Potentiella proteinbiomarkörer för typ 2-diabetes och deras samband med kostintag: en tvärsnittsstudie

Visa enkel post
dc.contributor.authorConti, Sofia
dc.contributor.authorNilsson, Ellinor
dc.contributor.authorStålfelt, Frans
dc.contributor.authorWehlander, Gabrielle
dc.contributor.authorWu, Simon
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för biologi och biotekniksv
dc.contributor.departmentChalmers University of Technology / Department of Biology and Biological Engineeringen
dc.date.accessioned2019-07-03T14:53:09Z
dc.date.available2019-07-03T14:53:09Z
dc.date.issued2018
dc.description.abstractBakgrund: Typ 2-diabetes (T2D) är en globalt växande folksjukdom som leder till höga sjukvårdskostnader och lidande för den drabbade. Det finns hopp om att i framtiden kunna använda biomarkörer som indikerar på risk för T2D och på så vis kunna prediktera och förebygga utveckling av sjukdomen. Syfte: Denna studie syftade till att identifiera blodplasmaproteiner associerade med T2D och undersöka hur dessa var kopplade till självrapporterade kostintag. Studien grundar för vidare forskning genom att upptäcka proteiner som är lovande att vidare prövas som prediktiva, diagnostiska eller prognostiska biomarkörer, samt hur kost kan påverka sådana proteinbiomarkörer. Metod: I studien analyserades data från Svenska mammografikohorten - kliniska subkohorten för att jämföra proteiner mellan 210 deltagare med T2D och 3 972 deltagare utan sjukdomen. Proteinerna analyserades via Olink Proteomics CVDIII panel. Associationen mellan proteiner och T2D undersöktes genom logistisk regression och principalkomponentanalys, med modeller som justerade för vanliga förväxlingsfaktorer. Utifrån resultaten urskiljdes potentiella proteinbio-markörer för T2D. Korrelationen mellan dessa potentiella proteinbiomarkörer och livsmedel samt näringsämnen analyserades genom Spearmans rangkorrelation. Resultat och slutsatser: Tio proteiner identifierades som potentiella proteinbiomarkörer efter justering för vanliga riskfaktorer kopplade till T2D, där framförallt GDF-15, Gal-4 och TR-AP visade en signifikant association till T2D. Specifika livsmedel samt näringsämnen visades korrelera med dessa potentiella proteinbiomarkörer. Till följd av studiens design var det inte möjligt att avgöra om det fanns orsakssamband mellan proteiner och T2D eller mellan proteiner och kost.
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12380/255999
dc.language.isoswe
dc.setspec.uppsokLifeEarthScience
dc.subjectKlinisk laboratoriemedicin
dc.subjectAllmän medicin
dc.subjectNäringslära
dc.subjectLivsvetenskaper
dc.subjectClinical Laboratory Medicine
dc.subjectFamily Medicine
dc.subjectNutrition and Dietetics
dc.subjectLife Science
dc.titlePotentiella proteinbiomarkörer för typ 2-diabetes och deras samband med kostintag: en tvärsnittsstudie
dc.type.degreeExamensarbete för kandidatexamensv
dc.type.degreeBachelor Thesisen
dc.type.uppsokM2
local.programmeBioteknik 300 hp (civilingenjör)
Ladda ner
Samling
Examensarbeten för kandidatexamen