Roterande värmeåtervinnare. En studie om luktöverföring och energibesparing med tillämpning på flerbostadshus

Abstract

Roterande värmeåtervinnare är i dagsläget inte vanligt i luftbehandlingsanläggningar för flerbostadshus. Forskare och aggregattillverkare rekommenderar försiktighet i att använda denna typ av värmeåtervinning i de fall det kan förekomma lukter, till exempel från matos. Det främsta argumentet för att använda roterande värme-återvinnare är den höga temperaturverkningsgraden, som gör att mycket värmeenergi kan återvinnas ur frånluften med följd att driftkostnaderna för luftbehandlings-aggregatet kan minskas. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om matos överförs i roterande värmeåtervinnare samt att ställa resultatet av undersökningen mot den energi-besparing som kan uppnås med en hög temperaturverkningsgrad. En analys sker utifrån bostadsventilation, där ett större bostadsområde i Jönköping studerats. De befintliga luftbehandlingsaggregaten i detta område är gamla och har en låg temperaturverkningsgrad vilket gör att de ska bytas ut. Den första delen av rapporten innehåller grundläggande teori om värmeåtervinning, lukt och luktmätning samt överföringsprinciper i roterande värmeåtervinnare. Detta tydliggör relevanta begrepp samt påvisar den komplexitet som finns när det gäller att utvärdera lukter. Nästa del utgör tyngdpunkten i rapporten och innehåller en mätstudie av ett luftbehandlingsaggregat med roterande värmeåtervinnare. Detta aggregat har testats med spårgas och partiklar för att utvärdera överföringen av dessa enligt de principer som omtalas i första delen av rapporten. Vidare har ett antal försök utförts där en luktpanel har använts för att utvärdera om överföring av matos förekommit för olika detaljutformning och driftfall i luftbehandlingssystemet. Efter mätstudien följer teoretiska resonemang och beräkningar där möjlig energibesparing för olika temperaturverkningsgrad jämförs. Här presenteras också andra aspekter som kan få konsekvenser för driftekonomin på både kort och lång sikt. Rapporten avslutas med en diskussion av resultaten. Försöken med luktpanelen visar på att överföring av matos förekommer i det testade aggregatet i försöksanläggningen men också att människan har förmåga att vänja sig vid lukten. Vidare visas att energibesparingen kan bli betydande vid utbyte av de befintliga aggregaten i det studerade bostadsområdet, med en minskning av drift-kostnaderna som följd. Detta bör dock ställas mot den risk för problem med lukt från matos som kan förekomma.