Chalmers Open Digital Repository
Välkommen till Chalmers öppna digitala arkiv!
Här hittar du:
- Studentarbeten utgivna på lärosätet, såväl kandidatarbeten som examensarbeten på grund- och masternivå
- Digitala specialsamlingar, som t ex Chalmers modellkammare
- Utvalda projektrapporter
Forskningspublikationer, rapporter och avhandlingar hittar du i research.chalmers.se
Enheter i Chalmers ODR
Välj en enhet för att se alla samlingar.
Senast inlagda
Sättningsprognos för framtida testbank i norra Göteborg - En klass-A prediktion
(2025) FRISELL, Hjalmar; KARLSSON, Oskar; KLIPPINGER, Klara; SHATOU, Omran
Att kunna förutsäga markens sättningar är avgörande för att säkerställa livslängd och
funktion på konstruktioner i områden med tjocka lerlager. Arbetet syftar till att utföra en
prognos för sättningar till följd av anläggandet av en framtida testbank i norra Göteborg.
Genom att analysera jordens beteende vid belastning gav studien en bild av markens
förväntade långsiktiga deformation i djupa leravlagringar.
Beräkningar genomfördes både genom handberäkningar enligt svensk metod och
numeriska analyser i PLAXIS med materialmodellerna Soft Soil (SS) och Soft Soil
Creep (SSC).
Efter 40 år beräknades konsolideringssättningarna till cirka 60 cm med
handberäkningar, medan PLAXIS SS-modellen gav en sättning på cirka 20 cm efter 55
år. Med krypsättning uppgick den totala sättningen efter 100 år till cirka 108 cm i
handberäkningarna, jämfört med 60 cm i PLAXIS SSC-modellen.
PLAXIS bedömdes ge mer realistiska och mindre konservativa resultat, tack vare mer
avancerade materialmodeller och bättre hantering av spänningsfördelning och
tidseffekter. Handberäkningarna är däremot enklare och ger ett konservativt
överslagsvärde.
Klimatförändringars påverkan på sättningsproblematiken, särskilt genom variationer i
grundvattennivåer, lyfts som en framtida osäkerhetsfaktor. Vidare studier
rekommenderas för att bättre förstå klimatets inverkan och vilka åtgärder som kan
krävas vid projektering och anläggning i områden med mjuka jordar.
Klimatförändringar och dess effekter på stabiliteten för naturliga slänter - En analys av klimatförändringarnas potentiella påverkan på två slänter längs Göta älv
(2025) Ahlgren , Oskar; Björkman , Sofia; Pardali Moustakas , Alexandros; Stridsman, Filippa
Detta kandidatarbete undersöker hur förväntade klimatförändringar påverkar
stabiliteten hos två representativa slänter i Östra Berg, längs Göta älv där
kvicklera förekommer. Genom numerisk stabilitetsmodellering i GeoStudio
2024 med modulerna SLOPE/W och SEEP/W analyseras scenarier med ökad
nederbörd och successiv erosion vid släntfoten. Resultaten visar att klimatpåverade
förhållanden avsevärt försvagar de redan skredkänsliga slänterna, speciellt när
intensiv nederbörd samverkar med erosion. Slutsatsen är att det finns ett behov av
att i större omfattning inkludera den påverkan klimatförändringar har i framtida
stabilitetsutredningar. Risken för skred kan underskattas om skredriskutredningar
enbart utgår från dagens klimat. En ökad kunskap, både kring faktorernas enskilda
inverkan och dess samverkan, krävs för att på ett effektivt och precist sätt kunna
minimera risken för framtida skred i området.
Riskbedömning och Grundvattenskydd: Metodutveckling genom en fallstudie av Dalsjöfors
(2025) Vikström, Ellen; Sveningsson, Lisa; Norlin, Adam; Kamnert, Lovisa; Harden, Simon
Grundvatten utgör en av våra mest värdefulla resurser för dricksvattenförsörjning och är
därmed av största betydelse för samhället. I takt med att klimatförändringar intensifieras och
befolkningen växer, krävs det långsiktiga strategier för att skydda och bevara våra
grundvattenresurser. Ett effektivt sätt att minska risken för förorening är att inrätta
vattenskyddsområden. Tidigare utformades sådana områden med fokus på grundvattnets
transporttid i marken, men modern metodutveckling riktas nu mer uppmärksamhet mot
risken för att föroreningar ska nå akvifären.
Syftet med arbetet var att utveckla en metod för riskanalys av grundvattentäkter, samt att
tillämpa denna metod genom en fallstudie av grundvattentäkten i Dalsjöfors. Målet var att
identifiera potentiella hot, kartlägga riskfaktorer och föreslå relevanta skyddsåtgärder för att
minska risken för förorening av grundvattnet. Genom detta utvärderades även metodens
användbarhet och tillförlitlighet. Arbetet syftade därmed till att ge både konkreta
åtgärdsförslag för Dalsjöfors och ett underlag för framtida riskanalyser av liknande
grundvattentäkter. Utöver detta identifierades ett antal ekosystemtjänster som grundvattnet
bidrar med utöver dricksvatten, för att ge en mer heltäckande bild av dess samhällsvärde och
miljömässiga betydelse.
Riskbedömningen i studien utgår från ett flertal faktorer: markens sårbarhet, sannolikheten att
en händelse inträffar, spridningsförmåga och hälsofara. Bedömning av sårbarheten har
genomförts med hjälp av DRASTIC-metoden, som baseras på områdets geologiska och
hydrologiska förhållanden. Möjliga föroreningskällor har identifierats genom platsbesök samt
genom studie av Länsstyrelsens EBH-karta, där potentiellt förorenade områden har redovisats.
Varje identifierad föroreningskälla har därefter bedömts individuellt utifrån sannolikheten att
en förorening når akvifären och dess potentiella konsekvenser på dricksvattenkvaliteten.
Dessa faktorer har sammanvägts i en riskpoängsmatris som genererat en slutgiltig riskpoäng
för varje källa. Denna poäng ligger till grund för rekommendationer kring hur skyddsområden
bör avgränsas samt vilka ytterligare åtgärder som kan krävas för att minimera risken för
påverkan på grundvattnet.
Genomförande av vald metod resulterade i en karta över markens sårbarhet framtagen med
DRASTIC-metoden, identifiering av 17 riskkällor i analysområdet och riskpoäng för samtliga.
Poängsättningen för varje riskkälla motiveras kort med avseende på de parametrar vars
bedömning föranletts av egna avvägningar och antaganden.
Riskanalysen visar att täkten är särskilt utsatt på grund av områdets geologi. De riskkällor som
utgör de största riskerna är textilindustri, träimpregnering, deponier, bränder och vägtrafik.
Dessa hotar grundvattentäkten, vilket motiverar behovet av förstärkta skyddsåtgärder.
Metoden som utvecklats i arbetet bedöms vara måttligt framgångsrik. Resultatet är i vår
mening rimligt men metoden har en del brister som skulle behöva åtgärdas. Några exempel på
svagheter som identifierats är hanteringen av läckage från nedlagda föroreningskällor samt
bristande stringens i poängsättningen av vissa parametrar. En utvecklad variant av metoden
som framtagits skulle kunna användas i bred skala för att göra sårbarhetsbedömningar av
grundvattentäkter runt om i landet.
Naturbaserade lösningar för att återställa jordbruksmark i ett krigsdrabbat Ukraina
(2025) Backman, Klara; Bjönness, Fina Maria; Helmér, Karin; Rosell, Caroline; Stenson, Lovisa
Ukrainas jordbruksmark är känd för sina svarta, bördiga jordar som länge varit en stor tillgång samt
gjort landet till en ledande exportör av spannmål till både EU och resten av världen. Denna jord har
skadats allvarligt av kriget, med bland annat föroreningar och markkompaktering, vilket hotar landets
livsmedelsförsörjning och ekonomi. Traditionella saneringsmetoder är ofta kostsamma och långsamma,
vilket ökar behovet av naturbaserade lösningar för en effektiv återställning. Denna litteraturstudie
inventerar vanliga föroreningar efter krig samt undersöker tre naturbaserade saneringsmetoder:
fytoexkludering, jordtillsatser och biosorption. Syftet med studien är att undersöka dessa metoder för att
sanera krigsförorenad jordbruksmark i Ukraina. Studien för de naturbaserade lösningarna är baserad på
PRISMA-metoden och använde slutligen 42 vetenskapliga källor. Resultaten presenteras i tabeller
utifrån metodspecifika kriterier. Studien visar att fytoexkluderande grödor som raps, vete och korn
effektivt kan minska upptag av tungmetaller som Cd och Pb, särskilt i kombination med jordtillsatser.
Jordtillsatser, främst biokol, minskar tungmetallers rörlighet och biotillgänglighet i jorden, samt bedöms
vara den mest lovande metoden för återställning av ukrainsk jord. Biosorption visar potential men kräver
ytterligare forskning innan praktisk tillämpning. Slutsatsen är att kombinationen av fytoexkludering och
jordtillsatser är mest lämplig för en effektiv rehabilitering av krigsförorenad jordbruksmark i Ukraina.
Sättningsberäkningar i lös lera - En jämförelse mellan handberäkningar och numeriska modeller
(2025) Amira , Mustafa; Dawood, Ahmad; Jarbou, Nada
Behovet av att bygga nya konstruktioner ökar ständigt och blir mer utmanande i de områden som
har dåliga markförhållanden. Ett exempel på detta är områden med lösa leror, för att leror är kända
för att vara högkompressibla och känsliga för krypning över tid. Detta gör att noggranna
sättningsprognoser är avgörande för att kunna bygga säkert och stabilt.
Datorprogram har blivit ett viktigt hjälpmedel i de geotekniska beräkningarna och ger snabba och
detaljerade analyser. Ett av dessa program är PLAXIS 2D som bygger på finita elementmetoden
och innehåller bra varianter av beräkningsmodeller.
Syftet med detta kandidatarbete är att öka förståelse för krypsättningar i lösa leror samt att jämföra
resultaten från olika beräkningsmodeller med de uppmätta resultaten. Arbetet undersöker också
påverkan av parameterjustering på den slutliga resultaten. Sättningsberäkningar har genomförts för
den odränerade provfyllningen i området Lilla Mellösa utanför Upplands Väsby, med hänsyn till
båda primära och sekundära konsolideringar.
Beräkningen har genomförts med tre olika materialmodeller. Vilka är Soft Soil Creep-modell
(SSC) och Soft Soil-modell (SS) i PLAXIS, samt en handberäkningsmodell. De erhållna resultaten
jämförs sedan med de verkliga fältresultaten som Statens geotekniska institut (SGI) observerade
och rapporterade sedan år 1947.
Resultatet visar att de modeller som tar hänsyn till sekundärkonsolidering visar högre korrelation
med de uppmätta resultaten än modeller som inte tar hänsyn till sekundär konsolidering. Vidare
märks det att tunghet och förkonsolideringsstryck är de mest påverkande parametrar, där en
ökning av tunghet och minskning av förkonsolideringstrycket förbättrar överensstämmelsen med
verkligheten.
En slutsats som kan dras av detta arbete är att samtliga modeller är känsliga för variationer i geotekniska
parametrar, särskilt när det gäller krypparametrar i SSC-modellen. SSC-modell i PLAXIS gav de resultat som
låg närmast de verkliga mätningarna, vilket tyder på att denna modell är särskilt lämplig för
Sättningsberäkningar i lösa leror.