Norden // Nordic countrieshttp://hdl.handle.net/20.500.12380/302336https://odr.chalmers.se/retrieve/302823de-5a74-4208-918e-47336134aa0d/2024-03-28T12:27:10Z2024-03-28T12:27:10Z921Aalto Own House, Munkiniemihttp://hdl.handle.net/20.500.12380/3027612023-02-08T08:59:52Z2021-01-01T00:00:00Zdc.title: Aalto Own House, Munkiniemi
2021-01-01T00:00:00ZAalto Own House, Munkiniemi, detaljhttp://hdl.handle.net/20.500.12380/3027622023-02-08T08:59:17Z2021-01-01T00:00:00Zdc.title: Aalto Own House, Munkiniemi, detalj
2021-01-01T00:00:00ZAalto Own House, Munkiniemi, koncepthttp://hdl.handle.net/20.500.12380/3027642023-02-08T09:00:26Z2021-01-01T00:00:00Zdc.title: Aalto Own House, Munkiniemi, koncept
2021-01-01T00:00:00ZAalto Summerhouse, Muuratsalohttp://hdl.handle.net/20.500.12380/3041522023-02-08T08:59:08Z2019-01-01T00:00:00Zdc.title: Aalto Summerhouse, Muuratsalo
2019-01-01T00:00:00ZBeltesholmen Summer House, concept modelhttp://hdl.handle.net/20.500.12380/3045092023-08-21T13:48:12Z2022-01-01T00:00:00Zdc.title: Beltesholmen Summer House, concept model
dc.description.abstract: Island of Stora Beltesholmen in the Norwegian archipelago.
2022-01-01T00:00:00ZBeltesholmen Summer House, main modelhttp://hdl.handle.net/20.500.12380/3045082023-08-21T13:47:20Z2022-01-01T00:00:00Zdc.title: Beltesholmen Summer House, main model
dc.description.abstract: Wenche Selmers summerhouse in the Norwegian archipelago. Main model in scale 1:20. Materials: Wood, plaster, concrete and plexiglass.
2022-01-01T00:00:00ZBeltesholmen Summer House, section modelhttp://hdl.handle.net/20.500.12380/3045102023-08-21T13:48:47Z2022-01-01T00:00:00Zdc.title: Beltesholmen Summer House, section model
dc.description.abstract: The model shows the kitchen on the first floor and bedroom on the second floor.
2022-01-01T00:00:00ZBjälke förankrad i murhttp://hdl.handle.net/20.500.12380/3031412023-02-08T09:00:27Z1964-01-01T00:00:00Zdc.title: Bjälke förankrad i mur
dc.description.abstract: Modellen visar uppläggning och förankring av takstolen i Söndeborg slot i Danmark (1520-talet).
1964-01-01T00:00:00ZClub Valencia, fasadhttp://hdl.handle.net/20.500.12380/3043102023-08-21T14:00:08Z2021-01-01T00:00:00Zdc.title: Club Valencia, fasad
dc.description.abstract: “Valencia” i Vesterbro, Köpenhamn, hade flera glamorösa år som storslagen pub, musikhall, varieté och nattklubb fram till första hälften av 1900-talet. Byggnaden färdigställdes 1861 och ritades av arkitekten Harald Stilling, som också är känd för att ha ritat nöjesparken Tivoli. Med förtätning av staden under det kommande seklet blev Valencia skuggad och gömd bakom omkringliggande tillbyggnader, emellertid blev det liksom Tivoli ett eftertraktat besöksmål för nöjen. Guldåldern varade fram till andra världskriget, men efter kriget började det tidigare blomstrande arbetarklassens Vesterbro utvecklas till ett problematiskt område, och Valencia hamnade i ett slags glömskans fördärv. Lokaler stod vakanta och förföll, och den dystra perioden för Valencia fortsatte sent in på 1980-talet. Drygt 30 år senare köpte Dreyers Fond, som främjar advokat- och arkitekturinitiativ, det förfallna Valencia. Den tillägnades Danske advokater och arkitekten Dorte Mandrup tillgavs uppdraget att restaurera byggnaden. Mandrup drog fram Valencia ur mörkret genom att riva en blockerande tillbyggnad framför fasaden och lät ytan fyllas av en grönskande gård. Fasaden kläddes med vit puts och uppgraderas med spröjsade glaspartier. Interiört har tegelväggarna bevarats, medan den gamla stålkonstruktionen har ersatts med en liknande, bärande stålkonstruktion. Precis som fasaden har taket målats vitt, som tillsammans med lanterninen sprider ljus i lokalen. Den stora, öppna salen har fyllts med nya volymer klädda i grått stål och glas där kontor ryms. Inuti volymerna är väggarna klädda i en skrikgul färg som kontrasterar mot den ljusa salen.
2021-01-01T00:00:00ZClub Valencia, koncepthttp://hdl.handle.net/20.500.12380/3043142023-08-21T13:58:17Z2021-01-01T00:00:00Zdc.title: Club Valencia, koncept
dc.description.abstract: “Valencia” i Vesterbro, Köpenhamn, hade flera glamorösa år som storslagen pub, musikhall, varieté och nattklubb fram till första hälften av 1900-talet. Byggnaden färdigställdes 1861 och ritades av arkitekten Harald Stilling, som också är känd för att ha ritat nöjesparken Tivoli. Med förtätning av staden under det kommande seklet blev Valencia skuggad och gömd bakom omkringliggande tillbyggnader, emellertid blev det liksom Tivoli ett eftertraktat besöksmål för nöjen. Guldåldern varade fram till andra världskriget, men efter kriget började det tidigare blomstrande arbetarklassens Vesterbro utvecklas till ett problematiskt område, och Valencia hamnade i ett slags glömskans fördärv. Lokaler stod vakanta och förföll, och den dystra perioden för Valencia fortsatte sent in på 1980-talet. Drygt 30 år senare köpte Dreyers Fond, som främjar advokat- och arkitekturinitiativ, det förfallna Valencia. Den tillägnades Danske advokater och arkitekten Dorte Mandrup tillgavs uppdraget att restaurera byggnaden. Mandrup drog fram Valencia ur mörkret genom att riva en blockerande tillbyggnad framför fasaden och lät ytan fyllas av en grönskande gård. Fasaden kläddes med vit puts och uppgraderas med spröjsade glaspartier. Interiört har tegelväggarna bevarats, medan den gamla stålkonstruktionen har ersatts med en liknande, bärande stålkonstruktion. Precis som fasaden har taket målats vitt, som tillsammans med lanterninen sprider ljus i lokalen. Den stora, öppna salen har fyllts med nya volymer klädda i grått stål och glas där kontor ryms. Inuti volymerna är väggarna klädda i en skrikgul färg som kontrasterar mot den ljusa salen.
2021-01-01T00:00:00Z