Äldre organisation // Older organization
Använd denna länk för att länka till samlingen:
Browse
Browsar Äldre organisation // Older organization efter Ämnesord "Annan data- och informationsvetenskap"
Visar 1 - 2 av 2
Sökresultat per sida
Sortera efter
- PostComputing with Memristor Networks(2014) Bennett, Christopher H.; Konkoli, Zoran; Chalmers tekniska högskola / Extern; Chalmers University of Technology / ExternalIt has been suggested that CMOS technologies will hit scaling limits due to fundamental design issues at the regime of molecular electronics. In this project, the memristor device has been evaluated as a candidate for building high-density, high-performance computers at such a scale. Although memristors are already under active research and development as random access memory, in this project, we evaluate their potential for neuromorphic (brain-inspired) information processing in the context of reservoir computing. We quantify a memristor network's capability to analyze sets of time-dependent input data for pattern recognition applications. We pose the following key question: given a network of a certain design, which signals might it be particularly adept at recognizing? To answer that question, a rigorous mathematical approach has been developed and implemented as computer software. Our preliminary results indicate that the conceptual approach that has been developed can be used to answer this question, and suggest that memristor networks are capable of real-time pattern recognition.
- PostOkonventionell beräkning(2015) Hakuni, Elias; Vesselényi, László Sall; Blomqvist, Viktor; Konkoli, Zoran; Chalmers tekniska högskola / Extern; Chalmers University of Technology / ExternalDetta litteraturbaserade arbete avser att ge en introduktion till fältet okonventionell beräkning. Okonventionell beräkning är ett begrepp och forskningsfält i gränslandet mellan matematik, datavetenskap, informationsteknik, filosofi och naturvetenskap. För arbetets syfte behöver det konventionella beräkningsgreppet först redogöras för. Konventionell beräkning kan ses som bestånde av två grenar: Dels en gren som utgörs av konventionella beräknare, den moderna digitala datorn; dels en som utgörs av konventionella beräkningsmodeller, turingmaskinen och Church-Turings hypotes. Turingmaskinen, utvecklad av Alan Turing på 1930-talet, är en formalisering av algoritmer. Church-Turings hypotes hävdar helt enkelt att turingmaskinen, och alla modeller ekvivalenta med densamma, kan beräkna alla funktioner som är beräkningsbara av en människa med penna och papper följandes en algoritm. Bakgrunden till dessa två resultat är den stora frågan: ”Vad går att beräkna?” Bryggan från konventionell beräkning till okonventionell beräkning är en breddning av beräkningsgreppet: en process som övergår från ett ursprungstillstånd till ett sluttillstånd. Med denna bredare definition öppnas ett större fält av beräkningar, beräknare och beräkningsmodeller än vad som ryms inom den rådande konventioner. Denna definition innefattar inte längre bara beteendet hos en digital dator eller en människa med papper och penna utan potentiellt allt från kvantfysiska fenomen och kemiska reaktioner till betraktelsen av en sten över tid och universums samlade företeelser. Implicit eller explicit är denna breda definition central för okonventionell beräkning, och viktiga frågor blir därför: ”Vad kan beräkna?”; ”Vilka kriterier behövs för en beräknare?”; och en återkoppling till den konventionella frågan: ”Vad kan beräknas?” Introduktionen av okonventionell beräkning slutförs genom exempel på tre olika okonventionella beräknare och beräkningsmodeller: Artificella neuronnät, kvantberäknare och reaktions-diffusionsberäknare. Beräknarnas och beräkningsmodellernas egenskaper, svagheter och eventuella användnings- och tillämpningsområden presenteras, såväl som hur de anses vara okonventionella.