Insekter för humankonsumtion - näringsvärdet i insekter tillgängliga på den europeiska marknaden

Abstract

En ökande population, nya konsumtionsvanor, och ett förändrande klimat skapar framtida utmaningar för livsmedelsproduktionen. Efterfrågan för proteinrik föda ökar snabbt och skapar både klimatmässiga och ekonomiska problem. Insekter har föreslagits som alternativ proteinkälla till kött, en lösning som skulle kunna leda till bland annat minskade utsläpp av växthusgaser. Det är viktigt att ha kunskap om näringsinnehållet i insekter om de ska användas till humankonsumtion. I dagsläget saknas vetskap om insekters sammansättning av exempelvis; makronäringsämnen, vitaminer och mineraler. Syftet för studien var att öka kunskapen om näringsinnehållet i ett flertal ätbara insekter som är tillgängliga på den europeiska marknaden. De näringsämnen som undersöktes var fytinsyra, vitamin E (α- och γ-tokoferol), aminosyror, järn, zink, koppar och mangan. De analyserades med metoder såsom High-Performance Liquid Chromatography (HPLC), Liquid Chromatography Mass Spectrometry (LCMS) och Atomic Absorption Spectroscopy (AAS). De undersökta insekterna var termit, buffelmask, gräshoppa, vattenskorpion, flygande termit och gul mjölmask, bestående av totalt elva olika prover. Mängden fytinsyra var under detektionsnivå för samtliga prov (0,1 ppm). Mängden α- och γ -tokoferol varierade mellan de olika arterna. Den högsta koncentrationen av α-tokoferol hittades i gräshoppa (0,556 mg/100g) medan halten var under detektionsnivån för vattenskorpion. Totalt kvantifierades 18 aminosyror för varje prov, och aminosyrainnehållet varierade mellan arterna. Kopparkoncentrationen varierade mellan 0,5 – 2,7 mg/100g och järnkoncentrationen mellan 1,9 – 19,6 mg/100g. Provernas zinkkoncentration hade en mindre variation (3,5 – 4,6 mg/100g) med undantag för gräshoppa som avvek från övriga prover (7,6 mg/100g). För mangan var koncentrationerna i framförallt termiter mycket högre än förväntat (78 – 268 mg/100g). Med undantag för termiter kan de insekter som undersökts i studien, baserat på dess näringsinnehåll, anses lovande som föda eller komplement till kosten. Eftersom näringsvärdet varierade kraftigt mellan arterna kan ingen slutsats dras om näringsinnehållet i andra insekter.