Chalmers Open Digital Repository

Välkommen till Chalmers öppna digitala arkiv!

Här hittar du:

Studentarbeten utgivna på lärosätet, såväl kandidatarbeten som examensarbeten på grund- och masternivå
Digitala specialsamlingar, som t ex Chalmers modellkammare
Utvalda projektrapporter

Forskningspublikationer, rapporter och avhandlingar hittar du i research.chalmers.se

Enheter i Chalmers ODR

Välj en enhet för att se alla samlingar.

Visar 1 - 2 av 2

Senast publicerade

Implementering av Ab Initio-härledd Kärnresponsmodell för Kärn-neutrinointeraktion i NuWro
(2026) Falk, Liam; Ghasemi, Mostafa; Hiscoke, Griffin; Järvdalen, Josefine; Morin, Hampus
Neutrinoexperiment är beroende av tillförlitliga modeller för neutrino-kärninteraktioner eftersom den inkommande neutrinons energi och själva reaktionsförloppet inte kan observeras direkt. I detta arbete undersöks om neurala nätverk kan användas för att interpolera ab initio-beräknade kärnresponsfunktioner, som på grund av höga beräkningskostnader endast finns tillgängliga i ett begränsat antal kinematiska punkter, och därmed möjliggöra användning av mer detaljerade kärnmodeller i händelsegeneratorn NuWro. Fokus ligger på kvasielastisk neutrino-kärnspridning där kärnresponsfunktionerna beskriver hur atomkärnan påverkas av den svaga växelverkan. En neural interpolationsmodell utvecklades och utvärderades genom systematiska tester av nätverksarkitektur, aktiveringsfunktioner, indatarepresentationer, normalisering och förlustfunktioner. Den valda modellen användes därefter för att generera tabellerade responsfunktioner vilka implementerades i NuWro som en hybridmodell, där den ab initio-baserade modellen används vid låga rörelsemängdsöverföringar och NuWro:s inbyggda lokala fermigasmodell används vid högre värden. De resulterande tvärsnitten jämfördes med teoretiska beräkningar, den inbyggda lokala fermigasmodellen och experimentella resultat från T2K-experimentet i Japan. Resultaten visar att det neurala nätverket kan interpolera responsfunktionerna väl trots ett begränsat antal ab initio-beräknade datapunkter. Den implementerade hybridmodellen kunde dock inte påvisas ge bättre överensstämmelse med T2K-data än NuWro:s inbyggda lokala fermigasmodell. Arbetet demonstrerar ändå en fungerande beräkningskedja för att implementera mer avancerade kärnmodeller i NuWro och utgör en grund för vidare studier.
Pulsformsanalys för identifiering av fissionsfragment från 233U
(2026) Sundén, Isa; Svensson, Axel
av ΔE-E-metoden, där energierna från två kiseldetektorer används för att separera olika partiklar. En alternativ metod är pulsformsanalys (PSA), där endast en kiseldetektor används och fokus ligger på analysen av de elektriska pulser som genereras av partiklarna. Denna studie undersöker möjligheten att använda PSA som en alternativ metod till ΔE-E-analys genom att studera data insamlad från ett experiment med fission av 233U, utfört i juli 2025 vid ISOLDE Solenoidal Spectrometer vid CERN, Genève. Mer specifikt undersöks möjligheten att identifiera laddningen hos fissionsfragmenten med hjälp av PSA. En analysalgoritm i Python implementerades för att extrahera en vald pulsformsparameter i form av stigtiden. För PID utnyttjades en kombination av flera kompletterande metoder, däribland ΔE-E-metoden. Resultaten visar att PSA av den tillgängliga datan inte är tillräcklig för identifiering av enskilda partiklar och att metoden i nuläget bör betraktas som ett komplement till ΔE-E-analys. Samtidigt visar studien att metoden har potential att utgöra ett självständigt verktyg för PID efter vidare utveckling. Arbetet gav även uppskattningar av laddningen för de lättare respektive tyngre fissionsfragmenten till intervallen Z ∈ [32, 42] och Z ∈ [50, 60], även om resultaten har betydande osäkerheter till följd av den bakomliggande, komplexa fysiken.
Spridning och absorption av mörk materia i magnetiska material
(2026) Sköld, Benjamin
Mörk materia utgör en betydande del av universums massa, men dess natur är fortfarande okänd. Eftersom traditionella detektionsexperiment baserade på kinematisk spridning mot atomer inte observerat några signaler, har intresset riktats mot lätt mörk materia i sub- GeV-området, där den vanliga kinematiska spridningen är irrelevant. Ett möjligt sätt att detektera dessa mindre partiklar är genom deras växelverkan med elektroners spinn. Magnetiska material är då särskilt intressanta att studera, eftersom kollektiva spinnexcitationer kan förstärka materialets respons. I denna rapport härleds en övre gräns för spridningsoch absorptionshastigheter av mörk materia i magnetiska material. Växelverkan modelleras med en effektiv Hamiltonian som kopplar mörk materia till elektronernas spinntäthet. Med linjär responsteori och Fermis gyllene regel uttrycks hastigheterna i termer av materialets dynamiska magnetiska susceptibilitet. Genom Kramers–Kronig-relationerna samt positivitet hos materialresponsen och modellens formfaktor erhålls en övre gräns som endast beror på materialets statiska magnetiska susceptibilitet. Denna susceptibilitet är en ändlig och väldefinierad storhet för alla fysikaliska material. Resultatet möjliggör därmed jämförelser mellan magnetiska material som potentiella detektorer och ger en utgångspunkt för vidare analys av lovande kandidatmaterial.
Utformning av riskanalys för grundvatten i Sätila
(2026) Bergstedt , Petter; Sundberg , Elvira; Öhrn Pagerup, Gustav; Skaug, Albin
Grundvatten är en viktig resurs för både människa och natur. Det krävs flera åtgärder för att skydda grundvattenmagasinet på ett effektivt och säkert sätt. De faror i form av föroreningar som kan skada akvifären är orsakade av både mänskliga aktiviteter och naturliga processer, samt miljöförändringar. Syftet med denna studie är att utveckla och tillämpa en metod för riskbedömning av dessa föroreningar inom vattenskyddsområdet i Sätila. Denna metod kombinerar olika faktorer i ett sammanräknat riskindex. Bedömningen som görs av dessa faktorer baseras på identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor. Data från EBH-kartan över potentiellt förorenade områden har även använts. Metoden som tagits fram består av fem primära parametrar. De fem parametrarna är sannolikhet för utsläpp, konsekvens av utsläpp, horisontell transporttid, avstånd till permeabelt underlag samt sårbarhet baserat på DRASTIC-index. Studien visar att grundvattentäkten i Sätila är lämplig för användning men samtidigt sårbar för föroreningar. Metoden är i första hand framtagen för utvärdering av punktkällor, men kan även appliceras på diffusa källor. Den utvecklade metoden kan användas som stöd för framtida riskbedömningar och framtagning av skyddsåtgärder för grundvattentäkter.
Riskbedömning och underlag för ett vattenskyddsområde i Rävlanda: Modellutveckling för identifiering och rangordning av föroreningskällor
(2026) Hendberg, Lova; Åhs, Willma; Fritsche, David; Akbari , Amin
Dricksvatten är ett av de viktigaste livsmedlen för oss människor och djur, där kvalitén är en avgörande faktor för att kunna bruka det. Därav är det viktigt att skydda de grundvattentäkter som förser oss med denna livsnödvändighet. Mänsklig aktivitet är en bidragande faktor till utsläpp av föroreningar, genom att dels identifiera dessa kan underlag för avgränsning av ett vattenskyddsområde tas fram. Syftet med arbetet är att utveckla en metod samt genomföra en riskbedömning av olika föroreningskällor som kan utgöra en fara för grundvattentäkten i Rävlanda. Metoden som utvecklats i arbetet är exemplifierad utifrån Rävlanda grundvattentäkt, där målet är att uppnå ett långsiktigt skydd och hållbar dricksvattenförsörjning. Den metod som används för att genomföra riskbedömningen bygger på sammanvägning av en sannolikhets- och en konsekvenssida. Sannolikheten bygger på två olika delar, händelsefrekvensen samt en sårbarhetsanalys av marken. I sårbarhetsanalysen har DRASTIC varit en av parametrarna som tillsammans med avstånd till permeabelt underlag och horisontell transport i grundvattnet vägts samman. Konsekvensen bygger på två parametrar, hur skadlig föroreningen är för människan och hur stort utsläpp är. GIS har även använts för att utvärdera DRASTIC och skapa en bild av var grundvattenmagasinet i Rävlanda är beläget. Föroreningskällor identifierades och kartlades, både via länsstyrelsens EfterBeHandling av förorenade områden kartan (EBH-kartan) och på plats, för att i sin tur kunna vidta skyddsåtgärder för grundvattenmagasinet. Bedömningen av markens sårbarhet baseras på platsen geotekniska egenskaper utifrån dess geologi och hydrogeologi.