Chalmers Open Digital Repository

Välkommen till Chalmers öppna digitala arkiv!

Här hittar du:

  • Studentarbeten utgivna på lärosätet, såväl kandidatarbeten som examensarbeten på grund- och masternivå
  • Digitala specialsamlingar, som t ex Chalmers modellkammare
  • Utvalda projektrapporter
 

Enheter i Chalmers ODR

Välj en enhet för att se alla samlingar.

Senast inlagda

Sättningsprognos för framtida testbank i norra Göteborg - En klass-A prediktion
(2025) FRISELL, Hjalmar; KARLSSON, Oskar; KLIPPINGER, Klara; SHATOU, Omran
Att kunna förutsäga markens sättningar är avgörande för att säkerställa livslängd och funktion på konstruktioner i områden med tjocka lerlager. Arbetet syftar till att utföra en prognos för sättningar till följd av anläggandet av en framtida testbank i norra Göteborg. Genom att analysera jordens beteende vid belastning gav studien en bild av markens förväntade långsiktiga deformation i djupa leravlagringar. Beräkningar genomfördes både genom handberäkningar enligt svensk metod och numeriska analyser i PLAXIS med materialmodellerna Soft Soil (SS) och Soft Soil Creep (SSC). Efter 40 år beräknades konsolideringssättningarna till cirka 60 cm med handberäkningar, medan PLAXIS SS-modellen gav en sättning på cirka 20 cm efter 55 år. Med krypsättning uppgick den totala sättningen efter 100 år till cirka 108 cm i handberäkningarna, jämfört med 60 cm i PLAXIS SSC-modellen. PLAXIS bedömdes ge mer realistiska och mindre konservativa resultat, tack vare mer avancerade materialmodeller och bättre hantering av spänningsfördelning och tidseffekter. Handberäkningarna är däremot enklare och ger ett konservativt överslagsvärde. Klimatförändringars påverkan på sättningsproblematiken, särskilt genom variationer i grundvattennivåer, lyfts som en framtida osäkerhetsfaktor. Vidare studier rekommenderas för att bättre förstå klimatets inverkan och vilka åtgärder som kan krävas vid projektering och anläggning i områden med mjuka jordar.
Klimatförändringar och dess effekter på stabiliteten för naturliga slänter - En analys av klimatförändringarnas potentiella påverkan på två slänter längs Göta älv
(2025) Ahlgren , Oskar; Björkman , Sofia; Pardali Moustakas , Alexandros; Stridsman, Filippa
Detta kandidatarbete undersöker hur förväntade klimatförändringar påverkar stabiliteten hos två representativa slänter i Östra Berg, längs Göta älv där kvicklera förekommer. Genom numerisk stabilitetsmodellering i GeoStudio 2024 med modulerna SLOPE/W och SEEP/W analyseras scenarier med ökad nederbörd och successiv erosion vid släntfoten. Resultaten visar att klimatpåverade förhållanden avsevärt försvagar de redan skredkänsliga slänterna, speciellt när intensiv nederbörd samverkar med erosion. Slutsatsen är att det finns ett behov av att i större omfattning inkludera den påverkan klimatförändringar har i framtida stabilitetsutredningar. Risken för skred kan underskattas om skredriskutredningar enbart utgår från dagens klimat. En ökad kunskap, både kring faktorernas enskilda inverkan och dess samverkan, krävs för att på ett effektivt och precist sätt kunna minimera risken för framtida skred i området.
Riskbedömning och Grundvattenskydd: Metodutveckling genom en fallstudie av Dalsjöfors
(2025) Vikström, Ellen; Sveningsson, Lisa; Norlin, Adam; Kamnert, Lovisa; Harden, Simon
Grundvatten utgör en av våra mest värdefulla resurser för dricksvattenförsörjning och är därmed av största betydelse för samhället. I takt med att klimatförändringar intensifieras och befolkningen växer, krävs det långsiktiga strategier för att skydda och bevara våra grundvattenresurser. Ett effektivt sätt att minska risken för förorening är att inrätta vattenskyddsområden. Tidigare utformades sådana områden med fokus på grundvattnets transporttid i marken, men modern metodutveckling riktas nu mer uppmärksamhet mot risken för att föroreningar ska nå akvifären. Syftet med arbetet var att utveckla en metod för riskanalys av grundvattentäkter, samt att tillämpa denna metod genom en fallstudie av grundvattentäkten i Dalsjöfors. Målet var att identifiera potentiella hot, kartlägga riskfaktorer och föreslå relevanta skyddsåtgärder för att minska risken för förorening av grundvattnet. Genom detta utvärderades även metodens användbarhet och tillförlitlighet. Arbetet syftade därmed till att ge både konkreta åtgärdsförslag för Dalsjöfors och ett underlag för framtida riskanalyser av liknande grundvattentäkter. Utöver detta identifierades ett antal ekosystemtjänster som grundvattnet bidrar med utöver dricksvatten, för att ge en mer heltäckande bild av dess samhällsvärde och miljömässiga betydelse. Riskbedömningen i studien utgår från ett flertal faktorer: markens sårbarhet, sannolikheten att en händelse inträffar, spridningsförmåga och hälsofara. Bedömning av sårbarheten har genomförts med hjälp av DRASTIC-metoden, som baseras på områdets geologiska och hydrologiska förhållanden. Möjliga föroreningskällor har identifierats genom platsbesök samt genom studie av Länsstyrelsens EBH-karta, där potentiellt förorenade områden har redovisats. Varje identifierad föroreningskälla har därefter bedömts individuellt utifrån sannolikheten att en förorening når akvifären och dess potentiella konsekvenser på dricksvattenkvaliteten. Dessa faktorer har sammanvägts i en riskpoängsmatris som genererat en slutgiltig riskpoäng för varje källa. Denna poäng ligger till grund för rekommendationer kring hur skyddsområden bör avgränsas samt vilka ytterligare åtgärder som kan krävas för att minimera risken för påverkan på grundvattnet. Genomförande av vald metod resulterade i en karta över markens sårbarhet framtagen med DRASTIC-metoden, identifiering av 17 riskkällor i analysområdet och riskpoäng för samtliga. Poängsättningen för varje riskkälla motiveras kort med avseende på de parametrar vars bedömning föranletts av egna avvägningar och antaganden. Riskanalysen visar att täkten är särskilt utsatt på grund av områdets geologi. De riskkällor som utgör de största riskerna är textilindustri, träimpregnering, deponier, bränder och vägtrafik. Dessa hotar grundvattentäkten, vilket motiverar behovet av förstärkta skyddsåtgärder. Metoden som utvecklats i arbetet bedöms vara måttligt framgångsrik. Resultatet är i vår mening rimligt men metoden har en del brister som skulle behöva åtgärdas. Några exempel på svagheter som identifierats är hanteringen av läckage från nedlagda föroreningskällor samt bristande stringens i poängsättningen av vissa parametrar. En utvecklad variant av metoden som framtagits skulle kunna användas i bred skala för att göra sårbarhetsbedömningar av grundvattentäkter runt om i landet.
Naturbaserade lösningar för att återställa jordbruksmark i ett krigsdrabbat Ukraina
(2025) Backman, Klara; Bjönness, Fina Maria; Helmér, Karin; Rosell, Caroline; Stenson, Lovisa
Ukrainas jordbruksmark är känd för sina svarta, bördiga jordar som länge varit en stor tillgång samt gjort landet till en ledande exportör av spannmål till både EU och resten av världen. Denna jord har skadats allvarligt av kriget, med bland annat föroreningar och markkompaktering, vilket hotar landets livsmedelsförsörjning och ekonomi. Traditionella saneringsmetoder är ofta kostsamma och långsamma, vilket ökar behovet av naturbaserade lösningar för en effektiv återställning. Denna litteraturstudie inventerar vanliga föroreningar efter krig samt undersöker tre naturbaserade saneringsmetoder: fytoexkludering, jordtillsatser och biosorption. Syftet med studien är att undersöka dessa metoder för att sanera krigsförorenad jordbruksmark i Ukraina. Studien för de naturbaserade lösningarna är baserad på PRISMA-metoden och använde slutligen 42 vetenskapliga källor. Resultaten presenteras i tabeller utifrån metodspecifika kriterier. Studien visar att fytoexkluderande grödor som raps, vete och korn effektivt kan minska upptag av tungmetaller som Cd och Pb, särskilt i kombination med jordtillsatser. Jordtillsatser, främst biokol, minskar tungmetallers rörlighet och biotillgänglighet i jorden, samt bedöms vara den mest lovande metoden för återställning av ukrainsk jord. Biosorption visar potential men kräver ytterligare forskning innan praktisk tillämpning. Slutsatsen är att kombinationen av fytoexkludering och jordtillsatser är mest lämplig för en effektiv rehabilitering av krigsförorenad jordbruksmark i Ukraina.
Sättningsberäkningar i lös lera - En jämförelse mellan handberäkningar och numeriska modeller
(2025) Amira , Mustafa; Dawood, Ahmad; Jarbou, Nada
Behovet av att bygga nya konstruktioner ökar ständigt och blir mer utmanande i de områden som har dåliga markförhållanden. Ett exempel på detta är områden med lösa leror, för att leror är kända för att vara högkompressibla och känsliga för krypning över tid. Detta gör att noggranna sättningsprognoser är avgörande för att kunna bygga säkert och stabilt. Datorprogram har blivit ett viktigt hjälpmedel i de geotekniska beräkningarna och ger snabba och detaljerade analyser. Ett av dessa program är PLAXIS 2D som bygger på finita elementmetoden och innehåller bra varianter av beräkningsmodeller. Syftet med detta kandidatarbete är att öka förståelse för krypsättningar i lösa leror samt att jämföra resultaten från olika beräkningsmodeller med de uppmätta resultaten. Arbetet undersöker också påverkan av parameterjustering på den slutliga resultaten. Sättningsberäkningar har genomförts för den odränerade provfyllningen i området Lilla Mellösa utanför Upplands Väsby, med hänsyn till båda primära och sekundära konsolideringar. Beräkningen har genomförts med tre olika materialmodeller. Vilka är Soft Soil Creep-modell (SSC) och Soft Soil-modell (SS) i PLAXIS, samt en handberäkningsmodell. De erhållna resultaten jämförs sedan med de verkliga fältresultaten som Statens geotekniska institut (SGI) observerade och rapporterade sedan år 1947. Resultatet visar att de modeller som tar hänsyn till sekundärkonsolidering visar högre korrelation med de uppmätta resultaten än modeller som inte tar hänsyn till sekundär konsolidering. Vidare märks det att tunghet och förkonsolideringsstryck är de mest påverkande parametrar, där en ökning av tunghet och minskning av förkonsolideringstrycket förbättrar överensstämmelsen med verkligheten. En slutsats som kan dras av detta arbete är att samtliga modeller är känsliga för variationer i geotekniska parametrar, särskilt när det gäller krypparametrar i SSC-modellen. SSC-modell i PLAXIS gav de resultat som låg närmast de verkliga mätningarna, vilket tyder på att denna modell är särskilt lämplig för Sättningsberäkningar i lösa leror.