Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Construction Management CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Kandidatarbete ACEX10-20-21 Göteborg, Sverige 2020 BIM i svensk byggproduktion En färdplan för ökad implementering Kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik Björn Engman Otréus Marion Lissmatz van de Laak Mohamad Khalouf Joline Kraemer Jonathan Kristiansson Byt ut den skuggade rektangeln med en figur som illustrerar innehållet i examensarbetet. Bilden ska ”flyta över texten” för att inte påverka titelns placering. Högerklicka på figuren och välj ”Layout” och ”In front of text”. Byt ut den skuggade rektangeln med en figur som illustrerar innehållet i examensarbetet. Bilden ska ”flyta över texten” för att inte påverka titelns placering. Högerklicka på figuren och välj ”Layout” och ”In front of text”. Byt ut den skuggade rektangeln med en figur som illustrerar innehållet i examensarbetet. Bilden ska ”flyta över texten” för att inte påverka titelns placering. Högerklicka på figuren och välj ”Layout” och ”In front of text”. Byt ut den skuggade rektangeln med en figur som illustrerar innehållet i examensarbetet. Bilden ska ”flyta över texten” för att inte påverka titelns placering. Högerklicka på figuren och välj ”Layout” och ”In front of text”. Byt ut den skuggade rektangeln med en figur som illustrerar innehållet i examensarbetet. Bilden ska ”flyta över texten” för att inte påverka titelns placering. Högerklicka på figuren och välj ”Layout” och ”In front of text”. Byt ut den skuggade rektangeln med en figur som illustrerar innehållet i examensarbetet. Bilden ska ”flyta över texten” för att inte påverka titelns placering. Högerklicka på figuren och välj ”Layout” och ”In front of text”. För att editera sidfoten välj ”Footer” från Insert-verktygsfält och välj sedan ”Edit footer”. Efter editering välj ”Close header and footer”. KANDIDATARBETE ACEX10-20-21 BIM i svensk byggproduktion En färdplan för ökad implementering Kandidatarbete inom Civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik Björn Engman Otréus Marion Lissmatz van de Laak Mohamad Khalouf Joline Kraemer Jonathan Kristiansson Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Construction Management CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2020 BIM i svensk byggproduktion En färdplan för ökad implementering Kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik Björn Engman Otréus Marion Lissmatz van de Laak Mohamad Khalouf Joline Kraemer Jonathan Kristiansson © BJÖRN ENGMAN OTRÉUS, MARION LISSMATZ VAN DE LAAK, MOHAMAD KHALOUF, JOLINE KRAEMER, JONATHAN KRISTIANSSON Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Construction Management ACEX10-20-21 Chalmers tekniska högskola 412 96 Göteborg Telefon: 031-772 10 00 Omslag: Färdplan för en ökad implementering i svensk byggproduktion. Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Göteborg 2020 I SAMMANFATTNING Digitalisering i byggbranschen är bristfällig och i behov av utveckling för att skapa nya arbetssätt. Building Information Modeling (BIM) är en virtuell modell av ett planerat byggnadsprojekt där geometrierna i modellen är kopplad till information. BIM används idag främst i projektering där det bidrar till högre samverkan, högre kvalité, minskade kostnader samt bättre kommunikation. I produktionsfasen har utveckling och implementering av BIM däremot inte kommit lika långt. BIM:s positiva påverkan på projekteringsskedet är något som rimligtvis också borde gå att uppnå i byggproduktionsskedet. Syftet med arbetet är att undersöka hur BIM används inom byggproduktion idag och hur implementering av BIM genomförs. För att utreda hur en vidare implementering kan utformas undersöks dagens utmaningar, förutsättningar, visioner och strategier för BIM i byggproduktion. Utifrån detta material presenteras slutligen en färdplan för en vidare implementering och utveckling av BIM i byggproduktion. För att uppnå syftet används en abduktiv forskningsmetod med en litteraturstudie samt en intervjustudie. Intervjuerna omfattar 23 respondenter från två tekniska universitet och tio företag i branschen. Dessa representerar yrkeskategorierna tjänstemän i produktion, BIM- konsulter och forskare. Intervjutekniken är semistrukturerad. Analysen behandlar tekniska och sociotekniska förutsättningar samt organisatoriska, tekniska, legala och ledarskapsmässiga utmaningar. Studiens resultat omfattar en färdplan som beskriver en fortsatt BIM-implementering för byggproduktion. Färdplanen består av fem steg: visionera, engagera, utbilda, standardisera och implementera. Slutsatsen är att det krävs ett transformativt ledarskap med en tydlig vision som tar hänsyn till mjuka och hårda värden. Att engagera beställare är också viktigt för att öka BIM-implementering då de står för projektens finansiering. För att kunna möta det ökade engagemanget krävs det att kunskapsnivån i branschen lyfts vilket ska göras med hjälp av utbildning. Vidare behövs det standarder för hur information hanteras och kommuniceras och BIM- modellen behöver bli en juridisk handling. En lyckad implementering kan ske först när projektorganisationen anpassar sig och har tillräckligt med resurser. En central aspekt är att varje steg förankras för att förändring ska bestå. Dessutom kräver varje steg att både sociotekniska och tekniska aspekterna uppfylls innan nästa steg kan genomföras och uppnås. Nyckelord: Building Information Modeling, BIM, Byggproduktion, Utmaningar, Strategier, Färdplan, Implementering II BIM in the Swedish Construction Industry A roadmap for increased implementation Degree Project in the Engineering Programme Civil and Environmental Engineering Björn Engman Otréus Marion Lissmatz van de Laak Mohamad Khalouf Joline Kraemer Jonathan Kristiansson Department of Architecture and Civil Engineering Division of Construction Management ACEX10-20-21 Chalmers University of Technology III ABSTRACT The level of digitalization in the construction industry is currently insufficient and needs to be enhanced. Building Information Modeling (BIM) is an intelligent 3D- model for visualizing of a construction project consisting of elements connected to information. BIM improves the communication, collaboration and quality of the project along with reducing the project costs. BIM is currently mostly used in the design phase of construction however, implementation of BIM in the production phase is under progress since the advantages of BIM are largely thought to be applicable here as well. The purpose of this bachelor thesis is to examine how BIM is utilized and implemented within the construction phase and how the implementation of BIM can be optimized by revisiting known challenges and revising requirements, visions and strategies. The sociotechnical and technical aspects of these finding are analyzed and presented in a roadmap of how a further implementation should be completed. The analysis also includes organizational, technical, legislated and management challenges with BIM. The study consists of a literature search as well as interview research and was carried out with an abductive methodology. It includes 23 interviewees spread out over two universities and ten construction companies. The interview was held with a semi-structured technique and the interviewees are divided between construction supervisors, BIM-managers and researchers. The results are presented in a roadmap which defines a continuous implementation of BIM for the construction phase. The roadmap consists of five steps; envision, engage, educate, standardize and implement. The conclusion highlights the need of a transformational leadership with a clear vision regarding both soft and hard values. Another important aspect is to engage the clients in order to increase the implementation of BIM, since they are the owners of the project. There is also a need to increase the level of knowledge and education in order to heighten the engagement regarding BIM. The construction sector needs standardization to handle and process information. Furthermore, the BIM-model needs to become a legal document. BIM, in the construction phase, can only be successfully implemented when the organization is fully adjusted to the changes and provides the required resources. Another central aspect of successfully implementing BIM is to institute every step of the roadmap. In addition, for every step, both sociotechnical and technical aspects must be satisfied before proceeding to the next stage. Key words: Building Information Modeling, BIM, Construction, Challenges, Strategies, Roadmap, Implementation CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 IV Innehåll SAMMANFATTNING I ABSTRACT III Innehåll IV Förord VII 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Forskningsfrågor 2 1.4 Avgränsningar 2 1.5 Etiska aspekter 2 2 Teori 4 2.1 Projektstruktur och kontraktsformer 4 2.1.1 Projektstruktur 4 2.1.2 Kontraktsformer 5 2.2 Digitalisering och BIM i byggsektorn 7 2.2.1 Definition BIM 7 2.2.2 BIM:s historia 7 2.2.3 BIM i byggprocesserna 7 2.3 BIM i byggproduktion 8 2.3.1 Dagens situation 9 2.3.2 Utmaningar 9 2.4 Informations- och kommunikationsteknik 12 2.4.1 BIM som Sociotekniskt System 12 2.5 Förändringsledning 13 2.5.1 Upprätthålla förändring 14 3 Metod 15 3.1 Litteratursökningsmetodik 15 3.2 Intervjumetodik 15 3.2.1 Intervjurespondenter 16 3.3 Abduktiv forskningsmetodik 19 3.4 Studiens kvalité 19 4 Empiri 20 4.1 Projektstruktur och kontraktsformer 20 CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 V 4.2 BIM i byggprocessen 22 4.2.1 Definition BIM 22 4.2.2 Dagens användning och visioner 22 4.2.3 Utmaningar 27 4.3 BIM som en informations- och kommunikationsteknik 30 4.4 Förändringsledning 32 5 Analys 34 5.1 Analytiskt Ramverk 34 5.2 Hur används BIM i byggproduktion idag? 35 5.3 Hur ser visioner och strategier ut för BIM i byggproduktion? 36 5.4 Vilka utmaningar hindrar och vilka förutsättningar stödjer ökad implementering av BIM i byggproduktion? 37 5.4.1 Organisatoriska aspekter 37 5.4.2 Tekniska aspekter 38 5.4.3 Ledarskapsmässiga aspekter 39 5.4.4 Legala aspekter 39 6 Slutsats 40 6.1 Färdplan för ökad implementering i svensk byggproduktion. 40 6.2 Fortsatta studier 41 7 Referenser 42 8 Bilagor 49 8.1 Bilaga A; Intervjuunderlag 49 8.2 Bilaga B; Intervjuunderlag 49 8.3 Bilaga C; Intervjuunderlag 51 8.4 Bilaga D; Intervjuunderlag 52 8.5 Bilaga E; Intervjuunderlag 54 CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 VI CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 VII Förord Kandidatarbetet är utfört vid institutionen arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på avdelningen för Construction Management på Chalmers Tekniska Högskola. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng och författarna studerar på civilingenjörsprogrammet inom Samhällsbyggnadsteknik. Vi vill rikta ett varmt tack till alla som ställt upp på intervjuer eller på annat sätt bidragit till arbetet. Vi vill också tacka vår handledare Viktoria Sundquist för att hon har hjälpt oss på ett utomordentligt sätt genom hela vårt arbete. Björn Engman Otréus Marion Lissmatz van de Laak Mohamad Khalouf Joline Kraemer Jonathan Kristiansson Chalmers Tekniska Högskola Göteborg, Maj 2020 CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 VIII CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 1 1 Inledning Detta kapitel är en introduktion till kandidatarbetet och syftar till att presentera frågeställningen. Kapitlet innehåller bakgrund, syfte, forskningsfrågor, avgränsningar samt etiska aspekter. 1.1 Bakgrund Byggsektorn har länge kritiserats för dess låga digitaliseringsgrad (Svensk Byggtjänst AB, 2017) och oförmågan att omhänderta de fördelar som digitalisering kan erbjuda har haft en negativ påverkan på branschens tillväxt (Aghimien, Oke, Aigbavboa, & Koloko, 2018). Digitalisering möjliggör ökad produktivitet och bidrar till utveckling (Hodzic & Vikbrant, 2019). Att branschen utvecklas är av högsta prioritet då den ofta identifieras som ineffektiv och samt slösar med resurser (Bengtsson, 2019). En förklaring är att byggbranschen är en komplex industri med många inblandade aktörer och intressenter (Yazdani, 2019). Dubois & Gadde (2002) beskriver byggbranschen som ett löst kopplat system; en systemväv bestående av ett stort antal aktiviteter som utförs av en mängd olika aktörer, vilket ställer höga krav på koordinering och samordning. För att kunna möta en hög komplexitet och ett ökat behov av samverkan behöver branschens arbetssätt förnyas (Dubois & Gadde, 2002). Digitalisering ger en möjlighet till att förnya arbetssätt och gör det lättare att dela, bevara och få tillgång till information. Detta är av stor vikt för samarbeten, kommunikation och uppföljning (Constro Facilitator, 2019). Ett särskilt digitaliseringsverktyg som anses kunna förbättra branschens arbetssätt är Building Information Modeling, BIM (Bryde, Broquetas, & Volm, 2013). BIM- modellen är en virtuell gestaltning över ett planerat byggnadsprojekt (Chuck Eastman, Teicholz, Sacks, & Liston, 2011). 3D-modellens geometrier kopplas till information som i sin tur kan sammanlänkas till olika processer under byggnadsprojektets hela livscykel (Succar, 2009). I dagsläget finns det ingen bestämd definition av vad BIM är eller vad det ska innehålla (Linderoth, 2013) och i Sverige saknas det en standard för informationshantering och BIM (Byggindustrin, 2008). BIM-modellen skapas under projekteringen (BIM i Staten, 2014) och implementeringen av BIM som arbetssätt är således längre gången i projekteringsfasen än resterande byggskeden (Yazdani, 2019). I projekteringsfasen har BIM påvisats kunna leda till högre samverkan, högre kvalité, minskade kostnader samt bättre kommunikation (Bryde et al., 2013). BIM:s positiva påverkan på projekteringsskedet är något som rimligtvis också borde gå att uppnå i byggproduktion med hjälp av en ökad grad av implementering (Azhar, 2011). Varför BIM-implementeringen går långsammare i byggproduktion än projektering är inte fastställt. Ett motstånd till att ändra ett till synes fungerande koncept kan vara en av grunderna till detta (Lines, Sullivan, Smithwick, & Mischung, 2015). Den ökade komplexiteten har också inneburit en ökad press på byggproduktion vilket kan ha skapat en kultur grundad i försiktighet gällande förändring (ProDevelopment AB, 2010). Ytterligare anledningar till branschens tröghet är bland annat att tekniken inte är anpassad för produktion (Harris & Alves, 2019), brist på utbildad personal (Koutamanis, 2020; Yazdani, 2019) samt brist på incitament för förändring (Shirowzhan, Sepasgozar, Edwards, Li, & Wang, 2020). En förändring och förnyelse av arbetssätt ställer dessutom höga krav på förändringsledning som stöd för de som ska driva utvecklingen. Byggbranschen är en anrik bransch med starka CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 2 traditioner. För att kunna värna om de fackmannamässiga kunskaperna blir därför förändringsledningen av vikt vid implementering (Lines et al., 2015). Dessutom är förändringsledningen betydelsefull för att åstadkomma en kvarstående förändring. Tidigare studier identifierar många utmaningar gällande vidare implementering av BIM i byggproduktion (Petra Bosch, Carlstedt, Hermundsgård, & Raalte, 2017) som måste adresseras för att uppnå de effekter som frambringats i projektering. Det som saknas är en färdplan och strategi anpassad för byggproduktionsfasen för att åstadkomma en fortsatt implementering. 1.2 Syfte Syftet med detta kandidatarbete är att kartlägga hur BIM används i byggproduktion idag och hur dess implementering genomförs. Genom att analysera hur tekniska och sociala aspekter påverkar dagens användning av BIM sammanställs en färdplan för vidare implementering och utveckling. Denna färdplan ska synliggöra BIM:s fortsatta implementering inom byggproduktion. 1.3 Forskningsfrågor För att kunna besvara syftet identifieras tre forskningsfrågor. Forskningsfråga 1: Hur används BIM i byggproduktion idag? Forskningsfråga 2: Hur ser visioner och strategier ut för BIM i byggproduktion? Forskningsfråga 3: Vilka utmaningar hindrar och vilka förutsättningar stödjer ökad implementering av BIM i byggproduktion? 1.4 Avgränsningar Detta kandidatarbete förhåller sig till användandet av BIM inom byggproduktion kopplat till byggarbetsplatser för byggnader. Då användandet av BIM i projekteringen redan är ett väletablerat arbetssätt, så fokuserar detta arbete på produktionsskedet. Fokus är den svenska byggindustrin men litteraturstudien är av internationell karaktär för att bredda underlaget. Intervjustudien bedrivs lokalt inom Göteborgsområdet. Valet av respondenter baseras utifrån deras kunskap inom byggproduktion och BIM. Detta görs för att förankra litteraturstudien samt för att skapa en reell uppfattning av hur BIM hanteras praktiskt i byggproduktion. 1.5 Etiska aspekter Arbetet baseras delvis på intervjuer. För att säkerställa att den intervjuade personens integritet inte inskränks är den etiska aspekten av anonymitet intressant att beakta. Dessutom kan detta bidra till att denne vågar tala sanningsenligt utan att skrämmas av eventuella påföljder. Därför tillfrågas samtliga intervjurespondenter huruvida de vill förbli anonyma i arbetet. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 3 BIM i byggproduktion blir mer och mer vanligt och ett flertal beställare har börjat ställa krav på att projekt ska genomföras med BIM (P Bosch, Isaksson, Lennartsson, & Linderoth, 2016). Detta kan leda till att mindre företag, som varken har kapital eller resurser att implementera BIM, därmed hindras från att arbeta med sådana projekt eftersom de inte har möjlighet att möta projektets kravställning (Dainty, Leiringer, Fernie, Harty, & Fernie, 2017; Söderström, Andersson, Lindström, & Bengtson, 2019). Mindre företag inom branschen tappar då konkurrenskraft vid upphandling av nya projekt (P Bosch et al., 2016) vilket blir en etisk fråga då det skapar en orättvis konkurrensfördel för de större etablerade företagen (Dainty et al., 2017). CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 4 2 Teori Teorikapitlet börjar med att skapa en förståelse för grundläggande projektstruktur och kontraktsformer i byggbranschen. Därefter beskrivs digitalisering och BIM i byggproduktion detta efterföljs av en mer specifik presentation av BIM i byggproduktion. Därefter presenteras informations- och kommunikationsstrategier med BIM, där BIM definieras som ett sociotekniskt system. Slutligen presenteras förändringsledning som är centralt för implementering av BIM. 2.1 Projektstruktur och kontraktsformer I detta avsnitt kommer projektstruktur och kontraktsformer avhandlas. Syftet med avsnittet är att skapa en grundläggande förståelse för hur projektstruktur och dess kontraktsformer kan påverka de olika involverade parterna i ett byggprojekt. 2.1.1 Projektstruktur En projektbaserad organisation bedöms passa branscher där slutprodukten är av hög komplexitet, där processerna kräver expertis sträckt över flera sakområden, marknaden är föränderlig och där fokus ligger på värdeskapande för slutkunden (Bargstädt, 2015). En organisation som använder sig av en projektstruktur anses vara mer anpassningsbar och adaptiv, där de kan ställa om processer likväl produkter på ett effektivare sätt än organisationer med konventionella strukturer. Förutom byggbranschen används projektstruktur i stor uträckning inom försvaret, filmindustrin och ideella organisationer (Taylor & Levitt, 2004). En projektbaserad bransch innebär även en förhöjd komplexitet av organisationsstrukturen (Bargstädt, 2015). Då varje projekt är unikt försvårar detta information- och kunskapsöverföring i en organisation (Taylor & Levitt, 2004), särskilt den horisontella kunskapsöverföringen mellan projekt (Ren, Yan, Wang, & He, 2019). Fel! Hittar inte referenskälla. beskriver hur en entreprenörs organisationsstruktur kan, på ett förenklat vis, karakteriseras. Något som ytterligare förhöjer komplexiteten för just byggbranschen är att varje nytt projekt innebär nya samansättningar av aktörer. Detta försvårar kunskapsåterföring ytterligare och skapar administrativt- och ledarskapsmässigt arbete som måste återupprepas vid varje enskilt projekt (Josephson & Saukkoriipi, 2005). CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 5 Figur 1 Diagram som ilustrerar en projektorganisation i byggbranschen (Cooke, 2014). Byggindustrin beskrivs som ett löst kopplat system där ömsesidigt beroende mellan aktiviteter skapar en högre komplexitet (Dubois & Gadde, 2002). Detta tillsammans med att samansättningen av aktörer i ett projekt sällan återupprepas leder till att det ställs högre organisatoriska krav för att ett projekt ska kunna utföras på ett effektivt och välfungerade sätt i byggbranschen. 2.1.2 Kontraktsformer Hur väl ett projekt levererar beror på flertalet faktorer. En faktor är hur parterna i projektet förhåller sig till varandra utifrån de kontrakt de är bundna till (Byggipedia, 2020). CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 6 2.1.2.1 Allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser har två olika kontraktsformen, AB och ABT. AB används för utförandeentreprenader medan ABT ändvänds för totalentreprenader. De aktuella allmänna bestämmelserna är AB04 samt ABT06. Upphandlingsformerna är allmänt vedertagna inom byggsektorn och kan appliceras på de allra flesta kommersiella entreprenader (Deli, 2017). Utförandeentreprenad innebär att entreprenören enbart utför de åtaganden som beställaren beskrivit i de tillhandahållna handlingarna. Vid en totalentreprenad har entreprenören åtagit sig att utföra byggnationen i sin helhet och har ett funktionsansvar för det färdigställda projektet (Deli, 2017). I ABT06 beskriver att ”den levererade funktionen är lämplig för sitt ändamål” (BKK Byggandets Kontraktskommitté, 2007: 3). AB04 och ABT06 är framarbetade av den ideella branschföreningen Byggandets Kontraktskommitté och de skriver att de allmänna bestämmelserna ”syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna och […] ändringar i bestämmelserna bör därför undvikas” (BKK Byggandets Kontraktskommitté, 2004: 3). 2.1.2.2 Samverkanskontrakt Samverkanskontrakt är ett övergripande begrepp för kontraktsformer vars funktion är att höja samverkan mellan parterna med hjälp av det kontrakterade avtalet. Exempel på sådana kontraktsformer är: Partnering, Early Contract involvment och Integrated Project Delivery (Lahdenperä, 2012; Song, Mohamed, & AbouRizk, 2009). Det finns ingen tydlig definition av vad Partnering är och ska innefatta. Generellt är grundtanken med Partnering att alla involverade aktörer ska dela på projektets ekonomiska vinster och förluster (Forbes & Ahmed, 2011). Detta är menat att få parters individuella mål att anpassa sig efter projektet och därmed skapa goda förutsättningar för samtliga involverade aktörer (Lahdenperä, 2012). Early contract involvement (ECI) avser att skapa rum för ett bättre utförande och därmed färdigställande av projektet genom att involvera entreprenörer, leverantörer och tillverkare i ett tidigt skede (Song et al., 2009). Att involvera dessa parter i till exempel projekteringsfasen skapar förutsättning för dem att kunna påverka designen utifrån deras sakkunnighet och kompetens (Song et al., 2009). Integrated Projekt Delivery (IPD) är en relativt ny samverkansform som ännu inte används i Sverige (Bosch-Sijtsema, personlig kommunikation, 3 november 2019). IPD har likt Partnering ingen allmän definition men kan ses som en blandning av ECI och Partnering. Det vill säga att IPD syftar till att både involvera entreprenör, leverantörer och tillverkare i ett tidigt skede samt att alla parter ska dela ekonomiska vinster och förluster (AIA California Council, 2007). Dessa samverkanskontrakt kan helt eller delvis ersätta de allmänna bestämmelserna (AIA California Council, 2007; Lahdenperä, 2012). Kontraktsformerna är fria att tolkas och appliceras utifrån given situation och saknar en vedertagen definition. Gemensamt för samverkanskontrakten är att projektet ska integrera och kontraktera arbetssätt för att förhöja samverkan och kvalitén på det levererade projektet (Lahdenperä, 2012). CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 7 2.2 Digitalisering och BIM i byggsektorn I detta avsnitt kommer Definition BIM, BIM:s historia samt BIM i byggprocesserna avhandlas. Detta syftar till att skapa ett teoretiskt ramverk för digitalisering och BIM. Digitalisering handlar om att öka den digitala närvaron för att kunna utnyttja digital transformation som främjar både innovation och flexibla arbetssätt (Hodzic & Vikbrant, 2019). Digitalisering anses även kunna förbättra både samordning och kommunikation (Aghimien et al., 2018). BIM är en del av branschens digitalisering. 2.2.1 Definition BIM Building Information Modeling (BIM) är en virtuell gestaltning över ett planerat byggnadsprojekt (Chuck Eastman et al., 2011). Gestaltningen tillhandahåller, utöver en 3D-modell med tillhörande geometrier, även information kopplat till dessa. Denna information kan i sin tur vara sammanlänkat till olika processer under byggnadsprojektets livscykel (Bargstädt, 2015; Chuck Eastman et al., 2011; Jongeling, 2008). Begreppet BIM har ingen vedertagen definition och tolkas därför fritt inom byggbranschen (Linderoth, 2013). Autodesk (2018) definierar BIM som en process i en byggnads livscykel. 2.2.2 BIM:s historia BIM som koncept har funnits sedan 1970-talet då Charles Eastman (1976) myntade begreppet Building Description Systems (BDS). Detta var en typ av databas tillägnad att samla information kring en byggnad för att underlätta för konstruktörer och arkitekter (C. Eastman, 1976). Första artikeln som behandlar begreppet Building Information Model publicerades 1992 (Santos, Costa, & Grilo, 2017). Artikeln syftade till att utreda möjligheten att utforma gemensamma byggnadsvyer för de olika projektörernas modeller (van Nederveen & Tolman, 1992), istället för att ha separata ritningar för respektive disciplin. Under de senaste två decennierna har BIM tagit steget från vision till verklighet (Chuck Eastman et al., 2011; Granroth, 2017; Santos et al., 2017). Utvecklingen av BIM och den tillhörande 3D-modellen har skapat ett kraftigt verktyg för dagens byggprocess (Aryani, Brahim, & Fathi, 2014; Bargstädt, 2015). Verktyget anses kunna vara en möjlig lösning för att förenkla och effektivisera den alltmer komplexa byggprocessen (Granroth, 2017). 2.2.3 BIM i byggprocesserna BIM-modellen skapas i projekteringsskedet men kan tillämpas under hela byggprojektets livscykel (Bryde et al., 2013). Vad BIM-modellen ska innehålla bestäms innan projekteringen påbörjas och definieras i BIM-manualen för givet projekt (BIM i Staten, 2014). BIM-manualen skapas av beställaren, ofta sker detta med hjälp av BIM-samordnare. Manualen ställer krav på vilken information som modellen ska innehålla samt hur denna ska kategoriseras (BIM i Staten, 2014). Manualen kan även ange vilken detaljeringsnivå geometrierna ska utformas efter. Detaljeringsnivån preciseras efter LOD, level of detail, vilket är ett sätt att fastställa noggrannheten för modellarbetet (BIM i Staten, 2014, 2018). CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 8 BIM-modellen kan utnyttjas i hela byggprocessen men används främst i projekteringsfasen (Linderoth, 2013). I projekteringsfasen används modellen för att ta fram bygghandlingar och kvalitetssäkra dessa med hjälp av samgranskning och kollisionskontroller (BIM i Staten, 2014; Linderoth, 2013). Då bygghandlingarna är klara kan modellen användas för mängdavtagning och kalkyl, vilket kan användas som underlag för upphandling och inköp (BIM i Staten, 2014). I produktionsskedet används BIM-modellen främst till visualisering för att få en bättre förståelse för bygghandlingarna (Petra Bosch et al., 2017). En djupare förståelse för handlingarna har visats kunna skapa effektivare arbetsprocesser, tydligare kommunikation och en ökad samordning (Petra Bosch et al., 2017). Efter produktionsskedet kan modellen användas i förvaltningsskedet. I förvaltningsskedet används modellen för att underlätta drift, underhåll och eventuell ombyggnation (BIM i Staten, 2014). 2.2.3.1 Programvaror BIM-verktyg och programvaror är under ständig utveckling och idag erbjuds flera olika programvaror på marknaden. Vilken programvara som används kan bero på kompabiliteten till en specifik disciplin, flexibiliteten, ekonomisk vinning, kostnad för licenser eller huruvida en viss programvara kravställs för ett projekt (SBUF Svenska Byggbranschens utvecklingsform, 2014). Några av de vanligaste programvarorna i Sverige idag är ArchiCAD, Revit, AutoCAD, Dalux, Solibri och Tekla (BIM Alliance Sweden, 2019; SBUF, 2012). ArchiCAD, AutoCAD, Revit och Tekla är verktyg som främst används under projekteringsfasen för att skapa BIM-modellen (Autodesk, 2020a, 2020b; Graphisoft, 2020; Trimble Solutions Corporation, 2020). Solibri är ett program som analyserar och visualiserar modellen (Nolliplan AB, 2020) och används i projektering för kollisionskontroll och i produktion för mängdtagning. Dalux består av flera gränssnitt, bland annat DaluxField och DaluxBOX (Dalux, 2020b, 2020a). DaluxField är skapat för att underlätta samordning i produktionsskedet (Dalux, 2020b). Några av de mest välanvända funktionerna hos DaluxField är att skapa och samla egenkontroller, avvikelser och besiktningar mot gränssnittet som även kopplas mot modellen (Dalux, 2020b). DaluxField används även för visualisering på byggarbetsplatsen. DaluxBOX är en dokumenthanterare och informationsportal som kan användas i alla skeden under byggprocessen (Dalux, 2020a). 2.3 BIM i byggproduktion I detta avsnitt beskriver BIM i byggproduktion. Områden som berörs är dagens situation av BIM i produktion samt dess utmaningar. Detta syftar till att skapa ett teoretiskt underlag kring ämnet. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 9 2.3.1 Dagens situation Som tidigare nämnt används BIM och BIM-modellen främst som ett verktyg för mängdavtagning och visualisering för förståelse inom byggproduktion. BIM som process kan idag utnyttjas inom tre dimensioner; kvalitetshöjning, tidsbesparing samt för ekonomistyrning (Charef, Alaka, & Emmitt, 2018). Ahmad & Thaheem (2018) beskriver BIM som en dynamisk process där nya dimensioner kan anslutas kontinuerligt. Exempel på sådana dimensioner är hållbarhet, säkerhet, akustik, kapitalförvaltning, tillgänglighet och energihushållning. Koutamanis (2020) och Charef et al. (2018) påpekar dock att det råder osäkerhet om hur dimensioner ska definieras och vad de ska innehålla, vilket kan hämma en fortsatt utveckling. För att visualisera BIM-modellen på ett så verklighetstroget sätt som möjligt kan olika tekniker användas. Detta kan göras genom Mixed Reality (MR), Augmented Reality (AR), Augumented Virtuality (AV) eller Virtual Reality (VR). Mixed Reality (MR) är en virtuell verklighet, AR är virtuella objekt placerade i en verklig värld, AV är verkliga objekt i en virtuell värld och VR är en hel virtuell värld (Li, Yi, Chi, Wang, & Chan, 2018). Visualiseringsverktygen gör det möjligt för kunden att visualisera slutprodukten, vilket kan innebära ekonomiska vinningar samt tids- och kostnadsbesparingar (Bahri, Krcmarik, Moezzi, & Kočí, 2019; Li et al., 2018). För att skapa en verklighetskorrelerande BIM-modell kan en digital twin uppföras. En digital twin skapas genom att BIM-modellen kontinuerligt uppdateras under produktionsfasen (Johansson, Roupé, & Bosch-Sijtsema, 2015). Den digital tvillingen överensstämmer med den levererade slutprodukten, vilket möjliggör vidare användning av modellen i förvaltningsskedet. Förvaltningen kan då lita på att modellen stämmer överens med verkligheten och kan utnyttja dess fulla potential. Att en digital twin uppförs är dock ännu inget vedertaget arbetssätt utan har främst nyttjas vid utvecklings- och forskningsprojekt (Johansson et al., 2015). I Norge, Danmark och Finland är det lagstiftat att BIM helt eller delvist ska användas i alla statliga byggprojekt (Oesterreich & Teuteberg, 2019). Detta påskyndar implementeringen av BIM då inblandade aktörer lämnar statliga projekt med kunskapen om hur BIM kan nyttjas. Kunskap som sedan kan spridas organiskt inom branschen (Oesterreich & Teuteberg, 2019). Än så länge finns inga sådana beslut i Sverige. 2.3.2 Utmaningar Byggbranschen är en stor och komplex bransch, där varje projekt involverar ett stort antal discipliner, företag, viljor och egenintressen (Yazdani, 2019). Detta resulterar i att förändring och implementering av nya arbetssätt följs av utmaningar. Detta är även fallet för implementeringen av BIM i byggproduktion. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 10 En enkät av National Building Specification påvisar att de största hindren, för implementation av BIM i produktionsfasen, är brist på krav från beställaren, för lite intern expertis, brist på utbildning, höga kostnader, storlek på projekt, brist på standarder samt brist på samarbete mellan parter (NBS, 2019). Flertalet av dessa utmaningar lyft även fram av (Bosch-Sijtsema, Isaksson, Lennartsson, & Linderoth, 2017). Dessa utmaningar delas in i fyra underkategorier; organisatoriska, tekniska (Jongeling, 2008; Linderoth, 2013; Oesterreich & Teuteberg, 2019), legala och ledarskapsmässiga (Linderoth, 2013; Oesterreich & Teuteberg, 2019). Bygghandlingar är ett exempel på en legal utmaning. I dagsläget är det de traditionella 2D-ritningarna som räknas som juridisk handling i byggprojekten (Linderoth, 2013). Detta bidrar till att 3D-modellen hanteras som ett kompletterande, sekundärt material till 2D-ritningarna. Linderoth (2013) menar att detta kan bottna i avsaknaden av en gemensam definition av BIM och BIM-modellen. En korrelerande utmaning är att BIM som koncept inte går att konkretisera eller tydligt mäta (Bosch-Sijtsema et al., 2017). Tillsammans med avsaknaden på definition kan detta riskera att skapa felaktiga förväntningar och missförstånd då olika parter kan ha skilda förväntningar på vad BIM som process ska tillföra. Till exempel kan det leda till besvikelse för beställaren och frustration för konstruktören menar Jongeling (2008). Dessutom finns det en uppfattning om att BIM ska lösa alla branschen utmaningar och dess inverkan framställs med överdrift (Bosch-Sijtsema et al., 2017). Att BIM presenteras med överdrift kan resultera i ytterligare besvikelse från samtliga parter (Dainty et al., 2017). Avsaknaden av standardisering är omdiskuterat och anses vara en av branschens största utmaningar (Jongeling, 2008; Linderoth, 2013). Den klassas som en organisatorisk utmaning. Jongeling (2008) nämner att informationsdelning mellan discipliner försvåras av en bristande metodik för hur arbetet med BIM ska utföras, vilket även bekräftas av undersökningen NBS genomförde 2019. Denna utmaning sträcker sig över hela branschen men är påtaglig i arbetet med BIM. Detta beror dels på den bristande standardiseringen av hur information, kopplat till BIM, ska sorteras och benämnas och dels på den bristande kompatibiliteten mellan programvaror (Jongeling, 2008; NBS, 2019). Att informationen sorteras enhetligt och att programvaror är kompatibla är nödvändigt för att kunna skapa mervärde med hjälp av BIM menar Bosch-Sijtsema (2013). Shirowzhan, Sepasgozar, Edwards, Li, & Wang (2020) konstaterar att detta direkt hämmar ett korrekt BIM-användande och är en huvudorsak till att implementationen av BIM uppfattats trög (Shirowzhan et al., 2020). CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 11 Filformatet IFC används för att samordna filer från olika programvaror. Lai och Deng (2018) anser att verktygen måste fungera godtyckligt gällande både export och import mot IFC formatet för att kompabiliteten ska bli acceptabel. Dessutom är inte IFC utformad för att lagra den kapacitet av information som är relevant för en byggprocess (Redmond, Hore, Alshawi, & West, 2012). Det importeras för mycket information i IFC filerna, vilket resulterar i att dessa inte går att hantera på ett användarvänligt sätt (Koutamanis, 2020; Viklund Tallgren, 2018). Denna utmaning är en teknisk utmaning. Ännu en organisatoriskt utmaning är den ekonomiska kostnaden av att implementera BIM (Harris & Alves, 2019; Smith, 2014). Att implementera BIM kräver långsiktiga investeringar, vilket kan bli problematiskt då entreprenadföretag vanligtvis jobbar med små ekonomiska marginaler i byggprojekt (Smith, 2014). Den ekonomiska utgiften tillsammans med osäkerheten kring BIM:s faktiska nytta kan resultera i att företag avvaktar med att investera i BIM (Bosch-Sijtsema et al., 2017; Dainty et al., 2017). Detta kan vara särskilt problematiskt för små företag med mindre ekonomisk stabilitet (Bosch-Sijtsema et al., 2017; Ham, Moon, Kim, & Kim, 2020). En ledarskapsmässig utmaning kan vara personers ovilja att lära sig nya verktyg och arbetssätt (Redmond et al., 2012). Yazdani (2019) samt Dainty et al. (2017) menar att det är viktigt att kommunicera fördelarna med den nya tekniken eller arbetssättet, vilket kan skapa motivation istället för motsträvighet (Shirowzhan et al., 2020). Den ökade användningen av BIM har inneburit att nya arbetsroller har skapats. Dessa roller behöver besitta relevant kunskap. En utmaning, som kan ses som organisatorisk, teknisk, legal eller ledarskapsmässig, är brist på utbildad personal inom BIM. Koutamanis, (2020) samt Yazdani (2019) menar att det framförallt är utbildning som sätter stopp för en vidare implementering av BIM snarare än de ekonomiska, strukturella och tekniska begränsningarna. Finns inte materiella eller kunskapsmässiga förutsättningar hos personal kommer BIM inte kunna implementeras på ett användbart sätt. Det finns två tillvägagångsätt för att erhålla ny kunskap inom företaget. Antingen genom nyrekrytering eller genom att utbilda befintlig personal (Gustafsson, Gluch, Gunnemark, Heinke, & Engström, 2015). Hur kunskapen bäst tillkommer företagen och vem som ska ansvara för utbildning råder det meningsskiljaktigheter om. Bryde, Broquetas, & Volm (2013) uttrycker att företagen bär ansvaret att utbilda sina anställda, medan Smith (2014) poängterar att lärosäten borde inkludera BIM i relevanta utbildningar. En sista utmaning är att de undersökningar och den forskning som finns på BIM:s implementering främst fokuserar på projektering. Detta har lett till att de BIM-verktyg som används i produktionsfasen är relativt outforskade (Harris & Alves, 2019) och behöver anpassas för att kunna användas bättre i produktionen (Azhar, 2011). CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 12 2.4 Informations- och kommunikationsteknik Informations- och kommunikationsteknologi eller IKT (Bosch-Sijtsema et al., 2017) kan förklaras som "ICT tools exemplifies technological artefacts developed for specific use within a social setting” (Viklund Tallgren, 2018: 5). Innebörden av IKT är desamma i byggbranschen som i andra branscher. Utmaningar uppstår då nya tekniska lösningar ska implementeras (Linderoth, 2013). Däremot går implementationstakten inte lika snabbt i byggbranschen som i andra branscher (Jacobsson, Linderoth, & Rowlinson, 2017; Underwood, 2009). Det förekommer, i begränsad utsträckning, forskning om hur adaptionen av IKT ser ut i byggbranschen och hur den har applicerats vid BIM:s implementering (Jacobsson et al., 2017). I de studier som finns, samlas ofta fokus på utvecklingen av programvaror och andra tekniska aspekter (Gustafsson et al., 2015). Underwood (2009) menar att det saknas forskning kring det icke-tekniska, det vill säga de sociotekniska faktorerna. Det vill säga forskning som påvisar människans relation och interaktion med tekniken (Underwood, 2009) samt hur IKT påverkar organisationen och dess rutiner (Bosch- Sijtsema, 2013). Linderoth (2013) beskriver att det är; ”viktigt att betona att tekniken i sig inte åstadkommer några förändringar, utan att dessa sker i samspelet mellan teknik, människor och organisationer” (Linderoth, 2013: 9). Gustafsson et al. (2015) instämmer och beskriver samspelet mellan teknik och människor som mjuka värden. En implementering av nya IKT-verktyg påverkar hur en arbetsplats ser ut; hur arbetet och möten fortgår samt hur rollerna och processerna ser ut i projekten (Bosch-Sijtsema, 2013). Linderoth (2013) menar därför att det krävs större förståelse för BIM som en IKT för att kunna fortsätta implementationen av BIM i byggproduktion. 2.4.1 BIM som Sociotekniskt System För att skapa en förståelse för utmaningarna kopplade till både de tekniska samt sociala aspekten vid en BIM-implementering kan det beaktas utifrån olika mognadsnivåer (Oesterreich & Teuteberg, 2019). Enligt Oesterreich & Teuteberg (2019) består BIM-implementeringen av fem nivåer. Varje nivå innebär nya tekniska komponenter tillhörande BIM och för varje nivå ökar komplexiteten. Parallellt ökar även den sociotekniska komplexiteten ju högre upp i nivåerna en organisation klättar. Det vill säga, uppfyller en organisation de tekniska kraven för en nivå, men inte de tillhörande sociotekniska, kan organisationen inte, på ett framgångsrikt sätt förflytta sig till nästkommande nivå (Oesterreich & Teuteberg, 2019), se Figur 2. Oesterreich & Teutebergs (2019) teori om mognadsnivåer överensstämmer även med Kennerlys (2012) modell som visualiserar de olika nivåerna som en skalbar lökformation där en organisation jobbar inifrån och ut, se Figur 3. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 13 2.5 Förändringsledning En organisation genomgår förändring på grund av antingen intern eller extern påverkan (Stowell, 2020). Intern påverkan kan till exempel vara ett ökat behov av koordination och extern påverkan kan vara politiska beslut eller en ökad efterfrågan. Med en förändring menas vad som ska ändras för att ta sig från ett nuvarande skede till ett framtida skede och förändringsledning fokuserar på hur denna förändring ska ske (Todnem By, 2005), det vill säga hur förändringsprocessen ska se ut. Moran & Brightman (2001) definierar förändringsledning, eller change mangement, som: Figur 2 BIM:s mognadsgrad i modell (Oesterreich & Teuteberg, 2019) Figur 3 BIM som arbetsmetod har sin grund i tekniska funktioner (Kennerly 2012) CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 14 ”Den process som sker då en organisation ständigt förnyar sin struktur, målsättningar och förmåga, för att möta kundens skiftande behov och önskan” (Moran & Brightman, 2001, s. 111) Det finns fyra olika typer av förändringar: Transitional och transformational samt episodic och continous (Dunphy & Stace, 1993). En transitional förändring innebär att förändring sker i specifika delar av en organisation medan transformational är en radikal förändring som påverkar alla organisationsdelar och grundar sig i att hela organisationen ifrågasätts. Episodic förändring är en avsiktlig förändring som sker sporadiskt och under en bestämd tid medan continous förändring sker oavsiktligt, frekvent och organiskt. Dunphy & Stace (1993) fortsätter med att dessa förändringar kan utföras på olika nivåer: finjustering, justering, modultransformation och företagstransformation, där skalan går från liten förändring till betydande, djupgående förändring av organisationen. Forskning inom förändringsledning har påvisat fyra sätt att bemöta förändringsprocessen: Uniform approach, Disseminated approach, Predictable phenomeon och More complex phenomeon (Higgs & Rowland, 2005). Det första tillvägagångsättet är en top-down-metod, den andra en bottom-up-metod medan Predictible phenomeon är en planerad förändringsledning och More complex phenomeon är en flexibel förändringsledning som bygger på en förändrings oförutsedda natur. 2.5.1 Upprätthålla förändring För att en förändring ska lyckas långsiktigt krävs det att förändringen bibehålls (Kotter, 2012). För att kunna utvärdera huruvida en förändring upprätthålls på ett lyckat vis tas två avseenden i beaktning: stickability samt spreadability (Hayes, 2018). Stickability, handlar om i vilken uträckning organisationen lyckas bibehålla förändringen (Doppelt, 2010; Hayes, 2018) medan spreadability handlar om i vilken grad organisationen lyckats sprida kunskapen vidare inom företaget (Hayes, 2018). För att lyckas med att bibehålla en förändring krävs det att fem olika fokusområden är uppfyllda menar Waddell, Cummings & Worley (2004). Dessa fem områden är att: • Tillhandahålla nödvändiga resurser för förändringen, såsom resurser för datainsamling eller konsultation. • Bygga och tillhandahålla ett stödsystem för de som leder och driver förändringen • Utveckla och tillhandahålla de nya kompetenser som förändringen innebär och kräver • Förankra de nya arbetssätten genom uppmuntran och formella och/eller informella incitament • Hålla kursen och inte byta riktning på förändringen CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 15 3 Metod Metodkapitlet är indelat i litteratursökningsmetodik, intervjumetodik och begränsningar med metoden. Kapitlet redogör för hur kandidatarbetet har genomförts och begränsningar med vald metodik. Arbetet baseras på litteraturstudie samt insamlat empiriskt material från intervjuer. 3.1 Litteratursökningsmetodik Litteraturstudien syftade till att skapa en grundförståelse för BIM, byggproduktion samt förändringsledning och utgjorde en gemensam teoretisk bas för läsaren. Litteraturstudien har på ett systematiskt och metodiskt sätt granskat vetenskapliga artiklar och rapporter, faktaböcker samt branschtidningar utifrån ämnet. Litteratursökningen har främst skett med hjälp av digitala databaser såsom Scopus, ScienceDirect och Google Scholar. Utvalda källor har granskats kritiskt utifrån trovärdighet och akademisk tyngd. Sökord: BIM, Digitalisering, Byggproduktion, Strategi, Byggbranschen, Implementering och Utmaningar 3.2 Intervjumetodik Intervjustudien syftade till att skapa en uppfattning om hur BIM inom byggproduktion används i praktiken och hur dess implementering ser ut. Det utfördes 16 intervjuer med totalt 23 respondenter. Intervjurespondenterna valdes för att skapa en övergripande bild över hela byggproduktionen och dess BIM-användning. Under intervjuerna fick respondenterna möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter kring BIM i byggproduktion och hur det påverkat deras dagliga arbete. För att skapa empirisk data kring sociotekniska aspekter ställdes frågor kring företagens strategi och hur BIM hittills implementerats i företaget. Intervjuerna var semistrukturerade. Semistruktur är en intervjuteknik som innebär att intervjufrågorna förbestäms men strukturen på frågorna och dess ordning är flexibel (Margaret C. Harrell; Melissa A. Bradley, 2009). Flexibilitet gjorde att intervjun kunde flöda mer naturligt samtidigt som de förbestämda frågorna skapade kompatibilitet hos insamlad data. Intervjuunderlaget anpassades i viss mån efter respondentens expertis för att skapa dynamiskt material och innehåll. För att resultatet från intervjuerna ska vara tillförlitligt har de, i så stor utsträckning som möjligt, transkriberats. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 16 3.2.1 Intervjurespondenter Intervjurespondenterna presenteras enligt Tabell 1. I tabellen återfinns datum då intervju hölls, företag och beteckning företag samt namn, titel och beteckning respondent för respektive respondent och tillhörande bilaga. Tabell 1 Intervjutabell med information om varje respondent Datum Intervju Företag Beteckning företag Namn Titel Beteckning respondent Bilaga 14- 02- 2020 1 Dalux Mjukvaruföretag Janni Raundahl Country Manager Sweden Mjukvaruexpert A 03- 03- 2020 2 Tikab Konsultbolag 1 Johan Husgren Projektledare Digitala Arbetsätt Digital konsult B 09- 03- 2020 3 JM Entreprenadbolag 1 Kristoffer Andersson Kalkylator Kalkylator C 09- 03- 2020 3 JM Entreprenadbolag 1 Carl Olofsson BIM-ledare BIM-ledare 1 C 11- 03- 2020 4 JM Entreprenadbolag 1 Jennifer Haggard Arbetsledare Arbetsledare C 12- 03- 2020 5 Tuvebygg Entreprenadbolag 2 Joel Olsson Platschef Platschef 1 C 12- 03- 2020 5 Tuvebygg Entreprenadbolag 2 Mathias Svensson Platschef Platschef 2 C 24- 03- 2020 6 Betonmast Entreprenadbolag 3 Ove Olsson Produktionschef Platschef 3 C 24- 03- 2020 6 Betonmast Entreprenadbolag 3 Andreas Bengtsson Installationsledare Installationsledare C 25- 03- 2020 7 NCC Entreprenadbolag 4 Karl Liberg VDC-specialist BIM-ledare 2 C 26- 03- 2020 8 Sweco Konsultbolag 2 Stein Knibestöl Digitaliseringsledare Digitaliseringsledare C 26- 03- 2020 8 Sweco Konsultbolag 2 Maziar Alizadeh VDC-Engineer BIM-ledare 3 C 26- 03- 2020 9 Skanska Entreprenadbolag 5 Viktor Borg Produktionschef Platschef 4 C 27- 03- 2020 10 NCC Entreprenadbolag 4 Almedina Delic- Ibukic Projektingenjör Entreprenadingenjör 1 C CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 17 27- 03- 2020 10 NCC Entreprenadbolag 4 Jimmy Sörensen Platschef Platschef 5 C 27- 03- 2020 11 NCC Entreprenadbolag 4 Erik Åslin Mättekniker Mättekniker C 27- 03- 2020 11 NCC Entreprenadbolag 4 Emil Oscander VDC-ledare BIM-ledare 4 C 31- 03- 2020 12 Chalmers tekniska högskola Högskola 1 Mikael Viklund Tallgren Forskningsingenjör BIM-forskare D 02- 04- 2020 13 Högskolan i Jönköping Högskola 2 Henrik Linderoth Professor IKT-forskare E 08- 04- 2020 14 Veidekke Entreprenadbolag 6 Håkan Bowall Platschef Platschef 6 C 08- 04- 2020 15 NCC Entreprenadbolag 4 Gustav Olsson VDC-Developer BIM-ledare 5 C 16- 04- 2020 16 PEAB Entreprenadbolag 7 Max Bergström Development leader Innovationsansvarig C 16- 04- 2020 16 PEAB Entreprenadbolag 7 Rakel Norberg Entreprenadingenjör Entreprenadingenjör 2 C Följande presenterar hur valet av respondenter motiverades samt vad de tillförde studien. De är uppdelade efter respektive yrkesroll. 3.2.1.1 Mjukvaruexpert Mjukvaruexperten har god insikt i Dalux och hur spridningen av BIM-användande ser ut i byggproduktion nationellt. Intervjun tillförde en god insikt i möjligheterna för BIM i byggproduktion samt specifik kunskap kring programvaror och dess utveckling. 3.2.1.2 Digital konsult Digital konsult arbetar med att effektivisera organisationer genom att applicera digitala verktyg. Detta görs, exempelvis, genom att hjälpa företag att skapa ett helhetsperspektiv kring BIM-användandet. Intervjun gav ett helhetsperspektiv på processerna runt BIM och en god insikt i dess möjligheter. 3.2.1.3 Kalkylator, Mättekniker Kalkylatorn och Mätteknikern utför beräkningar och mätningar. Deras arbete underlättas av BIM-användande. De är inblandade i både projektering och produktion och kan fungera som en länk mellan de olika skedarna. Intervjuerna genomfördes för att komplettera det insamlade materialet kring BIM-användning. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 18 3.2.1.4 BIM-ledare BIM-ledare stöttar BIM-användningen i projekt samt arbetar med digitaliseringen i hela organisationen. De har kunskap kring programvaror, hur de kan utnyttjas och implementeras i byggprojekt. Det utfördes fem intervjuer men olika BIM-ledare. Detta för att få en bred kunskap kring BIM:s förutsättningar och potential i branschen. 3.2.1.5 Arbetsledare, Installationsledare & Entreprenadingenjör Arbetsledaren, Installationsledaren och Entreprenadingenjören arbetar på byggarbetsplatsen med planering och samordning. De har därför god kunskap i hur BIM utnyttjas i produktion. Det utfördes intervjuer med två entreprenadingenjörer, en arbetsledare och en installationsledare. Intervjuerna genomfördes för att utöka den insamlade datan kring praktiskt BIM-användande i byggproduktion. 3.2.1.6 Platschef Platschefen har kunskap kring entreprenörföretagets organisatoriska delar samt projekts planering och utförande. De har därför insikt i hur BIM-implementeringen i byggproduktion planeras och genomförs samtidigt som de har kännedom kring hur detta påverkar produktionen praktiskt. Det genomfördes intervjuer med sex olika platschefer. Detta syftade till att skapa en bred inblick i branschens BIM-användande och implementering ur en platschefs perspektiv. 3.2.1.7 Digitaliseringsledare & Innovationsansvarig Digitaliseringsledare och Innovationsansvarig ansvarar för organisationens digitalisering genom utvecklingsarbete och som stödfunktion till BIM-ansvariga. Intervjuerna med innovationsansvarig och digitaliseringsledare syftade till att ge en inblick i företagens strukturella arbete kring BIM. 3.2.1.8 BIM-forskare BIM-forskaren har expertis inom BIM som sociotekniskt system. BIM-forskaren har dessutom särskild insikt i BIM i byggproduktion. Denna intervju gav ett teoretiskt perspektiv kring hur BIM kan implementeras i byggproduktion samt dess förutsättningar och utmaningar. 3.2.1.9 IKT-forskare IKT-forskaren har expertis kring BIM som en informations- och kommunikationsteknik samt de sociotekniska-och organisatoriska utmaningarna BIM medför. Intervjun skapade ett nytt perspektiv på BIM vilket bidrog till att det insamlade materialet fick ett djup gällande de icke-tekniska aspekterna. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 19 3.3 Abduktiv forskningsmetodik Studien är kvalitativ med en abduktiv arbetsprocess för att på bästa sätt uppnå önskat resultat. En abduktiv arbetsprocess innebär att insamling av empirisk data sker simultant med teorisökningen, en viktig aspekt som innebär att insamlad data under arbetets gång tillåts agera som en kontinuerlig källa av inspiration (Alvesson & Sköldberg, 2017). Som exempel, i takt med att förståelsen för utmaningarna i dagens situation har utökats, så har således valet av respondenter utökats samt intervjuunderlaget finjusterats utefter detta. 3.4 Studiens kvalité Val av metod och arbetssätt påverkar studiens resultat. Metoden är vald för att kunna generera bästa möjliga resultat utifrån givna förutsättningar. Valet av intervjuteknik påverkar den typ av data som samlas in och därmed studiens resultat. Semistrukturerad teknik tillåter en viss flexibilitet av intervjufrågornas följd och öppnar upp för att det framkommer information som intervjufrågorna inte utformats för att täcka in. Detta ökar förståelsen för ämnet och tillåter studien att reflektera respondenternas erfarenheter och kunskap. Detta då flexibla frågor möjliggör respondenten att i större utsträckning avvika från frågans ursprungliga form. Val av intervjurespondenter är ytterligare en faktor som påverkar resultatet. Intervjurespondenterna består av tjänstemän i produktion, BIM-konsulter och forskare då dessa ansågs vara av störst vikt vid BIM:s implementering i byggproduktion. En aspekt som kan ha påverkat empirins kvalité är att flertal av de intervjuade inte hade praktisk arbetslivserfarenhet inom byggproduktion. Detta påverkar deras syn på och uppfattning om hur BIM kan implementeras. Något som också kan ha påverkat kvalitén samt trovärdigheten är antalet intervjuer som hölls. I och med COVID-19 hölls majoriteten av intervjuerna digitalt. Detta kan ha påverkat kvalitén på insamlad data då videointervjuer minskar spontan diskussion och icke-verbal kommunikation. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 20 4 Empiri I detta kapitel presenteras empirin. Empirin består av insamlad data från de intervjuer som genomförts. Kapitlet presenterar projektstruktur och kontraktsformer, BIM i byggprocessen, BIM som informations- och kommunikationsteknik samt förändringsledning. 4.1 Projektstruktur och kontraktsformer BIM-modellen är en väldigt viktig del för hela projektorganisationen menar BIM- ledare 5. Den skapar en tydlig och gemensam målbild för alla inbladade, från beställare till yrkesarbetare säger Entreprenadingenjör 2. Det finns en hel del problematik mellan organisationernas projektstruktur och projektets byggprocesser menar flertalet av de intervjuade platscheferna. BIM-ledare 5 och Innovationsansvarig säger att projektering och produktion har olika intressen samt användningsnyttor av BIM-modellen. Detta kan ofta leda till att modellens användning efter projekteringsskedet blir begränsad menar BIM-ledare 5 och Innovationsansvarig. Detta beror dels på att det saknas kompetens och/eller representanter som kan förespråka produktionens intresse när projektets BIM-manual tas fram säger Innovationsansvarig, Platschef 4 och Entreprenadingenjör 2. I många fall har arkitekter oh projektörer för låg kunskapsnivå om BIM:s användning på byggarbetsplatsen fortsätter Platschef 4. Detta leder till att arbetsledarna får förklara dessa nyttor och funktioner för att projektörerna ska kunna skapa en, för oss användbar modell säger Platschef 4. Entreprenadingenjör 2 påtalar också dilemmat kring att projekteringen ofta fortgår när produktionen startat, vilket försvårar för personal från produktionen att delta i projekteringsarbetet. Dock finns alltid Projektchefen med från tidigt skede och under produktion fortsätter Entreprenadingenjör 2, men denne är oftast en generalist som saknar specifik kunskap om produktionens intressen för BIM-användandet. BIM-ledare 2 och 5, Platschef 6 och 3 samt Innovationsansvarig anser att det behövs mer resurser till produktionen. Platschef 6 och Innovationsansvarig påpekar dock att det finns extrainsatta resurser i vissa entreprenadbolag för att genom pilottest kunna undersöka nyttan och föra utvecklingen av BIM framåt. BIM-Ledare 5 berättar att det finns utsedda Virtual Design and Construction (VDC) koordinatorer ute i produktionen, men att dessa huvudsakligen har andra tjänster så som arbetsledare eller platschef. Platschef 6 och BIM-ledare 5 understryker att det krävs någon som kan lägga 100 procent av sin tid på BIM och VDC för att kunna skapa nytta och öka användandet. BIM-ledare 2 försöker alltid finnas tillgänglig för produktionen och arbetar ute i produktion cirka två dagar i veckan. BIM-ledare 2 menar att detta leder till en ökad användningsgrad av modellen bland kollegorna men påpekar också att det finns ett behov av att vara ute på plats i produktionen i en ännu högre utsträckning. Ett stort problem med att allokera en VDC-ledare på 100 procent ute i produktionen är att det påverkar projektets budget menar BIM-ledare 2. Platschef 3 menar på att det krävs konkreta bevis på tidsmässiga- och/eller ekonomiska vinningar för att budgetera för såväl ny personal som mjukvara. Kan detta presenteras så blir en implementation inga problem säger Platschef 3. Innovationsansvarig har sett exempel på organisationer som ger centralt ekonomiskt stöd till de projekt som jobbar med BIM, det är positivt och i linje med den digitala transformation som råder i branschen. BIM-ledare 1 CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 21 berättar att deras projekteringsledare sitter ute i produktion vilket har skapat stor nytta i form av ett bättre samspel mellan projektering och produktion. BIM-ledare 1 och Innovationsansvarig vill båda att BIM som arbetsprocess ska bli en naturlig del i hela projektorganisationen och tror att det kommer att involvera alla avdelningarna i projekt i en högre grad än idag. Det är främst de ekonomiska incitamenten och kunskapen hos beställarna som påverkar användandet av BIM förklarar Digital konsult och BIM-ledare 4. Platschef 4 och BIM-forskaren anser att beställarens roll är mycket viktig och att de behöver ställa krav på BIM. Vidare menar BIM-forskaren att det har skapats så kallade expertbeställare som har stor kunskap inom sin verksamhet, men som helt saknar förståelse för byggprocessen. BIM-forskaren har hållit i BIM-kurser för beställare med fokus på beställarens roll kring BIM. Efter genomförd utbildning har BIM- forskaren kunnat se positiva resultat hos kursdeltagarna. BIM-forskaren och IKT-forskaren säger att det främst är de stora entreprenadbolagen som drivit på utvecklingen och implementeringen av BIM. Incitamenten för entreprenadföretagen att driva denna utveckling menar BIM- och IKT-forskaren vara att det skapar en bättre kontroll och överblick över hela byggprocessen, vilket är av stort värde för entreprenörerna. IKT-forskaren anger att det är ett problem att beställarna inte ser samma nytta med BIM som entreprenörerna, men säger att ett sätt att kringgå detta kan vara med hjälp av samverkanskontrakt. Eftersom entreprenören inte är med och skapar BIM-modellen i en utförandeentreprenad kan detta leda till en låg nyttjandegrad av BIM säger BIM-ledare 4. Detta beror på att entreprenörerna inte har samma insikt i modellen och således inte vet om modellen är tillförlitlig eller inte menar BIM-ledare 4. BIM ledare 2 och 5, Platschef 6 och Innovationsansvarig ser ingen betydelse av entreprenadformen. Samtidigt säger de att det däremot underlättar med total- eller samverkansentreprenad eftersom projekteringen styrs helt eller delvis av entreprenören och entreprenören kan därmed styra över informationen i BIM- modellen och dess kvalitét. Hur användbar BIM-modellen är i byggskedet handlar helt enkelt om hur bra projektering är säger BIM-ledare 5. Innovationsansvarig och Entreprenadingenjör 2 säger att Entreprenadbolag 7 alltid ser nyttan i att skapa samt använda sig av BIM-modeller i deras projekt, oavsett entreprenadform. Platschef 3 påpekar att projekten alltid försöker drivas på bästa möjliga sätt utifrån arbetslagets kompetenser och erfarenheter, oberoende av entreprenadform, och menar därför att det inte går att skylla på för lite BIM-användning baserat på entreprenadformen. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 22 4.2 BIM i byggprocessen I detta avsnitt behandlas den data som berör BIM i byggprocessen. Avsnittet börjar med förklaring av BIM, för att skapa en förståelse hur intervjurespondenterna definierar och ser på BIM som begrepp. Efter förklaring av BIM behandlas dagens användning och visioner där även mjukvaror och hårdvaror beskrivs. Avsnittet avslutas sedan med utmaningar för att skapa en förståelse för vad som står i vägen för en vidare implementering av BIM. 4.2.1 Definition BIM Innovationsansvarig definierar BIM som en 3D-modell med geometrier som är kopplad till information och säger att BIM ofta uppfattas som bara en modell, något Entreprenadbolag 7 försöker komma ifrån. BIM ska vara en del av kalkyl, projektering och produktion och inte ett eget område fortsätter Innovationsansvarig. BIM-ledare 2 menar dessutom att det används till optimering av tidsplaner och kostnader. Digital konsult säger att BIM handlar om informationssamordning och att det egentligen inte finns någon begränsning för vilken information BIM kan innehålla. Digitaliseringsledare menar att BIM består av fyra delar; data, verktyg, människor och processer. Med processer menar Digitaliseringsledaren hur informationen struktureras och bearbetas. BIM-ledare 4 förklarar att BIM är ett verktyg för att kunna skapa en databas av information och nämner att informationen kan samlas i en extern databas för att därifrån kopplas till specifikt BIM-modell. Platschef 4 fortsätter med att BIM kan underlätta arbetsberedning, riskbedömning och kvalitetssäkring. BIM är ett mångfacetterat verktyg men från produktionens sida är det fortfarande bara ett visualiseringsverktyg avslutar Arbetsledaren. Digital konsult och Innovationsansvarig säger att det är svårt att definiera BIM som begrepp. IKT-forskaren definierar BIM som ett informations och kommunikationsverktyg som kan användas genom hela ett projekts livscykel. Däremot menar IKT-forskaren att varje person som arbetar med BIM har en egen definition och syn på vad det faktiskt innebär, och att det därför finns lika många definitioner som användare. 4.2.2 Dagens användning och visioner Från branschen finns det inga påtryckningar för en fortsatt implementering menar Digitaliseringsledaren och får medhåll av BIM-ledare 4 som säger att det är företagen som trycker på en vidare utveckling. Däremot är påtryckning och standarder från branschen något som hade behövs säger Platschef 4 som menar att ingen är villig att anpassa sig efter enskilda företag. BIM-ledare 1 är av samma uppfattning och säger att en vedertagen standard för BIM hade underlättat för samtliga parter för att “göra det enklare att sy ihop det”. BIM-ledare 1 och 5 anser också att det behövs en typ av standard i Sverige vad gäller vidare implementering av modellen. Platschef 4, Mättekniker, Arbetsledare och samtliga BIM-ledare anser att BIM-modellen så småningom bör ersätta de konventionella 2D-ritningarna som juridisk handling. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 23 Vidare faller mycket av ansvaret på att beställarna ställer krav på om och hur BIM ska användas säger BIM-ledare 2 och BIM-ledare 3. Det är dock en uppfattning som inte delas av Entreprenadingenjör 2, som själv inte har upplevt att det är så. BIM-ledare 3 fortsätter med att tydliga riktlinjer och krav från myndigheter hade underlättat utvecklingen och flyttat fokus från beställarens kunskapsnivå. Innovationsansvarig pekar ut den statliga beställaren Trafikverket som en möjlig lösning på att skapa enhetliga BIM-standarder och kravställningar som resten av branschen sedan kan adoptera. Samtidigt poängterar Innovationsansvarig att kravställning inte ska behövas, om alla ser nyttan med BIM. Ett entreprenadföretag arbetar på det sätt som ger avkastning och som de vet fungerar. Om något nytt ska testas görs detta först i pilotprojekt, byggproduktionens framtid går därför att avläsa i dagens pilotprojekt menar Platschef 4. Platschef 4 och Innovationsansvarig berättar att de på Entreprenadbolag 5 respektive Entreprenadbolag 7, inför vissa projekt, utför en behovsanalys av vilka programvaror projektet behöver. Analysen listar olika verktyg och vilken nytta de kan generera samt hur ansvarsfördelningen ska se ut. De som företräder Entreprenadbolag 4 säger dessutom att företaget satsar mycket på att bli mer digitaliserat och att det just nu pågår ett stort arbete med detta. BIM-ledare 4 elaborerar och säger att Entreprenadbolag 4 har tydliga mål gällande VDC och bolagets vision är att “Vår process ska vara datadriven”. BIM-ledare 5 är av samma uppfattning och utvecklar visionen med att säga att det handlar om att få till sömlös informationshantering från projektering till produktion. BIM-ledare 5 fortsätter med att rätt information ska vara tillgänglig vid rätt tidpunkt. Att hitta rätt information och kunna presentera denna i olika sammanhang är första steget för att kunna integrera BIM som process menar BIM-ledare 1, vilket delvis stöds av Mätteknikern som vill se mer noggrannhet i systemen. Att ha rätt detaljeringsgrad på BIM-modellen är också av vikt menar BIM- ledare 2. BIM-ledare 2 fortsätter med att Entreprenadbolag 4 har delat in BIM- användningen i olika nivåer för att skapa en överblick över hur många projekt som jobbar med BIM och på vilket sätt. Entreprenadbolag 4 har dessutom kopplat mål till dessa BIM-nivåer, till exempel är en målsättning att alla projekt med en budget över 50 miljoner ska använda sig av BIM-nivån better avslutar BIM-ledare 2. Vidare arbetar Entreprenadbolag 4 mycket med standardisering säger BIM-ledare 5. Vissa företag och leverantörer har startat samarbete för att tillsammans arbeta fram effektiva standarder gällande BIM menar BIM-ledare 4. Hur dokument och information hanteras ser olika ut inom Entreprenadföretag 4 menar BIM-ledare 2, men på BIM-ledarens avdelning använder de gemensamma databaser för alla typer av modell- och ritningsfiler. BIM-ledare 2 fortsätter med att både projektering och produktion har tillgång till databasen. Företrädare för Entreprenadbolag 1 poängterar att bolaget skiljer sig från andra bolag då äger “hela kedjan”, från uppköp av mark, försäljning, planering och byggnation till överlämning till slutkunden. Detta är något som gör att Entreprenadbolag 1 själva kan styra standarder och användningsområde för BIM menar BIM-ledare 1, och att de därför har mer kontroll över deras BIM visioner kan bli till verklighet. Vidare säger BIM-ledare 1 att entreprenadföretaget arbetar med att vara så enhetliga som möjligt för att underlätta implementeringen för företagets medarbetare. Entreprenadingenjör 2 på Entreprenadbolag 7 är inte säker på hur företagets visioner ser ut gällande digitalisering. Innovationsansvarig säger dock att de försöker arbeta med BIM i alla processer för att det ska bli en naturlig del av allt CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 24 arbete. Innovationsansvarig menar därför att det inte ska finnas särskild befattning som jobbar med BIM i framtiden. Platschef 4 och Kalkylatorn önskar att kopplingen mellan modell och information ska bli automatiserad. Vidare vill Platschef 4 att allt ska kunna användas mer interaktivt och får medhåll av Entreprenadingenjör 2 som vill ha en mer levande modell på arbetsplatsen. Digitaliseringsledaren och BIM-ledare 3 vill även att arbetet mellan disciplinerna ska bli mer iterativt. Idag pekar Digitaliseringsledaren och BIM-ledare 3 på att interaktionen mellan disciplinerna främst sker via samgranskningar, där arbete som redan utförts kontrolleras och eventuellt revideras för att överensstämma. Detta leder till merarbete arbete förklarar Digitaliseringsledaren och BIM-ledare 3. Digitaliseringsledare, Digital konsult, Kalkylatorn och Platschef 4 önskar att i framtiden få se en BIM-modell som uppdateras i realtid och ger automatiska uppföljningar genom att kommunikation mellan maskiner, tidplan, kalkyl och BIM- modellen sker. Detta skulle kunna medföra att datorn kan beräkna optimala lösningsgångar och produktionsplaner menar BIM-ledare 2. Kalkylatorn och IKT- forskaren tror att snabbare kalkyler Snabbare kalkyler är något som Kalkylator och IKT-forskaren tror att BIM kan medföra. Genom att modellens element är kopplade till olika tillverkare och leverantörer kan beställningar göras på ett enklare och snabbare sätt fortsätter Kalkylatorn och IKT-forskaren. På den tekniska sidan hoppas Innovationsansvarig att Entreprenadbolag 7 kommer titta mer på VR-teknik, Smartboards samt lösningar för digitalt informationsflöde där informationen finns i databaser. Mätteknikern hoppas på att användningen av BIM-mjukvaror i framtiden blir kvalitetssäkrad och att det ska vara möjligt att ta ut tillförlitliga mätningar med hjälp av AR-glasögon. Konsultbolag 2 vill att BIM ska vara ett stöd i hela byggprocessen, från markexploatering till färdigt byggnadsverk och försäljning av det säger Digitaliseringsledaren. Vidare säger Digitaliseringsledaren att de på Konsultbolag 2 har skapat en femårsplan för att skapa automatiserade processer med AI som kan appliceras i byggsektorn. Digitaliseringsledaren förklarar att de på Konsultbolag 2 är en av grundarna till det nationella AI-centret och därför är en naturlig del av den utvecklingen. I framtiden kommer bolaget jobba mer och mer med AR och VR säger Digitaliseringsledaren, men också med klimat- och energikalkyler kopplade till BIM då det kommer ställas mer krav på det, vilket även BIM-ledare 3 säger. 4.2.2.1 Mjukvaror Solibri är ett verktyg som används i mer eller mindre alla projekt säger Arbetsledaren och får medhåll från Digitaliseringsledaren. BIM-ledare 2 menar att Solibri främst används under projekteringen för samordning och kollisionskontroller men att det också används i produktion då processerna ofta kan överlappa varandra. Vidare trycker BIM-ledare 2 på att det är viktigt att ha en tydlig process för vem som uppdaterar modellen och när. BIM-ledare 1 säger dessutom att Solibri kan användas till informationskvalitetssäkring. Mätteknikern tillägger att det också kan användas för mängdavtagning. En annan mjukvara som används i produktion för mängdavtagning är SimpleBIM säger BIM ledare 2, BIM-ledare 5 och Mätteknikern. Även Bluebeam kan användas för mängavtagningar säger Platschef 4. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 25 För visualisering av modeller används Solibri Anywhere säger BIM-ledare 2 och 5. En annan programvara som enligt BIM-ledare 5 används mycket inom infrastruktur är Navisworks och får medhåll från Digitaliseringsledaren som tillägger att det framförallt används när Trafikverket är beställare. Vidare säger BIM-ledare 4 att Naviswork även kan användas för att visualisera tidplanen i modellen. Digitaliseringsledaren nämner också mjukvaruprogrammet Trimble Connect, som tillåter alla att jobba i modellen samtidigt, något som främst utnyttjas under projekteringen. Ett relativt nytt sätt att visualisera 3D-modellen är med hjälp av AR och VR nämner BIM-ledare 5 och fortsätter med att det har fungerat bra i produktionen för Entreprenadföretag 4. Mätteknikern på samma företag menar däremot att VR inte är något som kommer att användas särskilt mycket i produktion vilket stöds av BIM-ledare 4. BIM-ledare 4 och Mätteknikern menar att VR främst används av beställaren för att kommunicera projektet med slutkunden. För att hantera digitala ritningar nyttjas Bluebeam säger Platschef 4 och BIM-ledare 1, BIM-ledare 2, BIM-ledare 4 och BIM-ledare 5. Vidare säger BIM-ledare 2 och BIM-ledare 5 att de använder Bluebeam i kombination med Sketchup. För kunna göra mätningar av de digitala ritningarna som är tillförlitliga måste däremot AutoCAD användas menar BIM-ledare 5. BIM360 används för digital ärendehantering säger BIM-ledare 5, något som även yrkesarbetare har tillgång till menar Platschef 4 som samtidigt poängterar att ansvaret att hantera de digitala hjälpmedlen ligger på arbetsledarna, inte yrkesarbetarna. StreamBIM, CONGRID och Dalux är tre andra program används för ärendehantering säger BIM-ledare 5. Entreprenadbolag 3, Entreprenadbolag 4 och Entreprenadbolag 6 använder Dalux och det är främst egenkontroller som utnyttjas säger BIM-ledare 5. Oracle’s Primavera P6 och Asta Powerproject är två tidplaneringsverktyg som Platschef 4 använder, varav det sistnämnda även BIM-ledare 5. Vidare nämner Platschef 4 att Oracle’s Primavera P6 mer kompatibel mot andra mjukvaror och att det således ska ersätta Asta Powerproject. Platschef 4 nämner ytterligare ett tidplaneringsverktyg som är mer anpassat till produktion. Tidplaneringsvertyget skapar rullande tidplaner och har börjat användas internt av Entreprenadbolag 5 fortsätter Platschef 4. BIM-ledare 2 nämner verktyget BIMXplorer som kan användas av kalkyl, inköp och projekteringsledare. När det kommer till val av programvaror så menar BIM-ledare 1 att “det får ta sin tid”. BIM-ledare 3 fortsätter på samma spår och säger att det finns väldigt många program att välja mellan, dåliga som bra. Vidare menar BIM-ledare 3 att vissa programvaror är så pass dyra att det inte går att investera i. BIM-ledare 4 menar att trots det stora urvalet av programvaror och tjänster, inte alltid finns ett passade program eller tjänst som lever upp till de krav som Entreprenadbolag 4 ställer. Detta har lett till att Entreprenadbolag 4 ibland väljer att utveckla egna programvaror avslutar BIM-ledare 4. Digitaliseringsledaren lyfter fram att de har egenutvecklade applikationer för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter på ett bra sätt. Platschef 4 och Mjukvaruexpert nämner att programvaruleverantörerna har börjat föra en dialog med entreprenadföretagen för att kunna utveckla program tillgodoser entreprenadföretagens behov. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 26 De som får tillgång till programvarorna är platschefer, arbetsledare och ibland projekteringsledare säger BIM-ledare 1 och fortsätter med att säga att yrkesarbetarna i dagsläget inte får det. Platschef 4 menar dock på att yrkesarbetarna visst får tillgång till mjukvaror för att kunna se på ritningar, navigera i modeller samt komma åt projektinformation och arbetsberedningar digitalt. Platschef 4 fortsätter med att understryka att yrkesarbetarna, trots att de får tillgång till programmen, inte ansvarar för att sköta dem, det ansvaret ligger huvudsakligen hos arbetsledarna. Vidare poängterar Platschef 4 att ny digital teknik måste fungera för alla, även yrkesarbetarna, då det i slutändan är de som ska utföra jobbet. BIM-ledare 4 är av en annan uppfattning och säger att det skulle vara ekonomiskt ohållbart att erbjuda licenser till alla. BIM-ledare 5 från samma entreprenadbolag säger dock att det är viktigt med utbildning för sina anställda, något som de jobbar aktivt med. BIM- ledaren poängterar också vikten av utbildning och har själv hållit i utbildningar i programvaror för produktion för sina kollegor. Gällande underentreprenörers användning av mjukvaror så ställer entreprenören inga krav på BIM-användning i produktion menar BIM-ledare 2, BIM-ledare 4 och BIM- ledare 5. BIM-ledare 5 tillägger dock att de har ett ansvar gentemot sin arbetsuppgift, något som indirekt kan leda till att de tvingas använda till exempel Dalux säger BIM- ledare 4. BIM-ledare 2 menar däremot att många underentreprenörer ber om att få använda Dalux och att de mestadels använder det självmant. Platschef 6 påpekar att det hade varit fördelaktigt om det var specificerat i avtalet hur underentreprenörerna förväntas hantera programvarorna. En återkommande fråga från underentreprenörerna är om det kommer medföra kostnader för dem att utnyttja diverse program säger BIM-ledare 5. BIM-ledare 4 nämner att programvarornas licenser finansieras av projektet alternativt utnyttjas olika gratisversioner vilket inte ska medföra merkostnad för underentreprenören. 4.2.2.2 Hårdvaror Projektstorleken har betydelse för hur mycket hårdvaror som används ute i produktionen säger BIM-ledare 5. Samtidigt menar BIM-ledare 5 att även de små projekten börjar få mer hårdvaror då personal, som en gång vant sig vid att använda digitala hjälpmedel, i hög uträckning gärna vill fortsätta med det. Vidare poängterar BIM-ledare 5 att önskan om att nyttja hårdvaror sällan nekas och att det i realiteten inte ses som en stor kostnad, även för de mindre projekten. Alla projektchefer, arbetsledare och BIM-ledare nämner diverse hårdvaror som används ute i produktion. Hårdvarorna presenteras i fallande ordning där de vanligaste digitala hjälpmedlen presenteras först och de minst förekommande sist. • Smartphone • Surfplatta • Dator • Produktions-PC för visualisering • VR-utrustning • Drönare CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 27 4.2.3 Utmaningar Som tidigare nämnt klassas BIM-modellen inte som en juridisk handling. BIM-ledare 1 anser att det är okej så länge modellen enbart används inom företaget. Så fort det lämnas över till underentreprenörer vore det, enligt BIM-ledaren, bra om det fanns en juridisk tyngd i 3D-modellen. Kalkylator ser problematik med att BIM-modellen skulle vara juridiskt bindande. Kalkylator förklarar att varje version av modellen som används som juridisk handling måste sparas och datummärkas då den annars kan ändras och uppdateras. BIM-ledare 2 säger även att det kan vara svårare att granska 3D-modeller än vanliga 2D-ritningarna. Som det ser ut idag går det inte att lita på att 3D-modellen är felfri menar Mättekniker. Detta ställer krav på sunt förnuft och en aktiv granskning fortsätter Mättekniker. Att aktivt behöva analysera 3D-modellen kan vara problematiskt, särskilt för nyexaminerade som inte har samma insikt i vad som är rimligt. De kan dessutom ha en övertro till de olika digitala verktygen avslutar Mättekniker. Det är en gemensam uppfattning hos BIM-forskare, Platschef 4, Digitaliseringsledare och IKT-forskare att begreppet BIM är svårdefinierat och att de flesta har olika uppfattning om vad begreppet innebär. BIM-forskare säger även att en av de viktigaste utmaningarna för BIM är att det inte riktigt går att säga vad BIM ska användas till. Vad potentialen är och hur den ska utnyttjas samt vilka fördelar som faktiskt finns. Detta är någonting som BIM-ledare 5 och Digitaliseringsledare håller med om. Det finns även enligt BIM-ledare 2, IKT-forskare, Digital konsult och Kalkylator en generell uppfattning om att allt ska vara enkelt med BIM. Att det bara är att trycka på en knapp så är allt löst. Det är dock inte så det fungerar menar IKT- forskare och säger ”Man överskattar de kortsiktiga effekterna och underskattar de långsiktiga”. Digital konsult menar dessutom att kunskapsnivån om hur datorer fungerar är för låg i byggbranschen. Digital konsult anser att alla bör kunna programmera i viss mån för att utvecklingen ska kunna fortsätta, därav bör alla involverade i branschen lära sig mer om hur datorer pratar med varandra och hur en dator kommunicerar. Detta för att kunna förstå vad systemen som använda faktiskt gör och vad som är möjligt att använda programmet till utifrån dess förutsättningar. Digital konsult, BIM-forskare, BIM-ledare 2, BIM-ledare 4 och IKT-forskare delar alla uppfattningen om att det finns en bristande kunskap om vad som menas när användning av BIM efterfrågas. Det behövs kravställningar och de ska vara tydliga och de som ställer kraven behöver ha koll på vad de vill ha och vad de menar med BIM då begreppet kan innebära så otroligt mycket. “Jag tror att många företag eller många beställare tenderar att kravställa BIM utan att fundera på vad det är de ska använda det till” säger BIM-forskare. BIM-forskaren menar att då det väl finns en kravställning är det inte alltid den är tydlig eller stämmer överens med vad som ska utföras och kanske egentligen inte behövs alls. Även BIM-ledare 2 formulerar sig liknande; ”De har krav ‘Ni ska jobba med BIM’ men det är inte alltid så mycket tydligare än så.” Digitaliseringsledare anser att nyckelpersoner, så som ledningen på företag, har för lite kunskap om BIM, att de snarare ger ett tyst medgivande för implementering av BIM än en tillåtelse som grundar sig i kunskap och en vilja att utveckla. BIM-ledare 4 tillägger även att den ekonomiska aspekten försvinner om BIM kravställs i projekten. BIM-ledare 3 vill även se tydligare kravställningar från myndigheter. BIM-ledare 1 framför dock att när BIM kravställs så är det mycket som behöver tänkas igenom. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 28 BIM-forskare, Platschef 4, BIM-ledare 1 och BIM-ledare 5 är överens om att det behövs en branschgemensam BIM-standard. Vissa företag har standarder men Platschef 4 menar på att andra företag inte alltid vill följa dessa. BIM-ledare 5 och BIM-forskare berättar båda att om ingen gemensam standard finns så gör alla på sitt eget sätt och att det ställer till det för projektörer. BIM-forskare tillägger dock att nationella standarder riskerar att bli så kallade “papperslejon”, som genererar merarbete och motverkar effektiviteten. BIM-ledare 4 beskriver att det inom Entreprenadbolag 5, inte finns några projekt som är motiverade att följa företagets långsiktiga mål gällande BIM eftersom det är svårt att återkoppla till dem. I projekten ligger fokus på kostnader och det krävs mer belägg för att de digitala visionerna och de tillhörande kostnaderna av en sådan investering ska vara av intresse fortsätter BIM-ledarna 5. BIM-forskaren stödjer detta och beskriver att ett byggprojekt nästan kan bli och ses som ett eget företag, vilket leder till att BIM behöver implementeras på nytt i varje projekt. Ett annat problem, anser BIM-ledare 3, är att BIM innebär en effektivisering och därför mindre timmar för konsulter. Detta kan skapa en ovilja att implementera BIM till sin fullo då konsulter inte vill gå ner i timmar och därmed riskera att förlora intäkter avslutar BIM-ledare 3. Vidare berättar IKT-forskare att företag i branschen struntar i att använda sig av något som inte skapar direkt nytta för den egna verksamheten. En annan stor utmaning är kunskapsåterföring och feedback från byggarbetsplatsen tillbaka till BIM-ledarna menar Arbetsledare. BIM-ledare 2 menar dessutom att BIM-ansvariga behöver ha möjligheten att sitta ute på byggarbetsplatserna och stödja BIM-användandet i respektive projekt. Detta för att kunna ta del av erhållna kunskaper och erfarenheter samt återföra dessa centralt, något som det tyvärr inte finns tid för idag fortsätter BIM-ledare 2. Digitaliseringsledaren upplever att det finns för lite resurser och fortsätter med att rollen BIM-ledare jobbar med flera projekt samtidigt vilket försvårar. BIM-ledare 1 upplever att BIM-användningen utvecklas i en långsam takt. Varför utvecklingen går långsamt tror BIM-ledare 1 kan beror på organisationsstrukturen. Dock kan det vara bra att det tar lite tid för att säkerhetsställa att implementeringen blir bra menar BIM-ledare 1. BIM-ledare 5 tillägger att det tar tid innan organisationer och branschen kan ställa om. Det är en generationsfråga också menar BIM-ledare 4. "Det är väldigt svårt att få någon som inte suttit vid datorn hela sitt liv att plötsligt […] jobba digitalt.” Har personen i fråga ingen tidigare erfarenhet av digitala verktyg kan det leda till att det faktiskt tar längre tid att utföra en uppgift på en dator än att göra det manuellt menar BIM-ledare 4. Viljan att använda BIM varierar från person till person berättar BIM-ledare 3 och fortsätter med att det finns några fler motvilliga personer bland den äldre generationen än den yngre, men understryker att det absolut inte gäller alla. BIM-ledare 5 är av liknande uppfattning och menar att det kan vara vissa individer som utgör ett hinder för en ökad implementering av BIM. IKT- forskare säger att det är den som har lägst digital kompetens sätter nivån på digital användning i projekten. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 29 Digital konsult menar att en stor mängd digitala hjälpmedel också ställer stora krav på den tekniska kompetensen hos exempelvis projektledare. BIM-forskare nämner att kunskapsnivåerna hos medarbetarna kan vara en tröskel för att börja med BIM, något BIM-ledare 2 instämmer med. BIM-ledare 3 anser att kunskapsbristen är en av de största utmaningarna för implementeringen av BIM. BIM-ledare 3 fortsätter med att varje möte mellan en BIM-kunnig och andra anställda ska ses som ett utbildningstillfälle. Kalkylator berättar att en förändring som kräver utbildning alltid tar tid. BIM-ledare 3 anser att kunskapskapacitet inom en organisation inte alltid är på plats för att kunna jobba med BIM. Enligt Platschef 4 kräver programvarorna att användarna har för mycket kunskap och anser att de behöver bli mer användarvänliga. En gemensam uppfattning hos BIM-forskare, Platschef 4, Kalkylator, BIM-ledare 5 och IKT-forskare är att modellerna idag blir för tung med avseende på information. Samtidigt behöver modellerna bli mer detaljerade, menar Kalkylator. BIM-forskare anser att det är bra med mycket information men att all information kanske inte behöver exponeras på samma gång. Dock tycker BIM-ledare 1 att det kan sättas för många krav på informationsinnehållet i modellerna vilket resulterat i överflödig information som inte används. Platschef 4 tillägger; “Frågan är hur mycket som faktiskt används sen”. Vidare menar Platschef 4 att det dessutom kan vara svårt att greppa informationen om den är allt för omfattande. Platschef 4, BIM-ledare 2 och Digitaliseringsledare säger att det är svårt att lämna över modellen utan att det följer med överflödig information, särskilt när vissa enbart använder modellen för visualisering. IKT-forskaren menar att det behövs ett system där information kommuniceras snarare än ett system där information ska hämtas ut manuellt. IKT- forskaren tar även upp att IFC-formatet i sig inte är ett problem, utan att problemet snarare är hur informationen stoppas in filformatet. Direkta och indirekta kostnader kopplade till implementering av BIM kan enligt BIM- forskare, BIM-ledare 3, BIM-ledare 4, BIM-ledare 5 och Platschef 4 ses som ett hinder. Vissa programvaror är dyra vilket gör det att små företag har svårt att kunna investera i BIM säger Platschef 4. Mättekniker tar upp att licenskostnaden för en etablerad programvara kan höjas av leverantörer. Det är dyrt att byta programvaror säger Mätteknikern, vilket har lett till att företaget ofta skriver avtal med programvaruleverantörer över flera år. BIM-ledare 2 menar att det är svårt att veta hur mycket pengar som tjänas genom att använda sig av BIM, något BIM-ledare 1 håller med om. Det är även svårt, enligt Platschef 4, att se nyttan med BIM då endast den kostnaderna av det är synliga. Att det hålls fast vid gamla arbetssätt är en stor utmaning för implementeringen av BIM menar Digital konsult. Arbetsledare håller med om att branschen är lite bakåtsträvande men att det blir bättre. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 30 Just produktionen har, enligt Digital konsult, varit svårast att implementera BIM i just för att det inte är lika enkelt som att implementera BIM på ett kontor där det finns utrustning och förutsättningar. BIM-ledare 2 säger att de som jobbar ute på byggarbetsplatsen inte får tillgång till rätt hårdvaror och Platschef 4 tillägger att det inte alltid finns bra internetuppkoppling när projekten är ute i skogar och på landsbygden. Dessutom säger Digital konsult att “Förutsättningarna för att det ska kunna fungera […] är ju att det egentligen går att sköta med tumvantar”. IKT- forskare anser att modellen behöver vara klar när den kommer ut till yrkesarbetarna. Detta för att minimera kommunikationsmissar när modellen uppdateras. BIM-ledare 1 och BIM-ledare 5 kommenterar också utmaningar i produktionen. BIM-ledare 5 säger att ett hinder kan vara “Att vi kanske inte har en roll eller befattning som kan se över det digitala flödet för de ute i produktion,” och BIM-ledare 1 tycker att det behöver finnas krav på hur modellen ska användas i produktionen så att nyttan inte slutar efter projekteringen. 4.3 BIM som en informations- och kommunikationsteknik IKT-forskaren berättar att BIM är en form av IKT. Modellerna innehåller information och kan ses som ett slags kommunikationsverktyg och användas för att exempelvis kommunicera genom visualisering fortsätter IKT-forskaren. BIM-forskaren förklarar att BIM kan ses som ett hjälpmedel för kommunikation och samarbete. IKT-forskare beskriver även BIM som ett sociotekniskt system. Digitaliseringsledare säger likaså att det finns många mjuka värden i BIM som faller tillbaka på människan. Digital konsult uttrycker att BIM är; "Modeller som man proppar fulla med massa information” och tillägger sedan; ”men sen är ju frågan vem som ska få den här informationen och hur de ska få den.”. Digital konsult anser att det behövs någon som strukturerar och ser till att rätt information går till rätt person samt följer framdriften av projektet. Det finns flera olika synvinklar på projektet, konsulter och arkitekter har olika arbetsområden och då även olika syn på vad som är viktigt fortsätter Digital konsult. Andra branscher har kommit längre gällande 3D-modellering och simulering säger BIM-ledare 3 och menar att det är på grund av kunskapsbrist i byggbranschen. Digital konsult pratar även om att det digitala arbetet är en extra arbetsbörda. Vidare menar Digital konsult att Konsultbolag 1 har personal som jobbar heltid med digitalisering kontra en projektledare som förväntas göra allt sitt jobb med att leda projekten framåt och sedan, utöver detta, ansvara för BIM. IKT-forskare menar att hinder kan ses som tekniska eller mänskliga begränsningar, där de mänskliga handlar om hur informationen hanteras. Han tillägger dock att det inte är en statisk utan en flytande gräns mellan teknik och människa. IKT-forskaren berättar att det glöms av att system och teknik faktiskt ska användas av någon. “Teknikmässigt har vi allt vi behöver”, säger BIM-ledare 3 och menar att det är människan som inte hängt med. BIM-ledare 2 upplever att det finns en förväntan hos vissa att det bara ska fungera, det måste fortfarande göras en rimlighetsanalys av informationen som hämtas ur modellen. ”När man är ny inom BIM så förväntar man sig att det bara är ett knapptryck” så ska allt lösa sig, menar BIM-ledare 2. Kalkylator påpekar att det är en människa som gör modellen. Modellens kvalité beror därav främst på kunskapen hos de som projekterar snarare än på programvaran avslutar CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 31 Kalkylatorn. Återigen påpekar Digital konsult att alla bör kunna programmera. Detta just för att förstå kommunikationen mellan dator och människa. Platschef 4 säger att det är först nu som branschen börjat uppnå en teknisk mognadsgrad för att börja utveckla en interaktiv miljö. Mognaden för digitalisering ökar, enligt BIM-ledare 5, då människor allt mer använder digitala hjälpmedel i vardagen. Detta gör att steget inte blir lika stort vid digitalisering av arbetsplatsen fortsätter BIM-ledare 5. Om de digitala verktygen på byggarbetsplatsen kan nyttjas via mobiltelefoner ökar mognadsnivån ytterligare eftersom programvarorna blir mer tillgängliga att arbeta med säger IKT-forskaren. Utöver detta anser IKT-forskare att BIM kan användas till mycket mer än vad det görs idag. BIM kan, enligt Platschef 4, förbättra och underlätta kommunikationen på arbetsplatsen och tar upp ett exempel då underentreprenörer inte talat svenska. Platschefen beskrev att de med hjälp av modellen kunde visualisera projektet och till viss del kunde överkomma den rådande språkbarriären. BIM-modellen som visualiseringsverktyg är något som också BIM-ledare 5 och Platschef 1 nämner. BIM- ledare 2 menar att alla tolkar 2D-ritningar på olika sätt beroende på erfarenhet. BIM är mer visuellt och det skapar en “gemensam bild av vad vi ska bygga” fortsätter BIM-ledare 2 och får medhåll av såväl BIM-ledare 5 som IKT-forskare. Arbetsledare tar upp fördelen med att inte behöva lära sig att tolka 2D-ritningar. Ritningar är enligt BIM-ledare 3 ett språk som används för att kommunicera information och som i och med BIM inte längre behövs. Tas ett språk bort från en bransch förändrar det arbetssättet i alla led fortsätter BIM-ledare 3, något som är revolutionerande och ofta glöms bort när BIM diskuteras. Digital konsult berättar att Konsultbolag 1 tittar mycket på processer och kommunikationsflöden. Digital konsult tar upp ett exempel gällande en ritning: "Är den godkänd? Vart tar den vägen då? Vem ska i slutändan stå med den ritningen och bygga efter den?” och menar att processen alltid måste vara tydlig och ta hänsyn till hela kedjan. Arbetsledare säger att BIM gör det lättare att samordna arbetet mellan discipliner. BIM-ledare 3 nämner distributionslistor som avser underlätta för produktionen att hitta rätt ritningar, utan att behöva veta hur alla funktioner fungerar. BIM-ledare 3 nämner också vikten av att bevara erfarenhet inom organisationen när en person slutar. Platschef 4 anser att i produktionen måste BIM göras mer användarvänlig och att det i princip behöver vara så pass lätt att ett barn ska kunna använda programmen. Platschef 4 menar att produktion på så sätt inte ska behöva lägga resurser på upplärning och att alla ska kunna använda dem trots skilda tekniska kompetensnivåer. BIM-forskare anser att BIM, som ett hjälpmedel för samarbete och kommunikation, är någonting som är extra behövligt i just produktionen. Digitaliseringsledare anser att samtliga ute i produktion bör testa BIM för att de ska inse värdet. Det går inte bara att förklara och övertyga fortsätter Digitaliseringsledaren, den reella nyttan måste ses själv. Första steget för produktionen, enligt BIM-ledare 1, är att kunna hitta information och presentera modellen på möten. CHALMERS, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Kandidatarbete ACEX10-20-21 32 4.4 Förändringsledning Platschef 4 pratar om att det behövs en bestämd struktur kring hur företaget ska gå tillväga med BIM. Detta så att alla ska vara med på vad BIM ska användas till och på vilket sätt det ska arbetas med fortsätter Platschef 4. Som tidigare nämnt berättar Platschef 4 att Entreprenadföretag 5 jobbar med de arbetssätt som redan är etablerat men att det finns projekt som har tilldelats extra resurser i form av personal och ekonomi, där nya tillämpningar med BIM testas och utvärderas. “Man måste ha en plan internt för hur man ska utveckla sin organisation” säger Digital ledare att flera företag saknar. BIM-ledare 4 säger att Entreprenadbolag 4:s strategi är att “vår process ska vara datadriven” och strategin framöver hos Entreprenadbolag 1 är, enligt BIM-ledare 1, att alla avdelningar hålls ihop och jobbar på ett gemensamt sätt. Kravställningen på BIM är, i Entreprenadbolag 1, väldigt enkel då de äger hela processen själva, det är både de som tar fram modellen och de som använder den säger BIM-ledare 1. Entreprenadbolag 4, berättar BIM-ledare 2, har bestämt att alla projekt över en viss kontraktssumma ska nyttja BIM. Entreprenadbolag 4 använder sig av tre oli