas är genom en blandad bebyggelse och genom att skapa lokala arbetsmarknader för att skapa integration i samhället (Boverket 2014-02-20). 2.1. Historia Plan- och bygglagens historia går långt bak i tiden. Från allra första början var det inte direkt på tal om någon plan- och bygglag i sig, snarare restriktioner och vissa regler om hur man skulle gå tillväga med bebyggelse- och markanvändning. Detta påbörjades redan på medeltiden. Utvecklingen har på senare tid skett explosionsartat med 1900- talets urbanisering, effektivisering av utnyttjandet av naturresurser och ett ökande välstånd. Detta har lett till att man måste hushålla på mark och vatten, vilket senare har uttryckts i den svenska lagstiftningen. Den första lagstiftningen inom detta område tillkom i 1874 års byggnadsstadga. Den handlade om hur risker för bostadsbrand skulle minskas och hur brand skulle bekämpas på enklast möjliga sätt. Lösningen på detta skulle bland annat vara bredare gator och varsam placering av trädstråk såsom esplanader. Dessutom skulle detta öka framfarten och bekvämligheten för trafikanter och ge större ljusinsläpp. 1907 tillkom stadsplanelagen, vilken gjorde att kommunerna fick rätt och skyldighet att lösa in mark som skulle användas till gatustråk. För att styra hur kvarter, gator och allmän mark skulle användas, utvecklades denna lag 1931. Denna reformation gjorde det möjligt att bestämma hur byggnader skulle se ut. 1947 kom en ny byggnadslag, vilken utökade kommunernas inflytande inom bostadspolitiken med avsikten att kommunerna skulle bestämma vart nya bostäder ska byggas. Kommunen var vid det här laget dock fortfarande underordnat regeringen, som hade sista ordet i de kommunala planerna. Planinstitut, eller generalplaner, som de även kallades, upprättades för städer, tätorter samt regionplaner. 1960 tillkom en ny byggnadsstadga, vilken innefattade krav på en byggnadsnämnd i varje kommun. Kommunerna fick nu även ansvaret att upprätta byggnadsplaner. De 4 dittills lokala byggnadsordningarna, som utgjorde utformning och kvalitet, gjordes om till statliga regler för att få gemensamma byggnadsbestämmelser för hela landet. 1 juli 1987 kom den första riktiga plan- och bygglagen och ersatte det som tidigare gällt. På grund av brister i de föregående reglerna infördes nu helt nya regler för hushållning av mark, vatten och den fysiska miljön, den så kallade naturresurslagen. Vid den här tiden instiftades en översiktsplan samt detaljplan som ersatte den dåvarande generalplanen, stadsplanen och byggnadsplanen. Kommunerna var nu tvungna att redovisa sin planering av utnyttjande av mark och vatten. Plan- och bygglagen inriktade sig på planeringsprocessen för att lösa konflikter i mark- och vattenanvändningen i ett tidigt skede. Invånarna fick ett ökat inflytande och kunde göra invändningar mot detaljplaner. Staten hade nu bara makten över det som ansågs vara ett riksintresse och man införde miljöbalken. 1995 bröts byggnadernas tekniska egenskaper ut ur plan- och bygglagen till en helt egen lag som handlar om byggnadsverkens tekniska egenskaper. Ett nytt system för lov, tillsyn och kontroll infördes, vilket gjorde byggherrens roll större och de fick större ansvar. Den plan- och bygglag som gäller idag infördes 2 maj 2011 och ersätter både den tidigare plan- och bygglagen samt lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk. Syftet med detta var att göra plan- och byggprocessen tydligare att följa. Miljökrav utvecklades till att bli mer omfattande och strängare. Elektroniska kommunikationer måste nu också beaktas. Start- och slutbesked införs för ett bygge, rivning och markåtgärd. Dessutom skärps kraven för tillgänglighet för handikappade i bygglovsgranskningen. De som utför denna granskning av bygglov måste dessutom ha ett speciellt certifikat (Boverket 2014-02-06). 2.2. De fyra planerna Plan- och bygglagen består av fyra planer som alla beskriver de olika regler och restriktioner som bör beaktas innan det ska börja byggas i ett område. Hur dessa regler sedan tillämpas bestäms av varje kommun, då de själva ansvarar för sitt område (AB Svensk Byggtjänst, 2012 s.161). 2.2.1. Översiktsplanen (ÖP) Översiktsplanen (även skrivet ÖP) tar hänsyn till beslut om mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling för aktuell kommun. Detta är något som alla kommuner utgår ifrån för att få underlag till detaljplanerna i kommunen. Den visar även allmänna intressen då enskilda personer får framföra förslag och/eller ändringar till översiktsplanen som sedan tas upp i ett samråd för beslut. Det beslutet från samrådet skall sedan redovisas i en samrådsredogörelse och ska tillsammans med idén ställas ut i minst sex veckor. Under denna tid är det fritt fram att lämna skriftliga synpunkter eller klagomål på det nya förslaget(AB Svensk Byggtjänst, 2012 s.161-162). 5 2.2.2. Detaljplanen (DP) Detaljplanen (även skrivet DP) reglerar markens användning, bebyggelse och anläggningar. Den kan ha ett giltighetsspann mellan 5 och 15år, sedan måste man uppdatera den igen. Under denna tid har du rätt att bygga utifrån denna plan som vid det tillfället gäller. Detaljplanen är bindande för både enskilda personer och myndigheter då beslut om bygglov tas. Planen ska redovisa gränser för allmänna platser, kvartersmark för bebyggelse och annan anläggning såsom idrottsanläggningar och anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi samt ska även redovisa vattenområden för exempelvis båthamnar. Om mark, byggnad eller anläggning som ska upprättas kan ha en avsevärd påverkan på miljön måste en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken upprättas inom detaljplanen. Utöver detta kan detaljplanen ta upp bestämmelser om bland annat vegetation, stängsel, parkeringsplatser och bullervärden. Då nya förslag och ändringar av detaljplan ska beprövas av kommunen måste bostadsrättshavare, hyresgäster och boende bjudas in till ett samråd där det nya förslaget diskuteras. Ett sådant förslag måste sedan redovisas genom en samrådsredogörelse och går ut till folket via lokala tidningar samt på respektive kommuns anslagstavla för att vara tillgänglig för granskning. Synpunkter på dessa förslag kan även skickas in under utställningstiden. Kommunen måste sedan underrätta alla som berörs av det nya förslaget och beslut om ändring i detaljplanen innan det tas i kraft. Har klagomål och synpunkter lämnats in, får man en enskild underrättelse av beslutet. En detaljplan godkänns av kommunfullmäktige, alternativt kommunstyrelse eller byggnadsnämnd inom kommunen (AB Svensk Byggtjänst, 2012 s.162-164). 2.2.3. Områdesbestämmelser (OB) En områdesbestämmelse (även skrivet OB) upprättas inom vissa begränsade områden som inte har en detaljplan. Detta görs för att uppfylla syftet av översiktsplanen och riksintressen enligt miljöbalken. Områdesbestämmelser är väldigt specifika och går in på detaljer inom ett område. Mindre tillbyggnader, fritidshus, omfärgning av hus, renoveringar och förändringar av värdefulla byggnader, rivning och trädfällning etc. kan få avslag för bygglov. I övrigt gäller samma regler som för detaljplanen (AB Svensk Byggtjänst, 2012 s.164). 2.2.4. Fastighetsplanen (FP) En fastighetsplan (även skrivet FP) används som underlag för detaljplanen och innehåller bland annat fastighetsindelningar och gemensamhetsanläggningar. Den används också för att reglera markens indelning av fastigheterna. Denna plan är dock på väg att avskaffas (AB Svensk Byggtjänst, 2012 s.165). 2.3. Bygglovsprocessen Ett bygglov behövs vid nybyggnation, tillbyggnader eller när syftet och användningen ändras av en byggnad, lokal eller bostad. Dessutom kan det i vissa fall även vara aktuellt att söka bygglov när du ska göra en fasadförändring, inglasa en balkong eller sätta upp plank, skyltar eller en mur. I vissa fall behövs inte bygglov, men däremot kan ändringen som görs vara anmälningspliktig. Ett sådant fall kan vara när du river en 6 bärande vägg, slår ihop två lägenheter till en eller installerar en eldstad i bostaden. Detta kan vara olika från kommun till kommun och område till område. Därför är det alltid viktigt att ta reda på vad som gäller i just det område där det tilltänkta bygget eller förändringen skall ske (Göteborg Stad 2014-02-12). 2.3.1. Att söka bygglov När bygglov söks krävs ett antal dokument som ska granskas och godkännas för att få beviljat bygglov. Varje kommun erbjuder rådgivning, som i Göteborg är helt kostnadsfri. Däremot finns vissa avgifter för bygglov, förhandsbesked, start- och slutbesked, planavgift, tekniskt samråd, slutsamråd samt arbetsplatsbesök. Det är viktigt att man lämnar in alla handlingar kompletta när man ansöker om bygglov. Är det något som inte uppfyller de krav som sätts för handlingarna fås istället för ett godkänt bygglov hem ett brev med en lista på vad som behöver rättas till eller kompletteras för fullständig bygglovsansökan. När bygglov ansöks ska en anmälningsblankett om bygglov skickas in tillsammans med en aktuell situationsplan för ny- och tillbyggnad i skala 1:400, ritningar på det framtida projektet som bygglov söks för i skala 1:100, ritningar det befintliga utseendet samt ge förslag på kontrollansvarig lämnas in. Dessutom kan man behöva ge förslag till kontrollplanen ifall detta behövs för projektet (Göteborg Stad 2014-02-12). När bygglov söks ska oftast en kontrollansvarig uppges för en åtgärd som kräver bygglov eller anmälan. Endast vid mindre ändringar av exempelvis en- eller tvåbostadshus som det inte behövs, om inte byggnadsnämnden sagt annat. Kontrollansvarige ska se till att bygget följer bygglagstiftningen, hjälpa byggherren att upprätta en kontrollplan och se till att den följs, vara med vid tekniska samråd, besiktningar och ge sitt utlåtande vid slutbeskedet. En kontrollansvarig måste vara objektiv och får alltså inte vara släkt eller vän med byggherren och heller inte tillhöra det företag som utför bygget. Dessutom måste kontrollansvarig vara certifierad för dessa arbetsuppgifter. Alla certifierade kontrollansvariga hittas på boverkets hemsida (Boverket 2014-03-25). Att tänka på när alla dessa dokument skickas in är att ansökningsblankett samt ritningarna skall lämnas in i fyra kopior och de övriga dokumenteten i en uppsättning. Det är viktigt att ritningarna är gjorda fackmässigt och fastighetsbeteckningar ska finnas med i alla handlingar som inlämnas. Ritningarna lämnas i vanliga fall in i A3 och A4- format, men A1 och A3 vid större projekt. I vissa fall kan en markplaneringsritning behövas, beroende på vad det är för projekt. Alla dessa handlingar lämnas till berörande Stadsbyggnadskontor (Göteborg Stad 2014-02-12). 2.3.2. Vad händer med min ansökan? Efter alla handlingar är inlämnade, skickas ett brev hem med ett meddelande som säger att ansökan är mottagen eller ifall ansökan fullständig. Är den fullständig fås ett diarienummer för ärendet och du får reda på vem som är handläggare för ditt ärende. Ifall det är något som behövs kompletteras bland dina handlingar fås bekräftelsen att 7 ansökan är mottagen och vad som behöver kompletteras. Bekräftelse skickas igen när ansökan är fullständig. Då ansökningen är fullständig görs sedan en granskning av dina handlingar. Man prövar här om det tilltänkta stämmer överens med detaljplanen, om en sådan finns i det aktuella området. Dessutom prövas placeringen och utformningen av byggnaden utifrån stads- och landskapsbilden samt de natur- och kulturvärden som finns på platsen. Plan- och bygglagen gås genom för att försäkra sig om att bygget uppfyller de allmänna kraven. Ytterligare ska byggnaden eller ändringen uppfylla sin lämplighet för ändamålet samt dess tillgänglighet. Information skickas ut ifall något av ovanstående inte är godkänt. Vanligtvis tar handläggningstiden för ett bygglov upp till tio veckor, från den dagen handlingarna är fullständiga och uppfyller alla de krav och regler som måste följas, i särskilda fall kan den förlängas med tio veckor. Följer din ansökning detaljplanen till punkt och pricka, kan beslut fås inom sex veckor. Villkorsbesked kan begäras innan beslut om bygglov fås. Ett förhandsbesked fås då ifall ombyggnaden kräver några följdkrav, exempelvis om en hiss måste installeras vid tillbyggnad. Det är viktigt att, ifall ansökan skiljer sig något från detaljplanen eller om byggnaden ligger i ett område utan detaljplan, informera grannar om vad som är tänkt att byggas. Stadsbyggnadskontoret kommer dessutom skicka ut ett så kallat grannehörande till de som anses berörda av detta. Grannarna kan då skicka in skriftliga synpunkter om detta och har två veckor på sig att svara, annars räknas det som ett tyst godkännande. Klagomål skickas vidare till byggnadsnämnden, som består av folkvalda politiker (Göteborg stad 2014-02-12). 2.3.3. Beslut om bygglov Beslutet om ett bygglov blir godkänt har sin grund i den översiktsplan och detaljplan som är aktuell i det aktuella området för byggnaden. Dessutom måste bygglovet följa de regler och restriktioner som finns i bygglagstiftningen. Det är handläggare/tjänstemän på kommunernas Stadsbyggnadskontor som fattar besluten om ett bygglov ska beviljas eller inte. I fall där grannar motsatt sig bygglovet, där byggnation skett utan lov eller om bygget påverkar staden avsevärt är det en byggnadsnämnd som fattar besluten. Efter beslut skickas faktura för lovet, oavsett ifall bygglovet är godkänt eller inte. All tid som har lagts ner för bygglovet debiteras, vilket även gäller ifall du drar tillbaka ditt bygglov innan beslut tagits. Vid efterfrågan av kompletteringar avslås din bygglovsansökan om dokument inte skickats in vid det datum som angetts. Beslut meddelas till de som sökt bygglov, de som haft invändningar, fastighetsägaren och grannar till den tilltänkta nya fastigheten samt postas även i Post- och inrikestidningar. De som haft invändningar mot det som skall byggas har tre veckor på sig att överklaga från den dagen de mottagit beslutet av beviljat bygglov. De som läser Post- och inrikestidningar har också möjlighet att överklaga och har då fyra veckor på sig från den dag det publicerats. När denna tid har passerat vinner beslutet ”laga kraft”, 8 ingen kan då längre överklaga. Från den dagen bygglovet har trätt i ”laga kraft” är det giltigt i fem år och man måste påbörja bygget inom två år. Har inte detta gjorts måste en ny ansökan om bygglov skickas in och samma åtgärder och steg genomgås återigen. Görs en ändring efter beslut tagits, måste lov sökas för ändring innan detta påbörjas. I beslutet anges även om ett startbesked getts eller krävs, vem som blir kontrollansvarig, om tekniskt samråd behövs och ifall utstakning och lägeskontroll är nödvändig. Att observera är att ett beslut om bygglov inte betyder att bygget kan starta ifall startbesked behövs. Startbesked måste då fås för att byggnationen kan börja (Göteborg Stad 2014- 02-20). 2.3.4. Före Byggstart Innan du får påbörja bygget måste du förutom godkänt bygglov få ett startbesked, om detta behövs för det aktuella projektet. Det räknas annars som olovligt byggande, även fast du redan har fått beviljat bygglov och du kan få en byggsanktionsavgift (Göteborg Stad1 2014-02-20). Före byggstarten, ifall det behövs för bygget, kallas ansökaren till ett tekniskt samråd. På det tekniska samrådet gås förslag till kontrollplanen genom, åtgärder för besiktning, hur bygget ska planeras och organiseras, övriga inlämnade handlingar såsom konstruktionsritningar och tekniska beskrivning, byggets omfattning, vilka tekniska lösningar som valts, behov av byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd. Det tekniska samrådet utgör underlaget för beslutet om startbeskedet. Dessutom bestäms eventuella arbetsplatsbesök samt slutsamråd. Till det tekniska samrådet kallas berörda av den handläggande byggnadsinspektören. Det är sedan byggherren eller kontrollansvarig som har i uppgift att boka tid för detta samråd. Förutom handläggaren skall byggherren, kontrollansvarig samt eventuellt övriga berörda delta på mötet, såsom arkitekt eller konstruktör. Detta möte dokumenteras av byggnadsnämnden och skickas sedan ut till byggherren samt kontrollansvarig. (Göteborg Stad2 2014-03-25). Byggfelsförsäkring behövs alltid vid nybyggnation av bostäder och innefattar kostnader för fel i utförande, material och konstruktion. Försäkringen gäller i tio år. Syftet med detta är att sammanställa alla underlag som sedan utgör ett besked om det slutgiltiga startbeskedet. Det är byggnadsnämnden som kontrollerar uppgifterna enligt PBL för att fatta beslut om startbesked. Oftast gäller detta åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan (Göteborg Stad1 2014-02-20). 2.3.5. Under byggtiden Vid det tekniska samrådet bestämmer handläggaren och kontrollansvarig om tid och datum för eventuella arbetsplatsbesök. Kontrollansvarig går på arbetsplatsbesöket och handläggaren för protokoll över arbetsplatsbesöket och skickar sedan detta till kontrollansvarig och byggherren. Detta görs för att följa upp att alla regler följs under byggtiden. Information om detta finns i startbeskedet. Behövs inget tekniskt samråd för ett bygge, behövs inte heller ett arbetsplatsbesök. Skulle förändringar vilja göras under byggets gång, måste bygglovshandläggaren eller byggnadsinspektören kontaktas för att 9 söka lov om ändringar. Ifall ändringarna skulle vara av större omfattning, såsom att göra byggnaden större eller högre, kan ett nytt bygglov vara aktuellt. Under byggtiden är din tomt klassad som arbetsplats och du ansvarar för denna. Anlitas entreprenörer eller andra fackmän har de oftast ansvarsförsäkringar för att lagstiftning följs. Under byggtiden måste du skaffa dig en färdigställandeförsäkring ifall oförutsägbara händelser inträffar, exempelvis ifall någon underentreprenör eller husbyggaren går i konkurs. Denna försäkring tecknas av entreprenören/husbyggaren. Det kan vara viktigt att ha en byggförsäkring ifall något skulle bli stulet eller om brand skulle uppstå. Detta görs via hemförsäkringen (Göteborg stad 2014-02-20). 2.3.6. Byggt klart När bygget är klart måste ett slutbesked fås innan det är tillåtet att flytta in i fastigheten. För att få ett slutbesked måste alla åtgärder som finns med i bygglovet vara färdigställda och godkända. Byggherren ansvarar för att detta kontrolleras av Stadsbyggnadskontoret. När det endast talas om enklare åtgärder får byggnaden tas i bruk tidigare och ska då framföras av startbeskedet. Slutbesked tas beslut om via ett slutsamråd. Här gås kontrollplanen genom, villkor och eventuella avvikelser och kontrollansvarig säger sitt. När slutbesked är taget är det fritt fram att flytta in i byggnaden (Göteborg Stad 2014-02-20). 2.4. Att överklaga, påverka eller anmäla ett bygglov Det byggs som sagt ständigt i vårt samhälle och förr eller senare kommer alla bli påverkade, antingen som medborgare eller som granne. Något som bör tänkas på är att alltid prata med och informera sina grannar om vad som ska genomföras om du ska bygga. Det är viktigt att hålla en dialog med grannar, även från planeringsstadiet och oavsett ifall ditt bygglov följer alla de regler som är aktuella. Detta för att undvika just en överklagan som gör att det tar onödig extra tid för bygglovet att bli godkänt och slutgiltigt. Rätten att överklaga ett bygglov, detaljplan eller andra beslut som ska tas finns dock alltid. Väcks misstankar kring ett olovligt byggande, rivning, schaktning, fyllning etc. ska detta alltid anmälas till Stadsbyggnadskontoret. Rätt att anmäla ifall det är något som du berörs eller störs utav, exempelvis att grannen bygger över sin tomtgräns, ljusskyltar eller annat som Stadsbyggnadskontoret är tillsynsskyldiga till, finns också. Det bästa är dock att ta direkt kontakt i berörande person, exempelvis den som bygger, fastighetsägaren eller kontrollansvarig (Göteborg Stad 2014-02-25). 2.4.1. Olovligt byggande Om ett bygge som kräver bygglov påbörjas utan lov, räknas detta som olovligt byggande. Dessutom måste i vissa fall ett startbesked utfärdas innan bygget kan påbörjas, även om bygglovet godkänt. 10 Innan byggnaden tas i bruk måste ett slutbesked utfärdas. Då kontrolleras att byggnaden används till det ändamål det är tilltänkta att göra, eller att det som uppförts skiljer sig mot det som beviljats genom bygglovet. Om någon av dessa reglerbrott sker, kan en anmälan göras via kontakt med Stadsbyggnadskontoret, helst en skriftlig för att undvika missförstånd och behålla anonymitet ifall så önskas. En anmälan måste innehålla vilken fastighet eller adress det handlar om, vad som uppförs, exakt vad som anmäls och en så noga beskrivning som möjligt av objektet. Den som anmäler kan få information om beslut angående ärendet. Då måste kontaktuppgifter fyllas i, i samband med anmälan. Således bevaras inte anonymiteten. Ärendet skickas vidare till en handläggare som undersöker ifall det finns tillstånd eller bygglov för det som undersöks. Finns detta görs inget ingripande, är bygget olovligt skickas brev till fastighetsägaren eller tomträttshavaren. Anmälan skickas med i brevet och möjlighet ges för fastighetsägaren att förklara sig. Under tiden gör handläggaren en bedömning ifall lov kan beviljas i efterhand för bygget eller inte. Är detta möjligt ombeds fastighetsägaren att söka detta. Detta lov genomgår sedan alla stegen för att få ett beviljat bygglov. Extra kostnader tillkommer dock. Dessutom måste en byggsanktionsavgift betalas på grund av det olovliga byggandet, vilken tas ut av kommunen med stöd av plan- och bygglagen. Detta betalas av fastighetsägaren. Ifall bygglov inte kan beviljas i efterhand kan byggnadsnämnden kräva att det som påbörjats rivs och återställs till sitt ursprungliga (Göteborg Stad 2014-02-25). 2.4.2. Att påverka som granne När du har en granne som ska bygga nytt finns det vissa tillfällen där du själv som granne har full rätt att komma med dina synpunkter och invändningar mot det som ska byggas. Detta gäller ifall det ligger i ett område utanför en detaljplan och det som ska byggas inte är en kompletteringsåtgärd. Ytterligare ska du som granne även ha möjlighet att tycka till och invända mot saker som avviker från den gällande detaljplanen ifall det ligger i ett område inom detaljplan. Du ska vid bägge dessa omständigheter ges möjligheten att komma med dina skriftliga synpunkter. Detta kallas för ett grannehörande som har en deadline på svar om två veckor från den dag brev skickats hem angående detta. Detta skickas till alla som anses berörda av åtgärden. Dessa grannar kallas för sakägare. Uteblir svar på detta inom två veckor, räknas detta som en tyst godkännande. Alla berörda grannar som är emot bygglovet kommer att få information om det slutgiltiga beslutet. Du måste då skriva under beslutet för att visa att du tagit del av detta, men betyder inte att du godkänner beslutet. Istället ger underskriften information om när besvärstiden, dvs. möjligheten att överklaga, påbörjas. Överklagan av bygglovet kan göras fram tills bygglovet vinner laga kraft. Oftast är det tre veckor från det att beslutet om bygglovet skickats hem till dig. Om du inte personligen får beslut om lovet, finner man information i Post- och inrikestidningar. Här kan man överklaga i fyra veckor från den dag lovet publiceras här (Göteborg Stad 2014- 02-25). 11 2.4.3. Att överklaga bygglov En överklagan kan göras tills lovet vinner laga kraft och därefter avslås alla överklaganden som kommer in efter detta. En överklagan görs skriftligt och skickas till Stadsbyggnadskontoret, som gör en rättidsprövning, dvs. kontrollerar om överklagan kommit in i rätt tid. Sedan förs ärendet vidare till Länsstyrelsen för prövning. När en överklagan görs ska det tydligt framföras vilket bygglov det gäller. Ärendenummer samt beslutsdatum måste anges samt vad beslutet gäller, vad det är för fel, varför det ska ändras och vilken ändring som begärs. Ytterligare kan de handlingar som anses nyttiga i överklagan skickas med. Utöver detta ska namn, postadress samt telefonnummer uppges och självklart en underskrift. Ombud kan även anlitas att skriva under, i sådant fall måste en fullmakt skickas med för detta. Beroende på hur långt överklagan vill tas, finns det olika rättsinstanser där detta kan beprövas. Den första instansen är Länsstyrelsen, därefter Mark- och miljödomstolen, Mark- och miljööverdomstolen (här krävs prövningstillstånd) och sist Högsta Domstolen (Göteborg Stad 2014-02-25). Skulle detaljplaner och områdesbestämmelser överklagas följs även här denna instansordning (Boverket 2014-02-26). 2.5. Bygglovshantering på Stadsbyggnadskontoret En bygglovsansökan genomgår flertalet steg och processer innan ett slutgiltigt besked tas om godkänt bygglov. Det första som händer när ansökan har nått Stadsbyggnadskontoret är att den tas emot av deras administratörer som registrerar ansökan digitalt i deras ärendehanteringssystem, Bygg-R samma dag. Där fylls uppgifter i såsom vilken fastighet det rör sig om, vem som är fastighetsägare, vad ansökan gäller, om det till exempel är en nybyggnation, renovering, tillbyggnad etc. I vissa fall är det inte fastighetsägaren som söker bygglov för en viss åtgärd. I dessa fall kommer fastighetsägaren alltid få besked om att de på Stadsbyggnadskontoret behandlar en ansökan för en fastighet de äger. Det kan till exempel röra sig om ett delat ägarskap då den ena parten sökt bygglov för något, då kommer alltid den andra parten få besked om detta från Stadsbyggnadskontoret. Efter inregistreringen behandlas ansökan på byggavdelningens morgongenomgångar. I dessa genomgångar kollar de på om de fått in alla ritningar kompletta till ärendet, eller om de behöver efterfråga ytterligare ritningar eller komplettering av ritningarna. Sedan skickas brev ut till den som ansökt om bygglovet ifall de har alla ritningar och allt underlag de behöver och att ansökan har börjat granskas, eller om de behöver komplettera ritningarna med något och i så fall vad som ska kompletteras. Ett brev skickas alltid ut till kunden när ansökan är fullständig. Detta är ett lagkrav som står med i PBL. Anledningen till detta är att det är från det datum som ansökan är fullständig som Stadsbyggnadskontoret har tio veckor på sig att handlägga ett ärende. 12 För varje bygglovsärende ska det alltid finnas en bygglovhandläggare och en inspektör som har ansvaret för ansökan och som tittar fördjupat på ärendet. Detta gör dessa två så snart de har möjlighet. De granskar ansökan och jämför om det behövs med detaljplanen, skickar eventuella remisser till olika förvaltningar inom kommunen som är specialister inom respektive område. Deras olika förvaltningar som remisser skickas till: Miljöförvaltningen - då det är något som måste kontrolleras eller är anmälningspliktigt inom miljöbalken, exempelvis om det finns misstankar om förorenad mark eller bullerfrågor. Kretslopp och vatten - vid nya vatten- och avloppsanslutningar då de har hand om alla kommunala ledningar. Byggs nytt på en plats och kommunalt vatten och avlopp ska anslutas dit, måste en granskning göras att detta är möjligt innan godkänt bygglov ges. De har även hand om avfallshanteringen och kontrollerar då att det går att hämta sopor vid den nya platsen. Räddningstjänsten – vid brandfrågor. Exempelvis måste det finnas möjlighet för Räddningstjänsten att ta sig till platsen med sina fordon vid en utryckning. Stadsmuseet - då det handlar om gamla byggnader där antikvariska frågor står i centrum och ifall en byggnad har skydd och efterfrågar då deras synpunkter kring det som skall göras eller ändras. Park och natur - ifall den tilltänkta byggnaden ligger i närheten av en park eller ett torg. Trafikkontoret - när det rör sig om trafikfrågor, såsom utfarter och parkeringsplatser. Fastighetskontoret - har hand om det mesta av den kommunala marken. Lantmäteriet – för att se att fastigheter är bildade. Ibland kan en fastighet vara delad till två mindre, då måste lantmäteriförrättningen vara klar innan bygglov kan beviljas. Detta så att de vet att det finns två fastigheter som går att bebygga. Det kan även finnas servitut på tomter. Det vill säga, någon kan ha dragit en ledning (vatten, avlopp, kablar etc.) under någon annans tomt. Då finns det inskrivet på fastigheten att de som äger fastigheten som har ledningar under ens fastighet har rättigheter att nyttja markytan på denna tomt. Sådant måste kollas upp innan bygglov beviljas, så att det inte blir några bekymmer om någon måste byta ledningarna i framtiden. Denna granne har rättigheter att säga sitt i dessa frågor. Det är sällan ett ärende skickas till alla olika förvaltningar, utan det beror helt på vad det handlar om i respektive ärende. Detta skickas med internpost och förvaltningen i fråga har i princip nästan alltid två veckor på sig att återkomma med ett svar, om de inte finns något som behöver utredas ytterligare. Då kan de begära förlängning på svarstiden. I en större kommun som Göteborg, jobbar inte alla på ett och samma ställe, vilket gör att dokument och ärenden måste skickas runt till olika ställen, till personer som inte arbetar 13 med en. Dessa procedurer gör att det tar lite extra tid att få in synpunkter från alla håll. Därför är det viktigt med att sätta ett sista svarsdatum för varje ärende som skickas till andra förvaltningar. Efter detta granskar handläggarna ärendet och kontrollerar att det följer detaljplanen, att utformningen passar in på platsen, men även om det finns synpunkter på färg och material. I vissa speciella fall kan en bygglovschef kallas in för en avstämning, alternativt andra kollegor på Stadsbyggnadskontoret. Utöver detta kontrolleras att de tekniska egenskapskraven såsom tillgänglighet, brand, ljud, geoteknik, ventilation, energi etc. Skulle det vara en avvikelse från detaljplanen måste ett grannehörande göras. Ett brev skickas då ut till de närmsta grannarna som talar om att Stadsbyggnadskontoret fått in en ansökan om bygglov som avviker från detaljplanen och frågar ifall de har några synpunkter på detta. Ritningar skickas även med så grannarna kan få en bra överblick över ärendet. Skulle det röra sig om en ansökan i innerstaden finns det många som klassas som grannar. Förutom de som äger fastigheterna runtomkring vistas det ständigt människor runt platsen som också får säga sitt. Skulle det exempelvis röra sig om en kiosk som ska upp på en plats där det inte riktigt finns byggrätt så annonseras detta i GP. De har nästan alltid två veckor på sig att svara på ett grannehörande. Uteblir svar under denna tid räknas tystheten som att de accepterar avvikelsen. Ifall grannarna har synpunkter tar ärendet en liten annorlunda väg och kommer ta mycket längre tid än vanligtvis för bygglovet att godkännas. Det är här byggnadsnämnden som måste ta beskedet i ett byggnadsnämndsmöte. Det krävs mycket bra och utförliga beslutsunderlag som måste förberedas som ska presenteras för politikerna. Det ska exempelvis utredas internt samt göras avstämningar med jurister innan det når politikerna. De sammanträder i stort sett bara en gång i månaden och vill ha underlaget för ärendet ungefär tre veckor innan mötet. I praktiken tar ett sådant ärende två till tre månader i hanteringstid innan det kan godkännas. Det vill säga, Stadsbyggnadskontoret kan omöjligt genomföra handläggningen på de tio veckor de har som i regel att handlägga ett bygglovsärende i dessa fall. När beslut har tagits annonseras detta i Post och Inrikes tidningar, vilket också är ett lagkrav. Här fås fyra veckor att kommentera på bygglovet, annars förloras chansen att få sin röst hörd i ärendet. Skulle det vara så att Stadsbyggnadskontoret bedömer att ett klagomål inkommit för sent, skickas det sedan vidare till Länsstyrelsen som gör ett sista utlåtande angående tidsfrågan med klagomålet. När alla synpunkter, utredningar och kompletteringar kommit in, tas ett beslut. Om det är enklare ärenden ges ett startbesked ihop med bygglovsbeslutet. I större projekt kommer startbeskedet något senare då oftast ytterligare dokument måste lämnas in efter beslutet tagits om bygglov. Vilka dessa dokument eller uppgifter är framkommer i 14 bygglovsbeslutet. I beslutet informeras även om tekniskt samråd är aktuellt för ärendet eller inte och i så fall när samrådet äger rum. Efter bygglovsbeslutet har tagits och skickats ut görs en debitering av det arbetet som hittills har gjorts via en separat faktura som skickas ut till kunden. Till största del baseras detta på hur mycket och hur stort som byggs där en tabell följs utifrån kvadratmeter. Mellan bygglov och startbesked görs tekniska utredningar som eventuellt kan behöva kompletteras. För själva bygglovet krävs i stort sett bara arkitektritningar och planlösningar. I de tekniska utredningarna är det konstruktionsritningarna som granskas grundligt. I huvudsak är det här huvudritningarna på stommen och ritningarna på installation och ventilation som är av vikt här för att kunna ge ett startbesked. Ändras någon ritning under processens gång kräver de ytterligare dokumentation från kunden. Det kan ibland vara så att kunder först söker bygglov för att försäkra sig om att de får bygga på en viss plats, trots att projekteringen är långt ifrån klar. I de flesta ärenden får kunden skicka in kompletteringar eller förtydliganden i sina dokument kanske två till tre gånger innan Stadsbyggnadskontoret har allt underlag de behöver för att ta besluten. Oftast saknas det någonting i ritningarna eller dokumenten som gör att det inte går att ta ett beslut. Vanligast är detta problemet hos privatpersoner som kanske inte har sökt bygglov tidigare. Med andra ord har Stadsbyggnadskontoret mer jobb med mindre projekt där det är privatpersoner som bygger än större där det är företag som söker bygglov (Stadsbyggnadskontoret, Mari Von Sivers). 15 Ansökan Bygglov Anmälan kontrollansvarig Mottagningsbevis fullständig Beslut om bygglov med startbesked Beslut om bygglov med kontrollansvarig och startbesked Beslut om bygglov med kontrollansvarig Tekniskt samråd Startbesked Startbesked Protokoll Arbetsplatsbesök Protokoll Slutsamråd Protokoll Slutbesked Kontrollplan Kontrollplan, kompletteringar Begäran om slutbesked Begäran om slutbesked Avslutat ärende Ev utstakning Ev utstakning Figur 1 – Stadsbyggnadskontorets bygglovshantering 16 2.6. Bygglovsprocessen i nuläget Under detta kapitel kommer fokus ligga på att presentera den bild av bygglovsprocessen som förmedlas genom media och rapporter, samt hur förtroendet för och uppfattningen av bygglovsprocessen är i nuläget. Det har de senaste åren gjorts många studier kring bygglovsprocessen, då den är ett hett diskussionsämne och en viktig del av byggprocessen. Rapporten En effektivare plan- och bygglovsprocess överlämnades 7 maj 2013 till Sveriges bostadsminister Stefan Attefall. Rapporten gjordes på uppdrag av svenska regeringen och till särskild utredare utsågs Lars Magnusson. Rapporten är av typen Statens offentliga utredningar (SOU) och dess ursprungliga syfte var att: ”Se över reglerna om genomförande av detaljplan i syfte att åstadkomma en tydlig, effektiv och transparent plangenomförandelagstiftning” Detta syfte kompletterades sedan även med att undersöka möjligheterna för att kunna göra plan- och bygglovsprocessen enklare och snabbare. Detta skulle göras genom att bland annat se över kraven på bygglov och detaljplan (Magnusson, 2013, s.11). I En effektivare plan- och bygglovsprocess beskrivs hur plan- och bygglovsprocessen upplevs som ineffektiv och trög. En bidragande orsak är prövningarna av överklaganden vilka uppfattas som tidskrävande samt ineffektiva. En överklagan av givet bygglov tas upp i länsstyrelsen som första instans. Enligt årsredovisningen gjord av länsstyrelserna 2011 så var den genomsnittliga beslutstiden för en överklagan av lov (och förhandsbesked) 170 dagar, samma som året innan. Dock var denna siffra betydligt högre i Västra Götaland där Göteborg ingår. För länsstyrelsen i Västra Götaland var den genomsnittliga överklagandetiden 359 dagar år 2011 (Magnusson, 2013, s.11). Dessutom anser man i En effektivare plan- och bygglovsprocess att samarbetet behöver förbättras mellan kommunerna och byggherrarna. Kommunerna har enligt lagen (2000:1383) om bostadsförsörjningsansvar ansvar för att skapa förutsättningar för kommunens invånare att leva i bra bostäder. Detta i samband med ansvaret för planering av byggandet (PBL) ger kommunerna goda möjligheter att styra bostadsbyggandet, men de klarar inte att själva tillgodose bostadsbehovet. För kommersiella exploatörer kan dock ibland trögheten i de kommunala processerna ha betydelse för om ett projekt blir av eller inte. Enligt rapporten är många problem länkade till planer som inte längre är aktuella, och många nyare planer är skapade med syftet att ändra en underliggande plan. Följderna av inaktuella planer blir att det blir svårt att utveckla då nya bygglov avviker från gällande plan, och istället för att utveckla gällande planer så begränsas bygglovet då möjligheten att avvika från aktuell plan är liten. På sin hemsida har Fastighetsägarna gjort ett yttrande om En effektivare plan- och bygglovsprocess, där man punkt för punkt går igenom de förslag och åsikter som 17 framförs i rapporten och ger sina egna kommentarer och åsikter. I detta yttrande skriver Fastighetsägarna (2013) att de välkomnar betänkandet och att ”Dagens planprocess är allt för utdragen och lämnar stora möjligheter för både kommun och andra intressenter att hindra eller fördröja, och därmed i många fall omintetgöra, nyproduktion av bostäder” På samma sätt yttrar sig Boverket (2013) om En effektivare plan- och bygglovsprocess att: ”Såväl utredningen som Boverket konstaterar att nuvarande lagstiftning inrymmer stora möjligheter till effektiva arbetsformer för att förkorta såväl plan- som bygglovsprocessen. Boverket anser att vissa justeringar behöver göras för att främja planläggning på strategisk nivå och effektivisera och förenkla bygglovsprövningen. Betydligt större flexibilitet kan ges detaljplanläggning och upphävande eller förlängning av planbestämmelser” Sveriges arkitekter (2013) anser även att: ”Ett ökat bostadsbyggande är mycket viktigt och välkomnar utredningens ambition att söka förenklingar och förnyelse av regelverk som styr detta” Länsstyrelsen (2013) ser även de positivt till alla förslag som kan förkorta eller förenkla processen som är i nuläget. De tycker att: ”En viktig grundtanke är att förskjuta ställningstaganden och inflytande till tidiga skeden för att underlätta efterföljande detaljplanering och bygglovgivning. Plan- och byggprocessen som helhet behöver effektiviseras och länsstyrelsens förmåga att lämna tydliga ställningstaganden i tidiga skeden, vilket föreslås utvecklas, är en viktig del av vad som kan förbättras” Den 13 februari 2014 lade bostadsministern Stefan Attefall fram en remiss till lagrådet med förslag på ändringar i PBL. Detta lagförslag ska leda till att plan- och bygglovsprocessen blir enklare och effektivare. Det ska bli enklare och gå snabbare att ta fram en detaljplan och få bygglov för mindre åtgärder. Bland annat finns en helt ny lag gällande riktlinjer för de kommunala markanvisningarna. Ytterligare införs vissa nationella byggregler. Kommunens utrymme för att ställa egna krav på tekniska egenskaper regleras, vilket betyder att de inte får ställa högre krav än vad som anvisas i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler angående exempelvis energikrav. Detta förslag kommer huvudsakligen träda i kraft 1 januari 2015, medan vissa delar träder i kraft 1 juli 2015 enligt regeringens förslag (Svensk Byggtjänst, 2014). 18 3. Metod 3.1. Kvalitativ undersökning För att kunna ge läsaren av rapporten en uppfattning av hur bygglovsprocessen går till och vad som bestäms i Plan- och bygglagen krävdes insamling av fakta. Ursprungligen var tanken att kunna tillgodose behovet av fakta endast genom en litteraturstudie, men när vissa delar av processen inte gick att redogöra för endast med litteraturstudien fick vi även göra en intervju. Genom att framställa hur bygglovsprocessen går till skapade vi en kunskapsgrund att basera den kvantitativa undersökningen på, och ger även en grund för den senare analysen av resultaten. 3.1.1. Litteraturstudie Syftet med litteraturstudien var att redogöra för de grova dragen i Plan- och bygglagen (PBL) samt bygglovsprocessen. Vi gjorde det genom en litteraturstudie eftersom det är välkända ämnen med många tillgängliga källor både på internet och i böcker. Det går att finna övergripande förklaringar av PBL, djupgående förklaringar samt lagtexterna i sig. Det hade förmodligen varit svårt att nå den information vi behövde om Plan- och bygglagen genom intervjuer då vår tidigare kunskap inte var tillräcklig för att ställa givande frågor. För att kunna redogöra för Stadsbyggnadskontorets hantering av bygglovsärenden behövde en intervju göras, då information kring detta var svårfunnen och otillräcklig. Informationen som ligger till grund för kapitlet Plan- och bygglagen har huvudsakligen funnits på genom websidor, litteratur och rapporter. För att finna information kring PBL har huvudsakligen hemsidorna för Boverket och Göteborgs Stad (sidan för Stadsbyggnadskontoret) varit viktiga källor. De bedöms som trovärdiga då de båda hanterar Plan- och bygglagen i stor utsträckning. Dessutom har handboken Bostadsbestämmelser av Hans Örnhall använts i litteraturstudien. Förutom dessa källor som ofta använts har andra källor funnits via sökningar på internet och i databaser. De forskningsrapporter som använts har samlats in via databaserna Google Scholar, Chalmers Summon och Web of Science. Vanliga sökord har varit; bygglovsprocessen, planprocessen, plan- och bygglagen, bygglov. En rapport som har använts mycket är En effektivare plan- och bygglovsprocess av Lars Magnusson som gjordes på uppdrag av regeringen. 3.1.2. Intervju med Stadsbyggnadskontoret Eftersom litteratur och information kring stadsbyggnadskontorets hanterande av inkomna ärenden var bristfällig så genomfördes en intervju med Mari von Sivers på Stadsbyggnadskontoret. Eftersom Mari von Sivers även var handledare för vårt arbete behövdes ingen introduktion kring vad vårt arbete gäller. Anledningen till att endast en intervju gjordes var att enligt avgränsningarna till vårt arbete gäller det endast Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och därför ansågs det tillräckligt med intervju av en anställd där. Önskvärt hade kanske varit ytterligare någon 19 intervju med anställd på Stadsbyggnadskontoret Göteborg för att ge en bekräftelse av den information som vår intervju gav. Vid intervjun ombads Mari von Sivers beskriva hur en ansökan behandlas från dess att den mottas tills startbesked ges. Vid otydligheter bads von Sivers tydliggöra och ibland även gå in djupare på vissa delar av hanteringen. Intervjun spelades in med telefon och efter intervjun transkriberades den för att sedan användas som källa. Transkriberingen finns även med som bilaga i rapporten. Fördelen med att ställa en öppen diskussionsfråga där von Sivers fick beskriva processen fritt var att intervjun inte begränsas av de frågor som ställs. Om intervjun istället hade genomförts med frågor kring de olika stegen i hanteringen hade kanske något missats på grund av att frågorna inte täcker allt som finns att diskutera. Detta fungerar bra vid en enskild intervju som i detta fall. Om det istället hade genomförts ett flertal intervjuer hade ett förbestämt frågeformulär kanske varit att föredra för att underlätta jämförelse mellan svaren. 3.2. Kvantitativ undersökning För att kunna dra väl underbyggda slutsatser av arbetet behövdes åsikter och data från personer som ansökt om bygglov hos Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Det bestämdes att detta skulle införskaffas genom en enkätundersökning som skulle ge både data och skriftliga åsikter att ta hänsyn till vid rapportens slutsats. I detta avsnitt redogörs det för hur enkätundersökningen skapades och genomfördes. Den stora fördelen med att göra en kvantitativ undersökning jämfört med en kvalitativ undersökning är att resultaten går att framställa som statistik. En kvantitativ undersökning bland de tidigare kunderna ger data som går att bearbeta för att framställa deras åsikter kring bygglovsprocessen. Ytterligare anledningar till att en enkätundersökning genomfördes var att det är tidsbesparande och svaren är jämförbara tack vare de standardiserade frågorna. En enkätundersökning ger även möjlighet till uppföljning om så skulle önskas, då samma frågeformulär skulle kunna användas igen för att undersöka förändringar i respons med tiden. Det som en kvantitativ undersökning har svårare att tillgodose är djupare förståelse i varför resultaten blir som de blir. Det saknas ofta förklaringar till varför en fråga graderas eller besvaras som den gör. Därför kompletterades enkätundersökningen med följdfrågor där respondenten fick beskriva varför den svarat som den gjort. Förhoppningen med detta är att kunna ge möjlighet till djupare analys av den statistik som enkätundersökningen ger. 3.2.1. Formulering av frågor Den kvalitativa undersökningen gav en god kunskapsgrund för att kunna formulera frågorna till enkäten. Utgångspunkten var frågor som skulle kunna analyseras för att besvara syftet med undersökningen. Dessutom hade Stadsbyggnadskontoret fem frågor som skulle ingå i enkäten, dessa frågor hade använts tidigare av SBK och därför fick de inte ändras. Utifrån dessa kriterier skapade vi frågor för att täcka hela 20 bygglovsprocessen, från kontakt med Stadsbyggnadskontoret till Startbesked. Frågorna delades in i fyra huvudavsnitt; Bakgrundsfrågor, Kontakten med Stadsbyggnadskontoret, Ansökan om bygglov och slutligen Beslut om bygglov. Boken Som man frågar får man svar av Bengt-Erik Andersson användes för att få kunskap i intervjuteknik. Dessutom konsulterades Mathias Gustafsson, docent vid Avdelningen för Construction management på Chalmers, gällande frågornas utformning samt svarsalternativ och svarsgradering. Majoriteten av frågorna i enkäten är formulerade med förbestämda svarsalternativ (slutna frågor) för att ge svar som är mätbara och enkla att besvara. Merparten av de slutna frågorna var påståenden där svarsalternativen var en femgradig Likert-skala. Svarsalternativen var följande:  Stämmer inte alls----1----2----3----4----5----Stämmer helt Valet av femgradig skala ger respondenten möjlighet att välja ett neutralt svarsalternativ. För att komplettera vissa slutna frågor bestämdes det att ett antal öppna frågor skulle inkluderas i enkäten. En öppen fråga innebär att respondenten själv får formulera sitt svar på frågan. Det ansågs nödvändigt med öppna frågor för att komplettera de slutna frågorna och få lite mer djup i svaren och förklaring till svaren på de slutna frågorna. Dessutom fick respondenterna i slutet av enkäten påpeka om de hade någon åsikt som inte tagits upp tidigare i enkäten. Tanken med användandet av öppna frågor var att de skulle komplettera de slutna frågorna och ge förklaringar till de resultat som de slutna frågorna ger och därmed underlätta en analys av resultaten. 3.2.2. Pilotundersökning En pilotundersökning genomfördes för att undersöka om frågorna var begripliga och i en bra följd. Dessutom fick de svarande ge kommentarer på om svarsgraderingen var förståelig och om något svarsalternativ saknades. Genomförandet av en pilotundersökning ansågs öka chansen att få bra respons på den riktiga enkäten, eftersom den skulle ge möjlighet att ändra eventuellt otydliga frågor. Pilotundersökningen skickades ut till ett antal utvalda bekanta som nyligen gjort bygglovsansökningar. Dessutom skickades den ut till våra handledare på Chalmers och Stadsbyggnadskontoret så de fick göra professionella utlåtanden om enkäten. Den respons som pilotundersökningen gav analyserades och ett antal frågor ändrades för att förbättra enkäten. 3.2.3. Utskick av enkätundersökning Enkäten genomfördes som en urvalsundersökning vilket innebär att de individer som ingår i undersökningen är utvalda eftersom de har ansökt om bygglov hos Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Efter diskussion med Stadsbyggnadskontoret bestämdes det att enkäten skulle skickas ut till personer som fått sitt bygglov beviljat i februari 2014. 21 Det beslutades att skicka ut enkäten via e-post där mottagaren fick klicka på en länk för att ta sig vidare till enkäten. Anledningen till att göra utskicket via e-post var att det var mest tidsbesparande och det saknades både tid och resurser för att skicka ut enkäten via brev. Dock ger vanligen brev-utskick en högre svarsfrekvens. Ett tredje alternativ hade varit att göra enkäten via telefon. Detta hade dock också varit allt för tidskrävande och var aldrig aktuellt att genomföra. En diskussion fördes med Mathias Gustafsson om vilket hemsida som skulle användas för att skapa den enkät som skulle skickas ut. Först föreslogs Survey Monkey, men eftersom deras gratisversion hade begränsningar gällande antalet frågor och antalet utskick så bestämdes istället att Google Drive skulle användas för att skapa enkäten. Eftersom den inte hade några begränsningar gällande storlek eller antalet utskick var Google Drive ett val som passade vår kravbild. Stadsbyggnadskontoret skickade listor med de ansökningar som beviljats i februari 2014 och tillhörande e-postadresser. Sammanlagt skickades enkäten ut till 131 stycken. Vid utskicket påpekades det att de svarande förblir anonyma och alla svar behandlas och presenteras i sammanställd form. Anonymiteten behölls dessutom i mailutskicket då mailen skickades som hemlig kopia, vilket betyder att ingen ser vilka mer som fått detta utskick. En vecka efter utskick så skickades en påminnelse ut till de som ännu inte besvarat enkäten. Efter ytterligare 4 dagar skickades en andra påminnelse ut, och efter ytterligare 3 dagar (totalt 2 veckor efter första utskick) stängdes enkätundersökningen. 3.3. Resultat och analys av resultat Resultaten av enkätundersökningen presenteras huvudsakligen i form av diagram och tabeller för att ge en lättöverskådlig och förståelig bild av resultatet. Endast de frågor som känns relevanta för den efterföljande analysen presenteras i resultatkapitlet, resterande frågor och svar går att finna i rapportens bilagor. Vid skapandet av diagram i rapporten användes Microsoft Words diagram-funktion. Dessutom beräknas snittbetyget av responsen på graderingsfrågorna, och den beräkningen gjordes för hand. Under en del frågor citeras även svar som har getts till de öppna frågorna. Detta för att understryka eller förklara den statistik som fåtts av de slutna frågorna. Dessutom så kommer sambandet mellan vissa frågor att redovisas för att underbygga en analys av vilka samband som kan leda till en förlängd bygglovsprocess. De samband som presenteras är följande:  Sambandet mellan gradering av handläggningstiden och huruvida respondenten har sökt om bygglov tidigare eller inte.  Om den sökande fick sitt ursprungliga bygglov godkänt eller fick revidera sin ansökan. En jämförelse mellan personer som ansökt om bygglov tidigare och personer som söker för första gången.  Jämförelse mellan två grupper; de som fick sin ursprungliga ansökan godkänd och de som fick revidera sin ansökan för att bli godkända. I avsnittet redovisas 22 hur dessa grupper har graderat följande påståenden: – Jag har fått den hjälp och information jag sökt vid kontakt med handläggare. – Det var tydligt vilka dokument och ritningar som skulle lämnas in vid ansökan. Utgångspunkterna vid analysen och diskussionen är den data som enkätundersökningen gett och de svar som respondenterna gett på de öppna frågorna. Vid analysen av medelvärdena av svaren till påståendena i enkäten är det svårt att avväga vad som kan klassas som undermåligt. Vid analysen av de snittbetyg som angetts är utgångspunkten följande skala:  Stämmer inte alls----1----2----3----4----5----Stämmer helt Det är viktigt att notera att vid ett teoretiskt perfekt utförande eller format så skulle ett påstående få ett snitt på 5.0, då inga fel skulle finnas att anmärka på. Dock är detta inte fallet, och därför gäller det att gradera vad som anses vara positiv respektive negativ respons. Följande uppskattningar kommer ungefärligen att följas:  Ett snittbetyg på < 3.0 tolkas som att det finns förbättringar som kan och bör göras snarast.  Ett snittbetyg på 3.0 – 3.5 tolkas som att det finns möjlighet för förbättringar.  Ett snittbetyg på 3.5 – 4.0 tolkas som att frågan fungerar någorlunda bra.  Ett snittbetyg på > 4.0 tolkas som att det inte är en fråga som bör prioriteras då andra förbättringar kan göras. Eftersom många av resultaten ger ett betygsnitt mellan 2.5–3.5 så kommer även svaren på de öppna frågorna att vägas in för att försöka avgöra vad som kan och bör förbättras. 23 4. Resultat Då syftet med studien var att undersöka hur förbättringar eller effektiviseringar kan göras i bygglovsprocessen redovisas här resultaten från enkätstudien. På detta sätt skapar detta en överblick i hur bygglovssökande upplever bygglovsprocessen idag och kan genom statistiken se vad som anses problematiskt eller trögt i processen. Graderingen av svarsalternativen var följande:  Stämmer inte alls----1----2----3----4----5----Stämmer helt 4.1. Enkätens svarspersoner Enkäten skickades ut till 131 personer via mail. Utav dessa 131 personer valde 51 att svara. Detta ger oss en svarsfrekvens på ca 39 %. Dessa 51 svarspersoner är fördelade på följande sätt:  14st privatpersoner (27 %)  25st företagare (49 %)  12st exploatörer/branschpersoner (24 %) Att notera ytterligare för svaren från enkätstudien är att 40 personer (78 %) hade sökt bygglov tidigare medan resterande elva (22 %) aldrig tidigare hade sökt om bygglov. Detta är relevant då svaren kan variera huruvida bygglovsprocessen upplevs beroende på tidigare erfarenhet och arbete. Dessa är fördelade på följande sett inom de tre grupperna:  Privatpersoner, fem (36 %) har sökt tidigare och nio (64 %) har inte sökt tidigare  Företagare, alla (100 %) har sökt bygglov tidigare  Exploatör/branschpersoner, tio (83 %) har sökt tidigare och två (17 %) har inte sökt tidigare 4.2. Handläggningstiden Ett problem som anses finnas inom bygglovsprocessen är att det tar lång tid att få ett godkänt bygglov. Det är många ritningar och dokument som ska lämnas in och granskas på olika sätt innan ett slutgiltigt beslut tas. I enkäten ställdes frågan om kunden anser handläggningstiden är rimlig. Statistiken i Tabell 1 nedan kommer från alla 51 svarspersoner. 24 Tabell 1 Statistiken i Tabell 1 ger oss ett sammanlagt betyg på 2.84 i snitt på en fem-gradig skala. Det kan tydligt urskiljas ett visst missnöje hos kunderna att de tycker handläggningstiden är orimlig och att processen för att få ett godkänt bygglov är lång. För att ytterligare redovisa åsikterna kring hur lång handläggningstiden är kan vi utläsa ur följande Tabell 2 som visar spridningen hos de tre olika svarsgrupperna. Tabell 2 Ur Tabell 2 kan svaren utläsas för de 12 exploatörer/branschpersoner som svarat på enkäten. Av respondenterna i gruppen Exploatör/branschperson har 4 av 12 gett betyget 0 2 4 6 8 10 12 14 16 1 2 3 4 5 Personer Betyg Är handläggningstiden rimlig? Samtliga respondenter 0 2 4 6 8 10 12 14 16 1 2 3 4 5 Personer Betyg Är handläggningstiden rimlig? Exploatör/branschperson Företagare Privatperson 25 1, vilket är hela 33 % ur den svarsgruppen. Några kommentarer från Exploatörer/branschpersoner: ”Handläggningsprocessen är alldeles för lång vilket påverkar våra starttider och detta kostar pengar.” ”Hanteringen med olika remissinstanser är under alla kritik. Ingen på SBK driver processen framåt och vi kan bara sitta på läktaren. Att ett bygglov bara skall ta 10 veckor är ett skämt, vårt tog 6 månader.” Att tillägga är dock att hela sanningen och exakt hur ärendet och ansökan såg ut saknas information om. 4.3. Dokument, ritningar, blanketter och informationsblad En anledning till att handläggningstiden kan dra ut på tiden är att kunderna i sin första ansökan inte har alla ritningar och dokument kompletta för godkänt bygglov. Ofta får handläggarna på Stadsbyggnadskontoret efterfråga ytterligare ritningar och dokument eller komplettera ritningarna med information som saknas. I enkäten ställdes frågan om det var tydligt vilka dokument och ritningar som ska lämnas in vid ansökan. Tabell 3 De flesta tycker att det är någorlunda tydligt vilka dokument och ritningar som skall lämnas in vid ansökan med en viss avvikelse. Snittbetyget hos samtliga respondenter blev 3.49. Noterbart är att endast en respondent har angivit att påståendet ”det är tydligt vilka dokument och ritningar som ska lämnas in vid ansökan” inte stämmer alls. I övrigt är det en ganska jämn spridning mellan alternativ 2-5. En respondent har skrivit ”Tydliga ansökningsblanketter med en uppställning på vilka handlingar som skall redovisas” på frågan om vad respondenten tycker kan förbättras gällande ansökan om bygglov. Ytterligare svar på frågan ”Kommentera gärna vad ni tycker kan förbättras gällande ansökan om bygglov”: 0 2 4 6 8 10 12 14 16 1 2 3 4 5 Personer Betyg Det är tydligt vilka dokument och ritningar  som ska lämnas in vid ansökan Exploatörer/branschpersoner Företagare Privatpersoner 26 ”Förtydliga att anmälan kontrollansvarig ska göras samtidigt med bygglovsansökan, missade jag att läsa mig till.” ”Vilka dokument och hur många av varje.” ”Vid ansökan för den typ av tillbyggnad vi avser göra, borde man få mer information om vad som skall skickas in beträffande konstruktionsritningar.” Ytterligare ställdes frågan om kunderna tyckte det var tydligt vilken information som ska finnas med på inlämnade dokument och ritningar. Tabell 4 Enligt statistiken från Tabell 4 ses en antydan till vissa frågetecken kring vad som ska finnas med på de ritningar och dokument som måste skickas in för ett godkänt bygglov. Snittbetyget landar på 3.27 för samtliga respondenter. Även hos branschpersonerna kan en viss osäkerhet kring vad som ska lämnas in där snittbetyget hamnade på 3.25. Att utläsa kring kommentarerna i frågan ”Kommentera gärna vad ni tycker kan förbättras gällande ansökan om bygglov” svarar en av respondenterna: ”Skillnader beroende på handläggare vilket försvårar om vad som är viktigt att få med.” En annan respondents kommenterar: ”Tydligare instruktion vad som skall in i bygglov. Ofta beroende på handläggare”. Något som ytterligare drar ut på handläggningstiden kommenteras av en annan respondent: 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 1 2 3 4 5 Personer Betyg Det är tydligt vilken information som ska  finnas med på inlämnade dokument och  ritningar Exploatörer/branschpersoner Företagare Privatpersoner 27 ”Ansökningen bör granskas med en gång den kommer in och begäran om eventuella kompletteringar skickas genast. Det är inte ok att behöva komplettera handlingarna i ett par omgångar för att handläggaren allt eftersom kommer på att han behöver prova ytterligare frågor.” Detta citat understryks av en annan respondent med liknande erfarenheter: ”Flera gånger fick vi komplettera med nya ritningar, uppgifter trots att handläggaren hade informerat att, nu har jag allt jag behöver. Detta innebar en väldigt lång handläggningstid.” Dessutom ställdes frågan ifall blanketter och informationsmaterial är begripliga, vilken kan kopplas till oklarheter kring dokument och ritningar. Tabell 5 Även här kan utläsas en viss oklarhet hos respondenterna där snittbetyget blev 3.63. Här eftersöker en av respondenterna ”tydliga ansökningsblanketter med en uppställning på vilka handlingar som skall redovisas”. 4.4. Godkänt bygglov? Efter att dokument och ritningar inlämnats och granskningen är gjord fås ett beslut om bygglovet beviljas eller om ansökan måste revideras för att godkännas. Denna fråga ställdes i enkäten där resultatet visas nedan i Tabell 6. 0 5 10 15 20 25 30 1 2 3 4 5 Personer Betyg Blanketter och informationsmaterial är  begripliga Exploatörer/branschpersoner Företagare Privatpersoner 28 Tabell 6 Enligt statistiken behövde 31 % av samtliga respondenter revidera sina ansökningar för att de skulle godkännas. Till dessa 31 %, det vill säga 16 personer, ställdes frågan om det var tydligt vad som skulle åtgärdas för att ansökan skulle godkännas. Responsen kan ses i Tabell 7. Tabell 7 Frågan resulterade i ett snittbetyg på 3.69. Nedan ges exempel på åtgärder som behövde göras på ansökan får att få godkänt bygglov:  Ritningar, kontrollansvarig  Förtydliganden kring tillgängligheten  Brandskyddsbeskrivning och byggantikvarisk redovisning  Måttangivelser, exaktare ritning 69% 31% Fick ni godkänt bygglov för ursprunglig  ansökan? Ja Nej, ansökan behövde revideras för att godkännas 0 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 Personer Betyg Informationen om vad som behövde  åtgärdas för att få godkänt bygglov var tydlig Respondenter vars ansökan behövde revideras 29 4.5. Detaljplan och områdesbestämmelser Något som i stort sett alla måste rätta sig efter och studera innan ritningar och dokument skickas in för bygglovsgranskning är detaljplan och områdesbestämmelser. Dessa beskriver vad som är tillåtet att bygga inom det specifika området bygglov sökt inom. Sammanlagt av de 51 respondenterna har 35 (68.6 %) stött på detaljplan i sin ansökan och 17 (33 %) områdesbestämmelser. En del av dessa har fått ta hänsyn till både detaljplan och områdesbestämmelser i sin ansökan, men i denna resultatdel har valet gjorts att dela upp dessa var för sig. Tabell 8 Detaljplanen kan ibland vara lite krånglig att tolka, 3.46 i snittbetyg bland respondenterna. Det kan uppstå vissa komplikationer på grund av att vissa detaljplaner är ålderstigna, vilket en av respondenterna påpekar vid frågan om de ansåg något som otydligt med detaljplanen: ”Den är från 1965 och hette då stadsplan och stämmer inte med verkligheten” Detta understryks ytterligare från en annan respondent att vissa detaljplaner borde uppdateras för att motsvara dagens samhälle och behov: ”Detaljplanen borde uppdateras för att motsvara dagens önskemål om hur byggnationen bör utföras.” En annan åsikt som tas upp av några svarande i enkäten är att detaljplanerna lämnar rum för tolkning vilket kan leda till meningsskiljaktigheter mellan handläggare och bygglovssökande. 0 2 4 6 8 10 12 14 16 1 2 3 4 5 Personer Betyg Det är enkelt att tyda detaljplanen Exploatör/branschperson Företagare Privatpersoner 30 ”Beroende på handläggare så tolkas detaljplanen olika. Beslut fattas olika för olika boende i detaljplanen, vilket beror på vilken handläggare man haft.” En annan respondent skriver: ”Detaljplanen alldeles för detaljerad och trots detta fanns det möjligheter till tolkningar med kopplingar till innebörden med planen.” I Tabell 9 nedan syns resultatet på samma fråga som i Tabell 8 fast för områdesbestämmelser istället för detaljplan. Tabell 9 Respondenterna tycker det är lite svårare att tolka områdesbestämmelserna, där snittbetyget 3.29 gavs av de 17 som svarat på frågan. 4.6. Stadsbyggnadskontoret Det är viktigt att bygglovssökande kan få den hjälp som behövs för att kunna lämna in en godkänd ansökan. Vissa kan mer än andra, men informationen som delas ut och finns tillgänglig måste vara så pass tydlig och enkel att ta till sig att vem som helst kan förstå den fullt ut. 0 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 Personer Betyg Det är enkelt att tyda  områdesbestämmelserna Exploatör/branschperson Företagare Privatpersoner 31 Tabell 10 Det är även viktigt att när hjälp behövs kunna få den snabbt. Ett bygge handlar ofta om en stor summa pengar och all tid som går till spillo har ett stort värde. I Tabell 10 ovan redovisas respondenternas upplevelse av hur enkelt det är att få kontakt med handläggare, där snittbetyget 3.12 på den fem-gradiga skalan räknats fram. Vissa av respondenterna har haft svårt att få sina frågor besvarande. ”Möjligheten till frågor och personerna är väldigt svåra att få kontakt med och svarar inte på mail.” Detta styrks i en annan respondents svar: ”Telefontider är för dåliga samt att dom är dåligt uppdaterade på ärendet när man väl får kontakt.” Just svårigheten att nå handläggarna via telefon och e-post tas upp i ett flertal kommentarer på frågan där respondenterna själva får kommentera vad de tycker kan förbättras gällande kontakten med Stadsbyggnadskontoret. 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 1 2 3 4 5 Personer Betyg Det är enkelt att komma i kontakt med  handläggare när jag behöver det Exploatör/branschperson Företagare Privatpersoner 32 Tabell 11 Enligt statistiken från Tabell 11 ovan i frågan om kunderna fått den hjälp och information de sökt vid kontakt med handläggare fås ett snittbetyg på 3.53. Nedan redovisas i Tabell 12 svaren där respondenterna fick svara på om de ansåg att handläggarna är professionella och lätta att känna förtroende för. Tabell 12 Det är viktigt att kunderna bemöts av handläggare de kan känna förtroende för. Snittbetyget för handläggarna hamnade på 3.31. Ur kommentarer från respondenterna till frågan vad de tyckte kunde förbättras i kontakten med Stadsbyggnadskontoret svarade en av respondenterna: ”Mer klara besked, verkar vara olika svar beroende på vilken handläggare man får.” 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 1 2 3 4 5 Personer Betyg Jag har fått den hjälp och information jag  sökt vid kontakt med handläggare Exploatör/branschperson Företagare Privatpersoner 0 5 10 15 20 25 1 2 3 4 5 Personer Betyg Handläggarna är professionella och lätta att  känna förtroende för Exploatör/branschperson Företagare Privatpersoner 33 Detta kan skapa förvirring då handläggare i vissa fall tycks svara olika på samma fråga och ärende. Detta understryks ytterligare med en annan respondents kommentar: ”Handläggarna gör idag helt olika bedömningar i sakfrågor.” Detta är en åsikt som tagits upp kring andra delar i processen också, bland annat vid tolkningen av detaljplaner. 4.7. Göteborg stads hemsida Det finns idag på Göteborg stads hemsida en särskild sida där vem som helst kan hämta information om bygglov, hur ansökan och byggnation går till och vad som ska skickas in vid ansökan. Detta kan vara ett bra hjälpmedel för bygglovssökare att klara sig på egen hand. I enkäten ställdes frågan om respondenterna använt hemsidan för att söka information gällande bygglov. Tabell 13 Enligt statistiken valde 73 % att använda hemsidan som hjälpmedel vid bygglovsansökan och resterande 27 % sökte hjälp på annat sätt eller var redan sakkunnig. Utav de som använde hemsidan ställdes följdfrågan om de fann informationen de sökte på hemsidan. 73% 27% Jag har använt Göteborg Stads hemsida för  att söka information gällande bygglov Ja Nej 34 Tabell 14 Överlag tycks de flesta ha funnit det som eftersöktes, där snittbetyget landade på 3.51. Något som bör tilläggas är att information om exakt vad som eftersöktes från respektive respondent inte framgår. Vi har däremot ställt frågan om vad de tyckte saknades på hemsidan:  Innehållet i gällande regler  Krav på byggnader, brandskydd, tillgänglighet, bullerskydd, isolering, information om vem som handlägger, hur man når denna person etc.  Det finns inte avsedda eller bra anpassade blanketter och information för tillfälligt bygglov av kontor- och personalbodar Ytterligare ställdes frågan var de sökte den information de ansåg saknades på hemsidan:  BBR, PBL, PBF  Sökfunktion, bland annat google  Boverket  Erfarenhet och telefon, kontakter 4.8. Överklagan Vid byggnation har grannar rätten att säga sitt vid beslut om godkänt bygglov om det kan drabba eller påverka deras levnadsstandard. Ofta kan det vara så att kunden gjort en avvikelse från detaljplanen och då måste ett grannehörande utföras. En överklagan som lämnas in förlänger handläggningstiden avsevärt och vi har därför ställt frågan om våra respondenter fått sitt beslut överklagat. 0 2 4 6 8 10 12 14 1 2 3 4 5 Personer Betyg Jag fann den information jag sökte på  Göteborg Stads hemsida Exploatör/branschperson Företagare Privatpersoner 35 Tabell 15 Att utläsa ur diagrammet var det endast 6 % (3 st) som hade fått sitt beslut överklagat. En följdfråga ställdes till dessa personer om det framgick varför det överklagades. Tabell 16 Statistiken säger att 33 % (1 st) av dessa respondenter ansåg att det inte framgick varför det överklagades. Bland en som ansåg att det framgick var orsaken att: ”Granne tycker att hans utsikt blir förstörd.” 6% 94% Överklagades beslutet bygglov? Ja Nej 67% 33% Framgick det varför ert bygglov  överklagades? Ja Nej 36 Någon uttryckte sitt missnöje i hur reglerna kring vilka och inom vilka omständigheter en överklagan är tillåten att göras och menar på att det är ”alldeles för enkelt att överklaga ett beslutat bygglov”. 4.9. Statistiska jämförelser och samband För att vidare analysera den data som införskaffats genom enkätundersökningen så kommer jämförelser att göras mellan de svar som respondenter tillhörande olika grupper har gjort. Detta för att kunna presentera samband som senare kan leda till vidare analyser av vad som kan förbättras med bygglovsprocessen. Ett potentiellt samband är att personer som söker bygglov för första gången upplever bygglovsprocessen på ett annat sätt än någon som har gjort en ansökan tidigare. Därför redovisas nedan ett antal frågor där de svarande har blivit uppdelade i respondenter som tidigare sökt bygglov respektive inte sökt bygglov tidigare. Första frågan som redovisas i Tabell 17 är frågan om handläggningstiden är rimlig. Tabell 17 Fallet ovan ger ett snittbetyg på 2.73 bland de som har ansökt om bygglov tidigare. Bland de som inte hade ansökt om bygglov någon gång tidigare blev snittbetyget 3.27. Vidare analyseras frågan om de fick godkänt bygglov för sin ursprungliga ansökan i Tabell 18 och Tabell 19. 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0% 1 2 3 4 5 Andel  respondenter Betyg Är handläggningstiden rimlig? Respondenter som sökt bygglov tidigare Respondenter som inte ansökt om bygglov tidigare 37 I Tabell 18 redovisas svaren för de som hade ansökt om bygglov tidigare. Tabell 18 I Tabell 19 redovisas svaren för de som inte har ansökt om bygglov tidigare. Tabell 19 Ur Tabell 18 och Tabell 19 går det att utskilja en tydlig skillnad mellan de två svarsgrupperna. Bland de som har ansökt om bygglov vid ett tidigare tillfälle har 72 % fått sin ursprungliga ansökan godkänd utan att behöva ändra sin ansökan. Bland de som inte hade ansökt om bygglov tidigare var det endast 53 % som fick sin ursprungliga ansökan godkänd utan revideringar. Nedan görs en genomgång av ett antal frågor där respondenterna delas upp i grupper beroende av om deras ursprungliga bygglov blev godkänt eller om de fick revidera sin 72% 28% Fick ni godkänt bygglov för ursprunglig  ansökan? Ja Nej, ansökan behövde revideras för att godkännas 55% 45% Fick ni godkänt bygglov för ursprunglig  ansökan? Ja Nej, ansökan behövde revideras för att godkännas 38 ansökan. Genom att gå igenom ett antal frågor med dessa grupper urskilda är målet att kunna finna ett mönster som påvisar anledningar till att vissa fick revidera sin bygglovsansökan. Tabell 20 I Tabell 20 kan vi se hur många procent av respondenterna i de två grupperna som har satt ett visst betyg. Vid en jämförelse av snittbetyget för de två grupperna får vi följande:  Snittbetyget bland de vars ursprungliga ansökan blev godkänd är 3.6.  Snittbetyget bland de vars ansökningar behövde revideras är 3.38. Skillnaden mellan dessa snittbetyg är så liten att den kan uppstå av slumpen då antalet svarande i gruppen vars ansökningar fick revideras endast är 16 st. Det är inte matematiskt fastställt huruvida skillnaden i snittbetyg beror på slumpen eller inte. 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0% 1 2 3 4 5 Andel  respondenter Betyg Jag har fått den hjälp och information jag  sökt vid kontakt med handläggare Ursprunglig ansökan godkänd Ansökan behövde revideras 39 En motsvarande tabell gjordes också för påståendet ” Det var tydligt vilka dokument och ritningar som skulle lämnas in vid ansökan”: Tabell 21 På denna fråga får vi följande snittbetyg för de två respondentgrupperna:  Snittbetyget bland de vars ursprungliga ansökan blev godkänd är 3.6.  Snittbetyget bland de vars ansökningar behövde revideras är 3.25. Även här kan det urskiljas en skillnad i snittbetyg, men om denna skillnad beror på slumpen eller inte är inte matematiskt fastställt. 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0% 1 2 3 4 5 Andel  respondenter Betyg Det var tydligt vilka dokument och ritningar  som skulle lämnas in vid ansökan Ursprunglig ansökan godkänd Ansökan behövde revideras 40 5. Analys och diskussion I detta kapitel analyseras och diskuteras resultatet från föregående kapitel för att komma fram till punkter i bygglovsprocessen som kan förbättras eller effektiviseras. 5.1. Handläggningstiden Handläggningstiden för en bygglovsansökan har i flera fall ifrågasatts av respondenterna. I Tabell 1 kunde utläsas ett medelbetyg på 2.84, vilket anses som lågt på den fem-gradiga skala som använts. Flera av respondenterna har kommenterat att de tycker handläggningen ska gå snabbare än den gör idag. För att trycka ytterligare på detta har statistik från Tabell 2 tagits fram från exploatörerna/branschpersonerna. Detta för att de anses ha mer erfarenhet angående bygglovsprocessen, då de arbetar inom byggbranschen. Det är oroväckande att utläsa ur tabellen att ingen har person gett betyget 5 medan fyra personer svarat betyg 1, vilket motsvarar 33 % av gruppen. Snittbetyget för dessa landar på 2.33. Noterbart är att branschpersonerna förmodligen arbetar under press och har stort behov att bygglovsprocessen ska gå snabbt, vilket kan leda till att de svarar mer negativt som ger ett lägre snittbetyg på frågan. Beslutstiden kan bilda problem hos de sökande, exempelvis har en kund kommenterat: ”Handläggningsprocessen är alldeles för lång vilket påverkar våra starttider och detta kostar pengar.” Detta verkar utgöra ett stort problem för företag då de har deadlines att hålla sig till och varje tid utöver denna är mycket dyrbar. En av respondenterna verkade även ha viss kunskap om hur ärenden genomförs internt hos Stadsbyggnadskontoret genom att ha kommenterat: ”Hanteringen med olika remissinstanser är under alla kritik. Ingen på SBK driver processen framåt och vi kan bara sitta på läktaren. Att ett bygglov bara skall ta 10 veckor är ett skämt, vårt tog 6 månader.” Detta verkar vara ett problem, framförallt i större städer där alla förvaltningar och instanser inte sitter på ett och samma ställe. Som Mari von Sivers beskrev i intervjun så skickas remisserna för ett ärende ut till de olika instanserna som ofta är belägna på olika platser runtom i Göteborg. Det sätts ett sista datum där de ska ha svarat på remissen, men det är enkelt att få förlängt bara en anledning finns. Det skulle skapa en helt annan situation ifall de jobbat under samma tak och kan konsultera med varandra och hållas uppdaterade i vad som sker i ett visst ärende. En följd till detta kan vara i fall där ett ärende har behövts skickas till flera instanser. ”Ansökningen bör granskas med en gång då den kommer in och begäran om eventuella kompletteringar skickas genast. Det är inte ok att behöva komplettera handlingarna i ett par omgångar för att handläggaren allteftersom kommer på att han behöver prova ytterligare frågor.” 41 Detta är något som bör göras för att dra ner på handläggningstiden. Även fast den inlämnade informationen från kunderna inte är komplett ska ansökan granskas till grund och botten för att sedan ge respons om vad som måste kompletteras för att få godkänt bygglov i en omgång och inte flera omgångar som i denna respondents fall. Det kan hända att när ett ärende skickats till flera instanser och de har svarat olika snabbt. Stadsbyggnadskontoret skickar ut information när de fått tillbaka remissen från det ena stället utan att invänta svar från den andra instansen. Det som ändrats för den ena remissen kanske måste ändras igen när den andra remissen även ska spela in i bilden. Ytterligare en respondent styrker detta: ”Flera gånger fick vi komplettera med nya ritningar, uppgifter trots att handläggaren hade informerat att; nu har jag allt jag behöver. Detta innebar en väldigt lång handläggningstid.” Det är ytterst viktigt att allt som behöver kompletteras eller ändras i en ansökan skickas ut i sammanställd form vid ett tillfälle för att undvika dessa problem som kan uppstå som förlänger handläggningstiden. 5.2. Dokument, ritningar, blanketter och informationsblad Alla dokument och ritningar måste skickas in i rätt antal, form och utfärdade på ett korrekt sätt för att ett bygglov ska beviljas. För detta krävs att informationsblad och blanketter är utformade på ett sätt som är enkelt för alla att förstå. Detta för att undvika missförstånd och ansökningar som inte uppfyller de krav som Stadsbyggnadskontoret ställer för att kunna godkänna ett bygglov. Ur Tabell 3 där frågan om det är tydligt vilka dokument och ritningar som ska lämnas in vid ansökan landade medelbetyget på 3.49. Det är tydligt att det inte är solklart för alla vilka dokument och ritningar som måste lämnas in vid ansökan om bygglov, vilket måste framgå tydligt för kunden. Tabell 4 angående vad som ska finnas med på inlämnade dokument och ritningar räknades medelbetyget fram till 3.27. Medelbetyget hos exploatörerna och branschpersonerna togs även fram som landade på 3.25, vilket var lägre än vi trodde. Att även dessa har problem att veta vilka dokument och vilken information som krävs tyder på oklarheter i den information som finns tillgänglig och ges ut. Det kan ha sin koppling till Tabell 5 där medelbetyget om blanketter och informationsmaterial är begripliga räknades fram till 3.63. Det visar på utrymme att tydliggöra dessa ytterligare och en efterfråga som gjordes av en av respondenterna var: ”Tydliga ansökningsblanketter med uppställning på vilka handlingar som skall redovisas.” En annan grund till att det inte är självklart för alla är att handläggarna verkar tolka och säga olika till kunderna. Dessutom hör det till vanligheten att kunderna kan få olika handläggare när de kommer in för konsultation till Stadsbyggnadskontoret. Flera av respondenterna har upplevt denna situation: 42 ”Skillnader beroende på handläggare, vilket försvårar om vad som är viktigt att ha med.” ”Handläggarna gör idag helt olika bedömningar i sakfrågor. Detta stör och förstör.” ”Jag tycker att det är svårt att veta vad vi ska skicka med för handlingar/information då olika handläggare kräver olika saker.” Detta kan skapa förvirring hos kunden och det är svårt att känna förtroende hos handläggarna samt att det är svårt att veta vem kunden ska lita på. Det måste finnas tydlighet hos handläggarna i vad som ska skickas in för granskning och alla måste följa samma riktlinjer för att undvika dessa situationer. Handläggarna bör följa regelverk till punkt och pricka och ska inte gå efter egna tolkningar och tycken. Dessutom skulle det gynna både kunden och handläggaren att det är en handläggare till varje ärende. 5.3. Godkänt bygglov? Efter att ha tolkat Tabell 3-5 ses ett tydligt samband i Tabell 6 där frågan om vilka som fått godkänt bygglov för ursprunglig ansökan. 69 % svarade jag och 31 % svarade nej. Att 31 % behövde revidera ansökan för att få den godkänd