Chalmers Open Digital Repository

Välkommen till Chalmers öppna digitala arkiv!

Här hittar du:

  • Studentarbeten utgivna på lärosätet, såväl kandidatarbeten som examensarbeten på grund- och masternivå
  • Digitala specialsamlingar, som t ex Chalmers modellkammare
  • Utvalda projektrapporter

Enheter i Chalmers ODR

Välj en enhet för att se alla samlingar.

Senast publicerade

  • Selektiv hjälpkvantbitsassisterad kvantprocesstomografi
    (2026) Boberg, Fabian; Brodén, Esse; Mårtensson, Julia; Nimvall, Wiggo; Schmeling, Alexander; Selmarker, Elsa
    Kvanttomografi används för att karakterisera kvanttillstånd och kvantprocesser genom mätningar och rekonstruktion från experimentell data. Kvanttomografin möjliggör att karakterisera, analysera och diagnostisera kvantsystem vilket underlättar utvecklingen av kvantteknologi. Fullständig kvanttomografi begränsas dock av en exponentiellt växande resursåtgång då antalet kvantbitar växer. Vi presenterar därför ett protokoll för selektiv hjälpkvantbitsassisterad kvantprocesstomografi, med variabelt antal hjälpkvantbitar. “Selektiv” innebär att endast utvalda delar av en kvantprocess rekonstrueras. Befintliga selektiva QPT-metoder med hjälpkvantbitar finns idag men de kräver ett stort antal ingångstillstånd, saknar flexibilitet i antalet hjälpkvantbitar och begränsar möjligheten att fritt välja vilka element i processen som rekonstrueras. Vårt protokoll syftar därför till att bemöta dessa problem. Vidare använder protokollet gradientnedstigning för att effektivt lösa det tillhörande optimeringsproblemet i kvanttomografin. Vi utvärderar protokollet och dess komponenter genom simuleringar med upp till fem kvantbitar samt analytiska resonemang. Resultaten visar att protokollet kan välja nära optimala ingångstillstånd för selektiv kvantprocesstomografi varierande antal hjälpkvantbitar. Protokollet använder selektiv och effektiv kvanttillståndstomografi, så antalet mätkretsar som behövs begränsas till maximalt 2|T |, där |T | är det totala antalet sökta element i Choimatrisen. Vidare observeras att rekonstruktionsfelet i Choimatrisen avtar med antalet mätningar N per mätkrets som 1/√N vid närvaro av brus. För ett ändligt N bildas ett väldefinierat felgolv som begränsar rekonstruktionens precision. Implementationen av vårt protokoll kräver dock stora och mer komplicerade tillståndsförberedelser och mätkretsar jämfört med traditionella metoder. Vårt protokolls gradientnedstigning behandlar dessutom hela Choimatrisen, även fast endast en delmängd av dess element är sökta. Minnesanvändningen skalar därmed i samma takt som Choimatrisen, vilket gör optimeringen ohanterbar på en vanlig dator redan för sex systemkvantbitar. Vidare forskning behövs för att undersöka protokollets experimentella genomförbarhet och undersöka möjligheten att utföra selektiv optimering av en del av Choimatrisen.
  • Design och utveckling av tid-temperatursensorer baserade på vätskekristallsystem
    (2026) Eklund, Nina; Ho, Linh; Peralta Gullberg, Kendra; Sterner, Herman
    Behovet av tillförlitlig övervakning av temperaturkänsliga varor, såsom läkemedel och livsmedel, skapar efterfrågan på kostnadseffektiva och energisnåla sensorer. Detta arbete undersöker möjligheten att utveckla vätskekristallbaserade prototyper av sensorer för tid-temperaturövervakning som ger en irreversibel visuell indikation när en kritisk temperatur överskrids, utan krav på kontinuerlig energitillförsel. Tre koncept utvärderades: ett baserades på diffusion (diffusionsceller), ett annat baserades på att stabilisera helixstrukturer (Grandjean-celler), och ett tredje baserades på att styra molekylers orientering med ett elektriskt fält (SmA-celler). Prototyperna framställdes genom att glasceller fylldes med olika vätskekristallmaterial och dopämnen, varpå dessa utvärderades genom optiska observationer. Koncepten utvärderades enligt kriterier gällande visuell tydlighet, reproducerbarhet och framtida produktionspotential. Det koncept som uppfyllde flest kriterier genomgick även stresstester, där kapacitansmätningar användes för att undersöka förändringar i det aktiverade tillståndet. Stresstesterna omfattade exponering för solljus, falltester och upprepade aktiveringscykler. Sensorns långtidsstabilitet utvärderades med en beräkningsmodell, utan vidare framgång. Diffusionsceller med uppvisade stabilitetstider kortare än 24 timmar. Dessutom var diffusionsceller med vertikal geometri svåra att producera. Grandjean-cellerna var stabila i aktiverat tillstånd men gav inte entydiga eller tydliga utslag. Båda dessa koncept var begränsade till engångsbruk. SmA-cellerna uppvisade bäst prestanda med en säkerställd stabilitet på minst 7 veckor, god reproducerbarhet och möjlighet till upprepad återaktivering. I ett fall observerades utslag vid två olika temperaturer, vilket kan möjliggöra en sensor med tvåstegsfunktion. I stresstesterna bibehöll SmAcellerna sin avsedda funktion efter fall från upp till 1,5 meter samt under 3 timmars solexponering. Kapacitansmätningar visade dock begränsat informationsvärde som funktionsmått i jämförelse med visuell observation. Slutsatsen är att SmA-baserade sensorer utgör den mest lovande designen för vidareutveckling av vätskekristallbaserade tid-temperatursensorer. Konceptet har stor potential för framtida applikationer, särskilt genom implementering på flexibla plastsubstrat eller vidare optimering av flerstegssystem för mer detaljerad temperaturhistorik.